Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
Studie om ökad nyttjandegrad av skolors lokaler
genom arkitektoniska hybridlösningar
Study on increased utilization of school buildings through
architectural hybrids
Niklas Nygård
Elin Robertsson
EXAMENSARBETE 2020
Byggnadsteknik
Det här examensarbetet är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Amjad al-Musaed
Handledare: Bengt Erlandsson Omfattning: 30 hp
Abstract
Abstract
Purpose: For cities to be socially sustainable, all premises should be used year-round. School facilities are in some cases used for less than half the year. An increasing number of pupils in elementary school is increasing the need of the number of schools. The purpose of this thesis is to investigate the use of a school as a multifunctional building in form of a hybrid building to increase the utilization of school buildings. By increasing the use of school buildings with different activities, a better urban environment is created without desolate sites such as empty school yards.
Method: The main method for collecting empirical data is document analysis. It is supplemented with guidance from individuals with relevant professions from the research field. The work applies a qualitative perspective. The hybrid building has been modeled in Revit and the renderings have been created with Enscape.
Findings: The study shows that today there are functions that choose to use school facilities. However, it is often the case that there are only a few functions if any in the same school. The opportunities for functions to take part in schools are great and there are many different functions that can use the facilities and resources in the same school building. Based on the study’s results, a model has been developed that illustrates how different functions can be accommodated in school buildings.
Implications: For cities to be socially sustainable, all schools facilities should be used year-round. Multifunctional and flexible schools designed to be used for more than just education. For this to work, every hybrid school must have a preliminary investigation. The preliminary investigation evaluates which functions are in demand in the immediate area for each school and which functions would benefit from being in a meeting place for the local community.
Limitations: This work is limited to designing one hybrid building. Covid-19 and the impact it had on society, observations from the work were excluded.
Keywords: Keywords during this study is hybrid building, hybrid school, school architecture, multifunctional facilities and densifying.
Terminologi
Sammanfattning
Syfte: För att städer skall vara socialt hållbara bör alla lokaler nyttjas året om och skolans lokaler används i vissa fall mindre än halva året. Ett växande antal elever i grundskolan medför även ett ökat behov av antalet skolor. Syftet med detta examensarbete är att undersöka användningen av en skola som en multifunktionell byggnad i form av hybridbyggnad för att öka nyttjandegraden. Genom att öka användningen av skolbyggnader skapas en bättre urban miljö utan ödsliga platser som tomma skolgårdar utgör.
Metod: Huvudsaklig metod för insamling av empiri är dokumentanalys. Det kompletteras med handledning från sakkunniga personer med relevanta yrken sett till forskningsområdet. Arbetet tillämpar ett kvalitativt perspektiv. Hybridbyggnaden har modellerats i Revit och renderingarna har skapats med Enscape.
Resultat: Studien visar att det idag finns verksamheter som väljer att använda sig av skolors lokaler. Dock är det ofta endast ett fåtal verksamheter om ens några i samma skola. Möjligheterna för verksamheter att ta del av skollokaler är stora och det finns många olika verksamheter som kan använda lokaler i en och samma skolbyggnad. Baserat på studiens resultat har en modell tagits fram som åskådliggör hur olika verksamheter kan få plats i en skolbyggnad.
Konsekvenser: För att städer skall vara socialt hållbara bör alla skolors lokaler nyttjas året om. Multifunktionella och flexibla skolor bör utformas för att användas till mer än endast undervisning. För att det skall fungera måste varje hybridskola ha en förundersökning. I förundersökningen utvärderas vilka verksamheter som efterfrågas i närområdet för varje skola och vilka verksamheter som skulle gynnas av att finnas på en lokal samlingsplats.
Begränsningar: Det här arbetet är avgränsat till utformning av en hybridbyggnad. Mot bakgrund av Covid-19 och den påverkan som det haft på samhället så uteslöts observationer från arbetet.
Nyckelord: Hybridbyggnad, hybridskola, skolarkitektur, multifunktionella lokaler och förtätning.
Terminologi
Terminologi
Hybridbyggnad – en byggnad som kan samnyttjas av två eller fler verksamheter med olika syften samtidigt. Verksamheter som delar byggnader eller tomter kan ha olika bra samspel med varandra. De som har ett bra samspel med varandra kallas i arbetet för hybridbyggnader.
Hemvist – enligt SAOL en plats där man har en stadigvarande vistelse (Svenska Akademiska Ordlistan, 1930). I skolmiljö menas de lokaler och vistelseytorna som är avsedda till en viss grupp elever, exempelvis lågstadiet (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019).
Klassrums standardstorlek är runt 60m2 (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019).
Halvklassrum är för de lektioner som utförs i mindre grupper och storleken är runt 30m2, se bifogat lokalprogram bilaga 6.
Funktionsprogram – ”Funktionsprogram för skollokaler beskriver de kvalitéer och egenskaper som ska uppnås i ny-, om- och tillbyggnadsprojekt i stadens skollokaler” (Stockholm stad, 2019).
Lokalprogram – ”Lokalprogrammet anger i text och tabellformat vilka lokaler som generellt behövs i en grundskola. Programmet redovisar rumsfunktion, area och för vissa rum specifierade rumssamband eller särskilda behov av inredning.” (Stockholm stad, 2019).
Detaljplan – Enligt kap 4 5 § i plan- och bygglagen ska kommunen i en detaljplan bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden, bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden (SFS 2010:900).
Situationsplan – En situationsplan är en ritning som visar fastigheten, byggnaderna och omgivningen ovanifrån. (Örebro kommun, 2018)
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 3 1.5 DISPOSITION ... 32
Metod och genomförande ... 4
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4
2.2.1 Hur nyttjar olika verksamheter skolbyggnader idag? ... 4
2.2.2 Hur påverkar de olika verksamheterna utformningen av skolan och dess område? ... 4
2.2.3 Hur kan en möjlig hybridbyggnad se ut för att få en mer frekvent rörelse i den urbana miljön? 4 2.3 LITTERATURSTUDIE ... 5
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 5
2.5 ARBETSGÅNG ... 5
2.6 TROVÄRDIGHET ... 6
3
Teoretiskt ramverk ... 7
3.1 SKOLARKITEKTUR ... 7
3.1.1 Skolmiljöer – Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö ... 7
3.1.2 Flexibla skollokaler ... 7
3.1.3 Skolen 24/7 ... 7
3.1.4 1 000 skolor på 10 år ... 7
3.1.5 Smartare skolor – tillsammans bygger vi smartare skolor ... 8
3.1.6 Klassrum ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.1.7 Skolgård ... 8
Innehållsförteckning
3.2.1 Skolans nya plats i staden ... 9
3.2.2 Integrating urban metabolism and life cycle assessment to analyse urban sustainability 9 3.2.3 Home-based work in cities: in search of an appropriate urban planning response ... 10
3.2.4 Kärnekulla ... 10
3.3 NYTTJANDEGRAD AV SKOLOR IDAG ... 10
3.3.1 Skolförordningen ... 10
3.3.2 Increasing the use of school facilities ... 10
3.3.3 Närvaroregistrering: Användning av ny teknik som hjälpmedel vid offentlig lokalresursplanering ... 10
3.4 POTENTIELLA NYTTJARE ... 11
3.4.1 Handbok för seniorer i skola, daghem och eftis ... 11
3.4.2 Depression in older people ... 11
3.5 HYBRIDBYGGNAD ... 11
3.6 SAMMANFATTNING AV VALDA TEORIER... 12
4
Empiri ... 13
4.1 DOKUMENTANALYS ... 13
4.1.1 Skolarkitektur ... 13
4.1.2 Urban miljö och planering ... 16
4.1.3 Nyttjandegrad av skolor idag ... 17
4.1.4 Potentiella nyttjare ... 18
4.2 HANDLEDNING OCH MÖTEN ... 19
4.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 19
5
Analys och resultat ... 20
5.1 HUR NYTTJAR OLIKA VERKSAMHETER SKOLBYGGNADER IDAG? ... 20
5.2 HUR PÅVERKAR DE OLIKA VERKSAMHETERNA UTFORMNINGEN AV SKOLAN OCH DESS OMRÅDE? ... 20
5.3 HUR KAN EN MÖJLIG HYBRIDBYGGNAD SE UT FÖR ATT FÅ EN MER FREKVENT RÖRELSE I DEN URBANA MILJÖN? ... 21
5.3.1 Överblick ... 21
5.3.2 Lokalers användning under skoltid ... 28
Innehållsförteckning
5.3.4 Gemensam användning ... 29
5.3.5 Detaljer ... 29
5.4 KOPPLING TILL MÅLET ... 31
6
Diskussion och slutsatser ... 32
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 32
6.2 METODDISKUSSION ... 33
6.3 BEGRÄNSNINGAR ... 33
6.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 33
6.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 34
Referenser ... 35
Inledning
1 Inledning
Det här examensarbete är skrivet som en del av programmet Byggnadsteknik med inriktning byggnadsutformning med arkitektur på Jönköpings Tekniska Högskola och omfattar 30 hp.
Examensarbetet omfattar en översyn av skolbyggnaders användning och hur nyttjandegraden av deras faciliteter kan ökas. Faciliteterna används i vissa fall inte mer än endast 178 dagar per år i skolsyfte, dvs mindre än hälften av året. Arbetet beskriver möjligheten att blanda två eller flera verksamheter i samma byggnad för att öka användningen av byggnaden. I arbetet definieras potentiella verksamheter och hur de kan påverka utformningen av skolan och dess område för att skapa en socialt hållbar stad. Avslutningsvis har en modell tagits fram som visar hur en hybridbyggnad skulle kunna se ut. Hybridbyggnaden presenteras genom planritningar, renderingar och beskrivande text. Med hybridbyggnad menas att två eller fler verksamheter nyttjar samma lokaler eller byggnad, som i det här fallet är skolan, och skapar på så sätt en hybrid.
1.1 Bakgrund
Tomma byggnader och byggnader som bara används periodiskt skapar ödsliga ytor i städer när de inte nyttjas. Kontorskvarter står tomma under helger och bostadsområden under dagtid på vardagarna. De byggnader och ytor som används minst idag är skolorna. Enligt skolförordningen är ett läsår minst 178 dagar vilket betyder att skolor kan stå tomma upptill 187 dagar om året (SFS 2011:185). I dagsläget nyttjas vissa skolors idrottshallar av idrottsföreningar och klassrummen används till enstaka kvällskurser eller som sovsalar för exempelvis ungdomslag under större idrottsevenemang. Det är dock inga kontinuerliga verksamheter som skapar ett flöde av människor i staden.
De kommande 10 åren kommer 1 000 nya skolor att behöva byggas i Sverige enligt Skanska (2016). En del av dessa skolor kommer att byggas centralt eller i nya bostadsområden där det efterfrågas liv och rörelse. Att bygga skolor som hybridbyggnader är ett naturligt steg i den förtätning av städer som sker samt i de nya områden som byggs för att skapa levande städer.
I en annan rapport utförd av Skanska (2017) är ett av stegen för att bygga smartare skolor att planera för flexibla skolor. De menar på att flexibla skollokaler har en högre nyttjandegrad samtidigt som kommunen kan anpassa lokalerna efter behov över tid. I skolbyggnader behöver fokus vara på utbildningen men skolan kan vara mer, såsom en viktig mötesplats för lokalsamhället både under och efter skoltid. I denna rapport nämns även att vanliga brister i skolan, sammanställda av Arbetsmiljöverket, såsom dålig ventilation, buller samt hot och våld lätt kan byggas bort om bristerna bearbetas redan i planeringsskedet av skolan. Det uppnås med hjälp av trygghetsskapande arkitektur, god belysning samt bullerreducerande material.
1.2 Problembeskrivning
Som ett led i att få in de framtida skolorna i socialt hållbara städer behöver skolans lokaler nyttjas året om. Under 2000-talet har ett flertal kommuners invånare ökat, speciellt i Stockholmsområdet. Under åren 2007–2017 så ökade befolkningsmängden, i Stockholms kringliggande kommuner, med 20% i snitt (Wiberg, 2018). Med den ökningen kommer all yta som finns tillgänglig att behöva användas. I och med att
Inledning
skolbyggnader används mindre än 50% av året och att det enligt Skanskas rapport (2016) kommer att behöva byggas 1 000 nya skolor under de kommande tio åren är det naturligt att undersöka möjligheterna till att använda byggnader till fler aktiviteter under större delen av dygnet och året än vad som nu är fallet. Därför bör hybridskolor börja utvecklas som kan användas under större delen av året. Detsamma gäller även för befintliga skolor som kommer att behöva renoveras. De bör byggas om så att de blir attraktiva byggnader som kommer att kunna användas under större delen av året istället för att stå tomma och skapa ödsliga platser.
Ödsliga platser är sårbara platser sett till brott. Skolor utsätts ofta för skadegörelse, alltifrån klotter på toaletter till anlagda bränder. Krossade rutor och stöld av datorer är andra vanliga företeelser. Då det inte finns någon offentlig sammanfattad statistik för när dessa brott förekommer, med undantag för bränder (MSB, 2020), har slutsatsen dragits att det är vanligast förekommande under kvällstid, helger och lov baserat på nyhetsrapportering (SVT Nyheter, 2020; SVT Nyheter, 2019a; SVT Nyheter, 2019b; SVT Nyheter, 2019c; SVT Nyheter, 2019d). Genom att skapa mer aktivitet och rörelse kring skolbyggnader kommer tiden för möjlig skadegörelse att minska. Skadegörelsen kommer förhoppningsvis även att minska då lokalerna kommer vara till för alla som vill nyttja dem och inte bara en specifik målgrupp.
En byggnad som tillhandahåller mer än ett användningsområde kallas ibland för multi-purpose building, multifunktionell byggnad. Genom att ha en byggnad med fler användningsområden skall fler känna sig välkomna och inkluderade. Att få in andra samhällstjänster såsom vårdcentral och tandläkare anses ge positiva resultat (Public Policy Institute of Wales, 2016).
1.3 Mål och frågeställningar
Målet med examensarbetet är att visa på möjligheter, att öka nyttjandet av skolbyggnaders lokaler och på så sätt bidra till en positiv förändring av samhället. Ett ökat nyttjande av lokalerna går i linje med att förtäta städer samtidigt som mer levande städer eftersträvas utan ödsliga platser. En ökad användningsgrad ska lösas genom att ytterligare verksamheter ska kunna nyttja lokalerna. Arbetet ser över vilka verksamheter som kan matcha skolverksamheten så att lokalerna används mer kontinuerligt och får en mer frekvent rörelse till lokalerna och deras område. Efter att potentiella verksamheter bearbetats redovisas ett förslag i form av en modell över hur en hybridbyggnad skulle kunna utformas. Som underlag till modellen används en detaljplan, se bilaga 4, över ett nybyggnadsområde, Kärnekulla. Det görs för att ge en ännu tydligare bild av arbetet och dess syfte samt visa på hur byggnadens utformning påverkas.
Frågeställningar:
- Hur nyttjar olika verksamheter skolbyggnader idag?
- Hur påverkar de olika verksamheterna utformningen av skolan och dess område?
- Hur kan en möjlig hybridbyggnad se ut för att få en mer frekvent rörelse i den urbana miljön?
Inledning
1.4 Avgränsningar
Detta arbete har avgränsats tidsmässigt för vårterminen 2020 med en lästakt på halvfart. Arbetet kommer endast att ta upp ett exempel av hur en hybridbyggnad kan komma att se ut, nybyggnationen av skolan i Kärnekulla. Modellen för skolan kommer inte vara i detalj utan den kommer att visa på olika områden i skolan för att åskådliggöra vad som kommer att bedrivas i vilken del/område och hur de kan fungera i relation med varandra. Utformningen av modellen har delvis bortsett från aktuella krav i lagar och förordningar och ingen planering av installationsteknik har gjorts.
1.5 Disposition
Examensarbetet är disponerat enligt följande;
Inledning – här presenteras arbetets bakgrund, problembeskrivning, mål och frågeställningar samt avgränsningar.
Metod och genomförande – arbetets undersökningsstrategi, koppling mellan frågeställningar och metoder för datainsamling, litteraturstudie, valda metoder för datainsamling, arbetsgång samt trovärdighet bearbetas.
Teoretiskt ramverk – arbetets kopplingar mellan de olika frågeställningarna och artiklar inom dess område samt en sammanfattning.
Empiri – arbetets empiri såsom dokumentanalys och handledning presenteras och sammanfattas.
Analys och resultat – här analyseras och presenteras arbetets resultat i form av text, renderingar samt modell kopplat till frågeställningarna och mål.
Diskussion och slutsats – här diskuteras arbetets resultat och metod. Även arbetets begränsningar, slutsatser och rekommendationer samt hur framtida arbete ska fortgå presenteras.
Metod och genomförande
2 Metod och genomförande
Arbetet är utfört som ett forsknings och utvecklingsarbete då det är ett arbete med teoretisk förankring och det primära syftet är att bidra till förändring (Davidson & Patel, 2011). I det här kapitlet presenteras forskningens undersökningsstrategi och design, kopplingen mellan frågeställningar och metoder för datainsamling samt hur arbetet motiveras som trovärdigt.
2.1 Undersökningsstrategi
Forskningsundersökningen sker ur ett kvalitativt perspektiv och arbetet består av dokumentanalyser och handledning. Data som insamlats från dokumentanalyser har använts som underlag för arbetets förslag om potentiella hybrider samt tolkats för utformning av en hybrid mellan skolverksamhet och annan verksamhet. Data som samlats in från handledning bör anses som sakkunnig då handledarna har relevanta yrken sett till forskningsområdet.
Denna forskning har utgått från designprocess som metodval. Designprocessen består av förstudie med litteratursökning, datainsamling med dokumentanalys, konceptgenereringar med potentiella verksamheter, utformning av en hybridbyggnad, återkoppling till dokumentanalyserna och avslutningsvis diskussion kring resultatet och dess användbarhet (Gustavsson & Säfsten, 2019).
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
Genom att samla data från vetenskapliga artiklar, projekt och statistik har en mängd information samlats in och denna data har applicerats i den hybridbyggnad som designats och frågeställningarna har kunnat besvaras. Dialog med sakkunniga personer har gett fler infallsvinklar kring hur olika verksamheter använder byggnader.
2.2.1 Hur nyttjar olika verksamheter skolbyggnader idag?
Här har datainsamling i form av dokumentanalys använts för att se hur och när lokalerna i dessa verksamheter nyttjas. Datainsamlingen har varit underlag för att ta reda på hur olika verksamheter har nyttjat skolors lokaler hittills och hur det har fungerat framgångsrikt genom bland annat utformning. Planering kring hur skolor och dess utformning används ger möjlighet att utvärdera hur fler verksamheter kan nyttja samma lokaler.
2.2.2 Hur påverkar de olika verksamheterna utformningen av skolan och dess område?
De olika verksamheterna som nyttjar skolbyggnader idag har setts över ytterligare kring vad de kräver rent utformningsmässigt och hur mycket det kommer att påverka skolan. Den informationen har utgjort underlag för hur skolan i Kärnekulla utformats. Det har gjorts genom dokumentanalys där erfarenheter, upplevelser och kunskaper inom liknande projekt har beaktats.
2.2.3 Hur kan en möjlig hybridbyggnad se ut för att få en mer frekvent rörelse i den urbana miljön?
Under arbetets gång har kunskap byggts upp om hur hybridlösningar kan utformas och vad som behöver beaktas. Med den insamlade kunskapen har en hybridlösning av en
Metod och genomförande
Enscape. I modellen redovisas en del av de verksamheter som ansetts vara lämpliga att dela lokaler med en skola. En detaljplan samt ett lokalprogram för Kärnekulla, Habo, har använts som underlag, se bilaga 4 och 6. Det tilldelade underlaget är från Arkitekthuset samt Habo kommun.
2.3 Litteraturstudie
För att skapa en vetenskaplig grund till arbetet krävs det en litteraturstudie. Arbetets litteraturstudie har bestått av både svenska och engelska sökningar för att få en bredd inom området och inte bara fokusera på nationella studier. Majoriteten av arbetets litteratur består av vetenskapliga artiklar men de har kompletterats med rapporter från både myndigheter och företag, tidningsartiklar samt bilder, ritningar och förklarande texter av byggnadsprojekt i form av hybridlösningar. Databaserna som har använts för sökandet av vetenskapliga artiklar har varit:
ScienceDirect SwePub
Google Scholar
Det kompletterande materialet har sökts fram genom internetbaserade söktjänster, exempelvis nyhetsrapportering.
Inledningsvis eftersöktes litteratur och forskning inom just ökad nyttjandegrad av skolbyggnader men inom arbetets område med ytterligare verksamheter var träffarna få. Sökningen breddades därför till byggnader med flertal verksamheter, urban utformning samt skolarkitektur.
Sökord som har använts är:
Urban development, urban planning Increasing use of school buildings/facilities Usage of school buildings
Ökad användning av skolbyggnader Flexibel skolarkitektur/utformning
2.4 Valda metoder för datainsamling
Kvalitativt insamlande av data har använts för arbetet. Främst i form av dokumentanalyser men även handledning från sakkunniga personer. Då det varit många dokumentanalyser att bearbeta så har även löpande analyser gjorts. Det har medfört nya insikter under arbetets gång som föranlett ändringar. Vid kvalitativt arbete är det därför av stor vikt att notera tankegångar under arbetets gång för att kunna argumentera för det slutgiltiga resultatet. Ett kvalitativt arbete är ett arbete med ett helhetsperspektiv på dynamiska sammanhang och data som insamlas förekommer bland annat i form av ord och bilder. Arbetets analys är verbal vilket även det är ett kvalitativt arbetssätt (Davidson & Patel, 2011).
2.5 Arbetsgång
Arbetet har bearbetat olika vetenskapliga artiklar, rapporter och andra relevanta texter. Dessa har samlats in via olika sökord som listas i kapitel 2.3 i databaserna ScienceDirect, SwePub och Google Scholar. Texter vars sammanfattning som passat in i arbetet har sparats ner. Alla texter har sedan gåtts igenom och hela texten har lästs,
Metod och genomförande
analyserats och en kort sammanfattning om vad den handlade om har skrivits ner. Därefter har ytterligare ett urval gjorts av relevanta dokument. De olika analyserna har sedan använts i de olika delarna av arbetet för att svara på frågeställningar och för att utforma hybridskolan i Kärnekulla. Handledning har genomförts med möten där arbetet har presenterats och därefter diskuterats. Handledningen med sakkunniga personer har använts som rådgivning för att gallra idéer samt vilka idéer arbetets fokus skall vara på såsom generationsblandning och icke-kommersiella verksamheter. Handledningen har gett nya infallsvinklar och nya idéer har fötts för att sedan implementeras i designen.
2.6 Trovärdighet
Validitet definieras som ett mätinstruments förmåga att mäta det som instrumentet är avsett att mäta sett till kvantitativ forskning. Arbetet utgår från ett kvalitativt perspektiv utan ett specifikt mätinstrument och då har begreppet validitet en annan innebörd. I kvalitativ forskning skall god validitet eftersträvas under hela processen och kräver därför planering. För att säkerställa validitet i denna forskning har sakkunniga personer med erfarenhet inom skolarkitektur använts som bollplank. Dels för att ge nya idéer dels för att ge bekräftelse kring hur en hybridskola kan komma att se ut. Då målet med arbetet är att skapa en diskussion och åskådliggöra möjligheterna med hybridbyggnader behöver de som forskar även reflektera och vara transparanta med vilka val som gjorts och varför för att kunna påvisa en trovärdig tolkning. Utifrån informationen som insamlats under forskningens gång kan läsaren själv göra sig en uppfattning om arbetets validitet.
Reliabilitet är svårt att mäta i kvalitativ forskning då det är svårt att särskilja på begreppen validitet och reliabilitet. De två begreppen är så nära varandra att man sällan brukar använda begreppet reliabilitet i kvalitativ forskning. Arbetet har dock haft handledning av sakkunniga personer, som har lång erfarenhet av skolarkitektur, som anses ha hög reliabilitet (Davidson & Patel, 2011).
Teoretiskt ramverk
3 Teoretiskt ramverk
I detta kapitel presenteras arbetets genomförda litteraturstudie.
3.1
Skolarkitektur
Nedan presenteras de dokument som berör skolarkitektur.
3.1.1 Skolmiljöer – Utvärdering och erfarenhetsåterföring i fysisk skolmiljö
En rapport skriven av en arkitekt samt två didaktiker som behandlar utbildningsmiljöer och hur de fungerar i praktiken. Rapporten bygger på en metod som kallas för “gåtur” där författarna har promenerat med brukarna, de som ansvarar för lokalernas tillkomst och förvaltning samt andra experter i nio svenska skolor. Brukarna är bland annat lärare, elever, administratörer, fritidsledare, specialpedagoger och vaktmästare och experterna är bland annat experter från specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), forskare, konsulter, arkitekter och landskapsarkitekter. Det är deltagarnas observationer som ligger till grund för analysen (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019).
3.1.2 Flexibla skollokaler
Sveriges kommuner och landsting har sammanställt en rapport som berör flexibla skollokaler utifrån insamlad data från SCB, svensk litteratur med koppling till lokalresursplanering och flexibilitet, intervjuer med arkitekter, intervjuer med lokalansvariga samt representanter i fem kommuner och med representanter i projektets styrgrupp. Rapporten visar på en ekonomisk fördel om den ursprungliga byggnaden är flexibelt byggd, alltså planerad för ändrad användning. Rapporten argumenterar för flexibilitet samt varför och hur flexibilitet bör tillämpas i skollokaler, kostnader för flexibilitet, presenterar goda exempel på flexibla skolor, trender inom andra verksamhetsområden samt vad som bör beaktas för framtida byggnationer (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
3.1.3 Skolen 24/7
En dansk så kallad inspirationskatalog skriven av BARK Rådgivning i uppdrag av Lokale og Anlægsfonden og Realdania. Katalogen menar på att skolan inte är till för bara elever och lärare utan för alla. Texten presenterar 16 skolor som tillämpat multifunktionella lokaler eller skolgårdar. När skolan skall nyttjas till olika verksamheter och under större del av dygnet krävs annan inredning och denna publikation ger konkreta lösningar på hur skolans rum kan uppgraderas så att de blir multifunktionella (Realdania, 2017).
3.1.4 1 000 skolor på 10 år
Utifrån statistik från SCB har Skanska kommit fram till att det behöver byggas 1 000 nya skolor på 10 år för att motsvara den förväntade befolkningstillväxten, se tabell 1. Tabellen visar statistik från historisk data, från SCB, fram till och med 2016 och därefter en prognos som Skanska har tagit fram. Prognosen utgår från ett ökat barnafödande samt en omfattande invandring och hur den ökningen kommer att se ut fram till och med 2026. Det ökande antalet barn i grundskolan samt en tidigare för låg byggtakt av skolor ligger till grund för det ökade behovet av skolor. Rapporten berör hur skolor ska upphandlas för att kunna bygga de skolor som behövs istället för bygga de billigaste skolorna. Skolor som behövs är de skolor som ger de bästa skolresultaten, har lägst andel mobbning och har högsta elevnöjdheten. I rapporten presenteras fyra olika
Teoretiskt ramverk
projekt, både nationella och internationella, och dess konsekvenser som Skanska har genomfört (Skanska, 2016).
Tabell 1 Antal barn i grundskolan (6-16 år), (Skanska, 2016)
3.1.5 Smartare skolor – tillsammans bygger vi smartare skolor
Skanskas uppföljare på rapporten från stycket ovan tar upp att ett av stegen för att bygga smartare skolor är att planera för flexibla skolor. Flexibla skollokaler har en högre nyttjandegrad samtidigt som kommunen kan anpassa lokalerna efter behov över tid. Fokuset skall vara på utbildningen men skolan kan vara mer, såsom en viktig mötesplats för lokalsamhället både under och efter skoltid. Rapporten nämner även att vanliga brister, sammanställda av Arbetsmiljöverket, i skolan såsom dålig ventilation, buller samt hot och våld lätt kan byggas bort om bristerna bearbetas redan i planeringsskedet av skolan. Det uppnås med hjälp av trygghetsskapande arkitektur, god belysning samt bullerreducerande material (Skanska, 2017).
3.1.6 Skolgård
Skolors utemiljöer är en pedagogisk resurs som behöver tas vara på. Skolgården ska vara varierad och bestå av olika rumsbildningar med bland annat stora samlingsytor, hemliga krypin och lekplatser (Skanska, 2016). Skolgårdar ska ha plats för lek, samvaro och utbildning (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). Statens tidigare norm för hur stora förskole- och skolgårdar skall vara togs bort på 1980-talet och det saknas regleringar för deras storlek idag. Forskning och utredningar inom skolgårdar visar på en storlek om 25-60m2/barn beroende på ålder och verksamhet. Vissa kommuner har
egna riktlinjer som exempelvis Malmö kommun som har bestämt att uteytor för förskolebarn skall vara 30m2/barn och för elever på skola 15m2/barn (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
Teoretiskt ramverk
3.1.7 Sammanställning
I de olika rapporterna och artiklarna nämns följande aspekter som riktlinjer för en bra skolmiljö;
Identitet och väldesignade miljöer (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019) Bra belysning (Skanska, 2016)
Bra tillgång till dagsljus (Skanska, 2016) Varierade skolgårdar (Skanska, 2016) God akustik (Realdania, 2017)
Med identitet menas ett ägarskap som i utbildningsmiljö visar på att någon har brytt sig om och haft en tanke med utrymmet. Det visar sig genom olika uttryck som talar för skolans anda och vision (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019).
Flexibilitet är ett brett begrepp och används i arbetet till att beskriva något som är anpassningsbart eller har en mångsidighet. Skolor kan på så sätt vara flexibla i att gårdagens förskola kan fungera som morgondagens grundskola utefter svängningar i elevantal som beror på födelseantal, inflyttning och utflyttning (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). De kan också vara flexibla på så sätt att de skall kunna samnyttjas och vara multifunktionella (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019).
3.2 Urban miljö och planering
Nedan presenteras de dokument som berör urban miljö och planering. 3.2.1 Skolans nya plats i staden
Boverket har gjort en rapport som behandlar hur planering av kommunala grundskolor påverkats av skolvalet och konkurrensen från friskolorna i kombination med att många kommuner eftersträvar en kompakt och funktionsblandad stadsutveckling. Rapporten bygger på semistrukturerade intervjuer med fem kommuner med stark befolkningsökning, kommunala lokalförsörjningsprogram och andra strategiska dokument. I intervjuerna har 18 kommunala tjänstemän deltagit. Resultatet av rapporten visar på att majoriteten av kommunernas strategi är att bygga större skolor samt att de har intentioner på att samnyttja lokaler och parkmark. Rapporten visar på att högstadieskolor centraliseras medan skolor med förskoleklass placeras officiellt nära behovet. Slutsatsen av rapporten är att planeringen av kommunala skolor och deras lokaler kan bli bättre integrerad med den strategiska fysiska planeringen (Boverket, 2017).
3.2.2 Integrating urban metabolism and life cycle assessment to analyse urban sustainability
Den här vetenskapliga artikeln behandlar urban hållbarhet och hur den kan mätas. Artikeln visar på att urbaniseringen fortsatt ökar och städer och samhällen behöver bli mer hållbara. Det behövs nya och innovativa sätt att leva på för att hantera problem såsom trångboddhet, social exkludering, minskat välbefinnande, hög energiförbrukning, ineffektiv resurshantering och miljöförstöring (Basosi, Facchini, Kordas, Maranghi, Parisi, Rubino, 2020).
Teoretiskt ramverk
3.2.3 Home-based work in cities: in search of an appropriate urban planning response
En vetenskaplig artikel som belyser en ökning i att jobba hemifrån och hur det påverkar stadsplaneringen. I artikeln diskuteras så kallade smart cities, smarta städer. Artikeln bygger på intervjuer med personer som har ett hemmakontor och majoriteten av de intervjuade visade sig vilja bo i områden där de skulle kunna leva och arbeta utan att det behövde vara från det egna hemmet. Resultat från artikelns undersökning visar att det finns en möjlighet att planera mer för framtidens flexibla arbete, uppkopplat och icke platsbundet, i byggnationer av nya bostadsområden (Baffour, Darchen, Matoe-Babiano, Zenkteler, 2019).
3.2.4 Kärnekulla
Habo kommun har planer på ett nytt bostadsområde i södra utkanten av Habo. Området är planerat i form av detaljplan och situationsplan, se bilaga 4 och 5. Den planerade skolans lokalprogram, se bilaga 6, samt områdets detaljplan ligger till grund för utformningen av arbetets hybridbyggnad. Skolan som skall byggas är från förskolan upp till årskurs 6 och ska rymma cirka 325 elever. Skolan får byggas upp till tre våningar och för att skapa en bullerskyddad skolgård skall skolbyggnaden placeras längs gatorna i norr och väster (Habo Kommun, 2019).
3.3 Nyttjandegrad av skolor idag
Nedan presenteras de dokument som berör nyttjandegraden av skolor idag. 3.3.1 Skolförordningen
I skolförordningen 3 kap. 2 § står det att ett läsår skall ha minst 178 skoldagar. Det är det lägsta antalet dagar en skolbyggnad brukas i utbildningssyfte per år (SFS 2011:185). 3.3.2 Increasing the use of school facilities
En rapport som beskriver hur skollokaler kan nyttjas till att förse närområdet med kommunala tjänster. Rapporten presenterar möjliga positiva effekter för elever, familjer och kommuner men påvisar att det behöver vara rätt kombination mellan skolorna och de kommunala tjänsterna för att det skall fungera. Det finns inte en lösning som är applicerbar på alla skolor eller i alla kommuner utan det är beroende på hur kommunen och området kring skolan är uppbyggt (Public Policy Institute of Wales, 2016).
3.3.3 Närvaroregistrering: Användning av ny teknik som hjälpmedel vid offentlig lokalresursplanering
En rapport skriven av anställda på Fastighetsavdelningen i Örnsköldsviks kommun. Rapporten ser över närvaroregistrering och belyser att närvaroregistrering kan nyttjas vid lokalresursplanering. De nämner även utmaningar med föränderliga verksamheter om flexibla och generella lokaler. Utifrån närvaroregistreringar som gjorts vid Bjästaskolan, förskola till årskurs 9, i Örnsköldsvik är nyttjandegraden av vissa klassrum 35% och för grupprum är nyttjandegraden så låg som 17% (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011).
Teoretiskt ramverk
3.4 Potentiella nyttjare
Nedan presenteras de dokument som berör potentiella nyttjare. 3.4.1 Handbok för seniorer i skola, daghem och eftis
I Finland finns en verksamhet som engagerar seniorer i skolan och eftis, Finlands motsvarighet till fritids. Handboken är riktad till både skolor och seniorer och ger en inblick i hur verksamheten började, vad närvaron av seniorer i skolan gör, barnens behov, information till skolorna samt innehåller blanketter och annat material (Folkhälsan, 2018).
3.4.2 Depression in older people
En doktorsavhandling av Ingrid Djukanovic som handlar om att depression hos äldre är ett samhällsproblem. Ett samhällsproblem som kommer att bli större på grund av ett ökat invånarantal av äldre. Enligt undersökningen är det fler män än kvinnor som hamnar i depression som äldre och de depressiva symptomen är kopplade till ensamhet. Deltagande i gruppdiskussioner resulterade i minskat depressiva symptom och en ökning i livskvalité samt självskattad hälsa (Djukanovic, 2017).
3.5 Hybridbyggnad
Verksamheter som delar byggnader eller tomter kan ha olika bra samspel med varandra. De som har ett bra samspel med varandra kallas i arbetet för hybridbyggnader. Ett exempel på en sådan hybrid är Maritime Youth House ritat av Bjarke Ingels (Neville, 2016). På en tomt skulle en fritidsgård samt ett båtsällskap ha sina lokaler och istället för att placera två baracker på tomten ritade Ingels ett böljande trädäck. Under trädäcket är lokalerna samt förvaring av kanoter och andra båttillbehör placerade och ovanpå däcket leker barnen, se figur 1, 2 och 3. I det här projektet har arkitekterna kunnat utnyttja de olika verksamheters behov till något som gynnar varandra.
Figur 1 Bild uppifrån det böljande trädecket på Marintime Youth House (Chakroff, 2012).
Teoretiskt ramverk
Figur 2 Maritime Youth House (Bjarke Ingels Group, 2005)
Figur 3 Maritime Youth House (Bjarke Ingels Group, 2005)
3.6 Sammanfattning av valda teorier
Teorierna kring skolarkitektur visar på att en god skolmiljö är en flexibel skola. Skolorna skall kunna möta olika lokalbehov beroende på elevantal, de skall kunna ställa om till ny pedagogik, kunna nyttjas kvällstid samt vara en lokal samlingsplats. Att skolorna kan vara en lokal samlingsplats går hand i hand med den låga
nyttjandegraden av vissa klassrum och grupprum då det finns lediga lokaler att nyttja. Att det finns outnyttjade lokaler möter även önskemålen från de som jobbar hemifrån och de som inte har platsbundna jobb som gärna använder lokaler i närheten av hemmet utan att behöva vara i sitt hem
Empiri
4 Empiri
Empirin består av två delar. En dokumentanalys av arbetets tidigare litteraturstudie och en handledningsdel där dialog med sakkunniga personer har utförts.
4.1 Dokumentanalys
Dokumentanalysen är en djupare analys av arbetets litteraturstudie som återfinns i det teoretiska ramverket.
4.1.1 Skolarkitektur
De flesta svenska skolors miljöer anses idag vara opersonliga, kala och det saknas engagemang till att upprätthålla en fin miljö. Trots kala miljöer upplevs de som stökiga vilket är motsatsen till vad en bra läromiljö skall vara (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). Åsa Machado, verksam inom skolarkitektur, uttrycker att det finns en stor önskan om förändring av skolan. Förändringen sker redan i pedagogiken och lokalerna behöver följa med samt bidra till att adressera viktiga samhällsfrågor såsom utbildning, demokrati och utanförskap (Gordan, 2018). Skolor som behövs är de skolor som ger de bästa skolmiljöerna sett till skolresultat, lägst andel mobbning och högst elevnöjdhet. Byggnadens utformning spelar roll för lärandet och bra skollokaler stöttar lärarnas pedagogiska arbete.
Bra skolor är skolor med bra belysning, bra tillgång till dagsljus, god akustik och varierade skolgårdar (Skanska, 2016). Identiteten är ytterligare en viktig aspekt av skolmiljön då det visar på att det finns en omtanke i skolan och att det är en miljö som är viktig för samhället (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). I ett projekt i Bristol, genomfört av Skanska, var målet att genom moderna, innovativa och hållbara lärandemiljöer få alla elever att känna rätt till en kvalitativ utbildning. Närvaron, trygghetskänslan och andelen elever med godkända betyg ökade och mobbningen minskade tack vare utformningen av skolorna (Skanska, 2016).
Flexibilitet
Genom att bygga skolor med generösa mått skapas utrymme för flexibilitet och gör skolan mer hållbar då påfrestning på både material och människor minskar. Flexibilitet i skolor är att det finns en möjlighet att tillgodose variationer i elevantal inom samma byggnad (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). Att bygga skolor med generösare mått går även hand i hand med kommunernas strävan om att bygga större skolor (Boverket, 2017).
Flexibla skollokaler är en förutsättning för att skolor skall kunna samnyttjas och vara multifunktionella. Flexibiliteten bygger på att lokaler inte ska vara utformade alltför specialiserade då byggnader i ett livscykelperspektiv kan komma att användas av flera olika användargrupper som skiljer sig i syfte och ålder (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019).
En annan aspekt av flexibilitet är att, med små medel, kunna nyttja skolans lokaler som förskola ett år, året därpå som skola för att sedan återgå till förskola det tredje året (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). Idag planerar flera kommuner nybyggnationer av skolor med denna form av flexibilitet i åtanke. I två kommuner, Stockholm och Uppsala, har de gått ett steg längre gällande flexibilitet då de i sina funktionsprogram för utformning av skolans lokaler har flexibilitet som en viktig
Empiri
utgångspunkt. Denna flexibilitet grundar sig i att skolan skall kunna vara formbar av en skolledning eller i ny pedagogik utan kostsamma ombyggnationer. De ställer även krav på att gemensamma ytor skall klara av en högre kapacitet än den ursprungligt planerade kapaciteten (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). Flexibilitet presenteras mer i detalj i de olika kategorierna nedan.
Klassrum
För att ge utrymme för flexibilitet inom pedagogiken behöver skolor flexibla klassrum som är generösare i storlek. Med större klassrum kan det möbleras rum i rummet vilket ger utrymme för olika studiesituationer och fungerar därför väl med barn med olika behov (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). Klassrummen ska även vara utformade på så sätt att de kan brukas av olika åldrar genom mindre justeringar som att ändra rummets möblemang (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). En utformning som gynnar multifunktionalitet i utbildningssyfte är det L-formade klassrummet (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). Det L-formade klassrummet, se figur 4, är inspirerat av John Deweys progressiva pedagogik där elevens egen aktivitet och variationens betydelse står i fokus (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). L-formen på klassrummet skall öka variationen i undervisningsmetoder som Dewey anser ska vara aktivitetsinriktade efter arbetsform och elevernas intresse (Nationalencyklopedin, u.å).
Figur 4 L-format klassrum (Places Created for Learning, 2016)
Alla klassrum bör vara utformade så att undervisning med praktiska och kreativa övningar kan utövas, inte bara i specialsalar. Sett till lokalresursplanering kan dock inte alla klassrum vara anpassningsbara till alla ämnen eller andra användningsområden då det skulle vara allt för dyrt (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013). Att ha tillgång till vatten och avlopp i klassrum anses vara en positiv tillgång. De lärarna som uttryckt att det är en onödig tillgång är högstadielärare inom humanistiska och samhällsorienterade ämnen. Tillgången behövs i klassrum där undervisning i estetiska och laborativa ämnen hålls men även fritidspedagoger och övriga lärare ställde sig
Empiri
Grupprum
Sett till grupprum är tillgången till, storleken på och antalet grupprum avgörande för att kunna variera och gruppera undervisning och aktiviteter. Ifous undersökning visar att grupprum i direkt anslutning till klassrum nyttjas i högre grad än de fristående och uppskattades mest av både lärare och elever. En skola, Glömstaskolan, är ett bra exempel på fristående grupprum. Här är grupprummen samlade och ligger i kontakt med den gemensamma ytan. Grupprummen är försedda med glasdörrar och glasväggar vilket underlättar kommunikationen mellan pedagog och elever samt att det skänker pedagogen en överblickbarhet (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019).
Grupprummen i vissa skolor är utformade så att de kan ställas om till skötrum för att fungera i förskoleverksamheter (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
Kommunikationsytor
De olika kommunikationsytorna i skolor är korridorer, generella uppehållsytor och entréer. Kommunikationsytorna skall kunna nyttjas till grupparbeten, lek och uppehållsutrymme (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
Korridorer nyttjas ofta när tillgång till grupprum saknas genom möblemang men det uppstår lätt trängsel när korridorerna blir smalare vilket påverkar inlärningen negativt. Förutom försvårad inlärning är trängsel något som ökar stresspåslag, aggressivitet, ångest, lägre vakenhetsgrad, försämrad minnesfunktion, mentala misstag, känslomässig och fysisk hyperaktivitet med mera (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). En skola som har utvecklat sin korridor är Søndervangskolen i Danmark. Skolbyggnaden är från 1969 och har en 1,2 kilometer lång korridor som omvandlats till ett multifunktionellt utrymme. Korridoren har delats upp i mindre ytor så att lek och rörelse kan utföras i vissa delar utan att störa de delar som är avsedda för lugn och ro. I de lugnare delarna kan undervisning pågå trots att barn aktiverar sig i exempelvis klätterbanor eller bollburar intill tack vare god hantering av akustiken (Realdania, 2017).
Det är viktigt att det finns olika nivåer av aktivitet för eleverna i skolmiljöer. I dagens skolor med öppen planlösning och bullrig miljö finns det ett ouppfyllt behov hos eleverna att hitta lugn och ro. Det behöver finnas så kallade reträttplatser i skolan för elevernas välmående, där de kan dra sig undan för vila och återhämtning och få en paus från den sociala interaktionen (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019).
Kommunikationsytorna är bra ytor för att visa på skolans identitet då de inte är direkta lärmiljöer och behöver därför inte begränsa synintrycken. Speciellt entréerna är fördelaktiga att stå för skolans eller byggnadens anda och vision, det är dock en möjlighet som sällan tas tillvara på i dagens skolor (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). En skola med en utvecklad entré är Virringe skola i Danmark. Det är en skola med ett stort elevupptagningsområde vilket leder till att många av skolans elever tar sig till skolan med buss. Då väntetiden till bussar kan vara lång gjordes skolans entré om till ett aktivt väntrum för eleverna. Entrén används inte bara efter skoltid utan även under raster och det finns utrymme för både aktivitet, såsom pingis och klättring, och lugn och ro tack vare god hantering av akustiken. Denna entré har även kommit att bli en lokal mötesplats för föräldrar och lokalbefolkning då skolans gym som ligger i anslutning till entrén är öppet för alla. Entrén nyttjas även som samlingslokal vid avslutningar samt loppmarknader och andra sociala evenemang som är till för alla (Realdania, 2017).
Empiri
Matsal
Dagens matsalar i skolor är underdimensionerade och har undermålig akustik. Lunchmåltiden ska vara ett pedagogiskt tillfälle samtidigt som det ska vara en plats för vila och återhämtning. Många matsalar har fönster mot skolgården vilket är ett trevligt inslag gällande både dagsljus och att se liv och rörelse men det kan dock stressa eleverna som vill ut och leka (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). Att använda skolors matsal till andra ändamål är begränsad. Vissa skolor använder deras matsal som samlingslokal men samlingslokaler och matsalar har skilda akustiska förutsättningar som strider mot varandra.
Matsalen och köket ska redan i utformningen av skolor vara väl tilltagna i storlek eller redan ha möjlig utbyggnad inritad (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). De väl tilltagna ytorna går hand i hand med Stockholm och Uppsala kommuns krav på att matsalar ska klara av högre kapacitet än den som ursprungligt planerats för (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
Skolgård
Skolans utemiljö är en viktig del av skolmiljön och är en pedagogisk resurs (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). Idag har många skolor brist på utemiljöer, speciellt i de tätbebyggda och centrala delarna i storstäder. Närliggande parker och grönområden fungerar då som utemiljö men alla skolor har inte närheten till det. Örnsköldsviks kommun har dock bestämt att inom gångavstånd från varje skola skall det finnas ett närmiljöområde (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
Bra skolgårdar är de med varierade miljöer med både hårda asfaltsbelagda ytor samt frodiga dungar (Skanska, 2016). När skolgårdarna är för små finns det ingen möjlighet att behålla en växtlighet. Skolor med stort åldersspann bland eleverna har ofta sektionerade skolgårdar där förskolans yta är inhägnad (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). Generella ytor, gräsytor eller asfaltsbelagda ytor, fungerar bra som skolgårdar för de flesta eleverna. Lekytor är ofta mer anpassade efter ålderskategorier vilket gör att de behöver ändras efter behov om skolan ska ställas om till förskola och vice versa. En annan konsekvens av att byta verksamhet sett till utemiljöer är att förskolor kräver större uteytor per barn än skolor. Det ska även finnas tillgång till både solljus och skugga på förskolans skolgård. Om skolor har stora skolgårdar, gärna gröna, finns det utrymme för en elasticitet i användningen av den sett till både utbyggnader och lekytor (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
Övrigt
Generellt anses friskolor vara innovativa sett till flexibilitet då de håller nere lokalkostnaderna utan att tumma på kvalitet och attraktivitet. De hyr in sig i specialsalar såsom idrottshallar eller skapar alternativa lösningar för undervisning som kräver specialsalar (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
4.1.2 Urban miljö och planering
I Europa bor mer än 70% av befolkningen i städer och det är just städerna som står inför utmaningarna att se över sin energiförbrukning, energieffektivitet och minska användandet av fossila bränslen. Anledningen är att städer och samhällen spelar en avgörande roll för att förbättra det globala klimatet. Urbaniseringen fortsätter att öka och städer och samhällen behöver bli mer hållbara. Det behövs nya och innovativa sätt
Empiri
välbefinnande, hög energiförbrukning, ineffektiv resurshantering och miljöförstöring (Basosi, Facchini, Kordas, Maranghi, Parisi, Rubino, 2020).
I Sverige planerar flera kommuner samlokalisering, att placera olika verksamheter i närheten av varandra, av skolor med en ny idrottshall i nya stadsutvecklingsområden. Samlokalisering kan ha flera positiva effekter på stadsbyggnaden såsom en levande stadsmiljö och social integration (Boverket, 2017). En annan aspekt som påverkar stadsplaneringen är en ökning av människor som jobbar hemifrån. I det teoretiska ramverket ovan introducerades begreppet smarta städer. I de smarta städerna förs kontorsområden och bostäderna närmre varandra, istället för isär, och låter områdena integreras. Majoriteten av de som jobbar hemifrån vill bo i områden där de skulle kunna leva och arbeta utan att det behövde vara från det egna hemmet (Baffour, Darchen, Matoe-Babiano, Zenkteler, 2019).
I Habo kommun utvecklas ett nytt bostadsområde, Kärnekulla, i södra utkanten av Habo. Området kommer att innefatta bostäder, två större komplex av affärer och restauranger, en mindre vårdlokal, sportarena, förskola och en skola (Tosito, 2019). Det är detaljplanen och situationsplanen över Kärnekulla, se bilaga 4 och bilaga 5, som ligger till grund för arbetets utformning av hybridbyggnaden. Bild på tomten visas nedan.
Figur 5 Kärnekulla idag.
4.1.3 Nyttjandegrad av skolor idag
I Sverige nyttjas skollokaler minst 178 dagar per år (SFS 2011:185) i utbildningssyfte vilket betyder att de kan stå tomma upp till 187 dagar om året om ingen ytterligare verksamhet nyttjar dem. Utifrån närvaroregistreringar som gjorts vid Bjästaskolan, förskola till årskurs 9, i Örnsköldsvik är nyttjandegraden av vissa klassrum 35% och för grupprum är nyttjandegraden så låg som 17% (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011). Idag hyr vissa skolor ut sina lokaler kvällstid och helger till bland annat
Empiri
idrottsföreningar och kvällskurser men det finns en vilja att kunna nyttja skolbyggnader mer. Genom att kunna dela av skolbyggnader och dess lokaler på olika sätt kan idrottsföreningarna och kvällskurserna genomföras parallellt (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
Svängningar i elevantal gör att skolornas ekonomi skiftar, desto färre elever desto mindre pengar. Det är ett problem då lokalkostnaden förblir densamma. Idag löses det genom tillfälliga paviljonger och baracker för att klara topparna av lokalbehovet. Kraven bör sänkas gällande vad en skola har rätt att säga upp för att möjliggöra en flexibel lokalförsörjning samtidigt som utbildningen kan fortgå i en och samma byggnad (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
Utanför Sveriges gränser finns det olika försök till att öka nyttjandegraden av skolbyggnader och dess faciliteter. Det finns en lång historia av idén om att skolor ska öppna sina anläggningar för kommunala tjänster och på andra sätt försöka bli resurser för närområdet i både USA och Storbritannien (Public Policy Institute of Wales, 2016). I USA går det tillbaka till John Deweys progressiva pedagogik där skolan skall spela en central roll i samhället. I Storbritannien utformade Henry Morris Village Colleges som är skolor utformade som samhällsområden där skolorna ska fungera för samhället som helhet. Skolorna är utformade så att de ska kunna fungera som utbildnings-, fritids- och sociala faciliteter. I en utvärdering om skolor som idag förser närområdet med kommunala tjänster visar de på positiva effekter såsom förbättrad prestation bland elever, ökat föräldradeltagande, förbättrad klassrumsmiljö, minskat våld, med mera. De ökar även närområdets vitalitet och skapar en god relation mellan elever och samhället (Public Policy Institute of Wales, 2016).
I Danmark finns det flera exempel på där skolbyggnaden har blivit en del av lokalsamhället. Ett exempel är omvandlingen av Hesselager School. Enligt Pia Skovshoved är det ingen som tänker på att stänga skolan då den blivit centrum för det lokala idrotts- och kulturlivet och det ligger i allas intresse att nyttja lokalerna. Skolan har aktivitet dygnet runt och tack vare ombyggnaden kan skolan bedriva sin undervisning parallellt med lokala aktiviteter. I Tagensbo skolas nya idrottshall har de haft fokus på att integrera det lokala samhället. Det finns inget staket som avskärmar byggnaden och idrottshallen är utformad på så sätt att den även kan användas till konserter och teaterföreställningar. I anslutning till idrottshallen har ett antal aktivitets- och mötesrum lagts till för att kunna nyttjas till bland annat olika pass såsom yoga och dans. Ett annat exempel är det tidigare nämnda, Virringe skola, där entrén har blivit en lokal samlingsplats med bland annat gym och loppmarknader (Realdania, 2017). I det teoretiska ramverket återfinns svenska exempel i Malmö där flera skolor och förskolor har genomfört en idé om att socialt samnyttja lokalerna. Intentionen har varit att utveckla skolorna till en lokal samlingsplats för olika åldrar och olika verksamheter som idrott, bibliotek, kafé eller andra verksamheter som efterfrågas i området. För att skapa en lyckad lokal samlingsplats behöver olika lokala målgruppers behov tillgodoses (Skanska, 2017).
4.1.4 Potentiella nyttjare
Enligt Tom Larsen, ordförande för barn- och skolkommittén i Lolland kommun, stärks elevernas förståelse för samhällslivet när skolorna öppnas upp för andra verksamheter.
Empiri
I Finland finns en verksamhet som engagerar seniorer i skolan. Seniorerna underlättar för pedagogerna genom att hjälpa till med de ämnen de är kunniga inom eller på eftis, Finlands motsvarighet till fritids, där de ger en ökad vuxennärvaro vilket bidrar till en ökad trygghet. Seniorerna bestämmer tillsammans med skolan sin omfattning av engagemang och engagemanget i sig bygger på frivillighet. Uttalanden från aktiva seniorer är att de känner en gemenskap med både barn och lärare, att de gör nytta och en av seniorerna uttrycker att det är ett privilegium att få uppleva barnens utveckling (Folkhälsan, 2018). Att engagera äldre i skolan skulle kunna minska äldres depressiva symptom och ge en ökad livskvalité då deltagande i gruppdiskussioner visat på dessa resultat (Djukanovic, 2017).
Planerandet för framtidens flexibla arbetsplatser är ytterligare en aspekt som kan beaktas i planerandet av skolor då forskning visar på att arbetsplatser blir mer uppkopplade och mindre platsbundna (Baffour, Darchen, Matoe-Babiano, Zenkteler, 2019).
4.2 Handledning och möten
Under arbetets gång har handledning och möten med sakkunniga personer, arkitekter som har erfarenhet av att rita skolor, hållits för att ge arbetet ytterligare en dimension. Vid dessa tillfällen har fakta från arbetets teoretiska ramverk diskuterats och två aspekter har lyfts fram som extra viktiga och intressanta för att kunna skapa en lokal samlingsplats i hybridbyggnaden som arbetet utvecklat. En av aspekterna är generationsblandningen där eleverna möter vuxna och äldre i större grad än vad de gör i skolan idag. En ökad vuxennärvaro tordes ha en lugnande effekt på skolmiljön och minska utsatthet bland elever samtidigt som det kan ge äldre en mening i vardagen och känna att de bidrar till samhället. En annan aspekt är att det är viktigt att det finns icke-kommersiella verksamheter för att få alla att känna sig välkomna i hybridbyggnaden. Det skall inte finnas ett överhängande konsumtionstvång för besökarna.
4.3 Sammanfattning av insamlad empiri
All insamlad data har gett en inblick och information kring skolan i dagens samhälle, hur den kan förändras för att skapa en vänligare urban miljö och öka nyttjandegraden av skollokalerna. Det har i sin tur fungerat som underlag vid utformningen av skolan i Kärnekulla och gett möjligheten till att skolan används för mer än bara undervisning.
Analys och resultat
5 Analys och resultat
Genom analys av det teoretiska ramverket besvaras arbetets frågeställningar i det här kapitlet. Avslutningsvis kopplas svaren till målet med arbetet.
5.1 Hur nyttjar olika verksamheter skolbyggnader idag?
Skolor används primärt i utbildningssyfte men då skolor har olika resurser finns det ytterligare verksamheter som kan nyttja dessa resurser. Denna fråga riktar sig mot vilka verksamheter som nyttjar dessa resurser idag och vilka dessa resurser är.Skolbyggnader som står tomma upp till 187 dagar om året (SFS 2011:185) anses vara ineffektiv resurshantering (Basosi, Facchini, Kordas, Maranghi, Parisi, Rubino, 2020). Skolor planeras och byggs utifrån de behov som finns i kommunerna. Dagens lösning på fluktuerade elevantal är en flexibilitet i vilka åldersgrupper som kan nyttja klassrummen, hemvisterna, etc. På Lugnets skola är grupprum flexibla genom att kunna bli förskolans skötrum och de fullstora klassrummen delas av för att passa yngre åldersgrupper på förskolan. På det viset kan olika utbildningsverksamheter nyttja lokalerna (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
Idag nyttjas skolbyggnader till största del av verksamheter som är i lokalbehov efter skoltid. Det är idrottsverksamheter som nyttjar gymnastiksalen, kvällskurser nyttjar klassrum, olika evenemang nyttjar delar av skolor såsom öppna ytor, exempelvis gymnastikhall eller aula (Realdania, 2017).
De verksamheter som nyttjar skolbyggnader under skoltid är färre men i Storbritannien och USA finns det exempel där kommunala tjänster huserar i skolbyggnader eller på skolans område (Public Policy Institute of Wales, 2016). Dessa kommunala tjänster är bland annat deras motsvarighet till vårdcentraler, socialtjänst, etc. Att ha kommunala tjänster tillgängliga vid skolor har påverkat barn, familjer och samhällen positivt. I Finland har Folkhälsan startat en verksamhet, Seniorer i skolan, där seniorer tar del i skolverksamheten genom att hjälpa till inom ämnen de är kunniga i, handarbete, läxläsning eller som ett generellt stöd med sin vuxennärvaro för både pedagogerna och barnen (Folkhälsan, 2018).
5.2 Hur påverkar de olika verksamheterna utformningen av
skolan och dess område?
För att skolan skall kunna nyttjas av fler verksamheter än bara utbildning för vissa ålderskategorier behöver utformningen anpassas efter det. För att verksamheter skall kunna nyttja skolans lokaler efter skoltid behöver skolan delas upp (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). Exempelvis skall inte idrottsföreningar som nyttjar gymnastikhallen ha tillgång till exempelvis träslöjdssalen med de risker det medför med outbildade som får tillgång till vissa maskiner (Sveriges Kommuner och Landsting, 2013).
För att kunna utforma skolor med god möjlighet för flexibilitet bland nyttjare, ålderskategorier och pedagogik anses klassrum med generösare mått vara en viktig aspekt (De Laval, Frelin & Grannäs, 2019). Även i Boverkets rapport (2017) argumenterar de för större skolor för att underlätta flexibilitet.
Analys och resultat
5.3 Hur kan en möjlig hybridbyggnad se ut för att få en mer
frekvent rörelse i den urbana miljön?
Det teoretiska ramverket belyser att samhället behöver bli mer hållbart och att det behövs nya innovativa sätt att leva på. Det behövs för att hantera problem såsom trångboddhet, social exkludering, minskat välbefinnande, hög energiförbrukning, ineffektiv resurshantering och miljöförstöring (Basosi, Facchini, Kordas, Maranghi, Parisi, Rubino, 2020). För att skapa en effektiv resurshantering gällande skolor krävs det innovativa sätt att utforma skolor och hur de skall kunna användas med utgångspunkt i de problemen. Nedan presenteras ett förslag på en hybridbyggnad som i primärt syfte är en skola men för att öka nyttjandegraden skall bli en lokal samlingsplats.
5.3.1 Överblick
Hybridbyggnaden som tagits fram är ett förslag på hur en skola med ökad nyttjandegrad kan se ut. Underlaget till skolan och dess utformning är från en befintlig detaljplan och situationsplan, se bilaga 4 och bilaga 5, för ett område i Habo, strax utanför Jönköping, som heter Kärnekulla. Kärnekulla är planerat att bli ett mindre samhälle med bostäder i olika utföranden, tillgång till kommersiella verksamheter som handel och restauranger men också till samhällsnyttiga funktioner som skola och idrottsanläggning. Skolan är planerad för förskola till årskurs 6 och utifrån skolans lokalprogram har planerat antal elever, klassrum och dylikt hämtats, se bilaga 6. Däremot har storleken av de planerade utrymmen ändrats till arbetets förslag för att de skall kunna utformas till flexibla utrymmen sett till användare och användningsområden.
Skolan är utformad efter skolans behov men även för att kunna husera samhällstjänster, kunna nyttjas av andra verksamheter samt för att bli en lokal samlingspunkt. Det gjordes för att kunna öka nyttjandegraden av skolbyggnaden, både under skoltid men också utanför skoltid på kvällar, helger och lov. Nedan presenteras en 3D-bild av hybridbyggnaden.
Analys och resultat
Plan 1
Figur 7 Översikt över plan 1, se bilaga 1 för skalenlig ritning och teckenförklaring.
Skolbyggnadens huvudentré ligger på plan ett och är väl tilltagen i storlek med ett stort glasparti mot norr som ger ett bra ljusinsläpp utan att ge stora solvärmelaster. I entrén huserar även en informationsdisk samt caféteria. Från entrén nås folkhälsotandvården, vårdcentralen samt ett kommunikationsstråk som tar en vidare i byggnaden, se figur 8.
Analys och resultat
Figur 8 Rendering på entrén
Kommunikationsstråket leder en förbi folkhälsotandvården och vårdcentralens lokaler in till en öppen yta där olika samlingar, pop-up-verksamheter eller utställningar av externa aktörer eller elevers arbeten kan anordnas. Därefter kommer lokaler som huserar skolans administration. Kommunikationsstråket breddas sedan till ytterligare en öppen yta med en stor central ljusgård. Denna yta huserar olika funktioner som entré från skolgården, början av biblioteket, en servering och är möblerad med olika rum i rummet för skapa en härlig miljö att vistas i. Serveringen är flexibel då den är till för en intilliggande aula som skall fungera som föreläsningssal, för diverse uppträdanden samt bio under kvällar och helger. På andra sidan ljusgården vidare in i byggnaden är bibliotekets hjärta och sociala del där bibliotekarie finns. Se figurer 9-12.
Analys och resultat
Figur 9 Rendering från utställningsytan
Analys och resultat
Figur 11 Rendering från biblioteket
Figur 12 Rendering på grupprum i biblioteket
Vidare in i byggnaden kommer de kreativa salarna såsom makers space, bildsal, slöjdsalar för textil, trä och material, musiksal och grupprum. Bortanför den kreativa delen nås skolans väl tilltagna gymnastikhall. Intill gymnastikhallen finns omklädningsrum, gym samt passlokaler som skall nyttjas av både skolan men också av allmänheten. Genom att dela omklädningsrum med andra verksamheter kommer nyttjandegraden att vara högre samt att det kommer vara en generationsblandning som
Analys och resultat
förhindrar utsatthet för trakasserier bland barnen som ofta uppstår i omklädningsrum. Vägg i vägg med dessa utrymmen är förskolan placerad med direkt förbindelse till utomhusytor. Passrummen kan vid behov bli en del av förskolan.
Plan 2
Figur 13 Översikt över plan 2, se bilaga 2 för en skalenlig ritning och teckenförklaring.
På plan två huserar skolans mellanstadium, årskurs 4-6, i byggnadens norra del och skolans lågstadium, årskurs 1-3, med tillhörande fritidsverksamhet i byggnadens södra del. Mellan de olika delarna finns bibliotekets tysta del. Mellanstadiet är utformat med sex klassrum, ett halvklassrum, åtta grupprum, en fritidslokal, etc. Lågstadiet består av sex klassrum, tre halvklassrum, sex grupprum, etc.
Analys och resultat
Figur 14 Rendering från lågstadiets entré och korridor Plan 3
Figur 15 Översikt över plan 3, se bilaga 3 för en skalenlig ritning och teckenförklaring.
Skolmatsalen ligger på plan tre och har tillgång till en stor balkong som kan fungera som ytterligare serveringsyta under sommartid. Balkongen fungerar även som solskydd mot den starka solen i söder för våningarna under. I norra delen utformas ett kontorshotell och två datasalar.
