Examensarbete i Socialt arbete Malmö universitet
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
FÅR EN KVINNA ÅNGRA SITT
MODERSKAP?
EN KVALITATIV STUDIE OM
SOCIALSEKRETERARES UPPFATTNINGAR AV
KVINNOR SOM ÅNGRAR ATT DE SKAFFAT
BARN
IS A WOMAN ALOUD TO REGRET
HER MOTHERHOOD?
A QUALITATIVE STUDY ABOUT SOCIAL
WORKERS’ PERCEPTION OF WOMEN WHO
REGRET HAVING CHILDREN
MADELEINE HUSS
Huss M. Is a woman aloud to regret her motherhood?. A qualitative study about social workers’ perception of women who regret having children. Degree project
in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of Social Work, 2018.
A common opinion is that having children is a choice you can’t regret. But what happens when women deviate from this norm and regret that they were having children? The purpose of this study was to investigate how social workers perceive women who regret that they were having children and how this perception affects their social work. The empirical material was collected by semi-structured interview questions in combination with the vignette method. Six social workers, which are working with children and families, were interviewed and then the material was processed by using coding and categorization. Eight categories were identified and analysed from a norm critical perspective, a psychological cultural perspective and Goffman’s theory about stigma. The study result showed that the social workers tended to explain the women’s feelings of regret as caused by reasons like postpartum depression, mental illness and
attachment problems. The study results also showed that norms about motherhood influenced how the social workers viewed the topic. This was expressed in the discussions about how the children could be affected by the mothers’ feelings of regret. The discussions also gave an indication that the social workers had a different way of reasoning, depending on the gender of the parent who was feeling regret in these situations.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 5 Problemformulering ... 6 Syfte ... 6 Frågeställningar ... 6 BAKGRUND ... 7 Definitioner och avgränsningar ... 7 Moderskap ... 7 Ett pronataliskt samhälle ... 8 Vad säger lagen? ... 9 Föräldrar inom socialtjänsten ... 10 KUNSKAPSLÄGE ... 11 Källsökning ... 11 Ångra moderskapet ... 11 Anknytning ... 12 Förlossningsdepression ... 13 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 14 Normkritiskt perspektiv ... 14 Goffmans teori om stigma ... 15 Genus- och kulturpsykologiskt perspektiv ... 16 METOD ... 18 Metodval ... 18 Urval ... 18 Tillvägagångssätt ... 19 Vinjetter ... 19 Intervjuguide ... 21 Förstudie ... 21 Genomförande av intervjuer ... 22 Analys och bearbetning av data ... 22 Forskarroll ... 23 Etiska överväganden ... 23 Förförståelse ... 23 Metoddiskussion ... 23RESULTAT OCH ANALYS ... 24
Empiriskt resultat och analys ... 24 ”Det känns som ett omvänt exempel” – Genusperspektivet ... 25 ”Man kan spekulera i hur maktbalansen har varit”– Makt i hemmet ... 27 ”Väx upp” – Arbetsfördelning i hemmet ... 27 ”Det kommer spricka ganska snart” – Förklara det oförklarliga ... 29 ”Barn är ingenting man kan välja till eller från” – Samhällets krav ... 30 ”Jag får ont i magen av att läsa det här” – Betraktelse av att inte vilja ... 32 ”Att ha en mamma som inte är nöjd” – Barnperspektivet ... 33 ”Det är ju helt normalt familjeliv” – Normalisering ... 34 Resultatdiskussion ... 35 Vidare studier ... 37 REFERENSER ... 38
BILAGOR ... 40 Bilaga 1. Johanna och Peter ... 40 Bilaga 2. Patrik och Anna ... 41 Bilaga 3. Karin och Joakim ... 42 Bilaga 4. Johan ... 43 Bilaga 5. Monica och Göran ... 44 Bilaga 6. Jörgen och Malin ... 45 Bilaga 7. Karin och Linus ... 46 Bilaga 8. Jens och Linda ... 47 Bilaga 9. Petra ... 48 Bilaga 10. Ludvig och Lena ... 49 Bilaga 11. Informationsbrev...50 Bilaga 12. Samtycke från deltagare i projektet ... 51 Bilaga 13. Tillstånd från verksamhetschef ... 52
INLEDNING
”I vår kultur och i vår tid har vi barn därför att vi vill, inte därför att vi måste ha hjälp med familjeförsörjningen eller för att vi inte kan förhindra graviditet. Vi tänker oss att barn kommer ur kärlek mellan två vuxna personer och att kärleken till barnet är en naturlig följd av att vi får barn.” (Ylva Elvin-Nowak 2001 s. 131-132)
Ovanstående citat är hämtat från boken I sällskap med SKULDEN– om den
moderna mammans vardag, som skrivits av Ylva Elvin-Nowak, filosofie doktor i
psykologi (Elvin-Nowak 2001). Citatet belyser en norm, vilken förklarar hur en människa bör känna inför sitt barn samt inför sitt val av att bli förälder. Men vad händer när modersrollen och kärleken till barnet inte alls kommer naturligt? Blir hon då en avvikare?
Media har, under framförallt de senaste tre åren, lyft ämnet och diskuterat mödrar som ångrar att de skaffat barn. I november 2015 inleder journalisten Malou Von Sivers ett inslag i TV4:s samhällsprogram Malou efter tio med ”Idag ska vi prata om någonting som jag vågar påstå är något av det mest tabubelagda som finns och det är mammor som ångrar sitt moderskap.”(Von Sivers 2015, 14:45). I avsnittet intervjuar Von Sivers en kvinna som ångrar att hon blivit mamma till fyra barn. Kvinnan berättar att det är viktigt för henne att tala om sina känslor i media då hon upplever att det är förbjudet att berätta om att ångra sitt moderskap. Under 2015 publicerade även Svenska Dagbladet en artikelserie där mödrar, fäder och barn (nu vuxna) fick dela med sig av sina erfarenheter av att ångra sitt
föräldraskap samt av att känna sig oönskad. I serien ingick bland annat artiklarna
Att bli mamma har inte tillfört mig något av Maike Schultz (Schultz 2015), Svårt att dölja ånger inför barnen samt Jag är inte så bra på det känslomässiga av
Anna Asker (Asker 2015).
I chattforum på internet har ånger kopplat till moderskap eller föräldraskap diskuterats i olika former. Till exempel har Facebooksidan I Regret Having
Children över 9000 följare som samlats för att finna gemenskap i att de ångrar att
de skaffat barn. På sidan kan föräldrar dela sina erfarenheter anonymt med resterande medlemmar. Sidans administratörer beskriver att sidans syfte är att få mödrar och fäder som ångrar att de skaffat barn att känna att de inte är ensamma om sina tankar samt känslor. Sidan ska också bidra till att minska tabut kring ånger av föräldraskap (I Regret Having Children, 2018). Att det är tabubelagt för föräldrar att berätta om sina ångerkänslor bekräftar även, dataforskaren och författaren, Seth Stephens-Davidowitz i boken Everybody lies– What the Internet
Can Tell Us About Who We Really Are. Stephens-Davidowitz (2017) har kommit
fram till att människor är mer benägna att söka information om tabubelagda ämnen med hjälp av Google än att berätta för närstående om sina tankar. Genom att kartlägga Google-sökningar har Stephens-Davidowitz upptäckt att ånger av föräldraskap finns med bland dessa tabubelagda sökningar (Stephens-Davidowitz 2017).
I april 2018 publicerade webbtidningen Måbra.se artikeln Vad gör man om man
ångrar sitt barn? efter att Dagens Nyheter (DN) skrivit en artikel på temat. I DN:s
artikel, vilken MåBra.se återger, berättar psykologen och psykoterapeuten Liria Ortiz om att kvinnor som ångrar att de skaffat barn ofta blir fördömda samt ifrågasatta av sin omgivning. Ortiz menar att det inte är socialt accepterat att som
moder uttrycka något annat än att barn är det bästa i livet. Ortiz förklarar att kvinnor som ångrar att de skaffat barn blir dubbelt bestraffade då de straffar sig själva för sina känslor och tankar samt bestraffas av omgivningen då de uppfattas som normbrytande (Alex 2018).
Problemformulering
I yrket som socialsekreterare ingår det att göra bedömningar och ta beslut som kan påverka människors liv. Socialsekreterare kan hamna i situationer där de utifrån sin yrkeskompetens, erfarenhet samt egna värderingar kategoriserar människor eller handlingar (Jergeby 1999). Detta innebär att socialsekreterare i sitt yrke kan uppfattas avgöra vad som är rätt och fel. Socialsekreterare vid enhet för barn och familj träffar människor som av olika anledningar kommer i kontakt med
socialtjänsten. Dessa barn och föräldrar skulle kunna vara utsatta i sin position som antingen frivilligt eller påtvingat hjälpsökande. Detta innebär att barn eller föräldrar, mer eller mindre, måste anförtro sina livsöden, känslor och tankar till en socialsekreterare för att få hjälp.
När en socialsekreterare utreder ett barns livssituation används arbetssättet Barns Behov I Centrum (BBIC) som ett verktyg för att bland annat främja barnets delaktighet och inlyftande över frågor som gäller barnet. BBIC används för att säkerställa att all myndighetsutövning alltid utgår från barnets rättigheter och barnets bästa (Socialstyrelsen 2018). Socialsekreterare som är anställda vid socialtjänsten kan ses som statens förlängda arm som utövare av lagen.
Kvinnor som erkänner att de ångrar att de skaffat barn sätter ord på en tabubelagd samt skamfylld känsla. Kvinnan riskerar då att betraktas av sig själv och sin omgivning som en dålig människa (Donath 2017). Socialsekreterare är ansvariga för att förvalta den information som kommer till deras kännedom på ett
respektfullt samt integritetsvärnande sätt. Det är också socialsekreterarens uppgift att ta tillvara samhällets intresse genom att följa lagstiftningen och tillgodose barnets rättigheter samtidigt som socialsekreteraren påverkas av rådande normer och sina egna föreställningar. Att undersöka hur socialsekreterare löser denna uppgift i vilken socialsekreterarens, barnets och samhällets intresse ibland strider mot varandra är av betydelse då detta kan ge förståelse för hur det sociala arbetet fungerar i praktiken. Att undersöka hur socialsekreterare uppfattar kvinnor som ångrar sitt moderskap samt vilka konsekvenser socialsekreterarens uppfattningar får i socialt arbete är relevant då socialsekreterare genom bedömningar och beslut kan påverka andra människors liv.
Syfte
Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare, som arbetar med barn och familjer, uppfattar kvinnor som ångrar att de skaffat barn. Syftet är också att ta reda på vilka konsekvenser socialsekreterarnas uppfattningar får i socialt arbete.
Frågeställningar
• Hur uppfattar socialsekreterare kvinnor som ångrar att de skaffat barn? • Vilka konsekvenser får socialsekreterarens uppfattningar i socialt arbete?
BAKGRUND
I detta avsnitt presenteras definitioner av begrepp samt information som ska ge läsaren en helhetsbild av uppsatsens ämne.
Definitioner och avgränsningar
I detta avsnitt anges definitioner av begrepp som är återkommande i studien samt vilka avgränsningar som gjorts.
Begrepp Definition
Socialsekreterare Myndighetspersoner anställda vid enhet för barn och familjer på socialtjänst i södra Sverige.
Informant Vanligare är att ordet respondent
används i vinjettstudier (Jergeby 1999). Då vinjettmetoden kompletterats med kvalitativa intervjufrågor anses ordet informant beskriva socialsekreterarnas deltagande bättre.
Kön I denna studie förenklas kategorin kön
till att endast innehålla begreppen man och kvinna.
Att ångra Att känna ånger över någon handling
eller liknande som man utfört eller underlåtit att utföra (SO, 2009).
Ånger Känsla av nedstämdhet och moralisk
otillräcklighet på grund av egen negativ handling(SO, 2009).
Pronatalism Ideologi där barnafödande och
föräldrarollens betydelse ses som avgörande för både individens och samhällets välmående (Peterson 2010).
Norm Allmänt godtagen regel för handlande
eller tänkande (ofta av social karaktär och vanligen inte nedskriven) (SO 2009).
Pronataliska normer Normer som reproducerar bilden av barnafödande samt föräldraskap som det mest naturliga för
samhällsmedborgarna (Peterson 2010). Denna studie avser att undersöka hur socialsekreterare uppfattar kvinnor som ångrar att de skaffat barn. Socialsekreterares upplevelse av män som ångrar att de skaffat barn kommer inte analyseras djupgående. Denna avgränsning har gjorts då de normer som finns för mödrar och fäder skiljer sig så pass mycket åt (se nedan) att en studie utifrån föräldraskap inte skulle ge ett tillförlitligt resultat.
Moderskap
Att ta hand om och föda barn sågs under det tidiga 1900-talet i Västra Europa som kvinnas huvuduppgift. När en kvinna förknippades med moderskapet och de specifika egenskaper mödrar förväntades ha skapades en social roll som gav
mening till begreppet kvinna (Gillespie 2000). Denna syn på kvinnlighet tog sig även uttryck i vetenskapen. Sigmund Freud, grundare till psykoanalysen, var en av dem som ansåg att moderskapet och mödrarollen fanns naturligt i en ”normal” kvinna. Freuds tankar om moderskapet som naturligt för friska kvinnor influerade efterkommande teorier inom psykologi, vilka satte modern i fokus för ett barns gynnsamma utveckling (a.a.). Kvinnan ansågs ha egenskaper vilka gjorde att hon på ett instinktivt sätt visste hur ett barn skulle tas om hand. När modersinstinkten sågs som naturlig betraktades kvinnas kärlek till sitt barn som unik, ovillkorlig och oändlig. Denna syn på moderskapet har kritiserats och ifrågasatts då moderskapet inte nödvändigtvis behöver vara en biologisk instinkt. Dessa egenskaper skulle kunna betraktas som konstruerade av samhällets normer och skapade utifrån föreställningen av kvinnan som den viktigaste personen för barnet (Taylor Allen 2015).
I samband med att kvinnor började förvärvsarbeta under 1960-talet i Sverige ansågs inte kvinnan längre vara ansvarig att sköta hem och barn på heltid. Istället uppstod ett behov av barnomsorg. När kvinnan inte förknippades med omsorgen av barn på samma sätt som tidigare omformulerades innebörden av begreppet kvinna. Politiker som till exempel Alva Myrdal drev en samhällsdebatt om könsroller samt om kvinnans rätt till befrielse från hemmet. Under 1970-talet förändrades synen på fäders roll i familjen. Den traditionella synen där mödrar och fäder hade olika uppgifter och fyllde olika funktioner i hemmet höll då på att suddas ut (Bäck-Wiklund 2012). Enligt den moderata könsrollsideologin fick kvinnan nu istället två huvuduppgifter i livet. Dels skulle kvinnan vara moder och dels skulle hon vara förvärvsarbetande. Denna ideologi fick kritik då kvinnan enligt detta synsätt sågs som ”villkorligt frigiven” från hemmet. Kvinnans roll som förvärvsarbetare bidrog då inte till jämställdhet mellan könsrollerna (Roman 2004).
I dagens samhälle brottas kvinnor fortfarande med olika kvinnoideal. I Det heliga
jävla moderskapet berättar kvinnor om hur det är att vara moder i ett samhälle där
kvinnor förväntas leva upp till orimliga krav. Bokens syfte är att visa hur verkligheten bakom den lyckliga och duktiga modern egentligen ser ut samt att minska kraven som ställs på mödrar (Teeling 2017). Författarna delar med sig av ärliga berättelser om till exempel graviditet och förlossning, vilka ska fungera som en motvikt till bilden av den perfekta modern som ofta visas upp i sociala medier.
Ett pronataliskt samhälle
Det svenska samhället kan betraktas som präglat av pronataliska normer då samhällsmedborgarna reproducerar bilden av barnafödande och föräldraskap som den mest naturliga valmöjligheten. Medborgare som inte lever upp till dessa normer upplevs av omgivningen som avvikande (Peterson 2010).
Studier har visat att kvinnor påverkas mer än män av de pronataliska normer som råder i samhället (Peterson 2010). Detta kan till exempel bero på att kvinnans fertila period är kortare än vad mannens fertila period är (a.a.). Under kvinnans fertila år ökar samhällets förväntningar på att kvinnan ska vilja föda barn och bli förälder. En annan anledning till att kvinnor drabbas hårdare av de pronataliska normerna är att kvinnlighet länge definierats genom moderskap och de
omvårdande egenskaper som ”bara en moder” kan ha (a.a.). Att inte vilja ha barn uppfattas som okvinnligt eller omänskligt i kontexten av att kvinnlighet är att vara moder. På grund av de pronataliska normerna tillskrivs ofta kvinnor som inte vill
ha barn eller vara mödrar egenskaper som olyckliga, kalla, egoistiska och ensamma (a.a.).
De pronatiliska normerna sätter press på samhällsmedborgarna. Pressen tar sig uttryck på samhällelig och individuell nivå. Detta innebär att individer som
avviker från normen och inte vill ha barn eller har barn men inte vill vara föräldrar ständigt blir ifrågasatta. I det svenska samhället finns tydliga normer för hur en människas livslopp ska se ut. Som barn, tonåring, vuxen och äldre bör du enligt samhällets normer uppnå vissa mål, vilka är kopplade till bland annat kön. Vilka mål som en person förväntas leva upp till i ett visst stadie i livet förmedlas genom populärkulturella medier som tv, reklam och tidningar. När en person anses vara vuxen förväntas familjeliv, barn och till exempel äktenskap bli en naturlig del av livet (Peterson 2010). Pronataliska normer påverkar även kvinnor i deras privata sfär då även familjemedlemmar och vänner uttrycker förväntningar kring
kvinnans reproduktion (a.a.). I studier om kvinnor som valt att leva ett barnfritt liv framkommer att kvinnornas val ofta ifrågasätts. Kvinnorna bemöts av
kommentarer om att de kommer ångra sig om de inte skaffar barn samt att de kommer ändra sin uppfattning när de träffar rätt livskamrat (Peterson 2010). Uppfattningen om att ånger bara drabbar dem som inte skaffat barn kan ses som en konsekvens av rådande pronataliska normer. Detta skulle kunna leda till att kvinnor som inte vill ha barn ändå uppmanas till att bli föräldrar då de i framtiden annars kommer ångra sig (a.a.).
Enligt biologen Rosemary Gilliespie bör inte utgångspunkten vara att alla som skaffat barn är nöjda med sitt beslut, eftersom det inte speglar verkligheten (Peterson 2010). Om den pronataliska stressen i samhället skulle minska kanske fler kvinnor skulle uppleva att de tar ett aktivt beslut när de väljer att skaffa barn eller väljer att avstå (a.a.). En reaktion mot den pronataliska ideologin är
antinatalismen, vilken förespråkar ett samhälle där mänsklig reproduktion inte ses som positiv (Orloff 2009).
Vad säger lagen?
Socialsekreterare arbetar inte bara med att hjälpa människor som befinner sig i en utsatt situation. Socialsekreterare fungerar också som statens förlängda arm, vilket betyder att socialsekreteraren förverkligar de beslut som röstas fram genom den demokratiska ordningen. Socialsekreteraren måste därför i sitt dagliga arbete förhålla sig till lagen.
En av de lagar som socialsekreterare behöver förhålla sig i bemötandet av
människor är regeringsformen (RF), 1974:152. I 1 kap. 2 § RF framkommer att all makt ska utövas med respekt för alla människors lika värde. I denna lag står också att det allmänna ska motverka diskriminering av människor utifrån kategorier som till exempel kön. En annan lag som socialsekreterare måste följa är
diskrimineringslagen (DL), 2008:567. I 1 kap. 1 § DL förklaras att lagen är till för att motverka diskriminering och främja lika möjligheter för människor oavsett till exempel kön eller könsöverskridande identitet.
Både socialsekreterare och föräldrar behöver förhålla sig till föräldrabalken (FB), 1949:381. Socialsekreterare behöver utgå från föräldrabalken för att veta vilka förväntningar som finns på den som är förälder samt för att kunna avgöra vilka krav som kan ställas på den som har barn. En förälder behöver veta om vad som står i föräldrabalken då denna lag anger vilket ansvar en förälder i Sverige har för
sina barn. I föräldrabalken förklaras vilka skyldigheter som tillfaller en person som blir förälder. Enligt 6 kap. 3 § FB blir modern automatiskt vårdnadshavare för barnet medan en fader som inte är gift med modern blir vårdnadshavare då faderskapet fastställts samt rätten beviljat fadern vårdnad. I 6 kap. 1 § FB framgår att ett barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran, vilket betyder att vårdnadshavarna ska se till att barnet får sina rättigheter tillgodosedda. Enligt 6 kap. 2 § FB är vårdnadshavarna också skyldiga att ta till vara barnets bästa i alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge.
I 2 kap. 1 § socialtjänstlagen, 2001:453, framkommer att kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Detta innebär att samhälleliga instanser som till exempel socialtjänsten finns för att stötta barn och föräldrar som inte kan leva upp till bestämmelserna i FB.
Föräldrar inom socialtjänsten
Beteendevetaren Sara Makboul (2015) betonar vikten av att personal inom socialtjänsten blir medveten om vilken roll genussystemet spelar för enskilda individer som ska bedömas av professionella. Socialsekreterare på socialtjänsten möter människor vilkas liv kan ha formats av normativa könsstrukturer samt stereotypa föreställningar av män och kvinnor (Makboul 2015).
Socialsekreteraren behöver därför vara medveten om dessa normer och
föreställningar för att kunna fatta rättvisa beslut samt bidra till en mer jämställd socialtjänst (a.a.).
I studier som gjorts av barnutredningar har skillnader i hur föräldrar bemöts av socialtjänsten påträffats. I majoriteten av utredningarna hade mödrarna en etablerad kontakt med socialtjänsten, medan fäderna inte kontaktats alls. I utredningarna kunde även skillnader mellan mödrarna och fäderna
uppmärksammas, då mödrarna i högre utsträckning fick ta ansvar för de bristande omsorgsförhållandena medan fäderna inte granskats. När mödrar uppmanas till att ta större ansvar för bristande omsorg blir konsekvensen att de får bära skulden för sociala problemen som finns inom familjen (Socialstyrelsen 2004). I
Socialstyrelsens rapport, Jämställd socialtjänst?, framkommer att
socialsekreterare påverkas av normer, vilket leder till att det dagliga arbetet med barn och familjer även påverkas av dessa (a.a.).
I studien Förälder på lika villkor– föräldrastöd utifrån ett könsperspektiv var syftet att undersöka hur mödrar och fäder framställs i barnavårdsutredningar samt vilken typ av omsorgssvikt som beskrivs (Nyman m.fl. 2008). Socionomer som arbetade med barn och familjer intervjuades och 24 barnavårdsutredningar
undersöktes. Studien visade att traditionella föreställningar om moder-, fader- och föräldraskap användes i utredningarna. Socionomerna som intervjuades utgick från en traditionell konstruktion av kärnfamiljen, vilket innebar att antagandet gjordes att mödrarna var huvudansvariga för hem och barn medan fädernas
uppgift var att förvärvsarbeta (a.a.). På grund av denna föreställning om könsroller undersöktes mödrarnas omsorgsförmåga och relation till barnet medan faderns omsorgsförmåga inte utreddes. Denna normativa utgångspunkt i utredningsarbetet kan, enligt forskarna, leda till att mödrar blir skuldbelagda för brister i omsorgen (a.a.).
KUNSKAPSLÄGE
I detta avsnitt kartläggs hur kunskapsläget kring kvinnor som ångrar att de skaffat barn ser ut. Först beskrivs studien Regretting Motherhood och sedan presenteras studier av anknytning samt förlossningsdepression.
Källsökning
För att kartlägga kunskapsläget kring mödrar som ångrar att de skaffat barn har litteratursökning gjorts i samlingsdatabasen Libsearch samt i databaserna PsycInfo, Sociological Abstracts och Applied Social Sciences Index and Abstracts. Några av sökorden som användes var motherhood, fatherhood, parenthood, maternity, regret, regretting och remorse. Orden har använts var för sig samt i kombination med varandra. Sökningarna gav ett fåtal träffar.
Forskningen kring föräldrar som ångrar att de skaffat barn kan därför upplevas som begränsad.
Ångra moderskapet
Studien Regretting Motherhood av sociologen Orna Donath handlar om kvinnor som ångrar att de skaffat barn. Studiens empiriska material samlades in genom djupintervjuer med 23 kvinnor, vilka upplevde att de ångrade att de skaffat barn (Donath 2017). Enligt Donath (2017) var det svårt att komma i kontakt med kvinnor som ville medverka i studien. Flera av kvinnorna som bokats för
intervjuer valde slutligen att inte ställa upp då de upplevde skuld och skam inför att berätta om de tabubelagda känslorna. Donath (2017) beskriver att kvinnorna i hennes studie inte har några specifika likheter med varandra förutom att de själva definierar sig som kvinnor som ångrar att de skaffat barn. Den äldsta kvinnan som intervjuades var 73 år och den yngsta var 26 år. Kvinnorna hade olika yrken, olika antal barn samt ansåg sig komma från olika typer av socioekonomisk bakgrund. En del av kvinnorna var ensamstående och andra levde tillsammans med barnens fäder. Ingen av kvinnorna hade fått barn under tonåren eller varit ensamstående från barnets födelse (Donath 2017).
I studien diskuteras innebörden av begreppet ånger. Enligt Donath (2017) övergår debatten om att ångra moderskap ofta i diskussion om ambivalenta känslor inför föräldrarollen. Med ambivalens inför moderskapet menas att kvinnan pendlar mellan att vilja vara förälder och att inte orka med det ansvar som ett barn
innebär. Donath (2017) menar att dessa känslor av ambivalens är vanliga och inte behöver innehålla känslor av ånger. När debatten skiftar fokus uppger Donath (2017) att det finns en risk för att ångerkänslor förklaras som ambivalenta känslor, vilket får konsekvenser för de kvinnor som vågar berätta om hur de känner. Att ångerkänslor uppfattas som ambivalens inför moderskapet, anser Donath (2017), beror på den globalt utbredda bild av moderskapet som kvinnans mening i livet. Därför betraktas moderskapet som någonting en kvinna aldrig kan ångra (Donath 2017).
Föreställningen om att en kvinna inte kan ångra att hon skaffat barn anser Donath (2017) hindrar diskussion om debattens egentliga kärna. Donath (2017) menar att debatten egentligen handlar om att kvinnor inte tillåts vara individer som på egen hand avgör om de vill föda och uppfostra barn eller inte. Då samhället präglas av pronataliska normer vilka beskriver kvinnan och kvinnokroppen som ämnad för moderskapet tvingas en del kvinnor, medvetet eller omedvetet, in i rollen som
moder. Donath (2017) menar att det kan uppfattas som att kvinnor kan välja att skaffa barn eller inte göra det samtidigt som samhället producerar en föreställning av moderskapet som en naturlig del av kvinnans livslopp (Donath 2017). Studien visar att några av kvinnorna som intervjuats påverkats av pronataliska normer till den grad att de inte reflekterat över om de ville bli mödrar eller inte. Kvinnorna såg barnafödande som en så självklar del av att vara kvinna att de valde att skaffa barn som ett naturligt nästa steg i livet efter att ha ingått äktenskap. Andra kvinnor uppgav att de skaffat barn för att få vara en del av samhället och slippa betraktas som en avvikande kvinna (Donath 2017). Donath (2017) menar att dessa kvinnor valde att skaffa barn då de upplevde det som det minst stigmatiserande
alternativet.
Kvinnorna som deltog i studien resonerade olika kring hur de upplevde relationen till sitt eller sina barn. Flera kvinnor berättade att de älskade sina barn som
personer och menade att det inte var barnen som gjorde att de ångrade sig. Dessa kvinnor menade att det var moderskapet och modersrollen som de inte trivdes i eller kunde identifiera sig med. Flera av kvinnorna beskrev sig själva som mödrar som skulle göra allt för sina barn, trots att de skulle välja att inte skaffa barnen om de fick möjlighet att gå tillbaka i tiden och ångra detta beslut. Andra kvinnor berättade att de inte älskade sina barn på ett sådant sätt som de upplevde att andra mödrar gjorde. Kvinnorna berättade att detta var en sorg som de ständigt levde med. Kvinnorna ville att barnen skulle få uppleva den kärlek som en moder förväntas ge, samtidigt som de kände sorg över att vara låst till rollen som moder. Dessa kvinnor berättade att de upplevde sig kunna ta hand om sina barn på ett tillräckligt bra sätt och att de ibland försökte kompensera barnen för sina förbjuda känslor genom att försöka vara ännu bättre mödrar (Donath 2017). Några av kvinnorna valde att berätta för sina barn hur de upplevde moderskapet då de ville ge barnen möjlighet att i framtiden själva bestämma om de ville ha barn eller inte. Andra kvinnor hade inte talat med sina barn om sina ångerkänslor då de upplevde att barnen kunde skadas av informationen (a.a.). I studien beskriver kvinnorna hur det är att ångra ett oåterkalleligt beslut. En del kvinnor berättade att de dagligen funderade på hur det vore om barnen försvann eller dog. Andra fantiserade om att lämna familjen samt flytta ifrån sina barn och partners. Några av kvinnorna uppgav att de sökt psykologhjälp för att berätta om sina tankar och känslor kring moderskapet, men att deras känslor av ånger då förklarats som normal ambivalens inför familjelivet (a.a.).
Flera av kvinnorna uppgav att de inte hade någon i sin närhet som de kunde diskutera sina känslor med. Kvinnorna berättade att det inte fanns någon vän eller familjemedlem som skulle kunna veta om känslorna utan att se dem som dåliga människor. En del kvinnor förklarade att de aldrig skulle berätta för sin partner om sin ånger då de var rädda för hur han (ingen av kvinnorna levde i samkönade relationer) skulle reagera. En av kvinnorna hade berättat för en familjemedlem om sina känslor och hade efter det fått mer hjälp med barnen, medan en annan kvinna som berättat om sina tankar istället hade blivit avvisad (Donath 2017).
Anknytning
Psykoanalytikern John Bowlby var en av dem som utvecklade teorin om spädbarnets behov av att knyta an till sin moder. Bowlby (1969) menade att det nyfödda barnets behov av att knyta an var biologiskt betingat, då barnet utan den nära kontakten med en vuxen människa inte skulle överleva (Bowlby 1969; Carter & Ahnert 2005). Genom att knyta an kunde barnet få sina grundläggande behov
av till exempel mat och skydd tillgodosedda. Bowlbys tankar kring barnets behov av att knyta an kompletterades med utvecklingspsykologen Mary Ainsworths teori om olika anknytningsstilar (Ainsworth 1978; Carter & Ahnert 2005). Ainsworth (1978) menade att anknytningen mellan modern och barnet kunde påverkas av omständigheter och att anknytningen därför kunde se olika ut. Kombinationen av Bowlbys och Ainsworths tankar blev grunden för anknytningsteorin (a.a.). Bowlby och Ainsworth betraktade anknytningen mellan moder och barn som asymmetrisk då barnet är i behov av modern för att överleva medan modern inte behöver barnet på samma sätt. Eftersom det nyfödda barnet inte kan överleva utan moderns vilja att beskydda barnet ställs höga krav på anknytningen. Bowlby och Ainsworth menade att barnets uttryck för rädsla och sökande efter moderns bekräftelse triggar anknytningssystemet i modern. Anknytningssystemet i modern får modern att vilja beskydda barnet (Carter & Ahrnet 2005). Samtidigt som anknytningsteorin utvecklades skapade Marshall Klaus, professor inom pediatrik, och hans kollega John Kennell en teori innefattande begreppet sociala band (Klaus & Kennell 1982; Carter & Ahrnet 2005). Till skillnad från
anknytningsteorin utgår Klaus och Kennells teori från att modern som precis fött barn har ett behov av att knyta an till spädbarnet (Klaus & Kennell 1982; Carter & Anhnert). Klaus och Kennell (1982) menade att tiden precis efter förlossningen därför var en mycket viktig tid då ett unikt band mellan moder och barn skapades. Teorin utgick från att den nyförlösta kvinnans kropp var full av hormoner vilka gjorde att kvinnan ville ta hand om det nyfödda barnet (Carter & Ahnert 2005). Både teorin om anknytning och teorin om sociala band utgår från att relationen mellan moder och barn är viktig för barnets utveckling. Teorierna förklarar att anknytningen kan påverka barnet senare i livet och leda till att barnet får problem med reglering av sina känslor samt problem i relationer med andra människor (a.a.).
Genom att studera hur djur agerar vid födsel av sina ungar har forskning kommit fram till att människan utmärker sig genom att inte ha någon speciell rutin efter att ett barn fötts. Kulturella aspekter och omgivningen antas därför påverka vad som sker efter förlossningen. Att en människa påverkas mer av sin kulturella
tillhörighet än ett instinktivt beteende skulle kunna vara ett tecken på att den omdiskuterade modersinstinkten inte är biologiskt betingad. Att modersinstinkten inte behöver vara en biologisk egenskap i kvinnan visar också den anknytning som sker mellan adoptivbarn och deras föräldrar. Dessa föräldrar knyter an till barnet trots att de inte har genomgått graviditet eller förlossning (Leckman 2005).
Förlossningsdepression
En kvinna som lider av symptom som nedstämdhet, sömnsvårigheter,
skuldkänslor och känslor av hopplöshet i mer än två veckor efter förlossning eller under en graviditet kan ha drabbats av en förlossningsdepression (Bengtsson 2017). En förlossningsdepression varar vanligtvis mellan sex månader och ett år (Dunford & Granger 2017). En förlossningsdepression kan påverka relationen mellan modern och barnet vilket i sin tur kan påverka barnets utveckling (Dunford & Granger 2017; Grandelius 2011). Barn till mödrar som drabbas av
förlossningsdepressioner utvecklar i högre omfattning otrygga anknytningsstilar jämfört med barn till mödrar som inte drabbas av förlossningsdepressioner. Detta leder till att barnets kognitiva samt emotionella utveckling riskerar att påverkas av depressionen (a.a.). En djup förlossningsdepression kan övergå i en
barn att befinna sig i eftersom kvinnan kan vilja skada sig själv eller barnet (Bengtsson 2017).
Forskarna Emma Dunford och Charlotte Granger har genomfört en enkätstudie för att studera kopplingen mellan förlossningsdepression och rådande normer i
samhället. Studien utgick från 185 kvinnor som hade barn som var mellan fyra veckor och ett år gamla. Dunford och Granger (2017) visar att det finns ett samband mellan symptom för förlossningsdepression och kvinnors upplevelse av höga förväntningar på dem som mödrar. Dunford och Granger (2017) beskriver att föreställningen av den ideala modern leder till att kvinnor utvecklar känslor av skuld och skam. Att som moder inte kunna leva upp till samhällets ideala bild av hur en moder bör vara leder till att kvinnorna känner sig misslyckade. Bilden av modern som glad, lycklig och tacksam leder till att mödrar som inte identifierar sig med dessa känslor upplever sig som avvikande. Studien visade att kvinnor som upplever känslor av skam och skuld i högre utsträckning uttrycker symptom för förlossningsdepression (Dunford & Granger 2017).
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I detta avsnitt presenteras de teoretiska utgångspunkter som använts vid analys av det empiriska materialet. Goffmans teori om stigma, ett normkritiskt perspektiv samt ett kulturpsykologiskt perspektiv har använts för att analysera det
informanterna berättat.
Normkritiskt perspektiv
Tina Mattson, filosofie doktor i socialt arbete, beskriver att samhället består av olika maktstrukturer vilka påverkar samhällsmedborgarnas uppfattning om till exempel män och kvinnor (Mattsson 2015). Maktstrukturerna kan förstås som konstruktioner av verkligheten som uppstår genom att samhällsmedborgarna tenderar att se och uppleva det som de förväntar sig samt förklara verkligheten med utgångspunkt i dessa upplevelser. Maktstrukturerna förklaras också av Mattsson (2015) som samhälleliga krafter vilka skapar och hierarkiskt rangordnar grupper samt kategorier. Maktstrukturerna upprätthålls genom bland annat
medborgarnas agerande samt tankar (a.a.).
Mattsson (2015) beskriver att maktstrukturerna påverkar samhällsmedborgarna omedvetet och därför är svåra att upptäcka på individuell nivå. Till exempel tenderar könsordningen, där kvinnor och män förväntas göra olika saker och vara på olika sätt, att uppfattas som naturlig. När en maktstruktur integrerats på ett sätt som gör att den uppfattas som naturlig kan konsekvensen bli att den endast ifrågasätts när någon bryter mot ordningen (Mattsson 2015). Strukturerna kan på en individuell nivå uppfattas som individuella val eller sätt att vara. Kvinnor tenderar att ta ut fler föräldradagar än män. På en individuell nivå uppfattas moderns vilja och intresse att vara hemma med barnen som större än faderns. Betraktas valet från en strukturell nivå skulle situationen uppfattas som påverkad av könsstrukturer, vilka skapar föreställningar av kvinnan som mer intresserad av sina barn än fadern (a.a.).
Det normkritiska perspektivet syftar till att identifiera normativa föreställningar på en strukturell nivå. Detta innebär att tillämpning av ett normkritiskt perspektiv inom socialt arbete skiftar fokus från individen som avvikande till samhälleliga maktstrukturer som konstruktörer av förtryckande normer (Sakamoto & Pitner 2005).
Goffmans teori om stigma
Goffmans teori om stigma förklarar varför en människa, både av sig själv och av andra, kan upplevas som avvikande utifrån att personen inte förverkligar de egenskaper som tillskrivits en viss kategori (Goffman 1972). Detta val av teori motiveras av att studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare upplever kvinnor som bryter mot normen och ångrar att de skaffat barn.
Enligt Ervin Goffman, före detta professor i antropologi och sociologi, härstammar termen stigma från grekerna. Stigma användes för att förklara de kroppsliga tecken som användes för att påvisa något avvikande eller förnedrande i en människas moraliska status. Brottslingar och förövare eller människor som skulle undvikas fick antingen ett brännmärke eller ett skärsår vid handen för att ge människor i det offentliga rummet en uppfattning om vilka de var (Goffman 1972). I varje samhälle utformas kategorier vilka innehåller egenskaper, förväntningar eller normer för hur en människa bör vara. Genom att placera människor i olika kategorier, utifrån de förväntningar som ställs på dem, skapas en uppfattning om vem en människa är utan att tid ödslas på att faktiskt ta reda på detta. Att kategorisera på detta sätt liknar grekernas tanke om att fysiskt markera en person som avvikande och därmed onödig att förstå eller komma nära
(Goffman 1972).
En person som placeras i en kategori och lever upp till bilden av hur hen förväntas vara betraktas som normal. En person som upplevs som avvikande har placerats i en kategori men förverkligar inte bilden av hur hen ska vara. Personen kan även ha kategoriserats utifrån någon avvikande egenskap vilket gör att omgivningen betraktar personen som avvikande. Att betraktas som avvikare på detta sätt innebär ett stigma. För att en viss egenskap ska betraktas som stigmatiserande behöver egenskapen förstås utifrån den kontext som individen befinner sig i. En egenskap behöver inte i sig själv vara avvikande eller innebära stigma, men blir det utifrån det sammanhang och utifrån de relationer som individen befinner sig i (a.a.).
Goffman (1972) menar att kategorier skapas i ett samhälle när medborgarna är överens om att kategorierna finns samt enas om vilka egenskaper kategorierna innehåller. Goffman (1972) ger ett exempel där han beskriver hur en affärsman ber en kvinna uppföra sig kvinnligt och en munk att vara asketiskt samtidigt som affärsmannen själv inte har några skyldigheter att varken vara kvinnlig eller asketisk. Affärsmannen tillskriver personerna egenskaper utifrån att kvinnan och munken placerats i kategorier utifrån kön samt religiösövertygelse (Goffman 1972). Indelning av människor i olika kategorier sker även inom familjen. När en kvinna placeras i kategorin moder tillskrivs hon vissa egenskaper. I rollen som moder ingår att sköta hemmet samt föda och uppfostra barn. Beroende på hur kvinnan uppfyller de förväntningar som ställs på henne kommer hon antingen att ses om en bra eller dålig moder. Om kvinnan förverkligar förväntningarna
kommer hon betraktas som normal och annars ses hon som avvikande. Denna typ av kategori, som återfinns i många familjer, är inte skapad på individuell nivå.
Kategorin är skapad på en samhällelig nivå, vilket innebär att kategorin innehåller liknande egenskaper oavsett vilken familj det handlar om (a.a.).
När en person ses som avvikande konstrueras skillnader mellan de som avviker och de som är normala. För att hantera en person som avviker kan personer som ses som normala försöka lindra avvikelsen eller vidta välmenande åtgärder (Goffman 1972). Genom att de som ses som normala försöker hjälpa den avvikande personen anser Goffman (1972) att den avvikande personen
avhumaniseras och då inte ses som fullt mänsklig. Att se någon som avvikande och sedan utsätta personen för diskriminerande åtgärder skapar enligt Goffman (1972) en stigmateori. Stigmateorin bygger på att den avvikande ses som
underordnad samtidigt som de normala övertygas om att den avvikande personen representerar någon form av fara (Goffman 1972).
I mötet mellan en person som betraktas som normal och en person som ses som avvikande tenderar personen som uppfattas som normal att försöka bortse från den avvikande egenskapen. Personen som ses som avvikande ställs inför en situation där hen kan välja att berätta om den stigmatiserande egenskapen eller inte (Goffman 1972). Goffman (1972) menar att en stigmatiserad individ kan uppleva sig som normal men missförstådd. Den stigmatiserade individen kan intala sig själv att hen aldrig kommer bli accepterad. Detta kan leda till att
individen känner känslor av skam inför den egenskap som avviker. Att en person upplever sig som avvikande kan också bidra till att personen utvecklar strategier för att dölja egenskapen som uppfattas som avvikande (Goffman 1972).
Genus- och kulturpsykologiskt perspektiv
Det genuspsykologiska perspektivet uppstod då den psykologiska forskningen kombinerades med feministiska tankegångar. Ur ett genuspsykologiskt perspektiv betraktas samhället som genomsyrat av hierarkiskt ordnade genusordningar. Kön anses vara en faktor som påverkar individer i alla situationer, vilket gör att ett genusperspektiv kan användas för att förstå nästan all typ av forskning
(Magnusson 2006).
Eva Magnusson, professor i psykologi skriver; ”En heterosexuell relation är inte bara en relation mellan två individer; den innehåller också en relation mellan två samhällskategorier–kvinnor och män– som i vårt samhälle är asymmetriskt positionerade” (Magnusson 2006 sid. 238).
För att förklara komplexiteten i relationen mellan kategorierna man och kvinna föreslår Magnusson (2006) att ett kulturpsykologiskt perspektiv används. Ur ett kulturpsykologiskt perspektiv betraktas människan och samhället som skapare av varandra. Detta innebär att människan bidrar till att utveckla samhället samtidigt som samhällets struktur påverkar skapandet av individen. Varken människan eller samhället bör därför studeras skilda från varandra. Utifrån det kulturpsykologiska perspektivet ses kultur som ett system av betydelsesammanhang vilka skapar och formar människornas erfarenhet och verklighet. En människa kan genom sitt kulturella sammanhang förstå sina erfarenheter och handlingar (Magnusson 2006). Föräldraskapet skapas i samspel med de kulturella förståelser för hur en moder eller fader ska vara. Normerna för hur en moder eller fader bör vara varierar över tid, mellan olika kulturella sammanhang samt påverkas av faktorer som till exempel könstillhörighet. För att förklara varför föräldraskapet är starkt
kopplat till könstillhörighet används de kulturpsykologiska begreppen
bemästrande och tillägnande (Magnusson 2006). Bemästrande
Bemästrande är ett begrepp som betyder att en person kan utöva en färdighet eller viss kunskap på ett sätt som både personen själv och dess omgivning är nöjd med (Magnusson 2006).
Tillägnande
Tillägnande kallas den process när en individ gör bemästrande av en färdighet eller viss kunskap till en integrerad del av bilden av sig själv. När en person har tillägnat sig en färdighet eller viss kunskap kommer utövandet av denna att betraktas som ett uttryck för individens personlighet. Färdigheten eller den
specifika kunskapen har då blivit personliggjord (Magnusson 2006). Det går att se mönster i vilka färdigheter eller vilken kunskap som en person personliggör utifrån bland annat könstillhörighet. I västerländsk kultur är det vanligt att skilja på män och kvinnor utifrån en bemästrandenivå, vilket innebär att man då gör skillnad mellan könen utifrån vad man tror att de klarar av inom olika områden (a.a.). Magnusson (2006) ger ett exempel på att kvinnor ofta betraktas som relationsskapande. När kvinnan bekräftas i rollen som relationsskapande känns denna egenskap naturlig för henne. Samtidigt som det ses som naturligt för kvinnor att vara relationsskapande uppfattas det som omöjligt för en man att nå upp till samma nivå av relationsskapande som kvinnan (a.a.).
Bemästrande- och tillägnandeprocesser är ofta dolda eller omedvetna för de som uttrycker dem. När en kvinna får bekräftelse för att relationsförmågan hon
uttrycker är naturlig och rätt för henne, personliggör hon relationsförmåga som en del av sig själv. En man som inte får bekräftelse eller uppmuntran av sin
omgivning att utveckla sin relationsförmåga kommer inte tillägna sig denna egenskap. Relationsskapande kommer då inte ses som en egenskap som mannen förknippar sig själv med (Magnusson 2006). Förutfattade meningar om vilka färdigheter en man eller kvinna klarar av att nå upp till får betydelse för individernas identitetsskapande. I tillägnandet av kombinationer av olika egenskaper skapas individens bild av sig själv som en unik person. Vilka egenskaper som blir kombinerade och tillägnade av mannen respektive kvinnan påverkas av det kulturella sammanhanget (a.a.).
Genom ett kulturpsykologiskt perspektiv betraktas det könade föräldraskapet, alltså tanken om att det finns en moder och en fader vilka har olika egenskaper, som att föräldrar bemästrat eller personliggjort föräldrarollen som moderskap eller faderskap. På samma sätt som det finns förväntningar på kvinnor och män att personliggöra egenskaper utifrån könstillhörighet finns normer kring vilka egenskaper som tillhör moderskapet respektive faderskapet (Magnusson 2006). Magnusson (2006) menar att då moderskapet länge definierat innebörden av begreppet kvinna förväntas kvinnor göra moderskapets egenskaper till en del av sin personlighet. Innebörden av begreppet man har inte definierats genom
faderskapet då mannen varit förvärvsarbetande och inte haft huvudansvar för hem och barn. Mannen förväntas inte se faderskapet som en del av sin personlighet vilket innebär att fadern då, istället för att personliggöra faderskapet, bemästrar rollen som fader. En fader som bemästrar fadersrollen har hittat ett sätt att vara fader på som både han själv och omgivningen är nöjd med (a.a.).
METOD
I detta avsnitt beskrivs den metod som använts för att undersöka hur
socialsekreterare uppfattar kvinnor som bryter mot normen och ångrar att de skaffat barn samt vilka konsekvenser dessa uppfattningar får i socialt arbete.
Metodval
I denna studie har en induktiv ansats använts. En induktiv ansats kan förklaras som ett arbetssätt där teorier tillämpas eller utformas utifrån insamlad data (Bryman 2011). För att besvara studiens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Den kvalitativa metoden kan beskrivas som tolkningsinriktad, vilket innebär att tillämpning av metoden syftar till att skapa förståelse för en social verklighet inom vilken en specifik grupp befinner sig (Bryman 2011). Då studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare, alltså en specifik grupp, upplever kvinnor som ångrar att de skaffat barn samt vilka konsekvenser
socialsekreterarnas upplevelser får för socialt arbete, alltså sin verklighet, är denna typ av metod lämplig.
Då det kan vara svårt att tala om implicita normer utan tydlig referensram (Jergeby 1999) har vinjettmetoden i kombination med semi-strukturerade
intervjufrågor tillämpats för att samla in studiens empiriska material. Sociologen Ulla Jergeby (1999) beskriver att vinjettmetoden innebär att korta texter vilka beskriver en situation, händelse eller person formuleras som ett
diskussionsunderlag för till exempel intervjuer (Jergeby 1999). Jergeby (1999) beskriver vinjettmetoden som användbar då människors värderingar och
bedömningar av olika situationer, personer eller händelser ska studeras. I rollen som socialsekreterare ingår att göra bedömningar och ta beslut vilka påverkar människors liv (a.a.). Detta innebär att socialsekreterare i sin yrkesroll legitimerat kan bedöma och värdera personer eller deras handlingar. I en bedömningssituation påverkas människan av samhällets rådande normer samt sina individuella
värderingar (a.a.). Detta skulle kunna innebära en risk för att samhällets konstruerade normer blir professionell kunskap i det praktiska sociala arbetet, vilket motiverar denna studie.
När vinjettmetoden tillämpas kan systematiska skillnader i hur olika kategorier påverkar socialsekreterarnas bedömning identifieras. Ett exempel på en sådan kategori är kön (Jergeby 1999). Tillämpning av vinjettmetoden kan alltså bidra till förståelse för socialsekreterares uppfattningar av kvinnor som ångrar att de skaffat barn utifrån att de är mödrar som ångrar sig.
Då studiens syfte är att undersöka och få förståelse får socialsekreterarnas egen upplevelse (Esaiasson m.fl. 2017) av samt reflektion kring innehållet i vinjetterna kompletterades vinjettmetoden med strukturerade frågor. Under semi-strukturerade intervjuer är personen som intervjuar flexibel, vilket innebär att mycket utrymme lämnas till informanten att styra samtalet (Bryman 2011). Detta var lämpligt för studiens syfte.
Urval
Urval handlar i stora drag om att utse den målgrupp som kan besvara studiens formulerade frågeställning (Bryman 2011). Socialsekreterare som innehar
socionomutbildning samt anställning vid enhet för barn och familj anses kunna besvara studiens frågeställning och har därför valts ut till studiens målgrupp. Sex socialsekreterare valdes ut för att representera studiens urval. Anledningen till att sex informanter valts ut beror på att socialsekreterarna skulle delas upp i två grupper om tre i varje (se konstruktion av vinjetter). Socialsekreterarna som intervjuats är anställda vid en socialtjänst i södra Sverige. En av socialsekreterarna arbetar som barnsekreterare och en arbetar på socialtjänstens mottagning för barn- och familjefrågor. Tre arbetar som barnutredare och en av personerna som
intervjuats arbetar i nuläget med mer administrativa uppgifter men har cirka 40 års erfarenhet av arbete med barn och familjer. Informanterna är i olika åldrar och alla definierar sig som kvinnor.
En kombination av målstyrt urval samt bekvämlighetsurval användes för att komma i kontakt med tre av sex socialsekreterare. En målstyrt urval görs, enligt Bryman (2011), genom att den grupp som anses mest lämplig för att besvara studiens frågeställning väljs ut. Efter att relevant målgrupp identifierats användes ett bekvämlighetsurval, vilket innebar att de socialsekreterare där det redan fanns en etablerad relation kontaktades (Esaiasson m.fl. 2017). Då socialsekreterare har en mycket belastad arbetssituation gjordes bedömningen att det var lämpligt att tillämpa ett bekvämlighetsurval för att komma i kontakt med socialsekreterare med relevant erfarenhet.
Två av socialsekreterarna valdes ut med hjälp av snöbollsmetoden (Johannesen & Tufte 2003). En av socialsekreterarna som valts ut genom bekvämlighetsurvalet föreslog två socialsekreterare som skulle kunna tänka sig att ställa upp på intervjuer och kontakt togs med dessa.
Den sjätte informanten valdes ut genom både målstyrt samt slumpmässigt urval. Att göra ett slumpmässigt urval förespråkas vanligtvis inte i kvalitativa studier då personens kompetens är det som står i fokus (Johannesen & Tufte 2003). Då studiens målgrupp, socialsekreterare med socionomexamen samt anställning vid enhet för barn och familjer, valts ut med målstyrt urval ansågs inte det
slumpmässiga urvalet påverka studien negativt. Detta eftersom socialsekreteraren som slumpmässigt valdes ut befann sig inom ramen för studiens målgrupp.
Tillvägagångssätt
I detta avsnitt beskrivs hur de praktiska momenten av metoden har genomförts.
Vinjetter
En vinjett kan beskrivas som en kort text där en händelse, person eller situation skildras. Texten innehåller någon eller några specifika variabler som forskaren vill undersöka (Jergeby 1999). Sociologen Ulla Jergeby (1999) beskriver fyra
grundkriterier som vinjetten bör uppfylla. Vinjetten ska vara språkligt lätt att förstå, logisk, trovärdig och utformad på ett enkelt sätt (a.a.).
Det första steget i konstruktionen av en vinjett är att ta ställning till vad som är viktigt att få med i beskrivningen av händelsen, personen eller situationen samt vilken eller vilka variabler som ska finnas med (Jergeby 1999). I denna studie undersöks variabeln kön. Anledningen till att kön valdes ut som variabel beror på att denna är relevant för studiens syfte och frågeställning.
Det andra steget i konstruktionsförloppet är att fundera kring vilka variabelvärden som är relevanta att ha med i vinjetten (Jergeby 1999). Variabeln kön har i denna studie fått variabelvärdena man och kvinna. Individer som inte definierar sig som kvinna eller man är inte representerade i dessa vinjetter. I denna studie finns intresse för att undersöka hur socialsekreterare upplever kvinnor som ångrar att de skaffat barn. Detta medför att socialsekreterarnas upplevelser av en moder jämförs med upplevelserna av en fader som ångrar att han skaffat barn. Kategorin kön har därför förenklats till att innehålla endast begreppen man och kvinna.
Tredje steget är att bestämma vad vinjetterna ska handla om (Jergeby 1999). Fem vinjetter har konstruerats, för att besvara studiens syfte, varav alla på något sätt handlar om föräldrar som ångrar att de skaffat barn. I två av vinjetterna är det kvinnor som inte vill vara föräldrar, två vinjetter handlar om män som inte vill vara föräldrar och i en vinjett vill varken kvinnan eller mannen ha huvudansvaret för barnen. I fyra av vinjetterna finns två föräldrar närvarande i barnens liv, vilka inte kan komma överens om hur umgänget med barnen ska se ut. En av
vinjetterna fokuserar på en man vars barn är placerade genom socialtjänsten. Dessa fem vinjetter har presenterats för socialsekreterarna, vilka slumpmässigt delats upp i två olika grupper om tre i varje. Den ena gruppen av
socialsekreterarna har tagit del av vinjetter (1) (bilaga 1-5) och den andra gruppen har fått ta del av vinjetter (2) (bilaga 6-10). Det som skiljer vinjetter (1) från vinjetter (2) är att könsrollerna är omvända. Könsrollerna i vinjetter (1) är
utformade efter den beskrivning som angetts ovan medan könsrollerna i vinjetter (2) har bytt plats. Detta innebär alltså att personerna som är kvinnor i vinjetter (1) är män i vinjetter (2).
I denna studie undersöks hur socialsekreterare uppfattar kvinnor som ångrar att de skaffat barn samt vilka konsekvenser dessa uppfattningar får i socialt arbete. Socialsekreterarna delades upp i två grupper, vilka fick vinjetterna presenterade på olika sätt då könsrollerna bytt plats, på grund av att socialsekreterarnas uppfattningar av särskilt kvinnor skulle kunna utforskas. För att undersöka hur socialsekreterare uppfattar just kvinnor som ångrar att de skaffat barn beskrivs både mödrar och fäder i vinjetterna. Genom att både män och kvinnor inkluderats i vinjetterna kan moderskapet ställas i förhållande till faderskapet, vilket förväntas leda till att socialsekreterarnas uppfattningar av specifikt kvinnor kan identifieras. När socialsekreterarnas uppfattningar av mödrar kan ställas i relation till deras uppfattningar av fäder kan skillnader och likheter i deras resonemang utifrån förälderns könstillhörighet utläsas. På detta sätt antas socialsekreterarnas
uppfattningar som är specifika för kvinnor och moderskap bli synliga. Om endast kvinnor varit representerade i vinjetterna hade inte moderskap kunnat undersökas i förhållande till faderskap. Antagande görs att resultatet då inte hade kunnat visa hur socialsekreterare uppfattar specifikt mödrar eftersom mödrarna inte ställts i relation till något annat än moderskap. Resultatet hade då inte givit någon
indikation på om socialsekreterarnas uppfattningar av mödrarna var specifika för just kvinnor som ångrat att de skaffat barn. Om socialsekreterarnas uppfattningar av mödrar inte hade undersökts i relation till deras uppfattningar av fäder skulle resultatet kunna visa socialsekreterarnas uppfattningar av föräldraskap på en generell nivå, vilket då inte hade besvarat studiens syfte samt frågeställningar. För att vinjetterna ska kännas trovärdiga för informanterna har Orna Donaths studie Regretting Motherhood använts när känslan av ånger har beskrivits. I vinjetterna beskrivs därför ånger som självuppoffring, att känna sig lurad av en
partner eller samhället, att fantisera om att barnet försvinner samt umgänge med barnet endast för barnets skull (Donath 2017). Eftersom socialsekreterarna som intervjuas arbetar med barn och familjer handlar vinjetterna om situationer som potentiellt skulle kunna dyka upp i socialsekreterarnas vardag. Två vinjetter handlar därför om separerade föräldrar som kontaktar familjerätten, två vinjetter handlar om föräldrar som lever tillsammans och söker samtalsstöd och en vinjett handlar om en förälder som vill minska på umgängestimmarna med sina placerade barn. För att skapa rimliga situationer i vinjetterna har exempel från
Rättshjälpsmyndigheten (2013), där förloppet av en vårdnadstvist beskrivs, använts.
Det fjärde steget i konstruktionen är att skriva utförliga vinjetter där texten
upplevs som lättförståelig (Jergeby 1999). Vinjetterna är därför cirka en tredjedels A4 samt lättlästa. Fem vinjetter utformades, vilket ansågs tillräckligt i förhållande till att en variabel undersöktes. Eftersom socialsekreterarnas uppfattningar
undersöktes med semi-strukturerade intervjufrågor ansågs fem vinjetter räcka till.
Intervjuguide
När intervjuguiden formulerades fanns en tanke om att göra både intervjuns innehåll och form intressanta. Intervjuns innehåll handlar om de frågor samt teman som valts ut och kopplats till studiens syfte och frågeställningar. Intervjuns form handlar om att skapa ett levande samtal där både intervjuaren och
informanten får möjlighet att uttrycka sig (Esaiasson m.fl. 2017). Intervjuguiden utformas genom att relevanta teman väljs ut. På dessa team följer sedan ett antal frågor. När en semi-strukturerad intervju förbereds lämnas mycket utrymme för informanten att uttrycka sig spontant (Bryman 2011). De teman som valdes ut var
Informantens spontana tankar, Informantens tankar om modern, Informantens tankar om fadern och Informantens tankar om barnet. Frågorna formulerades
öppet och nyfiket för att uppmuntra informanterna till att fritt dela sina tankar och upplevelser av vinjetterna.
Många uppföljande frågor ställdes under intervjuerna. Enligt Bryman (2011) är de uppföljande frågornas syfte att få informanten att berätta mer om sin tankegång eller reflektion. Vid en intervjusituation kan det vara svårt att uppfatta och förstå allt som informanten säger. Därför har tolkandefrågor ställts och informanten fick upprepa eller förtydliga vad som sagts för att säkerställa att informationen tolkas rätt (a.a.). Varför-frågor som kan upplevas som ifrågasättande har uteslutits ur intervjuguiden (Esaiasson m.fl. 2017). Strukturerande frågor har ställts för att byta samtalsämne eller för att påtala avrundning av diskussionen (Bryman 2011). Intervjuerna avslutades med diskussion om intressanta infallsvinklar som uppkommit under intervjuerna men som inte var relevanta i stunden.
Förstudie
En förstudie har genomförts för att utesluta icke-relevant information samt faktorer som förvirrar informanten (Aspers 2011) ur vinjetterna. I vinjetternas utformning inkluderades variabler vilka inte skulle undersökas vidare i denna studie. För att säkerställa att dessa inte hamnade i fokus testades vinjetterna på två personer som i övrigt inte medverkat i studien. Till en början användes både typiskt svenska namn samt icke-typiskt svenska namn i vinjetterna, vilket ledde till att testpersonernas fokus hamnade på kultur istället för kön. För att undvika detta namngavs alla personer i vinjetterna vid typiskt svenska namn även om den kulturella aspekten både är viktig och intressant att lyfta fram.
Genomförande av intervjuer
Intervjuer genomfördes med sex socialsekreterare under perioden 180410 till 180419. Den längsta intervjun varade i en timme och 15 minuter och den kortaste varade i 40 minuter. Resterande intervjuer varade i ungefär en timme. Fem av intervjuerna genomfördes på socialsekreterarnas kontor. Den sjätte intervjun hölls via telefon där informanten befann sig i sin hemmiljö.
Nackdelen med telefonintervjuer är att informant och intervjuperson inte ser varandras kroppsspråk under samtalet, vilket leder till att viss information kan gå förlorad (Bryman 2011). Det som upplevdes som positivt med telefonintervju var att intervjun kunde genomföras trots att ett fysiskt möte inte kunde bokas in. Intervjuerna inleddes med att informanterna fick ta del av ett informationsbrev (bilaga 11) och sedan skriva under en samtyckesblankett (bilaga 12).
Informanterna påmindes om att de när som helst kunde välja att avbryta intervjun. Därefter presenterades intervjuns upplägg. Intervjuns ämne hade diskuterats vid tidigare tillfälle vilket gjorde att denna information kunde hållas mycket kort vid intervjutillfällena. Fem av intervjuerna spelades in med hjälp av röstmemo i mobiltelefonen och telefonintervjun spelades in med hjälp av Garageband, vilket är ett inspelningsprogram för Mac-datorer.
Analys och bearbetning av data
Kvalitativa intervjuer görs för att undersöka hur en viss individ eller grupp upplever till exempel en situation. Dessa intervjuer syftar då till att skapa en uppfattning om hur situationen upplevs av informanten (Kvale & Brinkmann 2014). Det kan därför uppfattas som mindre viktigt att tala om validitet i förhållande till denna typ av intervju då det inte går att påvisa någon absolut sanning i det informanten uppger. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) kopplas vanligtvis inte reliabilitet, som handlar om forskningsresultatens tillförlitlighet, till den kvalitativa intervjuformen då till exempel forskarens ledande frågor eller tolkning av materialet kan påverka resultatet (Kvale & Brinkmann).
Första steget i bearbetningen av materialet skedde vid transkribering av intervjuerna. Intervjuerna transkriberades till största del ordagrant, men om informanterna kom in på något sidospår eller resonemang som inte alls var av betydelse för studien markerades denna information som icke-relevant. Pauser och hummanden skrevs ut när de bedömdes fylla någon funktion. Annars har de uteslutits från texten. Enligt Aspers (2011) kan det vara bra att markera skratt när det förekommer för att detta kan påverka hur den nedtecknade intervjun sedan tolkas. Därför noterades skratt och andra känslouttryck vid transkriberingen. För att bearbeta materialet har den transkriberade texten kodats. Bryman (2011) beskriver kodningen som en process där materialet noggrant studeras och nyckelord, eller koder, plockas ut ur informanternas resonemang. Därefter granskas koderna för att upptäcka om någon av koderna beskriver samma typ av resonemang och tillsammans då bildar ett tema (Bryman 2011). De transkriberade intervjuerna lästes till en början igenom var för sig, mening för mening, och relevant information noterades. Därefter lästes intervjuerna gruppvis, först de som tagit del av vinjetter (1) och sedan de som tagit del av vinjetter (2), för att
upptäcka likheter och skillnader inom gruppen. Vinjetterna där en kvinna ångrade att hon skaffat barn ansågs mest relevanta då studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare uppfattar kvinnor som ångrar att de skaffat barn. Information
från vinjetter, i vilka män ångrande att de skaffat barn, användes då denna gav en indikation på att informanternas resonemang påverkats av förälderns kön. Åtta kategorier bildades av koderna som plockats ut. Kategorierna kan enligt Alvesson och Sköldberg (2017) vara begrepp som informanterna själva använder sig av, men kan också vara begrepp som forskaren konstruerar (Alvesson & Sköldberg 2017). Kategorierna utformades slutligen efter begrepp som
informanterna använt sig av. Till varje kategori följer citat från informanterna för att exemplifiera informanternas resonemang.
Forskarroll
Situationen där en informant och en forskare kommunicerar med varandra bjuder inte in till ett samtal på lika villkor (Aspers 2011). Aspers (2011) beskriver att det i varje interaktion skapas en relation, vilket innebär att forskare och informant påverkar varandra vare sig de vill det eller inte (a.a.). Till en början fanns en vision om ett neutralt förhållningssätt till informanterna för att undvika styrning av informanternas diskussioner i någon riktning. Efter första intervjun tillämpades dock en mer aktiv roll under intervjuerna, vilket fungerade bättre.
Etiska överväganden
De etiska riktlinjer som vanligtvis diskuteras i förhållande till forskning och forskare är informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser samt forskarens roll (Kvale & Brinkmann 2017). Informanterna har i samband med intervjuerna fått ta del av ett informationsbrev (bilaga 10) i vilket studiens syfte och
genomförande presenteras kort. Informanten informerades om att deltagande i studien var frivilligt samt att det gick att avbryta intervjun när som helst. Informanterna har fått information om konfidentialitet vilket innebär att informanterna har fått reda på att de kommer vara anonyma samt hur
examensarbetet kommer tillgängliggöras (Kvale & Brinkmann 2017). Under en av intervjuerna valde informanten att dela med sig av en privat historia vilken skulle kunna vara av betydelse för studien. Etiskt övervägande gjordes och informantens integritet prioriterades framför studiens resultat genom att informantens berättelse inte inkluderades i studien. Verksamhetschefen har godkänt att intervjuer
genomförts på informanternas arbetstid (bilaga 13).
Förförståelse
Författaren har tillbringat sin praktiktermin på socialtjänst på enhet för barn och familj. Under denna tid har författaren fått en inblick i hur socialsekreterarnas arbete med barn och familjer går till. Under praktiken väcktes tankar kring
föräldraskapets komplexitet samt skamkänslor relaterade till att inte uppfattas som en ”normal” förälder. Efter att ha sökt information på internet kring bland annat förlossningsdepressioner och umgängesföräldrar påträffades information om kvinnor som ångrar att de skaffat barn. Detta väckte en stor nyfikenhet vilket föranleder denna studie.
Metoddiskussion
När vinjetterna konstruerades fördes diskussion om varför samkönade par samt personer som inte definierar sig som man eller kvinna uteslutits från vinjetterna. Motiveringen till beslutet var att kön var den variabeln som skulle undersökas vilken blev tydligast i heterosexuella parrelationer. I efterhand skulle detta val
kunna ses som ett uttryck för den strukturella diskrimineringen av personer med annan än heterosexuell läggning samt personer som inte definierar sig som män eller kvinnor som pågår i samhället. När vinjetter skrivs är det svårt att veta hur mycket författarens föreställningar påverkar informationen i vinjetterna.
I en vinjettstudie är det svårt att veta varför informanterna svarar som de gör. Det skulle kunna vara något i vinjetterna som får informanterna att reagera på ett visst sätt, men det skulle också kunna vara individuella faktorer som påverkar
informantens tolkning av vinjetterna. I en studie där informanten har fått ta del av vinjetter kan det bli svårt att veta vilken information som informanten själv tillskriver eller tar bort från den fiktiva situationen. Det blir då svårt att veta exakt vad informanten menar samt svårt att tolka det informanten sagt (Jergeby 1999). I denna studie har vinjetterna kompletterats med semi-strukturerade intervjufrågor samt har många uppföljande frågor ställts för att säkerställa att informantens svar tolkats rätt. En förstudie gjordes för att upptäcka och utesluta information som skulle kunna förvirra informanterna vilket också skulle kunna anses bidragit till att informanternas utsagor tolkats som informanterna avsett.
Vinjetterna presenterades på två olika sätt för informanterna. En grupp fick ta del av vinjetter (1) och den andra gruppen fick ta del av vinjetter (2). Detta gjordes för att undersöka om informantens resonemang påverkades av om det var en moder eller fader som ångrade att hen skaffat barn. Å ena sidan kan detta bidragit till att nyansera resultatet och skapa en bättre förståelse för hur socialsekreterarna
uppfattar kvinnor som ångrar att de skaffat barn. Å andra sidan skulle varje vinjett kunna tolkas utifrån sex olika informanters perspektiv om en typ av vinjetter istället hade använts.
Diskussion har förts kring om studiens målgrupp borde varit familjerådgivare istället för socialsekreterare på enhet för barn och familj. Familjerådgivare skulle kanske vara mer passande då dessa eventuellt kommer i kontakt med mödrar som är i behov av rådgivning gällande tankar om ånger. Flera av informanterna förklarade under intervjuerna att de som socialsekreterare inte var rätt målgrupp att intervjua då studiens ämne inte berörde dem. Detta skulle kunna vara ett uttryck för att fel målgrupp valts samtidigt som det också skulle kunna vara uttryck för att normen är så etablerad att socialsekreterarna inte ser sin del i upprätthållandet av den.
RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt presenteras det empiriska materialet och analysen, resultatdiskussion samt vidare forskning inom ämnet.
Empiriskt resultat och analys
I detta avsnitt presenteras delar av den empiri som samlats in under sex intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barn och familjer. Materialet analyseras med hjälp av Goffmans (1972) teori om stigma, ett genus- och kulturpsykologiskt perspektiv (Magnusson 2006) samt ett normkritiskt perspektiv (Mattson 2015; Sakamoto & Pitner 2005). Materialet beskrivs även utifrån tidigare forskning. Då informanterna förklarade kvinnornas känslor utifrån anknytning samt
