Examensarbete i fördjupningsämnet slöjd
15 högskolepoäng, grundnivå
En kvalitativ undersökning i hur
slöjdlärare ser på begreppet kreativitet
A qualitative study on sloyd teachers point of view of the concept creativity
Jon Fager
VAL-Projektet Mah Lärarutbildningen 90 Hp
Examinationsdatum 2016-06-09
Examinator: Nils Andersson Handledare: Ewa Berg
3
Abstract
Som lärare I svenska grundskolan förväntas vi uppmuntra och stimulera elever att bli kreativa medborgare. Det är också skolans ansvar att säkerhetsställa att elever kan omvandla idéer och handlingar på ett kreativt sätt och så fortsätter det. Men vilken innebörd har egentligen ordet kreativitet och hur uppfattas begreppet ute på skolorna? Huvudsyftet med min undersökning har varit att problematisera kring begreppet och min huvudfråga är begränsad till hur slöjdlärare uppfattar begreppet. Jag har valt en kvalitativ metod i denna strävan och jag har intervjuat slöjdlärare på en grundskola. Jag har använt mig av tre olika filter i min bearbetning av empirin, ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som tänkandet och föreställandet och slutligen kreativitet som något medfött. Resultatet visar att enbart de två första filtrena kom till användning. Kreativitet kan vara att tillåta fantasi, att använda mallslöjd sparsamt. Det kan också vara att bryta sig fri från gammalt tänkande. Att som lärare lägga ut hinder i en skapandeprocess kan också främja kreativitet.
4
Innehållsförteckning
Inledning ... 6-8 Syfte och problemställning ... 9 Litteraturgenomgång ... 10
Kreativitet och LGR 11 ... 10-12 Inledande text om filtrena ... 12 Sociokulturellt perspektiv på kreativitet ... 13-15 Kreativitet som tänkandet och föreställandet ... 15-17 Kreativitet som något medfött ... 17 Internationellt perspektiv ... 17-18
Metod och genomförande ... 19
Beskrivning av intervjuguide ... 19-20 Informanterna ... 20 Forskningsetiska överväganden ... 20-21 Analysförfarandet ... 22 Teman ... 22-23 Utplockning av citat ... 23-24 Tillförlitlighetskontroll ... 24-25
Resultat och analys ... 26
Vad innebär kreativitet för slöjdlärare ur ett sociokulturellt perspektiv ... 26-28 Vad innebär kreativitet för slöjdlärare ur ett tänkande och föreställande perspektiv ... 28-30
Slutsats och diskussion ... 31
Vad slöjdlärare har för uppfattning om begreppet kreativitet ... 31 Övergripande redovisning ... 31-32 Individuell redovisning... 32-33 Mina reflektioner ... 33-35 Undersökningen med kritiska ögon ... 35 Förslag till fortsatt forskning ... 36
5
Källförteckning ... 38-39
6
Inledning
Dessa papper är frukten av ett arbete som påbörjades under hösten 2015 på Malmö högskola. Men tanken och iden till innehållet föddes dock mycket tidigare. Genom att förskansa mig vitala kunskaper vid Umeå universitet kom också frågorna som då enbart var stoff. Att som verksam lärare på en grundskola jobbar jag dagligen med skapande verksamhet, och det vore konstigt om man inte någon gång åtminstone kommit i kontakt med begreppet kreativitet. Jag har många gånger ställt mig förundrande över begreppets betydelse, det vilar ett visst skimmer över ordet, att greppa hela dess existens i denna text vore omöjligt. Det är ju så att sanningen många gånger är mångfacetterad och jag tror det är så denna gången med. Jag har i alla fall gett mig ut på ett uppdrag, uppdraget har zick-zackat sig genom en djungel av information, men någonstans, där djupt in i informationsdjungeln kunde jag glimta dess betydelse.
Kreativitet är ett ord som man bitvis stöter på om man är verksam i skolans värld, har man inte stött på det av chefer som ett uttryck för att finna snabba lösningar på dylika problem så finns ordet omnämnt i vår läroplan. Vi ska i vår verksamhet främja elever till att bli kreativa medborgare, vi ska stimulera elevers kreativitet. Skolan ansvarar också för att elever ska kunna omsätta idéer till handling på ett kreativt sätt och så fortsätter det. Faktum är att ordet står omnämnt tio gånger i läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Det finns alltså ett begrepp som vi i skolan ska arbeta kring och det är då av yttersta vikt att man problematiserar vad kreativitet är.
Jag har i denna studie valt att titta närmare på vad slöjdlärare har för synsätt på begreppet kreativitet. Det är deras kunskapssyn och deras sätt att prata om det som jag lyckats förskansa mig information till denna uppgift. En av anledningarna till att jag väljer just slöjdlärare som urval för mina intervjuer är av en ren nyfikenhet, jag är själv verksam som slöjdlärare och finner det därför intressant att se vad andra i min yrkesroll har för uppfattning om begreppet kreativitet. Uppdraget vi fått står artikulerat i läroplanen men det är sannolikt att vi alla har olika förutsättningar för att bedriva vår verksamhet. Hinder i form av språkliga barriärer, verksamhetsbudget, stora elevgrupper ställer stora krav och man tvingas nog vara kreativ oavsett om man vill det eller inte.
7
Rent konkret så hoppas jag att min undersökning ska bidra till en ökad förståelse för ordet kreativitet. Det primära i min undersökning är att undersöka hur man ser på kreativitet ur slöjdlärares perspektiv. Jag tror att slöjdlärare är väl förtrogna med begreppet kreativitet, även om de kanske inte nyttjar ordet i sig så har de nog många synonymer för det.
Jag är en verksam slöjdlärare på en skola i Sverige. Min lärarkarriär började hösten 2008 med ett terminsvikariat som slöjdlärare. Jag har ett förflutet inom byggbranschen och industrin men har alltid känt att jag vill arbete mer med människor och då främst med barn och ungdom. Under dåvarande lågkonjunktur med permitteringar och arbetslöshet såg jag av en tillfällighet att en slöjdlärartjänst låg utannonserad och jag sökte tjänsten mest på skoj och hade ingen större förväntning på att få jobbet. Kort därefter ringde rektorn på skolan och bad mig komma på en intervju. Sagt och gjort och därefter erhöll jag mitt vikariat som trä- och metallslöjdslärare. Min strävan att få arbeta mer med människor hade besannats.
Jag har alltid varit en friluftsmänniska med jakt och fiske i hjärtat. Jag har alltid vurmat för hållbar utveckling, närodlat och närproducerat. Dessa ord är synonymt med slöjd för mig. Motsatsen blir då massproducerat, tung industri i något fjärran land. Ofta med långa transportsträckor och stor förbrukning av fossila bränslen. Enfald istället för mångfald. Jag upplever att jag i egenskap som slöjdlärare kan göra små val som verkar för en hållbar utveckling.
2011 började jag på min lärarexamen uppe på Umeå universitet. Det tog emot länge innan jag ens skickade in en ansökan att få gå utbildningen. Det är väldigt skralt med eftergymnasial utbildning i familjen och hembygden, ingen annan har banat vägen så att säga. Men efter påtryckning från kollegor, huvudmän och förälder och inte minst min egen personliga agenda, tog jag mig till sist i kragen och skickade in en ansökan.
Med facit i hand kan jag säga att jag initialt trodde att jag med mina år inom yrket, behärskade ämnet. Vad skulle en utbildning vara bra för?. Utbildningen öppnade dock upp fler dörrar och skapade ytterligare dimension i ämnet. Det skapade en bred plattform att stå på i min roll som lärare. Dessutom har kontakter land och rike kring knutits, tillsammans bildar vi en nationell kunskapsfond för ämnet. Även om vi för länge sen slutat träffas så kan tankar och idéer
8 utbytas med hjälp av sociala medier.
9
Syfte och problemställning
Huvudsyftet med min undersökning är att jag vill problematisera begreppet kreativitet genom att ta del av artiklar och böcker och annan forskning som har med kreativitet att göra. Jag vill undersöka vad slöjdlärare har för föreställningar kring begreppet kreativitet samt att belysa kreativitet från olika perspektiv. Jag önskar också via intervjuer få kännedom om vad slöjdlärare har för uppfattning om kreativitet samt i ett senare skede ställa deras uppfattningar i förhållande till min undersökning. Jag hoppas att min studie kan hjälpa till och bidra till en ökad förståelse för vad kreativitet är och hur den uppfattas bland slöjdlärare.
Med anledningen till det ovan sagda är därför min frågeställning följande:
10
Litteraturgenomgång
För att besvara mina frågeställningar har jag inventerat mina egna kunskaper och ifrågasatt dem och reflekterat över dem, men jag har också gjort en djupdykning i olika skrifter och litteratur. Under resans gång har det dykt upp många frågor, några av dem väljer jag att ventilera i det sista kapitlet.
Kreativitet och LGR 11
Vår läroplan är en förordning som styr vår verksamhet i grundskolan. En förordning är en samling bestämmelser som man måste förhålla sig till och de beslutas av regeringen men det är skolans huvudman och rektor som har huvudansvaret för verksamheten. Om vi tittar närmre på begreppet kreativitet så ska vi främja och utveckla elever till kreativa individer och medborgare och begreppet återkommer dels i inledningen av läroplanen men också i kursplanerna. Under denna rubrik har jag sökt på vad som står i läroplanen och i de olika kursplanerna. I inledningen i vår läroplan står det att:
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och ut-veckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skolverket 2011:9)
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. (Skolverket 2011:9)
I kapitlet övergripande mål och riktlinjer kan man läsa följande:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt (Skolverket 2011:13)
Härefter följer utplockade citat från kursplanerna i läroplanen. Jag har valt att ta text där begreppet kreativitet står omnämnt men det är kursplanen för slöjd som är av vikt för undersökningen. I kursplanen för bild står begreppet kreativitet omnämnt:
11
Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga. (Skolverket 2011:20)
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. (Skolverket 2011:20)
Kursplanen för hem- och konsumentkunskap:
Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet. (Skolverket 2011:42)
Kursplanen för matematik:
Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. (Skolverket 2011:62)
Kursplanen för musik:
Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska
kreativitet. (Skolverket 2011:100)
Kursplanen för slöjd:
Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar
kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet.
Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling. (Skolverket 2011:213)
Här stöter vi på något intressant, manuellt och intellektuellt arbete i förening utvecklar alltså kreativitet. Att dessa förmågor dessutom är betydelsefulla för individers och samhällens utveckling lägger en viss tyngd på vilken vikt begreppet faktiskt har. Men vad menas med det? Är kreativitet när teori får omsättas till praktik. En projicerad tanke som via ett
12 slöjdarbete blir manifest? Vi tittar vidare på nästa citat:
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.(Skolverket 2011:213)
Tittar vi på det andra citatet så styrker det mina tankar om att kreativitet utvecklas när en tanke blir manifest. Att utveckla idéer, att framställa föremål. Att få experimentera och att utforska och att våga ta sig an utmaningar och överkomma hinder verkar enligt skolverket vara en vital del.
Inledande text om filtrena
För att få någon form av struktur i mitt arbete så har jag valt att förhålla mig till tre olika filter i min bearbetning av empirin, dessa har agerat likt en snöplog för att fösa undan det mesta som inte är av vikt för min undersökning. Filtrena är kända begrepp som jag själv inte är upphovsman till, däremot använder jag mig av dem men ser dem och tolkar dem genom ett kreativt perspektiv. I det sociokulturella perspektivet väljer jag att inleda med Vygotskij som i mångas ögon ses som det sociokulturella perspektivets fader, men det finns fler författare som stödjer detta perspektiv såsom Aulin-Gråhamn och Marner. Kärnan i detta filter är att vi lär oss av varandra, saker och ting skapas inte av sig självt utan alltid i förhållande till någon eller något annat. Fantasi och föreställningar är viktiga byggstenar och för att verka kreativt så måste man vara rik på tidiga erfarenheter.
I kreativitet som tänkandet och föreställandet inleder jag med pragmatikens fader Dewey som är tätt åtföljd av författaren Bergström. Inom detta synsätt så ser man väldigt praktiskt på begreppet, man lär sig helt enkelt genom att göra. Man ser kunskap sammanlänkat som en kedja.
Kreativitet som något medfött är ett sätt att se på kreativitet. Ur denna aspekt är kreativitet något som är medfött och enbart förunnat några få. Människans kreativa egenskaper är en gåva från gud och endast given mannen, kvinnor och slavar är alltså exkluderade.
13
Sociokulturellt perspektiv på kreativitet
En teori är att en god lärandesituation kan vara att ge fantasi och kreativitet utökat utrymme. En förutsättning enligt Vygotskij är att, för att kunna vara kreativ och ha fantasi så måste man vara rik på tidigare erfarenheter. Detta är byggstenarna och utan dessa så kan man inte ha fantasi eller verka kreativt. (Aulin-Gråhamn:2011; Tidsskrift för lärarutbildning, 2000; Vygotskij 1995)
Vygotskij menar att kreativitet är när någonting nytt skapas, det finns ingen skiljelinje mellan om det är en fysisk produkt eller en tanke eller idé.
Kreativitet kallar vi en sådan mänsklig aktivitet som skapar någonting nytt, oavsett om det skapade är ett ting i den yttre världen eller en konstruktion av intellektet eller känslan, en konstruktion som bara existerar och ger sig till känna i människans inre (Vygotskij 1995:11)
Aulin-Gråhamn (2011) skriver i sin bok Pinnbyggen och vardagsföremål, estetik och lärande i lärarutbildningen handlar om kommunikation, gestaltande i ting och artefakter. Författaren lägger som sagt vikt vid olika gestaltande metoder, vad arbeten kommunicerar. Hon skriver om ett sociokulturellt perspektiv på lärande, att det viktigaste mediet är människan självt. Att inneha ett sociokulturellt perspektiv innebär att man kan se kulturella, sociala, språkliga men också estetiska aspekter på det man undersöker. En ofta förekommande tanke i en sociokulturell teori är att artefakter är kunskaper och kultur som gjorts iakttagbara, identifierbara antingen i fysisk eller i intellektuell form. Vidare nämner författaren att Vygotskijs filosofi är att fantasi och kreativitet kan bara finnas om barnet är berikat på tidigare erfarenheter. Det är alltså vårt ansvar som vuxna att i samspel berika barnet på erfarenheter. I gestaltandet möts vi och skapar verkligheten via tecken, symboler, bilder, berättelser och iscensättningar. Med följande citat vill jag visa vad hon menar:
Kunskaper om omvärlden och oss själva skapas och omskapas i sociala praktiker, i särskilda situationer och kulturhistoriska kontexter, via medieringar med hjälp av fysiska och intellektuella artefakter. (Aulin-Gråhamn:2011:48)
14
diskussioner kring begreppen meningserbjudande och meningsskapande. Det förstnämnda härstammar från Gibson (1979) men då som begreppet affordance, en slags användbarhet. Det skapas inte av sig självt utan i samband med andra aktörer och artefakter. Rummet, tidens iscensättning men också samspelet mellan personer, förväntningar och gestaltande symboliska presentationer är i sig viktiga bitar för att förstå sambandet. Bachtins filosofi om otherness sammanfattar hon som såhär, vi behöver varandra för att kunna tala och tänka. Gemenskapen är en vital del för all utveckling.
Boken Skolan och den radikala estetiken (2011) handlar om kultur, estetik och lärande och om konsten som något nyskapande. ”En konstnärlig estetik är vidare ett formspråk som hela tiden ifrågasätter sig självt” I inledningen av boken skolan och den radikala estetiken finner jag något intressant, författaren berättar om kvalitativa och kvantitativa perspektiv, till exempel när något går från småskaligt producerat och kanske med ett skiftande resultat till det kvantitativa industritillverkade med givna resultat. Det kanske är så att konst, estetik är synonymt med kreativitet? Eller att det ena inte kan utesluta det andra, en form av symbios? Detta väljer jag att utveckla vidare i slutdiskussionen.
I Marners (2005) Möten och medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt
och sociokulturellt perspektiv hittar jag följande: En kreativ miljö är en knutpunkt, en plats
där människor träffas. Platser med ett värde till exempel skolan, Wien, Silicon Valley. Det läggs vikt vid att platsen eller mötet är av kulturell och etniskt blandning. Platserna i sig ger inte per automation en kreativ miljö, det kan finnas kreativa hinder såsom ett konformitets och konsensusuttryck från till exempel läraren eller negativa och nedsättande kommentarer från klasskamrater/kollegor. Till och med ett betygssystem kan vara hämmande för en kreativ miljö. Tre nyckelord för en icke kreativ miljö är: olösta konflikter, negativa ledare och ett revirtänkande. Med detta menas att möjligheter och hinder till viss del är upp till eleven att upptäcka och överkomma. Att samarbeta och att synas men också främja en kreativ infrastruktur är ett annat tillvägagångssätt. Mediestudios ska fungera som en verkstad för kunskapsinhämtning. Dess motsats är att arbeta efter treämnesförfarandet, att på detta sätt skapa en hierarki för vad som anses av vikt är kreativt hämmande. Att synas nämnde jag, med det menar författaren att arbeten måste ställas ut via olika presentationsytor, exempel på detta kan vara hemsidor, instagram, montrar i bibliotek. Det är viktigt att synas och att få visa upp sina verk och artefakter.
15
Kan då kreativitet uppstå ur absolut frihet? Nej menar författaren, det kan inte uppstå ur absolut frihet, välmående och frid. Det är istället i bristen på det redan nämnda som kreativitet uppstår. Senare i stycket tycker jag mig läsa att det oftast inte handlar om absolut frihet. Till exempel så har kameran har en intention, den har en inverkan på den som ämnar använda den. Saker och ting bjuder in en till ett visst mönster, ett vidare exempel är slöjdbänken, ett arbetsredskap som bjuder in till att bearbeta trä, såsom att hyvla. Hammaren bjuder in till att driva saker, synålen för att sy. Absolut frihet i aspekten kring kreativitet finns alltså inte.
Den kreativa situationen är alltså inte en fråga om ensidig frihet för aktören, snarare är det, åtminstone initialt, frågan om en mer eller mindre spänd situation mellan aktören och det medium som används (Marner 2005)
Marner (2005) säger att traditioner kan vara hämmande för kreativitet, med traditioner menas till exempel glospluggande och olika förfaranden. Min första spontana tanke är olika sammansättningar och det optimala sättet att göra dessa på, vilket stundom kan leda till bristande motivation hos den som skapar. Det finns alltså en motsägelse i om tradition gynnar eller missgynnar kreativitet. Här kanske man måste beakta och finna någon slags perfekt blandning? De tar Picasso som exempel i texten, han hävdar att han inom akademin lärt sig att teckna som sin förebild, men sedan ägnat ett helt liv åt att kunna teckna som ett barn igen. Detta torde vara motsägelse då det vid en invertering av normen måste finnas en norm att invertera. Vore Picasso framgångsrik utan sina förebilder?
Kreativitet som tänkandet och föreställandet
Dewey (1910/2007) var en amerikansk filosof som hade en pragmatisk syn på kreativitet. Han myntade begreppet learning by doing, alltså att man lär sig genom att göra. Han anser att ett reflekterat tänkande är sammanlänkat som ett tåg eller en kedja. Erfarenheter eller kunskap vinns genom görandet, och det är först när vi gjort dem som vi kan reflektera. I ett så kallat fantasitänkande går tankegångarna ungefär som i när man tar del av en saga. I detta tankesätt ryms även dagdrömmar. Fantasin är alltså viktig i Deweys filosofi, likaså Vygotskijs. Ett sista tänkande som vi människor utför är ett så kallat föreställande tänkande, exempel det är nog kallare i Malmö än när jag var här sist.
16
Active, persistent, and careful consideration of any belief or supposed form of knowledge in the light of the grounds that supports it and the further conclusions to which it tends constitutes reflective thought. (Dewey, 1910/2007:6)
Jag uppfattar detta som att det krävs först en föreställande tanke, t ex: Om jag är på jakt och ska välja pass, då tror jag eller förmodar att viltet tar en viss stig eller väg, antingen kommer viltet i pass eller inte. Först när jakten är över kan man reflektera och analysera resultatet. Det gick i pass och jag sköt, eller viltet valde en helt annan väg och klarade livhanken. Skillnader i terrängen kanske gjorde att djuret valde just den stigen, det kan vara diken, omkullfallna träd i vägen.
Faserna som är vitala i ett reflekterande tänkande är enligt författaren ett tvekande hesitation and doubt. Den andra fasen är ett sökande, en jakt och ett frågande, detta då för att få klarhet i en trevande föreställning. Nästan som en hunger som måste tillfredställas, eller en nyfikenhet som måste stillas. (Dewey, 1910/2007)
Bergström (1990) var en finländsk hjärnforskare, läkare och professor i fysiologi vid Helsingfors universitet. Bergström nämner i flera av hans verk att det finns flera olika aspekter på kreativitet. Initialt skriver han att det är ytterst värdefullt för våra liv och vår utveckling. Livet i sig är som en slumpartad reaktion, där mekanismer slagit rätt eller fel.
Kreativitet är något som producerar nytt och oförutsägbart (Bergström 1990:57)
Bergström (1990) drar i sin bok Hjärnans resurser- en bok om idéernas uppkomst synonymer till begreppet som en tanke eller idé och att dessa uppstår helt slumpartat och att de inte tar språng från något, han menar på att man inte riktigt vet hur de uppstår. Han väljer i boken att avstå från att se en idé som en kedja av tidigare vunna kunskaper och istället se det som en irrationell förmåga hos människan.
Bergström (1990:71ff) menar på att kreativitet är ett verktyg eller förmåga som utvecklats för att se den kommande tiden, alltså en form av föreställande förmåga och att övervinna dess problem. Han menar också på att detta redskap måste skötas om. Att presentera uppgifter, att se det som en slags hinderbana för eleven att överkomma och övervinna. Att som lärare inte ge alla svaren, utan att låta eleven själv klura ut problem och eventuella lösningar. En
17
hinderbana kan överkommas på flera olika sätt, en bom kan klättras över, under, man kan gå vid sidan om. Man kan avlägsna hindret. Hur vi tacklar problemet baseras dels på den tidigare förskansade kunskap vi besitter.
I boken Barnet- den sista slaven letar författaren efter varför är man kreativ? Bergström (1991:21) menar att hjärnan hela tiden kämpar liknande en ny djurart som ska överleva. Kamp, reproduktion och adaption och att detta också skulle vara synonymt till vad som sker i vår hjärna. Vad som då vinner, eller tanken eller projektet som man vill sjösätta tar språng från nya och gamla erfarenheter, detta omkullkastar han dock senare och menar att det finns ett kaotisk aspekt att ta hänsyn till, en slumpaktig förmåga.
Kreativitet som något medfött
Kreativitet har genom tiderna haft en mängd definieringar och olika innebörder. I Tidsskrift för lärarutbildning (2000:11–12) ges ett tidigt exempel på vad kreativitet kan innebära är att det är något medfött, ett essentiellt ursprung. En konstruktionistisk kunskap och förmåga.
Gnosis och Sofia är två termer som förekommit. Det förstnämnda är en av Gud given kunskap
medan det sist nämnda är en förvärvad kunskap. Begåvning enligt detta synsätt är alltså inget människan själv kan välja. Detta synsätt på kreativitet var det en gåva till mannen, kvinnan var alltså exkluderad. I tidskrift för lärarutbildningen finner jag följande: inspirationsteorin är något som ingår i detta synsätt. Begreppet myntades redan under Platons tid. I teorin anses poeter hämta sin inspiration från icke-jordiska källor av en högre existens som tidigare nämnt gudar eller muser. Man kan sammanfatta teorin som att den bygger på en grundsyn att få är utvalda, så kallad deterministisk. Människan kan inte påverka sitt liv. Geniteorin är också något som ingår i det första synsättet. I sin grund är den mycket lik inspirationsteorin, till exempel att genialitet är en nådegåva och en förmåga enbart given mannen, den fria mannen, slavar exkluderade.
Internationellt perspektiv
Vid sökning i databasen ERIC så kunde jag se tydligt att det bedrivits forskning i ämnet. Vid en sökning på ordet kreativitet så fick jag 7525 träffar. Men när jag försökte begränsa sökningen ytterligare stötte jag på patrull. Vid sökning på ämnet kreativitet, grundskola och slöjd så fanns det ingen forskning alls att tillgå. Här fick jag tänka om
18
och använda mig av andra begrepp såsom handicraft och creativity och då fick jag 22 träffar. Utav dessa så har jag valt att fördjupa mig i en.
Root-Bernstein (2015) skriver i sin avhandling Arts and crafts as adjuncts to STEM education
to foster creativity in gifted talented student om att det finns lite forskning mellan kreativitet
och att vara begåvad och skicklig. Däremot så visar det sig att kreativa personer oftast har breda kunskaper och intressefält som de stimulerar och sköter om. STEM är en utbildning som lägger fokus på science, technology, engineering och mathematics, direkt översatt vetenskap, teknologi, teknik och matematik.
Root-Bernstein (2015) listar vad han menar är vitala delar för att verka kreativt. Han menar bland annat att förmågor att ha en levande visuell och rumslig förmåga att fantisera, god kordination mellan hand och öga, att ha en manipulerande förmåga, och att kunna göra förklarande modeller samt en estetisk och konstnärlig egenskaper. Vidare lyfter han fram att vara musikalisk, litterär, ägna sig åt hantverk, att vara språkligt begåvad, förmågan att observera, att kunna visuellt tänkande, god verktygskännedom, goda inlärningsstrategier som ytterligare kunskaper och förmågor som är vitala. Han menar att dessa kunskaper och förmågor är nödvändigt för att verka kreativt. Kontentan i hans text är att kreativitet går att lära ut, det är alltså inget man per automatik får när man föds utan det är en egenskap som måste tränas upp.
Root-Bernstein (2015) lyfter fram olika framgångsrika män och kvinnor, bland annat nobelpristagare och har inventerat vad de anser vara viktigt för att verka kreativt. Många av dem ser stimuli i form av arts and crafts, alltså konst och hantverk som mycket viktigt och att ju tidigare man får träna på det, dess bättre.
19
Metod och genomförande
Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod till min undersökning. Empirimaterialet är förskansat via intervjuer som jag har bearbetat med olika filter eller teman. Till frågeställningen: Vad har slöjdlärare i grundskolan för uppfattning om begreppet kreativitet så har jag rent konkret intervjuat slöjdlärare i grundskolan. Anledningen med att jag tillämpade forskning via intervjuer är att jag ville få in material utifrån fältet, verkligheten. Vad anser sig slöjdlärare ha för uppfattning om kreativitet? Slöjdlärare med ett par års erfarenheter besitter grundligt beprövade kunskaper som kan vara till stor hjälp i undersökningar. Samtal överlag är ett gammalt sätt att skaffa sig systematisk kunskap. Ytterligare en anledning med de intervjuer som jag genomfört är att de skapade en bättre uppfattning om kreativitetens innebörd. Undersökningen syftar till att belysa kreativitet från olika perspektiv samt kartlägga vad slöjdlärare har för uppfattning om kreativitet. En fördel med att använda intervju som undersökningsmetod är att man kommer in i kärnan av vad slöjdlärare har för uppfattning gällande min frågeställning, jag har alltid gillat det personliga mötet och jag tror att det i detta fall är den metod som gäller för att min undersökning ska vara givande. En annan fördel är att genom selektivitet välja ut personer med spjutspetskunskap gällande frågeställningen och därför förhoppningsvis höja kvalitén på arbetet. Huvudsyftet med en intervju, är att ta reda på hur andra uppfattar specifika frågor om det man forskar i, sanningen kan vara mångfacetterad och man kan få olika svar beroende på vem man intervjuar. Slöjdlärare med många års i yrket borde besitta en hög grad av beprövad erfarenhet. En stor nackdel med intervjuer är om man råkar styra samtalet och ställa ledande frågor och på så sätt äventyra undersökningens legitimitet. Det är dock viktigt att intervjuaren bestämmer riktningen och att man håller sig till ämnet. Nackdelar med att tillämpa intervju är att det är en väldigt tidskrävande metod, både i själva genomförandet men också i själva bearbetningen av det empiriska materialet som framkommer. Men som jag nämnt tidigare så kommer jag försöka hålla nere antalet intervjuer och istället söka mig till respondenter som sitter inne med stor beprövad kunskap. (Kvale & Brinkmann 2014:19ff)
Beskrivning av intervjuguide
Några intervjufrågor som jag fann intressanta med tanke på min initiala frågeställning är: Vad innebär kreativitet för dig? När är man kreativ? Vad främjar kreativitet? Se bilaga 1 för intervjuguide. Jag fick med dessa frågor in djupa och berikande svar på vad kreativitet kan
20
innebära för slöjdlärare. Intervjun består både av inledande frågor, men också uppföljningsfrågor där respondenten fick möjlighet att konkretisera sitt svar. (Kvale & Brinkmann 2014)
Informanterna
Intervjuerna genomfördes på en skola i Sverige, skolan är relativt nybyggd och inhyser ca 600 elever. Enheten är en förskola till årskurs 9 skola. Intervjuerna genomfördes på frivillig basis. Jag tänker initialt bara kort beskriva slöjdlärarna. R1 och R2 har ett par saker gemensamt. Bägge är män och bägge har eller arbetar som trä- och metallslöjdslärare. Bägge är över 60 år och bägge har varit verksamma i 25-30år i yrket. R3 är verksam som textilslöjdlärare och är något yngre men har ändock en diger slöjdkarriär bakom sig, hon har varit verksam cirka 20 år. Samtliga är behöriga slöjdlärare. Intervjuerna genomfördes enskilt och samtliga samtal spelades in. Respondenterna fick god tid på sig att besvara de olika frågorna. Initialt fick samtliga som deltog en kort information om syftet med intervjun och formalia kring det, till exempel att undersökningen eller materialet endast används i forsknings ändamål och att det inte lämnats eller utlånats för kommersiellt bruk och eller andra icke vetenskapliga syften. De fick också information om att de som ingick i min undersökning gjorde detta inkognito, personuppgifter kommer ej tredje part tillgodo. Respondenterna fick reda på hur intervjun skulle gå till och om vilka eventuella vinster undersökningen bidrar till. Respondenterna fick ett transskript efter genomförd intervju. Anledningen till att jag valt just det urval jag gjorde var att jag ville ha slöjdlärare som har lång erfarenhet inom yrket.
Forskningsetiska överväganden
Den information som delges deltagaren i intervjun är bland annat: Informationen som genereras under intervjun kommer att användas i forskningssyfte. Den som blir intervjuad gör detta anonymt. Information om att bandning är ok eller inte. Informanten har givetvis rätt att neka att genomföra intervjun. Informanten kan närsomhelst avbryta intervjun och/eller hoppa över frågor. I slutet av undersökningen så delger man en sammanställning av intervjun till respondenten. (Kvale & Brinkmann 2014:31–32, 105, 176-182)
Det finns en hel uppsjö av forskningsetiska överväganden att ta hänsyn till när man gör en undersökning, men de jag plockade ut valde jag för att de är enbart de som är aktuella i min
21 undersökning:
- Informationen som genereras under intervjun kommer att användas i forskningssyfte. - Du som blir intervjuad gör detta anonymt.
- Delgivning om information att bandning är ok eller inte. Informanten har rätt att neka. - Informanten kan närsomhelst avbryta intervjun och/eller hoppa över frågor.
22
Analysförfarandet
Min bearbetning av empirin i intervjuerna är uppdelad i ett antal steg. Min första åtgärd var att hitta och identifiera tre teman med hjälp av litteraturen, jag kunde med hjälp av tidigare förskansad kunskap väva samman dessa med min litteraturgenomgång i arbetet. Vilka teman som finns representerade finns förklarat under rubriken Teman.
Citaten plockades ut med hjälp at temana och placerades i 3 olika fack. Dels i ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som tänkandet och föreställandet samt kreativitet som något medfött. Tillförlitlighetskontrollen genomfördes med en sakkunnig i frågan.
Teman
I min bearbetning av intervjuerna har jag noterat och sammanställt nyckelord kring kreativitet. Materialet som togs ut ur intervjuerna har sedan bearbetats med hjälp av två olika filter, dels ur ett kreativitet som mening perspektiv men också ur ett sociokulturellt perspektiv. Anledningen till att jag inte tar med aspekten om kreativitet som något medfött är att respondenterna helt enkelt inte hade detta synsätt. Jag bifogar dock detta filter ändå för de som är intresserade att se det. Respondenterna kallas R1 och R2 löpande i texten och det är helt sonika förkorning av respondent 1 och respondent 2 och så vidare.
Med filtret ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet så har jag sonderat det empiriska materialet med nyckelord som att tillåta fantasi då detta är viktiga byggstenar för att kunna vara kreativ. Det sociala samspelet eller det kollektiva är också likt att bygga erfarenheter hos individen/eleven en vital del, och såtillvida viktiga nyckelord att använda vid filtrering av texterna.
Att tillåta fantasi är en viktig del ur ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet. Om vi ser fantasin som en idé eller tanke som inte ännu manifesterats eller en förhoppning av ett tänkt slöjdarbete så kan stimuli av fantasi vara många olika saker. Det kan till exempel vara att man motverkar mallslöjd, att man ger eleven en frihet där man inte lägger vikt vid slutresultatet och så vidare. I detta tema är det sociala samspelet vitalt, apsekter som att vi är beroende av varandra och hela tiden i samspel är nyckelord som också kan förekomma. (Tidsskrift för lärarutbildning 2000; Vygotskij 1995; Aulin-Gråhamn 2011)
23
I kreativitet som tänkandet, föreställandet filtrerade jag texterna med ledord som att kreativitet baseras på något som kräver en sammanlänkad kedja. Erfarenheter eller kunskap vinns genom görandet, och det är först när vi gjort dem som vi kan reflektera. Man lär sig alltså genom att göra Nyckelord i detta temat kan därför vara att få eleven att tänka, vinna kunskaper som är grundläggande för vidare utmaningar eller trygghet i repetition. Med förärade kunskaper öppnas
nya möjligheter och det krävs kunskaper för att verka kreativt. (Dewey, 1910/2007; Bergström
1990)
I kreativitet som något medfött sonderade jag texterna med kodord som att kreativitet skulle vara något medfött, endast förunnat några få och endast förunnat mannen. Kreativitet skulle enligt detta synsätt vara en gåva från gud som man inte själv kan påverka (Tidsskrift för lärarutbildning 2000:29–30)
Utplockning av citat
Med intervjuerna som grund och teman som en slags filter eller glasögon påbörjade jag arbetet med att lokalisera nyckelord/citat ur intervjutranskripten. Dessa sammanställdes i ett dokument som en slags facit för att snabbt kunna koppla citaten i ett större sammanhang. Ett exempel ur intervjun med R1:
Fråga. Hur la du upp dina lektioner för att gynna kreativitet?
Svar:….. Vi stöttar den inre kraften hos individen. Och det då i ett ämne som slöjden, men även som jag ibland har hävdat i diskussionerna, att barn på förskolorna, för att jag har en dotter som jobbade i förskolorna att man ska bejaka vad de vill göra, istället för att det här, NEJ det får du inte göra, NEJ det går inte. Och istället säga JA, JA, tänk att hela tiden säga Ja
till en individ. Och individen får själv erfara då vad som blir rätt och vad som blir fel, bra eller
dåligt.
För R1 är det viktigt att vi som slöjdlärare lyssnar och anpassar oss efter eleven, att vi: -Stöttar den inre kraften hos individen.
-Att vi bejakar deras vilja
24
Vi tittar närmare på det första citatet ovan, att stötta den inre kraften hos individen. Detta har fått löpnumret 1:1:8. Den första siffran yrkar på att det är respondent 1 som står för citatet. Den andra siffran är temats nummer, nummer 1 står för att citatet kan placeras i ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet. Den sista siffran 8 menas med att det är citat nummer 8 som plockats ut ur intervjutranskriptet. Facit finns bland bilagorna. Vad och varför jag gjort som jag gjort återkommer jag till i analyskapitlet.
En anledning till att sammanställa samtliga citat är att man på så sätt kan jämföra de olika respondenternas svar, man kan också se vilken typ av perspektiv som gällande kreativitet vinner majoritet. En annan stor fördel är att man kan se samband och söka mönster.
Löpnr
1.kreativitet ur ett sociokulturellt perspektiv
2. Kreativitet som tänkandet,
föreställandet 3. Kreativitet som något medfött
1:1:1
Motverka mallslöjd
1:1:2
Stimulera det fria
1:2:3
Att få eleven till att tänka
1:2:4
Kunskaper som är grundläggande för
nästa steg
Tillförlitlighetskontroll
I min tillförlitlighetskontroll valde jag att tillämpa metoden interbedömarverifiering. Anledningen till tillämpningen var enkel, jag ville helt enkelt se om mitt sätt att tänka och att tillämpa filter kunde uppfattas liknande av extern person. Det gick till så att jag lät en annan person som är sakkunnig i frågan få del av 18 slumpvalda citat. Hon skulle därefter placera dessa i 3 olika fack, antingen i ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som tänkande och föreställande eller i ett kreativitet som något medfött. Personen i fråga hade också tillgång till den litteratur varifrån jag hämtat mina teman och kunde således sätta sig in i upprättandet av de tre olika filtrena. Vi valde också att sakligt gå igenom varje filter och diskutera vad de innebar och hur jag valt att tolka dem.
25
Bild 1. Tillförlitlighetskontroll.
Vi diskuterade alltså de 3 olika temana och problematiserade dem. Frågor ställdes och frågor besvarades. Vid tilldelning av de olika citaten hade hon tillgång till intervjutranskripten och kunde således sätta dem i ett sammanhang.
Överenstämmelsen var i början låg, av totalt 18 citat vad det 10 som stämde, alltså en 55% reliabilitet. Vi gick då igenom de olika citaten efter var de placerats och kunde vid diskussion retuschera vissa citat, alltså placera om dem i ett nytt tema. Exempel på dessa var:
3:1:73 Överkomma hinder. Detta tolkade vi som att tidigare kunskap måste vara
förskansad för att kunna föreställa sig en lösning på det hinder som kan komma att uppstå i en skapande process. Därför placerades citatet om i ett kreativitet som tänkande och föreställandet perspektiv 3:2:73
2:2:62 Men har man vunnit deras intressen så ger sig många bitar av sig själv. Detta
tolkade vi som om att vinna en elevs intresse kan ses som ett sätt att främja dess vilja att få utspel för sin fantasi, därför placerades citatet om i ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet 2:1:62
Vid vår andra tillförlitlighetskontroll nådde vi en 100 % överenstämmelse. Jag tror resultatet blev så för att vid den andra kontrollen var medbedömmaren väl införstådd i de olika filtrenas innebörd.
26
Resultat och analys
Det märktes direkt att respondenterna hade spjutspetskunskaper i olika skapandeprocesser. De behärskar ämnet till punkt och pricka. Hantverksalstrena som fanns i deras hem vittnade om många timmar framför slöjdbänken. I själva mötet med människorna, att se och höra hur de talar sig varma om och kring ämnet slöjd och kreativitet har varit mycket givande. Respondenterna var vid mycket god vigör, de hade fortfarande glimten kvar i ögat, och de tyckte fortfarande om att skapa och genomföra små slöjdprojekt, ser man fortfarande på det så efter så många år i yrket, så har jag en underbar karriär framför mig.
Resultatet presenteras utifrån undersökningens filter och en analys finns efter varje utplockat citat där jag kopplar in de olika teorierna.
Vad innebär kreativitet för slöjdlärare ur ett sociokulturellt
perspektiv
Först ut att försöka problematisera begreppet kreativitet är respondent 1, i sitt försök att förklara valde han att gå tillbaka till sin egen skoltid, då allt begav sig. Respondenten är född 1938 och har därför skolats in under en annan tid och en annan syn på pedagogik.
Jag gick i grundskolan under slutet på 50-talet. Jag var ofta i konflikt med slöjdläraren, jag fick ofta besvär med att jag inte var den bästa eleven. Jag .. Jag ville inte göra som det var på ritningen, och jag fick heller inte göra som jag själv ville. Detta besvärade mig väldigt mycket…(Respondent 1)
Men det var dåtidens pedagogik, normen sattes i Näs under dåvarande Otto Salomon byggde upp slöjden under början av 1900-talet. Det var ett slöjdande efter behov, det fanns ett behov av det eleven gjorde i slöjden. Det fanns också ett behov av att arbetet gjordes efter en färdig mall. Och det var då alltså 90% repetition och 10% nytt, det var så det byggdes upp va? Jag har en herrans massa böcker om det på vinden *skratt* Jag plockade bort allt gammalt när jag blev verksam lärare. Jag har sparat dem av historiskt värde. (Respondent 1)
27
gick själv i grundskolan under 1950 talet. Under denna tid genomsyrades slöjdämnet av en ganska så styrd pedagogik som inte gav utrymme för egna tankar. Slöjdarbeten skulle ha ett enda syfte, att de kunde användas praktiskt och efter ett behov. Respondent 1 besvärades mycket av att han inte fick göra det han egentligen ville, detta kom att genomsyra hans egen praktik som verksam slöjdlärare. Det fanns inte mycket utrymme för fantasi, det var slöjdläraren som bestämde över vad lektionerna skulle innehålla och som elev fick man inte avvika från normen, något som går stick i stäv med Vygotskijs (1995) teori att en god lärandesituation kan vara att ge fantasi och kreativitet utrymme. Här tycker jag mig också se vissa samband med Marners (2005) text om att traditioner kan vara hämmande för kreativitet, men hade respondent 1 likt Picasso varit framgångsrik om han inte haft akademin och sina förebilder att arbeta mot? Vid en invertering av normen så måste det finnas en norm att invertera. Reflektioner kring om tradition främjar kreativitet så vill jag återkomma till Vygotskijs (1995) tankar om fantasi och kreativitet. Ett barns handlingar eller till exempel slöjdarbeten är helt och hållet baserat på vad de har för tidigare erfarenheter. Kreativitet kan inte uppstå ur total frihet utan vi måste prägla barnet till att vilja lösa uppgifter, problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Här måste vi ha en sund undervisningssituation där vi ges rätt förutsättningar att prägla barnen på ett positivt sätt. Barns intresse är viktigt att ha i åtanke när man sätter ramarna för en uppgift. Att få möjlighet att få väva in just intressen kan vara en oerhörd drivkraft hos en elev.
Man ska bejaka vad de vill göra, istället för att det här, NEJ det får du inte göra, NEJ det går inte. Och istället säga JA, JA, tänk att hela tiden säga Ja till en individ. Och individen får själv erfara då vad som blir rätt och vad som blir fel, bra eller dåligt. Och förutom det så får det inte gå så långt att någon kommer till skada va (Respondent 1)
Analys: För respondent 1 är det viktigt att bejaka eleven och att uppmuntra dem i sin skapandeprocess. Likt Aulin-Gråhamns (2011) teori om att gemenskapen är viktig för all utveckling så menar Respondent 1 att den sociala biten är viktig för att lyckas, sambandet mellan lärare och elev är vital, drivkraften som ges av att få göra något som man själv vill spelar en nyckelroll för respondenten. Jag tycker mig också se likheter med Aulin-Gråhamns (2011) kvalitativa och kvantitativa perspektiv, om man läser Respondent 1 mellan raderna så är ju eleverna inga industriarbetare som ska massproducera produkter och artefakter med perfekta resultat.
28
Det är ju resultatet i slutändan, man vill ju komma fram till det man har i tankarna där uppe. Man vill ju nå någonstans. Man vill överkomma hinder, hinder behöver inte enbart vara något negativt, det kan vara något positivt med. Nu när jag stöter på detta så ska jag överkomma det, nästan som en utmaning. Att få hitta nya lösningar. (Respondent 3)
Analys: Respondent 3 tror att resultatet är viktigt för att främja kreativitet. Att lyckas förverkliga en idé och att överkomma hinder på vägen. Hinder behöver nödvändigtvis inte vara dåligt utan tvärtom, det kan främja kreativitet. Vid frågan vad Respondent 3 hade för synonymer för kreativitet så fick jag svaret ” Uppfinningsrik, fantasi. Inspiration.” Att tillåtas fantisera och vara uppfinningsrik och att låta sig inspireras av extern källa får mig att dra paralleller till dels Vygotskijs (1995) teorier men också förmågan att kunna se sammanhang och att kunna kombinera olika kunskaper för att få fram en produkt.
Sammanfattning: För respondenterna innebär kreativitet att få bryta mot det gamla. Ut med gammal styrd pedagogik som inte gav utrymme för elevens egna intressen. In med fantasi och bejaka elevens vilja och väva in personliga intressen i slöjdarbeten, först då får man motiverade och drivna elever. Resultatet eller förmågan att kunna verkställa sin fantasi och att kunna överkomma hinder och problem på vägen anses också som viktig för kreativitet, likaså att få vara uppfinningsrik, att få nyttja sin fantasi och låta sig inspireras.
Vad innebär kreativitet för slöjdlärare ur ett tänkande och
föreställande perspektiv
Under detta perspektiv inleder jag med respondent 2 som har en mer pragmatisk syn på kreativitet, kunskap och tradition är viktiga byggstenar för att kunna verka kreativt.
Nedåtspiralen beror på att det inte finns några utbildade slöjdlärare som har med sig i bagaget. Som har hantverket i bagaget. Som vet hur man.. som inte vet hur träet fungerar. Man vet inte hur maskiner fungerar. Man har helt enkelt för dåliga förkunskaper som slöjdlärare. (Respondent 2)
29
Där kan man verkligen arbeta kreativt. Där är man inne på allt det där med traditionella hantverksmetoder där man arbetade med förr. Men även i dagens samhälle arbetar man med mönstring och ådring.. (Respondent 2)
Analys: Respondent 2 intar dock en avvikande inställning till det gamla och ser det istället som något man måste bevara. Han lägger vikt vid en kvalitativ utbildning och vid traditionella kunskaper och hantverksmetoder. Detta är mycket intressant att se, respondenten lägger stor vikt vid traditioner och metoder och även om han tillåter visst mått av fantasi från eleverna så finns det fortfarande normer att följa. Om man tittar på uttalandet så kan man dra paralleller till Dewey att kunskap bildas likt en kedja och för att en föreställande tanke ska kunna uppstå så måste den ta språng från tidigare förskansade kunskaper. Hinder som dyker upp och tvingas lösas på ett eller annat sätt främjar kreativitet. Men med detta menar jag inte att kreativitet kan definieras som någon slags problemlösning, utan snarare förmågan att kunna använda sig av tidigare förskansad kunskap men i nya sammanhang.
Kreativitet för mig själv eller i min roll i ämnet så är det att jag vill att eleverna ska känna den lycka som ges när man skapat något själv. Och försöka få över det, den lycka som man kan känna själv. Nästan som ett beroende. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara. Men lyckan när man skapat något själv. Man behöver alltså inte hitta färdiga mallar, utan knåpa och knepa lite själv. Uppfinningsrik. (Respondent 3)
Analys: Respondent 3 tog inte ställning eller hade inget historiskt perspektiv på kreativitet, denna var något yngre än Respondent 1 och Respondent 2 så en möjlig teori är att hon inte ännu reflekterat över ämnet och begreppet över en längre tid. De andra respondenterna har i alla fall två till tre decennier som verksamma inom yrket och kan därför, troligtvis göra en reflektion som sträcker sig över tid. För respondent 3 är lyckan av att klara av eller komma över ett hinder nyckeln, här kan man dra tydliga paralleller till Bergström (1990) om hinderbanor som elever måste överkomma och övervinna. Hon pratar om en form av beroende och att dörrar öppnas när man klarar av saker. Självkänsla som byggs upp och tilltron till sig själv stärks. Hon är likt respondent 1 inte så förtjust i mallslöjd, utan vill också stimulera det fria genom att låta eleven knåpa och knepa lite självt. Respondenten beskriver kreativitet som synonymt med lycka, en gratifikation som ges när man kanske överkommer ett hinder, eller lyckats manifestera den projicerade tanke man haft i huvudet eller att få
30
förverkliga det som Dewey (1910/2007) skriver om föreställande tanke. Något som är personlighetsutvecklande och positivt. En ide som förverkligas, från tanke till handling, en slags kamp likt den Bergström beskriver. Hon tillåter sina elever att känna lycka och självförtroende av att skapa något själv, hon tillämpar inte mallar, ramar och regler i stor utsträckning.
Jag tror alltså.. det ena utesluter inte det andra men. Det måste ingå ramarna, där jag får ut saker och ting som bygger upp eleverna i de olika årskurserna. Sen att det finns områden som avslutar en årskurs där eleverna får arbeta utifrån egna idéer och det är.. det tycker jag bara är bra (Respondent 2)
Analys: Respondent 2 intar en liknande inställning till hur man kan stimulera kreativitet, men väljer att portionera ut det fria och egna i slutfasen av ett styrt arbetsområde. Han menar på att det måste ingå ramar och att man genom dem bygger upp elevens kunskaper så pass att man i det senare skedet kan släppa arbetet fritt. Paralleller till Dewey (1910/2007) att kunskaper som hänger ihop likt en kedja kan dras, men också till Bergström att det nya och oförutsägbara portioneras ut först i slutet av en termin.
Sammanfattning: Respondenterna ser det gamla som något som är värt att bevaras. Via
mallslöjden stärker man upp elevens kunskapsbank. Kunskaper bildas likt en kedja och för att en föreställande tanke ska kunna ta form så måste den ta språng från tidigare förskansade kunskaper och dessa används senare i nya sammanhang. Vid hinder längs vägen nyttjas dessa kunskaper och kreativiteten främjas. Att just kunna klara av hinder och att hitta vägar att överkomma dem främjar kreativitet. När detta lyckas så anser respondent 3 att tilltron och självkänslan stärks och att eleven känner lycka.
31
Slutsats och diskussion
Vårt uppdrag från skolverket är tydligt. Vi ska bland annat på olika sätt stimulera och främja elever till att bli kreativa individer och medborgare. Uppdraget är tydligt men själva begreppet kreativitet är det inte. Resultatet av undersökningen gav dock svar på vad slöjdlärare på en lokal geografisk nivå i grundskolan har för uppfattning om begreppet kreativitet. Jag har i detta arbete problematiserat kring begreppet kreativitet. Jag har intervjuat slöjdlärare i grundskolan och jag har sammanställt deras svar utifrån olika teman. Jag har med denna undersökning bidragit till en ökad förståelse för vad kreativitet är och hur den uppfattas bland slöjdlärare.
Vad har slöjdlärare i grundskolan för uppfattning om
begreppet kreativitet?
Respondenterna intar både ett sociokulturellt och ett tänkande och föreställande perspektiv på kreativitet. Det som inte finns representerat är perspektivet att kreativitet skulle vara någonting medfött. Anledningen till detta är att nyckelord som att det skulle vara något medfött, endast förunnat några få och mannen fanns helt enkelt inte att finna i empirin.
Övergripande redovisning
Vissa av respondenternas citat tolkas som att kreativitet är att få bryta mot det gamla. Ut med gammal styrd pedagogik som inte ger utrymme för elevens egna intressen. In med fantasi och bejaka elevens vilja och väva in personliga intressen i slöjdarbeten, först då får man motiverade och drivna elever. Resultatet eller förmågan att kunna verkställa sin fantasi och att kunna överkomma hinder och problem på vägen anses också som viktig för kreativitet, likaså att få vara uppfinningsrik, att få nyttja sin fantasi och låta sig inspireras.
Några av respondenternas citat tar ställning att det gamla är något som är värt att bevaras. Via mallslöjden stärker man upp elevens kunskapsbank. Kunskaper bildas likt en kedja och för att en föreställande tanke ska kunna ta form så måste den ta språng från tidigare förskansade kunskaper och dessa används senare i nya sammanhang. Vid hinder längs vägen nyttjas dessa kunskaper och kreativiteten främjas. Att just kunna klara av hinder och att hitta vägar att överkomma dem främjar kreativitet. När detta lyckas så anser respondent 3 att tilltron och
32 självkänslan stärks och att eleven känner lycka.
Individuell redovisning
Respondent 1 intar ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet. Han gick själv i grundskolan under 1950 talet och präglades efter den tidens pedagogik som inte gav utrymme för så många egna tankar och idéer, detta besvärade honom väldigt mycket och efter avslutade studier valde han att låta sin egen praktik genomsyras av att inte låta elever arbeta efter färdiga ritningar och mallar. För Respondent 1 är det viktigt att bejaka vad individen vill göra och att ständigt säga ja till deras önskan om vad de vill skapa. Ett synsätt som går hand i hand med Respondents 1 tankar är Vygotskijs (1995) syn att man måste alltså vidga elevens erfarenheter om man vill ge den en grund för kreativt skapande verksamhet. Fantasi och kreativitet är viktiga instrument som måste vårdas och givas utrymme att finnas och frodas. Jag tror att utan dessa egenskaper skulle livet helt enkelt stanna upp. Man skulle troligtvis inte vara kapabel till att förbättra eller utveckla något någonsin. Jag tror att även om eleven är helt ovetande, att det inom en skoldag har förskansat sig mängder med erfarenheter. Säkert mycket under lektionerna men också under rasterna och de så viktiga sociala umgänget till exempel leken. Kärnan i ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet är att vi behöver varandra, vi är alltid i ett samspel. Vi lär av varandra och så vidare. Just detta kan man se under en slöjdlektion när en elev kommer på något som i sina tankar verkar intressant, det brukar inte gå många minuter föräns det finns fler elever som vill göra sina tolkningar av ett liknande arbete.
Respondent 2 intar en mer pragmatisk syn på kreativitet. Traditionella kunskaper och hantverksmetoder är vitala för att kunna verka kreativt, kunskap bildas likt en kedja och det är från denna trygga plattform av kunskap som kreativitet kan ta språnget ifrån. Hinder är till för att övervinnas och de kan främja kreativitet. Det fria eller elevens möjlighet att få tillverka egna saker ska portioneras ut och gärna förläggas i slutet av en termin, resan innan dess är präglad av obligatoriska uppgifter med mallar och ritningar som grund.
Respondent 3´s tankar om kreativitet är ett slags mellanting mellan Respondent 1 och 2. Att överkomma hinder och att lyckas med sin uppgift är enligt henne en grogrund för kreativitet. Att hjälpa eleven att lyckas och att inte presentera för svåra utmaningar och att eliminera risken för misslyckande är också vitalt utifrån kreativa aspekter. Att hitta nya lösningar på problem och att resan till målet inte behöver detaljstyras men också att tillåta eleven att vara
33
uppfinningsrik, att tillämpa sin fantasi och att låta sig inspireras ser hon som viktiga bitar ur ett kreativt perspektiv. Att stimulera eleven till att se sammanhang och att kombinera olika kunskaper för att få fram sin projicerade tanke är också något hon tillämpar i sin praktik. Hon tillämpar inte mallslöjd i sin undervisning utan lägger på så sätt ut ett hinder för eleven som tvingas skapa något själv, allt ifrån idé till färdig produkt och menar att det ska främja kreativiteten hos eleven.
Analys: Det man nu kan se med facit i hand är en serie saker. Några av respondenterna anser bland annat att kreativitet är eller är synonymt med att bryta mot det gamla, med det menas att vara sparsam med att tillämpa så kallad mallslöjd. Medan någon respondent anser att mallslöjden är väldigt viktigt för att senare kunna verka kreativt. De behöver en plattform av kunskap att stå på. Ge eleven utrymme att själv få påverka vad det är som ska förverkligas, låt dem använda sin fantasi, att få vara uppfinningsrika och låta sig inspireras. Hinder längs vägen gynnar kreativitet, här tvingas eleven att söka nya vägar för att förverkliga sin föreställning.
Mina reflektioner
Jag lyfter tidigt fram i texten att en sanning kan vara mångfacetterad och så är fallet nu ännu. Jag har genom mitt arbete kommit lite närmare vad kreativitet handlar om. Kreativitet kan komma att betyda något för mig och något helt annat för en annan och någonstans där mitt emellan ligger kreativiteten. Det som dock är av nyhetsvärde för mig kanske inte delas av mina längre framskridna kollegor eller lärare, detta gör dock inte ens kreativa handling mindre kreativ.
Att få möjlighet att synas finns omnämnt i texten, Marner (2005) menar att arbeten måste ställas ut via olika presentationsytor, exempel på detta kan vara hemsidor, instagram, montrar i bibliotek och så vidare. Det är viktigt att synas och att få visa upp sina verk och artefakter. Att få ett ökat ego eller självförtroende är också en social sak. Med beröm på ett arbete eller handling, något som kan ges möjlighet via sociala medier så stärks tilltron på sig själv och man vågar förhoppningsvis ge sig på större utmaningar och beroende på om detta lyckas eller inte så ges självförtroendet ytterligare gratifikation. Social prägling inte nödvändigtvis behöver vara positiv, mobbing och trakasserier är en faktor som man hela tiden måste motverka och en moderering av hemsidor, instagram och dylikt är vital för att inte någon elev
34
ska komma till skada och få ett brustet självförtroende med minskad kreativitet som effekt. Kreativitet är alltså inte bara av godo, människor kommer hela tiden på nya sätt att kränka, trakassera och mobba, allt för att försöka klättra på en slags hierarki som inte alls är sund. Mina tankar till om kreativitet kan komma ur absolut frihet så ställer jag mig osäker till det. I vilken given social sammanställning som helst så finns det förhållningsregler och normer. Det är inte bara den sociala biten som påverkar oss utan också miljön. Bergström (1990) skrev om en liknelse där hjärnan hela tiden kämpar för att överleva, kamp, reproduktion men främst begreppet adaption får mig till att tänka på att vi hela tiden måste anpassa oss speciellt med tanke på de olika sociala sammanställningar som vi ställs inför dagligen, både som lärare och elev. Vi måste beakta vad vi uppmuntrar, var vi lägger ribban men också vad vi säger. Att uppmuntra elever till att våga experimentera, att våga förverkliga sin projicerade tanke är vitalt. Vi får inte lägga för höga värderingar på det som eleven vill förverkliga.
Kan man då lära sig att vara kreativ och går det att lära ut? Det beror helt och hållet på ur vilken aspekt man väljer att se kreativitet som. Om kreativitet är som Bergström (1990) och Vygotskij (1995) säger något nytt och oförutsägbart så får man först ställa sig frågan för vem? För eleven som aldrig tidigare hållit i en hammare så är effekten och resultatet av att kanske driva i en dyckert och sammanfoga två trästycken enorm, medan för mig som lärare så är det inget märkvärdigt. Är då denna handling mindre kreativ bara för att jag anser det?
Jag tror att kreativitet går att lära sig och att det går att lära ut, så länge man har skapat rätt förutsättningar. En tillåtande miljö, där negativa och nedsättande kommentarer från barn och vuxna motarbetas. Initiativ till handling ska uppmuntras oavsett om läraren tycker idén är låt oss säga barnslig. En annan förutsättning är att skolan inte lägger vikt vid det som kallas kärnämnen, alla ämnen ska vara lika mycket värda. En kulturell och etnisk blandning kan också vara en god förutsättning för kreativitet.
Om vi tittar på samma frågeställning men ur det medfödda perspektivet så skulle det enligt det inte vara möjligt, men det betyder inte att jag håller med. För somliga som av en eller annan anledningen har ett så pass stort fysiskt och mentalt hinder så skulle man i alla fall kunna anta att det är omöjligt att lära ut. Men det är just när man kommer med ett sådant antydande som man blir positivt överaskad, återigen vad som anses som en kreativ handling
35 är upp till den som utför handlingen!
Ser vi istället kreativitet som en kedja av händelser där det ena leder till det andra via förskansad kunskap, detta begrepp har jag valt att kalla kreativitet som mening. Så går det hand i hand med ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet. Jag har märkt allt eftersom att dessa två begrepp i alla fall bitvis är svåra att skilja åt. Kanske är det så att kreativitet är ett så pass svårt begrepp att reda ut att det är omöjligt att placera i något fack. En sätt som främjar kreativitet är att sätta upp ett mål med ramar, men att inte detaljstyra vägen till det
Undersökningen med kritiska ögon
Några frågor som jag ställer till mig själv nu när jag skriver de avslutande meningarna i arbetet är vad får man för svar om man utökar min frågeställning så att den omfattar slöjdlärare på en regional eller nationell nivå? Kan det vara så att underlaget i min undersökning är för litet för att kunna dra några konkreta slutsatser? Kan det vara så att mina respondenter influerat varandra så att det inte blir nyanserade svar?
Kan det vara så att olika regioner har olika syn på begreppet? I skrivandets stund så vet jag inte men jag tror att det kan finnas en viss skillnad. Det kanske finns skillnader i synsätt på skolor i anslutning till bruksorter i jämförelse med skolor där medelinkomsten är betydligt högre?
Vad händer om man utökar omfånget till vad andra ämneslärare ser på kreativitet? Kan det bli andra nyanserade svar då? Jag kan inte tänka mig annat än att olika ämnen får arbeta på olika sätt.
Finns det fler teman som man kan förhålla sig till i undersökningen? Vilka andra aspekter finns det att beakta med tanke på begreppet?
Jag känner ändå att mina val av teman har varit till hjälp för att söka olika mönster i begreppet, det har underlättat enormt att jag tror begreppet kan få olika innebörd beroende på hur man väljer att förhålla sig till det.
36
Förslag till fortsatt forskning
Hade jag fått möjlighet att fortsätta eller vidareutveckla mitt arbete eller ge råd till den som vill fortsätta arbeta kring kreativitet så hade jag gjort en djupdykning i vad det finns för olika kreativa hjälpmedel. Här finns en hel uppsjö som man med viss modifikation kunde tillämpat i en slöjdsituation. Ett kreativt hjälpmedel är till hjälp vid en skapandeprocess och är i regel till för att bryta givna mönster.
- Vad finns det för kreativa hjälpmedel?
- Hur kan man tillämpa dem i en slöjdsituation?
Motivationsteorier är en annan aspekt som jag inte behandlat i denna undersökning. Här kan jag tänka mig att det finns många viktiga aspekter att förkovra sig i.
- Vad motiverar människan att utföra saker? - Vad driver oss?
Vilka förutsättningar har vi som är verksamma slöjdlärare för att uppnå de förordningar som blivit ålagda oss?
- Vilka maskiner finns tillhanda?
- Hur stort anslag har slöjden på enheterna? - Hur stora elevgrupper handhavs?
38
Källförteckning:
Aulin-Gråhamn, Lena (2011) Pinnbyggen och vardagsföremål. Estetik och lärande i
lärarutbildningen.
Aulin-Gråhamn, Lena. Persson, Magnus. Thavenius, Jan (2011) Skolan och den radikala
estetiken.
Bergström, Matti (1990) Hjärnans resurser- en bok om idéernas uppkomst Bergström, Matti (1991) Barnet- den sista slaven
Bergström, Matti (1997) Svarta och vita lekar- kaos och ordning i hjärnan – om det lekande
barnet
Dewey, John (1910/2007) How we think, UK: Standard publications Inc. S. 6-7, 9
Dimenäs, Jörgen & Davidsson, Birgitta, (red). (2007) Lära till lärare. Att utveckla läraryrkets
olika dimensioner utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Lund:
Liber. S. 5, 12, 17-19, 26-27, 30-54, 82-85
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur AB Lund. S. 19, 31-32, 105, 176-182
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011)
Marner, Anders. (2005) Möten och medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett
semiotiskt och sociokulturellt perspektiv
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. S. 10, 34-35
