Examensarbete
Filosofie kandidatexamen
Sjuksköterskans oberoende omvårdnadsåtgärder
för att förebygga smärta hos barn vid venpunktion –
en litteraturöversikt
The nurse´s independent interventions to prevent pain for the chil-dren during venipuncture – a literature review
Författare: Emelie Jonsson & Luise Opitz Handledare: Ingrid From
Granskare: Marika Marusarz Examinator: Anncarin Svanberg Ämne/Huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2018
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2016-01-13
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina ar-beten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Sammanfattning
Bakgrund: Många barn genomgår venprovtagningar och PVK-inläggningar utan
någon smärtlindring på akutmottagningar. Detta kan leda till mycket obehag och smärta. Det kan även skapa rädsla för medicinska procedurer i framtiden och leda till att barnen inte söker vård när de blir sjuka som vuxna.
Syfte: Syftet var att hitta och sammanställa oberoende omvårdnadsåtgärder som
sjuksköterskan kan använda före eller under venpunktioner hos barn på akutmot-tagningen för att lindra smärta.
Metod: Kunskapsläget sammanställdes i en litteraturöversikt.
Resultat: De flesta aktiva och passiva distraktionsmetoderna och lokala
smärtlind-ringsmetoder var effektiva för att lindra smärtan vid venpunktioner hos barn.
Slutsats: Det behövs mer forskning om effekterna av oberoende
omvårdnadsåtgär-der för att lindra procedursmärta hos barn för att kunna bli en rutinmässig del inom vården.
ABSTRACT
Background: Many children experience venipuncture and IV-insertion without
any pain relief in the emergency department. This can lead to much discomfort and pain. It can also create fear of medical procedures in the future and lead to children not seeking care when they get sick as adults.
Aim: The aim of this study was to find and compile independent nursing
interven-tions that the nurse can use before or during venipunctures in children in the emer-gency department to relieve pain.
Method: The state of knowledge was compiled in a literature review.
Results: Most active and passive distraction methods and local pain relief methods
give good effect to relieve the pain of venipunctures in children.
Conclusion: More research is needed about the effects of independent caregiving
provisions, which alleviate children's procedural pain, to make it a part of the rou-tine within the nursing care.
Keywords: children, emergency department, nursing interventions, pain,
Innehållsförteckning
INLEDNING ...1 BAKGRUND ...1 Smärta ...1 Lidande ...2 Akutmottagning ...2 Procedurer ...3 Oberoende omvårdnadsåtgärder ...3 Problemformulering ...4 Syfte ...4Definition av centrala begrepp ...5
METOD ...5
Design ...5
Urval av litteratur...5
Värdering av artiklarnas kvalitet ...6
Tillvägagångssätt ...6 Analys ...7 Forskningsetiska aspekter ...7 RESULTAT ...7 Aktiv distraktion ...8 Passiv distraktion ... 10 Lokal smärtlindring ... 11 DISKUSSION ... 12 Resultatdiskussion... 12 Metoddiskussion ... 14 Framtida studier ... 16 Slutsatser ... 16 REFERENSLISTA ... 17 Bilaga 1 Bilaga 2
1
INLEDNING
Smärtsamma procedurer vid vård av barn, såsom venprovtagningar och inlägg-ningar av perifera venkatetrar (PVK-inläggning) är ganska vanligt inom vården och förknippade med mycket rädsla, obehag och smärta (Uman, Birnie, Noel, Par-ker, Chambers, McGrath & Kisely, 2013), vilket vi även har stött på kontinuerligt under vår utbildning till sjuksköterskor. Därför är det lämpligt att studera omvård-nadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda för att göra det lättare för barn att genomgå olika venpunktioner. Detta är viktigt framförallt i vården av barn som an-nars kan bli rädda för att söka vård under resten av livet på grund av det upplevda obehaget i samband med till exempel provtagningar (Läkemedelsverket, 2014).
BAKGRUND
Smärta
I Nationalencyklopedin (u.å.) definieras smärta som en ”obehaglig känselupple-velse som oftast orsakas av inträffad vävnadsskada eller upplevd som associerad med vävnadsskada”. Smärta är en subjektiv upplevelse och unik för varje individ och det som upplevdes som smärta hos en person kanske inte upplevdes som smärta hos en annan trots att de hade liknande bakgrund till smärtan (Bergh, 2009). Bergh menade även att alla upplevde smärta på olika sätt och detta kunde bero på olika skillnader av smärtpåverkan som till exempel oro, ångest, rädsla samt ovisshet. Thrane, Wanless, Cohen och Wanford (2015) menade att olika skattningsskalor kunde användas för att skatta smärtan hos barn. Enligt dem borde det övervägas vilken skattningsskala som skulle användas beroende på åldern hos patienten eftersom olika åldrar krävde olika skalor. En objektiv skattningsskala borde användas hos spädbarn som inte kunde uttrycka sin smärta verbalt och där smärtan uppskattades av någon annan medan ett äldre barn kunde tillfrågas om hur ont det hade (Thrane et al. 2015). För att en sjuksköterska skulle kunna ge den bästa smärtlindringen borde uppmärksamheten riktas till de olika skillnaderna hos varje patient som bidrog till smärtan (Barone & Helms, 2008).
Gimbler-Berglund, Ljusgren och Enskär (2008) lyfte fram sjuksköterskans per-spektiv vid smärtlindring av barn. Sjuksköterskor beskrev då att det var som en känslomässig utmaning att inte lyckas smärtlindra barnen optimalt. Twycross
2
(2010) ansåg att sjuksköterskor behövde mer utbildning inom smärta och smärt-lindring och en bestämmande ledare som gjorde organisatoriska förändringar för ett enhetligt arbetssätt, för att smärtlindra barn på ett effektivt sätt. Även Vael och Whitted (2014) som gjorde en studie om att utbilda sjuksköterskor i smärta på en pediatrisk avdelning visade att sjuksköterskor behövde mer utbildning i ämnet. En-ligt dem visade det sig att smärtan skattades oftare och med samma verktyg efter utbildningen då sjuksköterskorna fick lära sig hur FLACC-skalan (Face, Legs, Ac-tivity, Cry, Consolability) fungerade. Sjuksköterskorna blev säkrare på smärtskatt-ningarna och bedömningen vilket var en godtagbar lösning.
Lidande
Joyce Travelbee ansåg att lidande var en fundamental allmänmänsklig erfarenhet och en ofrånkomlig del av människans liv. Samtidigt var det en personlig erfaren-het som gav människan insikt om vad fysisk, emotionell och andlig smärta inne-bar. Travelbee menade också att sjuksköterskans uppgift var att identifiera patien-ters lidande och bekräfta dem för att kunna lindra lidandet istället för att enbart förhålla sig till den objektiva bedömningen eller diagnosen som hade gjorts (1966, refererad i Kirkevold, 2007). Enligt Barone och Helms (2008) var det viktigt att se och behandla barns smärta även om de inte kunde uttrycka den verbalt. Annars kunde den obehandlade smärtan leda till onödigt lidande hos denna patientgrupp (Ortiz, Ponce-Monter, Rangel-Flores, Castro-Gamez, Romero-Quezada, O'Brien, Romo-Hernández & Escamilla-Acosta, 2015).
Akutmottagning
Akutsjukvård utövas bland annat på akutmottagningar. Till akutmottagningar kom-mer patienter i alla åldrar som blivit akut sjuka eller fått en akut skada för att få hjälp, det är alltså ingen planerad verksamhet. Akutmottagningar är en central del i sjukvården eftersom det ofta sker en samverkan där med en mängd andra vårdin-rättningar som till exempel vårdcentraler och ambulanser. (Wikström, 2012). Varje år söker ca 200 000 barn vård på akutmottagningar i Sverige till följd av skador (Socialstyrelsen, 2011). Barn kommer oftast i sällskap av anhöriga, men ibland kommer de även in till akuten själva med ambulans. När patienterna kommer in till akuten görs en så kallad triagering som är en första bedömning av patienten och
3
det tas ställning till om och hur snabbt de behöver träffa en läkare (Wikström, 2012). Varje dag utförs flera smärtsamma procedurer på akutmottagningar (MacLean, Obispo & Young, 2007). Får patienterna lämna blodprover redan vid triageringen innan han/hon träffar en läkare, finns provsvaren när patienten sen får träffa läkaren vilket sparar tid framförallt för patienten men även för läkaren (Wik-ström, 2012).
Procedurer
En vanlig orsak till smärta hos barn är när de ska genomgå olika medicinska pro-cedurer inom vården, till exempel att ta venprov eller att få en perifer venkateter. Dessa procedurer var ett av de vanligaste momenten som gjordes inom vården och det var ofta ett måste för att kunna ge rätt vård och behandling till patienten (Uman et al., 2013). Om inte barnen smärtlindrades tillräckligt vid olika procedurer kunde det medföra ökad smärtkänslighet och rädsla vid framtida procedurer (Läkeme-delsverket, 2014), vilket visades i en amerikansk studie av Cohen, Blount, Cohen, Ball, McClellan och Bernard (2001) där barn hade negativa förväntningar innan olika procedurer skulle genomgås. Det fanns fortfarande en klyfta mellan vad sjuk-vårdspersonalen visste för att effektivt lindra smärta vid olika procedurer och vad som verkligen gjordes och denna klyfta borde åtgärdas för att få bort de negativa upplevelserna hos barn (MacLean et al., 2007). Enligt Shomaker, Dutton och Mark (2015) var procedursmärta den vanligast rapporterade smärtan hos barn och unga vuxna i åldern 0-21 år som fick vård på sjukhus. Ändå fanns det fortfarande kun-skapsluckor i hur smärta upptäcktes, bedömdes och hanterades, framförallt hos mindre barn. Shomaker et al. (2015) rekommenderade som mål för framtida för-bättringsarbeten, att hitta kunskapsluckorna och fylla dessa. Ortiz et al. (2015) vi-sade också brister i sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskaper om smärta hos barn. Kunskapen om smärta och smärtbehandling var bristande både hos sjuksköterskor och – studenter, vilket ledde till mycket lidande hos barn.
Oberoende omvårdnadsåtgärder
Omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ordinera själv eller utföra utan att behöva en ordination av annan profession, kallas oberoende omvårdnadsåtgärder.
4
I sjuksköterskans profession ingår att söka ny forskning och att utgå från veten-skap och beprövad erfarenhet vid tillämpning av olika omvårdnadsåtgärder. Det finns en rad olika omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan ordinera som hand-lar om att ge stöd, information, undervisning eller miljöanpassning, träning, obser-vationer och övervakningar. Ordinationen ska innehålla vad som ska göras, hur det ska utföras, hur ofta och av vem åtgärden ska utföras. Åtgärden kan ordineras till annan vårdpersonal, patienten själv eller anhöriga (Florin, 2009). Enligt Thrane et al. (2015) behövs mer forskning om vilka oberoende omvårdnadsåtgärder som kan användas för att lindra procedursmärta hos barn. Hands, Round och Thomas (2010) visade detsamma i sin studie, där de undersökte hur duktig vårdpersonalen var på att använda terapeutiska åtgärder för att lindra procedursmärta hos barn. Det visade sig vara en brist trots att både föräldrar och barnen uppgav att venpunkt-ioner var den mest skrämmande proceduren som kunde genomgås på ett sjukhus.
Problemformulering
Smärtsamma procedurer som PVK-inläggning och venprovtagning är vanligt inom vården och kan leda till känslor av rädsla och obehag. Tidigare forskning visade att venpunktioner var en av de mest skrämmande procedurerna ett barn kunde uppleva på ett sjukhus. Kunskapen om hur procedursmärta behandlas hos barn är bristande inom sjukvården idag. Detta drabbar många barn som kan bli rädda för procedurer som innebär venpunktion och att söka vård senare i livet. Därför ansågs det rele-vant att söka aktuell kunskap om vilka oberoende omvårdnadsåtgärder som sjuk-sköterskan kunde tillämpa för att lindra smärta hos barn som genomgår venpunkt-ion. Detta för att på sikt medverka till att utveckla en rutin inom vården där dessa omvårdnadsåtgärder används.
Syfte
Syftet var att sammanställa tidigare forskning om vilka oberoende omvårdnadsåt-gärder sjuksköterskan kan använda sig av hos barn med smärta vid procedurer på en akutmottagning.
5
Definition av centrala begrepp
I litteraturöversikten avsågs barn vara pojkar och flickor mellan 0-12 år (egen def.).
Med procedurer avsågs venpunktioner, det vill säga venprovtagning och PVK-in-läggning (egen def.).
METOD
Design
Kunskapsläget sammanställdes i en litteraturöversikt. Enligt Forsberg & Weng-ström (2013) var litteraturöversikten en allmän litteraturstudie som kunde använ-das för att beskriva kunskapsläget inom ett visst område. Sökningen efter artiklar, som analyserades och sammanställdes gav kunskap som kan användas i praktiken men visade också om det fanns brist på forskning inom ett visst område (Segesten, 2012).
Urval av litteratur
Artiklarna söktes i databasen Pub Med, då den innehåller litteratur inom medicin och vård, och även i databasen Cinahl där det finns litteratur inom omvårdnad och hälsa. Sökningen skedde genom olika sökordskombinationer med fri text pain,
pain treatment, pain management, nurse, pediatric, procedures, venipuncture, non pharmacologic, children, emergency care och nursing interventions. I Cinahl
an-vändes även olika kombinationer av Cinahl-headings såsom treatment related
pain, emergency nursing, child och invasive procedures och i Pubmed användes
olika kombinationer av Mesh-termerna nursing care, child, ”emergency service,
hospital”, ”child, preschool”, nurses, phlebotomy och ”catheterization, pe-ripheral” (Bilaga 1).
Sökningen började med fri text-sökningar och avslutades med Cinahl-headings och Mesh-termer för att se om det gav ytterligare artiklar. I sökningarna med de fria sökorden användes orden pain, pain management och pain treatment för att se om de liknande orden kunde ge fler/andra träffar. Samma gällde för orden nurse,
6
nursing interventions och non-pharmacologic. Orden gav liknande resultat,
föru-tom nurse som gav många artiklar men som inte handlade om detta ämne utan mer om sjuksköterskans arbete och perspektiv.
Originalartiklar som motsvarade syftet i denna studie och som var publicerade i vetenskapliga tidskrifter inkluderades. Artiklar som var äldre än 10 år, skrivna på andra språk än engelska, svenska och tyska och med låg kvalitet exkluderades. Första urvalet av artiklarna gjordes genom att läsa rubrikerna, kontrollera publi-ceringsår och språk. I andra urvalet lästes abstrakterna där bedömningen gjordes om materialet passade in på denna studies syfte. I tredje och sista urvalet lästes hela artiklarna och kvalitetsgranskningar gjordes på de artiklar som efter urval ett och två fortfarande verkade aktuella för denna studie (Bilaga 2).
Värdering av artiklarnas kvalitet
Värdering av artiklarnas kvalitet gjordes med hjälp av en mall som är en modifie-rad version av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och Forsberg och Weng-ström (2013). Maxpoängen för studier med kvalitativ design var 25 poäng och för studier med kvantitativ design 29 poäng. Kvantitativa artiklar med högst 14 re-spektive kvalitativa artiklar med högst 18 poäng bedömdes vara av låg kvalitet. Hög kvalitet hade kvantitativa artiklar med 23-29 poäng och kvalitativa 20-25 po-äng. Medelhög kvalitet hade kvalitativa artiklar med 15-19 poäng och kvantitativa artiklar med 19-22 poäng (Forsberg & Wengström, 2013).
Tillvägagångssätt
Sökningen av artiklar delades upp mellan författarna till litteraturöversikten med samma sökordskombinationer på de olika databaserna. Urval 1 gjordes individuellt medan urval 2 och 3 gjordes i samråd med varandra genom att dela upp artiklarna lika mellan författarna för att sedan individuellt göra en granskning av artiklarna. Analysen börjades med att dela upp artiklarna lika mellan författarna. Sedan byttes artiklarna med varandra för att säkerställa att ingen relevant information missades. Kategorier kom fram genom den gemensamma sammanställningen av resultatet.
7
Analys
Resultaten i artiklarna lästes igenom flera gånger för att hitta fynden i studiernas resultat. Resultatet presenterades i form av olika kategorier (Forsberg & Weng-ström, 2013).
Författarna till litteraturöversikten läste igenom artiklarna grundligt flera gånger. Innehållet i artiklarna som svarade på syftet i denna studie markerades med över-strykningspenna, klipptes ut och översattes till svenska. Skillnader och likheter jämfördes och sammanställdes för att bli uppdelade i olika kategorier med fokus på omvårdnadsåtgärderna.
Forskningsetiska aspekter
Enligt World Medical Association (u.å.) bör alla studier vara etisk granskade och godkända av en oberoende etisk kommitté. I denna litteraturstudie togs hänsyn till detta och endast artiklar som hade fått tillstånd från en etisk kommitté och/eller ar-tiklar där det hade diskuterats noggranna etiska överväganden, inkluderades. I artiklarna som ligger till grund för resultatet hade det även tagits hänsyn till att de fyra etiska principerna hade följts, som enligt Northern Nurses Federation (u.å.) ska vägleda omvårdnadsforskning. Dessa fyra principer handlar om att göra gott, att inte skada, autonomi och rättvisa (Northern Nurses Federation).
Då det, enligt Forsberg och Wengström (2013), var oetiskt att enbart lyfta fram studier som stödde författarnas åsikt, kom även artiklar där resultatet gick emot författarnas önskade resultat att användas i denna litteraturstudie.
Det eftersträvades att översätta materialet så noggrant som möjligt och att återge artiklarna så korrekt som möjligt utan att förvanska resultatet.I arbetet användes ordböcker och översättningen gjordes så korrekt som möjligt.
RESULTAT
Resultatet grundades på 15 kvantitativa artiklar som var publicerade i vetenskap-liga tidskrifter mellan åren 2005-2015. Artiklarna var från Indien (2 artiklar), Ita-lien (2 artiklar), Kanada (2 artiklar), Turkiet (2 artiklar), USA (2 artiklar), Iran (2 artiklar), Holland (1 artikel), Kina (1 artikel) och Korea (1 artikel). I studierna ob-serverades barns beteenden och smärtupplevelser vid venprovtagning och
PVK-8
inläggning med hjälp av olika skattningsskalor - I de flesta studierna användes Vi-suell Analog Skala (VAS) och Faces Pain Scale. I analysen identifierades tre hu-vudkategorier: Aktiv distraktion, passiv distraktion och lokal smärtlindring. Det var viktigt att betrakta individuella faktorer när åtgärder valdes (MacLaren & Cohen, 2005). Ålder, kön, tidigare erfarenheter av venpunktion, rädsla, etnicitet och intressen visades ha betydelse för upplevelsen av smärta (Tüfekci, Çelebioglu & Küçükoglus, 2009; MacLaren & Cohen, 2005; Sadeghi, Mohammadi,
Shamshiri, Bagherzadeh & Hossinkhani, 2013; Hartling, Newton, Liang, Jou, Hewson, Klassen & Curtis, 2013). Till exempel kunde pojkar anse att det är roli-gare att leka med en boll än vad flickor kunde anse (Sadeghi et al., 2013), flickor kände mindre smärta än pojkar (Tüfekci et al., 2009) och äldre barn var lättare att distrahera än yngre barn (MacLaren & Cohen, 2005).
Aktiv distraktion
Det finns två olika typer av distraktionsmetoder, en aktiv metod och en passiv me-tod. Med aktiv distraktionsmetod menades att personen som skulle distraheras in-volverades i någon form av aktivitet under tiden som proceduren genomfördes (Wohlheiter & Dahlquist, 2012).
Teknik för att minska procedursmärta hos barn mellan fyra och tolv år var att en-gagera barnen genom att låta dem trycka på en pipande boll medan sjuksköterskan genomförde venpunktionen. Tekniken hade en låg kostnad, var effektiv, lättill-gänglig och tidssparande (Devendra, Anil, Sanjay, Manish, Mukesh, Ravi, Prabhat & Uttam, 2006; Sadeghi et al., 2013). En annan distraktionsmetod som minskade både förekomsten och svårighetsgraden av procedursmärta hos barn var att distra-hera barnen genom att låta dem blåsa upp en ballong. Ballongen minskade både förekomsten och svårighetsgraden av smärtan, medan bollen enbart minskade svå-righetsgraden av smärtan men inte förekomsten. VAS-poängen var lägre i ballong-gruppen än i bollballong-gruppen under venpunktionen och det fanns en statistiskt signifi-kant skillnad (p<0,05), vilket tydde på att distraktionen med ballongen var mer ef-fektiv (Devendra et al., 2006).
Tüfekci et al. (2009) drog slutsatsen att barn som fick titta in i ett kalejdoskop (ett kalejdoskop påminner om en kikare och innehåller små stenar i olika former som ändrar mönster i samband med en vridning på det) samtidigt som de genomgick
9
venpunktion, upplevde mindre smärta. Det fanns en signifikant skillnad mellan kontrollgruppen och kalejdoskopgruppen (p<0,001). Även att distrahera barn mel-lan sex och tolv år genom att låta dem titta på olika kort samtidigt som sjuksköters-kan ställde frågor om dessa kort fungerade som en effektiv smärtlindringsmetod enligt Inal och Kelleci (2011). De beskrev att det fanns en statistiskt signifikant skillnad (p=0,000) i smärtnivån mellan kontrollgruppen och testgruppen, som visa-des med betydligt lägre smärtpoäng i testgruppen.
Barn mellan ett och tre år som försågs med en leksaksrobot med olika knappar att trycka på som fick roboten att låta och blinka hade lätt att sluta leka och fokusera på proceduren istället (MacLaren & Cohen, 2005). Detsamma gällde för barn mel-lan fyra och sju år som försågs med en speldator med olika spel att välja melmel-lan, enligt MacLaren och Cohen (2005) och det ansågs inte vara någon effektiv metod för smärtlindring under venpunktion. Resultatet i MacLaren och Cohens (2005) studie visade ingen skillnad mellan kontrollgruppen och leksaksgruppen i Proce-dure Behavioral Rating Scale - Revised (PBRS-R) poäng.
I studien av Bellieni, Cordelli, Raffaelli, Ricci, Morgese och Buonocore (2006) om smärta vid venpunktion fanns en grupp där barn mellan sju och tolv år distra-herades genom beröring, konversationer och uppmuntran som utfördes av modern. Denna grupp jämfördes med en kontrollgrupp som inte fick någon distraktion, men det fanns ingen signifikant skillnad i smärtpoängen mellan dessa två grupper (Bel-lieni et al., 2006). Enligt Bel(Bel-lieni et al. (2006) betydde detta inte att mödrarnas när-varo var negativ utan tvärtom, att även om det inte lindrade smärta kommer barnen att minnas att de inte lämnades ensamma i denna stressfulla situation. Wang, Sun och Chen (2008) gjorde en liknande studie med barn mellan 8-9 år, där distraktion genom beröring, konversation och uppmuntran utfördes av sjuksköterskan som ut-förde venpunktionen, jämut-fördes med en kontrollgrupp som inte distraherades. Stu-dien visade att barnen som distraherades av sjuksköterskan var mer samarbetsvil-liga (p=0,004) vilket bidrog till att tiden för venpunktionen var kortare än i kon-trollgruppen (p=0,017). Dessutom hade barnen i distraktionsgruppen lägre VAS-poäng än barnen i kontrollgruppen där det fanns en statistiskt signifikant skillnad (p<0,05).
En statistiskt signifikant skillnad (p<0,05) fanns mellan barn i åldern 9 till 47 må-nader, som fick sitta upprätt i en förälders jämfört med de som fick ligga ner på en
10
säng under PVK-inläggning (Sparks, Setlik & Luhmans, 2007). Sparks et al. för-klarade även att barnen som fick sitta upprätt visade lägre poäng i PBRS-R vilket indikerade mindre ångest hos barnen som hölls av föräldrarna.
Barn mellan tre och tolv år som fick bläddra i en broschyr med bilder och text om venprovtagning under tiden de satt i väntrummet, fick ingen effektiv smärtlindring vid venpunktion då barnen i kontrollgruppen hade lägre smärtpoäng efter venprov-tagningen än barnen i informationsgruppen. Dock var denna skillnad inte statistiskt signifikant (Tak & Van bon, 2005).
Suga på napp med sockerlösning på som smärtlindring under venpunktion i den pediatriska akutsjukvården var en annan effektiv metod för att minska procedur-smärtan hos barn mellan noll och sex månader, vilket framgick av minskningen i gråttiden (p=0,0001). Enbart napp var också effektiv mot smärtan, dock inte lika effektiv som när sockerlösning användes tillsammans med napparna. FLACC-po-ängen förändrades däremot inte av varken sockerlösning eller napp (Curtis, Jou, Ali, Vandermeer & Klassen, 2007).
Passiv distraktion
Med passiv distraktionsmetod menades att distraktionen utfördes genom att perso-nen som distraherades var tyst och stilla under tiden som proceduren genomfördes (Wohlheiter & Dahlquist, 2012).
Yoo, Kim, Hur och Kim (2011),Wang et al. (2008), MacLaren och Cohen (2005) och Bellieni et al. (2006) studerade en distraktionsmetod med hjälp av att barn mellan 3-7 år, 8-9 år, 1-7 år och 7-12 år fick se på en kortfilm under venpunkt-ionen. Alla rapporterade liknande resultat: att visa film för barnen var en effektiv, lätthanterlig och kostnadseffektiv metod att använda för att minska barnens ångest, barnens självrapporterade smärta (p=0,037, Bellieni et al., 2006; p<0,05, Wang et al., 2008), barnens observerade smärta (p=0,045, Bellieni et al., 2006), antalet för-sök till lyckad venpunktion (p=0,045, Wang et al., 2008) och för att förbättra sam-arbetet mellan barnet och vårdgivare (ingen signifikant skillnad enligt Wang et al., 2008). Yoo et al. (2011)undersökte även hjärtfrekvensen hos barnen under ven-punktionen, men det visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan försöks-gruppen och kontrollförsöks-gruppen. Enligt Tak och Van bon (2005) fanns inga bevis för
11
en gynnsam effekt av distraktion med hjälp av en filmvisning hos barn mellan tre och tolv år som genomgick venpunktion.
Lyssna på musik hade en positiv effekt på smärtan hos barn mellan tre och tolv år som genomgick venpunktion, eftersom VAS-poängen ökade, från före till omedel-bart efter proceduren, mer i kontrollgruppen än i musikgruppen (Balan, Bavdekar & Jadhav, 2009). Det fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan kontrollgrup-pen och musikgrupkontrollgrup-pen (p=0,04) (Hartling et al., 2013).
En hunds närvaro i samband med venpunktion hos barn mellan fyra och elva år visade ingen statistiskt signifikant skillnad när det gällde smärtan (Vagnoli
Caprilli, Vernucci, Zagni, Mugnai & Messeri, 2015). Däremot menade Vagnoli et al. (2015) att ångesten dämpades när hunden var närvarande, vilket beskrevs som att närvaron av en hund i denna stressfulla situation, inducerar en känsla av välmå-ende.
Lokal smärtlindring
Lokala smärtlindringsmetoder beskrevs och jämfördes av författarna. Vid jämfö-relse av EMLA och placebo, hade EMLA bättre smärtlindrande effekt hos barn mellan tre och tolv år som genomgick venpunktion än placebo-krämer (Balan et al., 2009; Tak & Van bon, 2005). Tak och Van bon (2005) beskrev detta med att en analys av variansen med EMLA och placebo, där smärta är den beroende varia-beln, visade en signifikant huvudeffekt av EMLA (p<0,05). Balan et al. (2009) vi-sade inte om det fanns någon signifikant skillnad, dock var VAS-poängen mycket högre i placebo-gruppen än i EMLA-gruppen.
Även kylning av instickstället före venpunktion var en effektiv åtgärd för att lindra procedursmärtan hos barn mellan sex och tolv år enligt Movahedi, Rostami, Salsali, Keikhaee och Moradi (2006). De fann en signifikant skillnad (p=0,0097) i den självrapporterade smärtan mellan kontrollgruppen och försöksgruppen. Även observatörerna skattade smärtan lägre i försöksgruppen än i kontrollgruppen (p=0,0011).
12
DISKUSSION
Enligt resultatet finns både aktiva och passiva distraktionsmetoder och lokala smärtlindringsmetoder som fungerar vid venpunktion hos barn. Aktiva distrakt-ionsmetoder som visades vara effektiva i denna studie var att trycka på en pipande boll, att blåsa upp en ballong, titta i kalejdoskop, titta på olika distraktionskort, olika kommunikationssätt som beröring, uppmuntran, att sitta upprätt i en förälders knä och napp som är doppad i sockerlösning. Passiva distraktionsmetoder som vi-sades vara effektiva i denna studie var att se på film och lyssna på musik. Lokal smärtlindring som visades vara effektiv i denna studie var EMLA-kräm, placebo-kräm och kyla.
Resultatdiskussion
Olika distraktioner är effektiva metoder för att lindra smärtan hos barn som ge-nomgår venpunktion. Den mest beprövade distraktionsmetoden för att lindra smärta hos barn var att se på film (MacLaren & Cohen, 2005; Bellieni et al., 2006; Wang et al., 2008; Yoo et al., 2011). Förutom att den var effektiv mot smärta var den även tidssparande, kostnadseffektiv och underlättade samarbetet mellan barn och sjuksköterska. Genom ett ökat samarbete mellan patient och sjuksköterska minskade även försöken att sätta en perifer venkateter och att ta venprover vilket ledde till färre nålstick och mindre smärta och lidande. Tak och Van bon (2005) fann ingen effekt i denna distraktionsmetod men antagligen berodde detta på att metoden jämfördes med EMLA, vilket inte gjordes i de andra studierna där film-distraktionen undersöktes. Olika distraktioner kan med fördel användas som smärt-lindring om EMLA av olika anledningar inte kan tas. En av anledningar kan vara tidsbrist som är vanligt på en akutmottagning (Wikström, 2012), då EMLA behö-ver en timme för att behö-verka (Tak och Van bon, 2005). Ofta finns ingen tid till att vänta så länge på en akutmottagning då läkarna vill ha provsvar innan de träffar patienterna (Wikström, 2012). Att använda EMLA skulle i en sådan situation förd-röja tiden både för läkaren och för patienten och det kunde då vara mer lämpligt att använda olika distraktionsmetoder eller kyla.
De distraktionsmetoder som användes (både passiva och aktiva) i studierna är alla säkra, lättillgängliga och billiga metoder. Lokal smärtlindring kunde dock medföra vissa risker, enligt Nadler, Weingand och Kruse (2004). Kyla kunde till exempel
13
ge urtikaria, klåda, svullnad, yrsel, trötthet, svimning eller allergichock på barnet om det var allergiskt eller överkänsligt mot kyla. Kyla kunde även minska blodcir-kulationen och leda till syrebrist i vävnaderna, köldskador, hudförfrysningar och nervskador om den applicerades för länge. Därför rekommenderades en maximal behandlingstid på 15-20 minuter för kylbehandlingen (Nadler et al., 2004). Den minskade blodcirkulationen av kylan kunde leda till att det blev svårt att hitta kär-len hos barnen som kunde användas för venpunktioner, vilket medförde en risk för upprepade försök och mer smärta och lidande för barnet. För att barnen inte skulle bli rädda för framtida behandlingar borde sjuksköterskan vara medveten om dessa risker för att eventuellt kunna avbryta behandlingen (Läkemedelsverket, 2014). Trots att det fanns en del risker med lokal smärtlindring som sjuksköterskan borde ha i åtanke, beskrev Movahedi et al. (2006) i sin studie att kyla var ett effektivt sätt att lindra smärta hos barn under venpunktion.
Individuella skillnader mellan barn kunde påverka valet av omvårdnadsåtgärd som skulle tillämpas vid venpunktionen. I studierna deltog barn i olika åldersgrup-per mellan 0-12 år och det undersöktes olika metoder. En napp med sockerlösning kunde inte användas på barn som hade slutat använda napp eller var äldre än ett år då effekten av sockerlösningen minskade successivt med åldern hos barnen (Harri-son, Stevens, Bueno, Yamada, Adams-Webber, Beyene & Ohls(Harri-son, 2010). I stu-dien där barnen fick trycka på en mjuk boll som distraktion under PVK-inlägg-ning, ingick flest pojkar (Sadeghi et al., 2013). Sadeghi et al. menade även att poj-kar kunde anse att det är roligare att leka med bollar än vad flickor tyckte, vilket kunde ha påverkat resultatet i deras studie. Skulle samma studie istället ha gjorts med flest flickor skulle kanske ett annat resultat erhållits.
De flesta barnen i studierna hade varit med om venpunktioner tidigare. Det är alltså inte säkert att resultatet skulle blivit detsamma om studierna gjordes med barn som genomgick venpunktioner för första gången. Bergh (2009) beskrev att smärtan kan förvärras av ovisshet. Alltså skulle resultatet kunna tänkas bli an-norlunda om försöken gjordes om eftersom barnen antagligen skulle ha mer ont vid första venpunktionen än vid andra. Travelbee menade att sjuksköterskans upp-gift är att identifiera och bekräfta patienters lidande. Då lidande är en ofrånkomlig erfarenhet i alla människors liv och alla uppfattar lidande på olika sätt, ska
sjuk-14
sköterskan ta hänsyn till varje människas individualitet för att kunna lindra lidan-det på bästa möjliga sätt (1966, refererad i Kirkevold, 2007). Samma sak gäller smärta. Sjuksköterskan ska göra en ny bedömning för varje individ eftersom smärta uppfattas olika och beror på individuella faktorer för att kunna använda rätt omvårdnadsåtgärd. I denna bedömning ska sjuksköterskan ta hänsyn till de indivi-duella faktorerna för att på bästa möjliga sätt lindra lidande/smärta genom att välja rätt omvårdnadsåtgärd (Barone & Helms, 2008).
Litteraturöversiktens syfte var att sammanställa forskning om vilka oberoende omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda sig av hos barn med procedur-smärta på en akutmottagning, vilket har redovisats i resultatet som till största del var som författarna förväntade sig. Uppmuntran och information förväntades dock vara effektivt, men det visades i studien av Tak och Van bon (2005) att informat-ion före venprovtagningar nästan förvärrade smärtupplevelsen.
Sjuksköterskor som använder de ovan nämnda omvårdnadsåtgärderna kan göra det lättare för barn att genomgå olika former av venpunktioner. Detta leder till att smärtupplevelsen och obehaget minskar i samband med procedurerna och att barn inte är lika rädda, vilket även underlättar för dem när de ska söka vård som vuxna.
Metoddiskussion
En litteraturstudie inom det valda ämnet verkade vara en ändamålsenlig lösning ef-tersom syftet var att sammanställa forskningen för att hitta olika omvårdnadsåtgär-der som sjuksköterskan kan använda i sitt arbete. Skulle det ha gjorts en empirisk studie hade bara ett fåtal omvårdnadsåtgärder kunnat studeras. En svaghet med lit-teraturöversikten var att det bara hittades kvantitativa artiklar och inga kvalitativa till resultatet. Detta kunde innebära att de individuella smärtupplevelserna missats som annars hade kunnat beskrivas. Andra svagheter som kunde identifieras i över-sikten var att alla studier i resultatet inte var gjorda på akutmottagningar utan även på olika vårdavdelningar, detta kan ha gjort att syftet inte besvarades helt. Likaså hittades många olika studier som användes i resultatet vilket ledde till att studierna inte verifierade varandra då de hade olika metoder och beskrev olika omvårdnads-åtgärder. Samtidigt kunde det ses som en styrka då många omvårdnadsåtgärder hade samma mål: att distrahera barnet. Styrkorna i resultatet var att det hittades många olika oberoende omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda vid
15
venpunktioner hos barn. En styrka i metoden var att både egna sökord, Mesh-ter-mer och Cinahl-headings användes för att få med så många artiklar som möjligt i resultatet. Det användes även liknande ord för att inte missa något. En annan styrka var att det valdes artiklar som publicerades mellan åren 2005 och 2015 för att få med så ny forskning som möjligt då vården utvecklas hela tiden. Enligt Will-man et al. (2006), Forsberg och Wengströms (2008) mall hade 13 av artiklarna i resultatet hög kvalitet, vilket var en till styrka i studien.
Alla artiklar i resultatet svarade på syftet i denna studie, men i några beskrevs både ångest, rädsla och smärta. Författarna till litteraturstudien valde att endast ta ut de delarna som handlade om smärta i respektive artikel för att behålla validite-ten. Det prioriterades också att dokumentera alla steg i sökningen och urvalet så noggrant som möjligt för att kunna göra om samma sökningar. Om studien skulle göras om, skulle antagligen samma/liknande, men fler och nyare, artiklar hittas. Studierna i resultatet var utförda både på akutmottagningar och andra olika vård-inrättningar och visade liknande resultat. Därför ansåg författarna att resultatet kunde överföras till alla miljöer inom vården där barn genomgår venpunktioner. EMLA borde dock rekommenderas att användas på andra vårdinrättningar än akut-mottagningar då den behöver lång tid att verka. Artiklarna som låg till grund för resultatet var gjorda i nio olika länder, vilket gav ett globalt perspektiv.
I studien togs med artiklar som visade ingen signifikant skillnad i resultatet, vil-ket innebar att vissa metoder inte var lika effektiva som andra. Detta gjordes för att inte förvanska resultatet. Översättningarna av meningarna gjordes så noggranna som möjligt för att inte förvränga resultatet i denna studie. I alla artiklar som ligger till grund för resultatet fanns etiska överväganden beskrivet. I Helsingforsdeklarat-ionenfrån World Medical Association (u.å.) beskrevs att det är extra viktigt att etiska överväganden finns med i de använda studierna då det handlar om barn. Trots att det i vissa artiklar var svårt att hitta etiska överväganden togs de med ändå eftersom barnen hade fått genomgå venpunktionerna även om de inte hade deltagit i en studie. På det viset ansågs det inte olämpligt att ta med artiklarna då barnen inte behövde genomgå mer obehag på grund av studien.
16
Framtidastudier
Det behövs mer forskning inom smärtlindring hos barn vid venpunktion och om vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas för att kunna bevisa de goda effek-terna som har visats i denna litteraturstudie. Framtida mål kan vara att hitta mer forskning och utveckla en rutin inom vården där dessa oberoende omvårdnadsåt-gärder används. Framförallt forskningen på barn mellan 6 månader och två år är bristfällig i nuläget, eftersom det fanns få studier som var gjorda på denna ålders-grupp.
Slutsatser
Olika distraktionsmetoder och lokala smärtlindringsmetoder är effektiva för att lindra smärta vid venpunktioner hos barn. Smärta uppfattas olika av varje individ och sjuksköterskan bör ta hänsyn till individuella faktorer hos varje individ när den oberoende omvårdnadsåtgärden väljs för att på bästa sätt kunna lindra smärtan. Även tiden kan styra vilken åtgärd som bör väljas och könsskillnader mellan de oberoende omvårdnadsåtgärderna kan förekomma. Förutom kylan finns ingen risk med att använda de beskrivna omvårdnadsåtgärderna och de är lätta att använda. Ändå är det få som vet om detta och dessa åtgärder är en bristvara inom sjukvår-den.
Denna litteraturstudie anses kunna användas som inspiration till sjuksköterskor för att med oberoende omvårdnadsåtgärder kunna smärtlindra barn vid venpunkt-ioner på en akutmottagning.
17
REFERENSLISTA
Balan, R., Bavdekar, S.B., Jadhav, S. (2009). Can indian classical instrumental music reduce pain felt during venipuncture? Indian Journal of Pediatrics, 76(5), 469-473. Doi: 10.1007/s12098-009-0089-y
Barone, C. & Helms, J. (2008).Physiology and treatment of pain. Critical Care
Nurse, 28(6), 38-49. Från: http://ccn.aacnjournals.org/content/28/6/38.short
Bellieni, C.V., Cordelli, D.M., Raffaelli, M., Ricci, B., Morgese, G. & Buonocore, G. (2006). Analgesic effect of watching TV during venipuncture. Archives of
Dis-ease in Childhood, 91(12), 1015-1017. Från:
http://kq3er2xz6l.search.serialssolut- ions.com.www.bibproxy.du.se/?genre=article&issn=00039888&title=Analge- sic%20effect%20of%20watching%20TV%20during%20venipuncture.&vo- lume=91&issue=12&date=20061201&atitle=Analgesic%20ef- fect%20of%20watching%20TV%20during%20venipuncture.&spage=1015&pa- ges=10151017&sid=EBSCO:CINAHL%20with%20Full%20Text&aulast=Belli-eni%20CV
Bergh, I. (2009). Smärta. I A.K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens
grun-der: Hälsa och ohälsa (s.489-507). Lund: Studentlitteratur.
Cohen, L., Blount, R., Cohen, R., Ball, C., McClellan, C. & Bernard, R. (2001). Children's Expectations and Memories of Acute Distress: Short- and Long-Term Efficacy of Pain Management Interventions. Journal of Pediatric Psychology,
26(6), 367-374. Doi: 10.1093/jpepsy/26.6.367
Curtis, S., Jou, H., Ali, S., Vandermeer, B. & Klassen, T. (2007). A randomized controlled trial of sucrose and/or pacifier as analgesia for infants receiving veni-puncture in a pediatric emergency department. Neonatal Intensive Care, 21(3), 50-62. Doi: 10.1186/1471-2431-7-27
18
Devendra, G., Anil, A., Sanjay, D., Manish, T., Mukesh, K., Ravi, S., Prabhat, S. & Uttam, S. (2006). An evaluation of efficacy of balloon inflation on venous can-nulation pain in children: a prospective, randomized, controlled study. Anesthesia
and Analgesia, 102(5), 1372-1375. Doi: 10.1213/01.ane.0000205741.82299.d6
Fass (u-å.). EMLA. Hämtad 9 november, 2015, från FASS,
http://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19841101000029
Florin, J. (2009). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.),
Om-vårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s. 47-80). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur.
Gimbler-Berglund, I., Ljusegren, G. & Enskar, K. (2008). Factors influencing pain management in children. Pediatric Nursing, 20(10), 21-24. Från
http://kq3er2xz6l.search.serialssolutions.com/?V=1.0&sid=Pub-Med:LinkOut&pmid=19119745
Hands, C., Round, J. & Thomas, J. (2010). Evaluating venepuncture practice on a general children's ward. Pediatric Nursing, 22(2), 32-35. Doi:
10.7748/paed2010.03.22.2.32.c7597
Harrison, D., Stevens, B., Bueno, M., Yamada, J., Adams-Webber, T., Beyene, J. & Ohlsson, A. (2010). Efficacy of sweet solutions for analgesia in infants between 1 and 12 months of age: A systematic review. Archives of Disease in Childhood,
95(6), 406-413.
Hartling, L., Newton, A., Liang, Y., Jou, H., Hewson, K., Klassen, T. & Curtis, S. (2013). Music to reduce pain and distress in the pediatric emergency department: A randomized clinical trial. JAMA Pediatrics, 167(9), 826-835. Doi:
19
Inal, S. & Kelleci, M. (2011). Distracting children during blood draw: Looking through distraction cards is effective in pain relief of children during blood draw.
International Journal of Nursing Practice, 18(2), 220-219. Doi:
10.1111/j.1440-172X.2012.02016.x
Kirkevold, M. (2007). Omvårdnadsteorier: Analys och utvärdering. Lund: Stu-dentlitteratur.
Läkemedelsverket (2014). Smärtsamma procedurer - behandling av barn i hälso-
och sjukvård. Hämtad 2 november, 2015, från Läkemedelsverket,
https://lakeme- delsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Behandlings--rekommendationer/Be-handlingsrekommendation---listan/Smartsamma-procedurer---behandling-av-barn/
MacLaren, J.E. & Cohen, L.L. (2005). A comparison of distraction strategies for venipuncture distress in children. Journal of Pediatric Psychology, 30(5), 387-396. Doi: 10.1093/jpepsy/jsi062
MacLean, S., Obispo, J. & Young, K.D. (2007). The gap between pediatric emer-gency department procedural pain management treatments available and actual practice. Pediatric Emergency Care, 23(2), 87-93.
Movahedi, A.F., Rostami, S., Salsali, M., Keikhaee, B. & Moradi, A. (2006). Ef-fect of local refrigeration prior to venipuncture on pain related responses in school age children. Australian Journal of Advanced Nursing, 24(2), 51-55. Från:
http://web.a.ebscohost.com.www.bib- proxy.du.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=f426df1f-4923-4e63-833d-03178c2af8f2%40sessionmgr4005&vid=11&hid=4109
Nadler, S.F., Weingand, K. & Kruse, R.J. (2004). The physiologic basis and clini-cal applications of cryotherapy and thermotherapy for the pain practitioner. Pain
20
Nationalencyklopedin. (u.å.). Smärta. Hämtad 29 oktober, 2015, från Nationalen-cyklopedin,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sm%C3%A4rta
Northern Nurses Federation (u.å.).Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Hämtad 15 oktober, 2015, från Codex,
http://www2.dsr.dk/dsr/upload/3/0/813/SSN_etiske_retningslinjer.pdf
Ortiz, M.I., Ponce-Monter, H.A., Rangel-Flores, E., Castro-Gamez, B., Romero-Quezada, L.C., O'Brien, J.P., Romo-Hernández, G. & Escamilla-Acosta, M.A. (2015). Nurses' and nursing students' knowledge and attitudes regarding pediatric pain. Nursing Research and Practice, 2015. Doi: 10.1155/2015/210860
Sadeghi, T., Mohammadi, N., Shamshiri, M., Bagherzadeh, R. & Hossinkhani, N. (2013). Effect of distraction on children’s pain during intravenous catheter inser-tion. Journal for Specialists in Pediatric Nursing, 18(2), 109-114. Doi:
10.1111/jspn.12018
Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s.97-100). Lund: Studentlitteratur.
Shomaker, K., Dutton, S. & Mark, M. (2015). Pain prevalence and treatment pat-terns in a US children's hospital. Hospital Pediatrics, 5(7), 363-370. Doi:
10.1542/hpeds.2014-0195
Socialstyrelsen (2011). Skador bland barn i Sverige: Olycksfall, övergrepp och
av-siktlig självdestruktiv handling. Hämtad 19 november, 2015, från Socialstyrelsen,
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-2-13
Sparks, L., Setlik, J. & Luhman, J. (2007). Parenteral holding and positioning to decrease IV distress in young children. Journal of Pediatric Nursing, 22(6), 440-447. Doi: 10.1016/j.pedn.2007.04.010
21
Tak, J. H. & Van bon, W.H.J. (2005). Pain- and distress-reducing interventions for venipuncture in children. Child: Care, Health & Development, 32(3), 257-268. Doi: 10.1111/j.1365-2214.2006.00578.x
Thrane, S.E., Wanless, S., Cohen, S.M., Danford, C.A. (2015). The assessment and non-pharmacologic treatment of procedural pain from infancy to school age through a developmental lens: A synthesis of evidence with recommendations.
Journal of Pediatric Nursing, (15). Doi: 10.1016/j.pedn.2015.09.002
Twycross, A. (2010). Managing pain in children: where to from here? Journal of
Clinical Nursing, 19(15-16), 2090-2099. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03271.x.
Tüfekci, F.G., Çelebioglu, A. & Küçükoglu, S. (2009). Turkish children loved dis-traction: using kaleidoscope to reduce perceived pain during venipuncture. Journal
of Clinical Nursing, 18(15), 2180-2186. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02775.x
Uman, L.S., Birnie, K.A., Noel, M., Parker, J.A., Chambers, C.T., McGrath, P.J. & Kisely, S.R. (2013). Psychological interventions for needle-related procedural pain and distress in children and adolescents. Cochrane Database of Systematic
Re-views, 10 Doi: CD005179. DOI: 10.1002/14651858.CD005179.pub3
Vael, A. & Whitted, K. (2014). An educational intervention to improve pain as-sessment in preverbal children. Pediatric Nursing, 40(6), 302-306.
Vagnoli, L., Caprilli, S., Vernucci, C., Zagni, S., Mugnai, F. & Messeri, A. (2015). Can presence of a dog reduce pain and distress in children during venipuncture?
Pain Management Nursing, 16(2), 89-95. Doi: 10.1016/j.pmn.2014.04.004
Wang, Z.X., Sun, L.H. & Chen, A.P. (2008). The efficacy of non-pharmacological methods of pain management in school age children receiving venepuncture in a paediatric department: a randomized controlled trial of audiovisual distraction and routine psychological intervention. Swiss Medical Weekly, 138(39-40), 579-584. Doi: 2008/39/smw-12224.
22
Wikström, J. (2012). Akutsjukvård: Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom
eller skada. Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad – En
bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Stockholm: Studentlitteratur.
Wohlheiter, K.A. & Dahlquist, L.M. (2012). Interactive versus passive distraction for acute pain management in young children: The role of selective attention and development. Journal of Pediatric Psychology, 38(2), 202-212. Doi:
10.1093/jpepsy/jss108
World Medical Association (u.å.). WMA Declaration of Helsinki - Ethical
princi-ples for medical research involving human subjects. Hämtad 15 oktober, 2015,
från World Medical Association, http://www.wma.net/en/30publications/10poli-cies/b3/index.html
Yoo, H., Kim, S., Hur, H.K. & Kim, H.S. (2011). The effects of an animation dis-traction intervention on pain response of preschool children during venipuncture.
1
Bilaga 1. Sökstrategi av utvalda artiklar samt antal träffar, antal lästa och ut-valda artiklar
Databas Sökord Antal träffar Antal lästa titlar Antal lästa ab-strakt Antal lästa artik-lar Antal ut-valda ar-tiklar till resultat, n=15
CINAHL Nursing interventions AND Pain AND Children AND Emergency care 301414 2419 294 25 0 0 0 25 0 0 0 8 0 0 0 4 3
CINAHL Nursing interventions AND Pain management AND Pe-diatric AND Emergency care 301414 978 89 11 0 0 0 11 0 0 0 4 0 0 0 1 0
CINAHL Nurse AND
Pain treatment AND Children AND Emergency care AND Procedures 334639 2201 316 29 9 0 0 0 0 9 0 0 0 0 4 0 0 0 0 2 2
CINAHL Pain treatment AND Children AND Venipuncture AND Emergency care 44287 3489 99 7 0 0 99 7 0 0 14 2 0 0 6 1 3 1 CINAHL Non pharmacologic AND
Pain treatment AND Pedi-atric AND Emergency care 655 150 13 2 0 0 13 2 0 0 4 2 0 0 0 0 0
CINAHL Nursing interventions AND Treatment related pain AND Child AND Emergency nursing 30476 306 59 3 0 0 0 3 0 0 0 2 0 0 0 1 0
CINAHL Nursing interventions AND Treatment related pain AND Emergency nursing
30476 306 17 0 0 17 0 0 0 0 0 0 0
CINAHL Nurse AND
Treatment related pain AND Child
AND Emergency nursing AND Invasive procedures
335329 707 150 13 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
CINAHL Treatment related pain AND Child
AND Venipuncture AND Emergency nursing
8636 1029 94 7 0 0 0 7 0 0 0 0 0 0 0 0 0
CINAHL Treatment related pain AND Emergency nursing
8636 73 0 73 0 0 0 0 0
Pub Med Nursing interventions AND Pain AND Children AND Emergency care 25991 2273 306 25 0 0 0 25 0 0 0 5 0 0 0 2 1
Pub Med Nursing interventions AND Pain management AND Pediatric AND Emergency care 25991 993 103 14 0 0 0 14 0 0 0 3 0 0 0 2 2
2 Pub Med Nurse AND
Pain treatment AND Children AND Emergency care AND Procedures 308416 5712 823 101 79 0 0 0 0 79 0 0 0 0 14 0 0 0 0 5 2
Pub Med Pain treatment AND Children AND Venipuncture AND Emergency care 243544 23017 111 14 0 0 0 14 0 0 0 8 0 0 0 0 0
Pub Med Non pharmacologic AND Pain treatment AND Pediatric AND Emergency care 1432869 8865 161 10 0 0 0 10 0 0 0 3 0 0 0 1 1
Pub Med Nursing care AND Pain AND
Child AND Emergency Service, Hospital 578356 20930 2451 65 0 0 0 65 0 0 0 7 0 0 0 0 0
Pub Med Nursing care AND Pain management AND Child, preschool AND Emergency service, hospi-tal 578356 6896 328 13 0 0 0 13 0 0 0 3 0 0 0 0 0
Pub Med Nurses AND
Pain management AND Child AND
Emergency service, hospi-tal AND Phlebotomy OR Catheterization, peripheral 202778 3020 398 17 0 0 0 0 17 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Pub Med Pain management AND Child AND
Phlebotomy OR Catheteri-zation, peripheral AND Emergency service, hospi-tal 81431 7304 50 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Pub Med Pain management AND Child, preschool AND Emergency service, hospi-tal 81431 3060 132 0 0 132 0 0 0 0 0 0 0
1
Bilaga 2. Sammanställning av artiklar (n=15) som ligger till grund för resultatet
Författare
År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Balan, R., Bavdekar, S.B., Jadhav, S. 2009 Indien
Can indian classical in-strumental music re-duce pain
felt during venipunc-ture?
Denna studie genomfördes för att jämföra den smärtstillande ef-fekten av lokalbedövningskräm, indisk klassisk instrumental mu-sik och placebo, hos barn som genomgår venpunktion.
Kvantitativ Presumtiv slumpmässig studie Deltagarna delades in i tre grupper, en grupp som fick EMLA före venpunktion, en grupp som fick lyssna på musik under venpunktion och en placebo grupp. Smärtan utvärderades med VAS-skalan. n= 150 barn mel-lan 5-12 år Bortfall saknas
Instrumental klassisk indisk musik skulle kunna användas för att minska smärta i samband med venpunktion, när användningen av EMLA kräm anses olämplig, oönskad eller omöjlig.
Medel, 21 poäng Bellieni, C.V., Cordelli, D.M., Raffaelli, M., Ricci, B., Mor-gese, G. & Buonocore, G. 2006 Italien Analgesic effect of watching TV during venipuncture
Syftet med denna studie var att bedöma den smärtstillande ef-fekten av passiv och aktiv dis-traktion under venpunktion hos barn.
Kvantitativ Design saknas
Deltagarna delades in i tre grupper, en där mam-man distraherade barnet, en där mammam-man bara var med i rummet och en där barnet fick se på tv under provtagningen. Smärtan utvärderades efter venprovtagningarna med Oucher scale.
n=69 barn mellan 7-12 år Bortfall saknas
Barnen som fick se på tv under provtagningen kände minst smärta. Hög, 23 po-äng Curtis, S., Jou, H., Ali, S., Vandermeer, B. & Klassen, T. 2007 Canada A randomized con-trolled trial of sucrose and/or pacifier as anal-gesia for infants receiv-ing venipuncture in a pediatric emergency de-partment
Syftet var att studera den smärt-stillande effekten av sackaros, napp eller kombinationen av båda hos spädbarn som genom-går venpunktion på en pediatrisk akutmottagning.
Kvantitativ Randomiserad kontrollerad studie Barnen delades in i fyra grupper, en där barnen fick sockerlösning, en där barnen fick en napp med sockerlösning, en där barnen fick vatten och en där barnen fick en napp med vatten. Smärtan utvärderas med hjälp av FLACC, tidsmätning av gråtet hos barnen samt mätning av hjärtfrekven-sen och saturationen.
n=84 barn mellan 0-6 månader Borftall saknas
Nappar är billiga och effektiva vid smärtlindring vid venpunktion hos barn mellan 0-3 månader. Sackaros tillsammans med en napp verkar ge ytterligare fördelar vid smärtlindringen.
För barn mellan 3-6 månader krävs ytterligare studier.
Hög, 25 poäng
2 Författare
År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Devendra, G., Anil, A., Sanjay, D., Manish, T., Mukesh, K., Ravi, S., Prab-hat, S. & Uttam, S.
2006 Indien
An evaluation of effi-cacy of balloon infla-tion on venous cannu-lation pain in children: a prospective, random-ized, controlled study.
Syftet med studien var att utvär-dera den smärtstillande effekten av att blåsa upp en ballong på procedursmärta hos barn.
Kvantitativ Presumtiv slumpmässig studie Barnen delades in i tre grupper. en kontroll-grupp, en grupp där barnen fick klämma på en gummiboll under venpunktionen och en tredje grupp där barnen fick blåsa upp en ballong i 20 sekunder före venpunktionen. Smärtan utvärde-rades under venpunktionen med VAS och pain face scale. n=75 barn mellan 6-12 år Bortfall saknas
Resultatet visar att om barnet blå-ser upp en ballong under ven-provtagning så reducerades både förekomsten och svårighetsgra-den av procedursmärtan.
Medel, 21 poäng
Hartling, L., Newton, A., Liang, Y., Jou, H., Hewson, K., Klassen, T. & Curtis, S. 2013 Canada
Music to reduce Pain and Distress in the Pe-diatric Emergency De-partment
Syftet var att jämföra effekten av att lyssna på musik och vanligt genomförande på smärtan hos barn som genomgår venpunkt-ion.
Kvantitativ Presumtiv slumpmässig studie Barnen delades in i en kontrollgrupp och en mu-sikgrupp och spelades in samtidigt som förfat-tarna utvärderade barnens beteende. Smärtan skattades före under och efter venpunktionen med hjälp av OSBD-R. n=42 barn mellan 3-11 år Bortfall saknas
Musik kan ha en positiv inverkan på smärta hos barn som genom-går venpunktion.
Hög, 26 poäng
3 Författare
År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Inal, S. & Kel-leci, M. 2011 Turkiet
Distracting children during blood draw: Looking through dis-traction cards is effec-tive in pain relief of children during blood draw
Denna studie syftar till att under-söka effekterna av en distrakt-ionsmetod där barn fick titta ige-nom olika distraktionskort/ Flip-pits för att minska procedur-smärta och ångest under blod-provstagning
Kvantitativ Prospektiv, randomiserad kontrolle-rad studie
Barnen delades in i en kontrollgrupp och en test-grupp där barnen fick se på olika distraktions-kort. Barnen, föräldrarna och observatörerna in-tervjuades innan och efter provtagningen. För-äldrarna och observatörerna använde CAPS-ska-lan för att skatta barnens rädsla och smärta under provtagningen och FPS-R efter provtagningen.
n=123 barn mel-lan 6-12 år Bortfall saknas
Barnen var mindre rädda och hade mindre ont i försöksgruppen än barnen i kontrollgruppen. Hög, 29 poäng MacLaren, J.E. & Cohen L.L. 2005 USA A comparison of dis-traction strategies for venipuncture distress in children
Syftet var att jämföra effekten av två olika strategier att lindra smärta och ångest hos barn som genomgår venpunktion.
Kvantitativ Design saknas
Deltagarna delades in i tre grupper. en grupp där barnen fick se på en film, en grupp där barnen fick leka med en leksak och en tredje kontroll grupp. undersökningen utvärderades med hjälp av en modifierad version av Observation Scale of Behavioral Distress, VAS och barnen blev även filmade under proceduren.
n=88 barn mellan 1-7 år. Bortfall: 9
Resultaten av denna studie indike-rar att en film tycks vara mer stö-rande och mer effektiv för att minska smärtan än en interaktiv leksak vid pediatrisk venpunktion.
Hög, 25 poäng
4 Författare
År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Movahedi, A.F., Rostami, S., Sal-sali, M., Keikhaee, B. & Moradi, A. 2006 Iran
Effect of local refriger-ation prior to venipunc-ture on pain related re-sponses in school age children
Syftet med studien var att be-stämma effekten av att kyla in-sticksstället före venpunktion på smärtan och smärtrelaterade re-aktioner hos barn i skolålder.
Kvantitativ
Quasi-experiment studie
Barnen delades in i en test- och en kontroll-grupp. Innan provtagningen mättes blodtryck, puls och andning hos barnen, samma sak gjordes 5 minuter efter. Dessutom användes CHEOPS och Oucher scale under provtagningen och 5 mi-nuter efter för att skatta smärtan hos barnen. Hos kontrollgruppen genomfördes provtag-ningen som vanligt, hos försöksgruppen lades is-påsar 3 minuter innan provtagningen på den ar-men där provtagningen skulle genomföras.
n=80 barn mellan 6-12 år Bortfall saknas
Det var ingen stor skillnad i blod-tryck, puls och andning mellan grupperna. Däremot hade för-söksgruppen lägre poäng både när det gäller Oucher scale och CHEOPS. Alltså lindrar kylan smärtan under och efter provtag-ningen. Hög, 24 poäng Sadeghi, T., Mo-hammadi, N., Shamshiri, M., Bagherzadeh, R. & Hossinkhani, N. 2013 Iran Effect of distraction on children’s pain during intravenous
catheter insertion
Syftet med studien var att under-söka effekten av att trycka på en mjuk boll som en distraktions-metod hos barn som får en PVK med tanke på smärtintensiteten.
Kvantitativ Quasi-experiment studie Barnen de-lades in i en kontroll- och en försöksgrupp där barnen fick klämma på en mjuk boll. Data samla-des in med hjälp av ett frågeformulär och be-dömning av Wong–Baker FACES Pain Rating Scale. n=30 barn mellan 4-6 år. Bortfall saknas
Bollarna var mjuka och roliga att trycka på. Det var ett bra sätt att distrahera barnen med under PVK insättning.
Hög, 24 Poäng
5 Författare
År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Sparks, L., Setlik, J. & Luhman, J. 2007 USA
Parenteral holding and positioning to decrease IV distress in young children
Syftet med denna studie var att jämföra effekten av att föräldrar håller barnet i upprätt position och att barnet ligger ner för att minska barns lidande under PVK-inläggning.
Kvantitativ Design saknas
Barnen delades in i en kontrollgrupp där barnen fick ligga ner och en försöksgrupp, där barnen fick sitta i en förälders knä under venprovtag-ningen. Föräldrar fick fylla i ett frågeformulär om barnens tidigare hälsohistoria. Varje barn filma-des under insättning av PVK och alla filmer fick en kod som oberoende observatörer sen gick ige-nom. Dessutom skattades smärtan med hjälp av PBRS-R. n= 118 barn mel-lan 9 – 47 månader Bortfall: 17
Att ha barnet i en upprätt position vid IV- procedurer verkar vara ett effektivt sätt att minska smärtan på.
Hög, 24 poäng
Tak, J.H. & Van bon, W.H.J. 2005 Holland
Pain- and distress-re-ducing interventions for venepuncture in children
Syftet var att jämföra effekten av lokalbedövningsmedel (EMLA), placebokräm, procedurinformat-ion före och distraktprocedurinformat-ion under venpunktion för att undersöka den smärtstillande och ångest-dämpande effekten.
Kvantitativ Reducerad orthogonal design Barnen delades upp i 4 grupper. En grupp som fick EMLA före venpunktion, en grupp som fick ”placebo-kräm” före venpunktion, en grupp fick, under tiden de satt i väntrummet, titta på bilder och läsa om hur det går till när en venprovtag-ning görs och en fjärde grupp som fick titta på en film under provtagningen. Detta utvärderades med Groningen Distress Scale. För att bedöma smärtan användes, på barnen under 6 år, Oucher scale och på barnen över 6 år användes VAS.
n=136 barn mel-lan 3-12 år Bortfall saknas
Smärtan ökade under mättill-fällena, EMLA hade en smärtstil-lande effekt bara vid själva ven-punktionen. Placebo minskade smärtan, men effekten av EMLA var större. Information om proce-duren och distraktion med hjälp av en film visade inga effekter.
Hög, 27 poäng
6 Författare
År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Tüfekci, F.G., Çelebioglu, A. & Küçükoglu, S. 2009
Turkiet
Turkish children loved distraction: using kalei-doscope to reduce per-ceived pain during veni-puncture
Denna studie syftade till att ut-värdera effekten av distraktion för att minska upplevd smärta vid venpunktion hos friska barn i skolåldern.
Kvantitativ Design saknas
Barnen delades in i en kontrollgrupp och en för-söksgrupp där barnen fick titta i ett kalejdoskop. Smärtan under venpunktionen utvärderades med hjälp av VAS-skalan och WB-FPRS. n=206 barn mel-lan 7-11 år Bortfall saknas.
Det upptäcktes att distraktion som gjordes med kalejdoskop minskade effektivt smärtan i sam-band med venpunktion hos friska skolbarn. Hög, 23 poäng Vagnoli, L., Caprilli, S., Vernucci, C., Zagni, S., Mugnai, F. & Messeri, A. 2015 Italien
Can Presence of a Dog Reduce Pain and Dis-tress in Children during Venipuncture?
Syftet med denna studie var att utvärdera de positiva effekterna av Animal -assisted intervention (AAI) hos barn som genomgår blodprovtagning på sjukhus.
Kvantitativ Design saknas
Barnen delades in i en försöksgrupp och i en kontrollgrupp. Försöksgruppen hade en hund närvarande i rummet under provtagningen. Mät-metoder som användes innan, under och efter venpunktionen var Observation Scale of Behavioral Distress, The Wong-Baker Scale, VAS och The State Trait Anxiety Inventory.
n=50 barn mellan 4-11 år Bortfall saknas
Resultatet visar att närvaro av en hund i samband med venpunkt-ion minskar ångesten hos barnen, dock kan de inte se någon skillnad på smärtan mellan de två grup-perna. Hög, 27 poäng Wang, Z.X., Sun, L.H. & Chen, A.P. 2008 Kina
The efficacy of non-pharmacological meth-ods
of pain management in school age children receiving venepuncture in a paediatric
department: a random-ized controlled trial of audiovisual distrac-tion and routine psychological interven-tion
Syftet med denna studie var att jämföra effekten på smärta av audiovisuell distraktion med ru-tinmässig psykologisk intervent-ion (det vill säga förklara, tera-peutisk beröring, uppmuntran och guidade bildspråk) för barn i skolådern som genomgår ven-punktion på en pediatrisk avdel-ning.
Kvantitativ Design saknas
Barnen delades upp i tre grupper: en kontroll-grupp, en grupp där barnen distraherades genom att titta på tv och en där en konventionell psyko-logisk metod användes, det vill säga sjuksköters-kan pratade med barnen och förklarade för dem vad som skulle hända, lugnade dem genom berö-ring och frågade om deras favoritaktiviteter samt uppmuntrade dem. Efter provtagningen fick bar-nen och föräldrarna uppskatta smärtan med hjälp av VAS.
n=300 barn mel-lan 8-9 år Bortfall: 29
Resultatet visar att distraktion och den psykologiska metoden mins-kar smärtan hos barnen under provtagningen och att det inte tog lika lång tid att utföra dessa. Bar-nen i den psykologiska gruppen var mest samarbetsvilliga.
Hög, 29 poäng
7 Författare
År, Land Titel Syfte Design Metod Deltagare Resultat Kvalitetsgrad
Yoo, H., Kim, S., Hur, H.K. & Kim, H.S.
2011 Korea
The effects of an ani-mation distraction in-tervention on pain re-sponse of preschool children during veni-puncture
Syftet med denna studie var att kartlägga effekterna av en anime-rad distraktionsmetod på smärt-svaret hos förskolebarn som ge-nomgår venpunktion.
Kvantitativ
Quasi-experiment studie
Barnen delades in i en kontrollgrupp och en för-söksgrupp som fick se på en kort animerad film under provtagningen. Efter provtagningarna fick alla barnen uppskatta sin smärta med PCS. En sjuksköterska skattade barnens smärta med FRS under och efter provtagningen. Dessutom kon-trollerades pulsen innan och under provtag-ningen och kortisol och glukos nivåerna i serum analyserades.
n=40 barn mellan 3-7 år Bortfall: 7
Resultatet visar att det finns skill-nader mellan smärtan hos kon-trollgruppen och försöksgruppen. Pulsen, kortisol- och glukos-nivå-erna var lägre. Således hjälper det att avleda barnen genom att visa dem animerade filmsnuttar.
Hög, 29 poäng
