Individuellt bild- och formspråk belyst ur ett genusperspektiv i samverkan mad andra ämnen

Malmö Högskola Lärarutbildningen

Individuellt

bild- och formspråk belyst ur ett

genusperspektiv

i samverkan med andra ämnen

Författare: Handledare:

Kuno Gerstl Karin Nyström

E xamensarbete, 5poäng Hösttermin 2003

Sammanfattning

Förståelse för individens eget bild- och formspråk måste prioriteras och utvecklas. Man betonar att den moraliska skillnaden på kön är irrelevant. Eleverna skall känna sig jämställda, att de duger och känna trygghet, för att de ska kunna vara solidariska mot andra. Mångfald ger möjligheten att uttrycka sig fritt och visar nya vägar och möjligheter till att förmedla kunskap.

Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma vad som är kvinnligt och manligt, denna sociala kulturella bakgrund kallas genusperspektiv. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella inrutade könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Skapandeprocessen är något aktivt och kan inte stängas av och på som en maskin eller ett verktyg. Temavecka är ett exempel på hur man kan ta reda på hur elever använder sitt bild-och formspråk i det fria skapandet kring tema jämställdhet.

Att jobba med bild och form tillsammans med de teoretiska ämnena gör det möjligt att lättare ta till sig kunskap. Man ser saker och ting på ett annat sätt och tar med sig det i livet, njuter, ser och har glädje av sitt skapande. Vanåsprojektet beskriver ett exempel på hur man kan samverka i bild-och form med de teoretiska ämnena.

Det är viktigt att elever få utrymme att pröva och utveckla sin fulla potential som människa där man tar ansvar för sig själv och andra människor och där betydelsen av känslomässiga relationer betonas.

Innehållförteckning

1. Inledning

4

2. Litteratur

5

2.2 Ur myndigheten för skolutveckling kultur och estetiks hemsida 6

2.3 Regeringens proportioner 7

2.4 Vad innebär jämställdhet? 7

2.5 Genus 8

2.6 Genusperspektiv 8

2.7 Kommunikation 8-9

2.8 Känslor och upplevelser 9

2.9 Reggio Emilia 10

3. Metod

10

3.1 Metodval och genomförande 10

3.2 Aktionsforskning-läraren som forskare 11

3.3 Fokuserad intervju 11

4. Arbetssätt

12

4.1 Pedagogiskt grundsyn 12

4.2 För-och efterarbete 12

4.3 Exempel temavecka jämställdhet 13

5. Resultat

14

5.1 Temavecka för högstadieelever 14-15

5.3 Intervju med huvudläraren - Estetiska programmet inriktning 15-16 Konstprofil

6. Diskussion

6.1 Mina målsättningar och reflektioner kring ett individuellt 17 bild-och formspråk belyst utifrån ett genusperspektiv.

6.2 Reflektioner kring elevernas eget skapande 18 6.3 Atmosfären och elevernas arbetssituation i bildsalen 18 6.4 Samanverkansmöjligheter med andra ämnen 19

7. Slutsats

20

8. Referenser

21

1. Inledning

1.1 Syfte

Syftet med mitt arbete är att belysa det fria skapandet i ämnet bild ur ett genusperspektiv, samt beskriva erfarenheter från försök att samverka med andra skolämnen.

1.2 Bakgrund

Mitt mål med uppsatsen är att skriva om fritt skapande belyst ur ett genusperspektiv och att beskriva min samverkan i ämnet bild med andra skolämnen. Enligt min uppfattning är detta viktiga aspekter i ämnet bild och förankrat i Lpo-94.

Jag anser att eleverna skall utmanas att reflektera över sitt eget bild-och formspråk och de skall använda sitt arbete i bestämda syfte. Hur man utför ett arbete och i vilken takt är grunden för att skapa någonting nytt. Atmosfären spelar en stor roll i detta sammanhang och att man tar ansvar för sig själv och andra människor. Förståelse för individens eget bild-och formspråk måste prioriteras och utvecklas. Man betonar att den moraliska skillnaden på kön är irrelevant.

Jag har använt mig av erfarenheter, litteratur och intervju. Jag har valt aktionsforskning för att identifiera mina frågeställningar i loppet av mitt arbete och för att förbättra mitt arbetssätt.

1.3 Problemformulering

Tid är den faktor som saknas mest i ämnet bild. Eget skapande prioriteras ofta inte i samverkan med de teoretiska ämnena. I stället godkänner man ett bild-och formspråk man är van vid från medierna. Detta mediestyrda bild-och formspråk suggererar till en allmängiltig mening av genus och könsroller. Detta är inte individrelaterat vilket ju är grunden för ett kreativt arbete, utan bidrar till att få fram ett förutbestämt och tämligen opersonligt resultat som därför saknar djup.

Hur påverkar genusperspektivet det fria skapandet?

Hur kan andra ämnen integreras i bild?

2. Litteratur

2.1 Lpo-94

"Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande"

(s. 5)

"Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov." (...)

"Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt.

Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet" (s. 6)

"Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet" (s.7)

"I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna skall tillägna sig." (s.8)

2.2 Ur myndigheten för skolutveckling kultur och estetiks hemsida:

"Kultur och estetiska läroprocesser i barnomsorg och skola • Lyfter fram lärandet som en skapande process

• Är redskap för kommunikativa och kreativa läroprocesser • Förenar konstnärlig gestaltning och demokratiska arbetsformer"

Därför är det viktigt att estetiska ämnen får den tid som behövs för att stödja det individuella skapandet.

2.3 Regeringens propositioner

Ur regeringens proposition en förnyad lärarutbildning:

"Liksom för övriga kunskapsområden som berör barns och elevers förutsättningar, villkor och möjligheter kräver kunskapsområdet jämställdhet förmåga att tänka kritiskt, självständigt och kreativt".

2.4 Vad innebär jämställdhet?

Mats Lundström skriver i sin bok:

"Den individuella rättvisan riskerar att går förlorad i en sexistisk balansmetafysik som sätter "könets" närvaro framför individers likabehandling. Individer blir utbytbara representanter för något som statsmakten bestämt att de skall representera (...). Jämställdhetsbegreppet är normativt i den meningen att den uttrycker en rättviseprincip (...). (s. 43) Åtgärder som tar fasta på strukturella orättvisor behöver inte grundas på en föreställning om kollektiv rättvisa. Förtryckande strukturer drabbar bara individer (...). (s. 44) Jämställdhet avser inte en viss typ av rättvisa, utan alla former av könsneutral rättvisa (...). (s.45) Jämställdhet innebär att en moraliskt irrelevant skillnad, dvs. kön, neutraliseras." (s.46)

Det är därför av största vikt att jämställdhetsfrågorna ges stort utrymme för att skapa en rättvis skola för alla.

Ur pedagogiska magasinet nr 4 / november 2003. Jämställdhet en prioriterad fråga:

"Statistik, forskning och litteratur visar att det är en bid kvar innan skolan kan sägas leva upp till jämställdhetsmålen strävan att bryta könsmönstren (...). (s. 42) Lärare måste öka sin medvetenhet om hur arbetet i skolan påverkas av traditionella uppfattningar." (s.43)

2.5 Genus

Eva Gannerud:

"Begreppet genus (eng. gender) används i samhällsvetenskaplig forskning när man vill beskriva en rad socialt, kulturellt och historiskt förankrade föreställningar och normer som har med människans kön att göra." (s. 11)

Det är vårt uppdrag att som lärare bryta vad som anses för typiskt manligt respektive kvinnligt. Vi måste betona att den moraliska skillnaden mellan kön är irrelevant.

2.6 Genusperspektiv

Eva Gannerud:

"Innehållet i könsrelaterade föreställningar och normer, och vad det innebär för individen och samhället, är inte givet en gång för alla och överallt, utan förändras över tid och ser olika ut i olika sociala och kulturella sammanhang." (s. 11)

Det finns därför alltid möjlighet att förändra genusföreställningar och könsmönster.

2.7 Kommunikation

Anders Marner:

"Det är viktig att motverka teknikfixeringen och apparatfixeringen i datorsammanhang. De viktiga frågorna som gäller gränssnittet mot människan, dess kommunikativa egenskaper och dess (symbiotiska) teckenkaraktär är traditionella humanistiska och samhällsvetenskapliga frågeställningar. "(s.1) (...) Många har fortfarande den logocentriska föreställningen om att kunskap endast finns i språket och att människan utanför språket endast kan uppleva kaos." (s.4)

Det är konst att forma något nytt t ex med ljus, form och färg. Att se helheten är grundläggande faktorer i detta sammanhang. I vårt konsumtionssamhälle är det viktigare än någonsin att ha en klar bild av sitt eget bild-och formspråk för att må bra.

Vad eleverna känner formulerar de inte bara i ord utan också i bild.

2.8 Känslor och upplevelser

Mats Lundström:

"Av det faktum att alla människor kan tänka följer inte att mänskligheten kan tänka. (...) Om män och kvinnor skiljer sig åt i genomsnitt med avseende på en viss personegenskap, t.ex. förmåga att uttrycka känslor, sägs ofta att män och kvinnor skiljer sig åt som "grupper"." (s. 64)

Genom känslor kan individuella upplevelser komma fram. Detta är berikande och förändrar omgivningen positivt. Det är oerhört viktigt att göra eleverna medvetna om detta. Eleverna skall känna sig jämställda, att de duger och känner trygghet, för att de ska kunna vara solidariska mot andra. Mångfald ger möjligheten att uttrycka sig fritt och visar nya vägar och möjligheter att förmedla kunskap.

Det centrala i bildskapandet är ju att barnen skall lära sig använda sina egna ögon, känslor och erfarenheter.

Mats Lundström (Slavenka Drakulic i DN 20/3 1995):

"Kanske var det naivt av mig att tro att i en demokrati är var och en i första hand medborgare, och sedan något annat - man, kvinna, socialist, homosexuell, katolik eller lärare." (s. 70)

2.9 Pedagogisk grundsyn belyst ur perspektiv av Reggio Emilia

Reggio Emilia, tankar handplockat ur examensarbete av Linda Delveus:"

• barn och vuxna ska ha lika rättigheter

• man vill förena vetenskap, konst, fantasi, kropp och själ • känsla och förnuft som enhet

• nyckelord: upptäckarglädje, forskariver, nyfikenhet samt förundran • en stark självkänsla, samt vikten av relationer betonas

• miljön ska uppmuntra till kommunikation, lek och lärande

• mötesplatser är viktiga eftersom man anser att kunskap skapas i möten mellan människor • barnens alster sätts alltid upp på väggarna

• temaarbeten och dialog" (s. 5-6)

Jag känner mig hemma när jag läste ovanstående tankar och ser nära samband med våra värdegrunder som är bas för ett jämställt arbetssätt.

3. Metod

3.1 Metodval och genomförande

Jag har reflekterat över min nuvarande verksamhet som bildlärare på högstadiet samt min praktikplats på Es-programmet. Jag har koncentrerat mig på mitt arbetssätt inom ämnet bild och mina erfarenheter i samverkan med andra ämnen.

Jag har använt mig av aktionsforskning (litteratursökningar, observationer och fokuserande intervju. Det var viktigt för mig att få upp så många bilder av verkligheten som möjligt. Jag är

3.2 Aktionsforskning- läraren som forskare

Judith Bell. Introduktion till forskningsmetodik:

"Aktionsforskningens i grunden praktiska och problemlösande natur gör den attraktiv för praktiskt inriktade forskare som identifierat ett problem under loppet av sitt arbete och som kan se värdet med att undersöka problemet och om möjligt även förbättra den situation där problemet finns."

(Bell. 2000. s. 15)

3.2 Fokuserad intervju

En fokuserande intervju är att ge respondenten en viss frihet att svara på det han är mest intresserad av samt att ha en viss struktur för att kunna vara säker på att alla ämnesområden och teman kommer med.

Judith Bell. Introduktion till forskningsmetodik:

"Fördelen med en fokuserad intervju är att ramarna eller strukturen utformas i förväg, och därför blir analysen mycket lättare att utföra. Det är viktig för all forskning och alla undersökningar som bygger på intervjuer, men särskilt viktigt blir det när man bara har en viss begränsad tid till sitt förfogande." (Bell. 2000. s. 122)

Jag valde en fokuserande intervju för att i mesta möjliga mån få svar på frågor kring ämnet, samt för att ta reda på vad respondenten tyckte var viktigt. Jag intervjuade huvudläraren på estetiska programmet se bilaga 1.

4. Arbetssätt

4.1 Pedagogisk grundsyn

Jag arbetar aktivt och metvetet för att främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma vad som är kvinnligt och manligt. Denna sociala kulturella bakgrund kallas genusperspektiv. Skolan har ett ansvar, för att motverka traditionella inrutade könsmönster. Den skall ge utrymme för eleven att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Detta stämmer väl överens med läroplanerna. Där betonas vilka värden som ska gälla i skolan, det vill säga att undervisningen ska vara demokratisk, rättvis, jämställd, allsidig och saklig.

Om perspektivet ligger hos den lärande och inte hos den som undervisar, visar man som lärare förståelse och inlevelse för vad som är lämpligt och olämpligt i en viss situation.

4.2 För- och efterarbete

Mina observationer tyder på att vissa har klarare syn på ämnet bild än andra som ofta inte ser sammanhang med förarbete och efterarbete och tycker att de är klara så fort de har avslutat ett tema. Det betyder i sin tur att trevliga och duktiga elever tyvärr ofta blir en slags buffert, arbetskraft mellan de bråkiga och stökiga andra eleverna. Eleverna skall tänka kring sitt eget arbete och komma förberedda till en lektion och reflektera och fundera över det man har skapat och varför man gjort just så efter lektionen.

Skapandeprocessen är något aktivt och kan inte stängas av eller på som en maskin eller ett verktyg. Jag tycker att man skall vara väldigt tydlig i detta.

4.3 Exempel temavecka jämställdhet

Temavecka för högstadieelever där eleverna fick välja mellan olika tema en av de var tema jämställdhet. Vi var 26 elever och tre lärare.

För alla som är intresserade:

• att motverka traditionella könsmönster och könsroller

• att utmana förutfattade meningar om hur pojkar och flickor får vara och göra • att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter

Vi såg på filmer, skapade egna bilder, skulpturer och reflekterade och analyserade. Dessutom gjorde vi en exkursion till Kristianstads konsthall.

Meningen var att tränga lite djupare in i temat jämställdhet. Syftena är flera. För det första att skaffa mer kunskap om genusforskningen och hur skillnaderna mellan könen uppstår. För det andra om det fins skillnader mellan flickor och pojkars uppförande i klassrummet, och i så fall vilka. För det tredje att få en bild av huruvida lärarna arbetar på ett jämställt sätt.

5 Resultat

5.1 Temavecka för högstadieelever

Efter en kort introduktion av PBL metoden arbetade eleverna självständigt och disciplinerat. De kom igång med att välja en egen sekreterare samt ordförande. Atmosfären i klassen var bra och eleverna sökte i ca 15 examensarbeten, tema jämställdhet efter underlag för sitt arbete. De arbetade ambitiöst och engagerat. Frågorna de kom fram till skrev de på tavlan vilket var en utmaning för dem. Frågorna var bland annat.

1. När börjar särbehandling av pojkar och flickor? 2. Stör flickor och pojkar på olika sätt?

3. Blir flickor diskriminerade av manliga lärare och tvärtom? 4. Upplever eleverna att de blir tillsagda lika ofta?

5. Blir eleverna tillsagda på olika sätt?

Eleverna i en grupp valde att visualisera svaren med hjälp av blyertsteckningar. Fråga 1:

Bild 1.

Bilden visar en trevlig pojke som håller en svärd i höger hand och en bil i vänster hand. Bild 2.

Bilden visar en trevlig flicka som rider på en häst. Fråga 2:

Bild 1

Bilden visar en pojke som argt slår på en annan pojke. Den andra pojken tittar frågande i det tomma rummet.

Bild 2.

En pojke målade en bild bara för sig själv och i sin egen takt. Bilden visar två abstrakta figurer. En grupp valde att göra en film som visar en ojämnställd familjesituation. Joan Miro utställningen upplevdes av många elever som alltför svårbegriplig och svårtillgänglig, medan vissa ändå njöt av Miros sprakande färger och former.

5.3 Intervju med huvudläraren på estetiska programmet inriktning Konstprofil

Man kan inte se någon skillnad på det sätt hur pojkar respektive flickor uttrycker sig. Det kan vara att flickor är expressiva, har ett starkare sätt att uttrycka sig och pojkar är mer försiktiga, men det kan lika gärna vara tvärtom.

Att jobba med bild och form tillsammans med de teoretiska ämnena gör det möjligt att få in kunskap lättare. Man ser saker och ting på ett annat sätt och tar med sig det i livet, njuter, ser och har glädje med sitt skapande. Denna balansen är berikande också senare när eleverna efter det estetiska programmet söker sig till olika yrkesgrupper.

Ett exempel hur man kan kommunicera i bild och form är Vanåsprojektet. Det speciella med Vanås är att eleverna har en hel vecka på sig att med hjälp av multi-media förverkliga ett ämnesöverskridande ideprojekt.

På Vanåsprojektet läggar man vikten vid att kunna uttrycka sig i bild och form tillsammans med de teoretiska ämnena. Olika gymnasieklasser presenterar en ide Man sammanarbetar med olika gymnasieklasser en hel vecka på Vanås och dokumenterar processen med video och foto för att studerar processen och för att kunna ha en presentation efteråt. Det intressanta är att man tillsammans med handledare får in kommunikation, diskussion och text och att man måste föra fram sitt budskap.

Självdisciplin är mycket viktigt, och det är ett måste att man jobbar ut över de lektionerna man har för att komma vidare. Självdisciplin är att kämpa hela tiden. Självrespekt kommer ut av självdisciplin, man vinner mycket i sig själv och får en inre styrka. Självkänslan estetiken,

kreativiteten och mångfalden är en del av självdisciplin och självrespekt som man skapar. Man har fått fram någonting eget utifrån en ide som står på schemat och har gått ett steg vidare. Någon skillnad mellan flickor och pojkar ser man inte i detta sammanhang.

Man har ett ansvar att det ska råda jämställdhet i detta sammanhang, att man accepterar alla för vad de är. Det är inte bara killar och tjejer. Vi har olika intressen. Hos vissa elever finns en viss stil eller attityd, vilket utgör en större skillnad än den mellan flickor och pojkar, det kan vara en tuff attityd, det kan vara en mjuk attityd. Det är svårt ibland när man säger något dumt eller något fel när man diskuterar med eleverna. Där skall man vara tolerant, ta på allvar och individualisera och inte bara gå förbi. Man ska vara ödmjuk, lyssna på eleverna, varenda liten nyans kan vara viktig och samtidigt föra fram sitt eget budskap. Man skall sträva efter att bilda en relation till alla elever. Bilda en relation och skapa förtroende hus eleverna.

Upptäckarglädje är när man hela tiden strävar efter ett sökande, att inte vara nöjd med det första bästa, att våga gå vidare och söka något nytt. Forskariver och att gå på djupet i olika sammanhang är viktigt. Finns det ingen nyfikenhet och inget intresse kommer man ingen vart. Upptäckarglädje och nyfikenhet är de två nycklar jag vill få eleverna att lära sig hitta och använda. Det är också viktigt att få en aha-upplevelse: " Är det verkligen jag som har gjort detta? Det var ju häftigt!"

6 Diskussion

6.1 Mina målsättningar och reflektioner kring ett individuellt bild- och formspråk

belyst utifrån ett genusperspektiv.

Temaveckan visade hur viktig det är att förmedla en ansvarsetik till eleverna där förutfattade könsroller neutraliseras. Det var allt för många barn som hade en traditionell ojämställd syn på pojkars och flickors kön. Det skall läggas största vikt vid att eleven tar hänsyn till andras individuella möjligheter att uttrycka sig fritt. Självdisciplin och självrespekt är basen för en trevlig, rolig bildlektion. Jag tycker att mångfald, fantasi, kreativitet och en estetisk arbetssituation samt, det sätt hur man utför ett arbete på, är som jordmånen för att kunna utveckla sitt eget bild- och formspråk.

Självdisciplin kräver att eleverna tar ansvar för sina studier och visar hänsyn gentemot varandra. Där känslor som kärlek och glädje till ämnet sitt eget arbete suggererar självrespekt, skönhet och estetik.

Jämställdhet skall prioriteras i det dagliga arbetet som lärare. Det är viktigt att elever få utrymme att pröva och utveckla sin fulla potential som människa där man tar ansvar för sig själv och andra människor och där betydelsen av känslomässiga relationer betonas.

Mål att sträva mot:

• visualiseringar kring tema jämställdhet. • att bygga upp sitt eget form och bildspråk

• enskilda intressen skall förverkligas med hjälp av individuella utvecklingsplaner • en balans mellan intellektuella och emotionella aspekter.

• för- och efterarbete • individuella samtal

6.2 Reflektioner kring elevernas eget skapande

Det som verkar svårast för eleverna är att våga reflektera över sina egna arbeten. Eleverna har svårt att bearbeta, acceptera och se det nya de har skapat. Därför är det viktigt att eleverna lär sig använda denna kunskap.

Mina erfarenheter visar att eget skapande berikar den enskilde. Eleverna känner sig nöjda och de jobbar självständigt. Genom sitt eget bild- och formspråk får eleverna en bättre förståelse för, ett kritiskt tänkande, tankar och funderingar kring översvämning av massmedia och får lära sig att lita på sina känslor. Konst kan göra det främmande synligt. Skapandet är någonting unikt och det skulle behövas mera tidsmässigt utrymme i dagens grundskola för detta.

6.3 Atmosfären och elevernas arbetssituation i bildsalen

En god atmosfär bidrar till att bygga upp en gemensam trevlig och trygg miljö. Eleverna kan då ta ansvar för att lära sig hantera de olika verkligheter och känslomässiga relationer inför sig själv och andra människor som uppstår i vissa situationer. Jag vill kalla det en ansvarsmoral i stället för en rättvisemoral. Varenda en skall bidra med sitt arbete. Jag tror att eleverna påverkas positivt av ovanstående.

6.4 Sammanverkansmöjligheter med andra ämnen.

Vanåsprojektet visar att det är givande att samverka med andra ämnen. Jag ser möjligheter att samverka framför allt med de estetiska ämnena. Även svenska tycker jag är ett utmärkt ämne att samverka med. Eleverna skriver ner det de har skapat och gör en analys av sitt konstverk. Resultatet är nyckeln till, att utveckla och förmedla sitt eget bild- och formspråk. Jag tycker det är viktig att eleverna lär sig reflektera kring sitt eget skapande.

Ett annat sätt att samverka med andra ämnen är visualisering av abstrakta begrepp, berättelser och fakta.

I musiken kan man samverka med bild genom att betona en stämning, atmosfär, man vill få fram kring sitt konstverk. Alla sinnen bli aktiverade vilket berikar barnet och miljön positivt.

Med dans och drama ser jag möjligheten att eleverna studerar former som kan illustreras i ett berättande bild- och formspråk. Det gäller att fånga in en form som passar in i en viss miljö. Hur påverkar kroppsspråk våra sinnen?

7. Slutsats

Jag tycker att min undersökning visar att allt för många elever som hade en traditionell, ojämställd syn på pojkars och flickors kön. Enligt Lpo 94 är just jämställdhet mellan kvinnor och män något som skolan skall gestalta och förmedla. En ämnesövergripande temavecka kring jämställdhet kan vara ett sätt att närma sig detta problem. En förutsättning för mer jämställt arbete i skolan är att skapa en trygg miljö där eleverna kan tar ansvar för sitt lärande och där relationer till andra är av stor vikt.

Jag tror att samverkan med andra ämnen är möjlig fram för allt inom de estetiska ämnena men även svenska utmärker sig för att stärka ett individuellt och fritt bild- och formspråk.

8 Referenser

Bell, Judith & Översättning: Nilsson, Björn (2000) Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund

Delveus, Linda. (1998) Reggio Emiliainspirerad pedagogik -med tyngdpunkt på den pedagogiska dokumentationen. Examensarbete, Malmö

Gannerud, Eva (2001). Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. Liber AB, 113 98 Stockholm

Lpo 94 (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshem. Skolverket och CE Fritzes AB, Västra Aros, Västerås

Lundström, Mats (1996). Jämställdhet eller sexistisk rättvisa. Norstedts Tryckeri, Stockholm

Marner,Anders (2003-09-22). Multimodalitet-medier, kognition och semiotik. www2.educ.umu.se

Myndigheten för skolutveckling (2003-09-22). Kultur och estetiska lärprocesser i barnomsorg och skola. www.skolutveckling.se

Pedagogiska magasinet nr 4. (november 2003). Tema: Genus om kunskap och kön. Lärarförbundets förlag, Stockholm

Bilaga 1. intervju:

Målsättningar i ämnet bild

• Uppfattar du att de nationella målsättningar i ämnet bild är jämställda en balans mellan de intellektuella och emotionella aspekterna?

• Uttrycker du de nationella mål i bild och form individuellt och vilken roll spelar individuella utvecklingsplaner i detta sammanhang?

• Din erfarenhet av elevernas skapande och skillnader mellan pojkar och flickor i detta sammanhang hur påverkar media och dataspel det?

• Tror du, ser eleverna värdet på sitt eget formspråk och tar de hänsyn till andras individuella formspråk när de uttrycker sig fritt?

• När tycker du att eleverna upplever sitt eget bildspråk och när bearbetar och accepterar de det nya de har skapat och vad betyder tid i detta sammanhang?

Betyg

• Hur upplever du betygsättningen i ämnet bild och ser du skillnader mellan pojkar och flickor i detta sammanhang?

Formspråk och kommunikation

• Hur kommunicerar man i bild?

• Upplever du att bra kunskap i bild- och form som ett måste i vår virtuella värld och vilken roll spelar den sociokulturella bakgrund i detta sammanhang?

Atmosfär och arbetssituation

• Hur definierar du självdisciplin, självrespekt, mångfald, kreativitet, estetik i detta sammanhang och upplever du någon skillnad mellan pojkar och flickor?

Förarbete och efterarbete

• Hur upplever du utrymme och lokaler i detta sammanhang och hur implementerar eleverna förarbete och efterarbete i sin egen verksamhet?

• Vilken skillnad fins där mellan flickor och pojkar?

Känslan

• Det är berikande att bygga upp och förändrar sin omgivning positivt. Rätten och plikten att arbeta jämställt ger individen möjlighet att våga bilda sig sin egen mening i den kultur vi lever i.

• Vilket specifikt ansvar har vi lärare i detta sammanhang och hur påverkar skapandeprocessen detta?

Reggio Emilia

• Hur upplever de nyckelord som upptäckarglädje, forskariver, nyfikenhet och förundran och hur passar de in i din pedagogiska grundsyn?