Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap
Vilka läsvanor och vilket läsintresse finns hos elever som läser på
fordonsprogrammet?
What literary habits and interests do students studying an automotive trade
program at a vocational high school have?
Linda Persson
Examensarbete i lärarutbildningen Handledare Anita Nordzell
ISB
Examensarbete
Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap10 poäng
SAMMANFATTNING
Linda Persson
Vilka läsvanor och vilket läsintresse finns hos elever som läser på fordonsprogrammet?
What literary habits and interests do students studying an automotive trade program at a vocational high school have?
2007 Antal sidor: 21
Syftet med uppsatsen var att undersöka hur mycket, vad och när elever på fordonsprogrammet läste på sin fritid. Resultatet har framkommit genom intervjuer med åtta pojkar som går tredje och sista året på fordonsprogrammet. Resultatet visar att tiden på fritiden och attityden till läsning avgjorde om eleverna läste eller ej. Läsningen utgörs till största delen av tidningar och väldigt lite böcker. Det fanns många aktiviteter på elevernas fritid som konkurrerade om deras uppmärksamhet. Elevernas val av litteratur styrs ofta av deras intresse för bilar. Slutsatserna är att samtliga elever läser på sin fritid men i varierande omfattning och att innehållet i texterna ofta styrs av intresset för bilar.
Innehållsförteckning
1 Inledning ...4 1.1 Syfte ...4 1.2 Forskningsfrågor...4 2 Litteraturgenomgång ...5 2.1 Tidigare forskning/litteraturgenomgång ...5 2.3 Sammanfattning...11 3 Metod...12 3.1 Forskningsstrategi...12 3.2 Datainsamlingsmetoder...12 3.3 Urval ...123.4 Databearbetning och analysmetoder...13
3.5 Reliabilitet och validitet ...13
3.6 Etiska ställningstaganden ...14 3.6.1 Informationskravet ...14 3.6.2 Samtyckeskravet ...14 3.6.3 Konfidentialitetskravet ...14 3.6.4 Nyttjandekravet...14 4 Resultat ...15 4.1 Resultatpresentation...15
4.1.1 När, på sin fritid, läser eleverna? ...15
4.1.2 Vad läser eleverna? ...15
4.1.3 Hur ser läsintresset ut i elevernas närmaste krets såsom familj och vänner?...16
4.1.4 Hur skattade eleverna själv sin läsförmåga?...16
4.1.5 Vad är det som avgör om de väljer att läsa en bok eller inte?...17
4.1.6 Hur upplever eleverna själva att deras läsvanor har förändrats under åren?...17
4.1.7 Varför läser eleverna? ...17
4.1.8 Högläsning i hemmet ...18
4.2 Sammanfattning...18
5. Analys ...19
5.1 Elevernas läsning ...19
5.2 Bibliotek...21
5.3 Föräldrars och vänners läsvanor ...21
5.4 Elevernas fritid ...22 5.5 Högläsning ...22 6. Diskussion...23 6.1 Resultatdiskussion ...23 6.2 Metoddiskussion...24 6.3 Slutsatser ...24 6.4 Nya forskningsfrågor ...25 Referenser ...26 Bilaga...27
1 Inledning
Som lärare ska vi kunna möta olika typer av elevgrupper och kunna anpassa oss och vårt sätt att undervisa för att ge eleverna möjlighet att kunna tillgodogöra sig vårt ämne. Som
svensklärare på fordonsprogrammet får jag räkna med att det finns ett visst motstånd när det gäller vissa aktiviteter, såsom läsning av litteratur. Den allmänna uppfattningen som jag har mött hos människor, både i och utanför skolan, har varit att elever vid yrkesförberedande program inte är intresserade av att läsa romaner, eller att läsa överhuvudtaget. Gunilla Molloy skriver i inledningen av sin bok Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003) att ”Många pojkar tar oftare mer eller mindre aktivt avstånd från att läsa skönlitteratur både i skolan och på fritiden…” (2003 s 12) Ämnet svenska skulle i och med detta utgöra en utmaning och en plåga för denna elevgrupp. Skolan där undersökning har genomförs, är jag själv svensklärare och denna typ av forskning är viktig för mig för att kunna bemöta denna elevgrupp på ett korrekt och nyanserat sätt. Frågor jag ställer mig är t ex hur jag ska förhålla mig professionellt till denna elevgrupp? Vilket engagemang för litteratur kan jag förvänta mig av dessa elever som läser på yrkesförberedande program? Hur mycket anser dessa elever själva att de läser?
Med denna undersökning vill jag undersöka vad eleverna uppskattar och väljer att läsa på sin fritid. Denna kunskap hoppas jag ska ge mig en förståelse för vad elever på
fordonsprogrammet har för vanor när det gäller läsning och detta för att jag ska kunna anpassa mitt undervisningsmaterial på ett optimalt sätt.
Ambitionen från min sida är att utgå ifrån elevernas läsvana och sedan utmana dem att vidga sitt läsande och få dem att också bli mer avancerade i sin läsning genom att kritiskt kunna värdera och analysera en text. Jag hoppas på att kunna nyttja resultatet i min yrkesroll för att anpassa undervisningen till denna kategori av elever som går på fordonsprogrammet.
1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mycket, vad och när dessa elever läser på sin fritid.
1.2 Forskningsfrågor
Min övergripande fråga är ”Vilka läsvanor och vilket läsintresse finns hos elever som läser på fordonsprogrammet?” som kan brytas ner i:
• När, vad och varför läser eleverna på sin fritid? • Hur väljer de sin litteratur som de läser på sin fritid?
• Vad är det som avgör om de väljer att läsa en bok eller inte? • Hur har elevernas läsvanor förändrats under åren?
• Hur ser läsintresset ut i elevernas närmaste krets såsom familj och vänner?
2 Litteraturgenomgång
För att få en bredd i tidsperspektiv har jag valt litteratur där den äldsta litteraturen är från 1979 och den mest aktuella är från 2005. Varför forskningslitteraturen hamnade innanför just dessa år kommer sig av att en del av den relevanta litteraturen jag hade hittat var relativt gammal. Men när jag läste den lite äldre litteraturen, från 1979, fann jag att det fanns vissa likheter med senare litteratur och jag valde då att inkludera den. Denna skillnad i tid ger mig ett perspektiv om huruvida det har skett en förändring av attityd och inställning till läsning i den av mig undersökta gruppen d v s elever på fordonsprogrammet.
Främst har litteratur om pojkar varit av särskild betydelse då mitt urval av elever av en slump blev just pojkar. Jag har även valt att referera till uppsatser som är baserade på undersökningar som är gjorda på elever i högstadiet och gymnasiet och hur de läser.
Underlaget till Bokpriskommissionen, som Carlssons & Facht Hellingwerfs har författat, var varit värdefull då den har givit mig ett större perspektiv det svenska folkets läsvanor när det gäller tidningar och böcker.
Furhammars (1997) bok ger struktur i hur man kan kategorisera olika typer av läsare. Molloys (2003) skriver om att det måste till ett möte mellan läsare och text för att läsningen ska bli relevant. Sker inte denna kontakt kan inte läsaren förhålla sig till texten och det finns ingen anledning att läsa om det inte ger någon behållning.
2.1 Tidigare forskning/litteraturgenomgång
Sten Furhammar skriver bland annat om kategorisering av läsare i olika grupper, genom observationer av hur och varför de väljer att läsa i boken Varför läser du?(1997). Han delar upp läsarna i fyra grupper: opersonlig upplevelseläsning, opersonlig instrumentell läsning,
personlig upplevelseläsning och personlig instrumentell läsning.
Opersonlig och personlig läsning beror på hur läsaren själv inkluderar sig i det som han/hon läser om, menar Furhammar (1997). Identifierar läsaren sig med en eller flera karaktärer, eller är läsningen ren avkopplig och ren information? Upplevelseläsning har till syfte att verka som en upplevelse för läsaren. Den instrumentella läsningen däremot ger ökade kunskaper och/eller självinsikt. Dessa fyra dimensioner kan sedan kombinera ihop för
kategorisering av en läsare.
Den opersonliga upplevelseläsningen, menar Furhammar (1997), tjänar mest till att underhålla läsaren utan att engagera sig i innehållet. Läsarens uppfattning om verkligheten inkluderas inte in i den lästa texten. Denna typ av läsare kommer ihåg bra böcker för att de var spännande, rolig eller bra. Textens egenskaper är viktiga. Målet med läsningen är att få veta slutet, vilket kan leda till att läsaren hoppar över vissa kapitel.
I den personliga upplevelseläsningen finns stävan efter läsning som ger upplevelser, men skiljer sig från den opersonliga upplevelseläsningen genom att läsaren förstår texten utifrån sina erfarenheter, värderingar osv. En läsare av detta slag har lätt att leva sig in i en eller flera karaktärers känslor, reaktioner osv. De kan uppleva karaktärernas känslor som sina egna och de skänker läsningen en reflexiv dimension, menar Furhammar (1997). Denna typ av läsning ger läsaren erfarenheter, genom att han/hon kan leva sig in i situationer och känslor genom att läsa en text. Och till skillnad från den opersonliga upplevelseläsningen, menar Furhammar, är målet inte det viktigaste utan upplevelserna under läsningen är även de lika väsentliga.
Den tredje kategorin är den opersonliga instrumentella läsningen som Furhammar (1997) även kallar för objektiv kunskap. Läsningen i detta fall ska ge kunskap till personen som kan
omsättas i redskaps- eller nyttofunktion. Men läsningen är inte av personligt intresse eller engagemang utan ska lösa en uppgift. Litteratur som förknippas till denna typ av läsning brukar vara faktaläsning eller facklitteratur. Men Furhammar menar även att läsning i skönlitteratur om olika levnadsförhållanden kan även den vara opersonlig instrumentell läsning.
Den personliga instrumentella läsningen kopplar samman läsaren och texten och har ett terapeutiskt inslag, skriver Furhammar (1997). Läsningen leder till att läsaren reflekterar över sin identitet och situation och kan skänka läsaren ökad självinsikt och kan även leda till förändringar i läsarens liv. Men denna typ av läsning kan även bland annat dämpa oro, ge tröst och handfasta läsningar på problem.
Furhammar (1997) påpekar att det inte existerar vattentäta skott mellan dessa fyra kategorier av läsare, utan att dessa kan kombineras med varandra.
Gunilla Molloy skriver i sin bok Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003) bland annat om att läsaren och texten måste få kontakt för att läsningen ska bli lyckad. När en läsare inte förstår en text kan det bero på att innehållet i boken är helt främmande och att läsaren inte har något gemensamt med det som skildras. Molloy skriver även att en vanlig fråga som läraren ställer till sina elever i anslutning till en läst text är frågan om vad författaren menade med den text som han/hon har skrivit. Detta, menar hon, tar uppmärksamheten från texten i sig.
Molloy tar även upp begreppet repertoar i sin text. Molloy upplevde att elever hade problem med texter som var rapsodiskt berättade eller hade inflikade återblickar inbakade i texten. Hon skriver att detta sätt att betrakta eleverna och deras läsning innebär att
läskunnighet inte kan begränsas till att ”kunna läsa”, utan måste innebära att eleverna ”begriper” vad de läser.
Britt-Marie Carlsson & Kerstin Edmundsson har skrivit en magisteruppsats om heter Om
jag tänker efter så läser jag nog mer än vad jag tror (2001). Det är en uppsats som undersökte pojkars läsvanor på ett fordonsprogram och syftet var att undersöka om dessa pojkar levde upp till sitt rykte att de läste väldigt lite böcker. I sitt resultat av undersökningen kunde de två författarna se att alla elever, som de hade undersökt, hade läst något på sin fritid. De kunde även konstatera att majoriteten av pojkarna läste varje dag eller en gång/flera
gånger under veckan. Endast en pojke uppgav att han läste minde än dessa två alternativ. Alla pojkar läste dagstidningar, förutom en som läste vecko- och månadstidningar.
En majoritet av dessa pojkar läste också böcker på sin fritid och läste då helst deckare/thrillers och på andra plats kom fantasy/science fiction och tredje plats kom
teknikböcker. Ett fåtal av eleverna läste helst seriealbum, biografier och historia. Carlsson & Edmundsson (2001) kunde utifrån sitt resultat konstatera att skönlitteraturen var den typ av bok dessa pojkar valde helst. Lästipsen, om bra böcker att läsa, fick eleverna främst från andra pojkar och från skolundervisningen. Endast en fjärdedel av dessa pojkar fick sina lästips från bibliotek eller genom att titta på boken och/eller läsa baksidan på boken, familjen, tidningar, TV/radio och Internet.
Carlsson & Edmundsson (2001) undersökte även var pojkarna fick sina tidningar och böcker ifrån och det visade sig att de flesta av eleverna hade tillgång till tidningar via hemmet. En minoritet läste tidningar på bibliotek eller köpte själv. När det gäller tillgång till böckerna visade det sig att skolbiblioteket spelade en viktig roll då en majoritet av eleverna hämtade sina böcker därifrån. I övriga fall fick de tag på böcker genom kommunbiblioteket,
bokhandeln, föräldrar, kamrater och antikvariat/second hand.
I en intervjuundersökning frågade man fem pojkar om deras läsvanor, om valet av litteratur och varför de läser. Carlsson & Edmundsson (2001) kunde konstatera att läsning
böcker var ganska motvillig hos de flesta av de intervjuade pojkarna. De läste mest på grund av att det ofta fanns krav hemifrån och från skolan. Av dessa pojkar var det endast en som frivilligt läste på sin fritid. Det som är gemensamt för alla dessa pojkar är att de läser dagstidningar i lite olika omfång som kan sträcka sig från genombläddring till läsning av artiklar i nästan hela tidningen.
Andledningen till varför eleverna läste fick Carlsson & Edmundsson (2001) lite olika svar på. Tre av eleverna uppgav att de läste för att de var tvungna för skolan skull. Två av dem medgav att det gav dem kunskap. En uppgav att han läste för att det förväntades från hemmets sida. Den femte och sista eleven menade att han läste för att han ville få ett bättre ordförråd, avkoppling och för att han uppskattade det. Men alla pojkar sade att det är viktigt att läsa.
När det gäller vilka böcker som eleverna läste, skiftade intresset en del. Gemensamt, för alla elever, var att alla tyckte det var kul att läsa när de hittade en bok som de kunde förstå och förhålla sig till, menar Carlsson & Edmundsson (2001). En av pojkarna läste en
instruktionsbok för hur man bygger en bil, från pärm till pärm. Han hade försökt att läsa skönlitteratur för skolans del, men fann att han hade svårt att hittade något som kunde bibehålla hans koncentration. De övriga hade lyckats att hitta ett par skönlitterära favoriter. Det gällde för dessa elever att verkligen hitta rätt bok, annars sjönk intresset snabbt och de slutade att läsa. Innehållet och förståelsen var viktig för att ett intresse för boken skulle utvecklas. De vill inte känna tvång inför läsning för då tappar de lusten, skriver Carlsson & Edmundsson.
När pojkarna valde böcker menade tre av pojkarna att de valde böcker efter titeln. En läste på baksidan av boken och en annan uppgav att boken inte fick vara för tjock. Annat som de tittade på bokstävernas storlek och längden på kapitlen. En annan av dessa elever menade att boken gärna fick vara tjock, men texten fick inte vara för krånglig och komplicerad. Carlsson & Edmundsson (2001) fann att samtliga pojkar var mest intresserade av böcker som innehöll spänning.
Samtliga elever uppgav att deras föräldrar läste. Carlsson & Edmundsson (2001) fann att mammorna läste överlag mer skönlitteratur än papporna då dessa mest läste tidningar. Den pojken som läste mest på sin fritid, uppgav att han hade klara minnen av att hans föräldrar läste mycket för honom som liten. Dessa minnen hade inte de andra, däremot var det tre som mindes att det var deras mor- och farföräldrar som läste för dem som små.
Karin Larsson & Mira Leinonen har skrivit Hur ser elevers fritidsläsning ut i två olika
stockholmsskolor?” (2000). Syftet med undersökningen var att kartlägga elevernas läsvanor på deras fritid. Eleverna, som gick på två olika skolor i Stockholm, gick i år 9. Larsson & Leinonen fann att på båda skolorna var deckare populärast att läsa, och författarna drog den slutsatsen att detta inte var speciellt anmärkningsvärt då deckare är väldigt vanligt inslag i TV-utbudet. Men de tror även att skolan har påverkat att deckare är mest lästa, då dessa är vanligt förekommande inslag på svensklektionerna och att båda författare har märkt att eleverna ofta får lösa mysterier och problem på lektioner. Detta för att eleverna ska öva upp sin förmåga att tänka.
Men även kärleksromaner lästes mycket på båda de undersökta skolorna. Detta är den näst mest förkommande genren på skolorna. Larsson & Leinonen (2000) vet dock inte om hur fördelningen ser ut mellan pojkar och flickor, för de frågade inte sina respondenter om deras kön. Författarna tror att intresset för dessa böcker består i att eleverna befinner sig i
puberteten och att berättelser om kärleksrelationer därför blir mer intressanta.
Larsson & Leinonen (2000) frågade även eleverna om de hade en favoritförfattare, men det var många som svarade nej på den frågan eller valde att inte svara alls. Författarna ger två
orsaker till att få av eleverna svarade på denna fråga. De menar att eleverna kanske inte kände sig till räckligt kunniga inom området för att kunna ge ett svar på denna fråga eller att
eleverna inte tänker på vem som har skrivit de böcker som de läser.
Mellan de två skolorna var det ungefär lika stort antal elever som läste serie- och
veckotidningar. Däremot fann Larsson & Leinonen (2000) att på den ena skolan (skola B) var det fler elever som läste faktaböcker. Detta tror författarna beror på att skola B ligger i ett sådant område som i högre grad bebos av akademiker. De märkte även att på den skolan läste fler elever dagstidningar, än på den skolan som hade ett upptagningsområde där eleverna bodde i hyreslägenheter och med föräldrar med lägre medelinkomst (skola A). På skola A var kvällstidningarna den dominerande tidningen.
När Larsson & Leinonen (2000) frågade hur eleverna fick tag på sina böcker märkte de att det skilde sig mellan bostadsområdena. Eleverna på skola A lånade böckerna, medan eleverna på skola B köpte sina böcker eller hade böcker hemma. På båda skolorna kunde författarna konstatera att ett fåtal elever pratade med någon i sin familj om vad de läst.
Av de tillfrågade eleverna var det endast två stycken som prioriterade sin läsning på fritiden. Majoriteten av eleverna valde att hellre umgås med kompisar eller/och att utöva någon sport. När Larsson & Leinonen (2000) frågade eleverna om varför de inte läste mer verkade det som att eleverna hade svårt att hitta tiden till läsning. Eleverna på skola A hade störst andel som svarade att de hade svårt att koncentrera sig på läsning. Eleverna på skola B var de mest uppbokade på sin fritid genom olika aktiviteter.
Men trots att eleverna uppger att de inte läser mycket på sin fritid, skriver Larsson & Leinonen (2000), läser ett stort antal varje dag och alla läser något varje vecka.
Furhammar (1997) skriver även om värdet av att eleverna läser under sin skolgång och läsning i vuxen ålder och sambandet mellan dessa olika perioder i en människas liv. I ett av kapitlen diskuterar han bruksvärdet av egen läsning när han försöker få sina informanter att bortse från läsning som är kopplad till skolan. I sin undersökning hade barngenerationen svårt att särskilja det som de läser i skolan, det vill säga barn- och ungdomslitteratur som de ofta läste själva på sin fritid. Hos den äldre generationen, menar Furhammar, var minnen från den egen tidiga läsningen ganska avlägsna. Denna generation, födda vid sekelskiftet eller vid första världskriget, mindes mer om skolans krav på läsning. Läsning av litteratur som en fritidssysselsättning fick ingen större genomslagskraft i den äldre generationen, menar Furhammar.
Han försöker även klargöra hur intresset för litteraturen kan skifta beroende på en människas ålder. Furhammar (1997) upptäckte genom sin forskning att vuxna människor har svårt att avgöra om det är deras smak eller varor som ligger till grund för en ändrad läsvana. Ändrade vanor tror han beror på en utveckling över en längre tid, snarare än en bestämd tidpunkt i en människas liv. Vanligaste typen av förändring i läsval är att ju äldre man blir desto mer drar smaken från romantik och fantasy till realism. En del av Furhammars
informanter menar att de även upplever att de nu hellre läser mer komplexa texten till skillnad från tidigare. En av hans respondenter uppgav att han kompletterar sina serietidningar med politiska thrillers och en annan har gått från fiktion till självbiografier. Men Furhammar upptäckte också att det inte är alla som vill ha mer komplexitet och realism i sin läsning. T ex menade en respondent att för mycket våld ger henne mardrömmar.
Britt Persson har genomfört en undersökning som hon presenterar i sin magisteruppsats
Gymnasieelever och läsning, läsintresse och läsvanor hos elever vid studie- och yrkesförberedande program (2005). Undersökningen omfattade elever från
naturvetenskapliga-, samhällsvetenskapliga-, medie- och byggprogrammets tredje år. Hon kunde konstatera att läsvanorna skiljde sig mellan könen, då en majoritet av de kvinnliga
respondenterna ofta läste för nöjes skull. Däremot läste en majoritet av de manliga
respondenterna morgontidningar och seriemagasin. Persson (2005) märkte även att det fanns skillnad i läsintresset överlag mellan bygg- och naturvetenskapliga programmet. Endast ett fåtal av eleverna på byggprogrammet upplevde läsning som något positivt, snarare fanns ett stort motstånd. Läsning för nöjes skull förekom väldigt lite på byggprogrammet, i jämförelse med de andra undersökta programmen. Sammanlagt uppgav 14 elever av totalt 100 elever på byggprogrammet att de ofta eller ibland läste för nöjes skull. Detta kan jämföras med elever på naturvetenskapliga programmet där 74 av 100 elever läste ofta eller ibland för nöjes skull.
De aktiviteter som konkurrerande med läsning, på samtliga program, var för det mesta träning, umgås med vänner och att sitta vid datorn, skriver Persson (2005).
Anna-Lena Bergsten har genomfört en undersökning där hon ville kartlägga vad ungdomarna läser och som hon presenterar i sin magisteruppsats Ungdomar läser – om läs-
och biblioteksvanor i årskurs nio och gymnasieskolan (1996). Överlag fanns det ett stort läsintresse hos både pojkar och flickor som hade svarat på hennes enkäter. Dock kunde hon notera att det var färre pojkar som hade svarat på hennes enkät, vilket hon ansåg kanske skulle kunna tolkas som ett mindre intresse för läsning hos pojkarna. Eleverna i undersökningen läste mest romaner, som åtföljdes av tidningar. Bergsten kunde dock notera ett ökat intresse för seriemagasin och facklitteratur, i jämförelse med tidigare forskning.
Valet av bok avgjordes främst av baksidestexten på boken. Kamraters rekommendationer kom på andra plats. Men bokomslaget och recensioner var även de faktorer som kunde spela in huruvida eleverna valde att läsa en bok eller inte, enligt Bergstens (1996) undersökning.
Margareta Grogarns bok Dålig läsning (1979) handlar om en undersökning som genomfördes i två årskullar på en gymnasieskola med endast yrkesinriktade program. De undersökta programmen var fordons- och verkstadstekniska programmet. Grogarn kunde konstatera att läsförståelsen var låg bland respondenterna. 1/3 av de undersökta eleverna hade en läsförståelse som hon klassificerade som ”första läsförståelse nivån” (1979:70) och menas med att dessa elever inte behärskade att läsa. Dessa elever läste en text genom att ljuda fram orden och ägnade tid åt att uttala orden ordentligt. Men hon menade att de elever som inte hade dessa svårigheter kunde ändå ha problem att förstå innehållet i texter på grund av att de hade brister i begrepps-, tanke- och/eller ordbildningen. Grogarn skriver vidare att
”Lässvårigheter åtföljs dock ofta av svagt självförtroende” (1979:73) och detta menar hon kan leda till att eleverna med lässvårigheter helt har givit upp och förlorat tron på sin egen
läsförmåga.
Grogarn (1979) undersökte även vad elevernas föräldrar läste. En majoritet av föräldrarna köper en eller flera veckotidningar och att båda av elevernas föräldrar läser böcker. Papporna läste i huvudsak facklitteratur, deckare och krigsskildringar, men läste mer veckotidningar och tidskrifter än böcker. Mammorna läste romaner och veckotidningar, men läste mer böcker än veckotidningar. I de hem där böcker inte förkom, fanns veckotidningar och dagstidningar. Grogarn kunde konstatera att ingen av föräldrarna var illitterata.
I undersökningen framkom det att eleverna helst läste seriemagasin. De kunde även läsa artiklar och böcker, men då skulle utformningen av texten helst vara illustrerad, ha stora bokstäver och radavståndet vara stort och ha en enkel språkstruktur. Radlängderna fick inte vara alltför stora. Inledningen på en text skulle vara engagerande och innehållet fick inte vara alltför komplicerat eller detaljrikt. Helst skulle texten inte vara längre än vad läsaren orkade läsa vid ett enda tillfälle. Grogarn konstaterade att alla dessa egenskaper har serieböcker.
Attityden att läsning är arbetsamt är, enligt Grogarn (1979), inte något som har uppstått i gymnasiet, utan har följt dessa elever under en längre tid.
En annan kartläggning om tonårspojkars läsning har Ann-Sofie Nilsson och Marianne Svensson genomfört som de presenterar i sin magisteruppsats Läsning är inte min grej. En
undersökning av några tonårspojkars attityder till läsning (2005). Syftet med deras undersökning var att ta reda på om pojkarnas läsning minskar och vad det beror på när de börjar högstadiet. Alla pojkar som deltog i undersökning var utvalda på grund av att de sällan eller aldrig läste på sin fritid. De fann att majoriteten av pojkarna ansåg att läsning var tråkigt men Nilsson & Svensson kunde inte finna att detta grundade sig på att pojkarna ansåg att det var svårt att läsa. Skället till att de valde bort läsning på fritiden var att de ansåg att det fanns roligare saker att ägna sig åt.
Samtliga av de tillfrågade pojkarna läste emellertid tidningar av olika slag, enligt Nilsson & Svensson (2005). Vanligast förekommande tidningar var faktatidningar, kopplade till intresse, och serietidningar. Häften av pojkarna valde någon gång att läsa böcker och valde då helst att läsa spännings- eller äventyrsböcker. De flesta av pojkarna läste fortfarande lika mycket som de gjorde i mellanstadiet.
Nilsson & Svensson (2005) tror att läsning traditionellt sett är kopplat till kvinnlig sysselsättning och detta kan vara en anledning till att pojkarna undviker läsning som
fritidsaktivitet. De väljer därför att ägna sig åt mer manliga aktiviteter såsom datorer, meka, umgås med kompisar mm. Majoriteten av pojkarna hade fått högläsning i hemmet, vilket fortfarande förkom i liten utsträckning. Av de pojkar som hade fått högläsning upplevdes detta som något positivt.
Ulla Carlsson & Ulrika Facht Hellingweft har författat Bokläsning i den digitala
tidsåldern 1979 – 2003 Underlag utarbetat för SCB och Bokpriskommissionen Resultat från Mediebarometern 1979 – 2003 (2004). Bokpriskommissionen har till uppgift att granska prisutveckling på tidskrifter och böcker och att verka för att ökat läsande men också granska hur momssänkningen har påverkat läsandet av böcker och tidskrifter. De två författarna har även skrivit Tidskriftsläsning i den digitala tidsåldern (2004) i samma syfte.
I det förstnämnda underlaget Bokläsning i den digitala tidsåldern 1979 – 2003 skriver Carlsson & Facht Hellingwerf (2004) att bokläsning förekommer oftare hos kvinnor och flickor, ca 40 procent, än hos män och pojkar, ca 30 procent. Läsning av böcker är vanligare hos yngre än äldre och att högutbildade läser mer än lågutbildade. Carlsson & Facht
Hellingwerf kunde även konstatera att 75 procent av dem som läste böcker, läste skönlitteratur och att det var vanligast förkommande hos kvinnor, 54 procent än män 34 procent. Facklitteratur var lika mycket förkommande hos både män och kvinnor. 87 procent uppgav att de läste för nöjes skull och att nöjesläsningen domineras till största delen av skönlitteratur. Det är vanligare att man köper skönlitteratur än facklitteratur. De grupper som oftast lånar böcker på bibliotek är pensionärer och ungdomar.
Något som överraskade Carlsson & Facht Hellingwerf (2004) var att det endast var tre till fyra procent av de tillfrågade som hade lyssnat på talkassett eller CD med tanke på det ökande intresset och försäljningen av dessa produkter.
Carlsson & Facht Hellingwerf (2004) noterade att det fanns en något sjunkande trend i bokläsningen, men att den var väldigt svag. En av förklaringarna till denna trend kan vara enligt författarna vara att det finns ett ökat utbud i elektroniska medier t ex Internet. Det är männen som har varit mer aktiva att använda sig av Internet. Dock kan Carlsson & Facht Hellingwerf konstatera att det finns en ökande användning hos kvinnor av Internet på senare år.
I Carlssons & Facht Hellingwerfs (2004) underlag Tidskriftsläsning i den digitala
tidsåldern (2004) har de istället fokuserat på i vilken omfattning och när det svenska folket läser tidskrifter av olika slag. Författarna delar upp utbudet av tidningar i två grupper,
vecko-/månadstidningar och special-/facktidningar. De sistnämnda är sådana tidningar man erhåller genom medlemskap i fackförbund, genom medlemskap i förening eller organisation, genom yrket, medlemstidningar och olika kulturtidskrifter inom ämnen såsom t ex litteratur, konst, vetenskap. Detta innebär att dessa tidningar köps sällan, utan skickas hem till läsaren. En genomsnittlig dag läste en femtedel special- och facktidskrifter. Denna typ av tidskrifter har innan varit dominerat av män, men det har skett en utjämning i läsarkretsen under de senaste åren.
Kategorin vecko-/månadstidningar innefattar familjetidningar, skvallertidningar,
ungdomstidningar, specialmagasin som inriktar sig på motor, teknik, hälsa, mat m fl. Utbudet på specialmagasinen har ökat under senare år, vilket leder till att många olika typer av
befolkningskategorier läser sådana tidningar. Men det är i huvudsak män som läser
specialmagasin. Ca 55 procent av befolkningen läser någon gång en vecko-/månadstidning under en vecka. Över häften av dem som läser en vecko-/månadstidning erhåller den genom prenumeration. I åldern 15 till 24 år prenumererar och köper denna grupp vecko- och månadstidningar lika frekvent, ca 35 procent.
Kvinnor läser mer tidningar än män och äldre människor läser mer än yngre. Dock läser barn mest av alla ålderskategorier, enligt Carlsson & Facht Hellingwerf (2004).
Genomsnittligt sett läser 70 procent av befolkningen olika typer av tidningar under en vecka.
2.3 Sammanfattning
Som jag nämnde i början av litteraturkapitlet är valet av litteratur till tidigare forskning är gjord för att få en bredd i tidsperspektiv i hur elever på högstadiet och gymnasiet läser. Främst har litteratur om pojkar varit av särskild betydelse då mitt urval av elever av en slump blev just pojkar. Den äldsta litteraturen är från 1979 och den mest aktuella är från 2005. Denna skillnad i tid ger mig ett perspektiv om det har skett en förändring av attityd och inställning till läsning i den av mig undersökta gruppen, elever på fordonsprogrammet. Och överlag jag konstatera att viljan till att läsa skönlitteratur än fortfarande låg hos fordonseleverna, men även ibland gruppen pojkar.
Även sammanställningen för underlag till Bokpriskommissionen som Carlsson & Facht Hellingwerf (2004) var värdefull då den gav mig ett större perspektiv det svenska folkets läsvanor när det gällde tidningar och böcker. Deras underlag visar på att kvinnor läser mer än män både böcker och tidningar.
Furhammars (1997) bok har gett mig struktur och hur jag kan kategorisera de intervjuade eleverna och på så sätt få en större insikt i deras läsvanor. Med utgångspunkt i Furhammars kategoriseringar av om man väljer att läsa för avkoppling och kunskap eller om läsningen ska ge upplevelser, kunde jag ställa frågan om vad som avsågs med elevernas läsning. Utifrån deras svar kunde jag göra en analys om eleverna läste personligt eller opersonligt. Och även Molloys (2003) påpekanden att läsare och text måste mötas för att läsningen ska bli relevant. Om denna kontakt inte sker kan inte läsaren förhålla sig till texten och det finns ingen anledning att lägga ner tid på en aktivitet som inte ger något resultat.
3 Metod
3.1 Forskningsstrategi
Undersökningen är kvalitativ. Detta innebär att datainsamlingen har genomförts genom intervjuer av elever vid yrkesförberedande program i en medelstor stad i Mellansverige. Skolan har ca 300 elever och är specialiserad på fordons- och transportprogrammet. Skolan är i jämförelse med andra skolor i kommunen relativt liten då den endast fokuserar på ett
gymnasieprogram.
3.2 Datainsamlingsmetoder
Intervjuerna är semistrukturerade och har spelats in på bandspelare. Min förhoppning var att inspelningarna av intervjuerna skulle leda till att jag kunde vara mindre subjektiv än om endast anteckningar fördes vid intervjutillfällena. Att materialet är inspelat möjliggör att jag kan gå tillbaka till inspelningarna och lyssna flera gånger på intervjuerna.
Frågorna (se Bilaga) var av en sådan karaktär att jag kunde anpassa dem efter vad eleven svarade. Detta gjorde att intervjuerna blev relativt fria och jag kunde låta mina respondenter svara fritt på frågorna och utveckla dessa. Jag hade även chansen att ställa följdfrågor vid behov. Eleverna intervjuades var för sig.
Eftersom undersökningen syftar till att kartlägga hur mycket och vad eleverna själva upplever att de läser på sin fritid omöjligliggjorde detta observationer för att se om resultatet av intervjuerna stämde. Observationer är annars ett bra sätt att kontrollera om elevernas uppfattning om sig själva stämmer eller inte. Enkäter valdes bort på grund av att jag ville ha möjligheten att föra ett samtal och ställa följdfrågor till respondenterna.
3.3 Urval
Intervjuer har gjorts med respondenter ur år tre. Eleverna som har intervjuas är valda utifrån tillgänglighet, urvalet styrdes inte av betyg eller intresse för ämnet svenska. Omständigheterna är även sådana att eleverna inte alltid är på plats på skolan, utan kan befinna sig på APU (arbetsplatsförlagd utbildning). Som tidigare har framgått är jag själv lärare på skolan, men de elever som ingår i studien undervisar jag inte alls. Jag har aldrig bedrivit undervisning för dessa elever och har på så vis inte någon betygssättande funktion för dem. I den mån som det fanns tillgång till intervjuer med båda könen hade detta ha skett, men vid intervjutillfället fanns endast manliga respondenter tillgängliga. Jag är medveten om att det innebär att jag endast intervjuade elever som råkade befinna sig på plats. Frågan man kan ställa sig är vad de övriga eleverna befann sig vid samma tidpunkt. Dock verkade det inte som att eleverna undvek att närvara vid den plats där jag till frågade dem om de ville medverka i min
undersökning. Eleverna verkade snarare vara nyfikna på vad jag gjorde. På grund av tidsbrist har jag endast intervjuat elever som är äldre än 15 år. Det innebär att jag inte behövde föräldrarnas godkännande för mina intervjuer. Jag intervjuade åtta elever för att få ett lagom antal elever att studera och analysera.
3.4 Databearbetning och analysmetoder
Efter genomlyssningar av inspelat material gjordes sammanställning av respondenternas svar på ställda frågor. Eleverna delades inte in i kategorier, utan de beaktas som grupp. Eleverna presenteras inte i resultatsdelen som individer, utan kommer att sammanfattas som grupp då jag anser att en sammanfattande resultattext är mer överskådlig. Däremot kommer citat från eleverna att användas för att styrka majoritetens uppfattning eller påvisa om någon/några respondenter avviker från majoritetens uppfattning i något avseende.
3.5 Reliabilitet och validitet
Undersökningen är kvalitativ i enlighet med vad Denscombe beskriver i sin bok
Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna
(2000). Han menar att forskarens jag inte kan uteslutas från analysen. Mitt resultat är alltså en produkt skapad av mig som forskare och detta faktum måste beaktas när man läser uppsatsen. Men det betyder även att jag som forskare måste vara medveten om att jag blir en del av resultatet och analysen genom mina värderingar, förutfattade meningar, reflektioner o s v inkluderas.
Mitt empiriska material består av inspelade semistrukturerade intervjuer, enligt Denscombe (2000), där jag använde mig av frågor som jag kunde rangera om efter behov, eller som gjorde det möjligt för mig att ställa eventuella följdfrågor till eleverna. Som Stukàt skriver i sin bok Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2005) möjliggjorde denna typ av intervjuer att jag mer naturligt kunde följa upp intressanta kommentarer från respondenterna och kunde låta eleverna utveckla och svara på frågorna mer fritt än om jag hade följt en strikt mall.
Undersökningen är genomförd på en skola och med ett begränsat antal elever och kan därför inte betraktas som en undersökning som man kan göra generaliseringar utifrån. Dock anser jag att intervjuerna har givit mycket material att analysera. En aspekt som jag tyvärr undersökte alltför lite under mina intervjuer var hur ofta eleverna själva uppskattade att de läste, alltså kvantiteten av deras läsning.
Jag anser att undersökningens validitet är relativt hög då intervjuerna gav svar på uppsatsens huvudfråga och även på mina forskningsfrågor. Jag anser att mitt resultat, med största sannolikhet, kommer att innehålla element som kan ses som generella för den undersöka gruppen och vad de har för läsvanor och läsintresse.
Resultatet redovisas i en sammanfattande form med utgångspunkt i de forskningsfrågorna jag tidigare ställde i uppsatsen, dock med vissa tillägg från forskningsbakgrunden som jag ansåg vara intressanta. Till exempel frågade jag om förekomsten av högläsning när eleverna var yngre och om det fanns någon skillnad i hur mycket eleverna läste när de var yngre till skillnad från nutid.
Respondenterna kommer inte att presenteras varför sig utan jag utgår ifrån teman som framkom i min bearbetning av det inspelade materialet. Jag anser att detta gör presentationen av resultatet mer överskådlig.
I analysen har jag utgått ifrån mitt resultat och relaterat den till tidigare forskning inom ämnet. Jag kan också göra en jämförelse i huruvida min undersökning överensstämmer med tidigare forskning på området.
3.6 Etiska ställningstaganden
Underrubrikerna i kapitlet samt information om de olika kraven har jag hämtat från Vetenskapsrådets hemsida www.vr.se.
3.6.1 Informationskravet
Samtliga respondenter har informerats om studiens syfte och vad för typ av frågor jag skulle ställa till dem och skälet till varför jag spelade in materialet. Jag har informerat alla elever som har deltagit att undersökningen är kopplad till mina studier på Mälardalens högskola och inte berör någon annan aktivitet eller personer på skolan. Informationen gavs muntligen av mig till respondenterna innan intervjutillfället.
3.6.2 Samtyckeskravet
Jag har endast genomfört intervjuer där eleverna har gett sitt samtycke. Samtliga elever var myndiga och jag behövde därför inte förälderns/vårdnadshavarens samtycke. I och med att mina respondenter var aktiva under hela intervjun fanns det tillfälle för dem att när som helst själv avbryta sin medverkan eller att inte svara på vissa frågor. Dock valde samtliga elever att genomföra intervjun.
3.6.3 Konfidentialitetskravet
Eleverna som har deltagit i undersökningen är anonyma genom förvanskade namn. De blev även informerade om att de i uppsatsen skulle vara helt anonyma och inte kunna spåra deras identitet. Det inspelade materialet används endast i forskningssyfte av mig och är förvarat på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av det.
3.6.4 Nyttjandekravet
Som jag tidigare nämnde är jag anställd lärare på skolan som jag har genomfört denna undersökning på, men jag har inte bedrivit någon undervisning för dessa elever som ingår i undersökningen. Den enda kontakten jag har med de intervjuade eleverna är att jag träffar dem i skolans korridorer och i gemensamma utrymmen. Andra lärare eller annan personal på skolan kommer inte att få ta del av eller på annat sätt få tillgång till inspelat material.
4 Resultat
I min presentation av resultatet av intervjuerna kommer jag att utgå från mina
forskningsfrågor, med vissa tillägg utifrån forskningsbakgrunden. Detta gör presentationen mer överskådlig och svarar samtidigt på de frågor som jag syftar att få klarhet i utifrån denna fallstudie.
4.1 Resultatpresentation
4.1.1 När, på sin fritid, läser eleverna?
Denna fråga ledde till lite olika svar, men gemensamt för samtliga respondenter var att tidsfaktorn spelade in. På fritiden var det andra aktiviteter som var mer intressanta, än att läsa litteratur. En av respondenterna, Fredrik, valde att endast läsa på morgonen, men helst inte annars förutsatt att han inte var helt sysslolös för då kunde han bläddra lite i en kvällstidning som hade köpts av någon av föräldrarna. Övriga respondenter var lite mer flexibla i sitt läsande, men som jag sade i början, sker läsning när eleverna hade tid över. T ex valde både David och Henrik att läsa när de satt på toaletten och Erik läste helst innan han skulle till och sova. Gustav sade att han läste vid datorn och kunde även sitta och läsa lite framför TV:n.
På sin fritid valde eleverna att hellre umgås med vänner, flickvänner, inte göra någonting, sitta vid datorn och TV:n, ”meka” och ”skruva” och endast en elev, Linus, uppgav att han utövade någon typ av sport.
4.1.2 Vad läser eleverna?
Gemensamt för alla respondenter var att de valde sin litteratur efter intresse. Helst läste de tidningar i form av morgontidningar, kvällstidningar, serietidningar och månadstidningar. Alla uppgav att de läste en specifik tidning, Bilsporten – en månadstidning, som var populär hos samtliga av de intervjuade eleverna. I denna tidning uppgav majoriteten av
respondenterna att de läste allt i tidningen. Allt var av intresse för dem. Endast en elev, David, sade att han läste herrtidningar och även modetidningar. Majoriteten av respondenterna uppgav att de läste den lokala morgontidningen och att de läste om sådant som intresserade dem. Vissa bläddrade igenom kvälls- och/eller den lokala morgontidningen och läste någon artikel om den handlade om någon de ansåg vara av intresse. Några av respondenterna specificerade vad de helst läste: nöje, sport och rapporteringar om brott och olyckor.
När det gällde läsandet av serietidningar fanns det en viss skillnad. Majoriteten av respondenterna läste denna typ av tidning, men frekvensen av läsandet av serietidningar varierade i gruppen. Charlie, Gustav och Linus uppgav att de inte läste serietidningar alls. Det var egentligen endast Henrik som läste serietidningar, Kalle Anka, regelbundet. Övriga respondenter menade att de läste serietidningar ibland.
Intresset för bokläsning var överlag svalt hos respondenterna. En av eleverna, Charlie, läste vid tiden för intervjun en bok då han hade varit på biblioteket med sin mamma och hittat en intressant bok. Han menade att han vanligtvis inte brukade vara på biblioteket, eller för den delen läsa böcker. Men han hade gjort ett undantag och gjort sällskap med sin mamma. Men
Charlie uppgav att han hade läst trilogin om Härskarringen efter att ha sett filmatiseringen. En annan elev hade fått ett boktips av sin flickvän, Harry Potter – den vises sten, och hade därför läst en bok på hennes inrådan och som också hade blivit hans favoritbok. Även Fredrik hade läst en bok om Harry Potter, men för länge sedan. Henrik var den ende av eleverna som uppgav att han vid olika tillfällen läste deckare som han menade var ”ganska bra faktiskt” och var den ende som hade en favoritförfattare, Rowling. Men generellt ansåg eleverna att det var tråkigt och ”jobbigt” att läsa böcker. Talböcker var inte heller intressanta bland dem som hade svårigheter att läsa. En av eleverna som hade dyslexi, Joakim, menade att det tog för lång tid att lyssna igenom en bok och tröttnade efter ett tag. Han fördrog hellre att läsa i skrift. Även Charlie, som hade dyslexi, ogillade även han talböcker.
Alla elever använde sig av Internet som informationskälla. Vissa läste kvälls- och morgontidningen på nätet och/eller sökte information på nätet. De använde som även av olika forum på nätet om de behövde information om något om bilar.
4.1.3 Hur ser läsintresset ut i elevernas närmaste krets såsom familj och
vänner?
Alla elever som jag intervjuade uppgav att de upplevde att deras mammor generellt sett läste mer än deras pappor. Majoriteten upplevde även en skillnad i vad föräldrarna läste,
mammorna läste mer romaner och papporna läste mer tidningar och då ofta av samma slag som eleven själv. I några enstaka fall läste även papporna böcker, men detta beteende hade inte följts av eleven. T ex hade Erik en pappa som läste väldigt mycket böcker och även kunde berätta för sonen om vad han hade läst. Men Erik var en av de eleverna som läste minst av samtliga respondenter. Även Fredrik som läste lite och sade att han upplevde läsning som tråkigt och valde bort det, hade även han en pappa som läste mycket böcker. Henrik som däremot ibland valde att läsa deckare hade en pappa som sällan läste böcker, utan valde helst att läsa tidningar medan hans mamma läste ”stora tjocka böcker”.
När det gällde elevers vänners läsintressen svarade samtliga elever att de trodde att deras vänner hade samma typ av intresse för läsning, d v s att de läste mest tidningar och att de sällan eller aldrig läste böcker.
Om eleverna diskuterade något de hade läst med någon annan i familjen eller med vänner var det oftast relaterat till något gemensamt intresse eller kopplat till en nyhetshändelse.
4.1.4 Hur skattade eleverna själv sin läsförmåga?
Fem av de intervjuade eleverna skattade sin egen läsförmåga som bra. De upplevde inte att de hade några hinder i sin förmåga att läsa text. Men en av dessa fem elever, Fredrik, uppgav att han kan glömma bort vad han har läst beroende på om han ansåg textinnehållet vara av intresse eller ej. Men han menade ändå att han kunde läsa bra. Av de tre övriga var det två av eleverna som hade dyslexi av någon form. Charlie hade diagnos och fick hjälp i skolan med sitt problem. Joakim, däremot, hade en form av dyslexi där han hade svårt att kontrollera sina ögonrörelser när han blev trött efter en tids läsande. Detta hade han inte informerat någon på skolan om och jag var den första som fick reda på detta. Hans inlärningsstrategi har varit att lyssna på vad läraren sade och att memorera information. Denna inlärningsstrategi har gjort att han klarade sig igenom skolan och även gymnasiet. Henrik har jag inte placerat in bland de
elever som ansåg att de läste bra eller med de elever som hade dyslexi. Han menade att han hade problem med sin koncentration när han läste. ”Vissa tillfällen när man verkligen är avslappnad kan man komma in i boken.”
4.1.5 Vad är det som avgör om de väljer att läsa en bok eller inte?
Den enda som valde att inte svara på denna fråga var Erik, då han helt hade valt bort att läsa böcker och läste väldigt sällan texter överhuvudtaget. Charlie och David gav inga specifika egenskaper som texten eller formatet skulle ha, utan menade att tiden var en viktig faktor som avgjorde om de valde att läsa eller ej på sin fritid. De respondenterna hade mer specifika krav på utformningen. Joakim och Fredrik uppskattade korta texter som kunde läsas under ett lästillfälle. För Gustav och Henrik var textens utformning viktig på grund av att bokstäverna inte fick vara alltför små. Fredrik läste baksidan på boken för att avgöra om den var intressant nog att läsas. Linus uppskattade ett normalt typsnitt på bokstäverna och han hade ingenting emot att läsa en text över en längre tid.4.1.6 Hur upplever eleverna själva att deras läsvanor har förändrats
under åren?
Majoriteten av respondenterna uppgav att de läste mindre nu än när de var yngre och detta gällde speciellt skönlitteratur. Skälet till detta som respondenterna uppgav var bland annat att de ansåg sig ha mindre tid över till läsning på fritiden. Tiden utanför skolan tillbringades med vänner, flickvänner, att arbeta med någon bil och ”meka” och ”skruva”, ta det lugnt eller att utöva någon form av sport eller att gå till ett gym. Ett annat skäl var att skolan i de lägre årsklasserna mer aktivt påverkade dem att läsa även utanför skoltiden.
David tyckte det var roligare att läsa när han var liten. Även Linus sade att intresset för läsning var större när han var liten då han läste mycket sagor. Fredrik menade att han
egentligen aldrig hade läst särskilt mycket och därför var skillnaden inte stor i jämförelse när han var yngre. Henrik menade att han i sort sett bara hade bytt ut sagoböckerna till
serietidningar och att omfattningen av hans läsande varken hade minskat eller ökat. Han menade att han aldrig hade läst mycket varken då som yngre eller nu.
4.1.7 Varför läser eleverna?
Samtliga elever valde att läsa om sådant som intresserar dem. De sökte kunskap i sitt intresseområde, bilar, och använde sig av tidningar och Internet i detta syfte. Majoriteten uppgav kunskap som den primära anledningen till att de läste. Men andra uppgav även skäl som avkoppling och upplevelse, men i mindre utsträckning.
På frågan varför de läste svarade fem av åtta att de valde att läsa för att få kunskap. Gustav och Joakim ville ha en upplevelse. Och Gustav uppgav även avkoppling som ett skäl tillsammans med Linus och Erik. De enda som inte svarade på frågan var Charlie och Fredrik.
4.1.8 Högläsning i hemmet
Alla respondenter har, mer eller mindre, haft högläsning i hemmet när de var yngre. Alla utom Gustav som svarade att det kanske han hade haft, men att han inte mindes riktigt. David svarade att mamma hade läst lite grann. Men majoriteten verkade ha fått mycket högläsning när de var yngre. Fyra av de tillfrågade svarade spontant att det var deras mamma som hade läst för dem. Endast en av eleverna svarade att både hans mamma och pappa hade läst för honom. Övriga fyra angav ingen specifik läsare.
4.2 Sammanfattning
Samtliga elever läser utifrån ett intresse för bilar. Tiden är en viktig faktor som avgör om respondenterna känner att de har tid till läsning. De elever som under tiden för intervjun eller i närtid läste böcker, visade resultatet att två av tre elever läste skönlitteratur genom inverkan utav kvinnor i deras närhet. Men majoriteten av eleverna hade ett visst motstånd till att läsa böcker. Tidningar utgör den vanligaste litteraturen som eleverna läser i sin vardag. Samtliga elever nyttjar Internet som ett sätt att få information eller kunskap. Majoriteten läser nyheter och om bilar på Internet.
Majoriteten uppgav att det är deras mammor som läser mest och det är även de som läser skönlitteratur. Hos papporna är det tidningsläsandet som dominerar, dock med vissa undantag. Samtliga elever trodde att deras vänner hade ungefär samma typ läsvanor som de själva har.
Flertalet av eleverna skattade sin läsning som bra, två av eleverna uppgav dock att de hade dyslexi.
5. Analys
5.1 Elevernas läsning
En av mina forskningsfrågor syftade till att undersöka varför eleverna läste. Att ställa sig frågan varför är oftast problematisk. Som jag nämnde i kapitlet Sammanfattning använde jag mig av Furhammars (1997) kategoriseringar av läsartyper och han skriver att opersonlig och personlig läsning beror på hur läsaren själv inkluderar sig i det som han/hon läser om. Identifierar läsaren sig med en eller flera karaktärer, eller är läsningen ren avkopplig och ren information? Min analys av respondenterna är att de sällan engagerar sig personligen i det som de läser, utan deras huvudsakliga skäl till läsning är att skaffa sig information.
Upplevelseläsning har till syfte att verka som upplevelse för läsaren, skriver Furhammar. Den instrumentella läsningen däremot ger ökade kunskaper och/eller självinsikt. Och i och med att eleverna utifrån mitt resultat läser utifrån ett intresse skulle jag dra slutsatsen att samtliga respondenter kan kategoriseras som instrumentella läsare. Furhammar skriver att den
opersonliga instrumentella läsningen syftar till att ge kunskap till personen som kan omsättas i redskaps- eller nyttofunktion. Målet med läsningen är att lösa en uppgift. Litteratur som förknippas till denna typ av läsning brukar vara faktaläsning eller facklitteratur. Men
Furhammar menar även att läsning i skönlitteratur om olika levnadsförhållanden kan även den vara opersonlig instrumentell läsning. I min studie framkom det att samtliga av de intervjuade eleverna nämnde att de läste olika typer av specialmagasin som handlar om bilar, vilket skänker dem kunskap och underhåller ett intresse.
Carlsson & Edmundsson (2001) konstaterade att läsning av böcker var ganska motvillig hos de flesta av de intervjuade pojkarna på fordonsprogrammet. De läste böcker mest på grund av att det ofta fanns krav hemifrån och från skolan. Men detta krav som dessa författare fann hos sina elever kunde inte jag konstatera i mina intervjuer. Ingen av eleverna nämnde under mina intervjuer att hemmet eller skolan ansåg eller hade som krav att de skulle läsa mer än vad de gjorde. Det gällde också hem där, av eleven bedömt, föräldrarna läste mycket. Frågan är hur det kommer sig att den förväntan och kravet på bokläsning inte fanns på det gymnasiet där jag genomförde min undersökning? I Nilsson & Svensson undersökning framkom det att de flesta av pojkarna som de tillfrågade läste fortfarande lika mycket som de gjorde i mellanstadiet. Här skiljer sig mitt resultat från deras. Majoriteten av pojkarna jag intervjuade sade att de läste mindre nu än när de var yngre. Två av pojkarna menade att de uppskattade läsning som fritidssysselsättning mer som yngre. Endast en av pojkarna sade att han läste lika mycket nu som när han var yngre. Ingen uppgav att de läste mer nu än när de var yngre.
I min undersökning framkom det att endast en elev, Henrik, som uppgav att han
regelbundet valde att läsa på sin fritid. De övriga två eleverna som nämnde att de hade läst en bok i närtid, och detta genom påverkan av kvinnorna i deras omgivning, menade att de helst valde att läsa tidningar. Respondenternas tidningsläsande överrensstämde bra med vad Carlssons & Edmundsson (2001) också konstaterade i sin undersökning. Deras och mina respondenter visade på olika engagemang när det gällde läsning av morgon- och
kvällstidningar. Däremot läste en majoritet av mina respondenter biltidningar med större noggrannhet. Mitt resultat stämmer även bra överens med Carlssons & Edmundssons uppsats när de skriver att av deras respondenter var det endast en som frivilligt läste böcker på sin fritid. Men det som är gemensamt för alla respondenter är att de läser dagstidningar i lite olika
omfång som kan sträcka sig från genombläddring till läsning av artiklar i nästan hela tidningen.
Kontakten mellan läsare och texten är viktig då detta skapar ett band mellan dem, skriver Molloy (2003). Hon menar att läsaren och texten måste få kontakt för att läsningen ska bli lyckad. Denna kontakt är lätt för eleverna i min undersökning att upprätta, om de läser något som de vet att de behärskar, d v s bilar. Denna läsning är för dem otvungen och utan krav då bilar är pojkarnas stora intresse. Eleverna behöver inte anstränga sig att förstå texten och de är väl insatta i terminologin och bilvärldens kontext. I bilvärlden är de säkra läsare.
Samtliga av de tillfrågade pojkarna i högstadiet läste tidningar av olika slag, kunde Nilsson & Svensson (2005) konstatera i sin undersökning. Vanligast förekommande tidningar var faktatidningar, kopplade till intresse, och serietidningar, vilket även jag kunde konstatera i min undersökning. Grogarn (1979) fann i sin undersökning att eleverna helst läste
seriemagasin. I intervjuerna med mina respondenter kunde jag konstatera att nästan alla läste serietidningar, men i varierande omfattning. Den typ av tidning som var helt förhärskande var biltidningar.
Enligt Carlsson & Edmundsson (2001) valde eleverna överlag sina böcker efter storleken på bokstäverna och längden på kapitlen. Vissa elever läste titeln på boken, läste på baksidan av boken och en elev sade att boken inte fick vara för tjock. Men för en annan elev fick vara tjock, men texten inte för krånglig och komplicerad. Grogarns (1979) elever gillade när texten var illustrerad, hade stora bokstäver, radavståndet var stort och enkel språkstruktur.
Radlängderna fick inte vara alltför stora. Inledningen på en text skulle vara engagerande och innehållet fick inte vara alltför komplicerat eller detaljrikt. Helst skulle texten inte vara längre än vad läsaren orkade läsa vid ett enda tillfälle. I min undersökning framkom det att två av pojkarna ansåg att tiden var en viktig faktor som avgjorde om de valde att läsa eller ej på sin fritid. Vissa uppskattade korta texter som kunde läsas under ett lästillfälle. Och för andra var textens utformning viktig på grund av att bokstäverna inte fick vara alltför små. En elev läste baksidan på boken för att avgöra om den var intressant nog att läsas. Och en annan pojke uppskattade normala bokstäver och han hade ingenting emot att läsa en text över en längre tid. Utifrån detta kan jag konstatera att pojkarna ställer väldigt olika krav på utformningen på böcker och texter. Här är det svårt att göra en generalisering av vad gruppen homogent förväntar sig av litteratur.
I undersökningen var det endast en elev, Henrik, som uppgav en favoritförfattare. Och även Larsson & Leinonen (2000) frågade eleverna om de hade en favoritförfattare, men många svarade nej på frågan eller svarade inte alls. Och även jag upplevde detta svarsmönster när jag intervjuade pojkarna. Larsson & Leinonen ger två orsaker till att få svarade på denna fråga. Eleverna kanske inte kände sig till räckligt kunniga inom området för att kunna ge ett svar på denna fråga eller att eleverna inte tänker på vem som har skrivit de böcker som de läser.
Persson (2005) och även Carlssons & Facht Hellingwerfs (2004) kunde konstatera i sina undersökningar/underlag att läsvanorna skiljde sig mellan könen. Persson skriver att en majoritet av de kvinnliga respondenterna läste ofta för nöjes skull, däremot läste en majoritet av de manliga respondenterna morgontidningar och seriemagasin. Och dessa läsvanor kunde jag konstatera att även mina respondenter hade. Tidningar verkade överlag vara mer
tillgängliga och mer lockande än att läsa en bok. Persson märkte även att det fanns skillnad i läsintresset mellan bygg- och naturvetenskapliga programmet. Ett fåtal av eleverna på byggprogrammet upplevde läsning som något positivt, snarare fanns ett stort motstånd. Läsning för nöjes skull förkom väldigt lite på byggprogrammet. Motståndet till att läsa böcker
kunde även jag hitta bland mina respondenter i och med att endast en elev uppgav att han ibland kunde läsa deckare. Men de flesta valde att inte läsa böcker.
Grogarn skriver att ”Lässvårigheter åtföljs dock ofta av svagt självförtroende” (1979:73) och kan leda till att eleverna med lässvårigheter helt har givit upp och förlorat tron på sin egen läsförmåga. Och detta tror jag kan vara sant, men i min undersökning fann jag att majoriteten skattade sin läsning som god, men saknade intresset att läsa böcker. Däremot håller jag med Grogarn när hon skriver om att elevernas attityd till läsning som något arbetsamt inte har uppstått i gymnasiet, utan har följt dessa elever under en längre tid. Och detta stämmer utmärkt på flertalet av de intervjuade eleverna. Två av respondenterna avviker lite från detta resonemang då de uppger att de gillade att läsa som barn, men nu inte finner det lika
underhållande. Men överlag verkar det som att intresset för läsning inte har infunnit sig hos majoriteten av de intervjuade eleverna. Den enda gången de verkar uppskatta läsning är när de läser om något som berör deras intresse/intressen.
5.2 Bibliotek
På skolan fanns det inget riktigt bibliotek att tillgå. Skolan ligger även avsides från centrum och det blir därför inte heller naturligt att eleverna besöker biblioteket då detta ligger i centrum. Jag kan konstatera att tillgängligheten på böcker och skönlitteratur i deras närhet är väldigt begränsad och är inte ett naturligt inslag i skolmiljön. Endast en av mina respondenter nämnde att han hade varit på bibliotek och besöket skedde i sällskap med hans mamma.
När det gäller tillgång till böckerna visade det sig i Carlsson & Edmundsson (2001) undersökning att skolbiblioteket spelade en viktig roll och att en majoritet av eleverna på fordonsprogrammet hämtade sina böcker därifrån.
5.3 Föräldrars och vänners läsvanor
Samtliga elever svarade att deras föräldrar läste och att deras mammor läste generellt sett läste mer än deras pappor. Dessutom upplevde majoriteten en skillnad i vad föräldrarna läste då mammorna läste mer romaner och papporna läste mer tidningar. I några enstaka fall läste även papporna böcker. När det gällde elevernas vänners läsintressen svarade samtliga elever att de trodde att deras vänner hade samma typ av intresse för läsning, d v s att de läste mest
tidningar. Intressant var att upptäcka att de elever vars pappor som läste böcker inte följde pappornas exempel, utan läste helst tidningar. Henrik som var den som ibland läste böcker på fritiden hade däremot en pappa som sällan eller aldrig läste böcker däremot läste hanns mamma mycket böcker. Även Carlsson & Edmundsson (2001) fann att mammorna läste överlag mer skönlitteratur än papporna då dessa mest läste tidningar. Grogarn (1979) fann att ingen av elevernas föräldrar var illitterata och att en majoritet av föräldrarna köper en eller flera veckotidningar och att båda av elevernas föräldrar läser böcker, vilket skiljer sig från mitt resultat. I Grogarns undersökning läste papporna i huvudsak facklitteratur, deckare och krigsskildringar, men läste mer veckotidningar och tidskrifter än böcker. Mammorna läste romaner och veckotidningar, men läste mer böcker än veckotidningar. I de hem där böcker inte förkom, fanns veckotidningar och dagstidningar.
Om eleverna diskuterade något de läst med någon annan i familjen eller med vänner var det oftast relaterat till något gemensamt intresse eller kopplat till en nyhetshändelse. Ingen av eleverna sade att de diskuterade kvaliteten på texter, utan bara innehållet.
5.4 Elevernas fritid
I min undersökning fann jag att skälet till att eleverna valde bort läsning på sin fritid var bristen på tid och andra mer lockande aktiviteter såsom att umgås med vänner, sitta vid datorn, utöva någon sport mm. Larsson & Leinonen (2000), Nilsson & Svensson (2005) och Persson (2005) kan alla konstatera att många elever väljer bort läsning på sin fritid på grund av att det finns många konkurrerande aktiviteter till just läsning. Enligt Perssons undersökning var detta genomgående för alla gymnasieprogram, och gällde inte bara för yrkesprogrammen. Larsson & Leinonens resultat visade att det var endast två av deras respondenter som
prioriterade läsning på sin fritid.
Nilsson & Svensson kunde inte finna att skället till det låga intresset för läsning på fritiden berodde på att pojkarna hade lässvårigheter. Däremot hade två av mina respondenter olika typer av dyslexi, vilket kan förklara att de till viss del undviker att läsa böcker på sin fritid. En elev uppgav att han hade koncentrationssvårigheter, men menade att han ändå läste bra. Alltså kan även jag konstatera att trots god läsförmåga valde även mina respondenter bort läsning på sin fritid på grund av andra intressen.
Intressant var även Nilsson & Svensson (2005) som trodde att läsning traditionellt sett är kopplat till kvinnlig sysselsättning och detta kan vara en anledning till att pojkarna undviker läsning som fritidsaktivitet. De väljer därför att ägna sig åt med manliga aktiviteter såsom datorer, meka, umgås med kompisar mm.
5.5 Högläsning
Skälet till mitt intresse för denna fråga berodde på att jag ville försöka bilda mig en
uppfattning om hur elevernas relation till texter och böcker såg ut när de var yngre. Jag ville få klarhet om det fanns ett samband mellan deras låga intresse för böcker och hur mycket högläsning de fick i hemmet. Precis som i Nilsson & Svensson (2005) undersökning hade majoriteten av pojkarna hade fått högläsning i hemmet. De kunde konstatera att av de pojkar som hade fått högläsning upplevdes detta som något positivt. Men trots att majoriteten av eleverna redan som barn var vana vid texter och att deras föräldrar läste ofta för dem, kan jag konstatera att detta inte ledde till en naturlig övergång där de istället läste böcker själva i vuxen ålder. Frågan är hur starkt eleverna gör kopplingen mellan bokläsning och barndomen. Kanske har den kopplingen en hämmande effekt som gör att de undermedveten väljer bort bokläsning och skönlitteratur då den påminner om högläsning.
Jag kunde se ett visst samband mellan högläsning och pojkarnas mammor. Hälften av de tillfrågade svarade spontant att mamman hade läst för dem. Och endast en elev svarade att både hans mamma och pappa hade läst för honom. Detta är intressant om man kopplar detta till en tidigare diskussion i förgående kapitel om att läsning kopplas ihop med kvinnlig aktivitet. Det faktum att hälften av sig själva sade att det var mamman som läste för dem stärker kanske deras sätt att betrakta läsning av skönlitteratur och böcker till något som kvinnor gör mer naturligt än män.
6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Det är tydligt i denna undersökning att läsningen bl a styrs av elevernas allmänna intresse för bilar. Alla respondenter uppgav att de läste tidningen Bilsport och att en majoritet menade att de läste allt som stod i den tidningen. Allt intresserade dem. I min undersökning framkom det att det bara var en elev, Henrik, som uppgav att han regelbundet valde att läsa på sin fritid. De övriga två elever som nämnde att de hade läst en bok i närtid, och detta genom påverkan av kvinnorna i deras omgivning, menade att de helst valde att läsa tidningar. Jag fick
uppfattningen om att bokläsning i deras fall var undantag från deras egentliga läsvanor. Intressant är även att skolan, i lägre åldrar, hade en inverkan på eleverna att de läste mer skönlitteratur. Frågan är hur det kommer sig att den förväntan inte finns i gymnasiet. Ingen av eleverna nämnde under mina intervjuer att hemmet eller skolan ansåg eller hade som krav att de skulle läsa mer än vad de gjorde. Det gällde också hem där, av eleven bedömt, föräldrarna läste mycket. Frågan är hur det kommer sig att den förväntan inte fanns på det gymnasiet där jag genomförde min undersökning? En förklaring till detta kan vara att det inte finns ett bibliotek att tillgå på skolan. Endast en av mina respondenter nämnde att han hade varit på bibliotek och besöket hade skett i sällskap med hans mamma. Chansen att han självmant skulle uppsöka ett bibliotek bedömer jag som ganska liten på grund av den av honom generellt uttalade motviljan att regelbundet läsa böcker.
Jag tror dock att eleverna läser mer än vad de själva tror. Under mina intervjuer var jag hela tiden noga med att poängtera att eleverna skulle inkludera tidningar och Internet-läsandet i sina läsvanor när de talade om läsning och inte bara fokusera på bokläsning.
Intressant är att elevernas mammor dominerar läsningen av skönlitteratur. Kanske ses denna typ av läsning som typiskt kvinnlig och därför undviks medvetet eller omedvetet. Faktum är att två av eleverna som läste/eller hade läst någon skönlitterär bok gjorde det genom mer eller mindre påverkan från en kvinna, mamma eller flickvän. Intressant är även det faktum att av de intervjuade pojkarna vars pappor läste böcker, hade pojkarna inte anammat denna vana. Istället var det en respondent, som läste någorlunda regelbundet deckare, som hade en pappa som mest läste tidningar.
Majoriteten av de intervjuade eleverna hade erfarenhet av högläsning i hemmet när de var yngre. Dock kan jag konstatera utifrån mitt resultat att denna erfarenheten inte har resulterat i att eleverna själva har utvecklat ett intresse för skönlitteratur.
Molloy (2003) menar att när en läsare inte förstår en text kan det bero på att innehållet i boken är helt främmande och att läsaren inte har något gemensamt med det som skildras. Innehållet och förståelsen är viktig för att eleven ska utveckla ett intresse för boken, menar även Carlsson & Edmundsson (2001), och slippa känna tvång inför läsning för då detta medför att de tappar lusten. Och jag tror att detta ofta sker, att eleverna och texten inte får kontakt, när mina respondenter läser skönlitteratur. Problemet är kanske att de inte vågar läsa kritiskt och därför vågar de inte påstå och avgöra själv att de ogillar viss typ av litteratur. Jag tror att alla elever skulle kunna hitta någonting som skulle passa dem, men det kan ta tid att hitta den typ av böcker som de vill läsa. Eleverna måste våga vara mer kritiska i sina bokval och utveckla en medvetenhet om sin smak. Kanske måste skolan få ett bredare utbud av skönlitteratur som skulle passa fler elever. Den ”goda smaken” har länge varit alltför
