Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Ungt engagemang för samhällsfrågor?
Youth commitment to the society?
Pernilla Engström
Samhällsvetenskap och lärande 220p Samhällsvetenskap
Vårterminen 2008
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Bengt Cederberg
Sammanfattning
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i åk 8 och 9 uttrycker sitt intresse för samhällsfrågor och vilka frågor som intresserar samma målgrupp. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 98 respondenter. Jag har dessutom genomfört en gruppintervju med 6 elever. Som verktyg för min analys och som bakgrund har jag använt mig av relevant litteratur och tidigare forskning i form av två undersökningar genomförda av Ungdomsstyrelsen kring attityder och värderingar. Detta har tillsammans med ett hermeneutiskt angreppssätt utgjort grunden för mina tolkningar av resultaten.
Resultatet av min undersökning visar att 6 av 10 är intresserade av samhällsfrågor och omkring hälften diskuterar samhällsfrågor med både andra i egen ålder och med vuxna. 62 procent tror att de skulle rösta i val som vuxna, vilket är lågt i jämförelse med vad Ungdomsstyrelsens undersökning visat. 82 procent menar att det är viktigt att förstå hur vårt samhälle fungerar.
Under gruppintervjun med sex elever blev det tydligt att för dessa elever var det invandring och dess konsekvenser som engagerade mest som ämne och samhällsfråga och ledde till en stor debatt om detta.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1 Inledning 6
2 Syfte och frågeställning 7
3 Kunskapsbakgrund 8
3.1 Skolans värdegrund som bas för demokrati i skolan 9
3.2 Två undersökningar av Ungdomsstyrelsen 10
3.2.1 ”Ung i demokratin” 11
3.2.2 ”De kallar oss unga” 12
3.3 Valdeltagande 12
4 Metod 14
4.1 Urval 16
4.2 Genomförande 16
4.3 Reliabilitet och validitet 18
4.4 Hermeneutik 18
5 Resultat och analys 20
5.1 Resultat och analys av enkätundersökning 20
5.2 Resultat och analys av gruppintervju 31
6 Slutsats och diskussion 35
Källförteckning 37
1. Inledning
Den brinnande fråga som ständigt följt mig genom utbildningen är den påverkan vi som (blivande) lärare i samhällskunskap kan ha på våra elever. Värdegrunden är stommen i hela skolans arbete och det visar sig, inte minst i ämnet samhällskunskap. Målet är inte bara elevers insikt och kunskap inom olika områden, utan uppdraget är större än så. Att ge elever instrument för att själva kunna reflektera och vilja engagera sig i samhällets olika fenomen och instanser är det som drivit mig genom hela utbildningen.
De senaste åren har rapporter visat på hur politiska partier, ungdomsförbund och föreningar tappar medlemmar. De politiska partierna riskerar att dö ut eftersom medlemsantalen för de nuvarande svenska riksdagspartierna har sjunkit med hela 345 000 medlemmar, från 625 000 (1991) till förra årets siffror som visar 280 000 medlemmar1. Åldersstrukturen visar även att en tredjedel av partiernas medlemmar är över 65 år och andelen av den vuxna befolkningen som är medlemmar i ett politiskt parti har minskat från 9,3 till 3,9% 2. Valdeltagandet hos förstagångsväljare ökade igen i valet 2006 efter att ha sjunkit under 90-talet och 2000-talets början3.
I Lpo 94 för samhällskunskap kan man läsa att … stimulera till delaktighet i den demokratiska processen. Samhällskunskapsämnet levandegör och förklarar hur människor formar och formas av sina samhällen och hur de organiserar sig för att uppnå gemensamma mål.4
Målet med samhällskunskap som ämne måste vara att väcka ett intresse för ämnet och visa på vikten och betydelsen av att ha den kunskapen i samhället. Intresset för samhällsfrågor mäts inte i medlemssiffror för de politiska partierna eller andra organisationer, men som lärare bör vi alltid försöka entusiasmera eleverna till ett intresse för att diskutera samhällsfrågor.
1http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=93101&a=1138454, Partierna går sin död till mötes 2http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=93101&a=1138454, Partierna går sin död till mötes
3http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/2003M00/LE0101_2003M00_BR_LE102SA0301.pdf, Politiska
resurser och aktiviteter 1992-2001
4http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=24&skolform=11&id=3887&extraId=
2. Syfte och frågeställningar
En mindre andel av de unga väljer att försöka påverka samhället i ett politiskt parti med utgångspunkt i ett samhällsengagemang. En undersökning gjord av Ungdomsstyrelsen visar att 8 procent av de tillfrågade mellan 16 och 29 år har är/har varit med i ett politiskt parti men 44 procent menade att de kunde tänka sig att vara medlemmar5.
Syftet med min studie är att belysa vilken grad de unga har av engagemang och intresse för samhällsfrågor och hur intresset för samhällsfrågor hos elever i åk 8 och 9 ser ut och på vilka sätt de kan tänka sig att engagera sig. Speciellt intressant är även att urskilja de frågor som engagerar de unga, för att kunna få en bild av hur just denna grupp av individers engagemang ser ut.
• På vilket sätt uttrycker ungdomar i åk 8 och 9 sitt intresse för samhällsfrågor? • Vilka frågor engagerar eleverna i åk 8 och 9 enligt dem själva?
3. Kunskapsbakgrund
Under 90-talet kom en stor debatt igång som pågår än idag angående ungas ointresse av politik och engagemang i samhället. Det sjunkande valdeltagande hos förstagångsväljarna och ett antal studier i attityder och värderingar var tecken som gav upphov till oro för det demokratiska systemet. I valet 1991 röstade 80 procent av förstagångsväljarna och 2002 var samma siffra 70 procent6. Efter valet 2006 kan vi konstatera att 76 procent av förstagångsväljarna valde att rösta7. I SCB:s fördjupade rapport kring Politiska resurser och aktiviteter från 2003 konstateras dessutom att de unga är kraftigt underrepresenterade i partiväsendet och i hela föreningslivet8. Bilden är dock inte så entydig.
Etnologen och kulturforskaren Maria Zachariasson har forskat kring politiskt engagemang hos unga och menar att bilden som presenterades av media och i olika typer av undersökningar av unga som passiva och ointresserade av politik även var en utgångspunkt för undersökningarna och resultatet blev därför därefter, som en självuppfyllande profetia9.
I hennes undersökningar och intervjuer med ungdomar som engagerat sig i utomparlamentariska organisationer med politiska mål, såsom Attac och Social Forum, framkom att den största anledningen till deras politiska engagemang var föräldrarnas politiska aktivitet och förhållande till samhällsfrågor. Föräldrarna var inte nödvändigtvis med i någon organisation eller politiskt parti, men intervjupersonerna menade att man läste dagstidningen hemma och diskuterade politiska frågor10. Trots att de intervjuade ungdomarna inte var partipolitiskt anknutna utan engagerat sig i utomparlamentariska organisationer med en stor tvekan mot det parlamentariska systemet menar de dock att det är nödvändigt att använda sig av det existerande systemet för att främja vissa frågor, som vikten av att rösta i valen. Detta
6 Ungdomsstyrelsen, De kallar oss unga, 2003, s 163
7http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27335.asp, Valdeltagande i riksdagsval 1970-2006 bland
förstagångsväljare efter kön
8http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/2003M00/LE0101_2003M00_BR_LE102SA0301.pdf, Politiska
resurser och aktiviteter 1992-2001, s 9
9 Zackariasson, 2006, s 45 10 Zackariasson, 2006, s 52
för att hindra extrema grupper från att bli representerade på lokal eller nationell nivå11. Även undersökningar gjorda av Ungdomsstyrelsen visar att unga har en hög benägenhet att rösta i val, som kan ses som en traditionell demokratisk väg.12
Ett liknande resonemang förs i boken Ungdomsgrupper i teori och praktik där författarna, Philip Lalander och Thomas Johansson, menar att det är ur det politiska missnöjet och maktlösheten som det föds nya sociala rörelser. Dessa konkretiserar ofta sin hållning och inriktar sig starkt på sakfrågor genom en reaktion på orättvisor13.
De menar även att politiker generellt sett inte står högt i kurs bland unga. Det som är avgörande för om den enskilde ska engagera sig politiskt eller ej är vilken framtidstro denne har. Bakgrunden till detta menar de kan vara hur vi i dagens moderna samhälle litar till väldigt stor del till teknik, vetenskap och politik. Att det har funnits en klar och positiv framtidsvision som inte skulle stämma överens med vad vi faktiskt uppnått. Trots att man använder sig av dessa styrmedel är resultatet trots allt att vi inte har uppnått det goda samhället, och många har kanske förlorat tron på att man dessa styrmedels kapacitet14.
Vidare förs även ett resonemang kring hur det individuella är genomgående för ungdomskultur generellt och partipolitiken främst ses som ett forum där kollektivet står i centrum. Som politiker förespråkar man ett politiskt parti och inte sig själv som individ vilket författarna menar är alltför traditionellt och kategoriskt för någon som är individuellt inriktad15.
3.1 Skolans värdegrund som bas för demokrati i skolan
Nedan diskuteras två studier gjorda av Skolverket, Med demokrati som uppdrag och Ständigt! Alltid! som till stor del diskuterar värdegrunden och demokratibegreppet i skolan.
Många lärare visar stort intresse för att arbeta med värdegrundsfrågor i sin undervisning eller andra delar av skolans verksamhet, men vet inte på vilket sätt detta bör ske och arbetar därför inte aktivt och regelbundet med frågor som rör demokrati och etik, trots att eleverna vill det.16
11 Zackariasson, 2006, s 212
12 Ungdomsstyrelsen, Ung i demokratin, 2001, s 6 13 Lalander, 2002, s 121
14 Lalander, 2002, s 115 15 Lalander, 2002, s 116 16 Skolverket, 2000, s 24
Skolverket menar dock att elever trots detta har en demokratisk kompetens som dock inte sträcker sig längre än den generella förståelsen för demokratibegreppet. Svårare är det för dem att ge en konkret innebörd till begreppen, kopplat till den egna individens handlande och agerande, vilket, Skolverket menar, kanske kan förklara varför det förekommer diskriminering och mobbing. Det blir därmed skillnad på vad demokrati är i teori och praktik.
Många elever anser att deras ståndpunkter eller idéer inte tas på tillräckligt allvar i elevråd eller liknande. Detta ger dem en signal om att deras åsikter inte är tillräckligt viktiga för att ges utrymme. Sett i ett större perspektiv kan den misstro som eleverna har omfatta det demokratiska systemet som pågår utanför skolan, vilket underminerar förtroendet för demokratin.17 Detta, menar Skolverket i sin studie kan bero på att pedagogerna själva känner vanmakt över att inte ha någon stor påverkan på förutsättningarna för arbetet18.
I diskussionen kring skolans fostrande roll kontra den kunskapsförmedlande, menar Hörnqvist och Lundgren att skolan varken är eller kan vara värdeneutral. Värdegrundens normer är det som förenar dessa två roller och därför står de inte i varandras motsats. Eftersom värdegrunden är övergripande i läroplanen ska den också beaktas i varje del av en pedagogs undervisning.19
De måste förstås, förankras, försvaras och utvecklas. De normer som skolans verksamhet skall bygga på (…) har en djup förankring i vårt land och vår kultur. Skolan har i sin kunskapsförmedlande uppgift en viktig roll i att hävda dessa värden och ge en förståelse för hur de har vuxit fram och fått en förankring i vårt land. Skolan skall ge möjligheter att utveckla ett personligt förhållningssätt till dem och till den grund de vilar på och att ge kunskaper för att medvetet kunna ta ställning i olika frågor20.
3.2 Två undersökningar av Ungdomsstyrelsen
Jag har valt att referera till två undersökningar gjorda av Ungdomsstyrelsen som till stora delar tar upp frågor som är relevanta för mitt undersökningsområde från olika synvinklar vilket gör de intressanta var för sig.
17 Skolverket, 2000, s 24 18 Skolverket, 2000, s 26 19 Skolverket, 1999, s 11 20 Skolverket, 1999, s 13
3.2.1 ”Ung i demokratin” (2001)
Urvalsgruppen för min studie vänder sig till ungdomar i åldern 14-16 år liksom den som Ungdomsstyrelsen genomförde under 2001 i 28 länder. 6100 av Sveriges 14- och 15-åringar deltog i undersökningen om demokratiska kunskaper, aktiviteter och värderingar. En del av frågorna i denna undersökning har legat till grund för utformningen av min enkät, och därför vill jag särskilt framhålla dessa för att kunna göra en koppling till egna resultat senare.
Drygt 40 procent av de unga diskuterar sådant som händer i svensk politik ofta eller ibland med sina föräldrar eller andra vuxna i familjen. Denna fråga visar på hur starkt intresset hemifrån interagerar med vilken betydelse det har för fortsatt framtida engagemang. Ju mer man diskuterar samhällsfrågor hemma, oavsett vilken dimension dessa har, har dessa lättare att delta i politiska samtal i andra sammanhang21.
Förhållandet mellan de unga och konventionella politiska handlingar såsom att bli medlem i ett politiskt parti (14,4 procent), skriva insändare om samhällsfrågor eller politiska frågor (15,4 procent), eller att ställa upp som kandidat i val i kommunen (9,7 procent) är synnerligen lågt med ett undantag. På frågan om de som vuxen tror att de kommer rösta i nationella val svarar 76,9 procent det gör jag säkert/det gör jag nog.
Benägenheten att använda sig av illegala politiska handlingar i protest mot något, såsom att spraymåla slagord, blockera trafik eller att ockupera offentliga byggnader är låg och kring 10 procent har svarat det gör jag säkert/det gör jag nog.
Andelen av de tillfrågade som svarat att de ofta/då och då är bekymrade över världens miljöproblem uppgår till 76,3 procent och 91 procent tror att miljöproblem
kan lösas, delvis eller helt. De som ofta/då och då är bekymrade över fattigdomen i världen uppgick till 80,8 procent.
I undersökningen konstateras även att unga har stor benägenhet att rösta och att ca en tiondel skulle kunna tänka sig att bli medlem i ett parti.
3.2.2 ”De kallar oss unga” (2003)
Ungdomsstyrelsen genomförde en attityd- och värderingsstudie under 2003 där en enkät skickades till 5000 unga mellan 16 och 29 år. Detta för att undersöka värderingar gällande olika områden såsom framtid, familj, politik, fritid etc. Nedan redovisar jag dock endast resultat inom de områden som kan härledas och vara av intresse för min egen studie.
Trenden av misstro som fanns mot politiker under 1990-talets lågkonjunktur har vänt och förtroendet för politiker ökar igen trots att intresset för politik och viljan att engagera sig fortsättningsvis minskar. Ungas inställning till att använda sig av olagliga metoder och aktioner minskade och undersökningen visar att en av åtta unga anser att det kan vara rätt att använda våld i politiskt syfte. En av tre i åldern 16-19 år och en av fyra av de unga i åldrarna 20-24 år uppger att de inte är intresserade av politik, vilket är en fördubbling sedan 1993.
När respondenterna i denna studie reflekterar över det egna medborgarskapet och hur de ställer sig till de demokratiska handlingsvägarna för att ta ställning och agera i samhället uppger de att det viktigaste är att följa lagarna. Det näst viktigaste är att man röstar när det är val och ta ställning för människors lika värde. Det som anses vara minst viktigt är att vara medlem i ett politiskt parti.
3.3 Valdeltagande
Valdeltagandet bland förstagångsväljare har haft en nedgång under en femtonårsperiod, i valet år 2002 röstade endast 70 procent av de röstberättigade förstagångsväljarna. Detta kan jämföras med valet 1994 då 82 procent av samma grupp röstade22. I valet 2006 ökade dock valdeltagandet bland förstagångsväljarna till 78 procent bland kvinnor och 74 bland männen23 och var högst i storstäder och lägst i glesbygdskommuner24. I Trelleborg finns ingen uppgift om antalet förstagångsväljare som röstat i valet 2006, men vad gäller valdeltagandet i stort är det något lägre i Trelleborg än riksgenomsnittet (se nedan). Man kan eventuellt förutspå att även vad det gäller förstagångsväljarna, ligger Trelleborg under riksgenomsnittet.
22http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/UNGIDAG2007_kap4.pdf, s 5
23http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27335.asp Valdeltagande i riksdagsval 1970-2006 bland
förstagångsväljare efter kön
Kvinnor Män
Samtliga röstberättigade (riket)25 84 82
Förstagångsväljare (riket)26 78 74
Trelleborg, samtliga röstberättigade
(gemensamt för kvinnor och män)27 81,05
Trelleborg, förstagångsväljare Ingen uppgift
Tabell 3.1 Jämförelse av valdeltagande nationellt och lokalt, riksdagsval 2006 (procent)
25http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27329.asp Valdeltagande i riksdagsval 1921-2006 efter kön 26http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27335.asp Valdeltagande i riksdagsval 1970-2006 bland
förstagångsväljare efter kön
27http://www.val.se/val/val2006/slutlig_ovrigt/statistik/riksdag/valdeltagande_skillnad.html Valdeltagande
4. Metod
För att kunna undersöka elevers samhällsengagemang och tyda omfattningen valde jag att inledningsvis arbeta med kvantitativ undersökning i enkätform. Detta för att kunna få ett stort antal svar och kunna hantera dem genom att relatera till större grupper av unga och om möjligt, även kunna jämföra med de resultat som presenterats av andra, betydligt större studier gjorda av Ungdomsstyrelsen28. Som en första del av studien var min ambition att hitta tendenser och om och i så fall på vilket sätt unga kan tänka sig att engagera sig i olika samhällsfrågor genomförde jag en enkät med tretton påståenden med vardera fem svarsalternativ (se bilaga 1). Att utforma en enkät med påståenden och svarsalternativ som syftar till att ange graden av instämmande har man en modell för att arbeta med attitydfrågor29. Dessutom fanns möjligheten att tillägga en kommentar för varje påstående. Frågorna har en bred spännvidd och behandlar olika områden för att kunna se på specifika företeelser genom svaren. Efter överväganden valde jag att ta utgångspunkt i många av de formuleringar till frågor som presenteras i Ungdomsstyrelsens undersökning från 2001, Ung i demokratin, med några språkliga förenklingar. Detta dels för att kunna jämföra svarsfrekvensen från respondenterna med varandra och dels eftersom dessa frågor direkt vänder sig direkt till 14- och 15-åringar. Dock finns där ett undantag. Jag valde att inte använda ordet politik i mina frågeställningar, och har istället valt ordet samhällsfrågor. I Ungdomsstyrelsens rapport av denna undersökning diskuterar de vad som kan ha haft en inverkan på resultatet för frågan om intresse för politik:
Ordet politik kan uppfattas som negativt värdeladdat. Det finns gott om politiska frågor som berör många ungdomar, […] men det är inte alltid ungdomar kopplar ihop den sortens frågor med politik. Politik associeras snarare med rikspolitik, kända namn, käbbel och maktmissbruk, det vill säga negativa företeelser som skapar rubriker och tar stort utrymme i medier[…]30
28 Trost, 1994, s 21 29 Trost, 1994, s 64
Detta är även anledningen till att jag valde att benämna detta med samhällsfrågor istället. Det medför dock konsekvenser på tolkningens överensstämmande mellan undersökningarna. På samma sätt resonerar det kring ordalydelsen att vara bekymrad för något, som används i enkäten som Ung i demokratin genomfört31. Ger detta en fingervisning på ett engagemang från respondenten eller mer ett ytligt konstaterande av tillståndet i världen vad gäller fattigdom eller miljöproblem? Jag valde att benämna det som att vara orolig, med ingen annan bakgrund än att det skulle vara språkligt enklare för respondenterna att förstå, och samma diskussion kan föras kring det ordvalet.
Det faktum att svarsalternativet vet inte finns med kan ha påverkat resultatet negativt eftersom det medför att respondenten inte tvingas ta ställning.
Som ett ytterligare steg i min undersökning, för att resultaten av enkäterna inte bli en ytlig kunskap om ungas engagemang och för att exemplifiera elevers tänkande kring samhällsfrågor och engagemang valde jag att dessutom göra en kvalitativ studie genom en intervju med sex elever i form av en gruppdiskussion32. För att underlätta diskussionen valde jag att ha ett öppet samtalsklimat där eleverna själva kunde styra mycket av diskussionsfrågorna. Ett ostrukturerat samtal där det inte fanns några klara svarsalternativ och som inte känns främmande för eleverna för att kunna formulera följdfrågor efter deras svar33. Till min hjälp hade jag utarbetat en frågeguide med ämnesområden att diskutera utifrån istället för att ha färdigformulerade frågor, för att de intervjuade själva kunna styra över ordningen och fokusera olika mycket på de olika områdena34. Jag var medveten om risken med att gruppintervjuer kan medföra att respondenterna påverkar varandra i sina svar, vilket de också gjorde i intervjun men å andra sidan kan det även vara en fördel att få alla till att säga sin åsikt om samtalsklimatet tillåter. Jag valde tillslut att videofilma intervjun, men lät rikta kameran mot en tom stol eftersom det enda intressanta var att kunna fånga upp ljudet, vilket godkändes fullt ut av de intervjuade.
Dagen innan gruppintervjun skulle äga rum var det ett stort bråk på skolan som till stor del handlade om motsättningarna mellan skolans relativt få s.k. invandrare och en grupp s.k. svenska elever. Det var många elever inblandade och detta har förmodligen påverkat inriktningen under intervjun. Med hjälp av ett antal lärare kom vi dessutom överens om att inga av de inblandade eleverna skulle delta för att undvika risken för ännu mer bråk.
31 Ungdomsstyrelsen, Ung i demokratin, 2001, s 8 32 Trost, 1994, s 22
33 Trost, 1993, s 15 34 Trost, 1993, s 25
4.1 Urval
Enkäterna genomfördes i två åk 8 och tre åk 9 vid en 7-9 skola i Trelleborg. Där fick jag möjlighet att, efter samtal med berörda lärare, kunna avbryta deras lektion för att låta eleverna svara på enkäten. Eftersom alla elever som var närvarande vid tillfället fick fylla i enkäten finns här heller inget bortfall, alla eleverna hade fyllt i alla påståenden i enkäten.
Vid den kvalitativa metoden genomfördes urvalet till gruppintervjun med hjälp av en lärare vid den aktuella skolan. Eleverna går alla i åk 9 och anmälde sig frivilligt och könsfördelningen hos de intervjuade skulle så långt som möjligt vara jämn, och utfallet blev just tre killar och tre tjejer från olika klasser, dock alla i åk 9. De anmälde sig allihop frivilligt till intervjun och fick kort information om vad som skulle diskuteras under intervjun, ett s.k. bekvämlighetsurval35. Detta kan ha påverkat att vissa elever sökt sig till forumet och på det sätt kunnat uttrycka eller valt att inte uttrycka pga. andra elevers närvaro, vilket jag mer detaljerat redogör för senare. Detta blev mest uppenbart vad det gällde flickorna.
4.2 Genomförande
Antalet redovisade enkäter är 98 stycken, där antalet pojkar som svarat uppnåddes till 51 och flickor 47. Dessa genomfördes i fem olika klasser under tre dagar, 2007-11-20, 2007-11-22 och 2007-11-23.
Jag tog kontakt med de berörda lärarna och kom överens om lämplig lektion att avbryta. I varje klass höll jag en kort information för att eleverna lättare skulle kunna orientera sig i vad enkäten ämnade undersöka och för att beskriva mitt syfte med enkäten i mitt examensarbete. Det behövdes även förtydliga att eleverna inte behövde skriva under med namn eftersom ingen blir bedömd utefter sina åsikter, därför kunde man också vara ärlig i sina svar. Dessutom var jag noggrann med att påpeka att enkäten skulle svaras på individuellt och vid frågor fanns jag till hands om något var oklart. Ett av påståendena, nämligen jag kan tänka mig att engagera mig mot dödsstraff var det påstående som varit något oklar och därför bör även svaren tolkas med detta förbehåll. Min ambition var att försöka synliggöra om intresset fanns för engagemang i en organisation som Amnesty som arbetar mot dödsstraff.
Förmodligen blev det otydligt eftersom många elever frågade om jag ville veta om de var för eller emot dödsstraff. Trots mitt svar till dem är jag osäker på utfallet i svaren.
Gruppintervjun genomfördes 2007-11-23 under en lektion i samhällskunskap med sex elever och till vårt förfogande fanns en tom sal utan insyn utifrån. Respondenterna kom ifrån två olika klasser och bestod av tre pojkar och tre flickor. Efter en del tekniska problem lät jag videofilma intervjun, med kameran riktad mot en tom stol för att endast fånga ljudet, och alla respondenterna godkände det. Respondenterna hade kännedom om vem jag var, men jag inledde med en kort information om intervjuns syfte och även kopplat till enkäten som alla hade svarat på. Jag betonade även här att deras identiteter inte var intressanta för intervjun och lovade att inte föra vidare deras namn. Därför kommer jag i resultatet av intervjun att hänvisa till pojke 1,2,3 och flicka 1,2,3.
De frågor som jag formulerade utifrån frågeguiden (se bilaga 2) besvarades måttligt. Trots att jag försökte ställa följdfrågor till respondenterna var det svårt att få några utvecklande svar. Som sista del i intervjun ställde jag frågan om vilka frågor som engagerade dem. Detta resulterade i en lång diskussion kring invandring, dess villkor och den invandringspolitik Sverige ansågs ha. Intervjun fylldes till tre fjärdedelar av denna diskussion och eftersom detta var en mycket engagerande fråga för dessa elever och för att ge det dess rätta proportioner har jag även valt att redovisa mycket av det som sades gällande detta. Det mest uppenbara vad det gäller intervjuns genomförande var flickornas nästintill totala frånvaro. Eftersom jag även har sett eleverna i klassrummet hade jag kanske en annan förväntan. De sa inte så mycket som de under övriga lektioner gjorde och undvek att svara på frågor direkt ställda till dem under intervjun. Förmodligen har detta att göra med gruppens sammansättning och att samtalsklimatet väldigt snabbt blev hätskt gentemot invandring i stort och smått. En av respondenterna, var dessutom väldigt ledande i diskussionen och trots att jag försökte rikta frågorna till de andra, var denne snabb att svara eftersom de andra gav mer kortfattade svar. Troligen har resultatet även en stor del att göra med min bristande erfarenhet på att intervjua, det är jag väl medveten om. Jag var inte helt förberedd på att diskussionen skulle komma att handla om invandring och dess konsekvenser, trots att jag vet att detta diskuteras ständigt av eleverna på denna skola. Detta är dock för dessa elever, ett ämne som engagerar och därför valde jag att arbeta med det materialet som jag gavs.
4.3 Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten i en undersökning tar upp frågor som följdriktigheten och pålitligheten36. I min enkätundersökning är svaret dock inte helt tydligt vad det gäller detta. Efterhand som jag genomfört enkätundersökningarna i olika klasser sökte sig en del elever till mig för att få svar på frågor kring ord som uppfattats som svåra, eller helt enkelt svårigheter att förstå påståendet i sin helhet. Detta trots att jag försökte anpassa språket till en nivå som jag trodde att eleverna skulle förstå. Påståendet jag kan tänka mig att engagera mig mot dödstraff var det som jag i efterhand förstod hade orsakat en del förvirring. Många uppfattade det som ett ställningstagande för eller emot dödsstraff och därför blev svarsalternativen något förvirrande. Vad gäller intervjun var det inte heller tydligt alltid att respondenterna svarade vad de egentligen hade svarat under andra förhållanden. Annat som skulle kunna påverka reliabiliteten är exempelvis respondenternas intresse för att svara på enkäten men här kan jag endast ana att vissa elever haft ett lågt intresse av att besvara, baserat på hastigheten i vilken det genomfördes. I intervjusituationen hade respondenterna anmält sig frivilligt men det kan dels bero på intresse för diskussionen i sig eller ett ointresse av att vara på ”vanlig” lektion. Detta påverkar då reliabiliteten negativt.
Validitet behandlar frågor kring hur väl undersökningen mäter det som den är ämnad att mäta37 och den är enligt mig förhållandevis god då jag utgått från mitt syfte och frågeställningar som bas för enkätfrågorna men vad gäller intervjun kom det att handla om ett ämne som jag kanske inte var förberedd på eftersom mina frågor besvarades med måtta och samtalet kom istället att handla om ett specifikt engagemang.
4.4 Hermeneutik
I min studie har jag använt mig av ett hermeneutiskt angreppssätt. Hermeneutiken är en vetenskapsteori som lägger fokus på helheten som är viktigare än delarna. Man menar att det inte är möjligt att detaljundersöka de olika delarna separat och sedan bygga en helhet utifrån dessa, helheten är således överordnad delarna. Istället är det holistiska perspektivet centralt och innebär att verkligheten hos och kring människan endast kan nås av förståelse, inte
36 Bryman, 2002, s 81 37 Bryman, 2002, s 88
förklaras i den naturvetenskapliga meningen38. Referensramen för människans tolkning av enskilda delar är betingade av dennes upplevelsesätt och några absoluta generaliseringar finns inte, enligt hermeneutikerna. Ödman menar att vi inte kan ställa oss utanför oss själva när vi studerar verkligheten39 trots våra försök genom att på olika sätt ta in information om olika perspektiv av ett fenomen. Därmed är inte sagt att de enskilda delarna inte kan bli föremål för ingående studier, men genom att föra fram helhetsperspektivet som primär förståelsegrund och ser delarna såsom styrda av helhetens, i detta fall närmare bestämt referensramens, tongivande och aktuella prägling40.
Inom hermeneutiken används den hermeneutiska cirkeln som ett instrument i processen som visar samspelet mellan tolkning och förståelse. Tolkningen slår rot i denna spiral när individens (tolkarens) förförståelse kommer kontakt med nya kunskaper som tolkas och ur detta framkallas i sin tur en ny förståelse som sedan leder till ytterligare tolkning för att till slut nå förståelse41. 38 Åkerberg, 1986, s 20 39 Ödman, 2005, s 10 40 Åkerberg, 1986, s 21 41 Åkerberg, 1986, s 25
5. Resultat och analys
Nedan visar jag de resultat som framkommit av enkäten och gruppintervjun. Dessa är uppdelade på olika avsnitt, dels för att få en tydligare bild av de olika metodernas resultat, och dels för att senare i analysen kunna gå djupare in på de likheter eller olikheter som uppkommit.
5.1 Resultat och analys av enkätundersökning
Nedan följer även analysen av enkäten under respektive diagram/tabell. Med hjälp av diagrammen kan man se de olika påståenden som fanns i enkäten och även de fem svarsalternativ som presenterades.
Jag har valt att inte redovisa alla enkätfrågor i diagramform, utan i de fall där det inte finns något diagram kopplade till enkätresultaten redovisas påståenden med utfallet på svaren och en kortare analys till dessa. Det är dels en medveten avgränsning, dessutom anser jag att vissa frågor från enkäten inte ger utrymme för en särskilt omfattande analys. Trots detta kan utfallet av svaren vara viktiga för helhetsbilden och inför intervjuanalysen.
Diagram 5.1 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent) Intresset för samhällsfrågor bland respondenterna får anses vara relativt högt om man ser till att 61 procent av dessa har svarat att de instämmer helt eller instämmer delvis. Dock har 17 procent svarat instämmer inte och instämmer inte alls. Endast en marginell skillnad kan tydas mellan flickor resp. pojkar. Detta påstående har ett individuellt utgångsläge eftersom det inte finns någon förklaring till vad samhällsfrågor är, eller skulle kunna innefattas av. Detta lämnas helt att tolkas av respondenten. En flicka som svarat instämmer delvis skriver jag är intresserad av vad som händer i världen och jag bläddrar genom tidningen. Ifall man inte har koll på omvärlden, så saknas en stor del av samtalsämnen.
I jämförelse med Ung i demokratin-studien svarade endast 24 procent av respondenterna att de håller med om påståendet och nästan hälften av ungdomarna har svarat håller absolut inte med. Siffrorna är dock inte jämförbara eftersom påståendet i den studien formulerades jag är intresserad av politik. Anledningen till att jag valt att i min enkät benämna det till samhällsfrågor istället för politik finns förklarat på s. 14. Det är dock intressant att se hur resultaten skiljer sig så kraftigt i de båda undersökningarna. Återigen handlar det förmodligen mycket om hur man tolkar orden och värderar.
0 5 10 15 20 25 % Instämmer helt Instämmer
delvis Vet inte Instämmerinte Instämmerinte alls Jag är intresserad av samhällsfrågor
Pojke Flicka
Diagram 5.2 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent) 48 procent av respondenterna har svarat att de instämmer helt eller instämmer delvis i påståendet om att de diskuterar samhällsfrågor med dem i deras egen ålder. 39 procent instämmer inte eller instämmer inte alls. Detta är förmodligen mer intressant eftersom tolkningen av samhällsfrågor återigen kan spela in i resultatet. Om det inte gör det, är det kanske en del som är intresserade av samhällsfrågor, men som inte diskuterar/talar om det, eftersom resultatet i påstående 1 visar detta. En pojke som inte diskuterar med dem i egen ålder men instämmer helt i frågan om intresset för samhällsfrågor säger att de är helt körda på den biten.
25,3 procent har i Ung i demokratin-studien svarat ofta/ibland på påståendet jag diskuterar vad som händer i svensk politik med dem i egen ålder. Återigen spelar förmodligen valet av ord i påståendet roll (samhällsfrågor kontra politik)42.
I studien De kallar oss unga uppger en av tre i åldern 16-19 år att de inte är intresserade av politik, vilket är en fördubbling sedan 199343.
42 Ungdomsstyrelsen, Ung i demokratin, 2001, s 4 43 Ungdomsstyrelsen, De kallar oss unga, 2003, s 164
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 % Instämmer helt Instämmer
delvis Vet inte Instämmer inte Instämmer inte alls Jag diskuterar samhällsfrågor med dem i min egen ålder
Flicka Pojke
Diagram 5.3 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent)
55 procent av respondenterna instämmer helt eller delvis i påståendet och undersökningen Ung i demokratin från 2001 visade att drygt 40 procent av dem som tillfrågades diskuterade politik ofta eller ibland med sina föräldrar/andra vuxna44. Resultaten är dock inte jämförbara rakt av eftersom det kan finnas en skillnad eftersom svarsalternativen var olika och även skillnaden mellan politik och samhällsfrågor. Det är dock tydligt att unga oftare diskuterar politik och samhällsfrågor med sina föräldrar eller andra vuxna än med sina jämnåriga. 9 procent av pojkarna instämmer inte alls där motsvarande siffra för flickorna är 1 procent.
44 Ungdomsstyrelsen, Ung i demokratin, 2001, s 4
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 % Instämmer helt Instämmer
delvis Vet inte Instämmerinte Instämmer inte alls Jag diskuterar samhällsfrågor med mina föräldrar/andra vuxna
Flicka Pojke
Diagram 5.4 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent)
Att rösta i nationella val är för många en traditionell form av aktivitet i en demokrati. 62 procent av respondenterna instämmer helt eller delvis i påståendet om att rösta som vuxen i nationella val. Motsvarande siffra taget ur undersökningen Ung i demokratin är 76,9 procent45. Att denna siffra ligger relativt långt i jämförelse med den nationella undersökningen kan ha många orsaker. Trelleborg ligger jämförelsevis lågt i förhållande till undersökningar gällande valdeltagande och detta kan vara en orsak (se s 13). Det anmärkningsvärda med dessa resultat är att 26 procent av de tillfrågade flickorna svarat vet inte och motsvarande siffra för pojkar är 7 procent. Kvinnors valdeltagande ligger högre både vad det gäller samtliga röstberättigade46 och vad det gäller förstagångsväljarna47. Det faktum att svarsalternativet vet inte finns med kan ha påverkat eftersom det medför att man inte tvingas ta ställning.
45 Ungdomsstyrelsen, Ung i demokratin, 2001, s 5
46http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27329.asp Valdeltagande i riksdagsval 1921-2006 efter kön 47http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27335.asp Valdeltagande i riksdagsval 1970-2006 bland
förstagångsväljare efter kön 0 5 10 15 20 25 30 % Instämmer helt Instämmer
delvis Vet inte Instämmerinte Instämmerinte alls Som vuxen tror jag att jag kommer rösta i nationella val
Flicka Pojke
Diagram 5.5 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent)
Drygt 72 procent har svarat instämmer helt/delvis på detta påstående. Många unga är förmodligen mer medvetna än någonsin om världens miljöproblem, mycket tack vare den stora uppmärksamhet media och samhället lagt och fortsätter lägga på detta ämne. I Ung i demokratin svarade 76,3 procent motsvarande48. Tilläggas ska att den undersökningen är gjord 2001. Trots att det förekom mycket diskussioner kring klimatförändringar hade det inte slagit igenom till allmänheten med den kraft som exempelvis Al Gores film medförde. Därför hade man kunnat förvänta sig en något högre siffra i denna undersökning. Däremot visade den nationella undersökningen att 91 procent av de tillfrågade tror att miljöproblem kan lösas49, delvis eller helt. Detta finns inte med i min undersökning men eventuellt har detta ämne diskuterats till den grad att man inte är orolig över utvecklingen, utan hoppas och tror att det kommer lösa sig.
48 Ungdomsstyrelsen, Ung i demokratin, 2001, s 8 49 Ungdomsstyrelsen, Ung i demokratin, 2001, s 8
0 5 10 15 20 25 % Instämmer helt Instämmer
delvis Vet inte Instämmer inte Instämmer inte alls Jag är orolig över världens miljöproblem
Flicka Pojke
Diagram 5.6 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent)
82 procent av de tillfrågade svarade instämmer helt/delvis på detta påstående, med en marginell skillnad mellan flickor och pojkar. Dock har 3 procent av pojkarna svarat instämmer inte alls, och 15 procent totalt har svarat vet inte. Här finns ingen motsvarighet till undersökningen Ung i demokratin men kan användas som en termometer på alla påståenden som efterfrågats i enkäten. Trots att många av resultaten kanske inte överensstämmer med detta resultat finns det dock ett uttryck för att det är viktigt att förstå hur samhället fungerar.
Som vuxen tror jag att jag kommer delta i någon form av demonstration Kille Tjej Instämmer helt 4 0 Instämmer delvis 3 5 Vet inte 24 28 Instämmer inte 9 7
Instämmer inte alls 12 8
Tabell 5.1 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent)
Andelen av de tillfrågade som svarat vet inte på detta påstående uppgår till hela 52 procent. Endast 12 procent att de instämmer helt/delvis, och de som inte instämmer/instämmer inte alls uppgår till 36 procent. Resultatet hade blivit mer intressant om svarsalternativet vet inte inte hade funnits med. I Ung i demokratin var det ca 30–35 procent som trodde att de kommer att
0 5 10 15 20 25 % Instämmer helt Instämmer
delvis Vet inte Instämmer inte Instämmerinte alls Jag tycker det är viktigt att förstå hur vårt samhälle fungerar
Flicka Pojke
delta i demonstrationer eller att samla in namnunderskrifter i framtiden50. I den undersökningen fanns dock inte svarsalternativet vet inte med.
Jag tycker det är okej att protestera med olagliga metoder, t.ex. blockera trafik, eller släppa ut instängda djur
Kille Tjej Instämmer helt 7 10 Instämmer delvis 15 16 Vet inte 11 6 Instämmer inte 6 7
Instämmer inte alls 13 9
Tabell 5.2 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent)
48 procent har här svarat instämmer helt/delvis trots att frågan egentligen innehåller fler än en fråga. Det finns en risk att de 17 procent som svarat vet inte (och andra svarsalternativ) tycker olika om att blockera trafik och att släppa ut instängda djur. I Ung i demokrati-studien valde man andra påståenden men endast 10,7 procent av de tillfrågade svarade att Det gör jag säkert/det gör jag nog vad det gällde att själva delta i illegala typer av politiska handlingar51.
Jag är orolig över fattigdomen i världen
Kille Tjej
Instämmer helt 10 22
Instämmer delvis 11 19
Vet inte 13 6
Instämmer inte 9 0
Instämmer inte alls 9 1 Ev. kommentar:
Kille (vet inte) ”vet att det är ett problem men är inte orolig”
Tjej (instämmer helt) ”jag kommer att ge pengar till dom fattiga när jag é vuxen.” Tabell 5.3 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent)
Här instämmer helt/delvis 21 procent av pojkarna och 41 procent av flickorna (totalt 62 procent). Samtidigt kan man se att 18 procent av pojkarna svarat instämmer inte/inte alls, där endast 1 procent av flickorna svarat samma sak. Detta blev en markant skillnad mellan flickor och pojkar. Resultatet från den nationella undersökningen är dock att drygt 80 procent av de tillfrågade är bekymrade över fattigdomen i världen. Betyder detta att pojkar i mindre
50 Ungdomsstyrelsen, Ung i demokratin, 2001, s 6 51 Ungdomsstyrelsen, Ung i demokratin, 2001, s 6
utsträckning är oroliga över fattigdomen än flickor? Snarare kan det röra sig om liknande i diagram 5.5, att tron på lösningar inför problemet trots allt överstiger oron.
Jag kan tänka mig att engagera mig i ett politiskt parti som vuxen
Kille Tjej
Instämmer helt 10 0
Instämmer delvis 9 6
Vet inte 8 18
Instämmer inte 9 10
Instämmer inte alls 16 14
Tabell 5.4 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent)
19 procent av pojkarna har svarat instämmer helt/delvis och bland flickorna har endast 6 procent svarat instämmer delvis (totalt 25 procent). På ett antal av enkäterna (8 stycken) hade pojkar fyllt i olika men som alla handlade om att det var partiet Sverigedemokraterna de tänkte gå med i. Motsvarande siffra från Ung i demokratin var 14,4 procent52. Det är möjligt att resultatet hade sett annorlunda ut om den nationella undersökningen hade genomförts nu, år 2008 eftersom Sverigedemokraterna de facto sitter med i kommunfullmäktigen och landstingsfullmäktige/regionfullmäktige i Sverige. Ett missnöjesparti med så stark invandrarfientlighet fanns inte av den storleken år 2001 som idag. 49 procent har dock svarat instämmer inte/inte alls och detta kan ha många förklaringar. För de ungas fritid finns ett obegränsat utbud i form av olika föreningar och aktiviteter. Dessutom finns kanske en press från dem själva eller andra om att klara av skolarbetet och även att hinna träffa sina kamrater. TV och dator konkurrerar också om samma tid. Om man är aktiv i en förening, antingen politisk eller utomparlamentarisk, kan detta kräva mycket tid och kraft, som man inte är beredd på att lägga ner.
Jag kan tänka mig att engagera mig för djurs rättigheter
Kille Tjej
Instämmer helt 5 20
Instämmer delvis 17 13
Vet inte 19 9
Instämmer inte 4 5
Instämmer inte alls 7 1
Tabell 5.5 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent)
Andelen flickor som svarat instämmer helt/delvis uppgår till 33 procent och bland pojkarna 22 procent (totalt 55 procent). Med detta resultat kan det finnas en koppling till frågan om illegala politiska metoder (se tabell 5.2) och att det därmed kan vara så att en del av flickorna som ansåg det vara okej med olagliga metoder, i själva verket inte tänkte i första hand på att blockera trafiken, utan att släppa ut instängda djur.
Jag kan tänka mig att engagera mig mot dödstraff Kille Tjej Instämmer helt 6 5 Instämmer delvis 9 11 Vet inte 18 22 Instämmer inte 8 6
Instämmer inte alls 11 4
Tabell 5.6 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent)
Efter att jag genomfört enkätundersökningen i klasserna blev det tydligt i samtalen med många elever att det tolkades som en fråga på om man var för eller emot dödsstraff, vilket också medförde en viss förvirring i svarsalternativen. Därför vill jag helt avstå från att tolka eller analysera dessa svar.
Jag kan tänka mig att delta i frivilligarbete för att hjälpa gamla och fattiga
Kille Tjej
Instämmer helt 2 8
Instämmer delvis 11 26
Vet inte 21 11
Instämmer inte 5 1
Instämmer inte alls 12 1
Tabell 5.7 Enkät gällande ungas tankar och deltagande i samhällsfrågor (procent)
Igen återfinns här två påståenden i en och respondenterna kan mycket väl ha blivit förvirrade av de två olika grupperna, så många som 32 procent har svarat vet inte. Endast 13 procent av pojkarna har dock svarat instämmer helt/delvis där motsvarande siffra för flickorna är 34 procent. Ung i demokratin uppmätte att 35–40 procent av ungdomarna trodde att de själva kommer att utföra sådana handlingar53. Återigen väcks dock frågan som i fallet med tabell 3, om pojkar skulle vara mindre benägna att socialt ställa upp för samhället? Har det med
resonemanget kring det individuella i ungdomskulturer att göra som Lalander och Johansson diskuterar54? Att ungdomskulturer idag är så individuellt anpassade att kollektivet inte passar in? Med denna begränsade urvalsgrupp och de osäkra resultaten är det omöjligt att ens spekulera i det, men det väcker en del frågor.
5.2 Resultat och analys av gruppintervju
Gruppintervjun genomfördes med tre tjejer och tre killar från olika klasser i åk 8 och 9. Nedan redovisar jag vad som sades med hjälp av direktcitat, ordagrant som respondenterna svarat, trots talfel eller felsägningar. Detta hoppas jag kan förmedla tonfall och eventuella nyanser i samtalet.
Respondenterna diskuterar i allmänhet inte mycket hemma vad som står i tidningen, men det beros ju på hur stort det är. Om det var som när World Trade Center rasade, det är klart att man sa nånting (pojke 1). Annars menar alla att nyheter diskuteras i de olika ämnena i skolan, t.ex. på svenskan, engelskan och på SO:n. Det är skillnad på hur olika lärare undervisar om samhällsfrågor och oftast har det med den lärarens intresse att göra. De måste utgå från vad som är rätt och inte sina personliga åsikter. De kan inte säga: nämen de j-a Moderaterna, lyssna inte på dom. De måste utgå från ett neutralt läge (pojke 1).
Ingen av dessa elever diskuterar samhällsfrågor eller nyheter hemma i hög grad och den kontakten de får med nyhetsrapportering, samhällsfrågor och värdegrundsfrågor kommer in i vissa ämnen, under skoltid. Jag fick ändå en känsla av att diskussionen kring invandring även pågått i minst några av dessa elevers hem. I Zachariassons forskning visade det sig att de personer som gått med i utomparlamentariska organisationer ofta hade haft någon form av diskussion hemma trots att föräldrarna inte var anslutna till något politiskt parti eller annan organisation. Det som var avgörande var förhållandet till samhällsfrågor55. Frågan är dock hur benägna respondenterna är att berätta om att denna diskussion även pågår hemma?
Trots att eleverna ofta efterfrågar den typ av diskussioner, och att lärare ofta visar ett intresse, finns en svårighet att ge det en konkret mening56. Diskussioner och övningar kring värdegrundsfrågor kan alltså få en avgörande betydelse, det kan t.o.m. bli den enda diskussionspartnern man har. Det viktiga är dock att utgångspunkten måste vara icke-värdeneutral57. Det som tas upp skall försvara värdegrunden men det måste förstås göras genom fakta och information, inte genom att peka med hela handen.
Alla i gruppen menar att det som är mest intressant att diskutera är invandring, Något som alla tycker olika om (flicka 1), det finns alltid någon som säger: varför bryr du dig? Du betalar inte skatt. Nä, men jag kommer göra det snart (pojke 1), jaa, och våra föräldrar gör
55 Zachariasson, 2006, s 52 56 Skolverket, 2000, s 24 57 Skolverket, 1999, s 11
(pojke 3). Trots att respondenterna tycker att politik är tråkigt kan några av de intervjuade tänka sig att gå i demonstrationståg, i alla fall om det handlar om just invandringspolitik. Ja, om dom inte stänger gränserna snart, alltså seriöst… (pojke 1) ja, då går vi med där (pojke 3). Det vanligaste namnet i Malmö är Mohammed och Mohammed är det 17:e vanligaste namnet i Sverige. Och det går uppåt hela tiden! Jag tänker inte låta det hända att Mohammed ska vara det vanligaste namnet i Sverige! (pojke 1) Detta upprör verkligen hela gruppen där alla verkar hålla med. Det roliga med länder är ju att alla har olika kulturer och alla har olika religioner och sånt här. Det är ju därför man åker till andra länder ju (pojke 3). Därför är det ju inte bra att alla blir likadana tillslut ju (flicka 1).
Här kan man antyda att det ligger ett missnöje med de s.k. öppna gränserna och/eller det faktum att Mohammed är på väg att bli ett vanligt förekommande namn i Sverige. Ur detta missnöje kommer ett intresse som skulle kunna leda till att de går i ett demonstrationståg, något som endast 12 procent av de tillfrågade i enkäten kunde tänka sig att göra (se tabell 5.1). Detta, menar Lalander och Johansson, tillsammans med maktlöshet, föder fram nya sociala rörelser58, som i detta fall mycket väl skulle kunna handla om ett missnöjesparti. Dessa nya rörelser har ofta dessutom en konkret hållning till sakfrågor, såsom exempelvis Sverigedemokraterna har i frågor gällande invandring.
Diskussionen leder in till varför människor kommer till Sverige från andra länder och genast säger en av pojkarna att … för att överleva. Men då kan dom ju vara normala och inte förstöra saker (pojke 2). Det är ju därför världen måste bli bättre, så att folk inte ska behöva fly från sina länder (flicka 1). Jag tycker Finland har en bra ut… sån ut… nej… va… invandringspolitik. De släpper kanske in några stycken om året (pojke 1). Hela gruppen instämmer i det och menar att det är bättre att hjälpa människor i sina hemländer än att dom ska åka hit här och förstöra (pojke 2). Diskussionen glider snabbt in på respondenternas exempel på invandrare som är kriminella, vandaler och som inte kan tala ren svenska.
I studien De kallar oss unga från 2003 framkom det att det som var viktigast för respondenterna i en reflektion över det egna medborgarskapet, var att följa lagarna59. Om respondenterna i gruppintervjun anser att de själva följer lagarna, men genom fakta eller hörsägen får höra något missvisande kring invandrare, blir det lätt att generalisera. De som finns med under intervjun bor i områden där invandrare är i klar minoritet och därmed även i skolan de går på. Men de känner ändå många, menar de.
58 Lalander, 2002, s 121
Det är vårt land. Dom ska vara tacksamma till mig, de ska inte förstöra (pojke 2). Ja, alltså, de ska sätta sig in i hur vi lever, men dom kan ändå vara sig själva, alltså dom får tro på vad dom vill (flicka 2). Den demokratiska kompetensen ofta skiljer sig i teori och praktik60. Det kan vara enkelt att tala om de demokratiska värdena men i praktiken och i synen på den egna individens agerande är inte kopplingen lika tydlig.
Alla är överens om att de flesta invandrare missköter sig. Anledningen till det är att politikerna gör fel när de slussar in människor i ett och samma bostadsområde och tror att allt blir frid och fröjd. Hade dom delat upp det hade det nog blivit bättre (flicka 1). Jag tror inte det handlar om färger och sånt, utan jag tror mer det handlar om pengaklasser, hur mycket pengar man tjänar i inkomst och sånt (pojke 1). Alltså här i Sverige går allt runt, alla jobbar typ (flicka 3).
Återigen finns här ett missnöje med politiker, men samtidigt finns det en medvetenhet om det socioekonomiska perspektivets inverkan.
Respondenterna diskuterar återigen ett exempel på en invandrare som redan på lågstadiet hamnat i bråk med ett antal elever. Då är det ju självklart att man inte får nåt gott intryck av utlänningar (flicka 1). Och trots att alla menar att man inte kan döma alla invandrare efter en så bör invandrarna visa tacksamhet. Vi har tagit hit honom, in i landet (pojke 2). Vissa verkar liksom inte alls vara tacksamma och det är ju inte rätt (flicka 1).
I lågstadiet hade man prickar, som man har i straffregistret. Jag tycker att det ska räcka med en prick sen ska man ut. Kanske inte en (…) Kommer man hit och snor en bil det första man gör, då får man f-n… (…) Även om man bara snor en bil, så visar det på att du kommer inte klara leva i det svenska samhället som en svensk medborgare, du får sticka härifrån (pojke 1). Diskussionen är väldigt fördömande, och det handlar mycket om att göra rätt för sig. De svenskar som beter sig illa, är kriminella eller på annat sätt upprör omgivningen har andra rättigheter eftersom det anses vara deras rätt genom att vara i sitt land.
Den hermeneutiska cirkeln används inom hermeneutiken som ett verktyg i processen som visar hur tolkning och förståelse samverkar. Tolkarens förförståelse kommer i kontakt med nya kunskaper som tolkas och ur detta framkallas i sin tur en ny förståelse som sedan leder till ytterligare tolkning för att till slut nå förståelse61. En del av den tolkning jag gör är att respondenternas syn på invandring grundar sig förmodligen i missnöje med politikens ramar för densamme men även en mängd missuppfattningar i deras ”fakta”. Detta är dock deras förförståelse för ämnet och kan endast tolkas utifrån det. De florerar i övriga samhället bland
60 Skolverket, 2000, s 24 61 Åkerberg, 1986, s 25
vuxna och det finns det ingen anledning att tro något annat än att det finns även bland de yngre.
I hermeneutiken menar man att fokus bör ligga på helhetsbilden. Det inte är möjligt att detaljundersöka de olika delarna separat och sedan bygga en helhet utifrån dessa, helheten står över delarna var för sig. Det är alltså inte möjligt att se på de olika uttalandena utan att först se helheten. Genom att se delarna, tolka dessa och därigenom nå en förståelse för den helhet som presenterats. Enligt hermeneutikerna är denna tolkning dessutom omöjlig att göra helt objektiv eftersom var och en, utifrån sig själv och egna uppfattningar, inte kan ställa sig utanför sig själv62. I grunden för denna diskussion ligger till stor del ett missnöje med hur detta ämne behandlas, både som diskussion och med politiska handlingar. En känsla av maktlöshet att inte ha möjlighet att påverka i vilken riktning det utvecklar sig. Men till detta bör man se till de beståndsdelar som utgör helheten. Ett ämne som kanske även diskuteras hemma vid köksbordet, hur påverkar det respondenternas argument och åsikter? Strukturen på bostadsområdet, att det inte finns särskilt många personer med invandrarbakgrund varken i de aktuella bostadsområdena där respondenterna bor eller går i skolan, vad har det för påverkan på deras synsätt? Detta är trots allt en intervju med sex elever, och är inte tänkt som en generell bedömning av alla elever på denna skola eller alla unga, utan snarare en indikation på hur dessa elever tänker.
6. Slutsats och diskussion
Min uppfattning kring detta ämne innan jag började arbeta med uppsatsen var att många unga idag har så mycket att välja på vad det gäller deras fritid och att engagemanget i samhällsfrågor förmodligen inte var särskilt högt, varken i politiska eller i andra organisationer. Genom att själv vara politiskt aktiv ser jag hur sällsynt det är att medlemmarna är under 25 år. Därför väcktes intresset att se på vilket sätt unga kanaliserar engagemang för samhällsfrågor i allmänhet och vilka frågor som engagerar dem.
Genom min enkät nådde jag ut till nästan 98 respondenter vilket är en begränsad målgrupp och därmed även resultatet, men det ger en indikation på just dessa elevers engagemang för samhällsfrågor. Av respondenterna är 6 av 10 är intresserade av samhällsfrågor och omkring hälften diskuterar samhällsfrågor med både andra i egen ålder och med vuxna. 62 procent tror att de skulle rösta i val som vuxna, vilket är lågt i jämförelse med vad Ungdomsstyrelsens undersökning visat, trots att 82 procent menar att det är viktigt att förstå hur vårt samhälle fungerar. Frågor som engagerar är världens miljöproblem och i något mindre utsträckning fattigdom och djurens rättigheter, och utifrån gruppintervjun; invandringspolitik. Den form man är mest benägen att uttrycka sitt engagemang eller trots allt genom att rösta i val. Endast 12 procent tror att de som vuxna kommer delta i någon form av demonstration men nästan hälften tycker det är okej med olagliga metoder som att blockera trafik eller att släppa ut instängda djur.
Om unga vill engagera sig i föreningar eller organisationer kanske detta kräver en del förändringar för att på nytt locka till sig dessa. De är inte beredda på att spendera hela sin fritid på en förening på samma sätt som tidigare generationer gjort. Den vakna tiden måste delas av så många olika aktiviteter och att engagera sig i en organisation eller en förening tar mycket tid.
Ett ämnesområde som detta är så stort att det med denna begränsade målgrupp är svårt att dra några generella slutsatser. Det har dock inte varit i fokus för mig, utan istället väcker mina undersökningar ytterligare frågor om vad som kan undersökas utöver detta. Att kanske undersöka på gymnasienivå när eleverna har ett annat förhållningssätt till sig själva och
omvärlden, och med fokus på hur föräldrarnas förhållande till politik och samhällsfrågor påverkar de ungas val eller icke-val av engagemang.
Sannolikt behövs en mer nyanserad bild än den jag presenterar av hur ungas engagemang ser ut, men med detta följer krav på förändringar för att möta deras intressen och behov. Trots att alla unga inte vill engagera sig, tycker de flesta att det är viktigt att förstå hur samhället fungerar och vi som lärare måste försöka entusiasmera till ett intresse för samhällsfrågor.
Källförteckning
Litteratur
Bryman, Alan Samhällsvetenskapliga metoder, Liber, 2002
Lalander, Philip och Johansson Thomas Ungdomsgrupper i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund, 2002
Skolverket Med demokrati som uppdrag, Liber, Stockholm, 2000
Skolverket Ständigt! Alltid! Skolans värdegrund – kommentar till läroplanen, Liber, Stockholm, 1999
Trost, Jan Enkätboken, Studentlitteratur, Lund, 1994
Trost, Jan Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur, Lund, 1993
Uddman, Paula och Gustavsson Jakob Konsten att skriva och tala, Studentia, 2007 (PDF) Utbildningsdepartementet Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), 1998
Zackariasson, Maria Viljan att förändra världen. Politiskt engagemang hos unga i den globala rättviserörelsen, Boréa bokförlag, Finland, 2006
Åkerberg, Hans Hermeneutik och pedagogisk psykologi, Norstedts Förlag, Stockholm, 1986 Ödman, Per-Johan Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik, Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm, 2005
Rapporter
Ungdomsstyrelsen UNG I DEMOKRATIN Ungdomsstyrelsens sammanfattning av 14–15-åringars demokratiska värderingar, Dnr 65-459/99, Stockholm, 2001
Ungdomsstyrelsen De kallar oss unga. Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2003, Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:1, Stockholm, 2003
Internet
• Valdeltagande i riksdagsval 1921-2006 efter kön
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27329.asp, 2008-05-04 • Valdeltagande i riksdagsval 1970-2006 bland förstagångsväljare efter kön
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____27335.asp, 2008-05-04 • Valdeltagande riksdagen
http://www.val.se/val/val2006/slutlig_ovrigt/statistik/riksdag/valdeltagande_skillnad.h tml, 2008-05-04
• ”Partierna går sin död till mötes”
• Politiska resurser och aktiviteter 1992-2001
http://www.scb.se/statistik/LE/LE0101/2003M00/LE0101_2003M00_BR_LE102SA0 301.pdf, 2008-03-13
• Politiskt intresse http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7310,00.html, 2008-05-20
• Inflytande och representation
http://www.ungdomsstyrelsen.se/ad2/user_documents/UNGIDAG2007_kap4.pdf, 2008-05-20
Bilagor
Bilaga 1: Enkätundersökning Bilaga 2: Frågeguide intervju
Bilaga 1
Kille
Tjej
Instämmer helt Instämmer delvis Vet inte Instämmer inte Instämmer inte alls Ev.kommentar
Jag är intresserad av samhällsfrågor Jag diskuterar samhällsfrågor
med dem i min egen ålder Jag diskuterar samhällsfrågor
med mina föräldrar/andra vuxna Som vuxen tror jag att jag kommer rösta
i nationella val Som vuxen tror jag att jag kommer delta i
någon form av demonstration Jag tycker det är okej att protestera med
olagliga metoder, t.ex. blockera trafik,
eller släppa ut instängda djur Jag är orolig över världens miljöproblem Jag är orolig över fattigdomen i världen Jag kan tänka mig att engagera mig i ett
politiskt parti som vuxen Jag kan tänka mig att engagera mig för
djurs rättigheter Jag kan tänka mig att engagera mig mot
dödstraff Jag kan tänka mig att delta i frivilligarbete
för att hjälpa gamla och fattiga Jag tycker det är viktigt att förstå hur
vårt samhälle fungerar Övrig kommentar:
__________________________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________________________________________
Bilaga 2
