• No results found

Från Östernärke till Amerika : Utvandring från Asker, Lännäs och Stora Mellösa : en jämförande analys under 1856-1870, 1881-1895, 1901-1915

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Från Östernärke till Amerika : Utvandring från Asker, Lännäs och Stora Mellösa : en jämförande analys under 1856-1870, 1881-1895, 1901-1915"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Högskolan på Gotland

HT 2010

Kandidatuppsats i historia

Författare: Jessica Warnander

Avdelningen för historia

Handledare: Erika Sandström

Från Östernärke till Amerika

Utvandring från Asker, Lännäs och Stora Mellösa

En jämförande analys under 1856-1870, 1881-1895, 1901-1915

English title: From Östernärke to America. Emigration from Asker, Lännäs and Stora Mellösa. A comparative analysis during 1856-1870, 1881-1895 and 1901-1915

(2)

ABSTRACT

From Östernärke to America. Emigration from Asker, Lännäs and Stora Mellösa. A comparative analysis of the periods 1856-1870, 1881-1895 and 1901-1915.

From the mid 19th century to the early 20th century about 1.2 million Swedes left Sweden for a new life in America. Three parishes in Örebro län is at the centre of the research of this essay. The time span of this essay ranges from 1856-1915, divided into three periods; 1856-1870, 1881-1895 and 1901-1915. The main objective has been to compare the three parishes with each other, with Örebro län and with Sweden. What I have wanted to examine has been the following: How many people from each parish emigrated during each period? How many were men, women and children up to the age of 15? In the analysis part of the essay the results were compared parish with parish, and with Örebro län and Sweden.

The analysis showed that the emigration of three parishes is commensurate with the Swedish emigration history.

The years that the emigration reached its peak during each time period, does coinsist well with Sweden in general. For example, during the first period, 1856-1870, the emigration reached its peak in 1869, one of the worst years during the famine years. The Swedish emigration has transformed from family emigration to people emigrating on their own, which in my research is verified by the decreasing number of emigrating children.

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Introduktion s. 4

1.1 Syfte och frågeställning s. 4

1.2 Avgränsning och språkbruk s. 5

1.3 Källmaterial och metod s. 5

1.3.1 Källkritik s. 6

2. Tidigare forskning s. 6

3. Undersökning – Från Östernärke till Amerika s. 8

3.1 Undersökningsområdena s. 8

3.2 Utvandring 1856-1870 s. 10

3.3 Utvandring 1881-1895 s. 12

3.4 Utvandring 1901-1915 s. 13

4. Diskussion och analys

– Askers härad i jämförelse med Örebro län och Sverige s. 15

4.1 1856-1870 Missväxt och nödår s. 15

4.2 1881-1895 Industrialiseringens tidevarv s. 17

4.3 1901-1915 Värnplikt och pigor s. 18

5. Sammanfattning s. 21 6. Käll- och litteraturförteckning s. 22 6.1 Tryckta källor s. 22 6.2 Databaskällor s. 22 6.3 Kartkällor s. 22 6.4 Tabellkällor s. 22 6.5 Diagramkällor s. 22 7. Bilaga 1 – Tabeller s. 24

(4)

1. INTRODUKTION

Under nästan hundra år, från 1840 fram till 1930 utvandrade nära 1,2 miljoner svenskar till Amerika för att söka finna ett nytt liv. Den svenska utvandringen började på 1840-talet med de första grupputvandringarna, till exempel Erik Jansson och hans anhängares utvandring från Hälsingland till Amerika, där de grundade den svenska kolonin Bishop Hill. Sedan ökade utvandringen under nödåren i slutet av 1860-talet och nådde sin kulmen under 1880-talet och höll en hög frekvens fram till första världskrigets utbrott.1 Vid sekelskiftet 1900 bodde 49 000 svenskfödda invandrare i Chicago, vid samma tidpunkt var det fler än i Norrköping. Vid 1930 hade siffran ökat till 66 000 personer och inräknat de barn som föds i Amerika blir siffran närmare 150 000. 1930 var Chicago ”Sveriges tredje stad”.2

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandat mellan tre socknar belägna i Askers härad, Östernärke, Örebro län och de tre stora

utvandringsskeendena. Undersökningen kommer att delas in efter följande frågeställningar:

• Hur många utvandrade under dessa tre utvandringsskeenden från respektive socken?

• Hur många var män, kvinnor eller barn upp till 15 år från respektive socken?

• Finns det någon skillnad mellan kvinnor och män under de olika utvandringsskeendena från respektive socken?

• Hur ser resultaten ut mellan de olika socknarna?

• Hur ser resultaten ut tillsammans med utvandringen från Örebro län?

• Hur ser resultaten ut tillsammans med utvandringen från Sverige i stort?

1

Beijbom 1995:42ff

2

(5)

1.2 Avgränsning och språkbruk

Mitt undersökningsområde består av tre socknar; Asker, Lännäs och Stora Mellösa som ligger i Östernärke i Örebro län. Dessa tre socknar utgör Askers härad.

Fokus i denna uppsats kommer att ligga på tre viktiga skeenden i den svenska emigrationshistorien. Utvandringen under nödåren, då Sveriges befolkning drabbades hårt av vädrets makter som gjorde att skörden slog fel, på 1860-talet, 1880-talet och från 1900 fram till första världskrigets utbrott3. För att förenkla den jämförande analysen kommer dessa tre skeenden att bestå av 15 år vardera; från 1856-1870, 1881-1895 och 1901-1915.

Vid undersökningen om hur många utvandrare som bestod av barn så anses de vara barn upp till och med 15 år och de som är 16 år och äldre anses som vuxna och faller inom män respektive kvinnor kategorin.

I denna uppsats kommer jag att använda termen utvandring/utvandrare. Då dessa tre socknar ingår i Askers härad, så benämns området i vardagligt tal som Östernärke, därav titeln på uppsatsen. Medan i själva uppsatsen benämns området som Askers härad.

1.3 Källmaterial och metod

Källmaterialet kommer att bestå av data från Emibas och litteratur om den svenska utvandringen i stort. Användandet av Emibas kan varieras. Sökningen kan utföras med för- och efternamn, födelsedatum, utvandringsdatum, civilstånd m.m. I denna undersökning har alla utvandrare från respektive socken sökts fram och de som utvandrat till ett annat land än USA har räknats bort. Siffror som förekommer i diagram och i texten rörande Askers härad är hämtade och bearbetade från Emibas, om inget annat är angivet.

En undersökning på mikronivå kommer att utföras på de tre socknarna för att sedan göra en jämförande analys av de tre socknarna sinsemellan och med Örebro län och Sverige i stort med utgångspunkt från de tre stora

utvandringsskeendena.

3

(6)

1.3.1 Källkritik

Databaser i slag av Emibas är sekundärkällor, där fel kan förekomma.

Utvandringsstatistiken under 1860-talet var relativt outvecklad, vilket ledde till att minst var femte utvandrare inte kom med i statistiken.4 Det förekom även olaglig utvandring över Köpenhamn som gör att siffrorna inte är exakta.5

2. TIDIGARE FORSKNING

Innan 1960 var intresset för emigrationshistoria inte stort inom

historieforskningen. Under 1960- och 1970-talen ökade uppmärksamheten och flera avhandlingar lades fram. Många av dessa publicerades inom ramen för forskningsprojektet ”Sverige och Amerika efter 1860” vid Uppsala Universitet. Forskningsprojektets huvudsyfte var att undersöka, kartlägga och analysera den svenska utvandringen till Amerika.

En av dessa som har varit en bra bakgrund till just denna uppsats är Hans Normans avhandling Från Bergslagen till Nordamerika. Avhandling har som ämne migrationsrörelser, deras mönster och deras sociala och demografiska följder. Det som har varit i centrum för undersökningen av emigrationen för Örebro län är bakgrunden till utvandring och dess förlopp. Norman menar att Örebro län är ett utmärkt undersökningsområde ur både geografisk- och demografisk hänseende. Den norra delen består av en skogs- och bergslagsbygd, medan den södra av en slättbygd med jordbruk som

huvudnäring. Men där även Örebro stad ingår med sina industriella näringar. Ur ett demografiskt hänseende så har Örebro läns emigrationsmönster inslag av både östra och västra Mellansveriges attribut. Norman har valt ut några socknar från både norra och södra delen samt Örebro stad som undersökningsområde för att studera emigrationsmönster.6

Kjell Söderbergs avhandling behandlar den tidigaste massemigrationen som till stor del var av religiös bakgrund, med erikjansarsekten från Alfta i Hälsingland som huvudexempel. Denna första massutvandring menar Söderberg kom att

4 Beijbom 1977:52 5

Norman och Runblom 1980:60

6

(7)

påverka den kommande svenska utvandringen, inte bara på lokal nivå, utan på riksnivå. 7

Joy K. Lintelmans bok I Go to America behandlar utvandrarkvinnors liv både i Sverige och i Amerika. Hon har undersökt hur livet var i Sverige under slutet av 1800-talet för unga kvinnor, mestadels de boende på landsbygden, i relation till vad det var som fick så många unga ensamma kvinnor att utvandra. Hon har även undersökt hur deras liv blev i det nya landet, vad de jobbade med och hur de levde socialt.8

I början av 1900-talet började olika grupper i samhället oroa sig över att unga människor valde att utvandra. Ann-Sofie Kälvemark undersöker i sin

avhandling, Reaktionen mot utvandringen, också publicerad inom ramen för forskningsprojektet ”Sverige och Amerika efter 1860”, hur denna oro

manifesterade sig, vilka grupper som var oroade och hur dessa agerade. Emigrationsfrågan diskuterades fram och tillbaka i riksdagen från 1901 och framåt och resulterade i den stora emigrationsutredningen som publicerads mellan 1908-1913.9

Emigrationsutredningen pågick som nämnts ovan mellan 1908-1913 där alla perspektiv och lagstiftningar undersöktes.Till denna uppsats har bilaga V varit den del som varit till stor hjälp. Den tar upp på ett noggrant och ingående sätt all tänkbar statistik över hur Sverige såg ut under 1800-talet och tidigt 1900-tal.10

7 Söderberg 1981 8 Lintelman 2009 9 Kälvemark 1972 10

(8)

3. UNDERSÖKNING – FRÅN ÖSTERNÄRKE TILL AMERIKA 3.1 Undersökningsområdena

De tre socknarna, Asker, Lännäs och Stora Mellösa ingår i Askers härad.

Fig. 1 Karta över Örebro län. 1. Askers socken 2. Lännäs socken 3. Stora Mellösa socken

Källa: Norman 1974

I Emigrationsutredningen bilaga V finns alla Sveriges härader beskrivna. Om Askers härad står följande:

”Askers härad, söder om Hjälmaren, intill Sörmlandsgränsen; 348 kvkm. land, hvaraf 39% åkerjord, 2% naturlig äng och 48% skog; 10,900 inb. Häradet

omfattar trenne socknar: Asker, inom hvilken ligger Brefvens bruk och som ökat sin folkmängd något ända till sekelskiftet, men ej senare; vidare Stora Mellösa

(9)

och Lännäs, bägge jordbrukssocknar med ungefärligen stagnerande folkmängd.” 11 År Invånare 1805 6 748 1865 9 884 1880 10 341 1890 10 585 1900 11 075 1907 10 958

Fig. 2 Antal invånare i Askers härad. Källa: EU bilaga V:142f och 334

Socken År Invånare % av Askers härads inv. Asker 1805 2 501 37 1865 4 200 42 1880 4 449 43 1900 5 000 45 1907 5 045 46 Lännäs 1805 1 469 22 1865 2 257 23 1880 2 330 23 1900 2 315 21 1907 2 221 20 Stora Mellösa 1805 2 778 41 1865 3 427 35 1880 3 562 34 1900 3 760 34 1907 3 692 34

Fig. 3 Antal invånare i respektive socken under vissa år. Källa: EU bilaga V:334

11

(10)

År 1900 var yrkesfördelningen i Askers härad 69,3% inom jordbruk/fiske, 18,4% inom industri, 5,5% inom handel och samfärdsel och 6,8% inom allmän tjänst m.m.12 Inom jordbruket fick drängarna och pigorna en årslön på 265 kronor respektive 158 kronor år 1907.13

Som nämnt ovan så skriver Norman i sin avhandling att Örebro län är ett bra val av undersökningsområde ur både geografisk- och demografisk avseende. Den norra delen består av en skogs- och bergslagsbygd, medan den södra består av en slättbygd med jordbruk som huvudnäring. Ur ett demografiskt hänseende så har emigrationsmönstret inslag av både östra och västra Mellansveriges attribut14. Dock så ligger alla dessa tre socknar i den södra jordbruksbygden.

3.2 Utvandring 1856-1870 Utvandring 1856-1870 Askers socken 0 20 40 60 80 100 120

Antal Män Kvinnor Barn

Under perioden 1856-1870 utvandrade 100 personer ifrån Askers socken. Dock utvandrade de första personerna inte förrän 1864. Toppåret under denna

undersökningsperiod var 1869 med 66 utvandrare. 40% av de som utvandrade var män och 26% var kvinnor, och de resterande 34% var barn.

12 EU bilaga V: 142f 13 EU bilaga V: 188f 14 Norman 1974: 11

(11)

Utvandring 1856-1870 Lännäs socken 0 5 10 15 20

Antal Män Kvinnor Barn

Under perioden 1856-1870 utvandrade från Lännäs socken 18 personer. Utvandringen startade inte förrän 1868 och toppåret var 1869 med 15

utvandrare. 56% av utvandrarna var män, 28% var kvinnor och 16% var barn

Utvandring 1856-1870 Stora Mellösa socken

0 20 40 60 80 100

Antal Män Kvinnor Barn

Under perioden 1856-1870 utvandrade från Stora Mellösa socken 83 personer. Utvandringen startade 1865 och nådde toppen 1869 med 47 utvandrare. 39% av utvandrarna var män, 32% var kvinnor och 29% var barn.

Fig. 6 Källa: Emibas Fig. 5 Källa: Emibas

(12)

3.3 Utvandring 1881-1895 Utvandring 1881-1895 Askers socken 0 50 100 150 200 250

Antal Män Kvinnor Barn

Under perioden 1881-1895 utvandrade 208 personer från Askers socken. Utvandring förekom under alla åren. Toppåret inföll 1882 med 38 utvandrare. Av dessa 208 personer var 58% män, 33% var kvinnor och 9 % var barn.

Utvandring 1881-1895 Lännäs socken 0 50 100 150 200 250

Antal Män Kvinnor Barn

Under perioden 1881-1895 utvandrade 237 personer från Lännäs socken. Utvandring förekom under alla åren. Toppåret inföll 1881 med 71 utvandrare. Av dessa 237 personer var 41 % män, 37% var kvinnor och 22% barn.

Fig. 8 Källa: Emibas Fig. 7 Källa: Emibas

(13)

Utvandring 1881-1895 Stora Mellösa socken

0 50 100 150 200 250 300

Antal Män Kvinnor Barn

Under perioden 1881-1895 utvandrade 268 personer från Stora Mellösa socken. Utvandring förekom under alla åren. Toppåret inträffade 1881 med 40 utvandrare. Av dessa 268 personer var 53% män, 35% kvinnor och 12% barn.

3.4 Utvandring 1901-1915 Utvandring 1901-1915 Askers socken 0 50 100 150 200

Antal Män Kvinnor Barn

Under perioden 1901-1915 utvandrade 189 personer från Askers socken.

Utvandring förekom under alla åren. Toppåret inträffade 1901 med 26 personer. Av dessa 189 personer var 43% män, 47% var kvinnor och 10% barn.

Fig. 10 Källa: Emibas Fig. 9 Källa: Emibas

(14)

Utvandring 1901-1915 Lännäs socken 0 20 40 60 80 100 120 140

Antal Män Kvinnor Barn

Under perioden 1901-1915 utvandrade 115 personer från Lännäs socken. Utvandring förekom inte under 1915. Toppåret inträffade 1902 med 22

utvandrare. Av dessa 115 personer var 66% män, 27% var kvinnor och 7% var barn.

Utvandring 1901-1915 Stora Mellösa socken

0 20 40 60 80 100 120

Antal Män Kvinnor Barn

Under perioden 1901-1915 utvandrade 99 personer från Stora Mellösa socken. Utvandring förekom inte under 1912 och 1915. Toppåret inträffade 1905 med 15 utvandrare. Av dessa 99 personer var 53% män, 45% var kvinnor och 2% var barn.

Fig. 12 Källa: Emibas Fig. 11 Källa: Emibas

(15)

4. ANALYS – ASKERS HÄRAD I JÄMFÖRELSE MED ÖREBRO LÄN OCH SVERIGE

4.1 1856-1870 Missväxt och nödår

Utvandring 1856-1870

Asker, Lännäs och Stora Mellösa

0 20 40 60 80 100 120

Antal Män Kvinnor Barn

Asker Lännäs Stora Mellösa

Under de första åren av perioden, 1856-1870, skedde ingen utvandring i större utsträckning. Den första utvandringen ägde inte rum förrän i mitten av 1860-talet. I alla tre socknarna var 1869 året då det högsta antalet utvandrare noterades. Av Askers 100 utvandrare utvandrade 66 personer det året. Av Lännäs 18 utvandrare utvandrade 15 personer och av Stora Mellösas 83 utvandrare utvandrade 47 personer samma år. Mer än 50%, i Lännäs fall 83%, under hela perioden utvandrade under nödåret 1869. Även om utvandringen från socknarna inte startade förrän i mitten av 1860-talet, så gällde det enstaka personer, i alla tre socknarna påbörjades inte utvandringen för 1868. Under det första utvandringsskeendet så var familjeutvandring dominerande, i denna undersökning stöds detta av att 30% av dem som utvandrade från Askers härad under denna period var barn.

(16)

Utvandring 1856-1870

Askers härad och Örebro län

0 1000 2000 3000 4000

Askers härad Örebro län

I jämförelse med hela Örebro län visar att 6% utvandrade från Askers härad under denna tidsperiod.

Socknarna i Askers härad var inte en del av den tidigaste utvandringen som påbörjades på 1840-talet, där huvudsaken till utvandringen till största del hade religiös bakgrund15. Utan utvandringen tog fart under nödåren i slutet av 1860-talet. Under den sista delen av 1860-talet var vädrets makter hårda och

skördarna slog fel i hela landet under 1865 och 1866. Våren inträffade sent och hösten kom tidigt under 1867, sommaren blev extremt kort och vintern hann komma innan höstsäden hunnit såtts. Norrland drabbades hårt under 1867 och södra delen av Sverige blev hårt ansatt av torråret 186816. Toppåret under nödåren i hela Sverige var 1869 med 32 050 utvandrare17.

15 Söderberg 1981:107ff 16 Beijbom 1995:18f 17 Söderberg 1981:113

(17)

4.2 1881-1895 Industrialiseringens tidevarv

Utvandring 1881-1895

Asker, Lännäs och Stora Mellösa

0 50 100 150 200 250 300

Antal Män Kvinnor Barn

Asker Lännäs Stora Mellösa

Under den andra perioden, 1881-1895, så förekom utvandring från alla tre socknar under alla åren. Sammanlagt så utvandrade 717 personer från Askers härad. Toppåren inföll 1881 och 1882, av Askers 208 utvandrare utvandrade 18% under 1882. I Lännäs utvandrade 30% av 237 utvandrare under 1881, medan i Stora Mellösa uppgick siffran till 15% av 268 utvandrare under

socknens toppår 1882. Under denna period så övergick utvandringsstrukturen mer och mer från familjeutvandring till ensamutvandring18. Av Askers härads utvandrare har siffran för barnutvandrare sjunkit från 30% till 14%.

Utvandring 1881-1895

Askers härad och Örebro län

0 5000 10000 15000 20000

Askers härad Örebro län

18

Söderberg 1981:113

Fig. 16 Källa: Emibas och Ljungmark 1965 Fig. 15 Källa: Emibas

(18)

Under denna period kom endast 4% av utvandrarna i Örebro län från Askers härad.

Under den första perioden, 1856-1870, var nödåren med missväxt huvudsaken till massutvandringen. Denna period kantas mer av den mer och mer

kommande industrialiseringen och dess ekonomiska kriser. Under 1879

drabbades sågverken och järnbruken av stora svårigheter och detta påverkade utvandringsantalen. Dock var fortfarande jordbruket huvudnäringen, men med sjunkande spannmålspriser19. Alla tre socknarna i denna undersökning är typiska jordbrukssocknar på Närkeslätten. Dock ligger i Askers socken, vid gränsen till Södermanland och Östergötland, järnbruket Brevens Bruk.20 Under denna period utvandrade 40 personer från Brevens Bruk varav 16 har en titel som kan härledas till bruket, som till exempel lampgjutare, värmareson, gjutareson och knippsmedsdotter.21 Toppåren under denna period i Sverige inträffade 1880-1882 och 1887-1888. Under 1882 och 1888 utvandrade omkring 45 000 varje år22.

4.3 1901-1915 Värnplikt och pigor

Utvandring 1901-1915

Asker, Lännäs och Stora Mellösa

0 50 100 150 200

Antal Män Kvinnor Barn

Asker Lännäs Stora Mellösa 19 Beijbom 1995:43

20 Brevens Bruks hembygdsförening 2000:8 21

Emibas

22

Beijbom 1995:43f

(19)

Under den tredje perioden, 1901-1915, så förekom utvandring under alla åren bara i Askers socken. Lännäs utvandring tog slut 1914 och i Stora Mellösa ägde ingen rum utvandring 1912 och 1915. Sammanlagt utvandrade 442 personer från Askers härad. Toppåren inföll 1901, 1902 och 1905, av Askers 189 utvandrare utvandrade 14% under 1901. I Lännäs utvandrade 19% av 115 utvandrare under 1902, medan i Stora Mellösa uppgick siffran till 15% av 99 utvandrare under socknens toppår 1905. Barnen fortsätter att bli färre och färre. Av Askers härads utvandrare är siffran för barnutvandrare nu nere på 7%. Under denna period så utvandrar fler och fler kvinnor för att söka nya

möjligheter i Amerika. Detta påbörjades under den förra perioden, 1881-1895.23 Från Askers socken utvandrade 89 kvinnor och 81 män.

Utvandring 1901-1915

Askers härad och Örebro län

0 2000 4000 6000 8000 10000

Askers härad Örebro län

Under denna period stod Askers härad för 5% av Örebro läns utvandrare. Askers härads utvandringsprocent gentemot Örebro län är lika över tid. Den första perioden var 6%, andra perioden var 4% och nu 5%. Dessa tre perioder hopräknande blir utvandringsprocenten 4%. En liten, men ack så viktig, siffra i den svenska utvandringsstatistiken.

Under början av 1900-talet var ekonomin inte god i Sverige medan den i Amerika var på stark uppgång, detta gjorde att en ny utvandringsvåg startade. Toppåren inträffade under 1902-1903 och 191024. 1901 utökades

23

Lintelman 2009:18

24

Beijbom 1995: 44

(20)

tjänstgöringstiden för värnpliktiga från 90 till 240 dagar. 25 Samtidigt som detta hände så inträffade ännu ett uppsving för utvandringen. Redan 1884 hade bestämmelserna för utvandring skärpts, unga män i värnpliktsåldern 21-26 år var även tvungna att visa upp ett särskilt utvandringstillstånd från regeringen.26 Detta uppfattades som ett hot mot det svenska försvaret, då unga män i

tjugoårsåldern bestämde sig för att utvandra. Vilket ledde fram till att den stora emigrationsutredningen startade och pågick under flera år, från 1908-1913.27

Den utvandring som förekom under den första och delvis andra perioden har nu blivit mer och mer fokuserad på ensamutvandring, både unga män och kvinnor utvandrar.28 Många av de unga männen kanske utvandrade på grund av

förändringen av värnplikten.

Nu utvandrar också många unga kvinnor till USA. Arbetsförhållandena i Sverige var hårda och många tog chansen till ett nytt liv. De flesta som utvandrade var dem som tillhörde den nedre delen av socio- ekonomiska stegen. Hemma i Sverige jobbade de som pigor och hade inte mycket till lön.29 I och med industrialiseringen började kvinnor också jobba inom industrin och blev då också påverkade av nedåtgående konjunkturer. Rykten om storstädernas jobbutbud för kvinnor, som hemhjälp eller sömmerska, blev en lockande faktor.30

Medan många av dem visserligen arbetade som hemhjälp även i Amerika, så verkar det som om arbetet var bättre på andra sidan Atlanten.31

25 Kälvemark 1972:217ff 26 Beijbom 1977:32f 27 EU 1908-1913 28 Söderberg 1981:113f 29 Lintelman 2009:42f 30 Beijbom 1977:58 31 Lintelman 2009:113f

(21)

5. SAMMANFATTNING

Under nästan hundra år, från 1840 fram till 1930 utvandrade nära 1,2 miljoner svenskar till Amerika för att finna ett nytt liv. Utvandringen tog ordentlig fart under nödåren i slutet av 1860-talet och nådde sin kulmen under 1880-talet och höll en hög frekvens fram till första världskrigets utbrott som satte ett naturligt stopp. Denna uppsats fokuserade på tidsspannet 1856 till 1915, uppdelat på tre tidsperioder; 1856-1870, 1881-1895 och 1901-1915. Uppdelningen är till för att förenkla analysen och att täcka in tre viktiga skeenden i den svenska

utvandringshistorien.

Syftet med denna uppsats har varit att jämföra tre socknar i Örebro län; Asker, Lännäs och Stora Mellösa med varandra och med Örebro län och Sverige för att se hur de förhåller sig till den historiska statistiken.

Huvudfrågeställningen till undersökningsdelen har varit hur många utvandrade från respektive socken under respektive tidsperiod? Hur många var män, kvinnor och barn upp till 15 år? I analysen jämfördes resultaten mellan socknarna sinsemellan, med Örebro län och med Sverige.

Analysen visade att de tre socknarna förhåller sig till den svenska utvandringshistorien. Toppåren under respektive tidsperiod stämmer med Sverige i stort. Till exempel inföll toppåret under den första perioden, 1856-1870, 1869. Ett av de värsta åren under nödåren på 1860-talet. Den svenska utvandringen har gått från familjeutvandring till ensamutvandring, vilket stöds i min undersökning av att antalet barn minskar.

(22)

6. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 6.1 Tryckta källor:

Beijbom, U. 1977. Amerika, Amerika! En bok om utvandringen. Lund.

- 1995. Mot löftets land. Den svenska utvandringen. Falköping. Brevens Bruks hembygdsförening. 2000. Brevens Bruk. Bruksliv i järnets tecken. Örebro

Emigrationsutredningen. 1908-1913 med bilagor. Stockholm.

- 1910. Bilaga V Bygdestatistik. Stockholm.

Graninger, G. et al. 1971. Emigranter. En bok om den stora utvandringen till Amerika. Höganäs

Kälvemark, A-S. 1972. Reaktionen mot utvandringen. Emigrationsfrågan i svensk debatt och politik 1901-1904. Uppsala.

Lintelman, J.K. 2009. I Go to America. Swedish American Women and the Life of Mina Anderson. St Paul.

Ljungmark, L. 1965. Den stora utvandringen. Svensk emigration till USA 1840-1925. Sveriges Radio. Stockholm.

Norman, H. 1974. Från Bergslagen till Nordamerika. Studier i

migrationsmönster, social rörlighet och demografisk struktur med utgångspunkt från Örebro län 1851-1915. Uppsala.

Norman, H. och Runblom H. 1980. Amerikaemigrationen i källornas belysning. Uddevalla.

.

Söderberg, K. 1981. Den första massutvandringen. En studie av

befolkningsrörlighet och emigration utgående från Alfta socken i Hälsingland 1846-1895. Kungälv. 6.2 Databaser: Emibas 6.3 Kartkälla: Fig. 1 Norman 1974 6.4 Tabellkällor:

Fig. 2 EU bilaga V:142f och 334 Fig. 3 EU bilaga V:334 6.5 Diagramkällor: Fig. 4 Emibas Fig. 5 Emibas Fig. 6 Emibas Fig. 7 Emibas

(23)

Fig. 8 Emibas Fig. 9 Emibas Fig. 10 Emibas Fig. 11 Emibas Fig. 12 Emibas Fig. 13 Emibas

Fig. 14 Emibas och Ljungmark 1965 Fig. 15 Emibas

Fig. 16 Emibas och Ljungmark 1965 Fig. 17 Emibas

(24)

7. BILAGA 1 - Tabeller

Tabell Askers socken 1856-1870

Askers

socken

År Antal Män Kvinnor Barn

1856 1857 1858 1859 1860 1861 1862 1863 1864 1 1 1865 1866 1867 1868 23 12 6 5 1869 66 22 15 29 1870 10 5 5 Summa 100 40 26 34 Tabell Lännäs socken 1856-1870 Lännäs socken

År Antal Män Kvinnor Barn

1856 1857 1858 1859 1860 1861 1862 1863 1864 1865 1866 1867 1868 2 2 1869 15 8 4 3 1870 1 1 Summa 18 10 5 3

(25)

Tabell Stora Mellösa socken 1856-1870

Stora Mellösa

socken

Årtal Antal Män Kvinnor Barn

1856 1857 1858 1859 1860 1861 1862 1863 1864 1865 1 1 1866 1867 1868 23 7 8 8 1869 47 21 15 11 1870 12 3 4 5 Summa 83 32 27 24

Tabell Askers socken 1881-1895

Askers

socken

Årtal Antal Män Kvinnor Barn

1881 12 8 4 1882 38 24 8 6 1883 9 2 7 1884 6 2 3 1 1885 10 5 2 3 1886 15 9 4 2 1887 15 8 7 1888 9 8 1 1889 16 7 5 1890 17 8 6 3 1891 14 6 7 1 1892 18 12 5 1 1893 18 15 2 1 1894 3 3 1895 12 6 4 2 Summa 208 120 68 20

(26)

Tabell Lännäs socken 1881-1895

Lännäs

socken

Årtal Antal Män Kvinnor Barn

1881 71 20 19 32 1882 19 9 8 2 1883 24 10 8 6 1884 18 9 7 2 1885 6 3 3 1886 1 1 1887 7 4 3 1888 15 9 6 1889 4 3 1 1890 15 6 8 1 1891 17 5 11 1 1892 23 11 7 5 1893 8 5 3 1894 2 2 1895 7 2 3 2 Summa 237 98 88 51

Tabell Stora Mellösa socken 1881-1895

Stora Mellösa

socken

Årtal Antal Män Kvinnor Barn

1881 40 23 11 6 1882 25 17 4 4 1883 14 8 5 1 1884 33 13 16 4 1885 7 6 1 1886 8 7 1 1887 22 13 6 3 1888 17 11 6 1889 11 6 4 1 1890 19 13 5 1 1891 24 14 9 1 1892 16 8 7 1 1893 17 1 10 6 1894 8 1 3 4 1895 7 2 5 Summa 268 143 93 32

(27)

Tabell Askers socken 1901-1915

Askers

socken

Årtal Antal Män Kvinnor Barn

1901 26 11 10 5 1902 22 15 7 1903 15 7 8 1904 17 4 13 1905 25 7 14 4 1906 15 9 5 1 1907 7 3 3 1 1908 10 2 8 1909 10 6 4 1910 17 8 7 2 1911 11 3 3 5 1912 1 1 1913 7 3 3 1 1914 5 3 2 1915 1 1 Summa 189 81 89 19 Tabell Lännäs socken 1901-1915 Lännäs socken

Årtal Antal Män Kvinnor Barn

1901 12 7 5 1902 22 12 6 4 1903 7 5 2 1904 7 6 1 1905 15 9 5 1 1906 12 9 2 1 1907 4 4 1908 5 2 2 1 1909 11 6 4 1 1910 6 6 1911 4 3 1 1912 6 4 2 1913 2 1 1 1914 2 2 1915 Summa 115 76 31 8

(28)

Tabell Stora Mellösa socken 1901-1915

Stora Mellösa

socken

Årtal Antal Män Kvinnor Barn

1901 5 2 3 1902 13 8 5 1903 11 7 4 1904 12 4 6 2 1905 15 6 9 1906 9 3 6 1907 9 6 3 1908 1 1 1909 8 4 4 1910 7 5 2 1911 1 1 1912 1913 3 1 2 1914 5 4 1 1915 Summa 99 52 45 2

Figure

Fig. 1 Karta över Örebro län. 1. Askers socken 2. Lännäs socken 3. Stora  Mellösa socken
Fig. 2 Antal invånare i Askers härad. Källa: EU bilaga V:142f och 334
Fig. 4 Källa: Emibas
Fig. 6 Källa: Emibas Fig. 5 Källa: Emibas
+7

References

Related documents

Programmet inleds med en besluiv- ning av olika sjukdomstillstånd i ryg- gen och deras förlopp. Därefter följer en noggrann redogörelse hur läkaren bör undersöka

Studieväg Antal platser handssökande antagna jämförelsetal

Fortsätta arbeta med kognitiv bearbetning, framför allt genom arbetsbladet Fem kolumner från modul 5. Modul 7 ☒ Förbestämd

Genom samtal, enkäter med elever och föräldrar samt diskussioner i personalgruppen Ansvarig för att årets plan utvärderas..

Jag vill också ta reda på mer specifikt vilka sjukdomar och andra problem som höga halter av DDT och dess metaboliter i blod och fettvävnader kan leda till hos djur och

Det finns också flera exempel på verksamhet som har haft svårt att fungera som vanligt under pandemin samt verksamhet som skulle kunna utvecklas för att ytterligare stärka

– Överlevnadsgraden avser hur stor andel av de personer som registrerades som nyföretagsamma år 2012, och som fem år senare fortsatt är aktivt företagsamma.. Även här

Sedan 2010 har andelen företagsamma kvinnor inom välfärdssektorn ökat från 2,4 till 3,4 företagsamma kvinnor per 1 000 invånare i Örebro län, vilket även det är lägre än i