I huvudet på mina elever när de samspelar och lär sig spanska

Malmö högskola

Lärande och samhälle

ULV-projektet

Examensarbete

I huvudet på mina elever

när de samspelar och lär sig spanska

Analys av ordinlärningsstrategier hos gymnasieelever

och läroböcker

In my students minds when they interact and learn Spanish.

Analysis of word learning strategies on students and textbooks

Jenny

Casahuga Lindström

Lärarutbildning 90hp 2014-01-15

Examinator: Haukur Viggòsson Handledare: Ann-Elise Persson

2

Abstract / Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning när eleverna lär sig ord och fraser, genom att jämföra två områden: gymnasieelever som läser spanska steg 3 och spanskläromedel. Att hjälpa eleverna in i deras väg mot att bli mer medvetna om de olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser kommer också att vara ett syfte i detta arbete.

STRIMS-projektet, den mest omfattande svensk studie om inlärningsstrategier för elever som läser moderna språk, är presenterat i en bok som heter ”I huvudet på en elev” (Malmberg, 2000). Den har varit en del av min teoretiska bakgrund, och på samma sätt så har jag kartlagt vad mina gymnasieelever har i huvudet när de lär sig ord och fraser på spanska, alltså om de är medvetna om hur de lär sig spanska och vilka strategier använder de när de lär sig ord och fraser.

Genom olika övningar har jag också börjat en process med eleverna för att hjälpa dem i deras väg att bli mer strategimedvetna när de lär sig spanska, och visat olika sätt att lära sig ord och fraser på.

Till sist presenteras en innehållsanalys av läroboken Caminando 3 och lärarhandledningen som hör till boken. Där granskas om böckerna har en tydlig funktion att visa och hjälpa eleverna att upptäcka olika sätt att lära sig spanska på och bli mer medvetna på de olika strategier som finns för att lära sig ord och fraser.

Denna studie visar att det finns fortfarande många elever som inte har reflekterat över deras språkinlärning och att en majoritet använder gloslistor för att lära sig ord och fraser, som är ett ytligt sätt som gör att man glömmer snabbt orden man har lärt sig. Det finns dock ett litet antal elever som redan har börjat fundera över vilka olika strategier finns för att lära sig ord och fraser och som man kan använda som lärare för att de ska dela med sig och sprida sina kunskaper. Denna studie har också visat att det är positivt att börja en process med språkgrupperna för att hjälpa dem att lära känna olika strategier för att lära sig ord, och att eleverna uppskattar det och lär sig att bli bättre språkinlärare. I både läroboken och lärarhandledningen Caminando 3 finns en rad tips på olika strategier, men de är inte tillräckligt tydlig presenterade så att lärare och elever kan lära sig att använda dem.

Nyckelord: gymnasieelever, inlärningsstrategier, läroböcker, moderna språk, ordinlärning, spanska

4

INNEHÅLL

1. INLEDNING ... 7

1.1. Bakgrund ... 7

1.2. Syfte och frågeställningar ... 9

1.3. Studiens avgränsning ... 9

1.4. Studiens upplägg ... 10

2. LITTERATUR- OCH FORSKNINGSGENOMGÅNG ... 11

2.1. Styrdokument ... 11 2.2. STRIMS-projektet ... 12 2.3. Språkinlärningsstrategier ... 13 2.4. Ordinlärning ... 13 2.5. Ordinlärningsstrategier ... 15 2.6. Formativ bedömning ... 17

2.7. Läroböcker i moderna språk-undervisning ... 17

2.8. Teori ... 19

3. METOD OCH MATERIAL ... 21

3.1. Enkät ... 21 3.1.1. Urval ... 22 3.1.2. Genomförande av enkäten ... 22 3.1.3. Bearbetning ... 22 3.1.4. Etik ... 22 3.2. Förändringsarbete ... 23 3.2.1. Genomförande av förändringsarbetet ... 23 3.3. Material ... 24

4. RESULTAT OCH ANALYS ... 26

4.1. Resultat av enkäten ... 26

4.1.1. Vad tycker eleverna är lätt ... 26

4.1.2. Vad tycker eleverna är svårt ... 27

4.1.3. Hur tror eleverna att de lär sig ord och uttryck ... 28

4.1.4. Hur vill eleverna lära sig grammatik ... 29

4.1.5. Hur utnyttjar eleverna bilder som finns vid texten ... 30

4.1.6. Vad minns eleverna bäst ... 31

4.1.7. Hur svårt är spanskan ... 31

4.1.8. Särskilda minnesknep ... 31

4.1.9. Nytta av andra språk ... 33

4.2. Resultat av förändringsarbetet ... 33

4.3. Resultat av lärobok- och lärarhandledningsanalysen ... 39

4.3.1. Inlärningsstrategier i läroboken Caminando 3 ... 39

4.3.2. Övningar för att lära sig ord och fraser i Caminando 3 ... 41

4.3.3. Resultat av elevenkäten om läroboken ... 44

4.3.4. Lärarhandledningen Caminando 3 ... 45

4.4. Analys ... 48

4.4.1. Analys av enkäten om inlärningsstrategier ... 48

4.4.2. Analys av förändringsarbetet ... 49

4.4.3. Analys av läroboken ... 51

4.4.4. Analys av lärarhandledningen... 52

5. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION ... 54

5 5.2. Metoddiskussion ... 56 5.3. Tillämpning ... 57 5.4. Fortsatt forskning ... 57 REFERENSER ... 58 BILAGA 1: Elevenkät ... 60

BILAGA 2: Inlärningstips i Caminando 3 ... 62

BILAGA 3: Lära sig 17 verb ... 64

BILAGA 4: Sammanställning av resultat från verbtest för grupp 2... 66

7

1. INLEDNING

1.1.

Bakgrund

Att kunna olika språk ses idag som en viktig kompetens för att kunna ta del av den globala kommunikationen. Blir man flerspråkig så har man flera nya dörrar som öppnas: man kan lära känna folk och få vänner som bor andra sidan jordklotet, man kan resa och uppleva sina semestrar på ett mer intensivt sätt, det kan hjälpa ens karriär och man kan förstå och uppleva andra kulturer. Man kan sammanfatta det som att man breddar sina egna horisonter (Europeiska Unionen, 2010:4).

Kursplanen i moderna språk beskriver fördelarna med att lära sig ett nytt språk: ”det ökar människors möjligheter till att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv, det ger nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.” (Skolverket 2011).

Men hur går man till väga när man vill lära sig ett nytt språk? Vad ska man lära sig och hur? Kan alla lära sig ett andraspråk? Vad behöver man göra som elev för att lyckas med sin språkinlärning? När man har undervisat i spanska några år så börjar man att fundera över alla de här frågorna och speciellt vilka är de viktigaste faktorer som förklarar varför några elever lyckas bättre med språkinlärningen, och vad kan man göra som lärare för att hjälpa alla elever att hitta deras bästa sätt att bli goda behärskare av spanskaspråket. Det är därför detta arbete kommer att ha eleverna i fokus, och jag kommer att undersöka mina 53 stycken gymnasieelever som läser spanska i steg 3. Per Malmbergs bok (2000), ”I huvudet på en elev” – Projektet STRIMS (Strategier vid Inlärning av Moderna Språk) är den största och mest omfattade svenska studie som har analyserat (på senare åren) elevernas sätt att lära sig språk och deras tillvägagångssätt när de försöker lösa språkliga uppgifter. Målet i mitt examensarbete har varit att, utifrån projektets STRIMS frågor, analysera vad mina spanska elever har i huvudet angående inlärningsstrategier för att se om det har hänt några förändringar i elevernas medvetenhet om deras språkstrategier efter tretton år av publiceringen av Malmbergs bok.

8

Analysen kommer inte att stanna med att diagnostikera var mina elever befinner sig inlärningsstrategimässigt, utan jag vill följa Malmbergs råd om att varje lärare borde börja en process med sin klass för att hjälpa eleverna med deras sätt att lära sig språk (Malmberg, 2000:233). Mina spanska elever kommer att få svara på en kortare version av STRIMS enkätformulär, och sedan kommer jag att följa dem i arbetet med att medvetengöra inlärningsprocessen när det gäller ord och fraser. Då kommer jag att ha som referens Tornbergs goda råd: ”För att hjälpa våra elever med detta måste vi som lärare delge dem det vi vet om minnet. Vi måste emellertid också ge dem sådana uppgifter, övningar och förhör eller prov som gör att de måste genomgå inlärningsprocessens alla steg” (Tornberg, 2000:96). Och de stegen ska inte eleverna göra på ett enskilt sätt, utan inlärningsstrategier ska diskuteras i grupp, för det är via samspelet mellan eleverna som kunskaperna förvandlas till lärandet (Dysthe, 2001:31). För att lyckas i sin väg mot att bli behärskare i spanska språket, måste eleverna också förstå och bli medvetna om vad det innebär att lära sig ett främmande språk, och vilken viktig roll de själva har i det. Enligt Rubin & Thompson (1994:3) är språkeleven den mest viktiga faktorn i själva språkinlärningsprocessen. Eleverna måste förstå detta vikten och lära känna sig själva som språkinlärare, bli medvetna om deras styrkor och svagheter, för att kunna jobba mot dem.

Undervisningen i moderna språk använder många olika sorters material: internet, tidningar, tidskrifter, sånger, skönlitteratur, osv. Men det framgår i olika studier att läroboken har fortfarande idag en huvudroll (Skolverket, 2006:25). Fördelarna som både lärare och elever anger är att med lärobokens hjälp så säkrar man på det viset att kursplanen följs, den ger en helhet och trygghet, det är ett stöd för lärarna och ett redskap för elever att kunna arbeta mer självständiga (Skolverket, 2006:26). På grund av den viktiga rollen läroboken har idag, så kommer det att analyseras i detta examensarbete ett läromedel, med målet att granska om det finns ett tydligt budskap i boken om just inlärningsstrategier. Det finns många språkböcker som gymnasieskolorna använder i spanskundervisning, men den jag kommer att analysera i detta arbete är Waldenströms, Westerman och Wik-Bretz lärobok (2009a) och lärarhandledning (2009b) som hör till den, inriktat till steg 3 från förlaget Natur och Kultur.

Med detta i åtanken, mitt mål är att kunna besvara frågan ”vad har eleverna i huvudet” alltså vilka inlärningsstrategier använder de sig av när de lär sig ord och fraser. Jag vill

9

fördjupa mig i vilka inlärningsstrategier finns det för att lära sig ord och fraser inom ett andraspråk, analysera om textböcker sprider denna kunskap, och forska om elever känner till dem och använder dem.

Det är just inlärningsstrategier för att lära sig ord och fraser som kommer att analyseras i detta arbete, för vikten av just denna del av språket. Malmberg (2000:234) uttrycker det på följande vis: ”Sammantaget kan vi säga att ordkunskapen har en så central betydelse för all språklig kommunikation att det finns all anledning att söka göra själva ordinlärandet effektivare”.

1.2.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning när eleverna lär sig ord och fraser, genom att jämföra två områden: gymnasieelever som läser spanska steg 3 och spanskläromedel. Att hjälpa eleverna in i deras väg mot att bli mer medvetna av de olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser kommer att vara också ett syfte genom något som jag har kallat för förändringsprocess.

Frågeställningar som leder detta examensarbetet kommer att vara:

1. Är gymnasieeleverna medvetna om deras språkinlärning? Vilka strategier använder gymnasieeleverna när de lär sig ord och fraser i spanska? Är de medvetna om att det finns flera olika sätt att lära sig ord och meningar? Hur många olika inlärningsstrategier känner dem till? Är de medvetna om vilka strategier som passar dem bäst?

2. Kan man förbättra deras sätt att lära sig ord och fraser? Kan man hjälpa dem att bli mer strategimedvetna?

3. Har spansktextböcker en tydlig funktion att lära ut elever hur man lär sig spanska? Finns det en tydlig linje som presenterar olika inlärningsstrategier? Och i så fall vilka sorts strategier fokuserar dem på?

4. Har lärarhandledningar för lärare en viktig del att hjälpa läraren i arbetet med inlärningsstrategier?

1.3.

Studiens avgränsning

Det skulle vara intressant att analysera de inlärningsstrategier som eleverna använder sig av i de fyra färdigheter: läsförståelse, hörförståelse, muntligt och skriftligt. Men

10

tyvärr så måste man avgränsa arbetet så att man får givande resultat och är möjligt att genomföra med den tiden som står till förfogande. Det är därför avgränsningen blir att studera inlärningsstrategier för att lära sig ord och fraser.

1.4.

Studiens upplägg

Detta arbete är indelat i fem avsnitt. Det första avsnittet kommer att behandla en litteratur- och forskningsgenomgång, där STRIMS-projektet (Malmberg, 2000) kommer att ha stor vikt. Fortsättningsvis kommer det att presenteras de metoder som ska användas för att ta svar på mina frågor. Sedan, under Resultat och Analys, kommer det att visas vad jag har fått ut av enkäten som gymnasieeleverna har svarat på inom ordinlärningsstrategier, hur har förändringsarbetet gått för att hjälpa eleverna att bli mer medvetna om hur de lär sig spanska, och hur behandlar läroböcker just dessa strategier. Avslutningsvis ges en diskussion av resultaten och en metoddiskussion.

11

2. LITTERATUR- OCH FORSKNINGSGENOMGÅNG

2.1.

Styrdokument

I skolverkets kurs och ämnesplaner i moderna språk för gymnasium från 2011 under

Ämnes syfte hittar man två referenser till inlärningsstrategier. Den första är:

”Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen.” Och den andra: ”Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang” (Skolverket, 2011:1). Det betyder att en av moderna språks syfte måste vara att hjälpa eleverna i deras väg mot att lära sig ett nytt språk genom att visa dem olika språkliga strategier och genom att medvetengöra deras språkinlärning hjälper vi eleverna att lära sig språket både på lektionerna och utanför. Andra syftet är att eleverna ska kunna använda sig av olika strategier när de läser, skriver, pratar eller hör språket.

Föregående syften finns också detaljerad i det centrala innehållet (Skolverket, 2011:3). För steg 1 under reception: ”Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse”. Och under produktion och interaktion: ”Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel omformuleringar, gester och frågor.” Kunskapskraven för steg 1 upplyser också det i två tillfällen (Skolverket, 2011:3):

1) ”För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna väljer och använder eleven strategier för lyssnande och läsning.”

2) ”Dessutom väljer och använder eleven strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.”

Eftersom detta examensarbete har som målgrupp elever som läser steg 3, refererar jag också till vad som står på detta steg (Skolverket, 2011:9). Under reception kan man läsa:

1) ”Strategier för att uppfatta detaljer och förstå sammanhang samt för att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form, innehåll och syfte.”

2) ”Olika sätt att söka, välja och värdera innehållet i texter och talat språk”. Och under produktion och interaktion:

12

1) ”Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel med hjälp av omformuleringar och förklaringar.”

2) Strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal, till exempel genom att ta initiativ till interaktion, lyssna aktivt och avsluta på ett artigt sätt.

På kunskapskraven kommer samma fraser som på steg 1.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att styrdokumenten fokuserar på två olika vägar när det gäller strategier: den första är kopplat till språkinlärning och kommer bara med under ämnets syfte. Eleverna ska bli medvetna om att det finns olika strategier att ta till sig ett nytt språk. Den andra är kopplat till språkanvändandet och finns med under ämnets syfte, centralt innehåll och kunskapskraven. Eleverna ska kunna olika strategier som hjälper dem lösa olika språkliga situationer.

2.2.

STRIMS-projektet

Detta examensarbete kommer att ha som huvud teoretisk bakgrund Malmbergs (2000) bok som heter ”I huvudet på en elev” – Projektet STRIMS (som står för Strategier vid Inlärning av Moderna Språk). Detta projekt har haft som syfte att undersöka svenskelevernas inlärningsstrategier när de lär sig främmande språk, och spanskan har analyserats på gymnasieelever. Slutsatserna från STRIMS när det gäller ordinlärningsstrategier var att eleverna jobbar på ett väldigt traditionellt och mekanisk sätt och använder huvudsakligen den så kallad ”ordlistemodellen”. Alltså, de gymnasieelever som läste spanska på gymnasiet och deltog i STRIMS projektet lärde sig ord genom att lära in listor av glosor: de har orden översatta och håller för den ena spalten tills de kan översätta, eller de skriver ner eller läser högt tills de kan orden. Problemet låg inte att de studerade på ett traditionellt sätt utan att de flesta orden glömdes bort rätt snabbt. STRIMS-projektet förklarar elevernas val av ordinlärningsstrategi genom att påstå att det kan vara lärarens sätt att förhöra orden som har påverkat elevens val att lära in dem. Att ändra på elevernas ordinlärning var inte en lätt uppgift, var en av studiens slutsats. Det betyder då att för att lyckas behöver man jobba mycket med det.

Angående STRIMS-projektet så tycker eleverna att lära sig ord är något lätt och roligt. Men de strategier som används är inte så framgångsrika eftersom orden glöms efter ett tag, så för att förbättra ordinlärningsstrategier hos eleverna inom moderna språk,

13

STRIMS-projektet rekommenderar följande: 1) ha en diskussion i klassrummet med eleverna om vad det innebär att lära sig ord på ett främmande språk. 2) Medvetengöra elevernas inlärningsstrategier och visa olika strategier för ordinlärning. 3) Förklara hur minnet fungerar (korttidsminnet och långtidsminnet) och arbeta med olika minnesknep. 4) Arbeta aktivt och kontinuerligt med inlärningsstrategier.

2.3.

Språkinlärningsstrategier

Strategier är ett begrepp som uppmärksammas mer och mer inom språkinlärning och definieras som det man gör som inlärare när man lär sig och när man använder språk. Skolverkets extramaterial (Skolverket, 2012) definierar inlärningsstrategier på följande vis:

Strategier är något som alltmer kommit att uppmärksammas i diskussionen om språklig kompetens. Det är ett brett och mångfasetterat begrepp, som handlar om hur man gör, och kan göra, när man lär sig språk och när man använder språk, dvs. om olika metoder och handlingssätt för lärande och kommunikation.

(Skolverket, 2012:1)

Forskning inom språkinlärningsstrategier har klassificerat de olika strategierna inom tre kategorier och här nedan presenteras dem (Skolverket, 2012:4):

- De metakognitiva strategierna: när man reflekterar över hur man lär sig (till exempel: planerar, genomför, utvärderar och korrigerar sig själv). Ett material man kan använda sig av är Europeisk portfolio.

- De kognitiva strategierna: när man analyserar, löser problem, bearbetar (tar anteckningar, associerar, klassificerar, drar slutsatser).

- De socio-affektiva strategierna: används när man kommunicerar eller samarbetar och det är därför viktigt att inlärare känner sig bekväma i en klassrumsituation så att de vill och vågar prata på språket de håller på att lära sig. Exempel på sådana strategier är att lyssna på vad andra ska säga, fråga efter hjälp, ge feedback.

2.4.

Ordinlärning

Det första man behöver fråga sig är vad det innebär att kunna ett ord. Det första svaret man kommer på är att man ska kunna översätta det. Men funderar man lite djupare så förstår man att kunna ett ord är ett komplex process som innebär att kunna översätta det men också att kunna stava, kunna uttala, kunna böja, kunna första när man ska använda

14

den, kunna använda den själv (Tornberg, 2000:91). Ett viktigt arbete med eleverna är just att medvetengöra vad de får ut av att lära in ord och fraser med den traditionella metoden ”ordlistemetoden” där de har listor på två språk och de täcker för ena spalten och sen den andra. Ord behöver man sätta in i olika sammanhang för att kunna lära sig dess olika betydelse, och det kan man inte lära sig via den metoden (Tornberg, 2000:96).

Det man också behöver vara medveten om när man lär sig ord och fraser på ett nytt språk är hur minnet fungerar. Tornberg (2000:92) refererar till minnesforskningen för att förklara det. Korttidsminnet är ett arbetsminne som varar tills vi anser att vi behöver den, men sen glöms det. Men där varken lagras det eller kodas in information, så längre fram kommer man inte att kunna plocka fram informationen. Om man lär sig ord genom ”ordlistemetoden” är väldigt sannolikt att orden hamnar i korttidsminnet och att de glöms efter att förhöret är avklarat. Så, vad behöver man göra för att minnas orden efteråt? Svaret är att den måste hamna i långtidsminnet och vi behöver hjälpa hjärnan med inkodning, lagring och framplockning. Inkodning är en medveten strategi för att minnas. Lagring är var information finns i hjärnan efter att ha kodats in. Framplockningen är en rekonstruktion av inkodningen, där man aktiverar de ledtrådar vi använde när vi lagrade informationen för att kunna ta fram den. Detta är det vi borde lära våra elever att göra angående Tornberg (2000:96):

”1) att koda in orden med hjälp av textsammanhanget, verkningsfulla bilder, egna meningar eller andra personliga koder som de föredrar, 2) att plocka fram orden på samma sätt som de kodats in åtminstone i ett första steg, 3) att analysera och öva orden på ett sådant sätt att de kan användas i nya sammanhang.”

Eftersom elever lär sig annorlunda, alltså har olika inlärningsstilar, är det viktigt att visa olika sätt att lagra, koda in och framkalla informationen. Tornberg (2000:97) utgår från Howard Gardners sju intelligenser för att sammanfatta olika sätt elever kan koda in information på:

1) Den lingvistiskt intelligente eleven: skriver meningar eller historier, gör ordsketcher, använder ordbehandlare, tillverkar ordkort och tillverkar spel 2) Den logistiskt-matematiskt: gör ordlistor eller ordprogram på datorn, söker

ordstammar och avledningar, experimenterar med orden i nya sammanhang, drar slutsatser från ett ord till ett annat och tillverkar egna prov.

3) Den visuellt-spatiale: kombinerar ord och bild, använder mindmapping, färg eller grafik.

15

5) Den kroppsligt-kinestetiskt: förknipa orden med kroppsrörelser, spela ordkort eller spel, dramatisera.

6) Den sociala: arbeta i grupp

7) Den intuitiva: arbeta på egen hand.

Tornberg (2000:98) föreslår fyra steg som lärare kan använda för att hjälpa eleverna att bli medvetna ordinlärare. Den första är att ställa frågan i klassrummet om vilka problem finns det när man lär sig ord. Sedan kan man diskutera de olika problem och dela med sig som elev av olika minnesknep. Sedan kan man göra ett experiment som Tornberg presenterar och som heter minneskedjan där eleverna ska lära sig ett antal lösryckta ord med hjälp av att visualisera med personliga bilder och skapa ett sammanhang. Efteråt ska man diskutera med eleverna hur det gick till och dra slutsatser. Då blir det ett perfekt tillfälle att berätta för klassen om hur minnet fungerar.

Andra steget är ett experiment med ordsammanhang. Där ska man låta eleverna lära sig ord utifrån två olika listor: den första bara en efter den andra, och den andra grupperad efter betydelse. Sedan kan man diskutera vad lättast var att komma ihåg, och hur sammanhanget påverkar vårt minne.

Det tredje steget är att presentera för eleverna Gardners sju intelligenser, be eleverna identifiera sig med vilken eller vilka intelligenser de tror de har och sedan be de lära in ord på de sätt som passar dem bäst. Sedan ska man diskutera i grupp hur allt gick till, om alla lyckades med inkodning, lagring och framplockning, och vilka slutsatser kan man dra.

Tornberg föreslår som sista steg att presentera för eleverna sex övningstyper som representerar olika inkodningsstrategier från de intelligenstyperna (skriva en parallell text, konstruera ett eget prov i grupp, gruppera orden, locimetoden där man placerar ord i rummet, använda musik och dramatisering, ordpantomim).

2.5.

Ordinlärningsstrategier

När det gäller att lära sig ord och fraser, presenterar Rubin & Thompson (1994:79) de strategier elever borde använda sig av. Författarna beskriver de två viktigaste sätt man lär sig ord på: direkta och indirekta strategier. Man använder direkta strategier när man aktivt lär sig ordförråd, och de indirekta strategier är när man lär sig ord genom att läsa

16

eller lyssna på språket. Här kommer det en sammanfattning av de direkta strategier som finns med på Rubin & Thompsons bok (1994:80):

- Satsa för 100 procent och kolla av vad du minns (eftersom det är bevisad att man glömmer en del med tiden är det bra att satsa för att kunna 100 procent av de ord och fraser man studerar, och att efter några dagar kolla av vad man minns). - Ha orden ihop med en definition, och en exempelmening så att man ser hur

använder man ordet i ett sammanhang. Skaffa dig kort med bilder för olika ordförråd.

- Säg orden högt och skriv dem om och om igen, men ändra på ordningen av orden för man glömmer först de som hamnar i mitten av listan.

- Använd orden i olika meningar med olika sammanhang (och kolla av med läraren att orden passar bra med alla sammanhang).

- Om du lär dig lättare genom att lyssna, spela in orden och deras definition och lyssna på det så mycket det behövs.

- Om du lär dig lättare genom att se, använd olika färger för att markera de orden du har svårare för (kom ihåg att substantiver är lättare än adjektiver, och adjektiver är lättare än verb). Om du använder kort, separera korten du har svårare för så att du ägnar mer tid åt dem.

- Använd mnemonics, alltså olika tekniker som underlättar memoreringen, och prova olika sorter så att man hittar de som passar en bäst. Här kommer det några exempel:

o Använd rim. Orden som rimmar är lättare att komma ihåg. Hitta egna rim med nya ord.

o Använd allitteration. Orden som börjar på samma bokstäver eller ljud borde memoreras ihop.

o Associera orden med det fysiska. Använd mentala bilder på hur ordet är i verkligheten (färg, storlek, lukt, form).

o Associera orden med deras funktioner, alltså med hur man använder dem (alla möbler som man sitter på, alla möbler som man ligger på, osv.) eller hur man använder dem i samtal (ord för att tacka, ord för att hälsa). o Använd ordassociationer (synonymer och motsatser).

o Lär dig sorter av ord (veckodagar, månader, färger).

o Lär dig relaterade ord (med samma rot- condición, condicionar). Det är bra att lära sig prefix och suffix för då kan man gissa sig fram).

17

o Gruppera ord som är av samma grammatiska sort (substantiver, adjektiver) o Associera orden med kontextet (om du brukar äta köttfärsås hemma hos din farmor, tänk ordet i den kontexten, då kommer det att vara lättare att ta fram orden om du tänker på det sen).

2.6.

Formativ bedömning

Den traditionella bedömningen i skolan kallas för summativ bedömning och karakteriseras för att mäta vad eleverna har lärt sig. Det görs i slutet av ett moment. Formativ bedömning görs dock under undervisningsprocessen och har som syfte att hjälpa både eleven och läraren att gå vidare i lärandet. Tanken är att formativ bedömning ska hjälpa eleverna att fånga upp problem innan det är för sent, och att ge råd till eleverna så att den kan hitta en strategi eller ny lösning för att ta till sig det den lär sig. När man jobbar med formativt bedömning har man inte längre fokus på att få bra betyg, utan man fokuserar på lärandet för lärandets skull (Skolverket, 2003). Och en del av lärandet är att hjälpa eleverna att hitta de inlärningsstrategier som passar just dem. Skolverket refererar till den länken mellan bedömning och inlärningsstrategier på följande sätt: ”I formativ eller lärande bedömning spelar reflektion, självbedömning och inlärningsstrategier fortsatt en stor roll.” (Skolverket, 2012:3).

2.7.

Läroböcker i moderna språk-undervisning

Innan 1991 hade staten en mer kontrollerande och styrande roll när det gäller läromedel. Idag är det målen som styr, och lämnas uppgiften att välja undervisnings material till lärarna (Skolverket, 2006:13).

I en tid där man har lättare tillgång till riktigt material där språket talas (på internet finns tv, tidningar, intervjuer, filmer, serier, osv och via program som skype kan man till och med prata med personer som är andra sidan jorden) och när staten inte styr vilken material man behöver använda, kan man börja fundera om läroböcker är fortfarande viktiga och används i moderna språkundervisning i den svenska skolan.

I verkligheten ser vi ”att läroböcker/tryckta läromedel fortfarande har en mycket stark ställning i skolundervisningen. Få lärare väljer att arbeta helt utan läroböcker” (Skolverket, 2006:20).

18

tryckta läromedel nu liksom tidigare är ett dominerande läromedel i skolan. De används fortfarande av lärare på ett antal områden i deras planerings- och undervisningsarbete, framför allt som källa till stoff att presentera i undervisningen. Läroboken, och särskilt ”elevens bok”, tycks också ha en legitimerande funktion såtillvida att lärarna anser att följer man den, så följer man också läroplanen. (Skolverket, 2006:25).

Forskningen (Skolverket, 2006:14) visar att användningen av läromedel varierar beroende på vilken sorts ämne det gäller. De ämnena som matematik, No-ämnen och språk där innehållet är mer strukturerad och kunskaperna bygger på varandra brukar använda mer läroböcker.

Men det visar sig att läroböcker använder man inte på samma sätt i undervisningen, utan att lärarens undervisningsstil är den som styr hur man använder boken: som källa, som utgångspunkt eller för övningar och uppgifter (Skolverket, 2006:21).

Forskningen är dock överens om att läroboken har en stark styrning roll i undervisningen, och här sammanfattas de viktigaste punkter (Skolverket, 2006:26):

 Läroboken har en kunskapsgaranterande-auktoriserande roll: lärarna anser att om de följer en lärobok så kan man vara säker på att man följer läroplanens mål

 Läroboken har en gemensamhetsskapande-sammanhållande roll, både tankemässigt-ideologiskt och praktiskt: För lärare och elever, läroboken ger trygghet och en syn av helhet.

 Läroboken underlättar utvärderingen av eleverna och deras kunskaper för lärarna: läroboken blir ett underlag vid utvärdering

 Läroboken underlättar i övrigt arbetet och livet först och främst för lärarna, men också för eleverna: lärarna slipper bli egen läromedelproducent, den underlättar planeringen och organiseringen av arbetet. För eleverna kan vara bra att ha bara ett material som man kan jobba med både på skolan och hemma.

 Läroboken har slutligen en disciplinerande roll: eleverna blir sysselsatta och vet vad de ska läsa, skriva, osv för att kunna det som krävs.

En viktig fördel som poängteras med lärobokanvändning är att den kan hjälpa eleverna att arbeta mer självständigt (Skolverket, 2006:12).

Men eftersom läroboken antar en så stor roll, blir det viktigare att lärare och elever får lära sig att välja och granska materialet de jobbar eller ska jobba med (Skolverket, 2006:11).

Det man behöver också tänka som lärare är att man måste variera undervisning och vara flexibel, så att man gynnar olika elever (Skolverket, 2006:138).

19

2.8.

Teori

När man vill studera elevernas medvetenhet om inlärningsstrategier, står elevernas lärande i centrum. Men att kunna förstå vad som försiggår i elevens huvud när de lär sig är ingen lätt uppgift. Dysthe uttrycker det på följande vis:

Ett problem är att det är så mycket lättare att dokumentera undervisning än att dokumentera lärande. Det är exempelvis enkelt att påvisa hur tiden fördelas mellan föreläsning, grupparbete och individuellt arbete, hur skicklig läraren är som föreläsare och vilka slags ämnesstoff som behandlas på olika sätt, men det är svårt att påvisa vilka konsekvenserna blir för lärandet. Förhör och test kan upplysa om vad som har fastnat av mätbara kunskaper men ger inte svar på hur själva lärprocessera går till (Dysthe, 2001:7).

Det kognitiva perspektivet har bidragit med forskning just om elevernas inre processer och med begreppet metakognition som är: ”förmågan att reflektera över sitt eget tänkande, sin förståelse och sitt lärande och bli medveten om hur man lär sig bäst (Dysthe, 2001:37). Detta perspektiv har dock blivit kritiserat för att ha en alltför insnävad individcentrering där fokus på lärandet begränsas på den mentala biten (Dysthe, 2001:38).

Det sociokulturella perspektivets syn på lärandet är att eleverna lär sig under interaktion, samverkan och samspelets gång. Och att kunskap är beroende av en kultur, som äger rum i en kontext (Dysthe, 2001:34).

Sociokulturella perspektiv bygger på en konstruktivistisk syn på lärande men lägger största vikt vid att kunskap konstrueras genom samarvete i en kontext och inte primärt genom individuella processer. Således betraktas interaktion och samarbete som helt avgörande för lärande, inte bara som ett positivt element i lärarmiljö. Att kunna ligger i sociokulturell inlärningsteori mycket nära praxisgemenskapen liksom individens förmåga att delta där. Att delta i social praktik där lärande äger rum är därför det väsentliga. (Dysthe, 2001:41)

Enligt Dysthe (2001:41) de två forskningslinjerna, det kognitiva och det sociokulturella, har slutat att utvecklas separat, och nu kan man se en början på en teori där man försöker föra samman social interaktion och kognitiva processer. Det är precis i den linjen mellan individen och gruppen som detta examensarbete har sin teoretiska bakgrund. Man kan inte glömma att ämnet av detta examensarbete är spanska, alltså ett språk. Och språk lär man sig inte på ett individuellt sätt, utan samspelet med andra människor är jätte viktigt. Det är därför också viktigt att poängtera att när vi vill att våra elever lär sig ordförråd, det kan inte bara vara på ett individuellt sätt.

20

Malmbergs (2000) bok om strategier vid inlärning av moderna språk är den som har inspirerat mig mest på hur jag ska gå till väga när jag vill närma mig elevernas sätt att lära sig språk, och som kommer att vara min utgångspunkt. I boken kan vi se den dubbla perspektivet jag har precis presenterat. Alltså att forskarna kom till slutsatsen att det inte gick att forska om inlärningsstrategier om inte eleverna kunde prata åtminstone i par och berätta om deras inlärningsstrategier: ”Även om vi i första hand avsett att ägna vårt intresse åt elevernas individuella strategier, kunde vi inte undgå att notera den roll det sociala samspelet spelar för en framgångsrik språkinlärning” (Malmberg, 2000:11). Och det visade sig att genom interaktion eleverna kunde lära sig mycket av varandra och så ökade deras språkmedvetenhet (Malmberg, 2000:218). Här visas slutsatserna Malmberg kom fram till om nyttan eleverna hade av pararbetet (Malmberg, 2000:18):

- De använder många socio-affektiva strategier - De uppmuntrar varandra och också sig själva - De ber om hjälp och förtydliganden

- De kompletterar, hjälper och bekräftar varandra - De samarbetar och visar ofta stark ”vi-känsla”

- De ger intryck av och säger själva att de finner pararbete meningsfullt och också roligt

- De använder många metakognitiva strategier - De diskuterar hur de ska lösa uppgiften - De gör bedömningar under arbetets gång

21

3. METOD OCH MATERIAL

Denna studie har behandlat tre olika sorters metoder. Den första metoden har varit en enkät, för att undersöka elevernas syn på ordinlärningen. Den andra metoden är ett arbete i grupp som jag har kallat för förändringsarbete eftersom den har haft som viktigaste syfte att medvetengöra eleverna om deras inlärningsstrategier och hjälpa dem att hitta nya vägar när det gäller att studera spanska. Den har också avslutats med en liten enkätundersökning. Den tredje metoden är en kvalitativ innehållsanalys med syfte att granska de ordinlärningsstrategier som finns i Waldenströms m. fl. (2009a) lärobok och lärarhandledning Caminando 3 (2009b). En del av eleverna har också blivit undersökta om deras åsikter om läroboken de använder.

3.1.

Enkät

Utgångspunkten av mitt examensarbete var att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning och att kartlägga gymnasieelevernas medvetenhet när det gäller deras språkinlärningsstrategier och deras användning av strategier när de lär sig ord och fraser. För att kunna få en snabb bild på det, var en enkät det metoden som passade bäst för att få veta svaren på så många elever på kort tid (Holme & Solvang, 1996:76). Dessutom, enkäten som delades ut till eleverna har jag inte skapat själv utan har använt den som finns i Lärarhandledning Caminando 3, som är en kopia på de frågor som fanns med i STRIMS-projektet och som heter: ”Funderingar kring språkinlärning”. Malmberg (2000:233) rekommenderar lärare att använda deras enkät som ett sätt att lyfta upp i språkundervisning en reflektion bland elever på hur de lär sig språk. Att använda en enkät som redan finns och är prövad har hjälpt mig att spara tid och hoppa över pilotstudie och att ha en garanti på dess validitet och tillförlitlighet.

En av nackdelarna med enkäter är att man inte får djupa svar, men just denna enkät har bara öppna frågor med en låg grad av strukturering (Patel & Davidson, 2003:73), så att man kan få mer kvalitativ information. Det försvårar och förlänger dock analysprocessen, för då krävs det en kategorisering av svaren.

22

3.1.1. Urval

Undersökningen är genomförd på två olika gymnasieskolor till elever som läser steg 3 i spanska och som går i tre olika grupper. Grupp nummer ett är 22 elever, grupp nummer två är 28 elever och båda två tillhör samma gymnasieskola. Grupp nummer tre är 20 elever och tillhör en annan gymnasieskola. Den dagen enkäten genomfördes så var antalet elever 53 stycken (17 elever från grupp ett, 19 elever från grupp 2 och 17 elever från grupp tre).

3.1.2. Genomförande av enkäten

Enkäten (se Bilaga 1) genomfördes under första lektionen på höstterminen 2013 till de tre klasser som jag har i spanska steg 3, som den dagen var sammanlagt 53 elever. Alla elever läser högstudieförberedande program. Två av klasserna går på en kommunal gymnasieskola (en av klasserna är elever som läser ekonomi – med 17 elever- och den andra klassen läser de flesta naturvetenskap och några få läser estet – 19 elever-). Den tredje gruppen går på en friskola med idrottsinriktning och samtliga (17 stycken) läser samhällsprogrammet. Klasserna blev informerade att enkäten var konfidentiell och hade som syfte att analysera deras inlärningsstrategier när de lär sig spanska och att detta skulle användas i min forskning om hur elever lär sig ord och fraser på spanska.

3.1.3. Bearbetning

Enkätsvaren som hade direkt koppling till inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser har bearbetats och resultaten kommer att redovisas fråga för fråga, med målet att kartlägga elevernas sätt att lära sig spanska i början av läsåret för de tre olika grupper som läser steg 3 i spanska. Eftersom hela enkäten har bara öppna frågor så har bearbetningsprocessen inte följt den typiska kvantitativa processen, utan mest sett ut som en kvalitativ bearbetning, dvs. att jag har läst upprepade gånger alla svaren för varje fråga för att kunna hitta ett mönster i svaren och kunna på det viset skapa olika kategorier (Patel & Davidson, 2003:121). För att visa innehållet av kategorierna så har presenterats ibland några direkta citat från elevernas svar för att exemplifiera och illustrera kategorin (Patel & Davidson, 2003:122).

3.1.4. Etik

Denna enkät följer de forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 1990). Första princip kallas för informationskravet och innehåller kravet att informera deltagare i en

23

enkätundersökning om studiens syfte. Den princip följdes, samt samtyckeskravet, som säger att deltagare får välja om sin medverkan. Den tredje principen heter konfidentialitetskravet, och det har följts eftersom alla personuppgifter har behandlas så att ingen kan ta del av dem. Sista principen, nyttjandekravet, har preciserats att uppgifterna kommer att endast användas för forskningsändamål och som grund till ett förändringsarbete för att hjälpa eleverna att bli mer medvetna om deras inlärningsstrategier, som kommer att beskrivas i nästa avsnitt.

3.2.

Förändringsarbete

När första stadiet av arbetet var avklarat, alltså en kartläggning av vilka strategier eleverna använder sig av som kom fram med enkätundersökningen, började andra stadiet. Dvs. ett arbete med de tre grupperna för att lära känna sig bättre på hur de lär sig spanska och ge exempel på olika strategier så att de skulle bli mer medvetna och förbättra deras sätt att lära sig spanska. Pga. tidsbrist så har detta arbete börjats med alla grupper men bara kunna avslutas med en av grupperna: grupp nummer 2.

3.2.1. Genomförande av förändringsarbetet

Redan första lektionen började arbetet med att medvetengöra elevernas inlärningsstrategier (se Bilaga 3). Eleverna har två lektioner per vecka och en timme och femton minuter varar varje lektion, och detta arbete innebar att vi ägnade en del av den tiden för att göra olika övningar som hade som syfte att eleverna skulle reflektera och bli mer medvetna om deras sätt att lära sig spanska. Under de tre första lektionerna av läsåret fick eleverna arbeta på olika sätt med en lista av nya verb. Vi började med att de fick fem minuter på sig bara för att kunna så många som möjligt, för att efteråt berätta för gruppen hur de hade gjort för att lyckas med det, så att alla skulle reflektera på hur de brukar lära sig ord och fraser och sedan för att få tips från andra elever på andra sätt man kan använda sig av när de vill lära sig nya spanska ord. Efter de tre första lektionerna så upphörde arbetet med just de verben, och i lektion nummer 9 både grupp 1 och grupp 2 fick en test där de skulle visa hur många verb och definitioner de kom ihåg från de första lektionerna. Efter några lektioner, visades resultatet av testerna, och mycket hade glömts, så detta ledde till en ny diskussion om hur vi ska göra för att lära oss och inte glömma, och vad innebär egentligen att kunna ett ord. Jag berättade om hur minnet fungerar, om hur man kan göra för att de nya orden inte ska hamna på

24

korttidsminnet utan på långtidsminnet, och då presenterades en rad minnesknep som jag hade sammanfattad från Rubin & Thompson (1994).

För att kunna testa de nya sätten att lära sig ord och fraser så började vi ett läsprojekt. Först gjorde vi en övning från Tornbergs bok (2000:95) som visar vilka strategier kan man använda sig av när man ska läsa en text, och sen fick eleverna i grupp 1 läsa introduktionen och kapitel 1 av den lättlästa boken och använda de strategier för att kunna komma ihåg de nya orden och kunna återberätta det de hade läst. Projektet avslutades med en liten enkätundersökning med fyra öppna frågor där eleverna skulle beskriva vad de hade gjort för att komma ihåg de nya orden.

Denna enkät har också bearbetats på ett kvalitativt sätt, och har följt de forskningsetiska principer på samma sätt som första enkäten.

3.3.

Material

Det material som har analyserats i detta examensarbete är en lärobok avsedd för steg 3 och som heter Caminando 3 och dess lärarhandledning. Det är ett läromedel i spanska inriktad för gymnasieskolan och vuxenutbildning. Det är en så kallad allt-i-ett-bok, dvs. en bok som inkluderar textbok, och arbetsbok i en och samma bok. Caminando 3 är indelad i ett introduktionskapitel, som är tänkt som repetition från föregående steg, och sex kapitel till. Den har också följande delar: minigrammatik, grammatisk lathund, självdiagnoser med facit, facit till övningarna, texterna översatta till svenska, ordlistor (svensk-spansk och spansk-svensk), musik och extratexter. Varje bok är rustad med en elev-CD, där man kan lyssna på alla texter och man kan öva själv på hörföståelseuppgifterna.

Valet av boken att analysera har gått på följande sätt: i första hand undersöktes vilken bok används i de sex gymnasieskolor som finns i min kommun för gymnasieelever som läser spanska steg 3. Alla skolor hade Caminando 3 som lärobok. I andra hand, för att det verkar vara en lärobok som används i stor grad och i andra sammanhang än gymnasiet. Det är en bok som används för vuxenutbildning och för distansutbildning. Till exempel, Nationellt centrum för flexibelt lärande har skapat en hemsida med internetövningar som komplettering till Caminando 3.

25

Och sist men inte minst, eftersom mina elever som är de som analyseras i detta examensarbete använder boken Caminando 3. För alla de anledningar har jag valt den boken som grund för min analys.

Genom en kvalitativ innehållsanalys, kommer jag att granska om det finns ett tydligt mål att lära ut elever olika inlärningsstrategier när det gäller ord och fraser i Waldenströms m. fl. (2009a) lärobok och lärarhandledning Caminando 3 (2009b).

26

4. RESULTAT OCH ANALYS

4.1.

Resultat av enkäten

I detta kapitel kommer jag att presentera de resultat jag har kommit fram med elevenkäten som delades ut till de tre grupper som läser spanska steg 3 på gymnasiet, och som egentligen har samma frågor som STRIMS-projektet. Grupp 1 och grupp 2 är två grupper från en kommunal gymnasieskola där den första läser alla elever ekonomiprogrammet, och det andra naturprogrammet. Grupp 3 är från en friskola och läser samhällsprogram. Antal elever som svarade på enkäten i varje grupp var: grupp 1 – 17 elever, grupp 2 – 19 elever, grupp 3 – 17 elever.

Målet med denna enkät var att göra en kartläggning om hur mina elever tycker de lär sig spanska, och mer specifikt hur de gör för att lära sig ord och fraser. Det är därför det kommer inte att analyseras hela enkäten utan bara de delar av den som har direkt koppling till mitt examensarbetes mål.

4.1.1. Vad tycker eleverna är lätt

Första svar som analyseras är vad eleverna tycker är lätt med språket. Av tabell 4.1 framgår det att för både grupp 1 och 2 det som är lättast är att lära sig ord, eller som eleverna uttrycker det: att lära sig glosor. Grupp nummer 3 skiljer sig i svaren eftersom det är bara två elever som tycker att glosor är det som är lättast. Om vi sätter ihop böjningar av verb och grammatik då är nästan hälften av gruppen som tycker att det är det lättaste. Grupp nummer 3 är den gruppen med mera heterogena svar, eftersom det inte finns en stor majoritet som tycker något utan det är rätt mycket uppdelat. Grupp nummer 2 har också grammatik som en av de lättaste saker att lära sig (den hamnar i position nummer två med nio elever som tycker det). Om vi ser det totala resultaten, när man sätter ihop alla svaren från de tre grupper så hamnar glosorna i första kategorin och grammatik i den andra. Alltså lite mer än hälften av alla elever (30 av 53) tycker att glosor och grammatik är det lättaste, och 33 procent (18 av 53) tycker glosor är det lättaste.

27

Tabell 4.1: Vad är lätt?

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 TOTALT

7 glosor 9 glosor 5 böjningar av verb 18 glosor 3 läsa 9 grammatik 3 lyssna 12 grammatik 2 prata 5 läsa 2 glosor 10 läsa 2 jobba i grupp 4 prata 2 läsa 7 prata 2 lyssna 2 skriva 3 grammatik 7 lyssna 1 lekar 2 lyssna 2 skriva 5 skriva 1 skriva 2 det mesta 2 det mesta är svårt 1 grammatik 1 förstå 1 prata 1 allt 1 lekar 1 översätta meningar 1 inget 1 uttal 1 kunna mindre texter utantill

1 kolla på film 1 uttala 1 vet inte

4.1.2. Vad tycker eleverna är svårt

När det gäller motsatsen, alltså vad tycker eleverna är svårt när de lär sig spanska så är det bara fyra stycken som svarar något relaterat till att lära sig ord (i grupp 2 en svarar ”få så bra ordförråd som möjligt” och en till svarar ”ord”, och i grupp 3 två elever svarar ”att kunna många ord”). Och två av de fyra är mer inriktad att det som är svårt är att kunna många ord och inte så mycket om att lära sig ord.

Det som eleverna tycker är svårt är prata, skriva, grammatik och att förstå. Det är speciellt att grammatik kommer upp både som det lättaste och det svåraste, men det är en konsekvens av att grupperna är rätt heterogena och har eleverna som tycker rätt olika. I grupp nummer ett kan vi se i tabell 4.2 att 10 elever (lite mer än hälften) tycker att skriva och prata är svårt och det hamnar längst upp i listan. Prata är just det som mer än hälften i grupp 2 tycker att det är svårt. Vi kan se igen att grupp 3 är den mest heterogena gruppen där det finns mer variation i svaren. Här hamnar grammatik, skriva och förstå längst upp i listan, men just prata, är det bara två elever som tycker det är svårt. Eftersom frågan var öppen så kunde eleverna svara mer än en sak de tyckte var svårt, så det är därför totalen för varje grupp inte motsvarar totala elever per grupp.

28

Tabell 4.2: Vad är svårt?

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 TOTALT

6 skriva 10 prata 5 grammatik 16 prata 4 prata 5 grammatik 4 skriva 12 skriva 3 förstå 3 förstå 4 förstå 12 grammatik 3 böjning av verb 2 uttal 2 böjning av verb 10 förstå

2 grammatik 2 sätta ihop meningar 2 prata 5 böjning av verb 2 Inget 2 skriva 2 kunna många ord 4 uttal

1 komma ihåg allt 1

komma ihåg alla

undantag 1 uttala 1 ordföljd 1 få så bra ordförråd 1 det mesta 1 dialekter 1 stava 1 lära mig texter 1 uttal 1 läsa 1 ord

4.1.3. Hur tror eleverna att de lär sig ord och uttryck

Fråga nummer tre av enkäten lyder: Hur tror du att du lär dig ord och uttryck? Den frågan är av stor vikt för arbetet för här får vi en bild på om eleverna är medvetna på vad de gör när de lär sig ord, om de använder någon eller några strategier för det och vilken typ av strategier är det.

Det första att framhäva från tabellen är att grupp 2 är gruppen som mest svar ger på denna fråga (40 svar på hur de lär sig ord och uttryck), följt av grupp 1 som svarar 31 sätt och grupp 3 är de som minst svar ger i denna fråga (bara 20 sätt att lära sig ord på, eftersom tre svarade att de inte visste). Ser man på de totala svaren, då har flest elever svarat att de skriver ner orden för att lära sig dem, de studerar orden som glosor, de läser, hör och repeterar orden. Om vi börjar med gruppen som hade mest svar på denna fråga, alltså grupp 2, då ser man att det som eleverna gör mest för att lära sig ord och fraser är också att skriva ner orden, studera glosor, repetera dem, läsa och höra. Från den gruppen får vi andra förslag som går lite längre än ordlistemetoden som till exempel att relatera orden till andra språk, att tänka orden i huvudet, att göra lekar med orden och att använda orden i meningar. En elev svarar en indirekt strategi, alltså att den lär sig ord när den tittar på spanska filmer. I grupp 1 är också de flesta svar typiska sätt, men sex elever ger andra svar som: associera, använda i sammanhang, relatera till andra språk och hitta liknande ord. I grupp 3 får vi också liknande svar som de andra grupper, och bara ett svar är lite utanför det traditionella sättet: att tänka orden i huvudet.

29

4.1.4. Hur vill eleverna lära sig grammatik

Att beskriva hur eleverna lär sig grammatik var inte en del av detta examensarbete, men jag visar resultatet på just denna fråga för den visar sättet på hur eleverna brukar lära sig språk. I frågan, när du ska lära dig ny grammatik, vill du själv försöka gissa regeln utifrån givna exempel eller vill du att läraren ska presentera regeln först och sedan ge exempel, så är 79 procent av eleverna som tycker att de vill att läraren ska förklara regeln först. Min teori som förklarar detta är att eleverna är så vana att lära sig språk med en uppåt – neråt strategi, alltså att läraren visar hela tiden hur man gör så de inte ens kan tänka sig att ett språk egentligen är mycket självarbete och självupptäckande. En av eleverna från grupp ett svarade så här på att gissa regeln själv: ”Ja, det hade varit kul”. Alltså som något som inte brukar hända, men ändå den eleven förstår vitsen med det.

Tabell 4.3: Hur lär eleverna sig ord och uttryck

31 Grupp 1 40 Grupp 2 23 Grupp 3 TOTALT

5 läsa 8 skriva ner 8 skriva ner (många gånger) 20 skriva ner 4 skriva 6 glosor 3 höra de ofta 11 glosor 3 glosor 4 repetera 3 vet inte 9 läsa 3 använda i sammanhang 3 läsa 2 glosor 9 höra 3 höra 3 höra 2 repetera 9 repetera 3 repetera 3 plugga 1 tänka dem i huvudet

3 se 1 tänka dem i huvudet 1 läsa flera gånger 2 prata 1 lekar 1 få tid till att öva 1 relatera till andra språk 1 relatera till andra språk 1 glosboken 1 associera 1 prata 1 läsa högt 1 tittar och lyssnar på läraren 1 någon förhör mig 1 hitta liknande ord 1 nöta 1 traggla 1 genomgångar 1 titta på film

1 se

1 exempel 1 läsa texter och översätta 1 i olika meningar 1 vet inte

30

Tabell 4.4: Hur lär sig eleverna grammatiska regler

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Totalt %

Läraren ska förklara regeln 14 16 12 42 79% Spelar ingen roll 3 0 0 3 6% Gissa regeln själv 0 3 5 8 15%

Efteråt, när jag presenterade de här resultaten för eleverna och tog upp just det svar för att den var så extremt enhetlig, så förstod jag på deras svar att de inte var vana vid det och att de inte kunde tänka sig ens att lära sig spanska på det viset. Men när jag förklarade ett exempel (med verbet att gilla ”gustar”) så tyckte eleverna att det var ett bra sätt att lära sig grammatiska regler på.

4.1.5. Hur utnyttjar eleverna bilder som finns vid texten

Den här frågan behandlar inte heller något specifikt om hur man lär sig ord och fraser, men jag har valt att ha med den i arbetet för den kan visa om elever använder sig av bilder som en strategi i deras förståelse.

Angående just hur frågan har blivit formulerad i detta fall så kan det ha haft en stor påverkning av svaren. Det kanske finns elever som inte hade reflekterad över vad den gör med bilderna som hör till en text, men frågan har vägledit den till att svara på ett speciellt sätt. Trots de här formella frågetecknen, så kommer här resultaten från denna fråga.

Tabell 4.5: Hur utnyttjar eleverna bilder

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Totalt %

Ser koppling 12 13 14 39 78% Tänker inte på det 2 1 0 3 6% Inte alls 2 1 2 5 10% Vet ej 0 2 1 3 6%

Man ser att 78 procent av elever erkänner använda bilderna som en strategi för att hitta samband eller kopplingar mellan text och bild för att kunna förstå bättre texten de läser. 32 procent av eleverna erkänner använda sig inte av någon strategi alls, och det finns tre elever som skriver att de inte tänker att de kan få hjälp av bilden. En av eleverna uttrycker detta så: ”Har aldrig tänkt att man kan utnyttja bilderna”.

31

4.1.6. Vad minns eleverna bäst

I frågan om vad de tycker de minns bäst, det de ser eller hör, så ser vi att i alla grupper tycker en majoritet att de minns bäst genom att se. Totalt så ser vi att 72 procent minns bäst det de ser. Bara 9 procent tycker de minns bäst det de hör, och 9 procent tycker att det funkar lika bra med båda. Om vi slår ihop de två sista, så har vi att en 28 procent minns bra när de hör, och det behöver vi som lärare ha hänsyn när man planerar och arbetar på lektionerna, och när man ger förslag på vilka olika sätt eleverna kan lära sig ord och fraser.

Tabell 4.6: Vad minns eleverna bäst

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 TOTALT %

Ser 12 14 12 38 72% Hör 0 3 2 5 9% Båda 5 2 3 10 19%

4.1.7. Hur svårt är spanskan

När man analyserar svaren på denna fråga så ser man direkt att grupp 3 svarar på ett väldigt annorlunda sätt än grupp 1 och 2. De flesta elever i de två första grupperna tycker att spanska är ett lätt ämne eller lika lätt än de andra ämnen. Grupp 1 är en 69 procent (9 elever av 17) som tycker det och grupp 2 en 58 procent (8 elever av 19). I grupp 3, dock, tycker bara en 19 procent av eleverna att spanskan är lätt.

Tabell 4.7: Hur svårt är spanskan

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3

Lätt 9 8 3

Lika som andra 2 3 0 Svårt 3 2 4 Väldigt svårt 2 2 4 Svårare än andra 0 3 5 Svårast av alla 0 1 0

4.1.8. Särskilda minnesknep

Den här frågan är speciellt viktig för mitt arbete. Om eleverna hade en stor medvetenhet om deras inlärningsstrategier, och använde olika sätt att lära sig spanska på så borde det finnas många bra svar på just denna fråga. Men tyvärr så är inte fallet.

32

Tabell 4.8: Hur många minnesknep kan eleverna rekommendera Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Totalt %

Ja 3 10 6 19 38% Nej 11 9 11 31 62%

Bara 38 procent av alla elever rekommenderar någon minnesknep. Om man tittar på de olika grupper, så ser vi att grupp 2 utmärker sig här för att vara den enda som ja-svaren är mer en nej-svaren. De minnesknep eleverna rekommenderar är följande:

Från grupp nummer 1, trots att det är bara tre elever som skriver någon minnesknep, så är det inte den traditionella sätt att lära sig glosor på.

Tabell 4.9: Minnesknep från grupp 1

Liknande ord Skapa berättelser

Använda så många sinnen som möjligt samtidigt glosor.eu

Från grupp numer 2, den gruppen vi har fått mest svar på, så får man som traditionella förslag på minnesknep att läsa upprepade gånger, att läsa och skriva ner och göra det många gånger. Vi får som lite mer avancerade förslag att koppla orden till saker, att koppla det till andra språk, att använda en hemsida som heter glosboken.se, att planera i tid (inte dagen innan) och en referens till motivationen som hjälper att lyckas med att lära sig ord (finna sig själv och sitt intresse för ämnet). Det är också intressant att en elev som erkänner ha lätt för spanskan inte kan beskriva hur den gör. Ibland kan vi som lärare ha en uppfattning att de elever som lär sig snabb och har lättare för språket är mer medvetna om sina inlärningsstrategier, men det behöver inte vara så jämt.

Tabell 4.10: Minnesknep från grupp 2

Två elever: läsa flera gånger

Två elever: koppla orden till grejer, bilder, minnen, saker

Två elever: Koppla till engelska eller svenska Läsa och skriva ner

Gör det många gånger Glosboken

Inte dagen innan

Finna sig själv och sitt intresse för ämnet Vet ej, har lätt men vet inte vad jag gör

33

Och från grupp nummer 3, sex elever svarar på denna fråga och vi får också som svar att skriva upprepade gånger och det traditionella sättet att ha en lista med ord och hålla för det ena språket och sen hålla för det andra språket, det som vi har kallat innan för den ”ordlistemodellen”. Två av svaren kan man klassificera som mer avancerade: hemsidan glosboken och göra lekar, alltså lära sig ord genom olika lekar. Till motsatsen från grupp 2, här är en elev inte så medveten att det behövs tid och upprepning för att komma ihåg orden, och svarar att man ska studera kvällen innan man har ett prov.

Tabell 4.11: Minnesknep från grupp 3

2 skriva ner många gånger, hålla för Glosboken

Göra lekar

Plugga kvällen innan prov Brukar göra lite olika

4.1.9. Nytta av andra språk

Att man kan ha nytta av andra språk för att förstå och lära sig spanska är det en stor majoritet som inser det i alla grupper, så totalt är det 96 procent. I grupp nummer ett svarar några elever att det är engelskan och franskan som de använder. Att kunna flera språk är ibland något som inte hjälper, eftersom det är en elev som säger: ”Man har nytta av andra språk, men just tyskan förstör”. I grupp nummer 2 säger de flesta att det är både engelskan och svenskan de kan ha hjälp av, och två elever säger arabiska och italienska. I den tredje gruppen sägs också engelskan, och en elev säger också albanska.

Tabell 4.12: Hur många elever har nytta av andra språk

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Totalt %

Ja 15 16 17 48 96%

Nej 0 0 0 0 0%

Vet ej 1 1 0 2 4%

4.2.

Resultat av förändringsarbetet

Förändringsarbetet genomfördes med de tre grupper gymnasieelever med målet att hjälpa eleverna att bli mer medveten om deras sätt att lära sig spanska, och speciellt att lära sig och komma ihåg spanska ord och fraser.

34

- Jag hade valt 17 olika nya verb som kom på första avsnittet av läroboken Caminando 3 (och som eleverna skulle behöva förstå och använda lite längre fram). Jag skrev de huller om buller på tavlan med översättning under och vad eleverna att på 5 minuter använda sitt eget sätt för att lära sig så många som möjligt.

- Efter fem minuter skulle de sitta i grupper av 4 elever och fick ett papper med alla verb på spanska. Tillsammans skulle de skriva först översättning till svenska på baksida. När de var klara med det, skulle de vända pappret och göra tvärtom, alltså att kunna översätta orden från svenskan till spanskan.

- Nu var det dags att använda verben i ett sammanhang, så eleverna fick i varje grupp skriva ner en mening med varje verb. Sedan fick de läsa högt för hela klassen de meningar som de valde själva.

- Alla grupper klarade av uppgiften. Efter detta, började vi att diskutera tillsammans deras inlärningsprocesser, alltså vad var varje eleverna gjorde för att kunna komma ihåg de orden. De strategier som de själva hade använt för att lära sig kan man sammanfatta så här: skriva orden i en lista med översättning bredvid och täcka över först den ena och sen den andra spalten, skriva ner många gånger, läsa högt upprepade gånger, var i par och förhöra varandra, skriva orden i glosboken.se och göra övningar därifrån, koppla till engelska (votar – vote, aprobar – aprove, necessitar – necessary). På det sättet fick de ha en första reflektion på att det finns många olika sätt att lära sig ord på och de fick också höra hur andra elever gör för att lära sig ord på spanska.

Andra lektionen fortsatte detta arbete med övning 2 på följande vis (se Bilaga 3):

- I par skulle eleverna försöka para ihop de verben vi hade jobbat med på första lektionen med deras definition på spanska. På det sättet så fick de mer förståelse av varje verb. Listan med verb och definitionerna fick de som läxa.

- Sedan skulle vi repetera hur man böjer regelbundna verb i presens, och då använde vi självklart de regelbundna verb som fanns i listan för att både förklara regeln framför tavlan och för att de själva skulle träna på hur man böjer verb. - Och då fick de göra en övning som finns på Caminando 3 (sida 28, övning 9) där

35

också ett korsord för att veta hur många bokstäver behövde man för varje verb (se Bilaga 4).

Tredje lektionen började vi med att sitta i grupper av 4 elever och vi jobbade med verben igen på följande sätt:

- Varje grupp fick 17 kort med alla 17 verb på spanska. De skulle tillsammans komma ihåg vad de betydde och skriva definitionerna.

Arbetet just med verben upphörde under några lektioner, och vi jobbade inte mer med det förens lektion nummer 9. Då började vi lektionen med ett test för att se hur mycket eleverna kom ihåg av både verben och definitionerna. Den här uppgiften gjordes bara med grupp 1 och grupp 2. Svaren sammanställdes och på lektion nummer 14 presenterades resultaten för grupp 2 (se Bilaga 4), där många kom ihåg verben men bara en blev godkänd på definitionerna. För grupp 1 har jag inte haft tid för att genomföra detta pga. inställda lektioner och lov.

Målet med uppgiften var att visa hur snabbt man glömmer ord och fraser som man har studerat som glosor med ”ordlistemetoden”, och att presentera hur minnet fungerar och visa olika strategier att lära sig ord och fraser på. I grupper fick eleverna diskutera vad betyder att kunna ett ord, och de kom själva fram till att för att kunna ett ord räcker det inte med att kunna översätta orden utan att man behöver kunna uttala, stava, böja, förstå i olika sammanhang och kunna använda det. Denna övning kopierades från STRIMS-projektet (Malmberg m.fl., 2000:91). På samma sätt som i STRIMS-STRIMS-projektet, grupperna kom fram själva med att kunna ett ord är ett komplicerad och lång process som innebär många olika steg, och att gloslistan hjälper bara med en del av punkterna men inte med alla, så det krävdes flera sätt för att lära sig ord. Då visades de sista två sidor av presentationen med förslag på minnesknep och strategier för att lära sig ord och fraser, med forskarna Tornberg (2000:96) och Rubin & Thompson (1994:79) som teoretiskbakgrund.

Lektion nummer 15 delades ut en lättläst bok som eleverna ska läsa denna termin, men innan de skulle börja läsa det så skulle vi först göra en övning för att hjälpa dem med lässtrategier, som finns med i Tornbergs bok (2000:95). Den går ut på att dela ut en text på holländska om ”airbags för skidåkare” med målet att identifiera 10 stycken ord (skidåkare, denna, snöre, inom, luft, stor, kvävning, snö, nackdel, släpas med). Eleverna