Övervikt och fetmaHur sjuksköterskor arbetar med livsstilsförändringar för att främja viktnedgång

Övervikt och fetma

Hur sjuksköterskor arbetar med livsstilsförändringar för att främja viktnedgång

Overweight and obesity

How nurses work with lifestyle changes to achieve weight loss

Författare: Johanna Löfroth och Sofia Strömberg

VT 2018

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Erik Höglund, Doktorand vid Örebro universitet, specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård

Examinator: Annica Kihlgren, Professor i omvårdnadsvetenskap vid Örebro universitet

ABSTRACT

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma i världen har nästan tredubblats de senaste 40

åren och idag dör fler till följd av fetma än undernäring. Övervikten kan innebära onödiga hälsorisker då följdsjukdomarna är många och allvarliga. Orsaker till övervikten kan vara felaktig kost och fysisk inaktivitet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med

livsstilsförändringar för att främja viktminskning hos vuxna med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med systematiska datasökningar genomfördes och sammanställdes med en integrerad analys. Resultat: Genom att erbjuda stöd och undervisningkring dagliga vanor kunde sjuksköterskor främja livsstilsförändringar. Patienter kunde få ökad kunskap kring ohälsosamt beteende och verktyg att arbeta med under livsstilsförändringar. Slutsats: Att ge råd, motivation och förmedla kunskaputgör stora delar i sjuksköterskors arbete med att hjälpa patienter att införa livsstilsförändringar där målet är att uppnå viktminskning.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

2. BAKGRUND ... 1

2.1 Övervikt och Fetma ... 1

2.2 Utveckling i samhället ... 1

2.3 Övervikt och fetma i världen ... 2

2.4 Övervikt och fetma i Sverige ... 2

2.5 Risker med övervikt och fetma ... 2

2.6 Strävan mot viktnedgång ... 2

2.7 Sjuksköterskors yrkesroll vid livsstilsförändringar ... 3

2.8 Omvårdnadsteoretiska begrepp ... 3 2.9 Problemformulering ... 3 3. SYFTE ... 3 4. METOD ... 3 4.1 Design ... 3 4.2 Sökstrategi ... 3 4.3 Urval ... 4 4.4 Granskning ... 5

4.5 Bearbetning och analys ... 5

4.6 Forskningsetiska överväganden ... 5

5. RESULTAT ... 6

5.1 Stöd ... 6

5.1.1 Rådgivning ... 6

5.1.2 Motivation ... 6

5.1.3 Målsättning och uppföljning ... 7

5.2 Undervisning ... 7 5.2.1 Kunskap ... 7 5.2.2 Kost ... 7 5.2.3 Fysisk aktivitet ... 8 5.3 Resultatsammanfattning ... 8 6. DISKUSSION ... 8 6.1 Metoddiskussion ... 8 6.2 Resultatdiskussion ... 10 6.3 Genusaspekt ... 11 6.4 Forskningsetisk diskussion ... 12

6.5 Samhälleliga aspekter ... 12 6.6 Slutsatser ... 12 6.7 Klinisk nytta ... 12 6.8 Fortsatt forskning ... 12 REFERENSER: ... 13 Bilaga 1: Sökmatris Bilaga 2: Artikelmatris

1

1. INLEDNING

Övervikt och fetma är ett hot mot hälsan och livskvaliteten i befolkningen världen över (World Health Organization [WHO], 2018) och betraktas som ett allvarligt folkhälsoproblem (Livsmedelsverket, 2018). Under 1900-talet har livsstilen hos människor ändrats väsentligt när det kommer till matvanor och fysisk aktivitet. Den tekniska utrustningen har medfört att människor blivit mer inaktiva. Samtidigt har utbudet och konsumtionen av energirik mat ökat vilket beskrivs som ytterligare ett hot mot vår hälsa (Melin, 2011). Med anledning av fortsatt utveckling av övervikt och fetma var det angeläget att undersöka och tydliggöra hur

sjuksköterskor kan arbeta med åtgärder relaterade till livsstilsförändringar med patienter där målsättningen är att gå ner i vikt.

2. BAKGRUND

Övervikt och fetma definieras som överdriven fettinlagring som kan inverka på hälsan. Fetma orsakas av obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Fysisk inaktivitet kombinerat med felaktiga matvanor har stor betydelse för utvecklandet av fetma (WHO, 2018). Med personer som lider av övervikt och fetma menas fortsättningsvis i studien personer med BMI (Body mass index) ≥25. För att konstatera om en person är överviktig används ofta måttet BMI som anger relationen mellan längd och vikt. BMI 25–29.99 klassas som övervikt och BMI >30 klassas som fetma (WHO, 2004). Måttet tar inte hänsyn till om kroppsvikten består av fettvävnad eller muskler, därför rekommenderas inte elitidrottare eller kroppsbyggare att använda måttet (Livsmedelsverket, 2018).

Oregelbundenhet i matvanor, sömnmönster och livsstil var en förklaring till att individer som arbetade skift i högre utsträckning led av fetma (Levandovski, Dantas, Caumo & Hidalgo, 2010). Sjuksköterskor som arbetade skift fick i större omfattning bukfetma än individer med regelbundna arbetstider visade en koreansk studie (Lee et al., 2016). Melin (2011) skriver att personer som bär på ett genetiskt arv har lättare att gå upp i vikt när de utsätts för

ohälsosamma livsmedel i kombination med låg fysisk aktivitet. En studie på möss visar att individer som tidigare varit överviktiga snabbare lagrade in fett efter en viktnedgång, jämfört med individer som inte varit överviktiga tidigare. När en person en gång lidit av övervikt verkar det som att en viss celltyp aktiveras och bidrar till en ökad inlagring av fett (Zou et al., 2017).

2.2 Utveckling i samhället

Fysiskt krävande arbete har varit en naturlig del av det dagliga livet under människans historia. De senaste hundra åren har samhällsstrukturen förändrats, främst genom att den fysiska aktiviteten har minskat i arbeten, hushållssysslor och på fritiden (Brorson, Lundgren & Olsson, 2010). Utvecklingen kring den tekniska utrustningen som till exempel bilen, datorn och TV:n har bidragit till människors förändrade vardag (Melin, 2011). Människan har fått en mer stillasittande livsstil och ett samband kopplas till kroniska sjukdomar som utgör ett hot mot folkhälsan (Brorson et al., 2010). En del av människors ohälsa och ohälsosamma livsstil beror på inlärda beteenden som fysisk inaktivitet, rökning och felaktig kost (Hallberg, 2010). För många människor står maten idag inte bara för näringsintag utan kan omfatta gemenskap, intressanta smakupplevelser och glädje (Melin, 2011).

2

2.3 Övervikt och fetma i världen

Mer än 1,9 miljarder människor över 18 år led av övervikt år 2016, av dem var 650 miljoner feta. Den globala förekomsten av övervikt och fetma har nästan tredubblats de senaste 40 åren, och fler dör nu av fetma än av undernäring. I befolkningen beräknades att 50% av männen och 55% av kvinnorna led av övervikt eller fetma. Sett över världen är fler överviktiga än underviktiga, med undantag för delar av Afrika och Asien (WHO, 2018). Ogden, Carrol, Fryer & Flegal (2015) menar att förekomsten av sjuklighet och dödlighet kan variera mellan olika typer av ursprungsbefolkning vid samma BMI. Trots det har ingen skillnad rapporterats i antal sjukhusvistelser mellan ljushyade och mörkhyade (Han et al., 2005).

2.4 Övervikt och fetma i Sverige

Övervikt och fetma är ett av de mest förekommande folkhälsoproblemen i Sverige idag och befolkningen står inför en allvarlig situation vilket belyses i media och forskning.

Undersökningar visade en ökning av hälsoproblem och sjukdom relaterat till ohälsosam livsstil bland både vuxna och barn. Under de senaste 25-30 åren har andelen feta personer fördubblats i Sverige (Lindgren & Eriksson, 2010). I en självskattningsundersökning som genomfördes år 2016 ansåg 36% av befolkningen att de var överviktiga och 15% uppgav att de led av fetma (Folkhälsomyndigheten, 2018). Det är ett växande problem och varje år ökar andelen personer med övervikt och fetma med 0,5-1% (Melin, 2011). Fetma har visat sig vara vanligare hos äldre än hos yngre, och förekom mer frekvent hos dem med lägre

utbildningsnivå än hos dem med eftergymnasial utbildningsnivå (Folkhälsomyndigheten, 2018).

2.5 Risker med övervikt och fetma

Forskning vill tydliggöra de risker som finns med övervikt och fetma (Lindgren & Eriksson, 2010). Ett högt BMI förknippas med större sannolikhet att utveckla följdsjukdomar (Janssen, Katzmarzyk & Ross, 2004) och är en av de största riskfaktorerna till utvecklingen av

hypertoni och hjärt- och kärlsjukdom (Livsmedelsverket, 2018). Hypertoni har visat sig öka risken att drabbas av kranskärlssjukdom, stroke och hjärtsvikt samt ökar risken att utveckla demens (Statens beredning för medicinsk undersökning [SBU], 2007). Att ha ett högt BMI som ung vuxen ökar risken för att drabbas av intracerebral blödning i högre ålder (Ohlsson et al., 2017). Övervikt och fetma har också en stor inverkan på utvecklingen av diabetes typ 2 och 80% av diabetesfallen kan relateras till fetma (Ringsberg, 2014). Övriga komplikationer som har förknippats med övervikt och fetma är ryggvärk, smärta i muskler, nedsatt fertilitet, ångest och sömnapné (Pellmer Wramner et al., 2017). Samband har också konstaterats mellan fetma och depression (Scott et al., 2008; Zhao et al., 2009).

2.6 Strävan mot viktnedgång

I en studie beskrivs att samtliga deltagare försökt att gå ner i vikt flera gånger. En fjärdedel av deltagarna hade gått på olika dieter större delen av livet, och majoriteten hade använt

farmakologiska preparat för viktminskning, en fjärdedel av deltagarna hade också undersökt viktminskningsoperationer (Thomas, Hyde, Karunaratne, Herbert och Komesaroff, 2008). Vissa patienter betraktade magsäcksoperation som en lösning på sitt överviktsproblem

(Pereira da Silva & Costa Maia, 2013), och det kan vara en förklaring till att fetmaoperationer har blivit vanligare de senaste åren (Pellmer Wramner, Wramner & Wramner, 2017).

3

2.7 Sjuksköterskors yrkesroll vid livsstilsförändringar

Sjuksköterskors roll är att självständigt ansvara för patientens omvårdnad. Där ingår ett omfattande helhetsperspektiv av patientens situation. Det kan handla om problem med nutrition, sömn eller aktivitet och rörelse. Sjuksköterskors kliniska beslut kan ligga till grund för patienters möjligheter att förbättra, bevara eller få tillbaka sin hälsa, hantera sin sjukdom eller hälsoproblem och nå bästa möjliga välbefinnande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskor arbetar med att urskilja individuella drag som förklarar vem patienten är och vilka svagheter och styrkor som finns (Ekman et al., 2011). Livsstil kan förklaras som individuella förutsättningar att leva sitt liv. Livsstilsförändringar kan innebära att individers egna förmåga att fatta välgrundade hälsobeslut stärks (Pellmer Wramner et al., 2017). Sjuksköterskor ska arbeta hälsofrämjande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) och stärka patienters förmåga att utöva egenvård (Kirkevold, 2000). Det har visat sig att sjuksköterskor ofta saknar kunskap för att hjälpa patienter att ändra livsstil och bli mer hälsosamma (Nolan, Deehan, Wylie, & Jones, 2012).

2.8 Omvårdnadsteoretiska begrepp

Dorothea Orem menade att omvårdnad handlar om patientens egenvårdskapacitet. Det är en ersättning av egenvård när patienten inte klarar att utföra den själv. Orem delade in sin egenvårdsteori i tre olika begrepp: egenvård, egenvårdsbehov, egenvårdskrav. Egenvård består av utförande av aktiviteter som individen själv tar initiativ till och utför för sin egen skull i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Egenvården ska vara frivillig, målinriktad och utförs för att upprätthålla mänsklig funktion. Sjuksköterskor bör eftersträva att se patienters egenvårdskapacitet och arbeta för att de ska få tillbaka sin egenvårdsförmåga (Kirkevold, 2000).

2.9 Problemformulering

Kroppsvikten hos världens befolkning ökar och det kan medföra hälsorisker som diabetes, hypertoni och kardiovaskulära sjukdomar. Fungerande omvårdnadsåtgärder behöver tas fram för att främja viktminskning hos drabbade individer. Det ingår i sjuksköterskors yrkesroll att arbeta för att patienter ska bevara och återfå sin hälsa. Det var därför viktigt att undersöka hur sjuksköterskor kan hjälpa överviktiga patienter att införa hälsosamma förändringar i sina dagliga liv, för att minska risken för sjukdomar relaterade till övervikt och fetma.

3. SYFTE

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med livsstilsförändringar för att främja viktminskning hos vuxna med övervikt och fetma.

4. METOD

En litteraturstudie med systematiska datasökningar genomfördes och sammanställdes med en integrerad analys (Kristensson, 2014).

4.2 Sökstrategi

Systematiska sökningar genomfördes först i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO. Det resulterade inte i tillräckligt många relevanta artiklar och därför genomfördes en

kompletterande sökning i PubMed där fler användbara artiklar återfanns. Baserat på syftet valdes följande meningsbärande ord som utgjorde sökorden i databaserna: sjuksköterska, livsstilsförändringar, viktminskning, övervikt och fetma. I nästa steg översattes orden till

4 engelska med hjälp av Svensk MeSH, vilket gav följande resultat: nurses, lifestyle changes, weight loss, overweight och obesity. Därefter omvandlades orden till ämnesord i respektive databas. Ämnesord för Cinahl söktes fram via Cinahl Headings, för PsycINFO användes Thesaurus, för Medline användes MeSH 2017, och för PubMed användes MeSH.

Fritextsökningar lades till där ämnesord saknades eller behövde breddas, se tabell 1. Tabell 1: Sökblock

Databaser Block 1 Block 2 Block 3 Block 4

Cinahl (MH “Obesity”) Overweight

Lifestyle

(MH “Life Style”) Lifestyle changes

(MH “Life Style changes”)

(MH “Weight loss”) Nurs*

Medline (MH “Obesity”) (MH “Overweight”)

Lifestyle

(MH “Life Style”) Lifestyle changes Life Style changes

(MH ”Weight loss”) Nurs*

PsycINFO DE “Obesity”

DE “Overweight” DE “Lifestyle” Life Style

DE “Lifestyle changes” Life Style changes

DE “Weight loss” Nurs*

PubMed Obesity Overweight

Lifestyle Life style Lifestyle changes Life style changes

Weight loss Nurs*

*= fritextsökning med trunkering

Sökorden inom block 1 kombinerades med den Booleska sökoperanden OR för att inkludera likvärdiga begrepp och bredda sökningen, en likadan kombination genomfördes med

sökorden inom block 2 (Kristensson, 2014). Sökblock 2 bestod av sökord och fritextord i olika sammansättningar för att bredda sökningen. Sökblock 3 utgjordes av ett sökord. Sökblock 4 innehöll ett fritextord med trunkering för att inkludera olika böjningar av ordet. Därefter kombinerades samtliga sökblock med varandra med hjälp av en AND-sökning för att öka sökningens känslighet (Kristensson, 2014). För sökmatris, se bilaga 1. Begränsningarna som användes var att artiklarna skulle blivit publicerade inom de senaste 10 åren, peer

reviewed, skrivna på engelska och utförda på personer som var 18 år eller äldre. Resultatet av den systematiska sökningen efter urval och värdering var 14 artiklar varav 4 var dubbletter.

4.3 Urval

Sökningarna resulterade i totalt 185 träffar i samtliga databaser. Tillvägagångssätt för urval följde Kristenssons (2014) beskrivning. För att göra en första bedömning angående relevansen

5 i förhållande till syftet lästes titlarna separat av författarna, därefter diskuterades

bedömningarna gemensamt. Av de 185 titlarna bedömdes 73 relevanta. Nästa steg var att de 73 abstrakten lästes av författarna var och en för sig och efter gemensam diskussion

exkluderades de artiklar som inte svarade mot syftet. Av de 73 abstrakten bedömdes 38 relevanta nog att läsas i fulltext, artiklarna lästes separat av författarna. Efter fulltextläsningen genomfördes gemensamt en slutgiltig bedömning av vilka artiklar som skulle användas (Kristensson, 2014), det visade sig att 14 artiklar svarade på syftet och uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna, av dem var 4 dubbletter. Totalt användes 10 artiklar i studien, se bilaga 2. Inklusionskriterier var patienter med ett BMI över 25. Exlusionskriterier var reviewartiklar och pilotstudier.

4.4 Granskning

Att göra en kvalitetsgranskning av utvalda artiklar var viktigt då kvaliteten kan variera (Kristensson, 2014). De artiklar som valdes ut och utgjorde resultatet genomgick en

kvalitetsgranskning för att säkerställa att de höll vetenskaplig kvalité. Gemensamt beslutades att endast artiklar av medelhög och hög kvalitet skulle användas i studien. Kristenssons (2014) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar följdes i helhet mot respektive artiklar. Författarna granskade artiklarna var och en för sig och jämförde därefter om värderingarna överensstämde. Artiklar som uppfyllde mindre än 50% av granskningsmallens punkter ansågs ha låg kvalitet, artiklar som uppfyllde 50%-80% ansågs ha medelhög kvalitet och artiklar som uppfyllde 80% eller mer av punkterna ansågs ha hög kvalitet. Bedömningen efter

kvalitetsgranskningen var att alla artiklarna var av medelhög kvalitet och kunde användas i studien.

4.5 Bearbetning och analys

De vetenskapliga artiklarnas resultat sammanställdes i en integrerad analys med induktiv ansats. I analysens första steg lästes artiklarna i sin helhet med fokus mot interventionen i metoddelen och resultatdelen, för att sortera ut likheter och skillnader som svarade mot studiens syfte, vilket framgår i artikelmatriserna, se bilaga 2. I steg två skapades olika

kategorier som byggde på resultatet i artiklarna. I det tredje steget sammanställdes resultatet i de kategorier som framkommit (Kristensson, 2014). Kategorierna var Stöd och

Undervisning.

4.6 Forskningsetiska överväganden

Sandman & Kjellström (2013) förklarar att forskningsetik grundas på människors lika värde och värnar om människors rättigheter, självbestämmande och integritet. Inom den forskning som bedrivs idag finns etiska principer som ska följas. De tjänar till att säkerställa att forskningen gör gott och inte tillfogar skada, samt att upprätthålla en rättvisa mellan personerna som ingår i forskningen. All forskning ska baseras på informerat samtycke från dem som medverkar i en forskningsstudie menar Sandman & Kjellström (2013).

Under hela processen diskuterades egna värderingar och förförståelse som kunde påverka slutresultatet. Författarna strävade efter att undvika att de egna uppfattningarna inverkade på resultatet. Forskningsetik handlar om att strukturera upp sitt arbete (Sandman & Kjellström, 2013), data förvarades med struktur och ordning under processen.

6

5. RESULTAT

Litteraturstudiens resultat baserades på 8 kvantitativa och 2 kvalitativa artiklar, se bilaga 3. Det samlade resultatet handlar om vilka åtgärder sjuksköterskor arbetade med gällande livsstilsförändringar hos vuxna med övervikt och fetma. Artiklarna baserdes på studier som utförts i Sverige, USA, New Mexico, Nederländerna och England. I artiklarna omfattades vuxna personer som var 18 år eller äldre. Resultatet presenterades i 2 huvudkategorier med totalt 6 subkategorier. Huvudkategorierna var Stöd och Undervisning, se tabell 2.

Tabell 2. Översikt av huvudkategorier och subkategorier Huvudkategori Subkategori

Stöd - Rådgivning

- Motivation

- Målsättning och uppföljning

Undervisning - Kunskap

- Kost

- Fysisk aktivitet

5.1 Stöd

Sjuksköterskor arbetade på olika sätt för att hjälpa patienter att införa och behålla

livsstilsförändringar. Att vara ett stöd för patienten genom att ge råd, motivation och följa patienten över tid var vanliga strategier.

5.1.1 Rådgivning

I sjuksköterskors rådgivande arbete var samtal med patienter en stor del. De mest

förekommande rådgivningssituationerna var individuella samtal mellan en sjuksköterska och en patient (Bräutigam-Ewe, Lydell, Månsson, Johansson & Hildingh, 2017; Visram, Crosland & Cording, 2013; Ter Bogt et al., 2011) och grupprådgivning mellan en sjuksköterska och flera patienter (Visram et al., 2013; Bräutigam-Ewe et al., 2017; Ross, Laws, Reckless & Lean, 2008). Rådgivning i grupp användes för att hjälpa patienterna att skapa kontakt med personer i samma situation och därigenom kunna dela erfarenheter och lära sig av varandra (Visram et al., 2013; McTigue, Conroy, Bigi, Murphy & McNeil, 2009; Ross et al., 2008). Även hembesök hos patienter som hade svårt att ta sig hemifrån förekom (Visram et al., 2013). Utöver nämnda alternativ fanns möjlighet att få kontakt och stöd via telefon (Giese & Cook, 2014) eller internet (Bräutigam-Ewe et al., 2017). Genom att ha kontinuerlig

rådgivning hjälpte sjuksköterskor patienterna att inte tappa fokus från sina livsstilsförändringar (Ter Bogt et al., 2009; Volger et al., 2013).

5.1.2 Motivation

Att ge motivation var en stor del i sjuksköterskors arbete med att hjälpa patienter att införa livsstilsförändringar (van Dillen, Noordman, van Dulmen & Hiddink, 2015a; Ter Bogt et al., 2009; Bräutigam-Ewe et al., 2017; van Dillen, Noordman, van Dulmen & Hiddink, 2015b). Det var viktigt att sjuksköterskor inte hade en dömande attityd (Visram et al., 2013) utan att de ständigt motiverade och uppmuntrade patienten. Sjuksköterskor erbjöd personligt stöd genom att lyssna på patienten och motivera till att fortsätta förändringsarbetet (Bräutigam-Ewe et al., 2017). Sjuksköterskor identifierade patienters nuvarande beteende och gav

7 motivation kring specifik beteendeförändring (van Dillen et al, 2015a). Sjuksköterskor

beskrev relationen som en nyckelfaktor för att tydliggöra allvaret i patienters hälsosituation i avseende att motivera patienter till att skapa förändringar i sina liv (Visram et al., 2013).

5.1.3 Målsättning och uppföljning

Sjuksköterskor arbetade med målsättningar kring de livsstilsförändringar som var aktuella (Ross et al., 2008; van Dillen et al., 2015b; van Dillen et al, 2015a; Ter Bogt et al., 2009). De använde sig av personliga behandlingsplaner med fastställda mål (Ter Bogt et al., 2009). Målen formulerades av sjuksköterskor och patienter i början av behandlingen, och omfattade de livsstilsförändringar som patienten arbetade med att införa och en viktminskning i procent av utgångsvikten (Ross et al., 2008). Sjuksköterskor gjorde uppföljningar kring målen genom att mäta vikt och midjeomfång under besöken (van Dillen et al., 2015b; Volger et al., 2013). Målen beskrevs vara specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidsbestämda (van Dillen et al., 2015b).

Sjuksköterskor arbetade med ett långsiktigt perspektiv där patienter erbjöds interventioner i relation till sina framsteg. De arrangerade uppföljningsmöten där bedömning angående risker och beteende observerades, varpå sjuksköterskor uppmuntrade till förändringar av dessa beteenden (van Dillen et al, 2015a; Ross et al., 2008). Sjuksköterskor erbjöd drivkraft till förändring under lång tid, vilket gav goda resultat i patienters livsstilsförändring. Det

fortlöpande stödet från sjuksköterskor var viktigt för att patienter skulle klara att upprätthålla livsstilsförändringar under längre tid (Visram et al., 2013).

5.2 Undervisning

Genom att ge information kring dagliga vanor kunde sjuksköterskor främja en

livsstilsförändring där målet var att patienten fick ökad kunskap kring sitt beteende och effektiva verktyg att arbeta med under förändringen.

5.2.1 Kunskap

Sjuksköterskor förmedlade kunskap till patienter genom att undervisa i relevanta ämnen och skapa en diskussion kring dem (McTigue et al., 2009; van Dillen et al., 2015b). För att undervisningen skulle tas emot av patienten var det viktigt att sjuksköterskor anpassade informationen så att den var lätt att förstå (Visram et al., 2013). The Diabetes Prevention Program Lifestyle Core Curriculum (DPP) som finns fritt tillgängligt på internet har modifierats och delar av programmet användes vid utbildningstillfällen med undervisande sjuksköterskor (Volger et al., 2013; Giese & Cook, 2014; Ross et al., 2008). Sjuksköterskor utbildade patienterna i grundorsakerna till utvecklingen av fetma, (Giese & Cook, 2014) de förmedlade också kunskap om en sund livsstil samt strävade efter att hjälpa patienter att skapa medvetenhet kring den egna livsstilen (Ter Bogt et al., 2009). Sjuksköterskor gav också individuella förslag på vardagsförändringar (van Dillen et al., 2015b). För att uppnå viktminskning utbildade sjuksköterskor patienter kring beteendestrategier som rörde självkontroll, problemlösning och målsättning (Volger et al., 2013; McTigue et al., 2009; Ross et al., 2008).

5.2.2 Kost

Sjuksköterskor erbjöd patienter handledning där kost och hälsosamma matvanor diskuterades (van Dillen et al, 2015a; Giese & Cook, 2014; Volger et al., 2013; Ross et al., 2008; van Dillen et al., 2015b; Ter Bogt et al., 2009; Bräutigam-Ewe et al., 2017; Ter Bogt et al., 2011). Praktiska demonstrationer av tallriksmodellen presenterades (McTigue et al., 2009).

8 Sjuksköterskor uppmanade patienter att skriva kostdagbok, där de antecknade allt de åt, dagboken utvärderades sedan med behandlande sjuksköterskor med jämna mellanrum (Volger et al., 2013; Ross et al., 2008). För att hjälpa patienter vid måltidssituationer fanns en

kaloriguide och måltidsersättning som kunde erbjudas (Volger et al., 2013). I

viktminskningssyfte rekommenderade sjuksköterskor att patienter skulle minska intaget av kalorier med 500-1000kcal/dag (Ross et al., 2008). Utöver det kunde sjuksköterskor hjälpa patienter med inköpsrekommendationer och recept på hälsosamma middagar (Bräutigam-Ewe et al., 2017).

5.2.3 Fysisk aktivitet

Sjuksköterskor tydliggjorde behovet av motion genom att undervisa personer som led av övervikt och fetma kring vikten av fysisk aktivitet (Ter Bogt et al., 2009; Ross et al., 2008; van Dillen et al., 2015b; Volger et al., 2013; Ter Bogt et al., 2011; van Dillen et al, 2015a). Sjuksköterskor diskuterade med patienter om att införa förändringar i patientens liv där avsikten var att öka nivån av fysisk aktivitet, och klargöra förhållandet mellan kroppsvikt och fysisk aktivitet (van Dillen et al, 2015a). Sjuksköterskor använde sig av rekommendationer kring vardagsmotion och uppmanade patienterna att utöva fysiska aktiviteter 150-180 minuter varje vecka (Volger et al., 2013; Ross et al., 2008).

5.3 Resultatsammanfattning

Sjuksköterskor bjöd in patienter till samtal där de erbjöd rådgivning och motivation samt formulerade gemensamma mål och genomförde utvärderingar av de livsstilsförändringar som hade införts. De arbetade med att undervisa patienter kring kosthållning och vikten av fysisk aktivitet. Sjuksköterskor använde ett långsiktigt perspektiv där stöd och undervisning ofta fortlöpte under längre tid.

6. DISKUSSION

Ett bra arbetssätt för att sammanställa befintlig kunskap inom ett område är att genomföra en litteraturstudie (Kristensson, 2014). Metoden var lämplig att använda för att få en överblick av relevant litteratur.

Databaser som användes var Cinahl, Medline och PsycINFO. På grund av att sökningarna inte resulterade i tillräckligt stort antal relevanta artiklar fattades beslut om att göra en

kompletterande sökning i databasen PubMed för att försöka hitta fler användbara artiklar. Där återfanns 101 artiklar via systematiska sökningar, de genomgick samma urvals- och

granskningsprocess som tidigare beskrivits. Av de artiklarna var 4 användbara för litteraturstudien.

För att se om artiklarna från PubMed även fanns i Cinahl och Medline genomfördes

fritextsökningar baserade på artiklarnas titlar i de databaserna. Av artiklarna fanns 3 i Cinahl och samtliga 4 i Medline. Därefter upprepades de systematiska sökningarna i Cinahl och Medline för att undersöka om de nya artiklarna från PubMed återfanns i resultatet från dem, vilket de inte gjorde. Det kan anses förvånande att de nya artiklarna inte framkom i den systematiska sökningen då sökorden som användes i de olika databaserna var så nära

identiska som möjligt. Olika databaser kan använda olika indexeringsord (SBU, 2017) vilket kan vara en förklaring till att artiklarna inte återfanns i den systematiska sökningen. Genom

9 att redovisa sökord och sökresultat samt upprepa sökningen med samma resultat styrks att sökstrategin är korrekt i form av att den är strukturerad och möjlig att reproducera.

För att åstadkomma ett bredare sökresultat kunde andra sökord använts, dock kan en svaghet med för breda sökningar vara att många irrelevanta artiklar inkluderas och att resultatet blir för stort att hantera (SBU, 2017). En svaghet för studien kan vara bristen på erfarenhet av att göra litteratursökningar, vilket kan ha påverkat resultatet, genom att relevanta artiklar inte har återfunnits. De systematiska sökningarna var så långt som möjligt identiska för att inkludera allt likvärdigt material ur samtliga databaser. I några av databaserna fanns ämnesord som saknades i andra databaser, där genomfördes sökningen med orden i fritext istället, vilket redovisas i bilaga 1. Genom att kombinera ämnesord och fritextord erhålls ett bättre

sökresultat (Willman et al., 2016). De booleska sökoperanderna OR och AND användes för att öka sökningens sensitivitet och identifiera litteratur som var relevant (Kristensson, 2014). Begränsningar som användes i den systematiska sökningen var engelskt språk, vuxna som var 18 år eller äldre och artiklar som var peer reviewed. Kristensson (2014) menar att det är en styrka att använda aktuella artiklar, därför valdes artiklar som publicerats mellan åren 2008-2018. Databasernas limits innebar en begränsning då definitionerna skiljdes åt. I PsycINFO definierades vuxna som 18 år eller äldre och i Cinahl, Medline och PubMed definierades vuxna som 19 år eller äldre, vilket innebar att 18-åringar uteslöts i tre databaser. I Medline och PubMed gick det inte att begränsa sökningen på peer reviewed, vilket kan anses som en svaghet. De artiklarna genomgick en manuell kontroll via Ulrichsweb som visade att de var peer reviewed innan de inkluderades i studien.

För att kvalitetsgranska de inkluderade artiklarna användes Kristenssons (2014)

granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar i oförändrad form. Willman et al. (2016) menar att tidigare erfarenhet är nödvändig för att använda granskningsmallar. Författarnas brist på erfarenhet kan utgöra en svaghet i granskningen. Innan en

kvalitetsgranskning genomförs ska beslut fattas kring vilka gränser som står för en godtagbar kvalitet (Willman et al., 2016), något som tillämpades i studien.

De resultat som framkommit är hämtade ur artiklarnas metod- och resultatdelar, vilket framkommer i artikelmatriserna, se bilaga 2. Metoddelen användes för att sjuksköterskors arbetssätt var beskrivet där och inte i resultatdelen. Litteraturstudiens resultat beskriver

arbetssätt som sjuksköterskor kan använda för att hjälpa patienter med sin viktminskning, men avsikten var inte att undersöka vilka interventioner som ingått i studier som undersöker

viktminskningsfrekvens hos deltagarna, utan att ta fram arbetssätt som används av sjuksköterskor idag.

Innan och under arbetet diskuterade författarna sin förförståelse kring syftet och synliggjorde förutfattade meningar för att minska risken att påverka resultatet. Validitet och reliabilitet är två begrepp som är grundläggande inom den kvantitativa forskningen. Validitet används bland annat när en studies kvalitet eller frånvaro av bias ska bedömas. Det handlar också om att kontrollera att studien besvarar syftet och att resultatet är rimligt, generaliserbart och hållbart (Kristensson, 2014). En systematisk sökning genomfördes för att få fram relevanta artiklar som svarade på syftet och det anses ge studien validitet. Reliabiliteten handlar om mätsäkerhet och hur mätsäkra de instrument och mätmetoder som använts i studien varit (Kristensson, 2014). Genom att grundligt beskriva datainsamling- och

databearbetningssprocessen stärks studiens reliabilitet. Generaliserbarheten anses svår att diskutera eftersom det endast har utförts en litteratursökning med systematisk sökning. Då

10 studierna beskrivit deltagare och interventioner tydligt kan det anses att resultatet är möjligt att generalisera för likvärdiga grupper.

I kvalitativ forskning bedöms trovärdigheten. Kristensson (2014) förklarar att trovärdighet delas in i fyra delar: tillförlitlighet, överförbarhet, verifierbarhet och giltighet.

Tillförlitligheten handlar om att synliggöra analysprocessen och genom noggrann dokumentation av processen anses studien få tillförlitlighet. Överförbarhet innebär att resultatet kan vara användbart i andra sammanhang (Kristensson 2014). Genom att redovisa studiegrupper och studiekontext i artikelmatriser anses studiens överförbarhet styrkas. Litteraturstudiens trovärdighet anses vara god eftersom resultatet pekade åt samma håll.

6.2 Resultatdiskussion

I litteraturstudiens resultat beskrivs mötet mellan sjuksköterskor och patienter som en viktig del i förändringsprocessen. Undervisning kring kost och fysisk aktivitet framställdes som arbetssätt sjuksköterskor använde sig av när det kom till överviktiga personer som ville gå ner i vikt och få en hälsosammare livsstil.

Studiens resultat beskriver att sjuksköterskor arbetar med rådgivning till sina patienter för att hjälpa dem att införa livsstilsförändringar och uppnå viktminskning. Rådgivningen kunde ske på olika sätt och de mest förekommande var individuella träffar eller gruppträffar.

Sjuksköterskors avsikt i förhållande till patienters fetma och övervikt beskrivs vara att öka förståelsen för sambandet mellan livsstil och hälsa samt att förändra ett tidigare inlärt beteende (Hallberg, 2010). Rådgivningen kring viktminskning skräddarsys ofta för enskilda patienter och kunde hjälpa dem inse att de redan har färdigheterna som behövs för att gå ner i vikt (Gudzune, Clark, Apple & Bennett (2012). Stödet i form av individuell rådgivning kring vardagliga vanor kan anses vara en grund för omvårdnaden vid viktminskning. Genom att hjälpa patienter att förändra sina vanor skulle viktminskning kunna uppnås.

Resultatet visar att sjuksköterskor erbjuder stöd och motivation genom att identifiera

beteenden och motivera förändring hos patienten. Tidigare forskning förklarar att motiverande samtal är en metod som sjuksköterskor kan använda för att skapa ett intresse för en

livsstilsförändring när patienten inte är redo eller motiverad för förändringen (Kuehn Krylborn & Trygg Lycke, 2013). Sjuksköterskor ansåg att stöd, motivation och att ge information till patienter var deras uppgift (Jallinoja et al., 2007). Personer behöver fortlöpande stöd för att fungera effektivt, och egenvård behöver tränas in och användas medvetet vilket beskrivs i Orems egenvårdsteori (McCabe & Timmins, 2013). Egenvården som utförs av patienter ska vara frivillig och sjuksköterskor bör arbeta för att se patienters egenvårdskapacitet, motivera och stödja, så att de får tillbaka sin egenvårdsförmåga (Kirkevold, 2000). Antaganden kan göras utifrån resultatet att sjuksköterskors stöd och motivation gentemot patienter med övervikt och fetma är av betydelse för patienters följsamhet mot förändringar. Genom att motivera till ett hälsosammare liv skulle sjuksköterskor kunna främja viktminskning hos patienterna. För att patienter själva ska uppfylla sitt egenvårdsbehov kan antas att motivation och handledning från sjuksköterskor är viktig.

I litteraturstudiens resultat framkommer att sjuksköterskor arbetar med målsättning tillsammans med patienten för att identifiera de livsstilsförändringar som ska införas. Ett fortlöpande stöd från sjuksköterskor beskrivs i resultatet vara viktigt för patienters förmåga att upprätthålla förändringar under längre tid. Tidigare forskning har visat att vägen till målet kan

11 vara viktigare än målet i sig. Mål kan baseras på vikthistoria, samt personliga kunskaper och erfarenheter (Melin, 2011). Orem menade att individer är i behov av kontinuerligt och personligt stöd i förhållande till sin omgivande miljö (McCabe & Timmins, 2015). Det långsiktiga perspektivet styrks av tidigare forskning som beskriver att hälsofrämjande arbete ofta behöver vara långsiktigt för att positiva effekter ska framträda. I avseende att patienter ska behålla fokus på de hälsosamma förändringarna har fortlöpande möten med

sjuksköterskor beskrivits vara viktiga (Pellmer Wramner et al., 2017). Det kan därför vara betydelsefullt att vårdpersonal får utbildning och handledning kring långsiktig behandling (Melin, 2011). Med stöd av tidigare forskning kan antaganden göras angående att långsiktig uppföljning och kontinuerligt stöd från sjuksköterskor kan öka patienters uthållighet när det gäller att införa livsstilsförändringar. Att det fortlöpande stödet baseras på framstegens nivå kan förmodas vara till hjälp för patienten, då en patient med behov av mer stöd kan få det i relation till hur livsstilen sett ut från början och vilka resultat som uppnåtts efter en tids behandling. Genom att arbeta mot fastställda mål skulle patienters förmåga att återfå sin egenvårdsförmåga kunna styrkas.

Resultatet tyder på att kostundervisning kan utgöra en stor del av sjuksköterskors arbete med att hjälpa personer att gå ner i vikt. Att minska energiintaget och skriva matdagbok var metoder som sjuksköterskor i resultatet förespråkade. Även i tidigare forskning

rekommenderas att patienter med övervikt och fetma minskar sitt dagliga energiintag. Att använda matdagbok för att göra patienter medvetna om sina matvanor styrks av Hanson, Rasmussen & Ahlstrom (2011). Melin (2011) menar att goda matvanor har stor betydelse för hälsan. Patienter kan ofta sakna kunskap om sin ohälsosamma livsstil, därför kan det vara viktigt att ge information om sambanden mellan kost och fysisk aktivitet (Hanson et al., 2011). Att sjuksköterskor undervisar kring vilken typ av kost som är lämplig kan antas hjälpa patienter med viktminskning. Att använda matdagbok kan ses som ett pedagogiskt och tydligt redskap i processen. Det anses rimligt att sjuksköterskors arbete med att hjälpa patienterna kring minskning av energiintag kan få en positiv effekt på viktminskningen.

Resultatet visar att sjuksköterskor arbetade med att tydliggöra förhållandet mellan kroppsvikt och fysisk aktivitet, och rekommenderade sina patienter att motionera 150-180 minuter/vecka. Vikten av att rekommendera fysisk aktivitet till sina patienter styrks av Kuehn Krylborn & Trygg Lycke (2013) som menar att vardagsmotion är viktigast, och att fysisk aktivitet bör utföras minst 30 minuter/dag, 5 dagar i veckan, vilket stämmer med resultatet.

Sjuksköterskors fokus bör ligga på att hitta sätt att öka den fysiska aktiviteten (Hanson et al., 2011) men sjuksköterskor anser ofta att patienter själva måste ansvara för sina livsrelaterade beslut (Jallinoja et al., 2007). Egenvården baseras på en tro att patienter har förmåga att självständigt utföra åtgärder för att förändra sin livsstil, egenvård ska vara frivillig och målinriktad (Kirkevold, 2000). Resultatet beskriver inte intensiteten av den fysiska aktiviteten, vilket kan upplevas otydligt. Det kan antas vara skillnad i att promenera 30 minuter i lugn takt, eller att springa 30 minuter. Uppmuntran och undervisning kring fysisk aktivitet kan betraktas som en viktig omvårdnadsåtgärd och som tidigare forskning redovisat anses det viktigt att hitta sätt att öka patientens nivå av fysisk aktivitet.

6.3 Genusaspekt

Resultatet grundas på studier där övervägande andel av studiedeltagarna var kvinnliga patienter. Det kan påverka resultatets generaliserbarhet och innebära att resultaten främst gäller för kvinnor (Willman et al., 2016). Det kan anses förvånande att främst kvinnor ingått i

12 studierna, då prevalensen är stor hos båda könen (WHO, 2018). Det skulle kunna vara så att män och kvinnor behandlas olika och får olika bemötande från sjukvården.

6.4 Forskningsetisk diskussion

De artiklar som ligger till grund för resultatet har gett studiedeltagarna olika etiska

förutsättningar. En studie inkluderar betalande studiedeltagare. Det kan anses som en svaghet, då individers ekonomiska förutsättningar kan avgöra deras möjligheter att delta, vilket kan påverka den studiens resultat. En artikel baserades på en studie som genomfördes på

deltagarnas arbetsplats. Deltagarna erbjöds interventioner i samband med arbetsdagens start eller slut, vilket kan anses underlätta för dem att delta. Det är viktigt att fundera kring etiska och sociala konsekvenser av en studie menar Willman et al. (2016).

6.5 Samhälleliga aspekter

Sjukdomar som kopplas till individers livsstil beräknas stå för en växande del av samhällets kostnader. Fetma uppskattas kosta samhället cirka 70 miljarder kronor varje år

(Folkhälsomyndigheten, 2017). Det råder idag brist på resurser inom hälso- och sjukvården i form av avsaknad av både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor

(Socialstyrelsen, 2015). Kombinationen av ökade kostnader och ökat vårdbehov som

individers övervikt och fetma kan innebära, i samband med personalbristen inom hälso- och sjukvården, kan betraktas som ett stort samhälleligt problem.

6.6 Slutsatser

Litteraturstudien visar att en vanlig åtgärd som sjuksköterskor använder är undervisning kring vikten av fysisk aktivitet och hälsosam kost. Sjuksköterskor och patienter skapar mål och följer upp dem tillsammans. Att ge stöd i form av råd och motivation är också en stor del i sjuksköterskors arbete med att stärka patienter att fokusera på livsstilsförändringar. Flera av artiklarna har påvisat positiva resultat kring viktnedgång hos studiedeltagarna, vilket kan innebära att de aktuella åtgärderna i litteraturstudiens resultat har positiv effekt på

viktminskning.

6.7 Klinisk nytta

Problemen med övervikt och fetma i samhället är omfattande och behovet av strategier för att främja viktminskning och stärka en hälsosam livsstil är stort. För att hjälpa patienter att hantera problemet kan sjuksköterskor behöva mer utbildning och lämpliga strategier att använda tillsammans med patienterna. Att arbeta långsiktigt har visats viktigt för att patienter inte ska återfalla i gamla vanor. Hälso- och sjukvårdspersonal kan därför behöva frigöra resurser som prioriterar uppföljning och fortsatt rådgivning även efter längre tid och inte avsluta kontakten efter att en inledande viktminskning uppnåtts.

6.8 Fortsatt forskning

Med anledning av den stora andel individer som lider av övervikt och fetma, samt följdsjukdomar som riskerar att utvecklas, görs bedömningen att fortsatt forskning kring viktminskningsmetoder är viktig. För att minska andelen individer som drabbas av övervikt och fetma behövs ytterligare studier kring hälsoförebyggande åtgärder, och det kan vara viktigt att i ett tidigt skede identifiera deras ohälsosamma livsstil som kan resultera i viktuppgång och andra följdsjukdomar. Att undersöka vilka arbetsmetoder som är mest effektiva när det kommer till att hjälpa patienter med viktminskning kan vara ett angeläget ämne att forska vidare på.

13

REFERENSER:

*Användes i resultatet.

Brorsson, S., Lundgren, L., & Olsson, C. (2010). Ett fysiskt perspektiv på fysisk aktivitet och hälsa. I Hallberg, L.R. (red.) Hälsa och livsstil: forskning och praktiska tillämpningar. (s. 87-112). Lund: Studentlitteratur.

*Bräutigam-Ewe, M., Lydell, M., Månsson, J., Johansson., G., & Hildingh, C. (2017). Dietary advice on prescription: experiences with a weight reduction programme. Journal of clinical

nursing, 26(5/6), 795-804. doi:10.1111/jocn.13532

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., ... Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal Of Cardiovascular

Nursing, 10(4), 248-251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008

Folkhälsomyndigheten, (2017). Nationell kraftsamling för hälsosamma matvanor och fysisk

aktivitet behövs. Hämtad 17 maj 2018 från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2017/maj/nationell-kraftsamling-for-halsosamma-matvanor-och-fysisk-aktivitet-behovs/

Folkhälsomyndigheten, (2018). Övervikt och fetma. Hämtad 9 april 2018 från Folkhälsomyndigheten,

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/levnadsvanor/overvikt-och-fetma/

*Giese, KK & Cook, PF. (2014). Reducing obesity among employees of a manufacturing plant: translating the Diabetes Prevention Program to the workplace. Workplace Health

Safety, 2(4), 136-41. doi: 10.3928/21650799-20140305-02

Gudzune, A, K., Clark, M, J., Appel, L, L., & Bennet, L, W. (2012). Primary care providers communication with patients during weight counseling. Patient education & counseling, 89(1), 152-1577. doi:10.1016/j.pec.2012.06.033.

Hallberg, L.R. (2010). Hälsa och livsstil - att påverka med egen kraft. I Hallberg, L.R. (red.)

Hälsa och livsstil: forskning och praktiska tillämpningar (s. 13-34). Lund: Studentlitteratur.

Han, E., Truesdale, KP., Taber, DR., Cai, J., Juhaeri, J., & Stevens, J. (2005). Impact of overweight and obesity on hospitalization: race and gender differences. International Journal

of Obesity, 33(2), 249–256. doi:10.1038/ijo.2008.193

Hanson, M, L., Rasmussen, F., & Ahlstrom, I, G. (2011). General practitioners and district nurses conceptions of the encounter with obese patients in primary health care. BMC Family

Practice, 12(7), 1471-2296. doi:10.1186/1471-2296-12-7

Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja. M., Uutela. A., & Patja, K. (2007). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25(4), 244-249. doi:10.1080/02813430701691778

14 Janssen, I., Katzmarzyk, PT., & Ross, R. (2004). Waist circumference and not body mass index explains obesity related health risks. The American Journal of Clinical Nutrition, 79(3), 379-384. doi:10.1093/ajcn/79.3.379

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och utvidgade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forsknings

metodik: för studenter inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk

Kuehn Krylborn, L. & Trygg Lycke, S. (2013). Motiverande samtal och behandling vid

övervikt och fetma: vuxna, ungdomar och barn. (1. uppl.) Stockholm: Gothia.

Lee, G-J., Kim, K., Kim, S., Kim, J-H., Suh, C., Son, B-C., ... Choi, J. (2016). Effects of shift work on abdominal obesity among 20–39-year-old female nurses: a 5-year retrospective longitudinal study. Annals of Occupational & Environmental Medicine, Vol. 28, p1-7. 7p. doi:10.1186/s40557-016-0148-6

Levandovski, R., Dantas, G., Caumo, W., & Hidalgo, MP. (2010). Obesity and shift work: chronobiological aspects. Nutrition Research Reviews. Vol. 23 (1), pp. 155-68.

doi:10.1017/S0954422410000016

Lindgren, E & Eriksson, L. (2010). Fantastiska levnadsvanor för hälsa eller kroppsligt

utseende?. I Hallberg, L.R. (red.) Hälsa och livsstil: forskning och praktiska tillämpningar (s. 227-240). Lund: Studentlitteratur.

Livsmedelsverket, (2018). Övervikt och fetma. Hämtat 11 april från Livsmedelsverket,

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/overvikt-och-fetma

McCabe, C. & Timmins, F. (2013). Grundläggande kommunikation: inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

*McTigue, K.M., Conroy, M.B., Bigi, L., Murphy, C., & McNeil, M. (2009). Weight loss through living well: translating an effective lifestyle intervention into clinical practice.

Diabetes Educator, 35(2), 199-208. doi:10.1177/0145721709332815

Melin, I. (2011) Obesitas - behandling med KBT-inriktning. Lund: Studentlitteratur AB. Nolan, C., Deehan, A., Wylie, A., & Jones, R. (2012). Practice nurses and obesity:

professional and practice-based factors affecting role adequacy and role legitimacy. Primary

Health Care Research & Development. 13, 353-363. 13(4), 353-63.

doi:10.1017/S1463423612000059

Ogden, C. L., Carroll, M. D., Fakhouri, T. H., Hales, C. M., Fryar, C. D., Li, X., & Freedman, D. S. (2015). Prevalence of Obesity Among Youths by Household Income and Education Level of Head of Household - United States 2011-2014. MMWR: Morbidity & Mortality

Weekly Report, 67(6), 186-189. doi:10.15585/mmwr.mm6706a3

15 BMI increase through puberty and adolescence is associated with risk of adult stroke.

Neurology. 89(4), 363-369. doi.10.1212/WNL.0000000000004158

Pellmer Wramner, K., Wrammer, B. & Wramner, H. (2017). Grundläggande

folkhälsovetenskap (4. uppl.). Stockholm: Liber.

Pereira da Silva, S., & Costa Maia, A. (2013). Patients' perceptions, health and psychological changes with obesity treatment: Success and failure in a triangulation study. Health. 5(11), 1750-1759. doi:10.4236/health.2013.511236

Ringsberg, K. (2014). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder; Perspektiv och förhållningssätt (s. 387-412). Lund: Studentlitteratur.

*Ross, HM., Laws, R., Reckless, J., & Lean, M. (2008). Evalution of the Counterweight Programme for obesity management in primary care: a starting point for continuous

improvement. The British Journal Of General Practice: The Journal Of The Royal Collage Of

General Practitioners, 58(553), 548-554. doi:10.3399/bjgp08X319710

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.

SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) (2007). Måttligt förhöjt blodtryck - En

systematisk litteraturöversikt. Hämtad den 11 april, 2018, från SBU,

http://www.sbu.se/contentassets/5e7cc1d364834ec0aa087968f6f9ea5a/hypertoni0712.pdf

SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) (2017). Utvärdering av metoder i hälso-

och sjukvården och insatser i socialtjänsten: En handbok. Hämtad den 18 maj, från SBU,

http://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf

Scott, K., Bruffaerts, R., Simon, G., Alonso, J., Angermeyer, M., de Girolamo, G., ...

Bruffaerts, R. (2008). Obesity and mental disorders in the general population: results from the world mental health surveys. International Journal Of Obesity, 32(1), 192-200.

doi:10.1038/sj.ijo.0803701

Socialstyrelsen, (2015). Hälso- och sjukvård, Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser. Hämtad den 17 maj, 2018, från Socialstyrelsen,

https://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/halso-och-sjukvard-15.pdf

Svensk sjuksköterskeförening, (2017). Svensk sjuksköterskeförening - Kompetensbeskrivning

för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 4 april från Swenurse,

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

*Ter Bogt, N., Bemelmans, W., Beltman, F., Broer, J., Smit, A., & van der Mer, K. (2009). Preventing Weight Gain: one-year results of a randomized lifestyle intervention. America

journal of preventive medicine, 37(4), 270-277. doi:10.1016/j.amepre.2009.06.011

*Ter Bogt, N., Bemelmans, W., Beltman, F., Broer, J., Smit, A., & van der Mer, K. (2011). Preventing weight gain by lifestyle intervention in a general practice setting: three-year results

16 of a randomized controlled trial. Archives of Internal Medicine, 171 (4), 313-315.

doi:10.1001/archinternmed.2011.22

Thomas, SL., Hyde, J., Karunaratne, A,. Herbert, D., & Komesaroff, PA. (2008). Being 'fat' in today's world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in Australia.

Health Expectations, 11(4), 321-30. doi:10.1111/j.1369-7625.2008.00490.x

*van Dillen, S.M.E., Noordman, J., van Dulmen, S., & Hiddink, G.J. (2015a). Quality of weight-loss counseling by Dutch practice nurses in primary care: an observational study.

European Journal of Clinical Nutrition, 69(1), 73-78. doi:10.1038/ejcn.2014.129

*van Dillen, S.M.E., Noordman, J., van Dulmen, S., & Hiddink, G.J. (2015b). Setting goal and implementation intentions in consultations between practice nurses and patients with overweight or obesity in general practice. Public Health Nutrition, 18(16), 3051-3059. doi:10.1017/S1368980015000075

*Visram, S., Crosland, A., & Cording, H. (2013). Triggers for weight gain and loss among participants in a primary care-based intervention. British journal of community nursing, 14(11), 495-501. doi:10.12968/bjcn.2009.14.11.45008

*Volger, S., Wadden, T.A., Sarwer, D.B., Moore, R.H., Chittams, J., Diewald, L.K., … Vetter, M.L. (2013). Changes in eating, physical activity and related behaviors in a primary care-based weight loss intervention. International Journal of Obesity, 37(1), 12-18.

doi:10.1038/ijo.2013.91

WHO, (World health organization) (2004). BMI classification. Hämtad 4 april 2018 från WHO, http://apps.who.int/bmi/index.jsp?introPage=intro_3.html

WHO, (World health organization) (2018). Obesity and overweight. Hämtad 12 april från WHO, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad

omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (4. uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Zhao, G., Ford, E.S., Dhingra, S., Li, C., Strine, T.W., & Mokdad, A, H. (2009). Depression and anxiety among US adults: associations with body mass index. International Journal of

Obesity, 33, 257-266. doi:10.1038/ijo.2008.268

Zou, J., Lai, B., Zheng, M., Chen, Q., Jiang, S., Song, A., … Gao, X. (2017). CD4+ T cells memorize obesity and promote weight regain. Chinese Society of Immunology, 14, 1–10. doi:10.1038/cmi.2017.36.

17

Bilaga 1. Sökmatris (1/4)

Databas Sökord Resultat av

sökningen

Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4 Cinahl 2018-04-11 Kl 12.30 Sökord med begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Antal lästa artiklar i sin helhet Antal valda artiklar till studien 1. (MH "Life Style") (20,667) 2. LifeStyle (31,526) 3. (MH "Life Style Changes") (8,659) 4. Lifestyle changes (10,520) 5. Overweight (22,086) 6. (MH "obesity") (63,183) 7. Nurs* (781,764) 8. (MH "Weight Loss") (17,184) 9. S1 OR S2 OR S3 OR S4 (49,262) 10. S5 OR S6 (72,976) 11. S8 AND S9 AND S10 (1,138) 12. S7 AND S11 (77) 13. S7 AND S11 Peer Reviewed; År: 2008-2018 Ålder: Vuxna över 19 år Språk: engelska (15) 15 11 9 5

18

(2/4)

Databas Sökord Resultat av

sökningen

Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4 Medline 2018-04-05 Kl 11.00 Sökord med begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Antal lästa artiklar i sin helhet Antal valda artiklar till studien 1. (MH "Life Style") (51,207) 2. LifeStyle (80,204) 3. Life Style Changes (8,418) 4. Lifestyle Changes (15,904) 5. (MH "Overweight") 19,944) 6. (MH "obesity") (158,290) 7. Nurs* (763,980) 8. (MH "Weight Loss") (31,313) 9. S1 OR S2 OR S3 OR 4 (111,289) 10. S5 OR S6 (166,995) 11. S8 AND S9 AND S10 (1,976) 12. S7 AND S11 (102) 13. S7 AND S11 År: 2008-2018 Ålder: Vuxna över 19 år Språk: engelska (49) 49 20 12 3ᴥ

19

(3/4)

Databas Sökord Resultat av

sökningen

Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4 PsycINFO 2018-04-05 Kl 11.30 Sökord med begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Antal lästa artiklar i sin helhet Antal valda artiklar till studien 1. DE "LifeStyle" (9,435) 2. Life Style (24,067 3. Life Style Changes (5560) 4. DE ”Lifestyle Changes” (1,159) 5. DE "Overweight" (5,542) 6. DE "obesity" (26,569) 7. Nurs* (151,305) 8. DE "Weight Loss" (5,208) 9. S1 OR S2 OR S3 OR 4 (31,211) 10. S5 OR S6 (28,189) 11. S8 AND S9 AND S10 (393) 12. S7 AND S11 (34) 13. S7 AND S11 Peer Reviewed; År: 2008-2018 Ålder: Vuxna över 18 år Språk: engelska (20) 20 7 3 1

20

(4/4)

Databas Sökord Resultat av

sökningen

Urval 1 Urval 2 Urval 3 Urval 4 PubMed 2018-04-16 Kl 14.00 Sökord med begränsningar Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Antal lästa artiklar i sin helhet Antal valda artiklar till studien 1. Life Style 90,534 2. LifeStyle 141,933 3. Life Style Changes 11,325 4. Lifestyle changes 21,622 5. Overweight 209,949 6. Obesity 281,674 7. Nurs* 868,834 8. Weight Loss 125,778 9. S1 OR S2 OR S3 OR S4 141,933 10. S5 OR S6 298,777 11. S8 AND S9 AND S10 4,553 12. S7 AND S11 249 13. S7 AND S11 År: 2008-2018 Ålder: Vuxna över 19 år Språk: engelska 101 101 35 14 5 ᴥ

Bilaga 2 Artikelmatris (1/10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. Design Värdering Resultat

Författare:

Bräutigam-Ewe, M., Lydell, M., Månsson, J., Johansson., G., & Hildingh, C.

År: 2017

Titel: Dietary advice on

prescription: experiences with a weight reduction programme

Tidsskrift: Journal of

clinical nursing

Sidnr: 795-804 Land: Sverige

Att beskriva överviktiga personers erfarenheter med viktminskning och deltagande i kostrådgivning på recept Kvalitativ studie: Deskriptiv design Inklusionskriterier: Saknas Exklusionskriterier: Saknas Urvalsförfarande: Resultatet baseras på de 19 av 289 deltagare som först fullbordat programmet. Studiedeltagande: 289st, medelålder 51 år, BMI 25-35, yrkesarbetande. Datainsamlingsmetod:

Frågeformulär med öppna frågor Analysmetod: Induktiv innehållsanalys Styrkor: Få bortfall, 1 av 20st. Tydlig analysbeskrivning Många citat Svagheter: Ojämn könsfördelning Inklusionskriterier och exklusionskriterier saknas -Metodologiskt stöd av sjuksköterskor -Personligt stöd i form av MI -Individuella möten med sjuksköterskor -Gruppmöten -Web-stöd Kostutbildning inköpsrådgivning, receptutdelning, -måltidsrekommendationer

(2/10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. Design Värdering Interventioner

Författare: Giese, KK &

Cook, PF

År: 2014

Titel: Reducing obesity

among employees of a manufacturing plant: translating the Diabetes Prevention Program to the workplace

Tidsskrift:

Workplace Health Safety

Sidnr: 136-141 Land: New Mexico

Att minska anställdas kroppsvikt med minst 2% under en 16-veckors intervention, för överviktiga och feta.

Kvantitativ Studie: Kohortstudie Inklusionskriterier: BMI över 25 Exklusionskriterier: Saknas Urvalsförfarande: Ej slumpmässig De som ville Studiedeltagande:

47st varav resultatet är baserat på 35st, 89%kvinnor, 69%latino, 8 %vita, 3% asiat-afroamerikan-urinvånare

Datainsamlingsmetod:

Vikt + självrapporterade uppgifter

Analysmetod:

Statistiska beräkningar

Styrkor:

Tydlig resultatredovisning

Svagheter:

Stort bortfall, ojämnställ könsfördelning, saknar

exklusionskriterier, små ”sub-grups” undergrupper, litet antal deltagare

-9 veckor gruppundervisning av sjuksköterskor

-Rådgivning via telefon eller media -Hälsosamma kostråd

-Undervisning som belyser DPP -Undervisning om

livsstilsinterventioner och BMI -Information om orsaker till fetma

(3/10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev.

Design Värdering Interventioner Författare: McTigue, K. M., Conroy, M. B., Bigi, L., Murphy, C., & McNeil, M. År: 2009

Titel: Weight loss

through living well: translating an effective lifestyle intervention into clinical practice Tidsskrift: Diabetes Educator Sidnr: 199-208 Land: USA

Att översätta Diabetes Prevention Program (DDP) till klinisk miljö och utvärdera dess effekt.

Kvantitativ Studie:

Kontrollerad kohortstudie

Inklusionskriterier:

BMI 25 eller högre Vårdgivaren ansåg att studien var lämplig och säker för patienten Exklusionskriterier: Saknas Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval Studiedeltagande: 166st, 84% kvinnor, medelålder 49 år, medel-BMI 39,65

66% var mycket feta Datainsamlingsmetod: Journalinsamling ur EMR-journalsystem Analysmetod: Statistiska beräkningar Styrkor: Tydliga Inklusionskriterier.

Tydlig beskrivning av interventionen.

Svagheter:

Ojämn könsfördelning. Kostnad för att deltaga.

Ej randomisering av deltagare till grupper.

-Sjuksköterskeledda samtal med relevanta ämnen.

-Patienter uppmanades att dela erfarenheter med varandra

-Utbildning i beteendehantering där målsättning, självbehärskning och problemlösning ingick.

-praktiska demonstrationer av ex tallriksmodellen.

(4/10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. Design Värdering Interventioner

Författare: Ross, HM.,

Laws, R., Reckless, J., & Lean, M.

År: 2008

Titel: Evaluation of the

Counterweight Programme for obesity management in primary care: a starting point for continuous improvement

Tidsskrift: The British

journal of general practice: the journal of the Royal Collage of General Practitioners.

Sidnr: 548-554 Land: England

Att avgöra i vilken omfattning framgång kan uppnås i det kliniska prövningarna inom primärvården. De primära målen för deltagarna var en viktminskning på minst 5% vid 12 och 24 månader. Kvantitativ studie Inklusionskriterier: BMI över 30.

BMI över 28 med fetma-relaterad sjukdom

18-75 år.

Exklusionskriterier:

Saknas

Urvalsförfarande:

Icke slumpmässig – sjuksköterskor valde ut deltagarna. Studiedeltagande: 1906st, medelålder 49 år, 77% kvinnor, medelvikt 101,1 kg, medel-BMI 37,1. Datainsamlingsmetod: Otydlig. Analysmetod: Statistiska beräkningar Styrkor: Tydliga tabeller. Tydliga Inklusionskriterier. Stort antal deltagare

Svagheter: Saknar exklusionskriterier. Ingen kontrollgrupp. Saknar power-beräkning. Stort bortfall. Ojämn könsfördelning. Sjuksköterskors långsiktiga rådgivning resulterade i viktminskning hos deltagarna. -Diskutera viktminskningsmål -Matvanor

-Målsättning med livsstilsförändring -Kostrådgivning

-Utvärdering av dagbok

-Rekommendationer kring fysisk aktivitet

(5/10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. Design Värdering Interventioner

Författare: Ter Bogt,

N., Bemelmans, W., Beltman, F., Broer, J., Smit, A., & van der Mer, K.

År: 2009

Titel: Preventing Weight

Gain: One-Year Results of a Randomized Lifestyle Intervention. Tidsskrift: American Journal of Preventive Medicine. Sidnr: 270-277 Land: Nederländerna Att undersöka de långsiktiga effekterna av livsstilsrådgivning av sjuksköterska och dess bidrag till att motverka den stigande trenden av övervikt och fetma. Kvantitativ studie Inklusionskriterier: BMI 25-40 Hypertoni och/eller blodfettsrubbning Exklusionskriterier:

Diabetes, hypotyeros, graviditet, lever- eller njursjukdom, nuvarande behandling av malignitet, förkortad livslängd, mental sjukdom, alkohol- eller drogberoende.

Urvalsförfarande:

Datorgenererat slumpmässigt urval

Studiedeltagande:

457st, medelålder 56 år, 52% kvinnor

Datainsamlingsmetod:

Deltagarna fyller i ett frågeformulär

Fysisk undersökning av vikt, läng, midjeomfång och blodtryck

Analysmetod:

Statistiska beräkningar

Styrkor:

Stort urval av deltagare. Litet bortfall av deltagare. Bra beskrivande tabeller. Tydlig beskrivning av deltagare, inklusionskriterier och

exklusionskriterier.

Svagheter:

Sjuksköterskor och allmänläkare tilläts diskutera patientbehandling under studietiden.

Långsiktiga åtgärder som

sjuksköterskor kan använda sig av vid livsstilsförändring är:

-Kontinuerliga möten -Information om sund livsstil -Skapa medvetenhet kring egen livsstil

-Individuell behandlingsplan med fastställda mål

-Utbildning kring kost och fysisk aktivitet

(6/10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. Design Värdering Interventioner

Författare: Ter Bogt,

N., Bemelmans, W., Beltman, F., Broer, J., Smit, A., & van der Mer, K.

År: 2011

Titel: Preventing weight

gain by lifestyle intervention in a general practice setting: three-year results of a randomized controlled trial Tidsskrift: Archives of Internal Medicine Sidnr: 306-313 Land: Nederländerna Att se om sjuksköterskerådgivning jämfört med allmänläkare kan förhindra viktuppgång hos överviktiga och feta personer Kvantitativ studie: Randomiserad kontrollstudie Inklusionskriterier: BMI 25-40, ålder 40-70 år, hypertoni och/eller blodfettsrubbning Exklusionskriterier:

Diabetes, hypotyeros, graviditet, lever- eller njursjukdom, nuvarande behandling av malignitet, förkortad livslängd, mental sjukdom, alkohol- eller drogberoende.

Urvalsförfarande:

Datorgenererat slumpmässigt urval

Studiedeltagande: 457st Datainsamlingsmetod: Svårt att definiera Analysmetod: Statistiska beräkningar Styrkor:

Stort antal deltagare Tydliga tabeller

Tydligt beskrivning av bortfall

Svagheter:

Beskriver inte så tydligt vad interventionen innebär

Rörig, då de hänvisa till tidigare studie, beskriver inte informationen

20% bortfall.

-Besök för rådgivning och 2 ”feedback” tillfällen per år, där sjuksköterskor följde ”guidelines” ur ett standardiserat dataprogram angående kost och fysisk aktivitet

(7/10)

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod och ev. Design Värdering Interventioner

Författare: van Dillen,

S.M.E., Noordman, J., van Dulmen, S., & Hiddink, G.J.

År: 2015a Titel: Quality of

weight-loss counseling by Dutch practice nurses in primary care: an observational study Tidsskrift: European Journal of Clinical Nutrition Sidnr: 73–78 Land: Nederländerna

Att bedöma kvaliteten på viktminskningsrådgivning som tillhandahålls av sjuksköterskan till överviktiga och fetma patienter, med hjälp av en mixad motod, bestående av Five A: s modell för beteenderådgivning i primärvård och kommunikationsstilar. Kvantitativ studie: Observationsstudie Inklusionskriterier:

Sjuksköterskor inom primärvård

Exklusionskriterier:

Saknas

Urvalsförfarande:

Icke slumpmässigt urval

Studiedeltagande: 56% kvinnor, medelålder 42,4 år, genomsnittlig yrkeserfarenhet 4,4 år Datainsamlingsmetod: 100 videoinspelningar Analysmetod: Statistiska beräkningar Styrkor: Etiskt godkänd En pilotstudie är gjord

Studien är gjord på flera kliniker Stort antal deltagare

Svagheter:

Exklusionskriterier saknas

-Sjuksköterskor ger råd gällande vikt, kost och fysisk aktivitet

-Motiverande samtal -Gemensamma mål -Personlig uppföljning -Stöd

-Identifiering av patientens

nuvarande beteende och motivation till beteendeförändring