• No results found

Privatekonomi i skolan Motion 2020/21:3694 av Alexandra Anstrell (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Privatekonomi i skolan Motion 2020/21:3694 av Alexandra Anstrell (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1708

Motion till riksdagen

2020/21:3694

av Alexandra Anstrell (M)

Privatekonomi i skolan

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen bör fatta beslut om att utöka det centrala innehållet i hem- och konsumentkunskap med mer

privatekonomi och framför allt tydliggöra kunskapskraven, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

I en tid då det är enklare än någonsin att hamna i olika skuldfällor saknar många unga grundläggande privatekonomiska kunskaper, exempelvis hur man gör en

hushållsbudget. Undervisningen i skolan om privatekonomi måste bli mycket bättre. I kursplanen för hem- och konsumentkunskap kan vi inom ramen för det centrala innehållet läsa att undervisningen ska innehålla: Ungas privatekonomi, till exempel att handla över inter-net, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Men i kunskapskraven är det otydligt vad eleverna ska kunna:

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resone-mang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. Här behövs ett rejält förtydligande i kunskapskraven.

Skolverket har uttalat att det är upp till varje skola att avgöra hur mycket tid som ska ägnas åt den privatekonomiska delen i skolundervisningen. Därför är det inte självklart att det blir så många skoltimmar över till privatekonomin. Finansinspektionen (FI) har

(2)

2 konstaterat att Sveriges unga har oroväckande låga kunskaper i privatekonomi. En studie gjord av FI visar att 75 procent av de tillfrågade ungdomarna inte vet hur man tar ett lån på banken och 31 procent av dem vet inte hur man gör en månadsbudget. I Kronofogdens senaste rapport visas att många barn växer upp i familjer med skulder. Dåligt privatekonomiskt kunnande ska inte behöva gå i arv. Vart du är på väg ska alltid vara viktigare än var du kommer ifrån och kunskaperna om ekonomi i ryggsäcken är ovärderliga.

Kronofogden konstaterar att vuxna behöver tala mer om privatekonomi med barn – så även i skolan. Därmed kan unga tidigt få grundläggande ekonomiska kunskaper och bära med sig dem i vuxenlivet. På så sätt förhindras unga att hamna i skuldsättning. Ungdomar ska kunna fatta egna informerade beslut om sin privatekonomi.

I en alltmer ekonomiskt utsatt värld är det ett samhälleligt intresse att utbilda och informera om privatekonomi – planering av inkomster och utgifter, lån, krediter, räntor, sparande, betala räkningar – men också om ekonomiska risker och konsekvenser.

Med anledning av ovanstående bör riksdagen se över möjligheterna att utöka det centrala innehållet i hem- och konsumentkunskap med mer privatekonomi och framförallt tydliggöra kunskapskraven.

References

Related documents

förvaltningschef Susanne Kristensson, efter hörande av representant för Lunds universitets studentkårer och efter föredragning av utredare Carina Wickberg,

När avkastningskurvan har en positiv lutning görs upplåning på kortare löptider (statsskuldväxlar) till lägre ränta än upp- låning på längre löptider

Finns det dessutom ett krav på att 90 procent ska energiåtervinnas, hamnar hushållen (via kommunerna) i en utpressningssituation, där de stora drakarna Holmen, SCA och Stora Enso

Med vänlig hälsning Mikael Johnsson Renhållningschef. Vårgårda och Herrljunga kommun Tfn:

Yttrandet har fastställts av funktionschef Lisa Hansson med miljöhandläggare Arijana Alagic Tovesson som föredragande. Så här hanterar

De nya reglerna innebär att fler kommer att behöva anmäla sina verksamheter, och således kommer ett ökat behov av tillsyn på dessa verksamheter som ska utföras av

Även om verksamheten vid Myndigheten för utbetalningskontroll framför allt syftar till att upptäcka och förhindra avancerade upplägg som riktas mot välfärdssystemen

Yttrande över betänkandet ”Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen