Dagvattenhantering på kvartersmark
Hur motiverar man villaägare till att ta ansvar?
Local stormwater management
How do you motivate property owners towards taking
responsibility?
Annika Petersson Biljana Stanojevic
Miljövetarprogrammet: Människa, miljö, samhälle
Kandidatnivå 15 HP
VT 2018
Sammanfattning
Översvämningar i samband med stora mängder regn har blivit ett stort problem i Malmö stad och orsakat stora skador hos privatpersoner och kommunen. Detta på grund av en kombination av föråldrade VA-ledningssystem, tilltagande förtätning av staden samt förändringar av klimatet. Hanteringen av dagvatten av befintliga VA-ledningssystem är inte längre hållbar vilket återkommande gör sig märkbart i olika delar av staden men en utbyggnad av dessa är inte ekonomiskt försvarbart. Genom att intervjua både privatpersoner och yrkesmässiga inom
kommunen samt genom sekundäranalys av en enkätundersökning som har tillhandahållits av VA SYD har strategier utformats som kan användas för att öka intresset och motivationen hos
villaägare för att en hållbar och lokal hantering av dagvatten ska bli möjlig. Nyckelord: dagvattenhantering, strategier, hållbar dagvattenhantering
Abstract
Flooding as a result of large amounts of rain has become a big problem in Malmö city and has caused huge amounts of damage for private property and the municipality. This is caused due to a combination of aged sewage system, expansion of the city and climate change. The
management of stormwater in existing sewage systems is no longer sustainable which makes itself noticeable recurrently in different parts of town, but a renewal of these systems is not economically defensible. Through interviews and secondary analysis of a survey provided by VA SYD, strategies have been formed that can be used towards increasing the interest and motivation with private property owners so that a sustainable, local management of stormwater can become a possibility.
Innehållsförteckning
1. Inledning………..4 1.1 Syfte………...6 1.2 Frågeställningar……….6 1.3 Avgränsning…...6 2. Nuvarande situation ………....9 2.1 Vattnets kretslopp…...9 2.2 VA SYD……….9 2.3 Skyfallsplan för Malmö………...11 2.4 Tillsynen av dagvatten……….122.5 Attityder och beteenden………...……14
3. Teoretiskt ramverk………16
3.1 Value Belief Norm………...…16
4. Metod……….19
4.1 Litteraturstudie……….19
4.2 Fältbesök………..19
4.3 Egen enkätundersökning samt sekundäranalys………19
4.4 Intervjustudier………..………21
4.5. SWOT-analys………..21
5. Intervjuer………...23
5.1 Stadsbyggnadskontoret………23
5.2 VA SYD………..23
5.3 Ordförande för villaägarnas riksförbund……….25
6. Fältbesök………28
7. VA SYDs enkätundersökning………31
8. Diskussion...35
1. Inledning
Storstäder som Malmö med en ökande andel hårdgjorda ytor och föråldrade eller bristfälliga VA-ledningssystem är en kombination som vid större mängder regn kan orsaka allvarliga
översvämningar (Tegelberg & Svensson, 2013). Översvämningarna orsakas av att avrinning av dagvatten hindras på grund av diverse hårdgjorda ytor, det vill säga ytor som inte släpper igenom vatten såsom tak, asfalterade parkeringsplatser eller gårdsytor (SCB, 2002). Medelnederbörden i Sverige är 745mm (Byden, Larsson & Olsson, 2003) och en del av regnet avdunstar eller rinner ner i marken medan resten blir dagvatten som rinner ner i allmänt VA-ledningssystem, där det med dagvatten avses regnvatten och smältvatten som rinner ner till ledningar och vidare till reningsverk eller olika recipienter (Malmö stad, 2008). Dagvatten är en viktig resurs i stadsmiljön då den håller våra växter och grönytor vid liv, samtidigt som det fyller på
grundvattennivåerna (Malmö stad, 2017b). Tillgång till rent vatten är för många en självklarhet men rent vatten precis som många andra resurser på jorden håller på att ta slut och borde därför ses som en begränsad resurs med ett ekonomiskt värde och stor social betydelse (United Nations, 1992). För människan är vatten nämligen inte bara en resurs utan även det viktigaste livsmedlet och därför bör en hållbar förvaltning av vatten främjas (Svenskt vatten, 2013).
Utbyggnaden av städer och förtätning av befintliga områden som resulterar i ett ökat antal hårdgjorda ytor gör att det befintliga VA-ledningssystemet som redan är överbelastat drabbas ännu hårdare vid ökad nederbörd (Huddinge kommun, 2013). Översvämningar som uppstår till följd av bristfällig dagvattenhantering kan föra med sig allvarliga socioekonomiska problem, infrastrukturen kommer exempelvis påverkas negativt om gator översvämmas men även skador på byggnader kan leda till stora kostnader för både stad och privatpersoner (Nissen & Ulbrich, 2017). Utvecklingen av klimatet tyder på att ökade mängder nederbörd kommer bli ett globalt utbrett problem samtidigt som städer ständigt växer och byggs ut (Nissen & Ulbrich, 2017). Det är en olycklig kombination som utan tvekan visar att det är ett högst aktuellt problem i global skala. Städer runt om i världen är tydliga exempel på att de nuvarande VA-ledningssystemen för dagvattenhantering ej är hållbara. Översvämningen i Malmö 2014 (SMHI, 2014),
(The Guardian, 2018) är tre europeiska städer som har haft allvarliga översvämningar på grund av extrema skyfall de senaste åren. Med rubriker som ”…På 24 timmar föll 100,1 mm vilket är rekord för Malmö, sedan åtminstone 1961” (SMHI, 2014) och ”…seine reaches highest level in over a century” (The Guardian, 2018) blir det tydligt vilka omfattningar dessa översvämningar har.
Bild 1.1: Översvämning på Munkhättegatan, Eriksfält 31/8 2014 (egen bild)
För att göra Malmö mer motståndskraftigt inför liknande scenarier som år 2014 har det tagits fram en “Skyfallsplan för Malmö” av Gatukontoret (GK), Stadsbyggnadskontoret (SBK), Miljöförvaltningen (MF), Fastighetskontoret (FK), Stadskontorets enhet för trygghet och
säkerhet (ETOS), Serviceförvaltningen (SEF) samt VA SYD (Malmö stad, 2016). Utmaningen i att skapa en långsiktigt hållbar dagvattenhantering hänger på att skapa ett fungerande samarbete mellan alla relevanta institutioner (Sörensen, Persson, Sternudd, Aspegren, Nilsson, Nordström, Jönsson, Mottaghi, Becker, Pilesjö, Larsson, Berndtsson, Mobini, 2016). Utöver de offentliga aktörerna krävs det nämligen även att villaägare får ta del av information kring betydelsen av en hållbar dagvattenhantering samt vilka åtgärder man kan vidta. För att en så stor del av malmös mark utgörs av privatägd kvartersmark är det av stor betydelse att även villaägare får den
kunskap de behöver för att förstå innebörden av dagvattenhantering på lokal nivå. Framförallt bör fokus läggas på att skapa förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering, alltså att
omhändertagande av dagvatten sker på ett sätt som liknar naturens egna förlopp (Stahre, 2004).
1.1 Syfte
Malmö stad och VA SYD har insett att det är av stor betydelse att villaägare bidrar till en lokal hantering av dagvatten för att i framtiden undvika översvämningar i staden genom att avlasta befintliga rörledningssystem. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt man kan motivera villaägare till att ändra sina attityder gentemot dagvattenhantering, samt hur man kan påverka villaägare till att vilja bidra till en mer hållbar och lokal hantering av dagvatten.
1.2 Frågeställning
● Hur kan villaägare motiveras för att vilja bidra till en mer hållbar hantering av dagvatten på sin kvartersmark?
1.3 Avgränsning
Bild 1.2: Uppsatsens referensområde, Eriksfält (Google 2018)
För att avgränsa oss kommer fokus för denna studie läggas på Eriksfält där befolkningsmängden ligger på 1263 invånare och befolkningstätheten är 34 inv/ha. Det är ett småhusområde i Malmö där de flesta husen byggdes under första halvan av 1900-talet. Vi har valt detta område då det är många nyblivna villa- och radhusägare som omvandlar befintliga grönytor på sina tomter till asfalt eller liknande hårdgjorda ytor med syfte att skapa parkeringsplatser. Detta leder till att stora mängder dagvatten måste hanteras av befintliga ledningssystem vid regn då det inte kan tas upp av mark och rinna av på naturlig väg (Tegelberg & Svensson, 2013). Eriksfält tillhör
dessutom det området som är kopplat till avloppspumpstationen Turbinen, vilket utöver
Rosendal är den pumpstation som belastas hårdast vid kraftiga regnfall och är därför extra utsatt för översvämningsrisk (VA SYD, 2017). En studie gjord av SVU (Svensk Vatten Undersökning) år 2013 med avseende på hur stadsområden har ändrat utformning sedan 1970-talet visade följande:
“...Störst förändring påvisades i villaområdena i Stockholm och Linköping där
hårdgörningsgraden ökat med 9–12 %. Förändringen berodde på en ökad andel tak samt en större andel hårdgjorda garageuppfarter.” (Tegelberg & Svensson, p. 27, 2013). För Malmö skulle man då kunna utgå ifrån en liknande trend också då statistik från Statistiska Centralbyrån visar att antal bilar per 1000 invånare år 2016 var 364 i Malmö och 372 i Stockholm (Malmö stad, 2017a; Stockholms stad, 2017). Sedan 80-talet har det i Malmö arbetats med att utforma en hållbar dagvattenhantering i staden och det har uppnåtts framgångar som bland annat det internationellt uppmärksammade öppna dagvattensystemet i Augustenborg. Även gröna tak, så kallade
regnträdgårdar och ytor för planerade översvämningar har varit betydande inslag i Malmö stads utveckling (Malmö stad, 2017b). Men dessa lösningar täcker inte hela stadens behov då den mark som påverkas i Eriksfält är så kallad kvartersmark som tillhör villaägare. Denna kvartersmark skiljer sig åt från den där ansvar faller på ägare till flerbostadshus som har strängare regler att förhålla sig till, även om all kvartersmark definieras som mark för enskild bebyggelse och omfattar all mark som inte är allmän plats eller vattenområde (PBL 6:17, PBL 14:1). Malmö stad beskriver själva att utmaningen ligger i att försöka skapa lösningar som även innefattar denna privata tomtmark där fastighetsägare ansvarar för användning och/eller
utbyggnad enligt detaljplanen (Malmö stad, 2017b). I nuläget är lagstiftningen väldigt otydlig vad gäller hantering av ny bebyggelse eller ombyggnad av denna typ av kvartersmark (Malmö
Stad,2017b). Det finns visserligen riktlinjer att förhålla sig till, till exempel publicerade Malmö Stad år 2014 “Riktlinjer för grönytefaktor” men även om denna utöver “planerare, byggherrar,
arkitekter…” (Malmö Stad, 2014, p. 3) även riktar sig till “...andra intresserade” (Malmö Stad,
2014, p. 3) är det oklart vilka “de andra intresserade” kan vara samt om privata fastighetsägare av enfamiljshus fått ta del av denna information på något sätt.
2. Nuvarande situation
2.1 Vattnets kretslopp och urban dagvattenhantering
Bild 2.1: Vattnets kretslopp (Svenskt vatten, 2016)
Den totala vattenmängden i världen är konstant och befinner sig i en ständigt rörelse som drivs av solenergi (Lidström, 2013). Avdunstning av vatten från fria vattenytor och transpiration från växter leder till att vattnet stiger upp i luften med hjälp av vindar för att sedan kylas ner och falla ner som nederbörd, regn eller snö. Vattnets kretslopp sker opåverkad i naturen. Den urbana dagvattenhanteringen gör dock att det vattnets naturliga kretslopp påverkas genom fördröjd vattenavrinning, vilket leder till att den vattenbalans som råder i naturen hamnar i obalans. Konsekvenser av detta är extrema väderförhållanden, skyfall och översvämningar i städer (Hernebring, Milotti, Kronborg, Wolf & Mårtensson, 2015).
2.2 VA SYD
VA SYD är en regional VA-organisation som levererar dricksvatten, hanterar dagvatten, renar avloppsvatten och tar hand om hushållsavfall. Det är ett kommunalförbund vars medlemmar bor i fyra kommuner: Malmö, Burlöv, Lund och Eslöv ( VA SYD,u.å.). VA SYD är ansvariga för dagvattenhanteringen i Malmö Stad och ansvarar för 4 olika typer av avloppssystem, men kombinerade avloppssystem och verksamma duplikatsystem är de som är mest utbredda i Malmö. Det kombinerade systemet innebär att spill- och dagvatten går genom samma ledning, medan det verksamma duplikatsystemet leder spill- och dagvatten genom olika ledningar så att
det hamnar i antingen recipient eller reningsverk (VA SYD, 2017). Vid större belastning av de kombinerade ledningsnäten har specifika vattendrag även valts för att ge möjlighet till att avlasta trycket på ledningarna genom att låta utspätt avloppsvatten rinna ut där vid behov (VA SYD, 2016).
Bild 2.2: Skiss över kombinerat avloppssystem (vänster) och duplikatsystem ( höger) ( Svenskt vatten, 2007)
Utöver detta finns det även tryckavloppsledningar och utjämningsmagasin som tas i bruk vid behov (VA SYD, 2017). Det finns alltså flera åtgärder som är till för att avlasta det vanliga rörsystemet, men trots detta har Malmö stad regelbundet haft stora problem med
översvämningar. Framförallt källare översvämmas gång på gång, vilket ställt till det för både privatpersoner och försäkringsbolag (VA SYD, 2017). Översvämning av källare är framförallt återkommande i villaområden, och VA SYD har uppmärksammat att det krävs mer än att
förbättra eller bygga ut befintliga rörsystem för att uppnå långsiktiga resultat för att åtgärda detta. Framförallt krävs att dagvatten hanteras lokalt och innan det ens når rörsystemen. För att även få med sig privata aktörer i arbetet mot en hållbar dagvattenhantering har VA SYD därför lanserat ett projekt som de kallar ”Tillsammans gör vi plats för vattnet”, som specifikt är riktat in på att öka uppmärksamheten kring en mer hållbar dagvattenhantering (VA SYD, u.å). För att motivera till att installera åtgärder som avlastar det befintliga rörsystemet har VA SYD redan sedan början av 2000-talet erbjudit att man kan ansöka om att få ekonomisk ersättning om man kopplar bort sina stuprör från rörsystemet och hanterar dagvattnet på sin egna tomt. Dagvattnet ska alltså inte heller rinna in på omkringliggande tomter heller, så givetvis krävs det att villaägare
implementerar specifika åtgärder som effektivt lagrar eller använder dagvattnet på plats. Villaägarna ansvarar dock själva för att det utförs på ett korrekt sätt och måste själva stå för kostnaden (VA SYD, u.å). Detta erbjudande har inte tagits i anspråk i så stor omfattning som
hoppats. Projektet ”Tillsammans gör vi plats för vatten” är därför ett betydande initiativ för att sprida information och så även tackla den mark som faller utanför kommunens befogenheter för att kunna göra Malmö motståndskraftig inför framtida skyfall. I samband med detta projekt har även information tagits fram för att inspirera just villaägare till att bidra för att minska risken för översvämningar. VA SYD har tagit fram olika råd som ska hjälpa att skydda sitt hus från
översvämning, samt tips om olika åtgärder för hur man kan avlasta rörsystemet med olika typer av pumpar eller brunnar (VA SYD, u.å). Det bör beaktas att installeringen av enstaka åtgärder i sig inte har en tillräckligt stor avlastande effekt på rörsystemet, och utmaningen för villaområden ligger i hur man skulle kunna få tillräckligt många att ta initiativ. För att förhindra områden från översvämning som följd av överbelastade rörsystem krävs det åtgärder som hanterar dagvatten på mesonivå (Haghighatafshar, Nordlöf, Roldin, Gustafsson, Jansen, Jönsson, 2017), med vilket menas att det fungerar att hantera dagvattnet på lokal nivå, men det räcker givetvis inte om enbart enstaka villaägare väljer att koppla ifrån sina rör från ledningssystemet.
2.3 Skyfallsplan för Malmö
Befintliga VA-system är inte utrustade för att möta de tilltagande mängder regn som väntas i samband med klimatförändringarna. Rörsystemen klarar bara av en viss belastning, men det kommer i samband med förtätning av städer utsättas för allt större belastning, framförallt vid plötsliga och mycket starka regnfall (Haghighatafshar et al., 2017). Malmö Stad har tagit sig an denna utmaning genom att ta fram “Skyfallsplan för Malmö” och försöker utforma lösningar som kan göra staden mer resilient inför framtiden, detta både genom att förbättra redan befintliga system men även genom att komplettera med nya åtgärder (Malmö stad, 2016). I planen framgår det tydligt att det krävs att alla relevanta aktörer i Malmö Stad samarbetar för att arbetet mot en hållbar dagvattenhantering ska vara möjlig då det gäller både kommunala aktörer som till
exempel stadsbyggnadskontoret, men även privata fastighetsägare (av typen flerfamiljshus) samt villaägare måste ta ansvar för att så undvika exempelvis översvämningar (Malmö stad, 2016). Beroende på var i Malmö och om det gäller allmän mark eller privata tomter kommer det krävas olika åtgärder för att avlasta det befintliga rörsystemen. Något som ska undvikas är ett
endimensionellt tänkande kring planering av dagvattenhantering, där fokus ligger kring att ta fram lösningar som enbart har ett syfte och användningsområde (Malmö stad, 2016). För att istället implementera ett mångfacetterat tänk i planeringen av åtgärder för dagvattenhantering har
det tagits fram den så kallade 3 Point Approach (3PA). Med de första 2 punkterna i denna 3 Point Approach avses regn som kan tänkas återkomma en gång under 10-årsperioden och extrema skyfall, men tanken är att åtgärder inte bara ska vara till för att hantera just dessa
situationer. Den tredje punkten är avsedd för att påpeka att designen och funktionen av åtgärden i fråga även ska kunna inkorporeras i stadens vardagliga funktioner, det ska bli ett tillägg i stadens design som kan brukas och ha alldagliga funktioner (Sörensen et al., 2016). I Skyfallsplan för Malmö ser man tydliga exempel på åtgärder i allmänna platser där det läggs stort fokus på att skapa multifunktionella lösningar så att exempelvis öppna dagvattensystem inte bara ”tar plats” utan bidrar med både estetiskt och funktionellt och rekreationellt värde också (Sörensen et al., 2016). Vad gäller privat mark uppmärksammas det i Skyfallsplanen att information måste tillhandahållas så att exempelvis villaägare får ta del av de åtgärder som är möjliga på kvartersmark, men även att ett multifunktionellt tänkande bör appliceras där för att utnyttja vattnet som resurs (Malmö stad, 2016).
2.4 Tillsynen av dagvatten
Dagvatten i Sverige hanteras med hjälp av flera olika lagar och förordningar. Miljöbalken, Plan- och bygglagen (PBL), och lagen om allmänna vattentjänster (LAV) är några av de regelverk som styr dagvattenhanteringen. Då det är både det enskilda och allmänna intresset som berörs är det av största vikt att hanteringen tillgodoses på ett bra sätt (Alm & Åström, 2014). Detta betyder inte att det bara är kommunen som ska ta hand om all dagvattenhantering, utan att ansvaret ligger även hos den enskilde individen. Oftast fördelas ansvaret mellan bägge parterna. Plan- och bygglagens syfte är att främja en god och hållbar livsmiljö för nuvarande och kommande generationer och är en av de viktigaste styrmedel för en bra dagvattenhantering (Malmö stad, 2008). PBL innehåller bestämmelser om planläggning av mark, vatten och bygg och utifrån riktlinjerna och reglerna för dagvattenhantering som finns i plan- och bygglagen ställs det olika krav vid bebyggelse. Miljöbalken definierar dagvatten som avloppsvatten och lägger
tillsynsansvaret på kommunernas miljönämnder. Stor vikt läggs på att all avledning av dagvattnet inte ska ske enbart via allmänna avloppsledningar. Detta inte bara på grund av överbelastningen av det befintliga ledningssystemet utan även på grund av av alla föroreningar som dagvattnet för med sig till grundvattnet.
EU:s Vattendirektiv antogs 2000 för att skydda och förbättra EU:s alla vatten (Svenskt vatten, 2013). Syftet med direktivet är att ställa tydliga krav på alla EU:s länder genom fastställda regler för att stoppa försämringen av alla EU:s vattenförekomster och nå ”god status” för floder, sjöar och grundvatten. Detta innebär att alla former av vatten måste skyddas, alla ekosystem kring och i vattnet måste återställas, föroreningar ska minskas och hållbar vattenanvändning ska garanteras. Tidsramen för målen var satt för 2015 och eftersom perioden har löpt ut är en ny
planeringsperiod satt från 2015 till 2021. Sverige införde Vattendirektivet i sin lagstiftning år 2004 genom kap. 5 i miljöbalken, förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion:
Enligt Plan och bygglagen är den enskilde fastighetsägarens ansvarig för va-ledningar på fastigheten och för avvattning av det dagvatten som uppkommer inom fastigheten. I lagen om vattentjänster står det att om fastigheten ligger inom ett verksamhetsområde för dagvatten är fastighetsägaren skyldig att ta hand om dagvattnet som inte kan infiltreras naturligt i marken genom att avleda det till det av verksamhetsområdets huvudmans utvalda förbindelsepunkt. Om fastigheten ligger utanför ett verksamhetsområde för dagvatten så gäller det inte reglerna från lagen om vattentjänster. I så fall tillämpas regler från miljöbalken eftersom utsläpp av dagvatten kan klassas som miljöfarlig verksamhet. I plan- och bygglagen finns även bestämmelser kring vilka skyldigheter fastighetsägaren har gentemot grannar. Enligt 3 kap. 9 § 5 plan- och
byggförordningen (2011:338) ska ett byggnadsverk projekteras och utföras så att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som följd av bristfällig hantering av avloppsvatten (Havs- och vattenmyndigheten, 2015).
Enligt 25 § och 26 § i Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) är varje hushåll skyldig att betala en särskild avgift för nyttjande av vatten. Syftet med detta är att vattenbolagen ska kunna täcka kostnaderna för allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Enligt 29 § i Lagen om vattentjänster (2006:412) kan avgiften delas upp till anläggningsavgift när hushållen ansluts till systemet och bruksavgift som betalas kontinuerligt, oftast årligen. Kostnader för
dagvattenhantering ingår i avgiften och en extra dagvattentaxa behöver inte införas. Dock finns det möjlighet att reducera dagvattenavgiften ifall husägaren tar hand om dagvattnet inom sin egna tomt eller fördröjer dagvattnet innan det avleds till avloppssystemet (Naturvårdsverket, 2017) Den så kallade differentierade dagvattentaxan används redan i Stockholm och Växjö men
det största problemet med differentierade dagvattentaxan är att avgiften är för låg för att det ska motivera husägare att investera i hållbara lösningar när det gäller dagvattenhantering på egna tomten. Studier som Svenskt vatten har gjort visar att en höjning av dagvattentaxan är
nödvändigt inom de närmaste åren för att kunna möta framtidens behov av dagvattenhantering (Alm & Åström, 2014). I nuläget är det inte rättvist att höja taxan generellt då det finns
abonnenter som har en normal påverkan på avloppssystemet. En möjlig lösning kan vara en kombination av differentierad dagvattentaxa för de som vidtar åtgärder och höjd dagvattentaxa för de hushåll som bidrar till extra kostnader på grund av belastningen av ledningssystemet, framförallt husägare med stora hårdgjorda ytor.
2.5 Attityder och beteenden
Nilsson och Martinsson (2012) beskriver attityder som människans inställning till något, i vilken grad något är positivt eller negativt där det man utvärderar eller lägger sin fokus på kallas för attitydobjekt. I dagens samhälle är attitydobjekt oftast konkreta, materiella saker såsom hus, bilar, kläder m.m. Förutom dessa finns även sociala och politiska attityder vilka är viktiga ur den kritiske enskilde medborgaren och konsumentens syn som agerar utifrån sina egna överväganden och som genom sitt agerande har makt att påverka politiska beslut och styra samhället (Lidskog et al. 1997). Vi är inte så långt ifrån den tiden när även rent vatten kommer vara ett attitydobjekt för västvärlden. Forskning visar att det handlar om den närmaste framtiden inom vår livstid och har redan börjat i de fattiga delarna av jorden (Svenskt vatten, 2013).
När vi säger beteende menar vi handlingar, uppförande eller reaktioner av en individ, det vill säga människans sätt att vara och förhålla sig till sin omgivning (Nilsson & Martinsson, 2012). Mänskligt beteende är en komplex fråga många försöker ge svar på. Vi lever i en tid då
miljömedvetenheten är på hög nivå bland medborgare som anpassar sina levnadsvanor utifrån information som dagligen levereras via olika medier (Lidskog, Sandstedt & Sundqvist, 1997). Då blir konsumentvanor någorlunda påverkade av hållbarhetstrenden. Hornborg (2012) hävdar att människor i västvärlden är allt mer medvetna om deras ohållbara livsstil, samtidigt som det är väldigt svårt att lämna ifrån sig sina privilegier frivilligt och forskning visar att det oftast blir svårt att få allmänheten att acceptera förändringar i deras närmiljö. Miljöproblemens utveckling från lokal till global har gjort att vi ändrar vårt beteende och detta gör vi genom attityder.
Undersökningar gjorda i Sverige under en tioårsperiod visar att människors miljömedvetande och miljöengagemang underlättas av positiva miljöattityder samtidigt som kopplingen mellan människan och miljöförstörelsen blir allt tydligare (Jagers & Matti, 2010).
Då de personer som ansvarar för dagvattenhantering på kvartersmark är enskilda personer och det finns inte specifika riktlinjer att förhålla sig till med avseende på detta hamnar stor vikt på hur individer förhåller sig detta miljöproblem, vilket i sin tur leder till en viss respons eller avsaknaden av en sådan. Vilken attityd personer har i förhållande till en viss miljöfråga spelar en stor roll för hur deras beteende senare anpassas utifrån denna attityden, vare sig den är positiv eller negativ (Nilsson, Martinsson, 2012). För att individer självmant ska ingripa med åtgärder krävs det först och främst att de skapat sig en uppfattning av hur de förhåller sig till
attitydobjektet. Det är olika processer som kan leda till skapandet av en individs attityd till något, där både kunskap och känslor kan spela en betydande roll. Även om dagvatten är ett väldigt specifikt ämne kan man utgå ifrån att attityden skapats utifrån både affektiva, kognitiva och/eller beteendemässiga processer beroende på individens tidigare erfarenheter och kunskaper kring ämnet (Nilsson & Martinsson, 2012). Den bakomliggande kunskapen som någon har om något ligger till grund för de kognitiva processerna, och till skillnad från andra miljöproblem så är dagvattenhantering eventuellt inte det som har fått mest spridning i medier, framförallt inte med avseende på just kvartersmark. Beroende på vilken och hur mycket kunskap, erfarenhet och känslomässiga associationer ligger bakom en attityd kan man tala om starka eller svaga attitydstrukturer. Starka attitydstrukturer är svårare att ändra för att således uppnå ett ändrat beteende hos en individ. Men en attityd påverkas ständigt i samband med att man tar till sig och bearbetar ny information. Ju oftare man konfronteras med information om attitydobjektet desto större chans är det att man manifesterar en starkare uppfattning av ämnet och kan väcka positiva affektiva associationer och kopplingar till det.
3. Teoretiskt ramverk
3.1 Value Belief Norm
Flera teorier har tidigare försökt att förklara de faktorer som leder till ett miljövänligt beteende, exempelvis har man utgått ifrån att det påverkas av olika typer av världsåskådningar, religiös tro eller känslomässiga inställningar till djur och natur. Stern (2000) förklarar dock med Value Belief Norm theory att den bakomliggande förklaringen snarare är en kedja av flera
sammanhängande faktorer, och utgår ifrån olika redan befintliga teoriers utgångspunkter. VBN-teorin förhåller sig till just vanliga människor och vad som driver gemene man till att vilja ändra sitt beteende och är den teori som tar till vara de samband mellan både värde, tro och normer som tillsammans påverkar de processer som leder till en benägenhet att ta till sig allvaret av miljöproblem och således viljan ändra sitt beteende till ett mer miljövänligt (Stern, 2000).
Bild 3: Value Belief Norm teorin (schematisk presentation av variabler enligt Stern (2000))
De teoretiska modeller som Stern (2000) utgått ifrån är Moral Norm Activation, Personal Values samt New Ecological Paradigm. Norm activation modellen-utgår ifrån människors medvetenhet kring hur specifika objekt påverkas av individernas val och vilka konsekvenser detta kan leda till, vilket beroende på hur man väljer att agera kan framkalla känslor som antingen stolthet eller skam (Onwezen, Antonides, Bartels, 2013). Schwartz menar att det på så sätt skapas så kallade personliga normer, alltså ett visst beteende som förväntas av en själv, som man baserar utifrån
sina egna moraliska föreställningar (Doran, Larsen, 2015). Dessa föreställningar vill man förhålla sig till och kommer agera utifrån. Att man då väljer att agera på ett visst sätt för miljön skull väcker då en känsla av stolthet och leder till att detta blir ett naturligt handlande (Doran, Larsen, 2015) Även personers värderingar har en stor betydelse för att få en bättre inblick i individers beteenden, och därför har Stern (2000) i VBN-teorin även utgått ifrån Schwartz teorier om mänskliga värdeorienteringar. Schwartz har gjort en indelning som försöker ge en helhetsbild av människors grundläggande värderingar, det vill säga värderingar som människosläktet delar oavsett kulturell tillhörighet. Det är värderingar som motiverar våra beslut och driver oss till att leva och agera på ett visst sätt och kan därför berätta mycket om människors benägenhet att vilja agera miljövänligt eller ej. Till skillnad från normer som kan styras mer beroende på situationen individen befinner sig i är nämligen värderingar något som istället följer med en oavsett situation och samband (Schwartz, 2012). Schwartz tar upp att värderingar samtidigt leder till att något önskvärt uppnås, det vill säga att värderingar även har en underliggande motivation som driver fram ett önskvärt beteende. Exempelvis altruism och universalism spelar då en stor roll för att förklara varför personer skulle vara benägna att agerar miljövänligt. Detta då miljörelaterade beteenden ofta handlar om mer än att göra något för att det är till nytta för en själv utan i stället även hela jorden och dess ekosystem (Stern, 2000). I vissa fall kan det även vara så att beteende i sig kostar mer tid och ansträngning än det egentligen är till nytta för en själv, exempelvis sopsortering som kostar tid eller genom att handla varor som utgör ett bättre miljöval (om varan i fråga är dyrare än det vanliga alternativet). Vidare utgör New Ecological Paradigm grunden för dagens synsätt på miljöfrågor och miljörelaterat beteende, då denna paradigm var ett avgörande steg framåt för att mänskligheten skulle ändra sitt synsätt på sitt förhållande till jorden och de sinande tillgångarna och miljöförstörelse. Efter att 60- och 70-talet förde med sig de första miljörörelserna skapade Dunlap och Catton nämligen mot slutet av 70-talet en skala som skulle kunna förklara hur människor förhåller sig till en mer hållbar livs- och världsåskådning och på vilken nivå av denna skala en viss population är. The New Ecological Paradigm var även av stor betydelse för forskarvärlden och hjälpte till att skapa ett nytt sätt att betrakta miljöproblem, människan blev nämligen då en del av miljöproblemen i stället för att se henne som något utomstående. Detta gav upphov till att hitta helt nya möjligheter att lösa miljöproblem, då man i stället kunde se att miljöproblem var något som skapades bland människor och på grund av mänskliga relationer, interaktioner och situationer. Miljöproblem fick även en sociologisk
dimension och på så vis uppmärksammades det att miljöproblem även kunde lösas där (Anderson, 2012). I samband med press från samhället kring att ta mer ansvar gentemot
miljöfrågor är skapandet av ett moraliskt ansvarstagande som man själv vill sträva efter en minst lika stor del av att uppnå ett ändrat beteende. Ett beteende som anses önskvärt av samhället i sig räcker inte fullt ut för att det verkligen ska integreras hos en individ.
4. Metod
Vi använder oss av både kvalitativa och kvantitativa data, och denna studie baseras på
flermetodsforskning med utgångspunkt i att Bryman (2012, p. 564) påpekar att detta kan leda till att få en bättre helhetssyn på ett forskningsproblem. Vi utgår ifrån kvantitativa sekundärdata som tillhandahållits genom enkätundersökningen, men vi använder oss även av kvalitativa data som erhållits genom våra kvalitativa forskningsmetoder som intervjuerna. Denna kombination har varit användbart för denna studie då vi fått fram ett resultat som är så användbart som möjligt även i praktiken då vår studie även behandlar beteendeförändring hos människor, vilket inte kan studeras enbart med kvantitativa data (Bryman, 2012, p. 560).
4.1 Litteraturstudie
För att få en grundlig inblick i det nuvarande kunskapsläget av avsett ämne utfördes
litteraturstudier av relevanta rapporter och artiklar. Sökandet av artiklar har utförts via Malmö Universitets sökmotorer där specifika sökord relaterade till dagvatten valts ut för att få fram artiklar som behandlade önskat ämne. Det söktes både på engelska och svenska för att få ett större urval av relevanta artiklar.
4.2 Fältbesök
För att få en bra uppfattning om hur det ser ut i området Eriksfält besökte vi området till fots, i förväg bestämde vi en ungefärlig väg för att så få en så bra överblick av området som möjligt. I den mån vi kunde se in på tomterna utan att träda in på privat mark valde vi att se på om stuprör var kopplade till ledningsnät, hur trädgårdar var utformade och hur garageuppfarter och
framsidan av tomterna var utformade. Vi tog även bilder men har ej fotograferat in i folks privata tomter, och även redigera de bilder vi har med i studien för att göra så lite intrång som möjligt på villaägarnas privata sfär.
4.3 Egen enkätundersökning samt sekundäranalys av VA Syds
enkätundersökning
Preliminärt ville vi för vår studie även utgå ifrån en egen enkätundersökning som riktar in sig på boende i området Eriksfält, med frågor som var utformade för att kartlägga hur husägare
upplever situationen kring dagvattenhantering på sin egen mark. Den låga svarsfrekvensen påverkade resultatet på så vis att vi fått svårt att få en generell uppfattning om boendes inställning kring ämnet eller hur deras planer att implementera möjliga åtgärder var. Bryman (2012, s.301) påpekar att en omfattande undersökning kan vara svårt att genomföra av en
student på grund av antingen tidsbrist eller ekonomiska skäl. På grund av detta hade vi inte heller möjligheten att skicka ut enkäter via post, med frankerade svarskuvert samt utskick av
påminnelser vilket Bryman (2012, pp.231-232) föreslår för att så minska bortfall. Vi fick i stället försöka nå boende genom att gå dörr till dörr vilket visade sig vara ett stort misslyckande efter två försök som utfördes under olika tider på dygnet, en gång på förmiddagen då knappt någon ville öppna så vi utgick ifrån att det inte var så många hemma och därför inte öppnade. Därför gjordes ett till försök under en sen eftermiddag i stället, men resultatet var en lika stor besvikelse. Antingen öppnade personer inte dörren överhuvudtaget, eller så var de inte intresserade av att delta då de fick höra vad vår undersökning handlade om. Vi hade skrivit ut 40 exemplar av enkäten och hade den optimistiska utgångspunkten att åtminstone få mer än 20 respondenter. Så var inte fallet, och vi fick inte tag på en enda respondent.
Därefter gjordes ett försök att nå ut med enkätundersökningen online. Enkätundersökningen utformades via sidan Surveymonkey då vi tidigare haft bra erfarenhet av denna, både då det är lätt att utforma en stilren och lättförståelig enkät samt att det är smidigt för respondenter att svara på undersökningen. Enkäten delades via facebook-sidor och grupper samt mailades ut till
personer som upplevdes vara relevanta som respondenter, och vi bortsåg då från att endast ha boende i Eriksfält som målgrupp utan vände oss till villaägare i Malmö i stället för att utöka våra chanser att få svar. Här utgick vi även från att få in åtminstone 20-30 svar, men dessvärre
upplevdes även här ett bristande intresse vara problemet. Under två veckors tid var det enbart 14 personer som gjorde vår enkätundersökning, och enbart två personer valde att utveckla sitt svar i de frågor som tillät ett öppet svarsalternativ. Vi upplevde att det var en för låg svarsfrekvens för att det skulle bli relevant att använda denna enkät, och bortser därför från att använda oss av någon statistisk data från denna enkät.
Många samhällsvetare och forskare samlar in kvantitativa data vars statistiska resultat publiceras och kan användas av andra i samma syfte.Vi har därför valt att använda oss av statistisk data
från VA SYDs enkät gällande deras satsning “Tillsammans gör vi plats för vattnet” och gjort en sekundäranalys utifrån denna, då vi i enlighet med Bryman (2012, p 301) ansåg det var en användbar metod i förhållande till den tid som vi hade till vårt förfogande. För att behandla den befintliga enkätundersökning som gjorts av VA SYD valde vi ut de frågor som kändes mest relevanta för vår studie. För att åtminstone till viss del kunna använda oss av vår egna enkätundersökning har vi enbart påpekat om vi upplevt liknande resultat i vår egen utförda enkätundersökning.
4.4 Intervjustudier
För att få en bra inblick i olika perspektiv och synsätt kring dagvattenfrågan har vi intervjuat personer som har olika relation till ämnet dagvatten. För vår studie har det varit relevant att både ta del av kommunens arbete och insatser för hantering av dagvatten men även VA SYD och en villaägares inblick. Som en del av vår studie har vi gjort kvalitativa, semi-strukturerade
intervjuer med experter från Stadsbyggnadskontoret och VA SYD, samt med villaägarnas ordförande i stadsdelen Eriksfält som även är boende på Eriksfält. Fördelen med intervjuer som metod är att frågorna som vi ställer är öppna och respondenten kan berätta så mycket som möjligt (Bryman, 2012). Med hjälp av följdfrågor kunde våra respondenter utveckla sina svar och på det sättet blev den övergripande frågan tillräckligt besvarad (Kylen, 2004). Intervjuerna var mellan trettio minuter och en timme långa och alla respondenterna var väldigt motiverade till att besvara våra frågor. Ämnen som vi har berört i intervjuerna är:
● Dagvattnets hantering på kvartersmark i Malmö stad
● Vilka åtgärder som görs eller planerar att göras när det gäller dagvattenhantering på
kvartersmark
Vi intervjuade personer som var kopplade till dagvattenfrågor på kvartersmark antingen via jobb, privat eller både och för att få en grundlig uppfattning om de brister och möjligheter som finns med avseende på denna problematik.
4.5 SWOT - analys
För att sammanfatta resultaten av våra metoder har vi använt oss av en SWOT-analys med syftet att sortera styrkor, svagheter, möjligheter och hot för en hållbar dagvattenhantering. Trots att det
oftast är ett företagsstrategiskt tankeverktyg används SWOT-analys även som redskap i
behandling av miljöfrågor. Det är en metod som används för att identifiera styrkor och svagheter samt möjligheter och hot för en framtida utveckling (Kurtilla, Pesonen, Kangas & Kajanus, 2000:42). Då vissa förkunskaper inom området behövs för att kunna sortera de olika bitarna görs analysen oftast i en grupp av 6-8 personer. I denna uppsats har analysen genomförts av två personer med utgångspunkt i våra befintliga förkunskaper inom ämnet och det valda området och kan vara en aning begränsade när det gäller att finna flera tänkbara faktorer som kan påverka innehållet samt sättet hur de identifierade faktorer sorteras (Görener, Toker & Ulucay, 2012: 1526). Vi har valt att presentera resultatet i löpande text i diskussionsavsnittet i stället för att presentera det i tabellformat.
5. Intervjuer
5.1 Stadsbyggnadskontoret
För att ta reda på hur Stadsbyggnadskontoret ser på problemet med dagvattenhantering på kvartersmark i Malmö stad träffade vi Fossum, miljöstrateg, och Svensson, vattenstrateg och projektledare för “Skyfallsplan för Malmö stad”. Skyfallet 2014 blev ett tydligt bevis på att Malmös ledningsnät inte klarar av extrema regnmängder som faller ner på kort tid (SMHI, 2014). Av allt dagvatten i Malmö är det 70 % som rinner ner i den närmaste recipienten medan 30 % rinner ner tillsammans med spillvatten i samma rör i det så kallade kombinerade avloppssystemet (VA SYD, 2016). Sedan översvämningen i augusti 2014 har Malmö stad jobbat hårt för att lösa problemet med dagvattenhantering och en ny översiktsplan har tagits fram. Det som är nytt med översiktsplanen är att skyfalls-aspekten finns med i alla faser av arbete från planering till
anläggning och bygg berättar Fossum. Med tanke på stadens intensiva uppbyggnad och förtätning å ena sidan och de pågående klimatförändringar med intensiva kraftiga regn som påföljd å andra, är detta något som kommer bli krav på längre fram konstaterar han. Tor hänvisar också till VA Syd som deras samarbetspartner vilka jobbar väldigt intensivt med dagvattenfrågan på kvartersmark.
“Problemet med kvartersmark är att ingen direkt kan krävas på ansvar där. Det finns inga tydliga direktiv som säger åt en att man borde tänka på det ena eller andra när det kommer till hur man ska hantera dagvattnet. Därför är det lätt att det är en fråga som inte alls beaktas förrän det väl är försent och det har blivit en översvämning, och det är inte alls en hållbar situation” påpekar Svensson.
Delar av Malmö som blev extra utsatta under skyfallet 2014 finns med på kartan i översiktsplanen som uppmärksammat området, men även områden med kombinerat
avloppssystem finns med i planens kartverktyg då det har visat sig att det är just sådana områden där översvämningar vid kraftiga regn återkommer regelbundet.
För att få en inblick i VA SYDs arbete utfördes en intervju med Steiner, kommunikatör på VA SYD och kollegan Hall. Denna intervju gav oss en bra inblick i hur dagvattenhanteringen i Malmö stad ser ut idag, men fick även ta del om mycket information kring VA SYDs stora satsning “Tillsammans gör vi plats för vatten”. I samband med att detta projekt lanserats har VA SYD även försökt att nå ut till specifika områden i Malmö genom att anordna informations- och inspirationskvällar där olika typer av åtgärder som kan vara relevanta för områdets tomtar har presenterats av en trädgårdsarkitekt. Uppföljningen som VA SYD gjort på dessa
inspirationskvällar visar dock att det fortfarande råder ett bristande intresse hos villaägare kring dagvattenhantering då lite information verkar ha hängt med i efterhand. För att lokalt
omhändertagande av dagvatten i urbana miljöer ska genomföras måste man uppmärksamma vilka typer av åtgärder som finns tillgängliga och är lokalt applicerbara, men dessa måste även vara attraktiva för att folk ska vilja utföra dessa påpekar Hall.
Steiner säger att pågående klimatförändringar i kombination med stadens utveckling gör att problemet med dagvatten blir väldigt aktuell och det är redan konstaterat att 70 % av Malmö stads mark består av kvartersmark, vilket betyder att det inte går att lösa problemet med stöd av vattenlagar och regelverk. För att ta vara på kvartersmarken har VA SYD valt att lägga fokus på att informera och involvera husägare om hur de kan ta ansvar för dagvattenhanteringen på den egna tomten. Både Steiner och Hall är överens om att det som krävs för att uppnå målet är en attitydförändring hos ägarna, men de bekräftar även att det kommer att ta sin tid. De jobbar intensivt med olika aktörer inom processen och är väldigt tydliga om att alla måste samarbeta för att målet ska uppnås. I Malmö stads långsiktiga plan om dagvattenhantering står det att
dagvattnet ska ses som en positiv resurs och tas om hand på ett ekologiskt hållbart sätt (Malmö stad, 2017b). Då delar av Malmös ledningssystem redan är hårt belastade och inte klarar av kraftigare regn samtidigt som ombyggnad av befintlig ledningssystem är för dyrt, är det ytterst aktuellt att hitta andra lösningar för att ta hand om dagvattnet utan att belasta ledningsnätet. Projektet Tillsammans gör vi plats för vattnet startade 2017 med utgångspunkt i stadsdelen Rostorp, ett villaområde där dagvattnet och spillvattnet rinner ner i ett kombinerat
ledningssystem. Villaägarna blev kallade på infomöte där de blev tipsade om hur man kan ta hand om dagvattnet på ett hållbart sätt. Att påbörja sitt projekt med utgångspunkt i ett gammalt villaområde har VA Syd gjort av av flera olika skäl. Oftast finns det stora fullvuxna träd med
kraftiga rötter som kan växa in i ledningarna och orsakar problem, men ett annat problem är det också att grönytan krymper. ”Innan hade man stora, fina gräsmattor i sina trädgårdar. Idag lägger man plattor och hårdgör ytorna, men ledningsnätet är detsamma.” säger Steiner.
Steiner menar att lösningen inte finns i ett nytt större ledningssystem utan att ägarna istället ska hantera dagvattnet på sin egen tomt, och hon jämför det med att man borde se det som en precis lika stora självklarhet som när man källsorterar sina sopor. Det är vårt gemensamma ansvar och VA SYD erbjuder både rådgivning, ger tips och stöd. LOD eller lokalt omhändertagande av dagvatten på privat mark innebär att dagvattnet inte rinner från stuprören direkt ner i ledningen utan att det med hjälp av olika åtgärder begränsas eller styr bort dagvattnets avrinning från området (Törneke & Olofsson, 2009).
5.3 Ordförande för villaägarnas riksförbund
Kristensson intervjuade vi både med avseende på hans position som ordförande samt som villaägare i området Eriksfält. Hans hus klarade sig från översvämning år 2014 men han minns ändå väl under vilka katastrofala tillstånd området befann sig i efteråt, allt var täckt i lera och det tog ett bra tag att städa upp allt och få ordning om det hela efteråt. Många grannar drabbades allvarligt och fick större skador på husen, ändå är det inte många som reflekterar kring hur deras tomter skulle kunna påverka avrinningen av dagvatten. Det är helt enkelt inte något problem som tas på så stort allvar och de flesta tänker sig väl att regnet det året bara var en engångshändelse. Kristensson har sett hur området har utvecklats och förändrats det senaste årtiondet och lagt märke till det generationsskifte som pågått, många äldre som länge bott i området har fått lämna det. Medan den äldre generationen var mycket mån om trädgårdsskötsel och plantering av vackra växter och träd av olika slag verkar den yngre generationen inte ha tid eller intresse av något sådant. I stället har det senaste åren varit en pågående trend att prioritera annat än grönytor påpekar Kristensson.
“Tittar du på den gemene villaägare så är min bestämda uppfattning att vi påverkas av mode och trender. Då blir det liksom att garageuppfarter blir belagda med sten och då rinner vattnet på sidan och inte ner. Vi kan titta ute här i trädgården, vi har belagt en stor del med sten och utefter den andra sidan har vi lagt grus”
Han konstaterar att det blivit mycket populärt att bygga ut uterum, skaffa trädäck, eller lägga ut stenplattor i stället för att ha kvar gräsmattor. Vad gäller trädgårdsdesign har det blivit mycket modernt att ha mycket sten i trädgårdar, som han nämnde så har även grus blivit populärt men det släpper åtminstone igenom lite mer vatten. Brist på information är utan tvekan ett av de större problemen anser Kristensson, och han tror att det är en blandning av bristande kunskap och intresse som gör att villaägarna inte lärt sig av regnets konsekvenser. Vi efterfrågade på vilka sätt det nås ut med information till villaägarna i nuläget. Där påpekar Kristensson att det finns en del utskick, nyhetsbrev och lokala tidningar som tillgängliga medier som kan nå ut med information till villaägarna. Framförallt VA Syd har varit ivriga med att nå ut med mer information kring dagvattenfrågan då de i första hand är medvetna om att befintliga ledningsnät absolut inte klarar av belastningen vid större regnmängder. Då en ombyggnad av befintliga ledningsnät inte är aktuellt och för kostsamt är det ju slutligen så att det ligger på villaägarna att åtminstone försöka minska den stora belastningen genom att hantera dagvattnet lokalt i stället för att leda ut det i systemen. Med avseende på att området redan drabbats av allvarliga översvämningar tidigare menade Kristensson att förvånansvärt få lärt sig en läxa av konsekvenserna.
“Då får man ju också påpeka att det är snart 4 år sedan vi hade dessa översvämningar här... och fortfarande har inte mycket gjorts åt situationen eller ändrats. Så det blir väl verkligen dags att någon försöker göra något åt det och friskar upp folks minnen så de blir påminda om vilken katastrof det var och att det faktiskt kan hända igen.”
Kristensson berättar att det bara någon vecka innan vårt besök gjordes ett reportage om
dagvattenhantering, där han tillsammans med Steiner från VA Syd pratat om just vad som hänt i området sedan 2014 då de var så pass drabbade av översvämningarna. Vi efterfrågade vilka typer av åtgärder han upplevt var mest populära bland villaägarna, och de vanligaste alternativen verkar vara dränering runt huset eller installering av backventil för att det är relativt enkelt att utföra och inte alltför kostsamma åtgärder. Men vi var även intresserade av hur han upplevt att VA Syds försök att genom ekonomisk ersättning motivera till att koppla bort stuprör från ledningsnätet tagits emot av villaägarna. Om denna satsning sa Kristensson såhär:
“Alltså jag tror inte att 2000kr är någon större peng, och jag vet inte om de kommer och säger 10 000 , jag är tveksam till att det skulle ändra något. Då tror jag hellre att vi på något sätt måste lära oss att ha tunnor och kunna använda de när vi vattnar, och bygga upp ett eget system. Det kanske inte så helt lätt men jag tror ändå att det finns ganska stora möjligheter att använda det här vattnet.”
Så länge det inte stadgas några specifika lagar som säger åt en vad man ska göra blir det nog mycket diskussioner som “men om den grannen inte kopplar bort sitt stuprör varför ska jag göra mig mödan och samla in vatten i tunnor då”. Hela samtalstonen kring problemet måste ändras och framförallt bör allvaret i det hela lyftas upp mer så att folk förstår att det inte bara är att fortsätta som vanligt, menar Kristensson.
6. Fältbesök
Ett fältbesök gjordes den 9 april för att undersöka och dokumentera hur det ser ut i Eriksfält. Det är ett bostadsområde som ligger i stadsdelen Fosie i södra Malmö och har en yta på 37 hektar som består av villor och radhus. Det sker ett generationsskifte i området och fler
småbarnsfamiljer flyttar in vilket även kunde konstateras av att se barnleksaker och studsmattor i trädgårdar. Gatorna ligger tätt inpå och husen är omgivna av asfalterade trottoarer.
Bild 6.1: asfalterade trottoarer är en vanlig syn i Eriksfält (egen bild)
Det råder en brist på större rekreationsområden, utöver en mindre lekplats med omkringliggande park finns inga stora gröna ytor i området. Det konstaterades att de hus som hade synliga stuprör var kopplade till ledningsnätet i det så kallade kombinerade ledningssystemet, vilket även bekräftades under intervjun med ordföranden för villaföreningen.
Bild 6.2: Tydliga exempel på stuprör som är kopplade till ledningsnätet (egna bilder tagna i samband med fältobservation)
Området varierar mellan gamla större villor med stora trädgårdar samt mindre radhus. Många tomter har hårdgjorda ytor på sin framsida för att få extra parkeringsplatser i stället, detta trots att det redan finns garage tillgängligt.
Bild 6.3: Stenbelagda och hårdgjorda garageinfarter är vanligt förekommande i Eriksfält (egna bilder tagna under fältstudien)
De tomtar som har tillgång till större trädgårdar och som vi inblick i visade sig i stor utsträckning vara förändrade och utformade på ett sätt där gräsmattor hade valts bort. I stället var utlagda stenplattor, uteplatser, verandor, trädäck eller grusplaner ett populärt inslag.
7. VA SYDs enkätundersökning
Under juni-oktober 2017 utförde VA SYD en undersökning bland villa/radhusägare och
fastighetsägare i Malmö angående hållbar dagvattenhantering. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka kunskaper målgruppen har kring dagvattenhantering samt deras attityder när det gäller hållbar dagvattenhantering och vilja för att uppnå en förbättring av lokal
dagvattenhantering på kvartersmark (VA SYD, 2017). Antalet svarande låg på 400 respondenter varav 300 villa/radhusägare och 100 fastighetsägare i Malmö tätort. Då vårt arbete handlar om dagvattenhantering på kvartersmark kommer vi att fokusera enbart på villaägarnas svar. För att ytterligare underlätta och välja ut svar som är relevant för vår studie har vi valt att begränsa oss till de respondenter som svarat i stadsdelen Söder eftersom området vi valt att fokusera på ligger i den ovannämnda stadsdelen. Då Eriksfält bara är ett av flera områden i stadsdelen Söder är vi dock medvetna om att vi ej kan utgå ifrån att svaren är representativa för specifikt eriksfält. Vi ser dock en viss korrelation mellan VA syds resultat och vår enkätundersökning då det bland VA Syds 300 respondenter fanns en svarsfrekvensen bland boende i stadsområdet söder på enbart 14 %, till skillnad från boende i öster och väster där svarsfrekvensen låg på 34% respektive 39%. Den låga svarsfrekvensen i söder tyder på att det råder ointresse bland villaägare när det gäller dagvattenhantering, vilket även bekräftades under vårt försök att utför en enkätundersökning på plats i eriksfält.
I vår sekundäranalys har vi valt att se på följande frågor:
● Har din/er fastighets drabbats av skyfall (dvs en översvämning som medförde kostnader
för er) de senaste tre åren?
● Har du/ ni vidtagit åtgärder för att förhindra att din/er fastighet drabbas av
översvämning i samband med skyfall?
● Vilken eller vilka åtgärder?
● Har du tagit del av någon information om vad man som fastighetsägare kan göra för
åtgärder för att förebygga översvämning i samband med skyfall?
● Vem har ansvar för vatten- och avloppsledningarna?
På enkätfrågan “Har din/er fastighets drabbats av skyfall (dvs en översvämning som medförde
svarat ja. Hela 39 % har svarat ja på enkätfrågan ”Har du/ ni vidtagit åtgärder för att förhindra
att din/er fastighet drabbas av översvämning i samband med skyfall?“. Här ser vi ett tydligt
samband mellan att drabbade är de som i större utsträckning vidtagit åtgärder än de som inte drabbats. Även i vår egna enkätundersökning ser vi ett liknande samband, 11 respondenter har svarat att de har problem med översvämning i samband med kraftigt skyfall och 12 respondenter har svarat att de har vidtagit åtgärder för att skydda sig mot översvämningar.
Diagram 7.1(t.v.): visar andelen fastigheter som har drabbats av skyfall de senaste tre åren.
Diagram 7.2 (t.h.): visar andelen fastigheter som har vidtagit åtgärder för att förhindra översvämning
Den vanligaste åtgärden som genomfördes var att dränera kring huset. Andra förekommande åtgärder är att installera en backventil, koppla bort stuprör, installera en
avstängningsbar/självstängande golvbrunn m.m. För de 61 % respondenter som har svarat att de inte har vidtagit några åtgärder är anledningen att de inte anser att det finns behov för det. 67 % har angett denna anledning i samband med deras svar Nej på frågan om de vidtagit åtgärder.
Diagram 7.3 (t.v.): visar andelen hushåll som har tagit del av information om åtgärder mot översvämning. Diagram 7.4 (t.h.):visar vilken typ av information har det tagits del av.
En knappt tredjedel, 30 % av respondenterna har svarat Ja på frågan “Har du tagit del av någon
information om vad man som fastighetsägare kan göra för åtgärder för att förebygga
översvämning i samband med skyfall?”, varav information som skickats ut till hushållen av VA
SYD var 31 %, internet 15 %, tidningar/radio/tv 15 % och www.vasyd.se 0 %.
Bristen på information och för lågt intresse kring hållbar dagvattenhantering på egna tomten samt prioriteringar av andra saker gör att en relativt stor procent av villaägarna i området Eriksfält fortfarande inte har investerat i åtgärder för en hållbar dagvattenhantering. Av alla drabbade av skyfallen 2014 som fick sina källare översvämmade var hela 70 % i hus med
kombinerade avloppssystem (Hernebring, Milotti, Kronborg, Wolf och Mårtensson, 2015). Trots översvämningen år 2014 samt närheten till Augustenborg som ett bra exempel på hållbar
dagvattenhantering och skydd mot skyfall har det inte blivit fler som har vidtagit åtgärder. Svaret ligger i deras uppfattning om att det är kommunens (46 %) eller VA SYDs ( 34 %) ansvar att ta hand om dagvatten. Ingen av respondenterna ( 0%) har svarat att det är villaägarens ansvar.
8. Diskussion och slutsats
I takt med utbyggnad och förtätning av staden samt ökad nederbörd på grund av
klimatförändringar kan en hållbar dagvattenhantering vara just den lösning vi behöver för att kunna hantera de relaterade problemen som uppstår. Kraftigt regn och översvämningar kommer utan tvekan drabba Malmö igen med tanke på det gamla ledningsnätet och därför är det av största vikt att få med så många som möjligt i att vidta åtgärder (VA SYD, 2016). Vidare blir det även relevant att just villaägare också tar ansvar för att bidra till en lokal hantering på kvartersmark. Vår studie har dock visat att det i dagsläget saknas vilja och motivation bland villaägare när det gäller att investera i hållbara lösningar för dagvattenhantering och problemet är överlag att det råder en uppfattning om att det är någon annans ansvar att ta hand om dagvattnet. Boende i Eriksfält har ofta omvandlat grönytor på deras tomter till hårdgjorda ytor och/eller
parkeringsplatser trots att de även har stuprör som är kopplade direkt till ledningssystemet, vilket tyder på att villaägarna har en inställning gentemot dagvattenhantering som förhåller sig till en egoistisk värdeorientering. Detta bekräftas även av sekundäranalysen av VA SYDs
enkätundersökning, de villaägare som har vidtagit åtgärder är i stor utsträckning de som redan drabbats av översvämningar då dessa på så vis redan blivit medvetna om de negativa
konsekvenserna som en översvämning för med sig och därför i större grad är motiverade till att förhindra att något liknande ska kunna hända igen. Utifrån det vi kommit fram till under vår studie konstaterar vi att möjligheten att ändra villaägarnas vilja och motivation till att lokalt omhänderta dagvatten ligger i att nå ut med information för att främja kunskapen kring dagvattenhantering och stärka de värdeorienteringar som är relevanta för denna fråga. En god förutsättning som dagvattenhantering som attitydobjekt redan har är dess egenskap som lokalt miljöproblem då det till högsta grad är egocentriskt värdeorienterat, vilket är en betydande drivkraft för att motivera till ett ändrat beteende. Egoistiska värdegrunder verkar ha en stor betydelse med avseende på denna fråga då det förhåller sig till just villaägare som var och en ansvarar för sin egna bostad. Därför är det även relevant att även uppmärksamma att en lokal, hållbar hantering av dagvatten är lönsamt ur ett långsiktigt perspektiv med avseende på vatten som resurs och kostnaden förbrukning av vatten för med sig.
Även på vilket sätt man väljer att informera individer och på vilket sätt förslag till ändrat beteende läggs upp har betydelse. Enbart kunskap om ämnet räcker inte för att motivera individer till ett ändrat beteende, utan det krävs att olika strategier implementeras för att
uppmuntra och inspirera till att omvandla kunskapsläget till att faktiskt agera utifrån detta också (Petersson, u.å). Det räcker alltså inte bara att upplysa att det finns ett befintligt problem som behöver åtgärdas på diverse sätt, i stället behövs det förslag på kreativa lösningar kan leda in individer på ett spår som driver de både mot att inse allvaret samt finna en motivation att agera. Det är även viktigt att göra det attraktivt och trendigt att ha kreativa och estetiskt tilltalande lösningar för dagvattenhantering på egen tomt. Hållbara åtgärder för lokal dagvattenhantering kan presenteras som inspirerande inslag om trädgårdsdesign och kan motivera till att istället se dessa åtgärder som vackra inslag i trädgården i stället för något tråkigt som “borde” göras. För att en hållbar dagvattenhantering ska kunna bemöta de kommande utmaningar är det viktigt att övertyga villaägarna om att nya lösningar är något givande och positivt i stället för att de ska uppfattas som krångliga kostsamma åtgärder. VA Syds satsning “Tillsammans gör vi plats för vattnet” samt deras utskick “Hållbart” är en bra utgångspunkt men VA SYDS enkätundersökning visar att 0% har tagit del av information från deras hemsida, att göra större satsningar på att sprida informationen via sociala medier kan vara en effektiv metod att nå ut till fler. Att stärka de altruistiska värdegrunderna har också betydelse när det gäller att motivera villaägare till att bidra till att lokalt omhänderta sitt dagvatten. I liknande stil som
grannsamverkan är menat att gemensamt motverka brott i ett bostadsområde menar vi att ett gemensamt samarbete för att motverka översvämningar kan vara ett förslag till att öka villaägarnas motivation till att samverka med avseende på dagvattenhantering. Även med
sopsortering som exempel ser vi att en beteendeförändring är möjlig om nya normer skapas även om det kan kräva en viss tid. Att få uppmärksamhet och beröm utifrån för sitt agerande genom att göra något bra för miljön kan vara effektivt att uppnå ett önskat förändrat beteende, detta kan vara en effektiv strategi för att motarbeta den nuvarande normen som säger att
dagvattenhantering inte ligger inom individens ansvarsområde. Individers beteenden styrs nämligen till stor del av trender, livsstilar och sociala mönster och människor påverkas starkt av andra i sin omgivning. Att vilja följa normer och nya trender kan så ha en stor inverkan på individers val och därför leda till ett ändrat beteende (Petersson, u.å).
Vidare ser vi även att det bör spridas mer information och kunskap kring vattnets betydelse med avseende på hållbarhet, för att så främja betydelsen av dagvattenhantering genom att utnyttja en term som redan fått genomslagskraft och trendar i diverse medier. För att göra
dagvattenhantering till en fråga som blir aktuell på fler plan än med avseende på risk för översvämning kan det vara effektivt om det skapas en ny dialog kring betydelsen av
dagvattenhantering på kvartersmark. Då kan man även lägga större vikt vid vattnets egenskap som värdefull men sinande resurs som även kommande generationer bör ha tillgång till då en fri tillgång till vatten är något som förväntas i Sverige. Men sett ur ett globalt perspektiv är vatten absolut inte en oändlig resurs, detta kan väcka en större känsla av ansvarstagande som kan motivera viljan att bidra till en hållbar dagvattenhantering. Reklambudskap och artiklar om hållbarhet, miljö samt begränsade resurser för våra kommande generationers framtid kan då leda till att människor känner ett allt större ansvar och krav att påverka och åstadkomma en
förändring (Boström & Sandstedt, 2004). Genom att individer regelbundet kommer i kontakt med information som är relevant för att främja en hållbar dagvattenhantering kan så intresset och medvetenheten kring denna fråga öka då attitydstrukturerna påverkas och stärks.
9. Referenser
Alm, H. & Åström, A. ( 2014). Kommunal dagvattenhantering - juridiska och finansiella
aspekter. Svenskt vatten
Anderson, M. W. (2012) New ecological paradigm (NEP) scale. Berkshire publishing group. Berliner Zeitung. (2017) Unwetter. Deshalb hat Berlin grosse Probleme mit dem Regen. Hämtad 3/2 2018, från URL:
https://www.berliner-zeitung.de/berlin/unwetter-deshalb-hat-berlin-grosse-probleme-mit-dem-regen-28031772
Boström, M. & Sandstedt, E. (2004). Är vi på rätt väg? Studier om miljöfrågans lösning. Stockholm: Formas
Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Byden, S., Larsson, A-M. & Olsson, M. (2003). Mäta vatten: Undersökningar av sött och salt
vatten. Göteborg: Göteborgs universitet
Doran, R., Larsen, S. The Relative Importance of Social and Personal Norms in Explaining Intentions to Choose Eco-Friendly Travel Options. International Journal of Tourism Research,
Int. J. Tourism Res., 18: 159–166. Department of Psychosocial Science, University of Stavanger,
Norway
Fossum, T. & Svenson, P.(2018). Muntlig intervju
The Guardian. (2018). Paris on flood alert as seine richest highest level in over a century. Hämtad 3/2 2018, från URL:
https://www.theguardian.com/world/video/2018/jan/24/paris-on-flooding-alert-as-seine-continues-rising-video
Görener, A., Toker, K. & Ulucay, K. (2012). Application of Combined SWOT and AHP: A Case Study for a Manufacturing Firm. Procedia – Social and Behavioral Sciences 58 (2012) 1525 – 1534
Haghighatafshar S., Nordlöf B., Roldin M., Gustafsson L., la Cour Jansen J., Jonsson K. (2017) Efficiency of blue-green stormwater retrofits for flood mitigation e Conclusions drawn from a case study in Malmo, Sweden. Journal of Environmental Management 207: 60 - 69.
Hernebring, C., Milotti, S., Kronborg, S.S., Wolf, T. & Mårtensson. E. (2015). The cloudburst in Southwestern Scania 2014-08-31: With focus on consequences and in relation to rainfall
statistics in Malmö. Journal of Water Management and Research 71:85-99. Lund 2015 Havs- och vattenmyndigheten (2015) Juridiken kring vatten och avlopp. En översiktlig
genomgång av juridiken kring dricksvattenförsörjning samt avledning och rening av spillvatten och dagvatten ( Havs- och Vattenmyndighetens rapport 2015:15) Göteborg: Havs- och
vattenmyndigheten
Hornborg, A. (2012). Myten om maskinen. Essäer om makt, modernitet och miljö.Göteborg. Daidalos AB.
Huddinge kommun (2013) Dagvattenstrategi för Huddinge kommun. Antagen av
kommunfullmäktige 2013-03-04
Jagers, S.C. & Matti, S. (2010). Ecological Citizens: Identifying Values and Beliefs that Support Individual Environmental Responsibility among Swedes. Sustainability 2: 1055-1079.
Kristofersson, O. (2018). Muntl. Interju. 2018-
Kurttila, M., Pesonen, M., Kangas, J. & Kajanus, M. (1999). Utilizing the analytic hierarchy process (AHP) in SWOT analysis – a hybrid method and its application to a forest certifikation case. Forest Policy and Economics 1 (2000) 41 - 52
Kylen, J.A. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation.Stockholm: Bonnier utbildning. Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Hämtad 3/10 2018, från URL:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060412.htm
Lidskog, R., Sandsteds, E. & Sundqvist, G. (1997). Samhälle, risk och miljö: Sociologiska
perspektiv på det moderna samhällets miljöproblem. Lund: Studentlitteratur.
Ludzia, A., Larsson, R. & Aguayo, S. (2014). Utvärdering av dagvattensystemets hållbarhet i Augustenborg, Malmö. Journal of Water Management and Research 70: 107-112. Lund 2014. Malmö Stad (2008) Dagvattenstrategi för Malmö. Malmö: Malmö stad
Malmö stad (2016) Skyfallsplan för Malmö. Malmö: Malmö stad Malmö Stad (2017a) Bilinnehav. Hämtad 19/2 2018, från URL:
http://miljobarometern.malmo.se/trafik/korstrackor-och-bilinnehav/bilinnehav/table/
Malmö Stad (2017b) MALMÖS VATTEN. Kunskaps- och planeringsunderlag, preliminär version.
Naturvårdsverket. (2017). Analys av kunskapsläget för dagvatteEproblematiken. Stockholm: Naturvårdsverket.
Nilsson, A. & Martinsson, J (2012). Attityder till miljöfrågor: utveckling, betydelse och
förklaringar. Lund: Studentlitteratur
Nissen, K. M., Ulbrich U. (2017 Increasing frequencies and changing characteristics of heavy precipitation events threatening infrastructure in Europe under climate change. Natural Hazards
and Earth System Sciences 17. pp 1177-1190.
Onwezen, M. C., Antonides G., Bartles, J. (2013) The Norm Activation Model: An exploration of the functions of anticipated pride and guilt in pro-environmental behaviour. Journal of
Economic Psychology 39, 141–153.
PBL 14:1. Plan- och bygglag 2010:900. Stockholm: Näringsdepartementet. Hämtad 3/2 2018
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
PBL 16:7. Plan- och bygglag 2010:900. Stockholm: Näringsdepartementet. Hämtad 3/2 2018
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
