VEM VAR HON?
OM KVINNLIGA OFFER FÖR MORD I INTIMA
RELATIONER
VEM VAR HON?
OM KVINNLIGA OFFER FÖR MORD I INTIMA
RELATIONER
APRILLA THELL
Thell, A. Vem var hon? Om kvinnliga offer för mord i intima relationer.
Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för
hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2014.
I Sverige mördas 17 kvinnor om året av en man de är eller nyligen har varit i intimt förhållande med. Det innebär en kvinna var tredje vecka. Omständigheterna är oftast de samma. Separation, med kvinnan som drivande part. Mannen de lämnar är svartsjuk och av kontrollerande typ. Han har i situationen nästan alltid tydligt uttalade självmordstankar. Kvinnorna har vanligen sökt hjälp och i en del av fallen har man misslyckat med att identifiera deras riskfyllda situation. Genom att finna gemensamma nämnare hos kvinnorna eller i deras direkta närhet, kanske det går att förbättra riskbedömningen som görs när hon söker hjälp eller anmäler en utsatthet? Underlaget till arbetet består av domstolshandlingar och
förundersökningar. Teoretiskt kan man titta åt både kriminologiska och sociologiska teorier. Genom kvalitativ systematisk dokumentanalys av nämnt material har en del resultat framkommit; storleken på kvinnan, hennes
personlighet samt hennes ekonomiska situation. Vidare och för framtida forskning framkommer olika aspekter kring hur skyddsåtgärder för kvinnan fungerar.
Eftersom grunden till resultaten i denna uppsats vilar på relativt få fall vore det även av intresse att göra samma arbete på större mängd material för att se om resultatens styrka håller eller försvagas, samt om det framkommer flera resultat. Intimt partnermord är ett signifikant problem som påverkar både individer och samhälle. 17 offer, 17 långtidsinkapaciterade män och ett ännu större antal barn som utan skuld tillskrivs ett livslångt lidande med konsekvenser för deras framtid, hälsa och välmående.
Nyckelord: gärningspersonen, intim partner, kvinna, mord, offer, relation, riskbedömning
WHO WAS SHE?
THE FEMALE VICTIM OF INTIMATE PARTNER
MURDER
APRILLA THELL
Thell, A. Who was she? The female victim of intimate partner murder. Degree
project in Criminology 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and
society, Department of Criminology, 2014.
In Sweden, 17 women are murdered each year by a man they are or recently have been in an intimate relationship with. That means one woman every third week. The circumstances usually resemble. Separation initiated by the woman. The man she is leaving is most often a jealous and controlling type. He has clearly
expressed suicidal thoughts, caused by the situation. A larger number of the murdered women did seek help, and in some of the cases authorities has been unsuccessful in identifying the risk situation. Perhaps one could improve the risk assessment done when she is seeking help or reporting vulnerability by finding common factors among the women or in their immediate surrounding? The source of information is court records and criminal investigations. Theoretically, one can look at both criminological and sociological theories. Through qualitative
systematic document analysis of this material some findings emerged; the actual size of the woman, her personality and her financial situation. Furthermore, for future research, it reveals various aspects of the protective measures taken to keep the woman safe. Since the basis of the results in this paper rests on relatively few cases, it would be interesting to work with a larger amount of material. This could reveal if the results held their strength or weakened, and if there was more to be found. Intimate partner murder is a significant problem that affects both
individuals and society. 17 victims, 17 men incapacitated for a long time and an even larger number of children that without guilt are attributed with a lifetime of suffering including a huge impact on their future health and wellbeing.
Keywords: perpetrator, intimate partner, woman, murder, victim, relationship, risk assessment
INNEHÅLL
Innehåll ... 4 FÖRORD ... 6 INLEDNING ... 7 SYFTE ... 7 Frågeställning ... 7 Begreppsförklaringar ... 8 BAKGRUND ... 8 Socialstyrelsens dödsfallsutredningar ... 10 SARA – Riskbedömning ... 11 Projekt Karin ... 12Vad vet vi om kvinnorna ... 12
TEORETISK REFERENSRAM ... 13
Det idealiska offret ... 13
Traumatic Bonding Theory ... 14
Normaliseringsteorin ... 14
Köns- och Våldsperspektivet ... 15
Teoretisk reflektion ... 16
METOD ... 17
Material och Urval ... 18
Inklusionskriterier ... 18 Exklusionskriterier ... 18 Bortfall ... 18 Tillvägagångssätt ... 18 ETISK REFLEKTION ... 20 Förförståelse ... 20 RESULTAT ... 21 Storleken ... 22 Omaka ... 22 Ekonomi ... 22 Samtidig vårdnadstvist ... 23 Skyddsinsatser för kvinnan ... 23 DISKUSSION ... 23 Huvudresultat ... 24 Storleken ... 24 Omaka ... 24 Ekonomi ... 25 Skyddsinsatser för kvinnan ... 26
Begränsningar ... 26 Användbarhet/Nytta ... 27 Framtida forskning ... 28 SLUTSATS ... 29 REFERENSER ... 31
FÖRORD
Först av allt måste jag tacka en person som på inget vis har med denna uppsats att göra men som väl skakade om min värld och när han vid mitt livs första
föreläsning introducerade mig för ämnet Kriminologi, P-O Wikström. Livsomvälvande!! Vidare vill jag rikta ett enormt tack till Mikael Rying,
kriminolog på Rikspolisstyrelsen. Han har inte bara introducerat mig i ämnet för denna uppsats utan även varit behjälplig kring alla frågor jag haft, samt granskat uppsatsen innan publicering. Flertalet diskussioner har föranlett mig att bekräfta idéer samt rannsaka och se ur nya vinklar. En massa obetald tid lagd på en stundtals förvirrad men väldigt ämneshungrig student. Din kunskap har varit ovärderlig. Min fantastiska handledare Marie Väfors-Fritz (PhD, Malmö
Högskola), tveklöst institutionens bästa, som ytterst kompetent handlett mig och som aldrig kasserat utan bara ifrågasatt och genom diskussion väckt nya
tankebanor. Att guida utan att styra. Tack!!
Vidare behjälpliga genom mitt arbete och väl värda ett tack är; Susanne Gosenius (brottsoffersamordnare hos Polisen i Malmö) som vidare inspirerade genom sin fallspecifika föreläsning och som genom sitt arbete ger dessa kvinnor en röst som väl behöver höras. Birgitta Bergström (Polisen i Lund) som snällt bjöd på sin tid och förde diskussioner i den inledande fasen av arbetet. Kerstin Weigl, journalist på Aftonbladet som står bakom den fantastiska sidan dodadekvinnor.se. På ett professionellt sätt med avskalad sanning presenterar du människorna och belyser omfattningen. Jag förstår nu vilket oerhörd arbetsinsats du gjort.
För hårt och tungt arbete med sekretessgranskning av allt material, för
behjälplighet med utskrifter av förundersökningar samt domstolshandlingar och för oerhört trevlig service under min tid på Rättcentrum i Malmö när jag
granskade samtliga fall; tack till Pernilla Erlandsson och Jessica Ingelström, jurister på Polismyndigheten, Rättscentrum i Malmö.
Tack till alla på institutionen i Malmö samt mina medstudenter som bidrar till att bära utbildningen framåt, som hjälper varje tanke att utvecklas och som peppar mig att fortsätta och som hjärtligt ställer upp på de många diskussionerna. Som läser, hittar fel och styrkor samt bjuder på synpunkter, framförallt Maria, Li, Elize och Josefine!! Underbara Magnus Krook som alltid offrar en och annan sen akuttimme till att granska, bedöma och berömma. Sist men inte minst Stefan, Jack, Liam och Nikki som fått stå ut med min frånvaro (eller glatt varit utan mig) under detta projekts många timmar, samt (trots i vissa fall ringa ålder) fått delta i stundtals bisarra diskussioner och tankegångar.
INLEDNING
I Sverige mördas en kvinna var tredje vecka av en man som hon är eller har varit i intim relation med (Brå, 2007). Detta kan ses som en av de grymmaste
mordkategorierna, då det oftast sker i hemmet där hon skulle varit som tryggast, utfört av den som borde älskat henne mest. När brottsplatsen är det egna hemmet och förövaren är vår allra närmsta är det även som svårast att ageradå det är känslomässigt mer komplicerat att anmäla, eller agera mot, närstående.
I socialstyrelsens rapport ”Dödsfallsutredningar av vuxna och barn som avlidit med anledning av brott” (2014) granskar man tolv fall med kvinnligt offer och konstaterar att i tio av dessa fall utfördes mordet av dåvarande/före detta make eller sambo. Man talar även i rapporten om att kvinnorna oftast hade haft kontakt med någon myndighet innan de bragts om livet. Kvinnorna är inom samhällets räckhåll och myndigheterna är i behov av större kunskap för att kunna agera effektivare.
Brott sker i interaktion då människan inte handlar i ett socialt vakuum (Wikström et al., 2012). I denna typ av mord är inte offer och gärningsperson okända för varandra eller utan påverkan av varandra på grund av relationen. Därför är det viktigt att studera så många faktorer som möjligt kring gärningspersonen. Att kvinnor mördas av sina partners, trots att riskerna varit kända av myndigheter, bör kunna minimeras.
Genom tidigare forskning kan man utläsa en ganska tydlig bild av riskfyllda kombinationer och omständigheter som ökar benägenheten och utsattheten för våld och mord i intima relationer. Kriterierna och riskfaktorerna passar dock in på alldeles för många individer. Som komplement bör man försöka identifiera
individuella risker eller kontextanknutna risker kopplade till de kvinnor som fallit offer. Kanske finns det svar att finna hos kvinnan eller i samspelet mellan
individerna i relationen.
SYFTE
En stor andel av de mördade kvinnorna har varit i kontakt med någon myndighet (polis, sjukvård, socialtjänst) sedan tidigare (Socialstyrelsen, 2014), vilket pekar på ett behov av komplement till nuvarande riskbedömningar. Kanske är det möjligt att med större säkerhet avgöra nivån av risk, om man har valida variabler som pekar på högriskmarkörer för både honom, henne och samspelet.
Syftet är att identifiera individuella och perifera faktorer knutna till de kvinnor som fallit offer.
Frågeställning
Kan man utläsa gemensamma nämnare hos eller kring de kvinnor som fallit offer för mord i intim relation genom granskning av förundersökningar/
Begreppsförklaringar
Med intim relation menas dejtande par, pojk-/flickvän, sambo, särbo, make/maka eller före detta av endera.
Det dödliga våld som uppsatsen talar om kan i stort samlas under definitionen:
”De polisanmälda fall av våld som lett till döden, det vill säga mord, dråp, misshandel med dödlig utgång samt misshandel eller grovmisshandel och vållande till annans död och som av rättsväsendet slutgiltigt bedömts som kriminellt dödligt våld”
(Brå, 2007 s. 10).
Denna definition är hämtad från Brå:s rapport gällande utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i Sverige. Rapporten är skriven av Mikael Rying. Samma definition är enligt honom tidigare brukad av Wolfgang (1958) och Wikström (1992). I denna uppsats har dock gränsen dragits vid domslut med utfallet mord eller dråp. Allt av lindrigare grad som till exempel vållande till annans död, har sorterats bort eftersom ett vållande kan har varit oavsiktligt och därför eventuellt missvisande för resultaten i denna uppsats. Givetvis måste även rekvisiten för brottet vara uppfyllda när det gäller vållande, men det subjektiva rekvisitet kan då vara enbart oaktsamhet (Wennberg, 2011).
BAKGRUND
Tidigare forskning kring ämnet mord i intim relation har huvudfokus på förövaren – vilket oftast är mannen (Aldridge & Brown, 2003; Belfrage & Rying, 2004; Campbell et al., 2007; Dobash et al., 2004, 2009; Gauthier & Bankston, 2004; Kivivuori & Lehti, 2011; Weizmann-Henelius et al., 2011), eller en rådande livsomständighet som skilsmässa (Aldridge & Brown, 2003; Belfrage & Rying, 2004; Brå, 2001, 2007; Campbell et al., 2007; Socialstyrelsen, 2014). Mindre finns att finna kring de kvinnliga offren. Därav kommer bakgrundspresentationen till största del inrikta sig på dessa områden (förövare och livsomständighet), eftersom läsaren har nytta av att kunna se helheten. Vidare kommer en kortare presentation gällande vad man vet om kvinnorna och en del insatser/verktyg som är aktuella i Sverige, till exempel Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA) (Kropp et al., 1996) och Projekt Karin (Polismyndigheten, 2014). I Sverige har antalet mord i intima relationer minskat sedan 70-talet (Brå, 2007). Men mord i intim relation är fortfarande det vanligast förekommande dödliga våldet mot kvinnor i västerländska industriländer (vilket även innefattar Sverige) (Kivivuori & Lehti, 2011). Tidigare våld i relationen förekommer i minst hälften av fallen där en kvinna blivit mördad av partner/ex partner (Belfrage & Rying, 2004; Campbell et al., 2007; Dobash et al., 2009; Kivivuori & Lehti, 2011), vilket innebär att detta är en större enskild riskfaktor (Campbell et al., 2007; Dobash et al., 2004; Kivivuori & Lehti, 2011; Weizmann-Henelius et al., 2011). Risken för upprepat brott är dock väsentligt lägre för de som döms för mord av sin partner jämfört med de som enbart döms för misshandel av partner. Detta kan naturligtvis bero på det längre straffet, samt svårigheten att hitta ny partner på grund av brottets art (Grann & Wedin, 2002).
Den andra stora riskfaktorn är separation/skilsmässa på kvinnans initiativ, eller hot om detsamma i kombination med svartsjuka/kontrollbehov hos mannen (Brå,
2001, 2007; Campbell et al., 2007; Socialstyrelsen, 2014). I tillägg till detta kan man se vissa ökade risker kring en presumtiv gärningsperson som är arbetslös, har utövat sexuellt tvång mot partnern, har tillgång till vapen och/eller är psykiskt instabil (Campbell et al., 2007). Finns det barn till kvinnan i relationen, som ej är mannens biologiska, kan detta även bedömas som en riskfaktor (Campbell et al., 2007). Till skillnad från andra typer av mord, sker mord i intim relation oftast i eller kring hemmet (Dobash et al., 2004) och är av den anledningen vanligen vittneslöst (Brå, 2007).
När det finns en koppling mellan separation och mord i intim relation sker mordet med största sannolikhet inom ett år efter uppbrottet. Året efter separationen (speciellt från en kontrollerande, våldsam man med stalkingbeteende) innebär en ökad risk för kvinnan (Aldridge & Brown, 2003; Campbell et al., 2007; Dobash et al., 2009). Nästan hälften av fallen inträffar inom de första två månaderna
(Aldridge & Brown, 2003). En separation ökar sannolikheten för att mordet skall ske utanför det gemensamma hemmet. Alternativ brottsplats är ofta i direkt anslutning till kvinnans nya bostad (Aldridge & Brown, 2003; Brå, 2001). Man bör dock ha i åtanke att endast en liten del av våldsutsatta kvinnor som separerar faller offer för dödligt våld (Campbell et al., 2007; Dobash et al., 2009). Motiv som separation och svartsjuka minskar med ökad ålder (Brå, 2007). Hos de äldsta gärningspersonerna kan motivet istället handla om partners sviktande hälsa eller egen demenssjukdom (Aldridge & Brown, 2003).
Gärningspersonen har oftast minst en brusten relation i sitt förflutna (Dobash et al., 2004; Kivivuori & Lehti, 2011). Man ser en ökad risk för de kvinnor som ej är gifta med mannen. Ur gärningsmannaperspektiv kan det kopplas till upplevd otrygghet eller ostabil ekonomi (Dobash et al., 2009). Ur offerperspektiv att man som ogift/dejtande exponeras för fler risker (män) att träffa på en våldsam partner (Dugan et al., 2003). Behovet av kontroll, känsla av partners otrohet och
svartsjuka är många gånger grogrund till konflikten som orsakar konfrontationen i vilken kvinnan mördas (Dobash et al., 2004, 2009). Åldersskillnad verkar endast vara relevant om åldersskillnaden överstiger 10 år (Aldridge & Brown, 2003). Övervåld är vanligt förekommande när det handlar om mord i intima relationer (Aldridge & Brown, 2003). De vapen som används varierar mellan olika länder, vilket kan spegla landets vapentillgänglighet. I USA är det vanligt med skjutvapen (Aldridge & Brown, 2003; Campbell et al., 2007) medan det är vanligare med vasst föremål/strypning i England (Aldridge & Brown, 2003). I Sverige finner man kniv som det vanligaste mordvapnet och strypning som det vanligaste tillvägagångssättet om vapen ej brukas (Brå, 2001; 2007).
Våld och mord inom intima relationer är vanligare bland socioekonomiskt belastade grupper men förekommer i alla samhällsklasser (Brå, 2001; Dobash et al., 2009; Kivivuori & Lehti, 2011). Drog- eller alkoholbruk i relationen eller hos den ena partnern, ökar riskerna (Aldridge & Brown, 2003). Bland tidigare domar hos gärningspersoner i Sverige dömda för mord som skett i intim relation hittar man; olaga hot, våldshandling, egendomsbrott och trafikbrott (Belfrage & Rying, 2004). Samtidigt ser man även att dessa förövare i genomsnitt har mindre problem och bättre utbildning jämfört med gärningspersoner kopplade till andra typer av mord (Kivivuori & Lehti, 2011). Dessutom är de (jämförelsevis) oftare tidigare ostraffade (Belfrage & Rying, 2004; Dobash et al., 2004).
Ett litet antal av förövarna är tillsynes helt utan tidigare nämnvärda problem (Kivivuori & Lehti, 2011). Mord i intima relationer som av denna anledning är plötsliga och oväntade innehåller oftast extremvåld. Detta kan antas bero på en akut psykisk ohälsa som uppstår till följd av hastigt påkommet livstrauma (Dobash et al., 2009). Det är vanligare med tidigare känd psykisk ohälsa som exempelvis psykos eller personlighetsstörning (Brå, 2001; Campbell et al., 2007; Socialstyrelsen, 2014). Dock förekommer psykopater sällan som gärningspersoner gällande denna typ av mord (Belfrage & Rying, 2004). Självmordstankar i
kombination med psykisk sjukdom bör beaktas som riskfyllt (a.a.). Över 80 % av offer och/eller förövare har stått i kontakt med myndighet
(rättsväsende, sjukvård, socialtjänst) eller förekommande frivillig jourverksamhet knutet till våld i relationer inom ett år innan mordet (Campbell et al., 2007). När samhället erbjuder en möjlighet till alternativt-/skyddat boende verkar detta ha en skyddande inverkan på kvinnorna (a.a.). Samma sak gäller möjligheten till ekonomisk frihet för kvinnan (Campbell et al., 2007; Dugan et al., 2003). Samtidigt upplever män med starkt kontrollbehov ökad press av kvinnans
ekonomiska frihet vilket på så vis kan öka kvinnans utsatthet (Dugan et al., 2003; Gauthier & Bankston, 2004).
Att inte kunna återkalla sin anmälan gällande våld i intim relation (att lägga ner åtalet) är inte enbart positivt för kvinnan (Dugan et al., 2003). Kvinnans
magkänsla kan vara korrekt, gällande att ett åtal kan innebära utökad fara för henne samt för eventuella barn (a.a.). Även om det finns ett kontaktförbud utfärdat bryter minst en tredjedel av männen detta innan åtalet (Belfrage et al., 2010; Dugan et al., 2003). Frågan är vilket som skapar mest säkerhet kontra utsatthet när man tittar på skyddsåtgärderna ur två vinklar; skyddar kontaktförbud kvinnan från mannen genom minskad risk för konfrontation genom att de hålls åtskilda eller utlöser det ett behov av vedergällning hos mannen (a.a.)? Kanske kan omedelbar elektronisk övervakning stärka kontaktförbudets funktion (Polismyndigheten, 2013).
2007 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av Regeringen att långsiktigt intensifiera sitt arbete mot våld i intima relationer. Detta genom att kvalificera polisens kompetens, brottsofferskompetens, handlingskraft, verktyg samt genom att öka allmänhetens förtroende för myndigheter (Rikspolisstyrelsen, 2010). Till detta skulle bättre information nå allmänheten i upplysande och preventivt syfte (a.a.). En del av de nämnvärda resultaten blev;
→ Handbok/åtgärdskort för polisen.
→ Interaktivt utbildningsmaterial för polisen. → Utbildade handledare hos polisen.
→ Informationskampanjen ”Kom till oss.”
→ Informationsspridning, ökad medvetenhet hos polis/allmänhet. → Stärka polisens att arbeta ur brottsofferperspektiv.
→ Förbättrad samverkan mellan myndigheter och organisationer.
(Rikspolisstyrelsen, 2010)
Socialstyrelsens dödsfallsutredningar
Socialstyrelsen utreder dödsfall där barn fallit offer för brott samt vuxna dödsfall där närstående är förövaren, med kriteriet att det skall ha funnits ett hjälp- eller skyddsbehov (Socialstyrelsen, 2014). Vartannat år är socialstyrelsen skyldig att
redovisa sina slutsatser till Regeringen. Syftet är att bygga ett konkret underlag för åtgärdsförslag, samt en långsiktig kunskapsinhämtning (Socialstyrelsen, 2014). I rapporten rörande åren 2012 och 2013 förekommer tolv fall av kvinnomord varav tio är begångna i nära relation. Fördelningen mellan i relation och avslutad relation var 50/50 (Socialstyrelsen, 2014). I flertalet fall var en separation
(kommande eller gången) en del av orsaken. Tidigare våld i relationen, känt av en eller flera myndigheter, var aktuellt i sex av sju undersökta fall (Socialstyrelsen, 2014). Socialstyrelsen anmärker på sitt eget arbete vad gäller bristande
uppmärksamhet, bristande riskbedömningar och skyddsplaceringar samt bristande intern och extern samverkan (sinsemellan socialtjänst-polis och skyddat boende-polis) (a.a.). De tillskriver sig själva ett behov av förbättring på samtliga dessa punkter (a.a.).
SARA – Riskbedömning
Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA) (Kropp et al., 1996) är ett standardiserat instrument framtaget som stöd för de som skall göra
riskbedömningar gällande risk för våld i relationer. Det används av Kanadensisk polis och kriminalvård (Belfrage & Strand, 2002; Kropp et al, 1996). SARA:PV är en polisanpassad version av SARA:SV-2 som används av polisen i Sverige. Riskbedömningsinstrumentet SARA är framtaget för att man skall kunna göra en bedömning av risken för upprepat våld i relationen och utvecklat av företrädare för poliser samt forskare från Sverige och Kanada1 (Belfrage & Strand, 2003). I en utvärdering av SARA:SV-2 gällande graderingen av själva riskbedömningen såg man att flest utsatta hamnade på låg risk i samtliga av de tre kategorierna; ”Risk för partnervåld under den närmaste tiden (> 2 mån), Risk för partnervåld i framtiden, samt Risk för dödligt våld” (Belfrage & Strand, 2003 s.7). Resultatet stämde dåligt med verkligheten då man ser ett mönster av återfall inom just denna typ av brott (Belfrage & Strand, 2003). Detta är en viktig iakttagelse då insatser och skyddsåtgärder till stor del styrs av riskbedömningen som görs (a.a.).
Förövrigt kan det ses som oroande att nästan en fjärdedel av kvinnorna tackar nej till de skyddsåtgärder som erbjuds från polisens sida (a.a.). I resultaten kan man vidare utläsa en dubbelt så hög risk för upprepat våld i ett avslutat förhållande när man jämför med pågående förhållande (Belfrage & Strand, 2003). I fall med utfärdat besöksförbud var risken procentuellt påtagligt hög för upprepat våld, vilket vittnar om en korrekt prediktiv bedömning, men bevisligen hade
åtgärderna/insatserna dålig preventiv effekt (Belfrage & Strand, 2003; Belfrage et al., 2010). Men dessa fall kan även handla om vedergällningseffekten, där
restriktionerna utlöser stress och orsakar motaktion (Dugan et al., 2003).
I de fall där Polisen ej lämnar över skyddsansvaret till annan myndighet ser man dock ett mycket bättre resultat i form av mindre antal upprepade viktimiseringar (Belfrage et al., 2010). I frågan om riskbilden för dödligt våld kunde man inte göra någon analys av riskbedömningen då inget fall med dödligt våld förekom inom det område/tidsspann som denna utvärdering granskade (Belfrage & Strand, 2003).
Faktorer kring offret är en viktig del gällande prediceringen av offrets risk för utsatthet och bör vara en del av riskbedömningsverktyget (Belfrage & Strand,
1 SARA:PV heter i Kanada B-SAFER (Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk), på
2008). I utvecklingen av riskbedömningsverktyget SARA:PV har man därför adderat dessa faktorer kring offret som anses vara riskhöjande; inkonsekvent beteende/attityd (gentemot förövaren), extrem rädsla, otillräcklig resurstillgång, en livssituation som saknar säkerhet för individen och personliga problem
(Belfrage & Strand, 2008). I utvärderingen såg man att offerfaktorerna var av stor vikt för bedömarna (polisen). Högre grad av närvarande offerfaktorer i
bedömningen genererade högre riskgradering (a.a.). Den slutliga graderingen görs utifrån bedömningen och polisen bygger sin utvärdering på tidigare
erfarenhet/kunskap och magkänsla. Det finns inga givna gränser. Detta kan givetvis skapa eventuella individuella bedömningsskillnader (Belfrage & Strand, 2008; Mellgren et al., 2012; Grann & Wedin, 2002).
Projekt Karin
Eftersom det är vanligt att kvinnor som faller offer för mord i intim relation tidigare varit utsatta för våld i relationen (Belfrage & Rying, 2004; Campbell et al., 2007; Dobash et al., 2009; Kivivuori & Lehti, 2011) är det viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt identifiera de våldsutsatta kvinnorna. Projekt Karin är grundat via kvinnofridsprogrammet i Malmö och utifrån ett regeringsuppdrag gällande våld i nära relationer, har detta utvecklat av Polisen i Skåne
(Polismyndigheten, 2014). Karin är en polisstation med speciell målinriktning och anpassat för våldsutsatta kvinnor. Här kan man polisanmäla, få stöd (Malmö stads kriscentrum) samt få sina skador dokumenterade av Rättsmedicinalverket under ett och samma tak. Synsättet är holistiskt och skall även belysa barnens och gärningspersonens behov (Polismyndigheten, 2014; Rejmer et al., 2010). Projekt Karin skall även arbeta preventivt genom att sprida information
(Polismyndigheten, 2014). Sett ur perspektivet samhällsnivå vill Projekt Karin minska våld i nära relationer genom att lyfta upp problemet på politisk nivå, sett ur individperspektiv vill projekt Karin minska riskfaktorerna kring individen (Rejmer et al., 2010).
Efter en utvärdering framkom det att Projekt Karin lyckats fånga in en grupp kvinnor som tidigare inte velat kontakta myndighet. Samlokaliseringen, samplaneringen och den ombonade miljön har upplevts väldigt positivt av de utsatta kvinnorna (Polismyndigheten, 2014; Rejmer et al., 2010).
Vad vet vi om kvinnorna
Omkring en tredjedel av kvinnorna som mördas i Sverige av en man de är eller har varit i intim relation med, har utländskt ursprung.I de flesta av dessa fall kommer även mannen, gärningspersonen, från samma eller intilliggande
ursprungsland (Belfrage & Rying, 2004; Brå, 2001, 2007). Detta ger en hint om en överrepresentation av denna grupp, i jämförelse med gruppens procentuella andel i den svenska befolkningen (Belfrage & Rying, 2004; Brå, 2001, 2007). Det är dock en väldigt liten andel av invandrarna i Sverige som detta handlar om och man kan tänka sig att det förekommer en ökad andel människor i denna grupp som lider av post traumatisk stress (PST) (Belfrage & Rying, 2004; Brå, 2007). Det kan även handla om kulturella värderingar som skiljer sig från de svenska (Belfrage & Rying, 2004).
Enligt Brå (2001) såg man en ökad koncentration av kvinnliga offer i åldrarna 30-50 år (åldersspannet var i detta fall 17-86 år) och motsvarande siffror i Brå (2007) var ökad koncentration av offer i åldrarna 40-49 år (åldersspannet var i detta fall 15-87 år). Detta kan kopplas till att separation och svartsjuka, som kan tänkas vara
vanligare förekommande i dessa åldersperioder för att sedan avta med stigande ålder (Brå, 2001, 2007).
Offrets alkoholpåverkan vid tiden för mordet är lägre vid jämförelse med kvinnliga offer för övriga mord (Brå, 2001, 2007). Riskhöjande faktorer hos kvinnan är (enligt SARA:PV); inkonsekvent beteende och attityd (gentemot förövaren), extrem rädsla, otillräcklig ekonomiska eller sociala medel till att kunna genomföra en separation och/eller en livssituation som saknar säkerhet för henne samt personliga problem (Belfrage & Strand, 2008).
TEORETISK REFERENSRAM
Svårigheten med teoretiska referensramar i detta fall är att uppsatsen kretsar kring offret. Av givna anledningar behandlar de flesta teorier inom kriminologin den kriminella, det vill säga gärningspersonen. Viktimologiska teorier rör sig i sfären mellan olika kunskaper, som kriminologi och sociologi. Brottsoffermyndigheten fick 2001 i uppdrag av regeringen att färdigställa ett viktimologiskt
forskningsprogram eftersom man fann att kunskaperna inom detta område var för svaga (Brottsoffermyndigheten, 2002). Man vill att den viktimologiska
forskningen helt skall utgå från offrets situation och inte bara beröra det perifert (a.a.). För teorier om kvinnans utsatthet kan man vända sig till den sociologiska sfären som i många fall, speciellt när det gäller våldsutsatta kvinnor, kan upplevas ha ett viktimologiskt synsätt. Givetvis kan man även ägna en tanke åt Christies det
idealiska offret, samt köns- och våldsperspektivet, även om de två senare inte är
direkt offerrelaterade. De kan trots detta ses som viktiga eftersom det är i relation med (eller nyligen avslutad) gärningspersonen som kvinnan blir mördad, varpå en genusaspekt kan anses relevant att beakta.
Det idealiska offret
Enligt Christie är det staten som konstruerar brott vilket ger densamma makten att bestämma över antalet brott i samhället. Detta stämmer överens med
abolitionismens tankar om brottet som en social konstruktion (Sarnecki, 2009). När det handlar om mord i intima relationer skulle säkert många av offren passa in som idealiskt oskyldiga enligt Christie. Det idealiska offret är en svag, sjuk, gammal eller mycket ung person som sysslade med något respektabelt när hen blev utsatt, samt befann sig på en oskyldig plats vid en oskyldig tidpunkt och som inte har någon relation till gärningspersonen (Christie, 1986). Kvinnorna denna uppsats talar om är kvinnor som inte har kunnat anses vara på fel/olämplig plats, eftersom brottsplatsen vanligtvis är densamma som deras eget hem. Dock kan man väga in tanken att många av dessa offer tidigare blivit våldsutsatta på denna plats av samma gärningsperson, vilket då inte gör platsen så oskyldig. Därtill kan man fråga sig om Christie då menar att hemmet inte är en plats de bör vistas på, eftersom de känner till våldsproblemet. Den uppenbara relationen till
gärningsmannen tar väl också udden av det enligt Christie, idealiska i dessa kvinnors offerstatus.
Den idealiska gärningspersonen upplevs som farlig, moraliskt förkastad, stor, elak och okänd för offret – ju mer främmande desto bättre (Christie, 1986). Denna beskrivning kan till viss del passa in på gärningspersonerna gällande mord i intim relation. En person som flertalet gånger slagit kvinnan och som har starkt
kontrollbehov samt svår svartsjuka. Dock är han samtidigt kvinnans
make/sambo/pojkvän och eventuellt barnens far. Han kan inte heller anses befinna sig på ”fel” plats och kanske kan han eller ej ses lika idealisk som andra
mångkriminella marginaliserade män. Det handlar heller aldrig om en för offret okänd person.
Traumatic Bonding Theory
Dutton och Painter (1981) talar i sin teori Traumatic Bonding om ett speciellt offertillstånd hos den utsatta individen. Våldsrelation består av två komponenter, nämligen förövare och offer – överläge och underläge – som är i en kraftobalans. Detta skapar osäkerhet hos offret, samt en känsla av att vara i behov av förövaren (Dutton & Painter, 1981; 1993). Man kan se en stark anknytning växa fram ur det intermittenta våldet i parrelationen (Dutton & Painter, 1981; 1993; Walker, 1979). Denna anknytning liknar den som Bowlby2 presenterade för spädbarn men är applicerad på vuxna kärleksrelationer och utmynnar i olika beteenden relaterade till olika anknytningsprocesser i relationen (Dutton & Painter, 1993). Ju längre relationen har varat, desto svårare har kvinnan för att lämna.
Orsakerna kan också diskuteras i termer av åtagande och investering av tid, pengar, känslor mm. (Dutton & Painter, 1993). Ekonomin kan även vara avgörande för om kvinnan anser sig kunna lämna relationen. Däremot kan man inte se några samband mellan nivå av våld och av den anledningen avslutad relation (Dutton & Painter, 1993). Om kvinnan väl lämnar så sjunker ofta hennes upplevda rädsla vilket i många fall ger näring åt känslan av anknytning till och behov av mannen. Detta kan vara förklaringen till att så många kvinnor återgår till den destruktiva relationen (a.a.).
Man kan se en viss problematik med att offerbegreppet oftast sammanknippas med passivitet och svaghet (Kelly et al., 1996). Detta kan medföra viss
stigmatisering av de personer som tillskrivs offerstatus. Man har försökt bryta offervärderingen genom att ersätta ordet offer med överlevare, vilket förknippas med helt andra värden. Dock betraktas orden som motsatser istället för synonymer (Dutton & Painter, 1993).
Normaliseringsteorin
I normaliseringsteorin beskriver Lundgren att våldet mot kvinnan kan komma att ramas in av en normaliseringsprocess. I denna i förringas våldets allvar och det som är positivt i relationen/livet attribueras som särdeles positivt, vilket väl kan upplevas som så, i relation till våldet (Dutton & Painter, 1981; Lundgren, 2004). På så vis kan kvinnans interna validering vara skev, vilket kan vara bidragande till att hon fortfarande upplever sig ha positiva känslor för sin partner (Dutton & Painter, 1981). Detta har likheter med ”Stockholmssyndromet3” eller
”Gisslansyndromet4” (Dutton & Painter, 1993; Lundgren, 2004). I processen kan även kvinnan komma att betrakta mer ur mannens perspektiv och anamma hans
2 Bowlby’s anknytningsteori – vikten av den tidiga omvårdnaden i ett spädbarns liv där
känslomässiga kontakter knyts som visat sig viktiga för barnets sociala och emotionella utveckling.
3 Ett psykologiskt tillstånd där offerperson utvecklar relation till gärningsperson och tar parti med
denna mot exempelvis polisen, detta för att gärningspersonen visar varma sidor som växer sig starka i relation till den negativa upplevelsen och för att man vill vädja till gärningspersonens goda sidor.
givna orsaker till våld och kontroll som de rätta. På så vis kan hon komma att lägga skuldbördan på sig själv (Enander & Holmberg, 2005; Lundgren, 2004). Walker (1979) menar å andra sidan att kvinnan inte alls behöver se mannens handlingar som korrekta, eller lägga skulden på sig själv. Istället agerar kvinnan så som mannen önskar eftersom hon finner det strategiskt lämpligt ur
överlevnadssynpunkt i de fall då hon ej uppfattar andra möjliga
handlingsalternativ (Walker, 1979). Detta utmynnar till sist i en form av inlärt beteende (a.a.). Kontrollen medför oftast även en isolering av kvinnan vilket minimerar alternativa synsätt kring hennes livssituation. Resultatet blir givet ett sakta sjunkande självförtroende och begrepp om egenvärde, vilket gör kvinnan till sin egen fångvaktare (Lundgren, 2004). Utöver de känslor som kvinnan kan hysa för sin partner kan även rädslan skapa starka band (Enander & Holmberg, 2005). Rädslan kan ha tudelad betydelse på så vis att den kan både binda kvinnan till mannen och den kan även vara utlösande faktor till relationsuppbrott (a.a.). Normaliseringsprocessen är en aktiv process i fyra steg; gränser utplånas och förflyttas, isolering, växelvis våld/värme och internalisering (Lundgren, 2004). Enligt Lundgren sker våldet i en av mannen mycket medveten process i vilken han har kontroll över sitt våldsbruk mot kvinnan och hon kommer efter viss tillvänjning betrakta våldet som ett ”naturligt vardagsinslag” (a.a.). Våldet är oftast ett steg i en gränsdragning från mannens sida, där han slår för att markera gränser som ej får överskridas. Gränserna är sällan helt givna, och dess labila natur gör att kvinnan får svårt att hålla kontroll över dem och på så vis hamnar hon i ständigt underläge (Lundgren, 2004). Kvinnorna isoleras ofta, både fysiskt (det sociala livet) och psykiskt (kvinnans tankar och känslor). Detta påverkar givetvis möjligheten för yttre påverkan och alternativa val för kvinnan (Lundgren, 2004). Genom att variera våldet med värme och kärlek skapar han även en känsla av tillit hos kvinnan som oftast låter de positiva handlingarna växa sig starkare än våldet. I detta läge gör givetvis kvinnan allt för att generera de positiva sidorna hos mannen, och undviker därmed de beteenden som av mannen upplevs som oönskade (a.a.). Dock handlar mannen oftast kontrollerat irrationellt och på så vis finns det till sist inget givet mönster för kvinnan att följa (a.a.). Mannen
internaliserar sina ideal hos kvinnan och får henne att uppfatta dem som korrekta. Hon värderar sig själv utifrån hans ögon och dömer sig själv utifrån hans
handlingar (a.a.).
Köns- och Våldsperspektivet
Könsperspektivet menar att mord i intim relation utförs av män som vill ha kvar en stark patriarkal struktur, alltså manlig dominans i samhället (Kivivuori & Lehti, 2011). Sexism är motivationen (Felson & Lane, 2010). Detta är direkt relaterat till den socialiseringsprocess som dessa män genomgår under sin uppväxt (Kivivuori & Lehti, 2011). Ett bra exempel på det är könsnormen, som tillskriver pojkar och flickor olika acceptans gällande olika beteenden (Eliasson, 2008). Våld eller mord med kopplingar till intima relationer har inget med social ställning att göra (Kivivuori & Lehti, 2011). Etiologin5 gällande våld i intima relationer är annorlunda jämfört med annat våld (Felson & Lane, 2010). Könsperspektivet trycker på en mer specialiserad typ av kriminalitet hos mannen (Kivivuori & Lehti, 2011).
Våldsperspektivet menar att samma strukturer ligger bakom våld och mord i intima relationer som vid annat våld (Kivivuori & Lehti, 2011). Etiologin är densamma (Felson & Lane, 2010). Våldsbenägenhet och låg socioekonomisk status (SES) har samband och kan tära extra mycket när man lever i en nära relation. Dock förekommer våld och mord i intima relationer inom alla samhällets klasser (a.a.). Den våldsamma partnerns förmåga till självkontroll blir direkt avgörande (a.a.). Enligt våldsperspektivet är dessa män benägna att bryta mot flera olika typer av normer, samt att de ej är specialiserade inom specifik kriminell genre utan oftast versatila (a.a.).
Enligt Felson finner man mer stöd för våldsperspektivet (Felson & Lane, 2010). I kontroller för respektive perspektiv fann han bland annat att män som brukar våld mot kvinnor oftare har blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn jämfört med män som brukade våld mot andra män. Dessutom var de oftast våldsbenägna och kriminella (a.a.). De hade flera likheter med män som var våldsagerande mot andra män (a.a.).
Det förekommer dock en del kritik mot Felsons förkastande av könsperspektivet. Han upplevs starkt förespråka våldsperspektivet och därmed vinkla sitt sätt att bedöma resultaten på (Robinson, 2003; Hanson Frieze, 2003). Bland annat
bortförklarar Felson delar av det feministiska perspektivet (könsperspektivet) med att kvinnor är känsligare än män för våld och upplever det mer traumatiskt
(Hanson Frieze, 2003; Felson, 2002). Enligt Felson är våld våld oavsett om ursprunget är sexistiskt eller ej (Hanson Frieze, 2003; Felson, 2002, 2006). Vidare hävdar Felson att det handlar om män som även har annat kriminellt beteende och är själviska men inte sexistiska (Felson, 2006). Att våld förekommer i hemmet beror på friktioner som uppstår för att man lever tillsammans, samt att övergreppen kan ske insynsskyddat. Att begå våld i skydd av hemmets väggar är en direkt orsak av samhällets stigmatisering av mäns våld mot kvinnor, det vill säga att det inte är accepterat av samhället (a.a.). Synsättet kan även utläsas i Felsons tolkning av våldtäkt som enligt honom baseras på respektive köns olika sexuella drifter, samt att kvinnans nej inte alltid är ett nej och därmed är svårtolkat för mannen (Felson, 2002, 2006; Robinson, 2003).
Teoretisk reflektion
Kring kvinnor som faller offer för mord i intima relationer är kanske Christies teori överflödig utom ur spektrat att det är just kvinnan som är offer. Ser man till att ett större antal av kvinnorna utsatts för tidigare våld i hemmet, kan hemmet tyckas var en miljö som de inte borde vistas i, vilket av naturliga skäl kan ses som en besvärande omständighet. Rådande samhällssyn och fysisk fakta gör dem till mer idealiska som offer. Kvinnor är oftare lågavlönade och därmed många gånger i ett ekonomiskt underläge och dessutom oftast fysiskt svagare. Dock är de
höggradigt bekanta med gärningspersonen vilket ger luft åt de sociologiska teorierna som talar om samspelet i utvecklandet av den destruktiva relationen. På sitt sätt kan man sammankoppla köns- och våldsperspektivet med det idealiska offret då de inte direkt förskönar förövarens (mannens) framtoning. Manlig dominans, patriarkal struktur och sexism speglar den manliga skulden. Dessutom talar Felson om att kvinnan har närmre till offerrollen på grund av att hon
upplever våldet som mer traumatiserande. Att offerstatusen kan vara
våldsperspektivet, har en mångfacetterad kriminalitet ger mer styrka åt bilden av en idealisk förövare än av en etablerad familjefar.
Gällande de män som enbart brukar våld inom relationen kan man fråga sig om det då skulle handla om män som uppfattat samhällets stigmatisering av våld mot kvinnor och utav den anledningen enkom begår denna brottstyp i en
insynsskyddad privat miljö? Män som inte lever ut sitt eventuella våldsbehov helt okontrollerat, utan som har anpassat det efter samhällets utveckling för att skydda sig själva. Detta skulle i så fall tillskriva denna typ av gärningsmän en vilja att utåt sett önska ge bilden av att de följer samhällets normer, vilket andra typer av ”offentliga” våldsverkare kan tyckas sakna.
I normaliseringsteorins process kan man se kopplingen till traumatic bonding theory på så vis att de båda följer upp skapandet av anknytning som sker stegvis. Offret (kvinnan i detta fall) vaggas in i misstro till sig själv och tilltro till behov av gärningspersonen (mannen i detta fall). Samtidigt hamnar hon längre ifrån den upplevda möjligheten att enkelt ta sig ur relationen. Även rädsla skapar band. Dessa band utgör dock inget avhållsamt skyddsnät utan snarare ett fastbundet tvång.
Ekonomi är en återkommande aspekt i teorierna. Offret blir mer idealiskt om det är betydligt ekonomiskt svagare än gärningspersonen. I traumatic bonding theory talar man om den upplevda eller faktiska ekonomiska investeringen i relationen som en anledning till att inte lämna samtidigt som en ekonomisk styrka kan ge trygghet i att våga lämna. Detta skulle tala för att finansiellt starkare kvinnor som inte investerat hela sitt kapital i relationen oftare lämnar, vilket stämmer väl överens med att problem med våld i relationer verkar vara oftare förekommande i kombination med låg SES. Samtidigt kan en låg SES tära extra hårt i relationen och kanske på så vis vara en utlösande faktor. Frågan är bara om en kvinna som stöttas ekonomiskt, säkrare kan ta sig ur en destruktiv relation eller om hon utsätts för större fara då mannen kan komma att uppleva större frustration.
METOD
Uppsatsen genomförs genom att titta närmre på de fall av mord eller dråp utfört av gärningsperson som är i eller har varit i intim relation med det kvinnliga offret. Kvalitativ metod och dokumentanalys utifrån de handlingar som finns
tillgängliga. Det innebär i detta fall förundersökningar och domstolsprotokoll rörande fall aktuella för uppsatsen och som skett i Skåne under tidsperioden 2009-2013. Analysmetoden är en systematisk textkondensering av tvärsgående analys (Björklund & Paulsson, 2003; Malterud, 2009). En systematisk textkondensering kan användas vid tvärsgående analys när man vill utveckla beskrivningar och är väl fungerande när man söker efter gemensamma drag (Malterud, 2009).
Kvalitativ metod används ofta då man vill förstå och beskriva (a.a.). Den kvalitativa forskningsmetoden är i detta fall aktuell med tanke på materialet (textdokument). En genomgång av detta kan hjälpa till att identifiera mönster så att ny kunskap kan växa fram (a.a.) samt att forskningsmetoden är väl lämpad när man vill utveckla kunskap om kvaliteter, egenskaper och karaktärsdrag samt i vilka sammanhang olika fenomen uppstår (a.a.). Detta kan bidra med förståelse för gemensamma drag, typiska egenskaper och variationer då gemensamma
egenskaper och fenomen tas ur sin ursprungskontext och studeras tillsammans för att utveckla en kunskapsbas kring just dessa fenomen(Malterud, 2009).
Material och Urval
Materialet besår av förundersökningar och domstolshandlingar. Urvalet är samtliga fall av kvinnor mördade av intim partner som skett i Skåne mellan åren 2009-2013. Antalet år för att få en rimlig plattform för omfattningen av arbetet. Begränsningen till Skåne för att hålla arbetet inom ett länspolisområde vilket påtagligt förenklar tillgängligheten av de handlingar som är aktuella för denna typ av brott. Både omfattningen och begränsningen kan ses som rimligt för att kunna få fram relevanta resultat inom ramen för ett uppsatsarbete.
Inklusionskriterier
Mord av kvinnligt offer som har haft intim relation med gärningspersonen. Offret skall vara minst 15 år eftersom det handlar om intima relationer och mordet skall ha skett i Skåne. Domen i målet måste ha fallit inom tidsramen för år 2009-2013. Gärningspersonen dömd till mord alternativt dråp.
Exklusionskriterier
Fall som ej är inom ramen för inklusionskriterierna. Andra typer av närliggande mord, som heders-/familjerelaterade, där mordet ej föregåtts av en intim relation. Mord av minderårig som utnyttjats sexuellt av förövaren, då detta ej enligt rådande samhällsnorm är att se som en etablerad relation. Utökat självmord, där även gärningsmannen omkommit. Gärningspersonens dom ej rubricerad som mord eller dråp.
Bortfall
Eventuella bortfall handlar om ärenden som av någon anledning sekretessbelagts och därmed ej finns tillgängligt för allmän person. Dock har inget sådant bortfall förekommit i detta urval. Man kan även tänka sig att det finns ett visst mörkertal, som olösta fall eller försvunna personer. Dessa kan ha bragts om livet av intim partner i nystartad relation på dejtingstadiet som ej är känd för omgivningen. Handlar det om olösta fall, eller fall där orsaken mord ej är känd, kommer de inte med i statistiken. I ett litet land som Sverige blir givetvis detta bortfall minimalt, men tittar man åt större länder, som USA, kan detta givetvis röra sig om ett relativt stort antal individer. I en del fall kan det vara partnern eller ex partnern som är förövaren, men bevisen håller inte för den rättsliga prövningen. Om inte gärningen går att bevisa kan det ses som ett eventuellt bortfall. I detta urval fanns dock inget bortfall på grund av sekretess, då detta enligt begäran i så fall skulle redovisats av polismyndigheten.
Tillvägagångssätt
Ärende6 upprättades hos Polismyndigheten i Skåne och aktuella fall för uppsatsen begärdes ut. Begäran rörde samtliga förundersökningar med brottskod 0310 (fullbordat mord/dråp utan användning av skjutvapen, mot kvinna) och 0312 (fullbordat mord/dråp med användning av skjutvapen, mot kvinna) samt en gallring av dessa fall enligt inklusions-/exklusionskriterierna för denna uppsats. Inklusions och exklusionskriterierna tillfördes i ärendets begäran för att minimera antalet fall som skulle granskas av juristerna. Vidare begärdes att ett eventuellt
bortfall på grund av sekretess skulle redovisas till antal. Polismyndigheten krävde etiska rådets utlåtande7 som bilaga till ärendet.
Samtliga fall inom given tidsram fanns tillgängliga i Polismyndighetens
Rationella anmälningsrutinsregister (RAR-register).8 Arton fall identifierades som relevanta enligt inklusions-/exklusionskriterierna. Dessa handlingar genomgick sedan sedvanlig sekretessprövning (på grund av ämnets känsliga natur), samt en juridisk prövning innan utlämning. Handlingarna är offentliga enligt
tryckfrihetsförordningen 2:a kapitlet, 12§. Visst material i förundersökningarna var sekretessbelagt. Detta gällde exempelvis fotografier tagna av offret på platsen för mordet, samt vissa tekniska analyser av föremål på brottsplatsen såsom mordvapnet. Frånfallet av dessa uppgifter är dock inget som påverkar det uppsatsen ämnar undersöka.
I inledande skede av den kvalitativa granskningen fastställdes först om samtliga arton fall var relevanta. Vid närmre granskning av varje enskilt fall föll fyra stycken ifrån på grund av att ärendet hade blivit nedlagt redan innan den rättsliga prövningen. Vidare genomgång av resterande resulterade i att ytterligare fem fall sorterades bort då dessa föll utanför kriterierna på grund utav att mordet visade sig var genomfört av annan person än för uppsatsen gällande gärningsperson, såsom annan kvinna, son eller bror eller att den slutgiltiga domen ej blivit mord/dråp utan vållande till annans död (se tabell 1). När detta arbete slutförts var det återstående samlade underlaget nio ärenden.
Tabell 1, urvalsprocessen
År Antal Annan GP Nedlagd FU Vållande Kvar
2009 3 1 2 0 0 2010 3 0 1 1 1 2011 4 2 1 0 1 2012 5 1 0 0 4 2013 3 0 0 0 3 Totalt 18 4 4 1 9
GP= gärningsperson; FU= förundersökning
Förfaringssättet i hela urvalsprocessen, som försäkrar att samtliga fall kommer med när man sedan via respektive tingsrätt begär ut domstolshandlingarna, är rekommenderat av Mikael Rying, kriminolog på Rikspolisstyrelsen. Rying har bedrivit forskning på liknande material (Belfrage & Rying, 2004; Rying, 2001, 2007). Domstolshandlingarna, som är offentliga, begärdes ut från aktuella tingsrätter i Skåne (Malmö, Lund och Ystad). Domstolshandlingarna fanns tillgängliga både digitalt och i pappersformat.
Vidare i arbetet har de stycken som handlar om det kvinnliga offret lyfts ur materialet för att få en hanterbar textmängd. Enligt Giorgis metod gjordes en explorativ tematisk analys, varpå materialet tematiserades först efter
genomläsning (Björklund & Paulsson, 2003; Malterud, 2009). Vidare, via systematisk genomgång, identifierades meningsbärande enheter som sedan
kommer att presenteras utifrån de olika kategorierna (faktorerna) (a.a.). En matris
7 Diarienummer för utlåtandet: HS60- 2014/343:2 (2014-04-04)
gjordes för att utan svårigheter kunna rekontextualisera9 det dekontextualiserade10 materialet. En rekontextualisering säkerställer att resultaten överensstämmer med originaltexten (Björklund & Paulsson, 2003; Malterud, 2009). Matrisen
utformades på så vis att varje fall fick en specifik kod vilken antecknades tillsammans med varje dekontextualiserad enhet. Utöver detta angavs även ett sidnummer samt att typ av handling angavs; tingsrättsprotokoll, hovrättsprotokoll, protokoll från högsta domstol eller förundersökningsprotokoll. Närbesläktade fenomen studeras således tillsammans för att sedan valideras genom att tolkningen för de enskilda egenskaperna överensstämmer med sitt ursprungskoncept.
ETISK REFLEKTION
Valet av material är grundat på den tillgängliga informationen som finns då huvudpersonerna ej längre är vid liv. Det är inte moraliskt försvarbart eller av god etisk sed att intervjua anhöriga till offren. Därför var ej heller informationsbrev till anhöriga aktuellt (Gustafsson, 2005; Bryman 2011). Arbetet utformas med
eftertanken på hur det färdiga materialet kan komma att påverka eventuella efterlevande. Med hänsyn till ämnets och materialets känsliga natur gjordes en etikprövningsansökan, vilken godkändes helt utan invändningar av Malmö Högskolas etikråd.
Inga risker eller komplikationer kan uppstå för de individer som studien bygger på då samtliga deltagare är avlidna. Däremot är det givetvis ändå av stor vikt att ingen person på något vis kan identifieras eller direkt kännas igen på ett sätt som kan upplevas som känsligt eller stötande för efterlevande. Därför ämnas det genom arbetet att framställa mönster på gruppnivå och inte enskilda drag på individnivå. Uppsatsen har inte som avsikt att peka på saker som kvinnan kunde gjort annorlunda, utan enbart söka finna eventuella gemensamma variabler. Största möjliga försiktighet kommer att tas vid rapporteringen av resultaten för att undvika identifiering. Undersökningen ämnar inte gå in på gärningspersonerna, mer än i bakgrundspresentationen, och då endast i generella drag utifrån tidigare forskning.
När man plockar fram riskfaktorer måste detta ställas mot risken att felaktigt utpeka och på så vis i onödan orsaka oro som i allvarlig mening kan påverka individens liv på ett sätt som ej kan anses som skäligt. Riskfaktorer av den art som kan framkomma genom detta arbete avses därför att användas i kombination med andra, redan kända riskfaktorer som ett komplement till helhetsbilden. Avsikten är givetvis inte att skuldbelägga något offer, bara att kanske komma ett steg närmre möjligheten att rädda någon utsatt genom att utreda ifall det finns något mönster som man kan tyda utifrån offren för intimt partnervåld.
Förförståelse
Till viss del kommer åsikter och förutfattade meningar med i arbetet och beroende på tidigare erfarenheter skapas en förförståelse (Malterud, 2009). Genom att jag tidigare skrivit arbete inom närliggande område har jag byggt upp en viss
9 För att säkerställa att de textstycken eller sammanhang som man lyft ur originaltexten fortfarande
stämmer överens med ursprungsmaterialet. Alltså att validera delarna i förhållande till helheten.
10 Att tillfälligt lyfta ut delar av en text för närmre studie tillsammans med andra textdelar och
förförståelse som klart kan påverka mina tankar kring aktuella teman. Detta är jag medveten om. Jag skall i största möjliga mån försöka bortse från det när jag tar in mitt första helhetsintryck av materialet. Det är viktigt att hålla sig öppen får materialets intryck (Björklund & Paulsson, 2003). Givetvis bör förförståelsen reflekteras över genom hela arbetets gång (a.a.).
Eftersom jag tidigare under utbildningen skrivit en B-uppsats som berörde samma ämne, men med vinkling åt gärningspersonen har jag stött på en del teman som kan komma vara aktuella även i denna uppsats. Utbildningen har även bjudit på ämneskunniga föreläsare. Detta ger en förförståelse kring teman som till exempel separation, ålder/åldersskillnad, gift/sambo/särbo, barn med annan eller samma man som gärningspersonen, tidigare förekomst av våld i relationen (BRÅ, 2001, 2007; Campbell et al, 2007; Dobash et al, 2009; Gauthier & Bankston, 2004; Kivivuori & Lehti, 2011; Socialstyrelsen, 2014).
RESULTAT
Det finns flera faktorer som är knutna till eller kring kvinnan som känns viktiga. En del har redan tagits upp tidigare i uppsatsens bakgrund. Resultatdelen kommer att innehålla en kortare genomgång av det mer generella som är känt sedan tidigare för att sedan presentera huvudfynden i olika rubricerade kategorier. En del faktorer som tagits upp tidigare i uppsatsen kan tydligt bekräftas genom de fall som studerats för detta arbete. Det handlar det om en separationsprocess där kvinnan är den drivande parten. Ett inkonsekvent beteende hos kvinnan tycks öka hennes risker att falla offer. I flera av fallen har hon tidigare lämnat relationen för att sedan återvända. Intressant är dock att vid de tidigare tillfällena tycks hotet ej föreligga lika tydligt. Dock verkar det som om att de tidigare uppbrotten oftare varit mer av ett gemensamt beslut av icke definitiv art. Det är först när kvinnan ensam blir väldigt drivande av uppbrottet och ej lämnar hopp om att relationen eventuellt kommer att fortgå, som mannen blir destruktiv/lamslagen/uttalat självmordsbenägen. I detta uppstår det reella hotet. I åtta fall av nio hade mannen uttalade självmordstankar vilka de, enligt egen utsago, ej klarade av att utföra eller misslyckades med. Självmordstankarna var kopplade till relationsuppbrottet och vårdnadstvisten (i de fall där en sådan förekom).
I majoriteten av fallen handlade det om extremt rädda kvinnor. Kvinnor med en tydligt uttalad rädsla för sitt eget liv. Kvinnor som var övertygade om att männen de levde/hade levt med var fullt kapabla att döda dem. Detta är en medvetenhet som givetvis påverkar dessa kvinnor i de beslut de behövt ta kring sina liv och sin säkerhet. Relationen de levt i har oftast varit kantad av problem, såsom
våldsinslag eller psykisk misshandel. Dock ej i alla fall. Kvinnans egen magkänsla bör därav vara utav vikt.
Vare sig kvinnan hade inlett en ny relation, skaffat sig någon ny vän eller ingetdera så fanns det en tydligt uttalad misstanke om otrohet riktad mot henne. Kvinnan har oftast levt isolerad i relationen på grund av mannens svartsjuka. I separationsprocessen tycks denna svartsjuka eskalera i någon form av övertygelse kring en otrohetsaffär. Kvinnorna är i samtliga fall medvetna om att denna
Åldersspannet på offren i fallen aktuella för denna uppsats är 25-62 år. Man kan notera en vanligare förekomst kring 30 års åldern samt i 50 års åldern. Som sagts tidigare i uppsatsen är det är mycket ovanligt att offret är påverkat av alkohol eller droger vid tiden för mordet. Oftast är relationstypen samboskap. Sju av nio levde ihop eller hade levt ihop som sambos. I de flesta fall finns det hemmavarande barn. Sju av kvinnorna hade barn (N=9). Fyra av dessa sju hade barn med annan man än den de levde med. Utav dessa fyra hade tre även barn med mannen de lever med. I fem av sju fall är familjen inte av så kallad kärnfamiljstyp. Två av kvinnorna (N=9) levde i relationer helt utan barn.
Storleken
När man tittar på uppgifter om kvinnans vikt och längd samt kompletterar detta med beskrivningar från flertalet olika personer som blivit förhörda av polis i samband med mordet på kvinnan noteras återkommande att övervägande andel av kvinnorna var markant små. Alltså korta och/eller väldigt tunna.
Storleksskillnaden på man och kvinna var i dessa fall väldigt tydlig, av mer betydande skillnad än vad som kan anses som vanligt då det givetvis finns en generell fysisk skillnad mellan könen. Kvinnorna beskrevs oftast som små, bräckliga och därmed försvarslösa. Storleksskillnaden kan givetvis vara av stor betydelse då den lilla kvinnan kan upplevas som ett mer tillgängligt offer för gärningspersonen när han planerar/överlägger dådet, eller i stundens ingivelse. Av undersökningens nio fall föll ett bort där storleken på det kvinnliga offret ej kunde utläsas. I fem av resterande fall handlade det om en mycket liten (kort/tunn) kvinna. Två av dessa åtta fall handlade om misslyckade försök av utökat
självmord. Utökat självmord innebär i dessa fall att mannen först mördat kvinnan och sedan försökt ta sitt eget liv. Ser man enbart till fallen som berör intimt partnermord och inte försök till utökat självmord gäller det plötsligt fem av sju kvinnor. Tilläggas skall att hade de två utökade självmordsförsöken lyckats, så hade dessa fall ej tagits med i detta arbete. Drivkrafterna bakom, motivet och orsakerna kan vara av helt annan art då gärningspersonen ej ämnat fortsätta sitt eget liv. Det talar för att det kan finnas ett värde i att bortse från dessa två fall.
Omaka
I nästintill varje fall beskrivs paret som extremt omaka. Återkommande beskrevs kvinnan som tillbakadragen, blyg, snäll, trevlig, lugn, omhändertagande,
konflikträdd och tystlåten – framförallt kring sitt privatliv. Deras män var deras motsatser, både i framtoning och agerande. Det förekom även ett fall där kvinnan var utåtriktad och företagsam, men även då var mannen motsatsen. Oftast var det kvinnan som hade ansvaret för barnen och hushållet, vilket tyder på en ansvarsfull sida.
Ekonomi
I 7 av 9 (N=9) fall handlar det om individer som bor i lägenhet. Märkbart ofta är det kvinnan som står för den gemensamma lägenheten, alternativt så har hon ordnat ett eget boende till sig själv och barnet/barnen (i de fall där barn är aktuellt). Det gemensamma eller egna boendet är oftast i en storstad, men såväl mindre stad som tätort förekommer. Ekonomiskt fanns det två lägen. Antingen hade paret en ansträngd ekonomi eller så har kvinnan i relationen en bättre ekonomi än mannen. Nästan samtliga kvinnor hade arbete, timarbete eller fast
tjänst. I hela fyra av fallen hade offret en högre11 utbildning samt ett välbetalt jobb. Arbetslöshet var betydligt vanligare hos männen. Att kvinnan har bättre ekonomi än mannen verkar på så vis vara en ungefär lika stor riskfaktor som gemensam dålig ekonomi. I flera av fallen där kvinnan hade bättre ekonomi var det ändå mannen i relationen som handhade och styrde över pengarna.
Samtidig vårdnadstvist
I de fall där gemensamma yngre barn som fortfarande var hemmavarande fanns med i bilden förkom vanligen en vårdnadstvist samtida med separationen. Även den på kvinnans initiativ. I de fall där vårdnadstvist ej förelåg hade vanligen de eller de äldre barnen flyttat med mamman. Äldre barn har en större möjlighet att själva besluta om var de vill bo, vilket kanske ej initierar en vårdnadstvist.
Skyddsinsatser för kvinnan
I fem av nio fall (N=9) hade kvinnan någon form av skyddsinsats, eller ansökt om detsamma. Det handlar om kontaktförbud, kvinnojour, skyddat boende och larm. Vad man ser är att i ett par av fallen hinner skyddsåtgärderna ej träda i kraft eftersom kvinnan mördas innan. Gällande de övriga som har kontaktförbud och/eller skyddat boende så har kvinnan återkallat beslutet eller så har bevisligen mannen kunnat trotsa förbudet samt röjt det skyddade boendet.
Detta visar på att trots att hon oftast beskrivs som tyst, tillbakadragen, blyg och konflikträdd så har hon klivit fram och bett om hjälp. I några fall där kvinnan talat om för anhöriga att hon sökt hjälp hos socialtjänst eller kvinnojour, har hon även berättat att hon inte upplever det som att hon blir tagen på allvar. När hon inte känner sig trygg med den hjälp hon sökt kommer hon garanterat att handla såsom hon själva tror kommer vara säkrast för henne och hennes eventuella barn. I märkbart många fall (sju av åtta) uppgavs det att kvinnan hade haft en god kontakt med övrig familj och att hon alltså inte stått utan socialt skyddsnät.
I samtliga fall hade offer eller förövare varit i kontakt med myndighet av något slag. I ett par av fallen kan man se svårigheten med att identifiera kvinnans hjälpbehov då det handlat om mannen som sökt psykiatrisk vård. Men i övrigt så förekommer kontakt med polis, kvinnojour, socialtjänst och kriscentrum. I ett par fall tycks man ha missat tidigare våldsamhet från mannens sida i tidigare
separationssituation vilket kan bero på att man förr hade möjlighet att återkalla anmälan och inte gå vidare med processen. Dessa äldre anmälningar kan därav vara svårare att hitta.
DISKUSSION
Detta avsnitt består i huvudsak av en diskussion kring de viktigaste huvudfynden. För tydlighetens skull sker detta under tematiserade rubriker. Avsnittet inleds med några allmänna diskussionsord.
Det kan mycket väl vara en tidens trend att ogifta/sambos löper större risk eftersom de nuförtiden är fler till antalet. I denna uppsats kan det dessutom vara ett missvisande faktum eftersom det i några av relationerna handlade om par som
ej var gifta i Sverige och som enligt svensk lag ej räknades som gifta trots att de var gifta i hemlandet. Man vet inte hur individerna i relationen betraktat sitt förhållande då giftermålet för dem kan ha varit av precis lika stor vikt som ett äktenskap godkänt av svensk lag skulle varit. Vidare belyses i bakgrunden att en tredjedel av de kvinnliga offren i Sverige hade utländskt ursprung, samt att förövaren oftast i dessa fall kom från samma eller intilliggande land i samband med en antydan kring kulturella värderingar (Belfrage & Rying, 2004; Brå, 2001, 2007). Man diskuterar ofta hedersaspekten när man talar om en överrepresentation av utsatta invandrarkvinnor. Det bör också lyftas fram att det många gånger kan handla om deras svaga position i samhället. Man är mer utsatt när man inte vet sina rättigheter och möjligheter. Givetvis kan det också vara så att man som kvinna tar del av det friare samhället vilket givetvis kan skapa en större frustration i och med den kulturella krocken. Många gånger handlar det om människor som flytt från hemländer i krig. Med det föds en ökad risk för post traumatisk stress (PST) (Belfrage & Rying, 2004; Brå, 2007). Traumatiserade i ett nytt land genererar med största säkerhet en större svårighet att söka hjälp i tid.
Huvudresultat
Här diskuteras de huvudresultat som upplevts som mest markant återkommande eller annorlunda i jämförelse med de fakta som redan finns i tidigare forskning.
Storleken
Ett intressant fynd är storleken på kvinnan (offret). Det övervägande antalet kvinnor var markant mycket små i begreppet korta och/eller tunna. Skillnaden var stor i jämförelse med en kvinna av normalstorlek och även om det till viss del kan kännas absurt, är detta ett faktum man skulle kunna ta hänsyn till i en
riskbedömning. I dessa fall var dessutom storleksskillnaden mellan mannen och kvinnan betydlig. Stor, stadig och ibland vältränad man, medan kvinnan var kort, tunn, svag och upplevdes som bräcklig. Detta talar för ett idealiskt offer och en idealisk gärningsperson (Christie, 1986). Lika så för en relation som kanske inte bara psykiskt utan även fysiskt är i kraftobalans (Dutton & Painter, 1981; 1993). Det är inte på långa vägar som så att kvinnor av mindre storlek skall känna en allmän fara för sitt liv. Det är inte heller så att jag menar att männen väljer små kvinnor för att lättare kunna skada dem. Däremot kan man tänka sig att en människa som befinner sig i livstrauma med hård psykisk belastning i vissa situationer går ner till väldigt basala funktioner. När aggressionen levs ut är den mindre kvinnan ett möjligare offer, eller byte, för mannen. Människan ger sig oftare på den som är mindre, sannolikt för att öka chanserna för eget positivt utfall. Detsamma gäller inte de fall där tanken varit utökat självmord. Vid den typen av brott är kanske inte känslan av att kunna gå vinnande ur striden den viktigaste.
Givetvis kan kvinnans storlek, avseende vikten, vara ett resultat av att leva i relation som kantas av våld och förtryck. Detta faktum förringar dock inte att hon vid det slutliga brottstillfället är ett mer idealiskt och möjligt offer ur
gärningspersonens synvinkel.
Omaka
Många som lever tillsammans är säkerligen omaka. Men när man tillför de kända riskfaktorer som redan finns för mord i intim relation så skulle säkerligen detta kunna bli en faktor att ta upp när man har risksamtal eller gör en riskanalys av
kvinnan. Hur hennes personlighet stämmer överens med eller skiljer sig från mannens. I de flesta fall var kvinnan tyst och tillbakadragen. Detta konfirmerar att synen på offer sammanknippas med passivitet och svaghet (Kelly et al., 1996). En del av de dragen kan säkerligen även bero på att kvinnan många gånger lever i en relation kantad av våld och förtryck, vilket givetvis påverkar hennes självkänsla och hennes agerande. Det kan givetvis ändra hur hon är i relationen jämfört med hur hon var innan eller hur hon var utanför relationen. Detta styrks av det faktum att kvinnan många gånger var en annan på sin arbetsplats. Kvinnans svaghet i relationen kan förklaras av normaliseringsteorin (Dutton & Painter, 1981; Lundgren, 2004) eller Walkers (1979) tanke kring att agera ur
överlevnadssynpunkt.
Kanske är en del av förklaringen till att mannen reagerar så våldsamt att kvinnan plötsligt är så bestämd när hon lämnar honom. Det faktum att hon står upp för sig själv, även om det kanske är den sista skälvande styrkan hon uppbådar, slår honom ur balans eftersom han är van vid ett visst maktövertag, då parets personligheter levt i viss obalans.
Ekonomi
Ekonomiska aspekter verkar vara betydelsefulla på så vis att det handlar om situationer där kvinnans ekonomi skapar frustration hos mannen. Bevisligen hade kvinnan många gånger en bättre ekonomi eller en bättre grund till att få god ekonomi. Hon hade oftare än honom ett arbete, var hederlig och skötsam. I hälften av fallen hade hon dessutom en högre utbildning och en välbetald tjänst, fast anställd. I resterande fall hade båda parter en lägre utbildning men kvinnan hade oftare arbete, om än som timanställd. Detta stämmer på så sätt inte överens med Christies teori (Christie, 1986). Dock kontrollerade männen pengarna i en del av fallen, oavsett om det var kvinnans intjänade eller ej. Detta innebär för honom att ytterligare en fasad rasar när han blir lämnad, om det nu är så att det är hennes pengar de levt av. När han inte längre styr kvinnans ekonomi tappar han en för honom viktigt kontroll över kvinnan samt sin egen försörjning.
Ekonomin kan givetvis också vara grunden till att kvinnan inte har möjlighet att lämna mannen vilket Dutton och Painter tar upp i sin Traumatic bonding theory (1981). Detta är dock inte aktuellt i hälften av fallen som ligger till grund för denna uppsats. Dessa kvinnor hade en bättre ekonomi vilket, gällande aktuellt urval för denna uppsats, tyder på att en tillräcklig eller god ekonomisk
resurstillgång skulle kunna vara av lika stor fara för kvinnan. Denna insikt krockar även med en av riskfaktorerna i SARA. Där anger man otillräcklig ekonomisk resurstillgång som en riskfaktor (Belfrage & Strand, 2008). Detta skulle då kunna vara missvisande. Kanske är det som så att man även bör man ha en eventuellt ökad risk i åtanke när man bistår en kvinna ekonomiskt. En bedömning av kvinnans risksituation måste då göras samtidigt, med insikt om att tillräckliga resurstillgångar eventuellt kan öka mannens frustration och därmed kvinnans utsatthet. Ekonomisk hjälp skulle i värsta fall kunna visa sig ha mycket dålig preventiv effekt om den inte sammankopplas med andra åtgärder eller insatser. Dock är urvalet i denna uppsats för litet för att ligga till grund för en
generalisering och verkar snarare som en fingervisning för ett område som kan och bör studeras mer omfattande.
