Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoängYrkeslärarens roll i förändring
En studie av hur yrkesrollen för lärare på
elprogrammet förändrats på senare tid
The Changing Role of the Vocational Studies Teacher
Björn Friberg
Lärarexamen 210hp Lärarutbildning 90hp 2010-06-01
Examinator: Anna Henningsson-Yousif
Abstract (Sammanfattning)
Malmö Högskola Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Titel: Yrkeslärarens roll i förändring Författare: Björn Friberg
Examensarbete Antal sidor 44
Handledare: Jan Härdig
Examinator: Anna Henningsson-Yousif
Sökord: Lärarrollens förändring, Arbetstidens fördelning, Ungdomars sociala problem, Relation lärare-elev, Arbetsmiljö
Detta arbete syftade till att ta reda på hur lärare uppfattar rollen som yrkeslärare och hur den förändrats genom åren. Det ställs andra krav på läraren idag än vad det gjordes förr vilket gjort att rollen man har som lärare förändrats. Det är många saker som ändrats till det positiva men med tanke på hur samhället förändras har det fört med sig andra problem som vi som lärare inte har erfarenhet och ev. utbildning för att kunna hantera. Min avsikt med att undersöka hur arbetsmiljön upplevs är den inre arbetsmiljön inom skolan och mellan lärare och elev. Min förhoppning med detta arbete var att kunna ta reda på en del svar på de frågor jag hade fokus på.
För att försöka få svar på mina frågor intervjuade jag en stor del yrkeslärare som arbetat som lärare under många år och som även har arbetat i branschen under många år. Dessa lärare tyckte jag var representativa för denna undersökning som gav mig tillförlitlighet.
De svar jag fick överensstämde med hur jag själv upplevt mina första år som lärare. Tiden som man som lärare har utöver undervisningen används till så mycket mer än vad som gjordes förr. Arbetsuppgifterna bara ökar och kravet på lärarnas kompetens bara höjs hela tiden utan att läraren får en rimlig chans att kunna uppfylla alla arbetsuppgifter som läggs på dem.
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund………. s.7 2. Syfte och frågeställning……….. s.9
2.1 Syfte………..………... s.9
2.2 Frågeställning………...……… s.9
3. Litteraturöversikt……….……...……… s.10
3.1 Lärarrollens förändring………. s.12
3.2 Arbetstidens fördelning………... s.16
3.3 Ungdomars sociala problem………... s.18
3.4 Relation lärare - elev………. s.21
3.5 Arbetsmiljö…..……….. s.23 4. Metod………...……….. s.25 4.1 Allmänt……….. s.25 4.2 Val av metod... s.26 4.3 Urval av intervjupersoner………... s.27 4.4 Design………..……... s.28 4.5 Genomförande………...……... s.28 4.6 Bearbetning av material………...……... s.30 4.7 Tillförlitlighet……….……….………... s.31 4.8 Etiska överväganden………... s.31 5. Resultat……….………... s.32 5.1 Sammanfattning... s.32 5.2 Yrkeslärarens förändring………..………... s.32 5.3 Arbetstidens fördelning……….... s.33
5.4 Ungdomars sociala problem………….……… s.34
5.5 Relation lärare – elev……….………..………... s.35
5.6 Arbetsmiljön………...………... s.35 6. Diskussion………...………..………. s.36
6.1 Yrkeslärarens förändring…………..……...……… s.36
6.2 Arbetstidens fördelning……….………... s.38
6.3 Ungdomars sociala problem………. s.39
6.4 Relation lärare – elev………...………... s.40
6.5 Arbetsmiljö……….……….. s.41
6.6 Förslag till fortsatt forskning……….... s.42 5
6.7 Avslutande ord……..………. s.43 Litteraturförteckning
Bilagor
1. Inledning och bakgrund
Skolan är en del av det moderna samhället och kan inte enbart förstås i och genom sig själv. Man måste se dess funktion i samhället och i samhällsutvecklingen. Samhällsförändringar får genomslag i skolan – men skolan har också betydelse för samhällsutvecklingen. Förnyelsen av skolan kommer till både genom förnyelsen av det uppdrag skolan får och som svar på
förändringar utanför skolan.1
Det finns även ett krav på lärarna att de hela tiden ska förändra sig, och sällan har denna önskan varit så stark som under de senaste åren. I vår tid med dess globala
konkurrensinställning - som präglar alla kristider – kan det lätt uppstå en moralisk panik när det gäller frågan hur vi förbereder framtidens generationer i våra respektive länder. I sådana tider blir undervisningen i allmänhet och skolan i synnerhet ”samhällets papperskorg”, som A H Halsey kallat det: ett ställe där samhället utan omsvep placerar sina olösta och olösliga problem. Det är få som vill göra något radikalt åt samhällets ekonomi, men alla – politiker, massmedia och folk i allmänhet – vill gärna förändra skolan och undervisningen.2
För många skolor och lärare präglas vardagen av ideologisk konformitet och krav på ekonomisk effektivitet. På många ställen i världen är effekterna av dessa förhållanden klart synliga: lärarna tvingas ta ställning till en mängd reformer och nyordningar. Det är detta som utgör förändringarnas substans – de faktiska förändringar som läraren står inför.3
Samhället och då även skolan har förändrats sen skolan infördes. En del förändringar har blivit till det bättre och en del till det sämre. Hela tiden har skolan försökt anpassa sig till hur
utvecklingen i samhället fortskrider men tyvärr har skolan som författaren ser det alltid legat för långt efter. Rollen som lärare och kraven på lärare har även de förändrats och på den skola arbetet handlar om att skolan följer den tekniska utvecklingen hyfsat bra men den övriga utvecklingen följer skolan inte riktigt med.
Det finns en del kollegor författaren pratat med som tycker att deras roll som lärare förändrats sen dom en gång började som lärare och det till det negativa. Författaren till detta arbete har arbetat som lärare under c:a 6 års tid och tycker sig märka att rollen som lärare förändrats bara under denna korta tid från att undervisa till att mer och mer administrera.
1
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.78-79.Lärarförbundets förlag, Stockholm.
2 Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället s.19. Studentlitteratur, Lund. 3 Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället s.20. Studentlitteratur, Lund.
Att författaren upplever denna förändring beror även på att undervisningstiden minskar på grund av så många andra arbetsuppgifter som finns utöver undervisningen. Det man vill hinna med under en arbetsdag hinner man aldrig med utan hela tiden måste läraren prioritera bort uppgifter som våra ungdomar har rätt till.
Det finns många ordningsfrågor där lärare inte känner att de kan utöva sin auktoritet. Eleverna är idag så medvetna om vilka skyldigheter och vilka rättigheter de har som de inte är sena att utnyttja. Anledningen till att lärare har problem är ju många men idag finns det mycket sociala problem som lärare måste ta tag i och som drabbar elevernas kunskaps- inlärning. Ett annat problem är att de elever som vi tar emot på gymnasiet inte har de förkunskaper som krävs för att klara sin skolgång på gymnasienivå. Relationen mellan lärare och elev har förändrats så att det många gånger upplevs som en kompisrelation istället för en lärare - elev relation. Den arbetsmiljö som lärarna på denna skola har tycker de själv att den förbättrats till det yttre men alla arbetsuppgifter som läggs på lärare och de krav som ställs på lärare idag har gjort att arbetsmiljön har försämrats.
Utbildningarna som lärarna på denna skola har i grunden varierar sig från att vara civilingenjör och ingenjörer till att ha en väldigt lång erfarenhet av elteknik respektive elektronik där de varit yrkesverksamma inom branschen innan de blev yrkeslärare.
Som lärare har man ett uppdrag och när författaren till detta arbete började som lärare kände han att han nu ville dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter till dessa ungdomar som tänkt bli elektriker. Efter att författaren till detta arbete arbetat som lärare under fyra års tid kände han att tiden för vad han skulle lära ut inte räckte till utan andra arbetsuppgifter som ledningsgruppen bestämt var viktigare.
Nu tror författaren till detta arbete inte att ledningsgruppen tänker och tycker annorlunda men på skolan ser vi vårt uppdrag på olika sätt och som lärare ser lärarna bara att tiden som ska läggas på eleverna bara minskar och minskar för varje år. Har skolan då nått de mål som skolan satt upp för eleverna? Kommer skolan i Sverige vara föregångare till andra länder?
Ur denna undersökning hoppas författaren till detta arbete finna en del svar som gör att han kan vara delaktig till att skolan blir bättre. Bättre för lärare så att arbetsmiljön förändras och för att eleverna bättre ska kunna tillgodogöra sig kunskaperna och ha undervisningen i en avslappnad och bra atmosfär.
2. Syfte och frågeställning
2.1 Syfte
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur rollen som yrkeslärare på elprogrammet utvecklats under de senaste 30 åren och hur denna roll ser ut idag, genom att några lärare beskriver sin egen arbetssituation nu jämfört med hur den var förr och hur arbetsmiljön i skolan kan förbättras. Hur har fördelningen av deras arbetstid tagit form jämfört med hur det var förr. Om de sociala problemen har förändrats och hur relationen lärare/elev förändrats är också viktiga frågor och tankar.
2.2 Frågeställning
Vilken uppfattning uttrycker några yrkeslärare om hur lärarrollen har förändrats med fokus på • Arbetstidens fördelning
• Ungdomars sociala problem • Relationen lärare – elev • Arbetsmiljön
3. Litteraturöversikt
De yrkesetiska frågorna har kommit allt mer i förgrunden inom lärarkåren. Detta avspeglas bland annat i att svenska Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund gemensamt beslutat – i samband med att Avtal 2000 slöts – att utarbeta ”yrkesetiska grundståndpunkter för lärare”. I det diskussionsunderlag som hittills presenterats heter det bland annat:
En lärare har att utföra ett samhällsbeställt uppdrag som innebär undervisning och fostran, men samtidigt skall läraren ta etiska hänsyn till de elever och de föräldrar man möter i yrket. När det gäller lärare handlar yrkesetik ofta om att balansera mellan etiska hänsyn till
enskilda elever i nuet och uppdragets krav på att uppfylla framtida mål för hela grupper av elever eller att vara lojal med skolan som system… Dessa olika hänsyn och krav kan ibland sammanfalla men ofta ställs läraren inför en mängd olika motstridiga krav, vilket gör att det är svårt att veta vad som är rätt eller fel handling ur etisk synpunkt… Tidigare har lärares många hänsyn och motstridiga krav sällan iklätts etiska termer, vare sig i lärarutbildning eller i pedagogisk litteratur. Ett aktivt och levande språk för de etiska frågorna har därför sällan utvecklats spontant i arbetslagens diskussioner. Ett sätt att påbörja en sådan utveckling är att ge sig tid till att undersöka de olika samvetskonflikter som lärare bär på och problematisera
dessa… En utvecklad etisk medvetenhet är ett avgörande led i en professions utveckling.4
Oavsett vad man i övrigt kan säga om vad det innebär att vara lärare, är det väl få som kan ifrågasätta att yrket har förändrats enormt. Att vara lärare idag är inte detsamma som det har varit, på gott och ont. Elever med särskilda behov går i vanliga klasser och ska ha sina behov tillfredsställda. Läroplaner och kursplaner förändras ständigt, med nya idéer och krav på reformer.5
Detta innebär en stor förändring för lärare och som ställer helt nya krav på lärarna och deras yrkesutövande både när det gäller deras emotionella förmåga och den övriga kompetens-utveckling detta kräver. Lärarens uppdrag har förändrats under senare år så mycket att
läraryrket kräver en helt ny typ av kunskaper och medvetenhet. Förändringarna kan både vara positiva och negativa men det största problemet är att lärarna oftast inte hinner utvärdera sitt arbete innan nästa reform tar vid och förändrar arbetet. Förändringarna som skett från att vara regelstyrd skola till att bli en målstyrd skola har varit positiv.
4 Bergem, Trygve (1998). Läraren i etikens motljus s.32. Studentlitteratur, Lund.
5 Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället s.130. Studentlitteratur, Lund.
Uppdraget som skolan och lärarna fått från politikerna gäller inte bara undervisning utan gäller i stor grad även fostran av ungdomarna skolans personal möter. Det största problemet är hur personalen och framförallt lärarna ska bemöta eleverna och deras föräldrar med hänsyn till etik.
En professionell lärare måste inte bara behärska en rad kunskaper och färdigheter i sina undervisningsämnen. Han/hon bör även medvetandegöra och tydliggöra sina värderingar när det gäller bildningsideal, kunskapsstrategi, skolans roll i samhällsutvecklingen och etiska frågor med anknytning till humanism och demokrati.6
Kraven på yrkeslärare har höjts och att vara professionell lärare är inte lätt. Lärarnas
värderingar som de har med sig in i sitt arbete som lärare genomsyrar hela grupper av elever som lärarna dagligen möter. Därför är det av stor vikt att läraren tar detta uppdrag på allvar eftersom de undervisar morgondagens medborgare som ska ta hand om samhället efter att skolan lämnat över.
Modernitet är ett samhällstillstånd som både bevaras och drivs framåt av upplysningstidens tro på en rationell och vetenskaplig utveckling, en tro på teknologins seger över naturen och på möjligheten att kontrollera och förbättra människans villkor genom att man använder sig av de många vetenskapliga och teknologiska insikterna för att förändra samhället.7
Vårt samhälle är grundat på den vetenskapliga utvecklingen och den tro vi har på teknologins seger över naturen. Detta är grundat på en forskning som gjorts över väldigt lång tid och som är säkerställd genom åren. Människan har därmed större möjligheter att förbättra sina villkor i sin strävan att förändra samhället. Man kan säga att reformerna förändrar relationerna mellan läroplanen, skolpraktiken och lärarens arbete. Det som utvecklats och tagit form innanför en skolreform går inte alltid att överföra till nästa. Delvis slår reformerna undan benen för lärarna – de får ständigt börja på nytt. Därför är det inte så konstigt att lärarna blir ”reformförstörare”.
Antingen kan de ta ställning emot (ur t.ex. enskilda skolors, klassers och elevers synpunkt kan ju reformerna i många stycken innebära försämringar, varför det inte är orimligt att man som lärare helt enkelt sätter sig över reformen) eller kan de också, trots att de ställer sig bakom den, motverka reformen genom att försöka förverkliga den inom ramen för en ”gammal” logik.8
6 Maltén, Arne (2003). Att undervisa – en mångfasetterad utmaning s.11. Studentlitteratur, Lund. 7 Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället s.23. Studentlitteratur, Lund.
8 Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.80-81.Lärarförbundets förlag, Stockholm.
De senaste reformerna som kom var ur lärarens synvinkel väldigt positiv och låter läraren själv ta ställning till det innehåll som de respektive kurserna ska innehålla och är inte så styrda av staten. Som lärare vill man inte ses som en reformförstörare men övriga medborgare kan ibland uppleva lärare som reformförstörare. Detta gäller inte bara lärare utan alla nivåer i skolsystemet.
3.1 Lärarrollens förändring
I läroplanen och kursplanerna för grundskolan och gymnasieskolan/vuxenutbildningen anges målen och de väsentliga riktlinjerna för arbetet i skolan. Ansvarsfördelningen i skolan framgår tydligt och lärarnas uppgifter är klart utsagda. En lärare måste vara väl insatt i dessa för att kunna föra en diskussion om det uppdrag som lärare har i dagens samhälle.9
För yrkeslärare finns inte samma möjligheter när de anställs att vara insatta i lärarens uppgifter eftersom yrkeslärare anställs via branschen och inte anställs efter en lärarutbildning.
Lärarutbildningen kommer oftast inte förrän skolledarna bestämt sig för vem man ska satsa på att utbilda till lärare. Det tar tid för yrkeslärare att komma in i vilka uppgifter som man som lärare har även om man läst dessa ett flertal gånger. Man behöver en viss erfarenhet som lärare för att förstå innebörden av detta uppdrag.
En stor förändring under 2000-talet kan förutses när man i skolor, i vuxenutbildning och i den högre utbildningen tar det livslånga lärandet i lärande organisationer på fullt allvar. Vad är det då som är nytt med livslångt lärande? Alla har ju hört det urgamla ordspråket ”Man lär så länge man lever”. Och vad är nytt i fråga om lärande organisation? Det har alltid funnits utbildningsdagar, fortbildning, internutbildning osv.10
Vissa kunskaper är inte föränderliga utan det eleverna lär sig blir ett livslångt lärande.
Samhällets utveckling gör däremot att de tidigare kunskaper man lärt sig kan förändras och det gäller då framförallt den tekniska utvecklingen. Den hållbara utvecklingen är ju idag en del i undervisningen som innebär livslångt lärande och som idag är bland de viktigaste kunskaper man kan ha för att vi ska kunna bli försörjda av vår jord.
9 Malmö Högskola, Lärarutbildningen (2003). På väg mot läraryrket s.11. Malmö Högskola. 10
Egidius, Henry (2003). Pedagogik för 2000-talet s.177.Bokförlaget Natur & Kultur, Scandbook AB, Falun.
Det är tveksamt om skolan ens idag är den mest avgörande instansen för lärande, trots att många människor numera deltar i utbildning i 15-20 år om vi räknar hela vägen från förskolan och uppåt. Den primära socialisation som sker i familjen och vänkretsen präglar oss som individer på djupet.11
Det finns många sätt att ta till sig kunskap i dagens samhälle. Dagens samhälle gör det mer tillgängligt med kunskap och att man kan tillgodogöra sig den via Internet, böcker m.fl. men för flertalet av ungdomarna krävs det handledning, för att de ska kunna tillgodogöra sig kunskap.
Gunnarsson refererar till den tyske pedagogikprofessorn Thomas Ziehe som menar att
sammanhanget (kontexten) är en förutsättning för att elevernas lärande i skolan ska bli till den bildningsprocess, som samhället avser. Med detta menar han den politiska, kulturella,
ekonomiska, historiska kontexten, men även elevers egen historia, utveckling och situation.12
För att förstå barns lärande och utveckling är det nödvändigt att studera den ömsesidiga anpassningen mellan det aktivt utvecklande barnet och de föränderliga förhållanden och faktorer som finns i barnets omedelbara närmiljöer. Detta är komplext och är svårt att få det fungera fullt ut. Processen påverkas också av relationerna mellan barnets närmiljöer (t.ex. hem och skola) och av de större sammanhang (kontexter) som omger dem.
Av central betydelse för elevers handlande och lärande i undervisningssituationer är bl.a.:
• ”hur de upplever att de klarar av sina uppgifter i förhållande till sina kamrater, • hur de upplever att kamrater och lärare ser på dem,
• hur de upplever sig själva i förhållande till sina kamrater, om de t.ex. känner sig likvärdiga, uppskattade, accepterade, omtyckta och respekterade.”
Konkret är följande punkter av betydelse för elevers utveckling:
• ”om man ser på ungefär samma sätt på skola och lärande i hem- och skolmiljö, • om det finns en relation mellan hem och skola baserad på ömsesidig respekt, • om det finns gemensamma mål med elevernas lärande mellan hem och skola, • om eleven bemöts med respekt i hem och skola”
11 Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap s.13-14.Norstedts Akademiska Förlag, Scandbook AB, Falun 12 Gunnarsson, Bernt (1999). Lärandets ekologi s.15-17.Studentlitteratur, Lund.
Detta är komplext men är ett krav om läraren ska kunna lära ut kunskapen som lärare har till eleverna. Lärare har ett svårt uppdrag med tanke på alla dessa omständigheter som måste vara i balans för att göra ett bra arbete.
Hargreaves menar att om vi ska kunna förstå vad förändringarna i skolan betyder för lärarna i en postmodern värld, måste vi också förstå lärarnas plats i denna process mer generellt.13
Lärarnas plats i denna process är inte helt lätt att se om man är utomstående. För att förstå alla förändringar som lärarna utsätts för krävs att man förstår var lärarens plats är i denna process. Politikerna som inför dessa förändringar ses ofta som imponerande men när man synar det i sömmarna ser man en annan verklighet än de politikerna ser. Mycket mer kommer heller inte ut av arkitektoniska förändringar (t ex blandade klasser) – såvida man inte lägger stor vikt vid lärarutvecklingen som en viktig process vid införandet av dessa förändringar. Om förändringar i skolan ska lyckas, måste lärarna involveras, framför allt när det rör sig om komplexa
förändringar som griper in på många områden under en längre tid.
Lärare lär sig inte bara instrumentellt. Deras lärande har också sociala dimensioner vilket många gånger är viktigare för individen.
Att medvetet sträva efter en mission skapar lojalitet, engagemang och trygghet i skolmiljön. Det är en stark sporre till utveckling och förbättring.14
För att utveckla och förbättra skolan krävs att lärarna involveras mer. Lärarna arbetar för att skolan ska vara trygg miljö för eleverna där de blir engagerade. Blir inte lärarna involverade blir inte utvecklingen så positiv som den annars skulle kunna vara. De sociala dimensionerna är oerhört viktiga och som skolan inte tillgodosett tidigare men som borde vara på första prioritering hos skolledning och politiker.
Långt utvecklade lärande arbetsgemenskaper tycks fungera bäst när lärare med hög kapacitet arbetar i system med hög kapacitet – där lärarna har hög kompetens och höga kvalifikationer, där skolorna redan fungerar relativt effektivt, där ledarna har förmåga att motivera och engagera sina lärare och där det finns tillräckliga resurser så att lärare och skolor får den tid och flexibilitet de behöver för att arbeta professionellt tillsammans.15
13 Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället s.25-26. Studentlitteratur, Lund. 14 Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället s.173. Studentlitteratur, Lund. 15
Hargreaves, Andy (2004). Läraren i kunskapssamhället s.233. Studentlitteratur, Lund.
De flesta lärare har hög kapacitet och hög kompetens. Organisationen inom skolan är ofta ineffektiv vilket leder till att lärarna inte känner sig motiverade och där ledarna har svårt att engagera lärarna. Den tid som lärarna får till förfogande för att kunna arbeta professionellt tillsammans är tyvärr inte tillräcklig, men även de resurser som finns att tillgå räcker inte till. Förändring är således en framträdande aspekt av lärares arbete. Lärarna har inte kontroll över vare sig sin yrkesverksamhet eller kunskapsutvecklingen i anslutning till den.
Men om man ser närmare på förändringarna – och över ett längre perspektiv – går det att hävda att förändringarna faktiskt innebär en successiv förflyttning av lärarens professionella uppdrag så att möjligheten att utveckla professionaliteten i lärarnas verksamhet är större nu än tidigare.16
Framöver kommer lärarens kompetensutveckling vara av yttersta vikt för att kunna möta morgondagens elever. Eftersom läraren inte har den kontroll på sin yrkesverksamhet och kunskapsutveckling krävs att man har en skolledning som förstår och kan förändra detta så att lärarna kan genomföra det uppdrag han är satt till att genomföra.
Eleverna ska involveras mer i upplägget av kursen/kurserna men hur och i vilken grad
eleverna involveras i ansvaret för arbetet varierar mellan lärarna. Man kan se läraren som den som ska bestämma allt och vars uppgift är att få eleverna att göra det som han/hon bestämt på exakt det avsedda sättet. Man kan också förvänta sig att läraren involverar eleverna i
planeringen av det som ska göras liksom i ansvaret för genomförandet.17
Att eleverna ska involveras i planering av det som ska göras i respektive kurs är en god tanke. Problemet med att få eleverna involverade är att de i vissa fall inte vet vad dom ska lära sig och vad det handlar om, däremot kan eleverna involveras i sitt ansvar för sina studier.
Variationen beror på att läraren vet vad som krävs och i vilken ordning kunskaperna ska läras in för att inlärning ska ske på bästa sätt i de flesta kurserna. Läraren undkommer inte att förhålla sig till den sociala situation som skolan utgör. Det finns vissa gemensamma yrkesdrag hos lärare som uppkommer som ett resultat av att de delar ett särskilt slags praktik och innehar en särskild aktörsroll i den.
16 Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.84.Lärarförbundets förlag, Stockholm. 17
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.89.Lärarförbundets förlag, Stockholm.
Ett av de grunddrag i lärares arbete som inte explicit är en del av skolans samhällsuppdrag är att upprätta och upprätthålla ordningen i klassrummet.18
Skolan är en social situation där lärare måste förhålla sig till denna. Lärarna ska förverkliga uppdraget som de har fått. Historiskt sett är skolan en institution som i hög utsträckning bestämmer hur arbetet är utformat. Klasserna är organiserade med 25-30 elever med 40-minuterslektioner. Ett av lärarnas grunddrag är att upprätthålla ordningen i klassrummen men som på senare år blivit svårare eftersom lärarnas befogenheter minskat och elevernas
rättigheter ökat.
3.2 Arbetstidens fördelning
Tiden är frihetens fiende. I alla fall känns det så för lärare. Tiden hindrar dem att genomföra det som de vill. Tiden försvårar införandet av innovationer och genomförandet av
förändringar. Tiden är en central dimension i lärarens arbete.19
Tiden lärarna skulle vilja ha till förfogande så att de kan hjälpa eleverna är alltid en bristvara. Lärarnas instinkt säger dem att dessa ungdomar ska vi hjälpa så att de kan känna sig nöjda med sin utbildning men nu när de administrativa arbetsuppgifterna bara ökar blir tiden för att hjälpa eleverna än mindre samtidigt som elevernas problem ökar.
De som sitter i administrationen har emellertid störst makt att driva igenom sina specifika tidsperspektiv. De kan faktiskt inplantera sina tidsperspektiv så djupt i existerande
administrativa strukturer och rutiner att den administrativa tiden (den monokrona, objektiva, teknisk-rationella tiden) kan komma att framstå som det enda förnuftiga, rationella sättet att organisera tiden på.20
Administration i all ära men i skolan kan man inte se detta slaviskt. Lärarna måste ta hänsyn till de människor de ska utföra sitt uppdrag åt. För lärare finns inte de rutiner som finns i övriga samhället. Det finns så många olika parametrar att ta hänsyn till och där tiden är av underordnad prioritet. Lärarnas arbete omfattar att utforma, planera och sköta en verksamhet där eleverna deltar i olika slags aktiviteter.
18 Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.71.Lärarförbundets förlag, Stockholm. 19 Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället s.107. Studentlitteratur, Lund. 20 Hargreaves, Andy (1994). Läraren i det postmoderna samhället s.127. Studentlitteratur, Lund.
Lärarna organiserar och leder elevernas aktiviteter i stor utsträckning genom att ge dem
uppgifter samt instruktioner för uppgifternas genomförande. En del av detta är vad som brukar kallas undervisning, som syftar på interaktionen mellan lärare och en eller flera elever i syfte att åstadkomma lärande. Till det kommer att följa upp elevernas lärande och bedöma deras kunskaper. En ganska stor del av arbetet handlar om att få eleverna att delta i de planerade aktiviteterna, vilket bland annat omfattar att skapa sammanhang som gör att eleverna blir motiverade att delta. Lärarna ska förverkliga skolans uppdrag. Uppdraget gäller inte enbart att förmedla kunskaper i en instrumentell mening utan också att ge den enskilda eleven
tillhörighet i en större sociokulturell gemenskap. Lärarens arbete formas mellan lärarens ambitioner och intentioner i dessa avseenden å ena sidan, och de faktiska betingelserna för arbetet å den andra. Såväl innebörden av vad det är att vara lärare densamma från tid till en annan.
Skolans uppdrag ger riktning åt lärarnas arbete. Man låter inte eleverna göra vad som helst hur som helst – det gäller att få dem att göra saker som leder åt rätt håll. Läraren har vissa
intentioner med uppgifternas innehåll och utformning och med arbetets organisering. Graden och arten av intentionalitet i lärares arbete kan variera.21
Läraren har i motsats till förr större möjligheter att utforma uppgifternas innehåll idag. Detta har medfört att man som lärare känner sig mer engagerad och motiverad att utföra sitt uppdrag på bästa sätt. Det skiljer sig från lärare till lärare hur mycket man vill utforma innehåll och dess uppgifter men skillnaden är att man idag har möjligheten. Läraren förväntas inte längre enbart vara en genomförare av läroplanerna utan lika mycket den som skapar miljöer för lärande och konstruerar elevernas läroplaner. Därigenom utvidgas lärarnas planerande arbete till att utforma en miljö där läroplanens mål har chans att förverkligas.
Medan lärararbetet tidigare omfattat planering av aktiviteter och material (ingredienser) till skolarbetet omfattar det nu också formerna för verksamheten, liksom ramarna. På så vis blir en problematisering av hur intentionerna är ”inramade” och ”inbäddade” en del av planeringen av arbetet i skolan. Då kan man ställa frågor som t.ex.: Hur ska vi nå målen i läroplanen? Genom traditionella ämnesstudier eller på annat sätt? Hur kan vi utnyttja de resurser vi har på bästa sätt? Behövs t.ex. lektioner för att nå målen för de olika ämnena? I t.ex. idrott och hälsa? Eller svenska? Kan man tänka på annat sätt än i lektioner?
21 Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.69-70.Lärarförbundets förlag, Stockholm.
1990-talets skolreformer ställer framför allt krav på lärarens arbete utanför klassrummet. Det handlar om krav på att formulera, argumentera för och kommunicera ett tänkande om såväl uppläggningen och innehållet i skolarbetet som bedömningen av eleverna.22
Förändringarna har medfört att lärarna kan skapa miljöer för eleverna som man inte tidigare kunnat. Budgeten styr förvisso hur läraren kan jobba till viss del men med lite kreativitet kan man klara av att förändra miljön för eleverna med relativt lite resurser. Detta är ett ypperligt sätt att kunna nå fram till vissa elever som tycker det är svårt på det vis vi haft det tidigare. Därmed kan man planera arbetet med hänsyn till detta sätt att arbeta som i vissa fall kan spara tid.
Verksamheten handlar om att ta sig igenom en kurs – det kan vara genom att komma igenom läroboken med tillhörande övningshäften eller mer lösklippta uppgifter.23
För att hinna med kurserna krävs att man försöker ligga före planeringen hela tiden. Under kursen/kursernas gång sker så mycket förändringar där lektioner försvinner för administrativa arbetsuppgifter att man ibland inte hinner färdigt med kursen/kurserna. Tiden för att reflektera eller fördjupa sig hinner man oftast inte med. Detta medför att kvalitén som vi i samhället så önskar blir sämre än vad medborgaren i allmänhet tror. För att lyckas med våra elever krävs att man har de resurser i form av tid för att de inte ska misslyckas. Det känns inte
tillfredsställande att veta att våra framtida medborgare börjar sitt vuxna liv med ett misslyckande.
3.3 Ungdomars sociala problem
Skolan har inte enbart i uppgift att spegla det samhälle vi lever i. Den skall framförallt fostra framtidens medborgare med vilja och kompetens till en kontinuerlig samhällsförändring. Denna dubbla uppgift ställer skolan och läraren inför många svåra avvägningar.24
Lärarna har ett uppdrag som politikerna ställt. Undervisa är en uppgift och en annan är att fostra framtidens medborgare. Detta är ett högt ställt krav med tanke på vilka befogenheter man som lärare har. Föräldrar till ungdomarna som lärarna har som elever har det egentliga ansvaret men eftersom det finns många familjer där båda föräldrar förvärvsarbetar läggs
22 Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.82-83.Lärarförbundets förlag, Stockholm. 23 Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.90.Lärarförbundets förlag, Stockholm. 24 Maltén, Arne (2003). Att undervisa – en mångfasetterad utmaning s.63. Studentlitteratur, Lund.
mycket av uppfostran ut på lärarna. I pedagogiska sammanhang handlar lärarens sociala sensivitet i första hand om förmågan och viljan att fånga upp de signaler som eleverna sänder ut, både enskilt och i grupp och att reagera på dessa signaler utifrån en helhetsbedömning av vad som bäst gynnar klassen eller enskilda elever.
I begreppet social sensivitet ingår tre komponenter: en kognitiv, en emotionell och en viljemässig. Dessa samverkar i den pedagogiska situationen liksom i alla andra mellanmänskliga relationer.25
Det gäller som lärare och som människa försöka uppfatta signaler från eleverna om var problemen finns och försöka lösa dessa problem i samförstånd med inblandade parter så snabbt så möjligt för att undvika problem som kan växa sig större och göra situationen i klassen ohållbar. Det måste finnas en vilja och förståelse från lärarens sida för att konflikterna inte ska uppstå. De olika bakgrunder som lärare har gör att mötet mellan lärare – elev kan försvåras. Alla måste kunna anpassa sig till den rådande situationen men ofta har eleverna en underordnad plats.
Många av de barn som kämpar med sociala och emotionella svårigheter har avsevärda problem i sin kommunikation med andra barn och vuxna och blir ofta utstötta från lek och samvaro. Deras beteende kan vara krävande, provocerande och oförutsägbart. Ofta känner vi oss maktlösa eftersom deras hemförhållanden i många fall är mycket problematiska. Vi har alltså att göra med en mängd barn som av olika orsaker och i olika hög grad kämpar med sina känslor och sin kontakt med omvärlden.26
Bakgrunderna som eleverna har gör att lärare fått många utmaningar. Familjerna kan vara splittrade och många känner sig oönskade och det är då lärare förväntas stå för uppfostran och visa hur vuxna ska vara och bete sig. Vuxna människor ska vara förebilder för de unga men om det av någon anledning inte fungerat i familjen ska lärarna ta samhällets ansvar i första hand.
Moderniseringen av samhället har emellertid inneburit en relativisering av kunskapen som ännu inte fått sin motsvarighet i skolans kunskapsarbete. I stället för att lära sig det rätta beteendet eller svaret behöver en modern människa lära sig leva med att det inte finns något
25 Bergem, Trygve (1998). Läraren i etikens motljus s.34. Studentlitteratur, Lund. 26
Kinge, Emilie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov s.17-18. Studentlitteratur, Lund.
självklart rätt och att utveckla förnuftiga sätt att förhålla sig till detta (att argumentera,
analysera, dra slutsatser, reflektera). I stället för att lära sig det rätta svaret behöver man få en grund för att utveckla ett rimligt svar.27
Samhället förändras ständigt vilket gjort att hur man förr skulle göra har ändrats till att det inte finns något som är rätt. Detta har gjort att man måste analysera, reflektera m.m. för att veta vad som är rätt eller vad som är fel.
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja
elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet.28
Varje elev har rätt till anpassad undervisning enligt vårt uppdrag men detta ställer krav på vilka elever man får också. Alla elever kan inte få den anpassade undervisningen som är möjlig. Vissa elever har så dåliga baskunskaper att lärare inte kan hjälpa alla utan i stället får inrikta oss på dem som är svagast. Den värld som skolan söker att göra eleverna bättre skickade att bemästra blir svårare och svårare att förutsäga. Detta för att världen ändrar sig i allt snabbare takt, men också för att de som är elever i dag kommer att röra sig i allt vidare kretsar framöver.
Ju snabbare samhället förändras desto större skillnader kan vi förvänta oss mellan de situationer vari det institutionaliserade lärandet äger rum och de situationer vari människor behöver göra bruk av det de lärt.29
Som lärare krävs att man har en professionell inställning och kan uppföra sig och bemöta eleverna på ett socialt sätt. Det krävs att man som lärare utvecklas som individ och att inte motarbeta detta faktum. Nuförtiden möts lärare av ungdomar som inte fått regler för hur allting ska vara. Nu fostras eleverna att själv ta eget beslut för sin ståndpunkt och kunna argumentera för den. Detta är bara början eftersom världen bara blir mindre och mindre.
27
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.79.Lärarförbundets förlag, Stockholm.
28 Lärarens Handbok (2004). Lärarens Handbok s.10-11. Lärarförbundet, Stockholm.
29 Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.227.Lärarförbundets förlag, Stockholm.
Barn och ungdomar kan lära sig sociala färdigheter på samma sätt som de lär sig läsa, skriva och räkna. Detta sker genom användning av vanliga inlärningsmetoder och
inlärningsprinciper, där man förutom att förmedla relevant kunskap ger eleverna möjlighet att praktisera teknikerna och få återkoppling på hur de lyckas. För barn på alla åldersnivåer handlar det också om att medvetandegöra dem om deras sociala kompetens och ge dem begrepp med vars hjälp de kan diskutera och bedöma sin kompetens.30
Detta att medvetandegöra elevernas dels sociala kompetens men också sina färdigheter i yrket är kanske den viktigaste uppgiften för dagens lärare. Det finns många ungdomar med dåligt självförtroende och dålig självkänsla som är en viktig del i hur ungdomarna kommer att utvecklas. De sociala färdigheterna tar sin tid att lära sig men är ett vanligt sätt vid inlärning numer. Lärarna har ett stort ansvar för denna inlärning med allt vad läraren lärt sig så att läraren är en förebild. Läraren ska fungera som en handledare så att eleven har någon som visar vägen. Det är även viktigt att hemmet är en del i denna process som pågår under en längre tid.
3.4 Relation lärare - elev
De krav som ställs på läraren i dag bestäms av förändringar vad gäller såväl uppdraget som betingelserna för dess förverkligande. Ett exempel på det senare är de förändrade relationerna mellan vuxna och barn, som påverkar den traditionella lärarrollen. Som lärare måste man i dag vinna auktoritet snarare än att självklart ”ha” den som en representant för vuxenvärlden och skolan. De förändrade relationerna mellan barn och vuxna innebär också att lärararbetet ska bedrivas på ett mer jämställt sätt. Detta får konsekvenser för bland annat lärarens etiska hållning. Medan den goda pedagogiska handlingen i ett traditionellt klassrum byggde på en vertikal relation mellan läraren och eleven försöker dagens lärare i allt större utsträckning att utveckla pedagogiken tillsammans med eleverna i en alltmer kamratlig anda.
Som en följd måste lärarna på ett helt annat sätt än tidigare utveckla ett tänkande om vad det är man ska åstadkomma, dvs. vad det är som eleverna ska utveckla. Till det kommer en förväntan om att göra eleverna delaktiga i detta tänkande.31
30 Asmervik, Sverre & Ogden, Terje & Rygvold, Anne-Lise (2001). Barn med behov av särskilt stöd sid.121. Studentlitteratur, Lund. 31
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.82.Lärarförbundets förlag, Stockholm
De förändrade relationerna gör att vi som lärare måste ha en helt annan kompetens än vad som tidigare krävdes av en lärare. Kamratlig anda är både på gott och ont eftersom man som lärare har svårt på att skilja vad eleven åstadkommit och vilken personlig kontakt man får med en elev. Detta medför att det inte alltid sätts ett rättvist och relevant betyg med hänsyn till vad eleven presterat.
Eleven ska efter växande förmåga få ta ett allt större ansvar – detta fastslås med eftertryck i våra läroplaner. Det är också viktigt att skolan i samarbete med hemmet ställer relevanta krav så att eleven har en rimlig chans att nå målen.32
Det är skrivit att eleven ska ansvar efter växande förmåga. Skillnaden från grundskolan där man inte som elev behöver ta något ansvar till att komma till gymnasieskolan där kraven är att kunna mer eller mindre ta ansvar med en gång är ett stort hopp för många elever. Mognaden eleverna emellan skiljer sig mycket och det är den största skillnaden. Tanken att ansvaret ska komma efterhand är bra men i praktiken fungerar det dåligt.
Det är framförallt att hjälpa eleverna att få en stabil kunskapsbas, som är kopplat till den akademiska traditionen i huvudämnena, med en stark tonvikt lagd på kunskapstillägnelse. Om eleverna inte kan något blir de inte engagerade och om de inte är engagerade så lär de sig inget. Ett skrivande som kopplar samman vardagskunskap och skolkunskap utgör ett sätt att skapa engagemang och vardagskunskapen får de ofta från tv och tidningar.33
För att lära sig något krävs både kunskap och engagemang. En viss baskunskap är ett krav för att kunna lära sig något, även om man har ett engagemang. Detta är en viktig utmaning för läraren att få eleven intresserad och engagerad av det ämne eleven ska lära sig. Att förklara för eleven vikten av att ha kunskap som kan användas i vardagen kan vara en del i detta intresse och engagemang. Får man eleverna engagerade och intresserade blir dom aktiva och vill lära sig än mer. Då är det oerhört viktigt att läraren tydligt visar sitt intresse och engagemang för sitt arbete.
Det är allmänt känt att människor gör ett bättre arbete då man ställer höga krav och förväntningar på dem än då man inte förväntar sig något alls – det gäller även i skolan.34
32 Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet s.238,241. Studentlitteratur, Lund. 33 Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet s.168-169. Studentlitteratur, Lund. 34
Buckhöj – Lago, Lena (2005). Utvecklingssamtal – perspektiv och genomförande s.27. Ekelunds Förlag AB, Solna.
Kraven på eleverna gör att de måste ta ett större ansvar för sin kunskapsinlärning. Krav kan kännas som jobbiga men om det inte funnits krav är vi människor lata av natur vilket medfört att inte mycket blev gjort. Kompetensen och intresse skapas också av att man som lärare ställer krav. Förväntningarna är också en viktig del i undervisningen. Läraren talar redan om från början vad han/hon förväntar sig av eleverna och det uppskattar eleverna.
Man kan se läraren som den som ska bestämma allt och vars uppgift är att få eleverna att göra det som han/hon bestämt på det avsedda sättet. Man kan också förvänta sig att läraren
involverar eleverna i planeringen av det som ska göras liksom i ansvaret för genomförandet.35
Läraren har ansvaret för att upprätthålla ordningen i klassrummet men med minskade befogenheter och fler rättigheter åt eleverna blir resultatet inte vad som avsågs. Eleverna har ett ansvar men de flesta elever är inte mogna att ta detta ansvar som staten har lagt på dem.
3.5 Arbetsmiljö
I detta arbete har författaren valt att begränsa sig till arbetsmiljö i skolan och det innefattar inte någon hänsyn till det juridiska utan den arbetsmiljö läraren utsätts för i sitt dagliga arbete. Arbetet som lärare är ett påfrestande arbete där eleverna hela tiden testar gränser samtidigt som man möts av hot från eleverna. Eleverna är inte sena med att berätta vilka rättigheter de har och vad lärare inte kan göra mot dem. Andra problem som uppstår i skolan är att eleverna inte har de baskunskaper som krävs för att komma in på gymnasiet.
Redan vid sekelskiftet kunde man rapportera om elever som inte lyckades lära sig läsa, även om de hade normalt fungerande sinnen och befann sig på en normal nivå beträffande förmåga. I senare forskning har man i större utsträckning intresserat sig för mer grundläggande
biologiska orsaker till läs- och skrivsvårigheter än för problemet med det perifera seendet. Forskningen på detta område har haft fokus på såväl sambanden mellan genetiska faktorer och läs- och skrivsvårigheter som hjärnbaserade dispositioner för svårigheterna.36
Lärare förväntas inte längre enbart vara en genomförare av läroplanerna utan lika mycket den som skapar miljöer för lärande och konstruerar elevernas läroplaner.
35
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon s.89.Lärarförbundets förlag, Stockholm.
36 Asmervik, Sverre & Ogden, Terje & Rygvold, Anne-Lise (2001). Barn med behov av särskilt stöd sid.20. Studentlitteratur, Lund.
Därigenom utvidgas lärarnas planerande arbete till att utforma en miljö där läroplanens mål har chans att förverkligas. Medan lärararbetet tidigare omfattat planering av aktiviteter och material (ingredienser) till skolarbetet omfattar det nu också formerna för verksamheten, liksom ramarna.
1990-talets skolreformer ställer framförallt krav på lärarens arbete utanför klassrummet. Det handlar om krav på att formulera, argumentera för och kommunicera ett tänkande om såväl uppläggningen och innehållet i skolarbetet som bedömningen av eleverna.37
För att får en fungerande arbetsmiljö för elev och lärare krävs att samverkan mellan hem och skola fungerar. Till skolan kommer varje dag barn och ungdomar som är glada, ledsna,
kunniga, okunniga, trygga, otrygga, med eller utan handikapp, självförtroende och framtidstro. För alla dessa barn ska skolan vara en miljö där de lär och utvecklas. Ett hinder för skolan som utvecklingsmiljö är ett ensidigt fokuserande på ämnesinnehållet. För att ämnesinnehållet ska bli en angelägenhet för alla elever måste skolmiljön utformas så att eleverna erfar trygghet, respekt och kompetens; i relationen mellan skola och elev, mellan skola och hem, och, inte minst, med en utgångspunkt i elevens egen identitetsutveckling.
Om skolan däremot inte lyckas med ovanstående, får skolans uppgifter som uttrycks i läroplanen en underordnad betydelse.38
Skolan ses som en plats där man ska känna sig trygg, få respekt och där man får en kompetens. Läraren har den angenäma uppgiften att ta emot elever med olika typer av handikapp, utan självförtroende m.m. och har samtidigt ett krav på sig att lyckas med uppgiften att göra dessa ungdomar goda samhällsmedborgare. Inser politiker och andra samhällsmedborgare vilka krav som ställs på läraren som egentligen bara utgivit sig för att kunna föra vidare sin kompetens? Lärarens uppgifter berör ett antal olika arbetsområden där läraren inte fått någon utbildning men som ändå krävs att man klarar av. Detta är ett arbete som kräver resurser men där det inte finns några att tillgå. Skolmiljön är av central betydelse för att skolan ska vara en miljö där de lär och utvecklas. I många av våra skolor är skolmiljön trist och intetsägande. Detta måste vi ta till oss och förändra så att eleverna ska känna sig trygga, få respekt och därmed kompetens.
37 Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod s.49-50. Studentlitteratur, Lund. 38 Gunnarsson, Bernt (1999). Lärandets ekologi s.50. Studentlitteratur, Lund.
Skolan kan sägas ha tre uppgifter. 1. se till att var och en mår bra.
2. se till att var och en tar hänsyn till andra, dvs. följer vissa regler
3. se till att var och en utvecklar sitt kunnande, lär sig läsa, skriva, räkna osv.
Låt oss kalla de tre uppgifterna för omsorg, fostran och inlärning. Just denna tredelning kan skapa och har skapat konflikter. Somliga har menat att omsorg är det viktigaste, andra har betonat fostran, ytterligare andra inlärning.39
Skolan har tre uppgifter. Alla ska må bra, att alla ska ta hänsyn till andra och att alla utvecklar sitt kunnande. Som lärare har man inte bara en undervisningsskyldighet utan man ska fungera som en blandning av skolsköterska, kurator, specialpedagog och psykolog. Detta är en
arbetsbörda som inte alla tänker på och innebär en påfrestande situation i det dagliga arbetet som lärare trots att man inte har den utbildningen.
Arbetsmiljön som lärare har idag är påfrestande för de lärare som inte kan avgöra när det inte ingår i deras arbetsuppgifter.
4. Metod
4.1 Allmänt om metod
Med metod avses ett vetenskapligt sätt att närma sig det ämne man skall skriva om och hur man behandlar ämnet. Metoden påverkar och genomsyrar hela uppsatsen.40
Här ska det lämpliga tillvägagångssättet för att få svar på syftet och frågeställningarna presenteras och motiveras – undersökningens design som man kallar det, ska beskrivas. Läsaren måste få full vetskap om forskarens metodik och motiv för att ha en möjlighet till en egen kritisk bedömning.41
Varje vetenskapligt arbete skall vara sakligt, objektivt och balanserat enligt Ejvegård. Med saklighet menas först och främst att de uppgifter man ger skall vara sanna och riktiga.
39 Måhl, Per (2005). Vad krävs nu? s.54. HLS Förlag, Stockholm. 40 Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod s.31. Studentlitteratur, Lund
41 Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap s.123. Studentlitteratur, Lund.
Som vetenskapsman är det inte lätt att alltid vara objektiv men man har en skyldighet att sträva efter objektivitet. Svårigheten ligger i stor utsträckning på ett psykologiskt plan.
Både saklighet och objektivitet kan sägas ingå i balansgreppet. Dessutom ingår i begreppet en strävan att i framställningen ge rätt utrymme åt det man behandlar.42
Inledningsvis informerar man naturligtvis om vem man är och om vad undersökningen har för syfte. Man beskriver också vad den ska användas till, när formuläret senast ska skickas in eller när och var det kan avhämtas.43
4.2 Val av metod
Forskningsproblemet ska styra metodvalet. Det är viktigt att inte oreflekterat ta den metod som ”känns rätt” eller som man kan bra, utan att först ha bedömt lämpligheten.44
Denna studie har som syfte att undersöka ett antal lärare och deras upplevelse av förändringen av yrkeslärarens roll som skett från den regelstyrda skolan till den målstyrda skolan. För denna undersökning har den kvalitativa undersökningsmetoden valts. Avsikten var att få lärarens personliga uppfattning om hur rollen som yrkeslärare förändrats och inte få en generell bild av hur man upplever förändringen. Detta kan vara av stor vikt som nybliven lärare att ha med sig.
Huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet är att tolka och förstå de resultat som framkommer, inte att generalisera, förklara och förutsäga.45
Intervjun är ett av de viktigaste och vanligaste arbetsredskapen inom utbildningsvetenskapen. Här avses forskningsintervjun, alltså inte andra former av intervjuer. Det finns många sätt att utföra forskningsintervjuer på, beroende på vilket spelrum man ger den intervjuade personen. Man kan generellt säga att ju större detta utrymme är, desto bättre är möjligheten för att nytt och spännande material ska kunna komma fram.
I de mest strukturerade intervjuerna använder intervjuaren ett fastställt intervjuschema, där både ordningsföljden för frågorna och deras formulering är bestämda. I de mer ostrukturerade
intervjuerna är intervjuaren medveten om vilket ämnesområde som ska täckas in, men ställer
43
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap s.46. Studentlitteratur, Lund.
44 Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap s.36. Studentlitteratur, Lund 45 Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap s.32. Studentlitteratur, Lund
frågorna i den ordning situationen inbjuder till. Detta sker oftast med hjälp av en checklista (frågeguide) med en uppsättning teman eller ämnen. Utifrån ett antal huvudfrågor som ställs likadant till alla, följs svaren upp på ett individualiserat sätt.46
Eftersom denna metod är anpassningsbar och följsam samt att denna metodik ger möjlighet att komma längre och nå djupare valdes den ostrukturerade intervjun. Av den anledningen är intervjufrågorna inte strukturerade utan ostrukturerade, och intervjun har en karaktär av öppenhet. I denna studie skrivs endast särskilt intressanta delar ut.
4.3 Urval av intervjupersoner
Urvalet är yrkeslärare på El- och Teknikprogrammet som har arbetat som yrkeslärare mellan 15-25 år utgör grunden i detta examensarbete. Samtliga 10 lärare är män med varierande ålder mellan 52-65 år och där alla pedagoger utom en har behörighet. Yrkeslärarnas reflektioner som i genomsnitt har arbetat som lärare i 15-25 år och som upplevt den regelstyrda skolan som ändrats över åren till den målstyrda skolan. Den personliga utvecklingen utgör en del av den röda tråden i intervjuerna.
Gymnasieskolan är belägen i en mellanstor stad i södra Sverige. Antalet elever på denna skola uppgår till ca 1300 och där ca 200 lärare arbetar. På el- och teknikprogrammet tjänstgör 10-12 lärare beroende på klassernas indelning inom de olika inriktningarna. Skolan har 13 nationella program som leds av en gymnasiechef. Till sin hjälp har gymnasiechefen 5 rektorer som ansvarar för ett antal program vardera. Det program som ligger till grund för detta arbete är el- och teknikprogrammet. Dessa båda program har en rektor som ansvarar för personal,
pedagogiska frågor samt ekonomiska frågor med dess budget. Urvalet av lärare grundade sig på följande kriterier: lärare på el- och teknikprogrammet som arbetat i den regelstyrda skolan samt i den målstyrda skolan med arbetslivserfarenhet från det privata näringslivet. Dessa kriterier valdes för att undersökningens målgrupp arbetat inom skolan med förändringar som den regelstyrda skolan respektive den målstyrda skolan inneburit.
Intervjuerna i denna studie gör inte anspråk på att generalisera alla lärares upplevelse i Sverige, utan belyser endast hur de intervjuade lärarna upplever sin förändring i sin roll som yrkeslärare.
46 Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap s.37- 39. Studentlitteratur, Lund
Urvalet ger ingen representativ bild av alla yrkeslärares upplevelser av förändring.
Risken för att de intervjuade yrkeslärarna ger svar efter vad de tror intervjuaren vill ha för att vara tillmötesgående anses inte föreligga. Intervjuaren är kanske inte alltid objektiv om personen har ett förhållande till de personer som blir intervjuade.
Det kan dock finnas fördelar med att intervjuaren är bekant med den intervjuade och dess miljö. Intervjun kan gå mer in på djupet om båda är förberedda på intervjuns innehåll.
Intervjuaren kan också vara mer insatt i yrkeslärarens situation. Tiden för intervjun kan ägnas åt betydligt djupare diskussioner med betydligt rikare information. Intervjufrågorna får inte vara ledande. Ett förtroende mellan intervjuaren och läraren finns genom tidigare upparbetad relation. Förtroendet ligger till grund för tillitsfulla svar. Det finns varken beroendeställning eller maktförhållanden mellan författaren och de intervjuade som kan äventyra på något sätt. Kritiska frågor har kunnat besvaras med ett uppriktigt synsätt oavsett intervjuarens ståndpunkt.
4.4 Design
Frågeformuläret i studien var ett eget konstruerat frågeformulär. Någon liknande enkät fanns inte tillgänglig för att studera de hypoteser som utgör grunden för denna studie. Formuläret utformades med inspiration av lärare på Malmö Högskola. Frågeformuläret bestod av 5 huvudfrågor med ett antal underfrågor per huvudfråga.
Tanken på hur denna undersökning skulle presenteras växte fram under arbetets gång. Det första författaren tänkte på vad som skulle undersöka och vilka frågor som då var lämpliga. Författaren ville koncentrera sin frågeställning kring vissa ämnen. Arbetet som lärare har naturligtvis ändrats på många olika sätt men han valde ut sina frågor där han kände att det var viktigt för honom. De frågor författaren valde ut ville han ha svar på för att i sin profession kunna använda dessa. Den slutliga versionen fick sin utformning så att det för läsaren skulle vara som en röd tråd.
4.5 Genomförande
Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp individer47 vilket avhandlas i detta avsnitt. I nästa avsnitt 4.6
47
Hartman, Jan (1998,2004). Vetenskapligt tänkande s.273. Studentlitteratur, Lund
Bearbetning av material beskriver analys och utskrift av materialet. Avsnitt 4.7 Validitet och reliabilitet handlar om verifiering. Undersökningens rapport kommer att redovisas i kapitel 5 resultat.
För det första ger oss termen ”kvalitativ” en ledtråd, även om man inte skall lägga för mycket i det. Kvalitativ står, för det första, för att man är intresserad av hur något är beskaffat, det vill säga vilken natur eller vilka egenskaper något har. Det andra jag vill lägga till i uttrycket ”kvalitativ undersökning” hjälper oss att avskilja den typ av undersökning jag är intresserad av från klassificeringar i allmänhet.48
En hermeneutisk teori uttrycker en förståelse för en individ eller grupp individer genom att beskriva de föreställningar de har om sig själva och sin situation. En kvalitativ undersökning har alltså som syfte att utveckla en sådan teori.
En sådan teori kan vi inte utveckla och ge stöd genom att mäta. Vi måste tolka människors beteende, verbalt och annat, och genom upprepade tolkningar och omtolkningar närma oss deras subjektiva sätt att se på världen. Hur detta kan göras metodiskt, är ämnet för kvalitativ metodteori.49
Ursprungligen skulle 10 yrkeslärare intervjuas och det var ingen som blev förhindrad utan alla kunde ställa upp för intervju. Dessa yrkeslärare är verksamma på den skola där författaren till detta examensarbete arbetar samtidigt som han avslutar sin lärarutbildning. Urvalet av lärare var styrt och inte valts ut slumpmässigt därför att dessa lärare är verksamma på denna skola och klarar kraven för att ha arbetat både med den regelstyrda skolan, den målstyrda skolan och att de varit verksamma i det privata arbetslivet. Det är 10 män med varierande åldrar mellan 52-65 år som intervjuats vilket avspeglar könsfördelningen på dessa program. Antalet yrkeslärare varierar med åren allteftersom antalet elever ökar eller minskar. För övrigt så är detta den enda skolan i denna stad som erbjuder dessa program och med dessa inriktningar. Intervjufrågorna var ett egenkonstruerat frågeformulär och blev utformat med inspiration av lärare på Malmö Högskola.
Intervjuerna bokades genom direkt förfrågan till respektive yrkeslärare. I samband med förfrågan förklarades syftet med detta arbete samt de etiska aspekterna.
48
Hartman, Jan (1998,2004). Vetenskapligt tänkande s.272-273. Studentlitteratur, Lund
49 Hartman, Jan (1998,2004). Vetenskapligt tänkande s.274. Studentlitteratur, Lund
Intervjun gjordes med varje lärare i en tom samlingssal där intervjun inleddes med intervjuns mening och att den intervjuade var anonym. Lärarna samtyckte till att intervjun spelades in redan vid bokningen men frågan togs upp än en gång i samband med att intervjun skulle spelas in.
De intervjuade hade förberett sig på frågeformuläret som de fått tidigare för att intervjun skulle bli så djup och intressant som möjligt. Inga anteckningar gjordes under pågående intervju så de spelades in. Intervjuerna pågick mellan 40 till 60 minuter. Frågor ledde till motfrågor som även ledde till kompletteringsfrågor. Författaren bandade sina respektive samtal med personerna för att ha möjligheten att kunna gå tillbaka och lyssna av intervjuerna i lugn och ro så att det som sagts och uppfattats rätt. Alla intervjupersoner tillfrågades innan om han fick spela in det som sades på band vilket alla samtyckte till att han gjorde. Författaren sammanställde svaren efter att ha lyssnat igenom och skrev ner det som sagts av respektive person och gjorde ett urval av vad som sagts.
4.6 Bearbetning av material
För att komma vidare måste datamaterialet analyseras. Vid inspelningen av intervjuerna användes en mp3-spelare. Intervjuerna transkriberades inte ordagrant ut utan författaren valde ut det mest intressanta och relevanta materialet från inspelningen. I detta arbete har även icke verbala uttryck dokumenterats. Det kan vara av annan innebörd som inte kan utläsas av texten såsom miner eller gester. Analyseringen av materialet gjordes inte förrän alla 10 yrkeslärare blivit intervjuade för att det skulle vara så teorineutralt som möjligt.
Hur datamaterial analyseras finns det många olika uppfattningar om. Beroende på vilken kunskapskälla man använt, vilket meningsfullt objekt man söker information om, och beroende av om man använder sig av analytisk induktion eller grundad teori, så kommer analysen att skilja sig åt. Analysen består vanligen av två moment. Det första steget är att reducera datamaterialet genom att kategorisera det. Detta kallas ofta för att koda
datamaterialet. Det andra steget är själva tolkningen, vilket innebär att man söker den mening som finns i företeelser man undersökt. Tolkningen är slutpunkten för undersökningen, och det är där den förståelse man är ute efter i kvalitativa undersökningar framträder.50
Samtliga intervjuade yrkeslärare har arbetat på dessa program under deras yrkesverksamma år som lärare. Det är lärarnas uppfattning som analyseras och inte läraren som individ.
50 Hartman, Jan (1998,2004). Vetenskapligt tänkande s.287. Studentlitteratur, Lund
Intervjuerna har analyserats genom att koda för att senare tolka det insamlade materialet. Återkommande mönster har kategoriserats för att senare söka förståelsen som finns i det man undersökt.Resultaten analyseras och verifieras med hjälp av den forskning som beskrivs i litteraturkapitlet i denna undersökning. I diskussionskapitlet görs slutsatserna.
4.7 Tillförlitlighet
Alla undersökningar har brister. Det svåra är veta kvalitén på själva mätinstrumentet
(reliabiliteten) och om man mäter det som man avser att mäta (validiteten) samt för vem/vilka gäller resultaten (generaliserbarheten) som grundligt måste utredas.
Vissa speciella aspekter måste beaktas i den teknik man använder. Mått, parametrar, mätinstrument, test och undersökningsmetoder måste vara reliabla och valida för att vara användbara och lämpliga. Uppfylls inte dessa krav har inte forskningsresultaten vetenskapligt värde.51
Reliabiliteten anger tillförlitligheten hos och användbarheten av ett mätinstrument och av måttenheten. Med validitet avses att man som forskare verkligen mäter det som man avser mäta. Det viktiga här är således att veta vad måttet står för och använda det konsekvent.52
För att begränsa arbetet valde författaren ut fem huvudfrågor som han skulle vilja undersöka och gjorde ett intervjuformulär. Samtliga intervjuer har gjorts av samma person för att uppnå så hög reliabilitet som möjligt. Skälet är att om flera olika personer med olika profil och bakgrund hade gjort intervjuerna hade det inneburit att undersökningen haft lägre reliabilitet. Valet av intervjupersoner är en grupp individer som dels har branschvana och dels många år i yrket som lärare.
4.8 Etiska övervägande
Etiken behandlar vad man får och inte får göra från principiell synpunkt. Moral är mer en egenskap hos en människa och visar vilka normer, regler och handlingssätt hon tillämpar.53
51
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod s.70. Studentlitteratur, Lund
52 Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod s.70, 72, 77. Studentlitteratur, Lund 53 Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod s.142. Studentlitteratur, Lund
Alla intervjupersoner informerades om intervjuns syfte dels vid förfrågan om de kunde tänka sig att ställa upp för en intervju samt i samband med dagen för intervjun och vid dessa båda tillfälle gav de sitt muntliga samtycke. Ett enskilt och ostört rum utgjorde platsen för intervjun så att intervjun kunde göras konfidentiellt. I rummet befann sig endast den intervjuade
personen och författaren.
De inspelade och senare transkriberade intervjuerna kommer inte att användas för något annat syfte eller ändamål och kommer senare att förstöras när examensarbetet är avslutat och
godkänt. Personerna som blivit intervjuade är anonyma och namnet på skolan nämns inte vid namn. Undersökningen och konsekvenserna av den anses inte ha skadat intervjupersonerna eller den grupp som de representerar. Frågorna har inte varit av sådan karaktär att de kan uppfattas inverka menligt på de enskilda individerna.
5. Resultat
Det är lärarnas egna uppfattningar som redovisas i detta kapitel. De fem kategorierna yrkeslärarens förändring, arbetstidens fördelning, ungdomars sociala problem, relation lärare/elev och arbetsmiljö ligger till grund för redovisningen . Intervjufrågorna finns under kapitlet bilagor.
5.1 Sammanfattning
Samtliga av intervjupersonerna har en utbildning inom elteknik eller elektronik. Fördelningen var ungefär 50/50 mellan elteknik respektive elektronik. Flertalet av intervjupersonerna har högre universitetsutbildning. Alla som blev intervjuade hade en bakgrund i branschen under en längre tid samt en bakgrund som lärare mer än 15 år.
5.2 Yrkeslärarens förändring
Den första frågan som de tillfrågade yrkeslärarna fick var hur deras roll förändrats under åren sen dom börjat som lärare. Det var endast en av alla intervjupersonerna som tyckte att arbetet som lärare inte hade förändrats under de åren han arbetet som lärare. Övriga var ense om att arbetet förändrats i stor grad och medfört stor arbetsbörda, krav på mycket
kompetensutveckling, stressigt och att den psykiska arbetsmiljön förändrats till det sämre.
Oj, det var en bra fråga. Vad jag kommer ihåg användes vår tid till att undervisa och sköta inköpen av material. Idag sköter man ju så mycket annat än det man är utbildad på. Naturligtvis skulle vi t.ex. sköta deras närvaro men vi slapp en massa möten och så. (yrkeslärare nr.4, ler med hela ansiktet)
Vi hade massor med tid för att lära ut det vi kan och det var kvalité på vårt arbete. Förr var eleverna intresserade och vi hade tid att sätta oss in i tekniken men idag när den är så svår och vi har alla dess möten m.m har vi nästan ingen tid. (yrkeslärare nr.10) Man får bara mindre och mindre tid till att vara lärare. Alla dessa möten och andra uppgifter jag fått gör att man blir stressad och har svårt att koncentrera sig på undervisningen (yrkeslärare nr.2)
Vi gör allt annat än undervisar och lär ut vår kompetens. Eleverna har ju nästan inget intresse för sina studier och vi har så mycket administrativa uppgifter. (yrkeslärare nr.8, ser uppgiven ut och himlar med ögonen)
En av yrkeslärarna var ett undantag som ansåg att det inte var någon större skillnad på rollen som yrkeslärare förr och nu.
Jag har alltid arbetat och haft samma upplägg av mina lektioner och mina prov. Skillnaden är marginell (tittar bort och undviker min blick) och uppgifterna jag har och haft som lärare är ju ungefär samma nu som när jag började. (yrkeslärare nr.5).
5.3 Arbetstidens fördelning
Fördelningen av arbetstiden rent schematekniskt har inte förändrats något nämnvärt över tid rådde det en enighet om men med alla arbetsuppgifter utöver lektioner samt att ha krav på sig att ha rätt kompetens vilket kräver kompetensutveckling har gjort att tiden inte räcker till. Utvecklingen inom elteknik och elektronik är väldigt påtaglig.
Förr hade vi vår undervisningsskyldighet, beställa material, tid för vår egen kompetensutveckling och några administrativa arbetsuppgifter. Vi hann med vad vi skulle och med som jag tycker kvalité.(yrkeslärare nr.1)
När jag började som yrkeslärare hade vi inte så många kurser, ja då hette
det förstås inte kurser utan ämne. Den tekniska svårigheten var inte alls så svår som
den har blivit de senaste åren. Det är därför bland annat som vi inte kan avsätta så mycket tid längre för planering som vi borde. (yrkeslärare nr.7)
