Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Internationella civilekonomprogrammet och Civilekonomprogrammet Vårterminen 2020 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--20/03313--SE
Transparens – en fråga
om förutsättningar eller
vilja?
En studie om hur aktörer inom svenska
modebranschen definierar transparens och hur
det skildras i deras arbete
Amy Johansson
Lisa Rittri
Handledare: Åsa-Karin EngstrandFörord
Vi vill först och främst tacka vår handledare Åsa-Karin Engstrand för det genuina engagemanget i vårt arbete. Tack för ditt kontinuerliga stöd och din insiktsfulla feedback. Dessutom vill vi tacka vår opponentgrupp som har bidragit till intressanta diskussioner och ständigt kommit med värdefulla tankar och tips.
Vidare vill vi tacka respondenterna i studien, utan er hade den inte kunnat genomföras. Det är tack vare den öppenhet kring era erfarenheter och de åsikter som ni har bidragit med som studien varit möjlig att utföra.
Slutligen vill vi även tacka våra sambos för all uppmuntran och allt stöd under arbetets gång.
Stockholm, 24 maj 2020
____________________________ ____________________________
Amy Johansson Lisa Rittri
Sammanfattning
Titel: Transparens - En fråga om förutsättningar eller vilja? - En studie om hur aktörer inom svenska modebranschen definierar transparens och hur det skildras i deras arbete Författare: Amy Johansson och Lisa Rittri
Handledare: Åsa-Karin Engstrand
Bakgrund: Efterfrågan på transparens inom modebranschen har på senare år ökat och konsumenter ställer allt högre krav på information om resan som klädesplagg haft från start till slut. Många företag har dålig insyn i sin egna försörjningskedjor och transparens ses av många som ett första steg i att få företag att arbeta mot en bättre insyn. Det finns åtskilliga definitioner av transparens, och det saknas en allmänt erkänd definition av begreppet. Avsaknaden av en tydlig definition kan vara en orsak till det bristande arbetet med transparens inom modebranschen, ett samband som studien därför avser att undersöka.
Syfte: Syftet med studien är att, ur ett aktörsperspektiv, skapa förståelse för samspelet mellan definitioner och arbete med transparens inom modebranschen.
Genomförande: Denna tvärsnittsstudie utgår från ett aktörssynsätt och ett hermeneutiskt perspektiv vilka används genom en kvalitativ forskningsdesign. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med nio respondenter som arbetar på åtta olika företag i modebranschen samt dokumentstudier.
Slutsats: Det finns ett samband mellan definitioner av transparens och huruvida aktörer inom modebranschen arbetar med det. Genom det empiriska materialet konstaterades stora skillnader sett till aktörernas definitioner, där de överlag framstod som vaga. Definitionerna speglades i arbetet som till största del höll en låg nivå. För de enstaka aktörer som påvisade ett väletablerat arbete med transparens var definitionerna mer specificerade. Den bristfälliga detaljnivån i aktörernas definitioner och arbete med transparens påvisar att en allmänt erkänd definition troligtvis skulle leda till ett förbättrat arbete med transparens. Studien visar även att aktörer bör skapa tydligare och mer detaljerade definitioner av transparens för att kunna vidareutveckla transparensarbetet. Nyckelord: Transparens, modebranschen, e-handel, försörjningskedja, definition
Abstract
Title: Transparency - A question of conditions or willingness? - A study about how actors in the Swedish fashion industry define transparency and how it is portrayed in their work Authors: Amy Johansson and Lisa Rittri
Supervisor: Åsa-Karin Engstrand
Background: In recent years the demand for transparency in the fashion industry has increased, and consumers are continuously requiring greater oversight of the supply chain of garments. Transparency is often considered to be the first step into gaining better insight into supply chain processes. There are several definitions of transparency, and no definition is commonly accepted. The lack of transparency in the fashion industry may be a reflection of the absence of a clear definition for the term; a relationship that the study intends to investigate.
Purpose: The purpose of the study is to, from an actor's perspective, create an understanding of the interaction between definitions and work with transparency in the fashion industry.
Methodology: This cross-sectional study is based on an actor-approach and a hermeneutic perspective, which are used through a qualitative research design. The empirical material consists of semi-structured interviews with nine respondents who work at eight different companies in the fashion industry, as well as document studies.
Conclusion: There is a connection between definitions of transparency and how actors in the fashion industry work with it. The empirical material showed major differences in terms of the actors' definitions, where they generally appeared vague. The definitions were reflected in the work, which mostly held a low level. For the few actors who demonstrated well-established transparency work, the definitions were more specific. The insufficient level of detail in the actors' definitions and work with transparency indicates that a generally recognized definition would be beneficial for future work with transparency. The study also shows that actors should create clearer and more detailed definitions of transparency in order to be able to further develop the work with transparency.
Key words: Transparency, fashion industry, e-commerce, supply chain, definition
Definitionslista
Begrepp Definition
Aktör En individ som tänker och utför aktiva handlingar, ofta en del av organisatoriska sammanhang (Arbnor & Bjerke, 1994)
Försörjningskedja
Ett nätverk av horisontellt och vertikalt anslutna företag engagerade i samordningen av ett företags produktions- och
distributionsaktiviteter (Soundararajan, Brown & Wicks, 2019)
Hållbarhetsrapport
Innehåller exempelvis information om företagets arbete och konsekvenser gällande miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Publiceras frivilligt eller kravställs beroende på företagets storlek (Bolagsverket, 2019)
Leverantörslista
Publicerad lista med alla
leverantörer/fabriker som företaget använder i syfte att utöka transparens. Består oftast av en tier-nivå med namn och adress för
leverantörerna (Doorey, 2011)
Outsourcing
Flytt av en del av verksamheten till en annan part, ofta i ett annat land med anledning att det blir billigare eller för att få tillgång till en saknad kompetens (Kindström,
Kowalkowski & Parment, 2012)
Pristransparens
Offentliggörandet av en nedbrytning av de faktiska kostnaderna för att producera och distribuera produkter (Burns, 2019)
Tier-nivå
De nivåer som försörjningskedjan och de olika leverantörerna tenderar att delas upp i. Består vanligtvis av tre nivåer, där tier-1 är de som slutför produkten, tier-2 är de som levererar material till tier-1 och tier-3 är de som producerar materialet (Burns, 2019)
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 3
1.3 Syfte och forskningsfrågor ... 5
1.4 Avgränsningar ... 6
1.5 Målgrupp och tänkt bidrag ... 6
1.6 Disposition ... 7 2. Metod ... 9 2.1 Metodöversikt ... 9 2.2 Vetenskapligt synsätt ... 9 2.2.1 Aktörssynsätt ... 9 2.2.2 Hermeneutiskt perspektiv ... 10 2.3 Forskningsstrategi ... 11 2.4 Forskningsansats ... 12 2.5 Forskningsdesign ... 12 2.6 Datainsamling ... 13 2.6.1 Covid-19 ... 13 2.6.2 Urval ... 14 2.6.3 Intervjustruktur ... 16 2.6.4 Genomförande ... 17 2.7 Litteraturinsamling ... 20 2.7.1 Tillvägagångssätt ... 20
2.7.2 Kritik mot litteraturinsamlingen ... 21
2.8 Bearbetning och analys av empiriskt material ... 22
2.9 Kvalitetssäkring ... 24 2.9.1 Överförbarhet ... 24 2.9.2 Tillförlitlighet ... 24 2.9.3 Konfirmering ... 25 2.9.4 Pålitlighet ... 25 2.10 Etik ... 25 3. Teoretisk referensram ... 29
3.1 Bakgrund och betydelse av transparens idag ... 29
3.2 Konceptualisering och riktning av transparens ... 30
3.3 Tre dimensioner av transparens ... 32
3.4 Spårbarhet ... 33
3.5 Informationsdelning och förhållningssätt ... 35
3.5.1 Verifierbarhet och performativitet ... 35
3.5.2 Avvägningar vid informationsdelning ... 36
3.5.3 Proaktiv och efterfrågedriven transparens ... 37
3.6 Asymmetrisk information ... 37
3.7 Analysmodell ... 38
4. Empiri ... 41
4.1 Information om företagen ... 41
4.2 Aktörernas definitioner av transparens och återkommande termer ... 42
4.3 Aktörernas arbete med transparens ... 44
4.3.1 Spårbarhet... 44
4.3.2 Hur information delas externt ... 46
4.3.3 Vilken information som delas externt ... 48
4.3.4 Information som delas internt ... 51
4.4 Förväntade konsekvenser och utmaningar ... 52
4.4.1 Positiva konsekvenser ... 52
4.4.2 Negativa konsekvenser och utmaningar ... 53
5. Analys ... 55
5.1 Definitioner och återkommande termer ... 55
5.2 Konceptualisering och riktning av transparens ... 57
5.3 Tre dimensioner av transparens ... 59
5.4 Spårbarhet ... 60
5.5 Informationsdelning ... 66
5.5.1 Aktörernas förutsättningar ... 66
5.5.2 Aktörernas vilja ... 68
5.6 Förväntade konsekvenser och utmaningar ... 70
6. Avslutning ... 73
6.1 Slutsats ... 73
6.3 Förslag till vidare forskning ... 77
Referenser ... 79
Bilagor ... 85
Bilaga 1: Meddelande som skickats ut via plattformen LinkedIn ... 85
Bilaga 2: Meddelanden som skickats ut via e-mail ... 86
Bilaga 3: Intervjuguide ... 89
Bilaga 4: Samtycke till personuppgiftsbehandling ... 91
Figur- och tabellförteckning
Figur 1: Översikt över studiens metodval ... 9Figur 2: Fyra riktningar a transparens ... 32
Figur 3: Illustration av studiens analysmodell ... 39
Figur 4: Aktörernas definitioner och arbete med transparens inom fyra riktningar av transparens ... 57
Figur 5: De tre dimensionerna i aktörernas arbete och definitioner ... 60
Figur 6: Kopplingar mellan definitioner om transparens och spårbarhet ... 64
Tabell 1: Klassificeringssystem för företagens storlek ... 15
Tabell 2: Lista med information om aktörer som tackade ja till intervju ... 15
Tabell 3: Information om intervjuer ... 20
Tabell 4: Sökkombinationer gjorda på Google Scholar och Unisearch ... 21
Tabell 5: Fyra riktningar av transparens och dess innebörd ... 31
Tabell 6: Information insamlad från företagens hemsidor ... 41
Tabell 7: Vanligt förekommande termer i aktörernas definitioner ... 42
Tabell 8: Tier-nivå som företag offentliggör information upp till ... 61
1. Inledning
1.1 BakgrundEn av de värsta olyckorna i modebranschens historia inträffade 2013. Vid raset av Rana Plaza, en åttavåningsbyggnad i Dhaka, Bangladesh, dog 1134 personer och ytterligare drygt 2500 personer skadades (International Labour Organization, 2018). Efter kollapsen påbörjades ett sökande bland klädrester i ruinerna för att kunna uppdaga vilka företag som låg bakom den klädproduktion som pågått i byggnaden (Fashion Revolution, 2020; Motlagh, 2014). För många av de varumärken som anträffades tog det flera veckor att ta reda på varför just deras kläder hade hittats i ruinerna och vilka slags avtal som funnits med leverantörerna. Det framkom även i efterhand att kollapsen med största sannolikhet hade kunnat förhindras (Motlagh, 2014). Byggnaden visade sig ha konstruerats genom ett olagligt bygge av de översta våningarna. Dessutom upptäcktes stora sprickor i byggnaden strax innan kollapsen, där flera av fabriksägarna hade hotat arbetarna med att de skulle bli uppsagda om de inte gick till jobbet med anledning av de påkomna sprickorna (Motlagh, 2014). Rana Plaza-tragedin är bara en av många händelser som skildrar den bristande kontroll, insyn och de låga krav som många företag i modebranschen har i sina försörjningskedjor än idag.
En konsekvens av bristande insyn är att det blir komplicerat för företag inom modebranschen att vara transparenta. Trots att det på senare tid har skett en ökning i antalet företag som publicerar information om sina försörjningskedjor är det fortfarande få som gör det (Fashion Revolution, 2020). Globaliseringen har lett till att flera länder ofta är delaktiga i produktionen av enstaka klädesplagg (Bhaduri & Ha-Brookshire, 2011). Detta medför problem då det blir svårare att få fullständig insyn i produktionsledet för plaggen som produceras (Baptist World Aid, 2017; Laudal, 2010). Därpå finns ytterligare komplikationer som stora variationer i regelverk och lagstiftningar mellan olika länder. Exempelvis kan det skilja sig mellan länder som producerar åt modeföretag sett till minimilöner och riktlinjer kring miljö. Den oharmoniserade lagstiftningen kan resultera i att det blir svårt för företag att få tag på den information om sina leverantörer som de efterfrågar, samt att det kan bli för dyrt att införa hållbara förändringar (Mejías m. fl., 2019). Gaskill-Fox, Hyllegard och Ogle (2014) påpekar även att det kan finnas en
ovilja hos leverantörer att dela med sig av information om produktionsledet av andra skäl. Detta kan bero på att leverantörerna inte följer kraven som ställs på dem, vilket innebär att de riskerar att förlora sina avtal om de delar med sig av all information som efterfrågas (Gaskill-Fox, Hyllegard & Ogle, 2014). Denna samlade komplexitet kan på så sätt resultera i problem för de företag som vill uppnå bättre transparens i sina försörjningskedjor.
Den bristande insyn som många modeföretag har i sina försörjningskedjor problematiseras av den ideella organisationen Fashion Revolution. Genom sitt arbete försöker de få fler företag att bland annat redovisa sina fullständiga försörjningskedjor, då de menar att transparens är det första steget i uppdraget att få företag att arbeta för en bättre insyn i arbetet bakom produktionen (Fashion Revolution, 2020). Fashion Revolutions årliga undersökning av världens 250 största modeföretag visar på att branschen har långt kvar till total transparens; endast sju procent av företagen uppvisar full insyn i sina försörjningskedjor. Utöver detta publicerar modeföretag ofta ingående information om krav och regler som de har, men utelämnar viktiga detaljer kring hur de faktiskt arbetar med att säkerställa att kraven följs. Fashion Revolution (2020) poängterar även att de som faktiskt delar information tenderar att främst skriva om sitt positiva arbete och utveckling, och utelämnar upplysningar om sådant som går fel eller utmaningar som de stöter på. För att förmedla full transparens krävs det att företagen offentliggör information om både framgångar och motgångar som de stöter på i sitt arbete. Därigenom är organisationens förhoppning att ökad transparens kommer att leda till att olyckor som Rana Plaza undviks i framtiden (Fashion Revolution, 2020).
För att modeföretag ska kunna dela med sig av mer ingående information krävs det att de har någon form av kontakt med sina kunder. E-handel och digitala medier lämpar sig för att dela sådana stora mängder information, som kunden kan tillgodogöra sig oberoende av var de befinner sig. Därmed är det vanligt att sådan kontakt sker genom företagens hemsidor (Flavián, Gurrea & Orús, 2016). Genom en digital plattform får företag en ökad möjlighet att förmedla information om hur deras produkter har producerats, samt annan information såsom hur de kan återanvändas eller återvinnas. Detta är svårare och mer tidskrävande att förmedla i fysiska butiker för vardera plagg, då det ofta rör sig om omfattande information (PostNord, 2019a). Möjligheterna som digital informationsdelning medför skildras även genom att många kunder idag först söker
information online, och därefter genomför köpen i fysiska butiker (PostNord, 2019b). Det tyder ytterligare på att det är lättare att inhämta information genom e-handel än i butik. Bhaduri och Ha-Brookshire (2011) menar även att det är viktigt att företag förmedlar enkel och förståelig information, för att det ska vara av nytta för kunderna. Återförsäljares hemsidor har därför i många fall börjat fungera som informationscentrum som lockar och vägleder kunder genom deras köpprocess (Pauwels m. fl., 2011).
Enligt PostNord (2019b) e-handlar så många som 70% av Sveriges invånare, och menar att det för många är ett naturligt inslag i deras dagliga liv. I samband med att allt fler kläd- och skoinköp sker genom e-handeln (Svensk Handel, 2018) blir det allt viktigare för modeföretag att se över hur de framställs digitalt (PostNord, 2019b). Kunden ställer dessutom allt högre krav på den information som skall finnas tillgänglig. En undersökning som postoperatören genomförde 2019 visade att drygt hälften av alla som e-handlar tycker att det är ganska eller mycket viktigt att kunna följa och spåra ett plaggs resa från råvara till slutprodukt (PostNord, 2019a). Kunden vill även att den information som publiceras ska vara av en högre detaljnivå (James & Montgomery, 2017). Kozar och Hiller Connell (2013) menar att kundens utökade informationsbehov beror på att kunder blir allt mer medvetna om sociala- och miljöproblem, vilket leder till att de lägger mer tid på att aktivt försöka handla kläder av företag som arbetar med att motverka och lösa sådana problem.
1.2 Problemformulering
Betydelsen av transparens hos företag inom modebranschen ökar ständigt, och det finns idag flera sätt att definiera begreppet på (Foscht, Lin & Eisingerich, 2018). Enligt Henninger, Panayiouta och Oates (2016) avser transparens information om materialets ursprung, vilka ämnen och tekniker som används i produktionsprocessen samt arbetsvillkor. En liknande definition har lagts fram av Foscht, Lin och Eisingerich (2018) som definierar transparens som möjligheten för intressenter att på ett enkelt och förståeligt sätt få information om negativa och positiva egenskaper hos en produkt. Applicering av de nämnda definitionerna i aktuella undersökningar visar på att det finns en stor brist på transparens bland företag som agerar inom modebranschen (Fashion Revolution, 2020). Vidare menar Svensson (2009) att vikten av transparens har en tendens att underskattas, och i vissa fall ignoreras helt, både sett till forskning och
företagens verkliga arbete. Det kan leda till stor skada för ett företags varumärke och trovärdighet, då det kan uppfattas som att företaget döljer något (Svensson, 2009). Således är det viktigt att arbetet med transparens utvecklas och förbättras bland företag inom modebranschen.
Ytterligare skäl till att bedriva en mer transparent verksamhet är att forskning har visat på ett flertal positiva utfall för företag inom modebranschen som har utvecklat sitt transparensarbete (Egels-Zandén & Hansson, 2016; Mohr & Webb, 2016; James, 2015; Kim & Ho Lee, 2018; Gaskill-Fox, Hyllegard & Ogle, 2014). Bland annat kan ökad transparens resultera i stegrad försäljning (Egels-Zandén & Hansson, 2016; Mohr & Webb, 2005), förhöjd kundmedvetenhet (James, 2015), fler lojala kunder (Gaskill-Fox, Hyllegard & Ogle, 2014) och ökat förtroendeskapande hos kunder (Kim & Ho Lee, 2018). Dessutom har många modeföretag börjat inse vikten av att synas digitalt genom e-handel, vilket öppnar upp för ytterligare möjligheter att arbeta med transparens (PostNord, 2019b).
Bland tillgänglig forskning om arbetet med transparens inom modebranschen är en tydlig majoritet utformad från ett konsumentperspektiv och undersöker då betydelsen av transparens för konsumenter (Lee, Lee & Ma, 2018; Bhaduri & Ha-Brookshire, 2011; Bhaduri & Ha-Brookshire, 2015; Kozar & Hiller Connell, 2013; Oeko-Tex, 2018). Forskningen har försökt ta reda på om, och i så fall vad, kunder efterfrågar för information. Detta har gjorts från olika infallsvinklar, såsom skillnader mellan kön (Bhaduri & Ha-Brookshire, 2015), länder (Lee, Ha-Brookshire & Chow, 2018) och åldersgrupper (Oeko-Tex, 2018). Forskning har även bedrivits från ett företagsperspektiv (Egels-Zandén, Hulthén & Wulff, 2015), dock i avsevärt mindre omfattning.
Ett problem som har uppdagats genom tidigare forskning är att transparens definieras på skilda sätt av företag och forskare. Detta beror på att begreppet kan se annorlunda ut sett från olika intressenters synvinklar, då vikten av faktorerna kan skilja sig mellan dem (Egels-Zandén, Hulthén & Wulff, 2015). Att det saknas en allmänt erkänd definition av begreppet kan därmed vara en bidragande orsak till det bristande arbetet med transparens i modebranschen. Transparens har därpå studerats med försök att definiera det från ett enskilt företags synsätt (Egels-Zandén, Hulthén & Wulff, 2015) samt från den enskilde konsumentens perspektiv (Bhaduri & Ha-Brookshire, 2015). Däremot saknas jämförande
forskning på hur aktörer inom flera olika företag definierar begreppet, samt kopplingar mellan definitionen av begreppet och arbetet med det. Ett konsekvent förhållande till begreppet är av stor relevans för att arbetet med transparens inom modebranschen ska kunna fortsätta att utvecklas, och för att förståelsen för begreppet ska kunna öka (Fashion Revolution, 2020).
En stor del av forskningen visar på att arbete med transparens kan resultera i fördelar och positiva utfall för företag (Egels-Zandén & Hansson, 2016; Mohr & Webb, 2016; James, 2015; Kim & Ho Lee, 2018; Gaskill-Fox, Hyllegard & Ogle, 2014). Det har även påvisats att både ideella föreningar och konsumenter efterfrågar sådant arbete allt mer (Fashion Revolution, 2020; James & Montgomery, 2017; PostNord, 2019a; Bhaduri & Ha-Brookshire, 2015). Det går därmed att ifrågasätta hur länge företag kommer att kunna arbeta begränsat med transparens, eller inte arbeta med det alls, och samtidigt bibehålla sin konkurrenskraft. Ett första steg i att bemöta den påvisade problematiken är att se över hur begreppet transparens definieras av aktörer, det vill säga handlande och reflekterande individer, som i detta fall arbetar på olika företag inom modebranschen. Det första steget skapar även en förutsättning för att sedan kunna undersöka om begreppsdefinitionerna har en eventuell koppling till aktörernas arbete med transparens.
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med studien är att, ur ett aktörsperspektiv, skapa förståelse för samspelet mellan definitioner och arbete med transparens inom modebranschen.
- Hur definieras begreppet transparens av aktörer inom företag verksamma i modebranschen?
- Hur avspeglas aktörernas definitioner av transparens genom arbete i den dagliga verksamheten?
- Hur kan teorier om transparens hjälpa oss att förstå aktörernas definitioner och arbete?
1.4 Avgränsningar
Ett flertal avgränsningar har gjorts för att uppnå studiens syfte på bästa sätt. Först och främst avser studien enbart modebranschen. Dessutom studeras enbart företag som erbjuder e-handel. Ytterligare en avgränsning som har gjorts är att företagen som har studerats alla har varit grundade i Sverige. Avgränsningen tillämpades för att de utvalda företagen skulle ha liknande förutsättningar för att kunna dra realistiska kopplingar mellan deras definitioner och arbete med transparens, och för att kunna se till helheten bland företagen och jämföra dem med varandra.
1.5 Målgrupp och tänkt bidrag
Studien riktar sig främst till företag inom modebranschen som arbetar med, eller är intresserade av att arbeta med, transparens. Då studien syftar till att studera ämnet på bredden och inte på djupet, är därav förväntan att den ska ge en övergriplig förståelse för ämnet som kan användas av andra aktörer inom modebranschen. Detta trots att det kan finnas olikheter mellan dem och företagen som medverkat i studien. För akademiker och studenter hoppas vi att studien ska väcka intresse för begreppet transparens, och att transparens därtill kommer att uppmärksammas mer vid framtida interaktioner med företag inom modebranschen.
Vidare är förhoppningen att de som tar del av studien ska få en ökad förståelse för transparens och dess vidd genom de olika synvinklarna och definitionerna som presenteras. Utöver detta avser den att visa en eventuell koppling mellan definitioner av transparens och arbete med det. Studien avser även kunna bidra till en ökad förståelse för positiva och negativa konsekvenser som kan tillkomma genom transparensarbete.
Det tänkta bidraget innefattar att presentera transparens ur ett aktörsperspektiv. I dagsläget finns det ett flertal studier som syftar till att undersöka transparens från konsumenters perspektiv, men det finns en lucka sett till företagens perspektiv samt den enskilda aktörens synsätt. Det finns dessutom en brist på studier om företag grundade i Sverige, då majoriteten av forskningen är baserad på utländska företag. Därav vill vi fylla luckan för hur aktörer på olika företag inom modebranschen i Sverige definierar begreppet och vad det har för betydelse för hur de arbetar med transparens.
1.6 Disposition
Nedan presenteras en övergripande förklaring av studiens delar för att öka förståelsen för upplägg och innehåll.
Kapitel 1 - Inledning
Inledningsvis introduceras studiens ämne transparens genom en kort och grundläggande bakgrund om dess historia och relevans i dagens samhälle. Denna följs av en problemformulering som belyser avsaknaden av transparens i modebranschen, speciellt ur ett aktörsperspektiv. Därefter presenteras studiens syfte och frågeställningar samt de avgränsningar som gjorts. Avslutningsvis redogörs studiens målgrupp och tänkta kunskapsbidrag.
Kapitel 2 - Metod
I det andra kapitlet framgår de val som har gjorts gällande synsätt och forskningsstrategi för studien. Tillvägagångssätt såsom urval av respondenter och intervjustruktur presenteras därefter. Detta följs av information om litteraturinsamling. Kapitlet avslutas med avsnitt om kvalitetssäkring och etik.
Kapitel 3 - Teoretisk referensram
Det tredje kapitlet presenterar all teori som studien använder. Kapitlet består av redogörelser för olika definitioner av transparens samt olika typer av arbete med transparens. Kapitlet avslutas med en presentation av studiens analysmodell.
Kapitel 4 - Empiri
Det empiriska materialet består av den information som har insamlats genom intervjuer med ett flertal aktörer på olika företag samt material från företagens hemsidor. Detta har grupperats under fyra huvudrubriker, vilka är information om företagen, aktörernas definitioner av transparens och återkommande termer, aktörernas arbete med transparens samt förväntade konsekvenser och utmaningar.
Kapitel 5 – Analys
I det femte kapitlet analyseras det empiriska materialet med hjälp av den teoretiska referensramen, med syfte att besvara studiens frågeställningar. Analyskapitlet är uppdelat i sex sektioner vilka reflekterar den teoretiska referensramen och det empiriska materialet.
Kapitel 6 - Avslutning
Avslutningsvis presenteras en slutsats där studiens frågeställningar besvaras tillsammans med en redogörelse för det studien har kommit fram till. Detta följs av studiens kunskapsbidrag samt förslag på vidare forskning.
2. Metod
2.1 MetodöversiktEn övergripande bild av de metodval som gjordes i studien finns sammanställt i figuren nedan (se Figur 1).
Figur 1: Översikt över studiens metodval, konstruerad av studiens författare 2.2 Vetenskapligt synsätt
Det vetenskapliga synsätt som studien utgick från handlar om på vilket sätt vi som författare tog oss an, förstod samt förklarade det vi studerade (Arbnor & Bjerke, 1994). Arbnor och Bjerke (1994) menar att den huvudsakliga vikten i att förstå vilket synsätt man har är för att bilda antaganden som underlättar förståelsen för verkligheten. På så sätt blir det enklare att skapa kunskap inom det studerade området. Det synsätt som studien baserades på var aktörssynsättet, med inslag av hermeneutiken. Trots att störst fokus lades på aktörssynsättet så bidrog hermeneutiken med relevant vägledning inför studien vilket inte täcktes av det huvudsakliga synsättet. Tilläggas bör att Arbnor och Bjerke (1994) genomgående använder benämningen aktörssynsätt, vilket resulterade i att det ordet användes i detta avsnitt. Däremot användes ordet aktörsperspektiv i syftet för denna studie, vilket syftar på samma sak. På så sätt användes dessa benämningar som synonymer i studien.
2.2.1 Aktörssynsätt
Arbnor och Bjerke (1994) menar att aktörssynsättet är passande då man vill skapa en förståelse för enskilda aktörers syn på och uppfattningar av verkligheten. Detta skiljer sig från andra synsätt, som ofta syftar till att enbart förklara, och inte alltid förstå, helheten.
Genom synsättet anses varje människa vara en “handlande, reflekterande och skapande individ” vilket har resulterat i benämningen aktör (Arbnor & Bjerke, 1994, sid. 180). Då studien avsåg att undersöka transparens utifrån individers definitioner och arbete med det så var det naturligt att utgå från ett aktörssynsätt. Valet av vetenskapligt synsätt hade en central roll i studien som även framgår av syftet.
Genom aktörssynsättet antas det att verkligheten är en så kallad social konstruktion. På så sätt tas det hänsyn till och uppmärksammas att vardera aktör har sina egna, personliga erfarenheter och förväntningar. Dessutom besitter alla aktörer samlade upplevelser som har baserats på skeenden av flera personer gemensamt och ofta har skapats under en längre tid. Dessa kan exempelvis delas av en grupp människor som är del av samma samhälle. Tillsammans resulterar de i den individuella och personliga inställning som en individ har (Arbnor & Bjerke, 1994). Vardera individ besitter även olika mycket kunskap. Med andra ord har varje individ en unik och subjektiv syn på verkligheten, vilket reflekteras genom aktörssynsättet.
Genom att tillämpa ett aktörssynsätt i studien gick vi in med inställningen att alla aktörer besitter egna erfarenheter vilket påverkade deras svar. På grund av detta kunde det inte förväntas att enbart få tydliga och raka svar, utan snarare att de sannolikt skulle variera mellan respondenterna. Det var därför viktigt att vi försökte sätta oss in i aktörernas situationer för att förstå deras individuella uppfattningar. Genom att exempelvis ställa frågor om aktörernas bakgrund på företagen de arbetade på kunde vi skapa oss en bättre förståelse för deras personliga upplevelser.
2.2.2 Hermeneutiskt perspektiv
Enligt Bryman och Bell (2017) handlar det hermeneutiska perspektivet om att tolka text för att skapa förståelse för vad som menas. Patel och Davidson (1994) beskriver perspektivet på ett liknande sätt, och benämner det som tolkningslära och konsten att kunna förstå något genom det förmedlade språket. Genom att analysera det som en person skriver eller säger kan man förstå individens avsikt och mening. På så sätt försöker man förstå vad aktören vill förmedla genom att försöka se på helheten från deras perspektiv (Patel & Davidson, 1994). Sohlberg och Sohlberg (2011) menar även att hermeneutik grundar sig i att individer agerar och tänker olika beroende på de unika erfarenheter som de besitter. Det kan liknas vid aktörssynsättet, som ser på individer på ett liknande sätt.
Dessutom är subjektivitet av stor vikt i det hermeneutiska perspektivet (Arbnor & Bjerke, 1994; Patel & Davidson, 1994). Detta kan bland annat skildras genom att man drar nytta av sina egna kunskaper och erfarenheter för att förstå det man studerar (Patel & Davidson, 1994).
Då avsikten var att studera och tolka aktörernas olika svar från intervjuerna, vilket först och främst gjordes genom en transkriberingsprocess, så ansågs även ett hermeneutiskt perspektiv passande för studien. Den subjektivitet som det hermeneutiska perspektivet består av hade en betydande roll i bearbetning och analys av det empiriska materialet, vilket förtydligas i avsnitt 2.8. Likt det sätt som aktörssynsättet användes genom studien, skildrades även det hermeneutiska perspektivet genom en kontinuerlig förståelse för aktörernas personliga erfarenheter och avsikter.
2.3 Forskningsstrategi
Bryman och Bell (2017) presenterar två huvudsakliga forskningsstrategier som kan användas i företagsekonomiska studier. Dessa benämns den kvantitativa metoden och den kvalitativa metoden. Författarna betonar att det finns variationer mellan de två strategierna. Den förstnämnda beskrivs huvudsakligen som en mätbar strategi som tenderar att pröva en existerande teori (Bryman & Bell, 2017). Kvalitativa studier brukar istället ha fokus på att besvara frågor såsom “varför?” och “hur?” (Öberg, 2008, sid. 50). Backman m. fl. (2012) menar att kvalitativa studier ofta syftar till att studera hur individer uppfattar omvärlden eller ett specifikt fenomen, och bilda en förståelse för flera personers upplevelser tillsammans.
Utredningsmetoden i denna studie var av en kvalitativ karaktär (Bryman & Bell, 2017). En kvalitativ metod är lämplig då ett fenomen som inte enbart går att studera genom siffror undersöks. Den lämpar sig även när man planerar att utföra intervjuer där flexibilitet önskas (Bryman & Bell, 2017). Jacobsen (2017) tillägger att den kvalitativa metoden är passande då man önskar finna en klarhet i vad ett fenomen eller ett begrepp består av och beskrivs som. Då det genomfördes intervjuer med anställda på företag inom svenska modebranschen ansåg vi att en kvalitativ metod passade vår studie väl. Vi syftade till att skapa förståelse för begreppet transparens i relation till arbetet med det, vilket vi ansåg överensstämde med Jacobsens (2017) nämnda beskrivning samt hade varit svårt att
uppnå med en kvantitativ metod. Detta då fenomenet transparens ämnades att studeras genom insamlad information från intervjuer, snarare än genom siffror.
2.4 Forskningsansats
Ansatsen för studien var av iterativ karaktär. Enligt Bryman och Bell (2017) finns två vanligt förekommande ansatser i företagsekonomiska studier, vilka är induktiv och deduktiv ansats. Den förstnämnda grundas på iakttaganden och undersökningar som sedan leder till att teori genereras. I motsats baseras den sistnämnda på redan existerande teorier som hypoteser sedan grundas på. Därefter utförs iakttagelser för att verifiera eller avslå hypoteserna (Bryman & Bell, 2017). Till dessa finns ett mellanting som kallas iterativ ansats, vilken vi ansåg var mest lämplig för att uppfylla studiens syfte. Med detta menas att man under arbetets gång kan röra sig mellan empiri och teori, och att dessa byggs upp efter hand. På så sätt möjliggörs mer flexibilitet, och förståelsen för ämnet tillåts att växa fram successivt (Bryman & Bell, 2017).
Den iterativa ansatsen ansågs passande då det var svårt att på förhand veta exakt hur företag såg på och arbetade med transparens. Ansatsen tillät oss att inleda arbetet med teorier som vi ansåg vara lämpliga för att besvara studiens frågeställningar, för att sedan ha möjlighet att revidera teorierna baserat på vad som framkom ur det empiriska materialet. Bland annat ledde det till att vi uteslöt en teori om outsourcing, då det inte bidrog till en förståelse av empirin. Vidare gav det oss möjlighet att inkludera en teori om definitionen av transparens, vilken skapade bättre förutsättningar för att uppnå studiens syfte.
2.5 Forskningsdesign
Den vetenskapliga designen som studien baserades på var en så kallad tvärsnittsstudie. Denna valdes främst då studien undersökte fenomenet transparens på bredden genom att undersöka ett flertal aktörer på olika företag. Bryman och Bell (2017) poängterar att en studie av tvärsnittskaraktär tenderar att användas i samband med enkäter, men att den också kan användas tillsammans med intervjuer. En tvärsnittsstudie karaktäriseras oftast av insamlingen av information från mer än ett fall, vilket skiljer sig från fallstudien som tenderar att studera ett eller ett få antal fall på djupet snarare än på bredden (Bryman & Bell, 2017).
Valet av tvärsnittsstudie gjordes även med hänsyn till att information samlades in från flera olika aktörer vid en bestämd tidpunkt för att undersöka eventuella samband. Vid användning av tvärsnittsdesign är det viktigt att ha en standardiserad metod för insamlingen av data för att kunna få en uppfattning av de likheter och skillnader som finns mellan intervjuobjekten (Bryman & Bell, 2017). Detta var passande för vår studie då vi undersökte olika aktörers syn och deras arbete med transparens under en bestämd tidpunkt. Designen tvärsnittsstudie var även ett lämpligt val då det tillät studien att få en bredare bild samt minskade risken för en ensidig uppfattning, vilket kan uppstå vid en fallstudie (David & Sutton, 2017).
2.6 Datainsamling
Studien byggdes främst på intervjuer med ett flertal aktörer från olika företag. Utöver detta kompletterades intervjumaterialet med information från företagens hemsidor. Valet av aktörerna byggde på ett flertal olika faktorer vilka förklaras nedan. Då datainsamlingen påverkades av den pågående sjukdomen covid-19 inkluderades även information om viruset och dess betydelse.
2.6.1 Covid-19
Covid-19 är den officiella benämningen på den sjukdom som började spridas mellan människor i slutet av 2019 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Till följd av covid-19 beslutade Linköpings Universitet (LiU) den 18 mars 2020 om distansläge till följd av Folkhälsomyndighetens rekommendation om distansundervisning för bland annat universitet (Linköpings Universitet, 2020). Svenska Folkhälsomyndigheten (2020) uppmanade även anställda att arbeta hemifrån i största möjliga utsträckning. I en undersökning genomförd av Svenskt Näringsliv (2020) om svenska handelsföretag hade en majoritet av företagen upplevt störningar i materialtillförseln eller produktionen till följd av covid-19. Vidare angav hälften av företagen i undersökningen att de i hög utsträckning hade upplevt störningar i försäljningen eller orderingången till följd av covid-19 (Svenskt Näringsliv, 2020) .
Den plötsliga spridningen av covid-19 påverkade arbetet med studien på flera olika sätt. Bland annat genom distansarbete, såsom handledningstillfällen och intervjutillfällen som
genomfördes via telefon istället för fysiska möten. Ursprungligen var det 15 aktörer från 13 olika företag som hade valt att ställa upp på intervju, varav fem aktörer från fyra olika företag ställde in de planerade intervjuerna till följd av sjukdomen. Detta ledde till att empirin formades på en smalare grund än vad som var planerat.
2.6.2 Urval
I studiens urvalsprocess av aktörer användes ett målinriktat urval. Enligt Bryman och Bell (2017) är detta en vanlig och rekommenderad metod för urval vid kvalitativa intervjuer. Vid ett målinriktat urval baseras valet av respondenter på förutbestämda krav med förkunskap om vilka som är relevanta att intervjua, för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar (Bryman & Bell, 2017). Detta lämpade sig för studien då vi på förhand hade en tydlig bild om vilka vi ansåg kunde bidra till studiens syfte. Förutom att arbeta på ett bolag inom studiens avgränsning skulle respondenterna ha någon typ av insyn i företagets eventuella arbete med transparens, gärna i samband med inblick i försörjningskedjan, hållbarhet och kunder.
För att få kontakt med respondenter användes bland annat plattformen LinkedIn, där sökningar först gjordes på företag som stämde överens med studiens avgränsningar. Utifrån det gjordes sökningar baserat på de anställdas titlar, som därefter kontaktades med ett meddelande via plattformen (se Bilaga 2). Vidare gjordes en sökning bland våra befintliga kontakter, som bidrog till att komma i kontakt med respondenter som uppfyllde de krav som var förutbestämda (se Bilaga 1). I de fall då vi inte kunde hitta passande respondenter på utvalda företag kontaktade vi företagens kundtjänst, och fick därigenom hjälp att kontakta lämpliga respondenter. Därefter kunde vi skicka ut standardiserade e-mail till respondenterna, vilka vi skapade i två olika versioner där ett skickades till företag som visade på att arbeta med transparens och ett annat till dem som inte verkade göra det (se Bilaga 2). Totalt kontaktades 69 olika företag inom modebranschen, varav aktörer från 13 företag tackade ja till intervju. Till följd av covid-19 (se Avsnitt 2.6.1) tvingades fem aktörer att avboka intervjuerna då de behövde prioritera annat. Därmed blev antalet utförda intervjuer totalt åtta stycken, där en intervju var med två aktörer (se Tabell 2).
Bland intervjuade aktörer fanns en variation i både företagens storlek och aktörernas positioner på respektive bolag. För att visa på olikheterna i de olika företagen där aktörerna arbetade skapades ett klassificeringssystem för företagsstorlek (se Tabell 1).
Avhoppen på grund av covid-19 påverkade antalet företag i vardera storleksklass och uppdelningen blev inte lika jämn som förväntat.
Tabell 1: Klassificeringssystem för företagens storlek
Klassificering Antal anställda
A < 10
B 10 < 250
C > 250
Tabell 2: Lista med information om aktörer som tackade ja till intervju
Företag Klassificering av
företagets storlek Aktör
Aktörens position på bolaget
Företag 1 B Aktör 1 Hållbarhets-
koordinator
Företag 2 A Aktör 2 Projektledare
hållbarhet
Företag 3 B Aktör 3 Hållbarhetschef
Företag 4 A Aktör 4 Grundare
Företag 5 B Aktör 5 Chef för
försörjningskedjan
Företag 6 B Aktör 6 Hållbarhetschef
Företag 7 C
Aktör 7 Hållbarhetschef
Aktör 8 Hållbarhetschef
2.6.3 Intervjustruktur
I samband med valet av en kvalitativ metod beslutades även att basera undersökningen på intervjuer. Detta är den vanligaste typen av primärdata i kvalitativa studier (Jacobsen, 2017). Enligt Jacobsen (2017) kan en intervju utföras på ett flertal sätt, där den vanligaste benämns “den öppna individuella intervjun” (sid. 98). Denna typ är lämplig när ett mindre antal enheter undersöks, samt när det är av intresse att studera vad en individ menar i detalj. Det är även passande när man syftar till att studera hur en eller flera individer förstår och uppfattar ett specifikt fenomen (Jacobsen, 2017). Då en av studiens frågeställningar var att undersöka hur begreppet transparens definieras av aktörer på individnivå så ansågs den så kallade öppna individuella intervjun passande. Starrin och Renck (1996) menar att det är viktigt att intervjuer i kvalitativa studier anpassas utefter det individuella tillfället för att kunna uppnå syftet. Därmed var intervjuerna semistrukturerade, vilket innebar att vi hade en detaljerad inledning som därefter mynnade ut i att bli allt mer öppen. Detta innebar ökad flexibilitet, då det även fanns utrymme för att lägga till nya frågor under intervjuernas gång (Bryman & Bell, 2017; Backman m. fl., 2012).
För att kunna utforma relevanta frågor skapades en intervjuguide (se Bilaga 3). Innan en intervjuguide utformas är det viktigt att sätta sig in i ämnet och förskaffa sig förkunskaper (Starrin & Renck, 1996). Därför skapades intervjuguiden först efter att vi hade lagt grunden för den teoretiska referensramen, för att försäkra oss om att vi hade tillräckligt med kunskap inom området. Det finns ett flertal tekniker som kan användas under utformningen av intervjuguiden. En av dessa är den så kallade omvända tratt-tekniken (Patel & Davidson, 1994). Med detta menas att man börjar med att ställa mer specifika och smala frågor, och övergår sedan till att ställa frågor om olika delämnen. Avslutningsvis ställs frågor som är mer övergripande för att uppnå bredd. Patel och Davidson (1994) menar att tekniken låter respondenten få en bred uppfattningen av området under intervjun.
Med hjälp av den omvända tratt-tekniken beslöts därför att intervjuguiden skulle innehålla inledande frågor om respondenten, bakgrundsfrågor, informationsdelning, outsourcing, förväntade konsekvenser och slutligen reflekterande frågor. De inledande frågorna, som var mer specifika och smala, gav oss en bättre bild av respondentens relation till företaget.
Bakgrundsfrågorna var starkt kopplade till studiens första frågeställning och gav oss en bild av hur respondenten uppfattade och definierade begreppet transparens. Både frågorna om informationsdelning och outsourcing var viktiga för att få en uppfattning om hur respondenterna och företagen där de var anställda faktiskt arbetade med transparens samt bidrog ytterligare till att förklara deras definitioner av begreppet. Skälet till att vi hade med frågor om förväntade konsekvenser, var för att förstå vilka skäl respondenterna såg till att arbeta med transparens eller att undvika det. De sista reflekterande frågorna var skapade för att tillåta respondenterna att reflektera över deras arbete och syn på transparens, och för att avsluta med mer övergripande frågor.
Starrin och Renck (1996) belyser även vikten av att använda sig av följdfrågor. Dessa visar på att intervjuaren är uppmärksam och engagerad, vilket tenderar att leda till mer fullständiga svar från respondenten. Utöver frågorna i intervjuguiden ställdes som tidigare nämnt tilläggsfrågor under vardera intervju på grund av den valda semi-strukturen. Dessa varierade mellan de olika intervjuerna och baserades på respondenternas svar.
Efter att intervjuguiden skapats genomfördes en pilotintervju för att säkerställa att frågorna var tydliga, hade en naturlig ordningsföljd samt var passande för att uppnå studiens syfte. En pilotintervju utförs med fördel för att försäkra sig om att intervjuguiden är förståelig och för att förfina frågorna (Starrin & Renck, 1996). Pilotintervjun genomfördes med en strategikonsult som tidigare arbetat med hållbarhetsfrågor. Efter intervjun justerade vi en fråga som hade upplevts vara för vag, samt en fråga som upplevdes som för stängd och inte gav utrymme för att uttrycka tankar. Detta gav oss även erfarenhet som gjorde att vi var tryggare med frågorna inför intervjuerna. Före intervjuerna fick respondenterna ett dokument som beskrev hanteringen av personuppgifter, för att i god tid före intervjun kunna läsa igenom informationen (se Bilaga 4).
2.6.4 Genomförande
Totalt intervjuades nio aktörer. En intervju genomfördes tillsammans med två aktörer från samma företag, detta på grund av att aktörerna upplevde att de bäst kunde svara på frågorna tillsammans. Utöver det utfördes de övriga intervjuerna individuellt med aktörer
kontor, där en telefonintervju utfördes med två aktörer samtidigt. Detta då vi inte hade möjlighet att åka till de olika städerna där de sju företagen hade sina huvudsäten. Jacobsen (2017) menar att det finns en del skillnader mellan fysiska, så kallade ansikte-mot-ansikte intervjuer, och telefonintervjuer. Det finns för- och nackdelar med båda intervjuformerna, där ansikte-mot-ansikte intervjun tillåter observation och ofta leder till högre koncentration på samtalet. Däremot har telefonintervjuer fördelar som att de öppnar upp för att tala med personer som befinner sig på andra geografiska platser. Det kan dock vara svårare att skapa och förmedla öppenhet samt tillit genom telefon. Jacobsen (2017) menar samtidigt att den teknologiska utvecklingen och införandet av bild i samband med telefon har resulterat i att skillnaderna mellan de två intervjuformerna blir allt färre.
För att skapa en konsekvent och genomgående studie togs beslutet att alla skulle förbli anonyma, vilket grundade sig i att ungefär hälften av respondenterna bad om att få vara det. När man utlovar anonymitet till respondenter, menar Bell (2006) att det är av stor vikt att det inte finns någon information i studien som kan leda tillbaka till respondenten. Bell (2006) understryker därav vikten att utelämna delar av svar om det kan leda till en identifiering av respondenten. I samband med detta utelämnades eller ersattes vissa ord i empirin som aktörerna nämnde vilka kunde kopplas till dem på något sätt. Exempelvis uteslöts specifika plagg som respondenterna nämnde som på något sätt kunde kopplas till företaget som de arbetar på.
Det finns både för- och nackdelar med att spela in intervjuer. En fördel med att spela in intervjuer är att det i efterhand går att komma ihåg vad som har sagts, men också på vilket sätt respondenten har sagt det (Bell, 2006; Starrin & Renck, 1996). Det kan dock även finnas nackdelar med att spela in och transkribera intervjuer. Bland annat kan svar gå förlorade om inte inspelningsutrustningen är tillräckligt bra samt att transkriberingen är tidskrävande och skapar ett stort pappersarbete (Bryman & Bell, 2017). Utöver detta belyser Bryman och Bell (2017) risken att respondenten kan känna sig nervös över att bli inspelad och därav ge mindre utförliga svar. Jacobsen (2017) menar även att det finns en risk att intervjuaren kan bli för avslappnad och därmed glömma vad som känns viktigt i stunden, vilket kan elimineras genom anteckningar. Trots dessa möjliga nackdelar togs beslutet att spela in samtliga intervjuer, då det ansågs att fördelarna vägde upp för nackdelarna. Detta i kombination med att det tillät oss att ha ett större fokus på respondenten under intervjun samt för att inget som sagts under intervjun skulle gå
förlorat. I ett försök att utesluta Jacobsens (2017) risk togs även anteckningar under intervjuerna för att notera viktiga tankar som uppkom.
Den förutbestämda tiden för intervjuerna var cirka 30 minuter per intervju och längden på intervjuerna varierade mellan 20 till 38 minuter (se Tabell 3). Varje intervju inleddes med en kort sammanfattning om arbetet och dess syfte, följt av en förfrågan om tillstånd att få spela in intervjun. Detta för att skapa en trygghet och känsla av öppenhet hos respondenterna, samt för att skapa en naturlig introduktion och uppvärmning inför de kommande frågorna (Jacobsen, 2017). Efter detta hölls ännu en genomgång av behandlingen av personuppgifter, som samtliga respondenter godkände (se Bilaga 4).
Enligt Bryman och Bell (2017) kan dokumentstudier användas i samband med andra forskningsmetoder och bidra med betydelsefull bakgrundsinformation. Samtidigt menar de att det är viktigt att granska denna typ av dokument kritiskt, för att säkra dess trovärdighet. För att skapa en bättre helhetsbild undersöktes därav hemsidor och dokument från företagen där de respektive aktörerna arbetade. Materialet undersöktes för att se vilken typ av information företagen delade, samt i vilken utsträckning de delade information. De dokument som granskades var hållbarhetsrapporter och leverantörslistor. Samtidigt granskades både informationen från hemsidorna och dokumenten kritiskt, för att se till hur trovärdigt materialet var.
Tabell 3: Information om intervjuer
Företag Datum Tid
Företag 1 6 mars 2020 29:40 minuter
Företag 2 18 mars 2020 26:34 minuter
Företag 3 11 mars 2020 27:10 minuter
Företag 4 4 mars 2020 31:04 minuter
Företag 5 3 mars 2020 28:03 minuter
Företag 6 6 mars 2020 20:39 minuter
Företag 7 10 mars 2020 37:39 minuter
Företag 8 12 mars 2020 21:17 minuter
Företag 9 12 mars 2020 - Inställd -
Företag 10 19 mars 2020 - Inställd -
Företag 11 17 mars 2020 - Inställd -
Företag 12 Ingen tid bokad - Inställd -
Företag 13 Ingen tid bokad - Inställd -
2.7 Litteraturinsamling
En stor del av arbetet med studien lades på att söka fram och läsa litteratur. Detta gjordes främst för att få en djupare kunskap om transparens. Dessutom avsåg litteraturinsamlingen att identifiera potentiella kunskapsluckor inom ämnet.
2.7.1 Tillvägagångssätt
För att ta reda på vad som tidigare gjorts inom ämnet användes ett flertal olika sökmotorer och plattformar. Först och främst studerades ämnet generellt för att bilda en uppfattning av hur svenska företag verkande inom modebranschen arbetar med transparens. Detta gjordes genom att se över den information som fanns tillgänglig hos ett urval av företag. Till följd av detta gjordes ett försök att fördjupa oss i den terminologi och i de nyckelord som ansågs vara av relevans för ämnet. Dessa inkluderade transparency, social responsibility of business, supply chain management, apparel industry, e-commerce,
fashion industry och sustainability (se Tabell 4). Motsvarande nyckelord på svenska användes även för att säkerställa att ingen likvärdig forskning gjorts i Sverige. Sökningen för detta gjordes främst på Google Scholar samt Unisearch via LiUs bibliotek.
Tabell 4: Sökkombinationer gjorda på Google Scholar och Unisearch via LiUs bibliotek
Sökrad 1 Sökrad 2 Sökrad 3 Sökrad 4 Sökord 5
transpar* sustain* OR “social responsibility of business” fashion OR textile OR cloth* OR apparel e-commerce OR online “supply chain management” OR “SCM”
Litteratursökningen bestod även av en så kallad kedjesökning. Detta uppstår när en författare hänvisar till tidigare litteratur, som läsaren sedan kan se till för att läsa mer från originalkällan. På så sätt kan en källa leda läsaren till ytterligare information om ett ämne (Rienecker & Jörgensen, 2014). För litteratur som hade funnits sedan flera år tillbaka sågs antalet citeringar över, men detta var inte möjligt för alla artiklar och verk då vissa hade publicerats relativt nyligen.
Till vårt förfogande hade vi som författare även erhållit kunskap genom att studera relevanta kurser under studietiden på LiU. Dessa kurser var bland annat Industriell Marknadsföring och Supply Chain Management samt Ekonomisk Styrning. Dessutom hade en av författarna läst kursen Logistik, och en hade läst kursen Sustainable Business - an ecological perspective.
2.7.2 Kritik mot litteraturinsamlingen
Det är viktigt att vara kritisk i sin litteratursökning. Då det finns mycket tillgänglig information idag kan det vara svårt att säkerställa huruvida litteratur är trovärdig och aktuell, men Bryman och Bell (2017) presenterar flertalet olika sätt att bemöta det problemet. Ett sätt att sortera bland all information som finns är att enbart se till vetenskapliga artiklar som blivit så kallade peer-reviewed. Med det menas att de blivit granskade och på så sätt kvalitetssäkrade innan de publicerats (Bryman & Bell, 2017). För att säkerställa att den information som bakgrunden, problemformuleringen samt referensramen baserades på var pålitlig så valdes det därför att i största mån se till
För att få mer omfattande kunskap om ämnet transparens studerades böcker som ansågs passande inom området. På samma sätt som med kvalitetssäkringen av artiklar, är det även svårt att kvalitetssäkra böcker trots att det inte finns lika många publicerade böcker som artiklar om ämnet (Bryman & Bell, 2017). För att få en uppfattning om författarna undersöktes hur mycket de forskat inom området och om de blivit uppmärksammade på något sätt, exempelvis genom att bli tilldelade priser och utmärkelser. Vi såg även över antalet citeringar för böckerna. Två av författarna som användes i den teoretiska referensramen var David Heald och Christopher Hood. Då båda två är välrenommerade forskare inom områden såsom hållbarhet, styrning och företagsekonomi ansåg vi att deras verk var trovärdiga och passande för vår studie.
2.8 Bearbetning och analys av empiriskt material
För att beskriva hur bearbetningen och analysen av det empiriska materialet gick till måste både studiens vetenskapliga synsätt och dess forskningsdesign tas i beaktning. Studien utgick från ett aktörssynsätt och ett hermeneutiskt perspektiv, där fokus ligger på individen (Arbnor & Bjerke, 1994). Den valda forskningsdesignen, tvärsnitt, ser istället till helheten och bortser från det enstaka, unika fallet (Bryman & Bell, 2017). Dessa metodval kan på så sätt ses som omaka, men vi ansåg att de trots det passade ihop för att uppnå studiens syfte.
Bryman och Bell (2017) menar att en tvärsnittsdesign används för att studera mönster mellan olika fall, och inte bör se till det enstaka, unika fallet. I bearbetningsprocessen lades fokus på att försöka skildra detta genom att studera det insamlade materialet från ett helhetsperspektiv för att hitta mönster och samband mellan svaren från de olika aktörerna. Då syftet var att, ur ett aktörsperspektiv, skapa förståelse för samspelet mellan definitioner och arbete med transparens, så behövdes dock även den unika aktören tas i beaktning till viss del. För att bilda denna förståelse behövde aktörssynsättet och det hermeneutiska perspektivet användas, vilka båda uppmärksammar individers unika erfarenheter och tolkningar (Patel & Davidson, 1994; Arbnor & Bjerke, 1994). För att kunna ta båda dessa metodval i beaktning användes Patel och Davidsons (1994) vägledning för hur man utför en analys från ett hermeneutiskt perspektiv, där vi även hade tvärsnittsdesignen och aktörssynsättet i åtanke.
Det första steget i bearbetningen av intervjumaterialet var transkribering av datan, där inspelningarna lyssnades igenom och sedan skrevs ut noggrant. Genom transkribering kan även onödig information uteslutas direkt, och det underlättar analysarbetet då man kan förflytta sig fram och tillbaka i texten (Jacobsen, 2017). När man analyserar en transkriberad intervju från ett hermeneutiskt perspektiv menar Patel och Davidson (1994) att man först ska börja med att se till helheten. Därefter kan man se över vardera del för sig. I dessa handlingar ska även forskaren använda sina egna kunskaper och förståelse för att underlätta analysen (Patel & Davidson, 1994). Detta togs i beaktning under sorteringen av det empiriska materialet, där alla transkriberade intervjuer först lästes som en helhet följt av att vardera intervju lästes enskilt i detalj. På så sätt kunde det empiriska materialet både analyseras sett till helheten i enlighet med tvärsnittsdesignen samt genom varje enskild aktör i enlighet med det vetenskapliga synsättet.
Tillsammans med Patel och Davidsons (1994) vägledning användes även Bryman och Bells (2017) tematiska analys, vilket är ett vanligt tillvägagångssätt vid kvalitativa metoder. Den tematiska analysen går ut på att det transkriberade materialet sorteras och reduceras för att kunna utesluta information som inte är av relevans. Ett sätt att utföra en tematisk analys på är genom kodning. Bryman och Bell (2017) menar att empiriskt material kan kodas genom att identifiera relevanta och återkommande ämnen och teman. Den tematiska analysen påbörjades därmed genom att utse ett antal teman som ansågs vara viktiga både i relation till den teoretiska referensramen och det insamlade empiriska materialet. I studiens fall var dessa teman definitioner, förväntade konsekvenser, arbete med transparens samt skillnader. Samtliga teman tilldelades därefter en egen färg, som sedan användes för att markera ut delar i det empiriska materialet som ansågs passande för respektive tema. När materialet hade kodats kunde därefter annat irrelevant material med enkelhet uteslutas. Utifrån kodningen kunde de samband som fanns mellan teori och empiri visualiseras, vilket bidrog till att uppnå studiens syfte. Kodningen, som ämnade att hitta olika mönster och samband mellan aktörerna, skildrade även den helhet som en tvärsnittsstudie ämnar att studera.
2.9 Kvalitetssäkring
Det är viktigt att ta hänsyn till olika problem som kan uppstå vid studier inom företagsekonomi för att försäkra sig om studiens kvalitet. Enligt Bryman och Bell (2017) är de viktigaste kriterierna inom kvalitetssäkring validitet, replikerbarhet och reliabilitet. Dessa är dock mer relevanta för kvantitativ forskning, och därav presenterar de även kriterier som är mer tillämpbara för kvalitativ forskning. Dessa är överförbarhet, tillförlitlighet, konfirmering och pålitlighet (Lincoln & Guba, 1985 se Bryman & Bell, 2017).
2.9.1 Överförbarhet
Det första begreppet som Lincoln och Guba (1985) presenterar gällande kvalitetssäkring för kvalitativa studier är överförbarhet (se Bryman & Bell, 2017). Genom överförbarhet ifrågasätts om de resultat som har framkommit är tillämpbara i andra kontexter, miljöer och tillfällen. Då studien utgjordes av intervjuer som till stor del reflekterade respondenternas personliga åsikter så försvårades överförbarheten (Lincoln & Guba, 1985, se Bryman & Bell, 2017). Det krävs att beskrivningarna är detaljerade för att de ska vara överförbara, vilket vi gjorde vårt yttersta för att uppnå. I och med att begreppet transparens var relevant för flera branscher ansåg vi att studien reflekterade överförbarhet genom det. Dessutom valde vi att studera företag av olika storlek och med varierande målgrupper, vilket ytterligare förstärkte överförbarheten av studien.
2.9.2 Tillförlitlighet
Kriteriet tillförlitlighet handlar om huruvida resultaten som studien presenterar återger en riktig och korrekt bild av verkligheten (Lincoln & Guba, 1985, se Bryman & Bell, 2017). Med andra ord visar det på hur trovärdiga resultaten är för studiens läsare. För att säkerställa och öka tillförlitligheten närvarade vi båda vid samtliga intervjutillfällen. Detta underlättade transkriberingen och minskade risken för att aktörernas svar missuppfattades. Som tidigare nämnt spelades samtliga intervjuer in, vilket även bidrog till tillförlitligheten att svaren uppfattats korrekt då vi kunde lyssna på dem flera gånger. Vid osäkerhet kring något svar hade vi även möjlighet att kontakta aktörerna per telefon eller mail.
2.9.3 Konfirmering
För att säkerställa att författare inte låter sina egna värderingar speglas i studien används konfirmering. Det försäkrar att arbetet har gjorts i god tro och att inga personliga åsikter har reflekteras genom arbetet och på så sätt påverkat resultatet (Lincoln & Guba, 1985, se Bryman & Bell, 2017). Vi tog konfirmering i beaktning genom att bland annat skapa intervjuguiden innan första intervjun, och därefter behålla densamma under hela arbetets gång. På så sätt säkerställde vi att inte några personliga åsikter som framkom under intervjuerna reflekterades genom frågorna. I och med att studien baserades på ett aktörssynsätt i samband med hermeneutik så var det dock svårt att ta konfirmering helt i beaktning, då dessa menar att subjektivitet är viktigt exempelvis i arbetet med analysen (Arbnor & Bjerke, 1994).
2.9.4 Pålitlighet
Enligt Lincoln och Guba (1985) handlar pålitlighet om huruvida resultaten skulle bli detsamma eller snarlika om studien skulle komma att göras om vid ett senare tillfälle (se Bryman & Bell, 2017). För att uppnå hög pålitlighet gäller det att studiens steg och det tillvägagångssätt som har använts dokumenteras väl. Detta reflekterades genom att vi försökte vara så detaljerade som möjligt i metoden, och tog med information om bland annat urval, längden på intervjuer och dylikt. Därmed skulle en eventuell upprepning av studien förhoppningsvis vara relativt oproblematisk. Ytterligare ett sätt att öka pålitligheten av studien är att använda sig av granskning. Genom att studien granskas av andra, opartiska individer kan kvaliteten av det material som presenteras säkerställas (Lincoln & Guba, 1985, se Bryman & Bell, 2017). Under arbetet med studien granskades den både av andra studenter och handledare. Vid ett flertal handledningstillfällen fick vi på så sätt återkoppling och synpunkter från andra parter, vilket troligtvis resulterade i en ökad pålitlighet.
2.10 Etik
Vid ett forskningsarbete finns det två skilda krav att ta hänsyn till enligt Vetenskapsrådet (2002), vilka är individskyddskravet och forskningskravet. Individskyddskravet innebär att forskningen ska värna om respondenterna och säkerställa att ingen av respondenterna kommer till skada eller kränks, samtidigt som forskningskravet menar att forskning är viktigt för ett samhälle då det driver dess utveckling framåt. Det krävs att forskarna kan
göra en vägning mellan de två kraven, då båda är av stor vikt. För att säkerställa att individskyddskravet är uppfyllt finns det fyra huvudkrav på forskningen. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet innebär att respondenterna ska få all information som eventuellt kan påverka deras beslut att delta i studien på förhand (Vetenskapsrådet, 2002). Detta innefattar bland annat studiens syfte och vilka förutsättningar som gäller för deras medverkan. För att efterfölja detta skickades det innan intervjutillfällena ut ett dokument gällande hantering av personuppgifter, där respondenterna informerades om att deras deltagande var frivilligt samt information om studiens syfte. Vid varje intervjutillfälle inleddes även intervjun med att återigen gå igenom informationen de tidigare fått ta del av för att säkerställa att alla respondenter hade läst och förstått informationen. Vidare ombads respondenterna om godkännande för att få spela in intervjun.
Samtyckeskravet handlar om att respondenten ska ge sitt samtycke för sitt deltagande i studien. Medverkandet ska ske på respondentens villkor och denne ska ha möjlighet till att avbryta sitt deltagande utan några påföljder (Vetenskapsrådet, 2002). I enlighet med detta informerades respondenterna om att de kunde avbryta sitt deltagande vid behov samt frågades om samtycke. Vid intervjutillfället upprepades återigen deras rättigheter och det verifierades att de gav sitt samtycke.
Konfidentialitetskravet innebär att den personliga informationen som finns om respondenterna skall förvaras på ett säkert sätt utom räckhåll för utomstående samt att det material som används från intervjuer inte ska gå att spåra till respondenten, speciellt med fokus på information om respondenten som kan anses vara etiskt känsligt (Vetenskapsrådet, 2002). För att säkerställa att respondenterna kände sig trygga utlovades full anonymitet samt information om att materialet enbart skulle användas för studiens syfte. Dessutom garanterades även att de som skulle ta del av den personliga informationen enbart var studiens författare och arbetets handledare. Den utlovade anonymiteten säkerställdes genom att i studien referera till respondenterna genom en tilldelad siffra och enbart skriva en kortare beskrivning om företagen de arbetade på med information såsom storlek och hur mycket information företagen delade på sina hemsidor. Vidare lagrades personuppgifter på LiUs molntjänst vid namn Lisam.
Nyttjandekravet handlar om att uppgifterna om respondenterna enbart får användas i forskningssyfte och inte i kommersiellt bruk eller annat syfte som skulle påverka respondenten (Vetenskapsrådet, 2002). Detta krav tillgodosågs genom att all konfidentiell information om respondenterna enbart användes för studiens syfte och förstördes vid studiens färdigställande.
