Kvinnor som ansluter sig till IS – terrorister eller offer?

Av: Maja Flygt och Annie Wernersson

Handledare: Håkan Lindhoff

Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp

Journalistik C | Vårterminen 2016

Kvinnor som ansluter sig till IS – terrorister eller offer?

En kvantitativ och kvalitativ analys av svensk

press år 2015-2016.

1. Abstract

Den här studien är en totalundersökning av hur svenska tryckta medier skrivit om europeiska kvinnor som anslutit sig till Islamiska staten (IS), under perioden 1 januari 2015 till 11 april 2016. Studien bygger på två metoder, kvantitativ innehållsanalys av 96 artiklar och kritisk diskursanalys på sex uppslag. Vi har valt en eklektisk ansats i vårt teoretiska ramverk och haft utgångspunkt i fyra teorier, gestaltningsteori, genusteori, kriminologisk teori om det idealiska offret samt postkolonial teori om skapandet av ”den andra”.

Frågorna som besvaras berör hur kvinnor som ansluter sig och deras handlingar framställs och hur man kan förstå varför kvinnorna framställs på det sättet. Studien visar att i 65 % av artiklarna ger medierna tydliga förklaringar till varför subjekten anslutit sig, men endast i 9 % av artiklarna vi har gått igenom framställs subjekten som att de fattat ett eget medvetet beslut. I övrigt fann vi fyra typiska inramningar kring kvinnors anslutande till IS.

Dessa är att hon har blivit lurad dit, att hon gör det för en partner, att hon åker för att hon har en tom tillvaro hemma och att hon har lockats via internet. I undersökningen kommer vi också fram till att subjekten sällan själva får komma till tals. Kvinnorna som har anslutit sig eller som varit på väg att ansluta sig framställs nästan genomgående som att de fallit offer för IS propaganda.

Med vårt teoretiska ramverk förstår vi att kvinnorna inte skrivs om som

gärningsmän för att de framställs med stereotypt kvinnliga egenskaper. Kvinnorna framställs som antingen ofullständiga eller som att vara i motsats till det som männen är. I en dikotom relation till mannen tillskrivs kvinnorna egenskaper såsom passiv, underordnad, svag och irrationell.

Nyckelord: ansluta, europeiska kvinnor i IS, Islamiska staten, genus, medier

Innehållsförteckning

1. Abstract 2

2. Förord 5

3. Inledning och syfte 6

3.1 Inledning 6

3.2 Syfte och forskningsfrågor 7

4. Centrala begrepp 8

5. Bakgrund 10

5.1 Kort om IS 10

5.2 Kvinnor och terrorism 11

5.3 Kvinnor i IS 11

5.4 Två huvudsubjekt 12

5.4.1 15-åringen 12

5.4.2 17-åringen 12

6. Teoretiska utgångspunkter 13

6.1 Gestaltningsteori 13

6.2 Den passiva kvinnan 14

6.3 Det idealiska offret 17

6.4 ”Den andra” 18

7. Tidigare forskning 20

7.1 Inramningar av kvinnliga terrorister i engelskspråkig press 20 7.2 Diskurser om kvinnliga tjetjenska terrorister 21 7.3 Kvinnliga självmordsbombare i Palestina som arketyper 22

8. Metoder 23

8.1 Material och urval 23

8.2 Kvantitativ innehållsanalys 25

8.3 Kvalitativ kritisk diskursanalys 27

8.3.1 Makroanalys 28

8.3.2 Mikroanalys 29

9. Resultat och analys 30

9.1 Kvantitativ innehållsanalys 30

9.1.1 Förklaringar till varför subjektet ansluter sig till IS 30

9.1.2 Att inte komma till tals 33

9.1.3 Flickor och kvinnor 36

9.1.4 Övriga resultat 38

9.2 Kritisk diskursanalys 38

9.2.1 Medlurad 38

9.2.2 Tom tillvaro 41

9.2.3 För en partner 43

9.2.4 Lockats via internet 46

9.2.5 Eget medvetet beslut 49

9.2.6 Flera förklaringar 51

10. Slutsats och diskussion 56

10.1 Slutsats 56

10.2 Diskussion 57

10.3 Förslag till vidare forskning 58

11. Källförteckning 59

12. Bilaga 1 – Kodbok 63

13. Bilaga 2 – Diagram 69

14. Bilaga 3 – Sökträffar 72

15. Bilaga 4 – Artiklar för diskursanalysen 82

2. Förord

Under de senaste åren har artiklar om Islamiska staten (IS) och dess terrorvälde florerat i nyhetsmedierna. När vi, skribenterna, stötte på en artikel från Aftonbladet om en ung svensk kvinna som greps i Wien för att ha varit på väg att ansluta sig till IS blev vi förundrade över journalisternas vinkel. Artikeln hade rubriken ”Min lilla flicka vill bara hem” och på samma uppslag fanns en tillhörande krönika med rubriken ”Flickan är snarare ett offer för sina omogna fantasier än en terrorist”. Våra tankar gick direkt till de hemskheter vi hör om IS nästan dagligen, att de utför självmordsbombningar, halshugger människor och tillfångatar yezidiska kvinnor som sexslavar. Många tankar dök upp i våra huvuden. Den här

organisationen har personen uppenbarligen sympatiserat med. Så hur kommer det sig att hon, som anslutit sig till gruppen, framstod som offret? Artikeln väckte vårt intresse och vi frågade oss om det möjligen var så att det finns ett specifikt sätt att skriva om just kvinnor som

ansluter sig till en terrororganisation som IS.

3. Inledning och syfte

3.1 Inledning

Det finns begränsat med forskning som behandlar svenska medier och deras framställning av kvinnliga terrorister. Detta trots att kvinnors deltagande inom terrororganisationer inte är ett nytt fenomen och trots att terrorgrupper och deras aktioner länge varit högaktuella i

nyhetsrapporteringen. Då medierna har en central roll i vårt samhälle innebär det att det är viktigt att kritiskt granska hur olika händelser och grupper av människor framställs i medierna.

Söker man efter medieforskning med genusperspektiv är det enkelt att hitta hur medier framställer kvinnor i tidskrifter och på reklamaffischer, där vi i dagens samhälle är vana vid att se kvinnor.

Det finns också en del forskning om hur kvinnliga politiker

framställs i medier, det vill säga om starka och framgångsrika kvinnor.

I denna undersökning frågar vi oss vad som händer när kvinnor placeras in i sammanhang som samhället inte är vant vid och som inte uppmuntras, i detta fall kvinnor som terrorister.

Terror är förknippat med våld som i sin tur är starkt förknippat med män.

Vi vill därför undersöka vad som händer när kvinnor åker för att göra något som inte stämmer in på deras stereotypa roll och hur det tacklas av medierna. Vår hypotes är att samhällets syn på manligt och kvinnligt kan ha påverkat hur medier framställer kvinnor som ansluter sig till IS.

Under kapitlet ”Tidigare forskning” redovisas hur medier i andra länder har tacklat detta normbyte och hur kvinnorna som har undersökts då framställts. Syftet med den här uppsatsen är att ge svar på hur europeiska kvinnor som ansluter sig till IS framställs i svensk tryckt press men också hur föreställningar om kvinnor och specifikt om muslimska kvinnor i samhället kan ha påverkat medieframställningen. Uppsatsen börjar med en kvantitativ undersökning av 96 artiklar som svarar på vilka generella mönster som finns i rapporteringen och följs sedan av en kvalitativ kritisk diskursanalys av sex uppslag. Den kvalitativa analysen går djupare in i artiklarna och undersöker bland annat ordval och koherens inom texterna.

1 Se till exempel Hirdman, Anja, Tilltalande bilder, Atlas, 2001.

2 Se till exempel Jarlbro, Gunilla, Medier, genus och makt, Studentlitteratur, Lund, 2006.

3 Ness, Cindy D., ”In the name of the cause – Women’s work in secular and religious terrorism” i Female terrorism and militancy – Agency, utility, and organization, Ness, Cindy D. (red.), Routledge, Abingdon, 2008, s. 12.

3.2 Syfte och forskningsfrågor

Det övergripande syftet med denna uppsats är att kritiskt undersöka svenska mediers framställning av europeiska kvinnor som väljer att ansluta sig till IS, i avsikt att förstå hur medier ser på dessa kvinnor och deras val. Vi vill även söka förstå varför medierna förklarar kvinnornas anslutande till IS på det sätt de gör. Med ett urval på 96 artiklar om ämnet och med ett teoretiskt ramverk av fyra teorier baserat på inramningsteori, genusteori, kriminologi och postkolonialism har vi sökt svara på följande forskningsfrågor:

-­‐ Hur framställs kvinnorna och deras handlingar?

-­‐ Hur kan man, med undersökningens teoretiska ramverk som grund, förstå varför kvinnorna framställs på det sättet?

4. Centrala begrepp

Genus – Begrepp för att beskriva kön som en social och kulturell konstruktion. Till skillnad från det kön som man föds in i så är genus alltså det kön som samhället formar en till.

IS – Förkortning av Islamiska staten. Eftersom IS är det vedertagna begreppet i svenska medier idag har vi valt att kalla gruppen för IS istället för Daesh.

Flicka – Nationalencyklopedin definierar en flicka som ett ”barn eller ung person av kvinnokön”.

Svenska Akademiens ordbok definierar en flicka som ”barn av kvinnligt kön (från födseln till uppnåendet av kroppslig mognad)”.

Enligt svensk lag ses man som barn fram till 18 års ålder vilket innebär att det är språkligt korrekt att kalla en 17-åring för flicka.

Vi ställer oss kritiska till denna definition av ordet flicka. Begreppet tjej är så pass etablerat i det svenska språket idag att det inte längre används som ett slang-ord och därmed också skulle kunna plockas in i skrift. Vi menar att användningen av ordet tjej har ett stort värde för att nyansera beskrivningarna. Idag är det ett alltför stort spann i åldern för att bli kallad för flicka, från 0-17 år. Det innebär att när det skrivs om ”flickor” som tar livsavgörande beslut blir det svårt att förstå eftersom begreppet är detsamma för 3-åringar som för 17-åringar.

Medieforskaren Martin Conboy menar att medier ofta förminskar kvinnor genom ordval, som till exempel flicka.

Och likt Conboy menar även vi att det är ett förlegat synsätt på mognad och en diminutiv beskrivning av ungdomar. Därför drar vi gränsen då man blir straffmyndig i Sverige och använder ordet flicka om subjekt under 15 år, och tjej, ung kvinna eller kvinna om subjekt över 15 år.

Push och pull – Begreppen har sitt ursprung från migrationsforskning. Everett S. Lee förklarar i A theory of migration från 1966 att både ursprungsplatsen och den nya destinationen har saker som attraherar folk dit eller får folk att lämna.

Push- och pull- begreppen är en utveckling på denna teori. Push-faktorer är sådant som anses negativt på ursprungsplatsen och gör att en person vill därifrån. Pull-faktorer är benämningen på det som

4 Fagerström, Linda och Nilson, Maria, Genus, medier och masskultur, Gleerup, Malmö, 2008, s. 7.

5 Flicka, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/flicka-(1), hämtad 2016-05-14.

6 Flicka, Svenska Akademiens ordbok, http://www.saob.se/artikel/?show=flicka&unik=F_0663- 0301.RSVS&pz=3, hämtad 2016-05-14.

7 Conboy, Martin, The language of the news, Routledge, London, 2007, s. 132.

8 Lee, Everett S., ”A theory of migration”, Demography, Vol.3(1), 1966, s. 50-51.

anses positivt med den nya platsen som gör att personen vill dit.

På det viset uttrycker push och pull-begreppen relationen mellan två platser, där den ena platsen är utgångpunkten. Vi har valt att använda dessa begrepp genom att se till hur subjektets beslut påverkas av

omgivningen på följande sätt:

Push – Innefattar det som subjektet anser negativt med hemorten eller där beslutet grundas på att hon vill lämna något eller någon, till exempel faktorer som att subjektet väljer att åka för att hon upplever sig ha en tom tillvaro hemma eller vill göra revolt mot sina föräldrar.

Pull – Innefattar det som påverkat hennes beslut i form av att hon ”dragits” dit, till exempel att hon har lurats med till IS, eller att hon gör det för att vara med sin partner. Enligt push och pull-teorin skulle man även placera karriärmöjligheter eller att hon gjort det för att hon tror på IS ideologi under pull. Vi har dock valt att skilja på dessa då de två sistnämnda till större del är grundat på subjektets egna beslut och inte behöver vara direkt påverkat av någon annan som ”drar med” henne.

Subjekt – Med subjekt menas den person eller grupp personer som ämnas undersöka. Det kan till exempel vara ”17-åringen”, ”unga flickor”, ”svenska kvinnor” eller ”Amira”.

Terrorist – Vi använder Svenska Akademiens ordboks definition av ordet, vilken lyder

”Anhängare l. utövare av terrorism”.

Detta är en bred tolkning av begreppet och inkluderar alltså alla människor som ansluter sig IS, även om de inte själva utför våldshandlingar.

9 Push-pull-teorin, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/push-pull-teorin, hämtad 2016-05-20.

10 Terrorist, Svenska Akademiens ordbok, http://www.saob.se/artikel/?seek=terrorist&pz=1#U_T703_224727 hämtad 2016-05-14.

5. Bakgrund

Nedan presenteras kort fakta som underlättar förståelsen för vår undersökning. Det som presenteras är IS som terrororganisation, bakgrund till kvinnans roll i terrororganisationer, kvinnans roll i IS och en beskrivning av två av de huvudsubjekt som finns med i analysen.

5.1 Kort om IS

Den 10 juni 2014 tar IS kontroll över staden Mosul i Irak och den 29 juni 2014 utropas IS som kalifat av Abu Bakr al-Baghdadi, självutnämnd ledare och kalif.

Samma år börjar

organisationen få stort utrymme i medier över hela världen.

IS beskrivs ofta som en fundamentalistisk rörelse med rötter i en extrem tolkning av sunni-islam och salafi-jihadism med en strävan om att ”rena” världen från alla som inte lever efter dess ideologi.

IS har sin grund i liknande tolkningstradition som al-Qaeda, idag finns det dock motsättningar mellan grupperna. En av de stora skillnaderna mellan grupperna är dess

strategier, al-Qaeda har en mer offensiv inriktning mot väst för att sedan ha uppbyggandet av en stat som mål men IS börjar i andra änden och jobbar ”inifrån” med etablering av en stat för att sedan expandera.

IS blev snabbt välkänd i världen genom att gruppen bland annat effektivt sprider propaganda över internet och är aktiva på sociala medier. Kriget som IS för har bland annat kallats för det första ”sociala medier”-kriget. IS skiljer sig på flera sätt från andra

terrororganisationer genom historien då IS största fokus ligger på att få muslimer över hela världen till kalifatet och genom det expandera, snarare än att utöva terroristattacker, även då det också förekommit och förekommer.

Enligt siffror från Säpo beräknas det sedan 2012 fram till idag vara omkring 300 personer som rest från Sverige för att ansluta sig till våldbejakande islamistiska

extremistmiljöer. Av dessa är cirka 30-40 kvinnor.

Den 1 april 2016 trädde en ny lag om terroristresor i kraft i Sverige och innebär att det är straffbart med fängelse att resa utomlands

11 Saltman, Erin Marie och Winter, Charlie, Islamic State: The Changing Face of Modern Jihadism, Quilliam Foundation, 2014, s.18.

12 Ibid, s.12.

13 Stern, Jessica och Berger, J.M., ISIS the state of terror, William Collins, London, 2015, s. 233.

14 Saltman och Winter, 2014, op.cit., s. 9.

15 Ibid, s. 42-43.

16 Milder, Fredrik, pressekreterare, Säkerhetspolisen, email 2016-05-19.

för att begå eller förbereda terrordåd.

Innan dess var det inte olagligt att resa för att ansluta sig till IS men det kommenterades flitigt i medier som något som borde göras olagligt.

5.2 Kvinnor och terrorism

Våld har traditionellt i de flesta kulturer setts som något som hör till en manlig sfär.

Detta innebär dock inte att kvinnor varit helt frånvarande i terrororganisationer. Genom historien finns flera exempel på kvinnor som trots en mansdominerad kultur aktivt har deltagit och utfört våldsakter.

Kvinnor har i flera fall haft rollen som självmordsbombare, något som varit både effektivt och vanligt förekommande i bland annat terrororganisationer i Tjetjenien och i grupper som al-Qaeda och Hamas. Att det finns en stereotyp bild av kvinnor som inte passar i ihop med våld har gjort att kvinnorna har kunnat ta sig närmare målet de vill attackera vilket har skapat större effekter än manliga självmordsbombare.

5.3 Kvinnor i IS

Jessica Katz har skrivit en rapport om västerländska kvinnors deltagande i IS och menar att det finns begränsad kunskap om vad kvinnors roll i IS innebär och att det i sin tur leder till att kvinnors anslutande till gruppen ofta ses som mindre radikalt än männens. Inom IS har kvinnor och män tydligt uppdelade roller. Trots att kvinnor sällan deltar i strid så har de en viktig roll i att upprätthålla staten.

I IS krig är kvinnor bärare av normer och religiösa ideal och är på så vis viktiga för att föra vidare dessa ideal till nästa generation, något som i sin tur bidrar till att expandera staten.

Kvinnor i IS har också en väldigt central roll som propagandaspridare och rekryterare på sociala medier. De kan få betydande roller och klättra i hierarkin, men inom områden som endast gäller kvinnor eftersom IS är starkt präglat av uppdelning av könen. De kan bland annat få positioner som moralpoliser med uppdrag att se till att andra kvinnor följer IS lagar.

17 Lag (2016:93) om ändring i rättegångsbalken, Lag (2016:94) om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av allvarlig brottslighet i vissa fall, Lag (2016:95) om ändring i lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.

18 Ness, 2008, s. 12.

19 Ibid, s.15.

20 Nacos, Brigitte L., “The Portrayal of Female Terrorists in the Media: Similar Framing Patterns in the News Coverage of Women in Politics and in Terrorism”, Studies in Conflict & Terrorism, 28:5, 2005, s. 447.

21 Katz, Jessica, Svenska kvinnor i Islamiska staten: ett underskattat hot?, Frivärld, 2015, s. 2-3.

22 Stern och Berger, 2015, op.cit., s. 89-91.

5.4 Två huvudsubjekt

I det urval av artiklar som är analyserade är det två personer som frekvent återkommer som subjekt. Av etiska skäl har medierna inte publicerat subjektens namn, utan istället har de kallats för ”15-åringen” och ”17-åringen” och därför kallas de så även i denna studie. Nedan följer en kort sammanfattning av vad som skrivits om deras respektive fall.

5.4.1 15-åringen

15-åringen kommer från Mark i Halland och ska ha rest till Syrien tillsammans med sin pojkvän i maj 2015. Hon bodde fram till dess på ett ungdomshem och var gravid när hon försvann. I augusti kom uppgifter om att hon ska ha kidnappats av IS.

I slutet av oktober kom rapporter om att 15-åringen skulle blivit frigiven men, enligt uppgifter, tog IS henne till fånga snart igen.

Hon fritogs av kurdiska styrkor i februari 2016.

5.4.2 17-åringen

17-åringen kommer från Linköping och ska ha lämnat Sverige i början av december 2015 för att resa till Syrien för att ansluta sig till IS. Hennes familj visste ingenting och blev oroliga samma dag som hon försvann varpå de larmade polis.

17-åringen greps några dagar senare av österrikisk polis i Wien och hölls häktad fram till 18 februari 2016 då hon dömdes av österrikisk domstol till ett års fängelse (elva av månaderna villkorligt) för medlemskap i en terrororganisation.

Domen grundades bland annat på det bevismaterial man hittat i 17- åringens mobil, där hon hade både bilder och dokument från IS.

23 Svensson, Linnea, ”Svensk 15-årig flicka har rövats bort av IS”, GT, 2015-11-08.

24 Hasbar, Sara, ”Svensk flicka befriad från Islamiska staten”, SESAM, 2016-08-02.

25 Karlsson, Kristin, Liljenby, Niclas och Sandgren, Henrik, ”Fritagna flickan: ’Tack för att jag får komma hem’”, Borås Tidning, 2016-02-24.

26 Sandelin, Magnus, Edblom, Kristina och Wiman, Erik, ”Min lilla flicka vill bara hem”, Aftonbladet, 2016-02- 04. 27 Tronarp, Gustaf, ”17-åringen fälls för terrorbrott”, Aftonbladet, 2016-02-19.

28 Lewenhagen, Jan, ”Dömda svenska flickan: ’Värsta tiden i mitt liv’”, Dagens Nyheter, 2016-02-19.

6. Teoretiska utgångspunkter

Denna uppsats har en eklektisk ansats på så sätt att den presenterar ett tvärvetenskapligt teoretiskt ramverk. Nedan följer en presentation av teorier från fyra olika

samhällsvetenskapliga fält, nämligen journalistik, genusvetenskap, kriminologi och postkolonialism.

6.1 Gestaltningsteori

Gaye Tuchman, sociolog och medieforskare, liknar gestaltningsteorin, även kallad

inramningsteorin, vid att se verkligheten genom ett fönster. Hur vi förstår verkligheten beror på hur fönstret är konstruerat, om fönstret är litet eller stort, om fönstret vätter ut mot en gata eller en bakgård och om glaset är frostat eller klart. Både journalist och läsare uppfattar verkligheten på olika sätt, så hur en händelse uppfattas beror både på hur journalisten ramar in nyheten och hur läsaren sedan tar emot den.

Även Robert M. Entman, media- och kommunikationsforskare, har bidragit till skapandet av inramningsteorin. Han definierar fenomenet såhär:

To frame is to select some aspects of a perceived reality and make them more salient in a communicating text, in such a way as to promote a particular problem definition, casual interpretation, moral evaluation, and/or treatment recommendation for the item described.³⁰

Med hans definition förstår vi att inramning grundas i journalistens val av olika aspekter som tas med i artikeln. Att göra något mer framträdande innebär att man tydligare

uppmärksammar vissa delar av informationen som läggs fram. Detta kan ske genom upprepningar, hur tidigt i texten informationen placeras eller genom att associera

informationen med olika kulturella symboler som är bekanta för läsaren. Entman förklarar även att informationen är mottaglig i varierande grad beroende på läsarens förförståelse och förväntningar.

Tuchman skriver att nyhetsorganisationer formar kunskap och cirkulerar den.

Vad för kunskap det blir beror på hur medier porträtterar en händelse, till exempel genom vilka ord som används för att beskriva händelsen. Tuchman tar själv upp som exempel hur                                                                                                                

29 Tuchman, Gaye, Making news: a study in the construction of reality, The free press, New York, 1978, s. 1.

30 Entman, Robert M., ”Framing: Toward clarification of a fractured paradigm”, Journal of communication, vol.

43/4, 1993, s. 51.

31 Ibid, s. 53.

amerikanska vapenvägrare under Vietnam-kriget kallades för ”evaders” i amerikansk press medan de själva kallade sig för ”resisters”.

Nyheterna hade blivit till en helt annan kunskap om medier valt att beskriva dem som motståndare istället.

Enligt Entman används nyheternas ramar för att definiera problem, diagnostisera orsakerna, fälla moraliska domar och föreslå lösningar. Han tar kalla kriget som exempel och förklarar att man i amerikansk press inom ”kalla-kriget-ramen” valde att uppmärksamma särskilda händelser, pekade ut kommunist-rebeller som orsaken, fällde moraliska domar och rekommenderade särskilda lösningar, i det här fallet att stötta USA.

Hur vi uppfattar nyheterna beror också på våra kulturella ramar. Tuchman beskriver det såhär:

My approach to news classifies it with other stories and assumes that stories are the product of cultural resources and active negotiations.³⁴

Tuchman menar att hur medier framställer en nyhet är beroende av hur samhället kommer att ta emot historien och vad publiken förväntar sig. Till exempel är det inte helt självklart att samma berättelser skulle fungera i Kina som i USA. Tuchman jämför journalistens berättande med en förälder som berättar en saga för sitt barn. Föräldern tror att det är hen som skapar berättelsen utan att tänka på att sagan faktiskt förändras och följer barnets reaktioner. Om barnet ler och skrattar så fortsätter den troligtvis på samma tema, om barnet verkar skrämt eller ledset tar sagan högst troligt snart en annan vändning.

Vad som finns berättat i en nyhet beror också på vår kulturella förförståelse och gör att en del saker inte behöver stå förklarade i en artikel. Vad som är underförstått kan bero både på journalistens egen världsuppfattning men också på vad journalisten förväntar sig att läsarna redan vet.

6.2 Den passiva kvinnan

Den genusteoretiska ansatsen i undersökningen bygger främst på historikern och

genusteoretikern Yvonne Hirdmans formler och kriminologen Tove Petterssons lista över maskulint och feminint.

32 Tuchman, 1978, op. cit., s. 2.

33 Entman, 1993, op. cit., s. 52.

34 Tuchman, 1978, op. cit., s. 5.

35 Ibid, s. 5-8.

Generellt skrivs det mindre om kvinnor än män i medier menar Martin Conboy och medier bidrar på så sätt till att upprätthålla en patriarkal struktur där mannen ses som norm. Enligt Conboy blir kvinnor till nyheter när de bryter normer i det mansdominerade samhället eller när de passar in i mallen som sex-objekt.

Han menar även att när medier skriver om kvinnor är det vanligt att skriva om dem i relation till män eller i deras

familjerelation, till exempel som dotter, fru eller mamma. Det är också vanligare när man skriver om kvinnor att man nämner ålder, hårfärg och hur de klär sig.

Enligt Linda Fagerström och Maria Nilson är att undersöka genus att undersöka maktstrukturer. För att studera maktstrukturer krävs det att man identifierar vad som är normativt och vad som går emot normen:

Normen och det som utmärker sig från den – ”det andra” – framträder exempelvis genom bilder och texter i massmedier, så kallade representationer. En norm utmärker sig genom att den skiljer sig från det som inte är norm – det ”andra”. Detta skildras som avvikande, exempelvis i form av stereotyper och schablonbilder.³⁸

Enligt Maria Stern har kvinnor sedan länge haft, om än i mindre utsträckning än männen, stor betydelse i terrororganisationer. Trots det har Stern funnit att kvinnliga terrorister oftast analyserats som offer eller förolyckad, i analyser av kvinnans roll i politiskt våld. Enligt Stern skildras kvinnor som dödar som avvikelser i medier. En våldsam kvinna är en abnormitet i medier, det är något som förvånar och chockar läsarna vilket innebär ett högt läsvärde. Detta beror på stereotypa bilder av vad som är kvinnligt och manligt. I en stereotyp dikotomi står mannen för krig och våld medan kvinnan förknippas med fred och omvårdnad.

Yvonne Hirdman har konstruerat tre formler för kvinnans roll i det svenska samhället. A – icke A är formeln där mannen (A) är normen och kvinnan (icke A) inte är någonting. Hon är en icke-existerande varelse. A-a är formeln för kvinnan (a) som en mindre version av mannen (A). Där kvinnan förvisso också erkänns som människa men där hon inte är fullt likvärdig mannen. A-B är formeln där mannen (A) och kvinnan (B) är varandras motsatser i en dikotomi. Mannen är kraft, kvinnan är svaghet, mannen är ren, kvinnan är oren.

I Hirdmans teori är alltså mannen, A, det beständiga som alltid ser likadan ut i alla formler. Kvinnan däremot har ändrat form genom historien och tar olika former än idag som                                                                                                                

36 Conboy, 2007, op. cit., s. 124-125.

37 Ibid, s. 132.

38 Fagerström och Nilson, 2008, op. cit., s. 13, 26.

39 Stern, Maria, ”Den kvinnliga terroristen – anomali, offer eller terrorist”, Tvärsnitt 4:08, 2008.

40 Hirdman, Yvonne, Genus – om det stabilas föränderliga former, Liber, Egypten, 2003, s. 26-36.

vi ser i formlerna: icke A, a och B. Hon menar att mannen också har ändrat form på vissa sätt genom historien men att han hela tiden har varit normen.

Mannen är normen på två sätt, dels är han normen som människa dels är han en prototyp som kvinnor jämförs med.

Hirdman menar att till exempel läkare utgår från mannen som norm och beskriver det såhär:

Det är då som kvinnor får ”för högt” blodtryck t.ex. Eller blir konsumtionsenhet 0,9 där man är 1. Det är då som kvinnor – eller Kvinnan – saknar ansiktsbehårighet (…) eller har längre armar eller vad det kan vara som ska framhållas hos maskulinum.⁴³

Hirdman menar att kvinnans emancipation, på 1700-talet och framåt, kunnat genomföras främst på grund av två starka faktorer: kapitalismen och demokratin. Kapitalismen därför att man har sett en ekonomisk vinning i att kvinnan har ”särskilda kompetenser” att erbjuda.

Och demokratin genom den centrala roll rationellt tänkande ges. Den demokratiska delen förklaras bäst genom Hirdmans tolkning av Mary Wollstonecrafts tankar att:

(…) kvinnor är människor, människor äger förnuft, alltså har kvinnor förnuft, alltså bör kvinnor få utveckla sitt förnuft och inte förneka eller deformera det.⁴⁴

Men inte ens genom att kvinnorna emanciperas försvinner formlerna, inte ens när kvinnorna tar sig in i manliga sfärer. Hirdman ger flera historiska exempel, ett är när kvinnor började ta plats på arbetsmarknaden på 1900-talet och från modern tid vid till exempel kontors- eller styrelsearbete. Kvinnan är fortfarande något annorlunda och ställs alltjämt i relation till mannen, menar hon.

I kapitalismen får kvinnan till exempel uppträda i form av B, eftersom det finns ett behov av ”kvinnlig kompetens”, något som alltså särskiljer sig från begreppet kompetens, något som därmed är annorlunda än det normativa. Gällande den demokratiska sfären i Sverige idag menar hon att målet inte längre är att alla ska bli jämlika, utan att våra olikheter ska bejakas i en mångfald. Hon menar att genom att bejaka olikheterna fastställs de och blir statiska komponenter, där B än idag är en motsats och ett komplement till A.

Eftersom Hirdmans formler inte ger utrymme för att en kvinna som tar sig in i                                                                                                                

41 Ibid, s. 59-62.

42 Ibid, s. 202.

43 Ibid, s. 59.

44 Ibid, s. 102-105.

45 Ibid, s. 113-115.

46 Ibid, s. 190-197.

en manlig sfär faktiskt också kan jämställas mannen såg vi det nödvändigt att lägga till ytterligare en formel för att kunna svara på våra frågeställningar och kompletterar därför Hirdmans formler med en fjärde, nämligen A-A. Det är formeln där en kvinna träder in i en manlig sfär och tillskrivs samma egenskaper som en man stereotypt gör, såsom stark och aktiv. Då uppsatsens frågeställningar ämnar svara på hur kvinnan framställs är det nödvändigt att ge utrymme för att kvinnan faktiskt skulle kunna bli jämställd med mannen.

Tove Pettersson skriver att våld länge har associerats med män och att kriminologisk forskning framförallt har fokuserat på mäns brottslighet, sällan kvinnors.

Baserat på andra genusteoretiker listar Petterson en serie dikotomier över vad som associeras med maskulint respektive feminint.

Vi har utgått från hennes lista men kompletterar den med ytterligare dikotomier, uttryckta av Veronika Shcheblanova och Elena Yarskaya- Smirnova. Deras undersökning belyses mer utförligt i avsnittet Tidigare forskning.

Vi kommer att utgå från den här listan för att undersöka om dessa stereotypa bilder av mannen respektive kvinnan upprätthålls i artiklarna.

Manligt Kvinnligt Överordnad Underordnad Aktiv Passiv Stark Svag Rationell Irrationell⁴⁹ Auktoritär Undergiven Offentligt Privat⁵⁰

6.3 Det idealiska offret

Sociologen och kriminologen Nils Christies teori handlar om vad som krävs för att en person ska utmålas som idealiskt offer. Att en person ska karaktäriseras som idealiskt offer kräver också att det finns en person som är en idealisk gärningsman. Christie uttrycker det så här:

47 Petterson, Tove, ”Våld som iscensättning av femininitet”, i Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet, genusperspektiv inom svensk kriminologi, Lander, Ingrid, Pettersson, Tove och Tiby, Eva (red.),

Studentlitteratur, Lund, 2003, s. 139-142.

48 Shcheblanova, Veronika och Yarskaya-Smirnova, Elena, “Explanations of Female Terrorism. Discourses about Chechen Terrorists in the Russian Mass Media: “Easy Girls”, “Coarse Women” or Fighters?”, i Gender dynamics and post-conflict reconstruction, Eifler, Christine och Seifert, Ruth (red.), Peter Lang, Frankfurt am Main, 2009, s. 245.

49 Petterson, 2003, op. cit., s. 139-142.

50 Shcheblanova och Yarskaya-Smirnova, 2009, op. cit., s. 245.

Ju mer idealiskt ett offer är, desto mer idealisk blir gärningsmannen. Ju mer idealisk en gärningsman är, desto mer idealiskt blir offret.⁵¹

Teorin kan summeras i sex kriterier, vilka är:

1. Offret är svagt.

2. Offret är upptaget med ett respektabelt projekt.

3. Hon är på en plats som hon inte kan klandras för att vara på.

4. Gärningsmannen är stor och ond.

5. Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret.

6. Offret är tillräckligt mäktigt för att kunna göra sitt fall uppmärksammat och framgångsrikt kräva status som ett idealiskt offer.⁵²

Christie lägger till att gärningsmannen gärna ska finnas på långt avstånd och vara någon som sticker ut från majoritetssamhället. Han företräder något främmande och ska gärna kunna ses som omänsklig. Denna beskrivning av den idealiska gärningsmannen stämmer väl in på beskrivningen av IS i dagens medier.

Christie menar att gärningsmän och offer i verkligheten sällan är idealiska.

Människor tenderar att tro att offer är si och gärningsmän är så men att det väldigt sällan är fallet. Trots det så beskrivs människor, både i medier och i dagligt tal, som det han kallar för idealiska offer och idealiska gärningsmän.

6.4 ”Den andra”

Eftersom kvinnor som ansluter sig till IS är muslimer och många av de subjekt

undersökningen är baserad på har invandrarbakgrund finns ett behov av en intersektionell ansats. Denna postkoloniala teori har inte stått främst i det teoretiska ramverket men den har bidragit med ytterligare en dimension i förståelsen av mediers framställning av kvinnliga IS- rekryter.

John Hartley har kallat journalistiken för ”avsiktligt blind” (citerad av Ylva Brune i Orientalism på svenska) eftersom han menar att många journalister inte själva ser att de är del av en diskurs. Vi journalister tror att vi är en “neutral” diskurs, att vi är neutrala som bara släpper fram andra diskurser. Men genom att vi väljer vilka som får komma till tals och                                                                                                                

51 Christie, Nils, ”Det idealiska offret”, i Det motspänstiga offret, Åkerström, Malin och Sahlin, Ingrid (red.), Studentlitteratur, Lund, 2001, s. 54.

52 Ibid, s. 48.

53 Ibid, s. 59.

hur de får komma till tals så skapar vi en egen diskurs. Att bryta journalistiska diskurser är svårt, om inte omöjligt, eftersom vi finns i en särskild kunskapstradition. Det finns

konventioner att följa, vi har särskilda förväntningar på oss, både av chefer och av publik.

Trots att ordet ’invandrare’ egentligen är neutralt menar medieforskaren Ylva Brune att genom att beteckna invandrare som invandrare så skapas en skillnad mellan ”dem”

(invandrarna) och ”oss” (svenskarna). Och genom benämningen skapas en andrafiering vilken leder till att människor tillskrivs specifika egenskaper. Det skapar en bild som får många att tro att de vet hur en “invandrarkille” är, hur “invandrarmat” luktar och att “invandrarkvinnor”

är förtryckta.

Håkan Hvitfelt har gjort en studie som visar att nyhetsinslag om islam handlar oproportionerligt mycket om krig och våld. Han menar att detta bidrar till en stereotyp bild av den muslimska mannen som farlig och våldsam och av den muslimska kvinnan som förtryckt och underordnad mannen.

Brune skriver att ”den andra” mannen (inkluderar alla invandrare) även ”gestaltas som styrd av irrationella sedvänjor och förvirrade känslor” och att ”den andra”

kvinnan är ”förtryckt och okunnig”.

Svenskar tillskrivs egenskaper som moderna, fria och jämställda medan ”muslimskt eller ’från Mellanöstern’ innebär traditionellt, förtryckande, patriarkalt.” Hon menar även att det är typiskt för ”den andra” kvinnan att inte själv få komma till tals i artikeln, utan att en expert istället förklarar hennes situation.

54 Hartley, John, Popular reality, Journalism, Modernity, Popular culture, Arnold, London, New York, citerad i Brune, Ylva, ”Nyheter om drömlandet, dess invånare och invandrare”, Orientalism på svenska, Moa Matthis (red.), Ordfront, Stockholm, förlag, 2005, s. 95.

55 Brune, Ylva, ”Nyheter om drömlandet, dess invånare och invandrare”, i Orientalism på svenska, Matthis, Moa (red.), Ordfront, Stockholm, Ordfront, 2005, s. 88-93.

56 Hvitfelt, Håkan, ”Den muslimska faran – om mediebilden av islam”, i Mörk magi i vita medier, Brune, Ylva (red.), Carlssons, Bjärnum, 1998, s. 75-76.

57 Brune, 2005, op. cit., s. 94.

58 Ibid, s. 89-93.

7. Tidigare forskning

Nedan presenteras ett urval av tidigare forskning som gjorts inom detta forskningsfält. Denna forskning har till stor del varit utgångspunkt när vi valt vad som ska undersökas, och i

sammansättningen av det teoretiska ramverket.

7.1 Inramningar av kvinnliga terrorister i engelskspråkig press

Brigitte L. Nacos, journalist och statsvetare, har jämfört hur kvinnliga terrorister och

kvinnliga politiker ramas in i amerikanska och andra engelska nyheter, i skrift och etermedier.

Hennes forskning har visat att det inte alls är ovanligt med kvinnliga terrorister, trots att det är så medier får det att framstå.

I sin undersökning kom Nacos fram till att terrorister framställs med sex ramar, varav fem är likadana som används för politiker. Inramningarna hon hittar beskrivs nedan.

1. The physical appearance-frame – Kvinnliga terroristers utseende beskrivs ofta, dock endast i fall där kvinnan ansågs vara attraktiv. Nacos hittade enbart ett fall där en kvinnas utseende beskrevs negativt. När en mans utseende beskrivs, vilket inte är särskilt ofta, är det oftast i sammanhang för att beskriva hur han tog sig fram på något sätt. Till exempel att han var smal och därför kunde ta sig genom en smal fönsteröppning.

2. The family connection-frame – Kvinnor beskrivs ofta som dotter, mamma eller syster till någon och familjen är ofta den som uttalar sig om kvinnan. Medier söker också ofta förklaringar till varför kvinnan har kunnat göra ett terrordåd genom hänvisning till hennes familjebakgrund.

3. Terrorist for the sake of love – Här framställs kvinnans motiv vara kärleken till sin partner eller en familjemedlem. Att lockas till terroristgrupper på grund av en annan person gäller både män och kvinnor i de flesta fallen av terroristrekrytering, men trots detta nyanserar inte medierna i Nacos undersökning detta faktum, utan det är bara kring kvinnor som denna förklaringsmodell används.

4. The womens lib/equality-frame – Kvinnan framställs som en kämpe i kampen för jämställdhet. Denna ram är vanlig i medier kring terrorister i vänster-extrema grupper men även om terrorism i Mellanöstern där kvinnor framställs som aktörer i en jämställdhetskamp.

59 Nacos, 2005, op. cit., s. 435-451.

5. The tough-as-males/tougher-than-men frame – Eftersom medier framställer terrorism som ett manligt fält beskrivs ofta de kvinnor som ändå finns i terror-sammanhang som särskilt tuffa som lyckats ta sig fram i en mansdominerad sfär.

6. The bored, naïve, out-of-touch-with-reality frame – Detta är den enda ramen som inte återfinns i artiklar om kvinnliga politiker utan är unik för framställningen av kvinnliga terrorister. Kvinnor framställs som att de blir terrorister för att de är uttråkade.

Enligt Nacos har stereotypifieringen av kvinnor i politiken till stor del försvagats de senaste tjugo åren och hon menar att det har hänt mycket i människors uppfattning av kvinnliga politiker. Detta är i stark kontrast till kvinnliga terrorister där de fortfarande uppfattas som ”exception to the rule”.

Nacos menar att precis som politikers staber är fullt medvetna om hur de bäst ska framställa politikern inför medierna är även terroristorganisationer medvetna om och utnyttjar mediers förutsägbarhet. Eftersom medier framställer kvinnliga terrorister som ett undantag behandlas ofta kvinnor annorlunda än vad män gör i liknande situationer, till

exempel vid säkerhetskontroller. Det gör det i många sammanhang lättare för kvinnor än män att komma närmare målet de vill attackera.

7.2 Diskurser om kvinnliga tjetjenska terrorister

Veronika Shcheblanova och Elena Yarskaya-Smirnova har gjort en kvalitativ diskursiv undersökning av hur tjetjenska kvinnliga terrorister framställs i ett 30-tal artiklar i ryska tryckta medier.

I artiklarna de undersökte fann de flera dikotomier till vilka kvinnan och mannen stereotypt hörde hemma: offentligt/privat, rationalitet/känslor, auktoritär/undergiven och krig/hem. Deras undersökning visade att kvinnorna framställs som att de bryter den kvinnliga könsstereotypen av kvinnan som passiv eftersom de tog en aktiv roll i

organisationerna. Dock utgjorde männen normen och kvinnorna beskrevs ofta i jämförelse med männen. Kvinnorna framställdes som underordnade männen och det var vanligt att kvinnan framställdes med någon patologisk förklaring.

60 Ibid, s. 438-445.

61 Ibid, s. 446-447.

62 Shcheblanova och Yarskaya-Smirnova, 2009, op. cit., s. 245-246.

63 Ibid, s. 265-266.

7.3 Kvinnliga självmordsbombare i Palestina som arketyper

Dan Berkowitz har forskat om hur journalister använder sig av mytiska arketyper när de rapporterar om terrorism. Han har undersökt hur sju kvinnliga palestinska självmordsbombare porträtterats i nyheterna. Han förklarar att det skedde ett skifte när den första kvinnliga

självmordsbombaren, år 2002, tog plats i nyhetsmedierna. Tidigare hade manliga

självmordsbombare beskrivits som arketypen ”the Trickster”, en fanatisk och ondskefull djurmänniska som drivs av lust. Men då denna beskrivning inte stämde överens med den kvinnliga stereotypen behövde de kvinnliga självmordsbombarna ramas in på ett annat sätt för att göra historierna förståeliga för publiken.

Berkowitz förklarar att dessa kvinnor först behandlades som arketypen ”women warrior”, en arketyp bekant från berättelser om kvinnliga hjältar som wonder woman och batgirl med egenskaper som smarta, snygga, tuffa, sexiga och trotsiga. Men när det visade sig att inte alla kvinnliga självmordsbombare passade in i denna arketyp tog ett nytt tema plats och kvinnan porträtterades istället som ”the terrible mother” i nyheterna.

Palestinska singelkvinnor framstod som heroiska ”women warriors”, som gör det för att rätta till samhället och gifta palestinska kvinnor som ”the terrible mother” som går ut i strid och överger sin familj.

’

64 Berkowitz, Dan, “Suicide bombers as women warriors: making news through mythical archetypes”, Journalism & Mass Communication Quarterly, vol 82, no. 3, 2005.

8. Metoder

För att få bredd och djup i forskningen består undersökningen av både en kvantitativ

innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys. Genom att använda två metoder kan de kompensera för varandras brister. En kritisk diskursanalys är begränsad för att den inte kan ge svar som generella mönster, och en kvantitativ innehållsanalys är begränsad då det inte ges utrymme att studera enskilda textstycken i sin kontext. Genom den kvantitativa

innehållsanalysen visas en bredd i hur diskurserna ser ut kring kvinnor som ansluter sig till IS, och genom den kvalitativa diskursanalysen kompletteras resultatet med konkreta exempel på hur diskurserna ser ut, vilket även ger uppsatsen ett djup.

En kombination av metoderna gör därmed undersökningen mer uttömmande.

8.1 Material och urval

Den kvantitativa undersökningen är baserad på 96 artiklar ur 33 olika dagstidningar. I vårt urval har vi sett till allt som, enligt vår söksträng, har publicerats i svensk tryckpress från 1 januari 2015 till 11 april 2016 och innebär en totalundersökning av ämnet, operationellt definierat som söksträng, under den angivna perioden. Anledningen till att vi valt denna period är för att det är då flest artiklar om vårt ämne publicerats. För att få fram våra artiklar i Retrievers mediearkiv har vi använt oss av följande söksträng:

(Daesh OR "islamiska staten*" OR "islamska staten*" OR ISIS OR Allupper:IS) AND (rekryter* OR värv* OR "åker och krigar för" OR "åker till" OR "åkte till" OR "åkte och krigade" OR "åka till" OR "åkt och krigat för" OR anslöt OR anslutit OR "ansluter sig till" OR ansluta OR "ansluter sig" OR "reser till" OR "reste till" OR "rest till" OR

"resa till") NEAR/10 (kvinn* OR flick* OR tjej*) AND (svensk* OR europ*) ANDNOT personal* ANDNOT fotboll*

Söksträngen är gjord för att maximera antalet relevanta artiklar och trots eventuellt bortfall har vårt noggranna testande av olika söksträngar lett fram till den som gav störst antal korrekta träffar. Med sökningen kom också mycket som inte var relevant för vår analys men vi valde att ha en bred sökning för att gå miste om så lite som möjligt. Med söksträngen fick vi först fram 396 artiklar, vilket var för stort omfång för vår undersökning. Många av

artiklarna handlade om något annat än det vi ville undersöka och därför formulerade vi                                                                                                                

65 Nilsson, Åsa, ”Kvantitativ innehållsanalys”, i Metoder i kommunikationsvetenskap, Ekström, Mats och Larsson, Larsåke (red.), Studentlitteratur, Lund, 2010, s. 125.

följande kriterier för urvalet: ”Artikeln ska berätta om kvinnor som ansluter sig, eller är på väg att ansluta sig, till IS. Handlar artikeln inte om en specifik kvinna eller kvinnor utan endast om fenomenet krävs det någon sorts förklaring eller beskrivning av just kvinnor som ansluter sig till terrorgruppen. Artikeln hamnar utanför kriterierna om kvinnor endast nämns i förbifarten.”

TT:s egna artiklar hamnade också utanför kriterierna, vilket innebär att de TT- artiklar vi har med alltid är publicerade i en tidning. Detta för att vi ville försäkra oss om att artikeln faktiskt har fått spridning.

Vi valde att undersöka all svensk tryckt press för att få en helhetsbild kring diskurserna om kvinnor som ansluter sig till IS. Genom att inte endast fokusera på storstadspress eller lokalpress kommer vi åt en samlad bild av hur medier framställer kvinnorna. Två av våra undersökningssubjekt, 15-åringen och 17-åringen, kommer från mindre orter och där har lokaltidningarna, Östgöta Correspondenten och Borås Tidning, bidragit med många artiklar. Nerikes Allehanda har också skrivit flertalet artiklar om unga människor som åker till IS eftersom det är ett stort problem i Örebro. Även många

ledarartiklar och krönikor har skrivits om fenomenet i lokalpress vilket varit viktiga enheter i vår analys för att ge till en helhetsbild av diskurserna.

I vår undersökning har vi valt att ta med både nyhetsjournalistik och

opinionsjournalistik. Detta för att opinionsjournalistik om vårt forskningsämne tar stor plats i svenska medier idag då ämnet väcker mycket känslor och åsikter.

Vi har inte tagit någon hänsyn till hur många läsare som nås av artiklarna. Detta eftersom vi istället har varit intresserade av att undersöka hur journalisterna väljer att

framställa kvinnor som ansluter sig till IS. När det gäller TT-artiklar har vi därför valt att sortera bort alla dubbletter. En konsekvens av detta blir att vårt resultat inte är fullständigt representativt för den svenska pressen. Om vi hade tagit med alla dubbletter hade vi fått ett annat resultat eftersom samma kodningssvar på TT-artiklarna då hade ökat och gett andra värden på alla variabler. I den kvantitativa analysen har vi alltså gjort en totalundersökning av alla de producerade artiklar om vårt ämne i svensk press som vår söksträng tog fram, men det är inte en totalundersökning av alla publicerade artiklar. På så sätt har vi undvikit att en redaktions (TT) text får för stort genomslag i analysen och låter istället alla unika texter få lika stort värde i vår analys.

För att sortera bort TT-dubbletter har vi använt oss av en prioriteringslista. I första taget har vi valt ut de artiklar som har varit längst, det vill säga har haft flest antal ord.

Om artiklarna har varit lika långa valde vi den med tidigast publiceringsdatum. Om artiklarna

var lika långa och publicerades samma dag så valde vi artikeln som fått störst plats i tidningen så som stora bilder, citatutdrag och feta rubriker. Om artiklarna har varit exakt likadana har vi bara valt en av dem utan vidare ordning, övriga har sorterats bort.

Urvalet av artiklarna som vi har valt att göra en kritisk diskursanalys på är grundat i de resultat vi fick fram i den kvantitativa undersökningen. I vår kvantitativa undersökning fick vi fram fem huvudsakliga förklaringsmodeller. Dessa var: subjektet hade en tom tillvaro, subjektet har blivit medlurad, subjektet gör det för en partner, subjektet har lockats av bilden av IS som hon fått via internet och subjektet har fattat ett eget medvetet beslut. Vi valde ett uppslag från varje förklaringsmodell, och ett uppslag med flera förklaringsmodeller. Totalt blev det åtta artiklar på sex uppslag.

Vi valde att endast göra kritisk diskursanalys på nyhetsartiklar och reportage. Vi försökte få fram artiklar spridda över olika tidningar och valde därför fyra storstadstidningar och två lokaltidningar. Två av våra artiklar handlar om 15-åringen och en artikel handlar om 17-åringen. Dessa artiklar valde vi för att gå djupare in i de diskurser som utvecklats kring de subjekt som fått störst utrymme i vår kvantitativa analys.

8.2 Kvantitativ innehållsanalys

Den kvantitativa innehållsanalysen gjordes först för att undersöka om det fanns mönster i artiklarna. För att se dessa mönster gjordes undersökningen med en deskriptiv ansats,

efter Bernard Berelsons definition av metoden (citerad av Åsa Nilsson i Metoder i

kommunikationsvetenskap):

Innehållsanalysen är ett forskningsredskap för det objektiva, systematiska och kvantitativa beskrivandet av manifest kommunikationsinnehåll.⁶⁷

Det innebär att undersökningen är gjord på ett objektivt och systematiskt sätt. Systematiken framgår genom den klart definierade kodboken. Vi har inte tolkat vårt material godtyckligt utan strängt gått efter kodboken. Alla variabler är uttömmande och ömsesidigt uteslutande,

eftersom det i samtliga variabler har getts utrymme för ytterligare alternativ såsom annat eller

66 Ibid, s. 128.

67 Berelson, Bernard, Content Analysis in Communication Research, Free press, New York, 1952, s. 18, citerad i Nilsson, Åsa, ”Kvantitativ innehållsanalys”, i Ekström, Mats och Larsson, Larsåke (red.), Metoder i

kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2010, s. 121.

68 Nilsson, 2010, op. cit., s. 141.

oklart. Om en analysenhet har hamnat i en sådan kategori har det noterats varför för att sedan se om någon mätenhet saknats. Kodboken finns bifogad i bilaga 1.

Analysen är bred på så sätt att den är gjord på många variabler. Kodboken behandlar bland annat språk, ämnen, källor, aktörer och valens. Samtliga variabler är noggrant utvalda med hänsyn till det teoretiska ramverket och den tidigare forskning som tidigare är presenterad. Inspirerade av Brigitte L. Nacos funna inramningar gällande utseende och familj behandlar även denna undersökning dessa områden. Hur subjektens könstillhörighet beskrivs (flicka, tjej, kvinna) undersöks också för att se om det, som Martin Conboy menar, används diminutiva beskrivningar av kvinnor. Inspirerade av den postkoloniala teorin undersöktes även huruvida subjekten själva får komma till tals i artikeln.

En annan variabel, V16, är kopplad till gestaltningsteorin. Variabeln är

formulerad ”Vad är artikelns huvudsakliga tes kring subjektets anslutande till IS?” och där är olika förklaringsmodeller presenterade. Teserna som presenteras är bland andra ”Subjektet har blivit medlurad”, ” Subjektet hade en tom tillvaro” och ”Subjektet har fattat ett eget medvetet beslut”. Med ”huvudsaklig tes” menas den förklaringsmodell som fått störst utrymme i

artikeln, till exempel i rubrik och ingress eller genom vilka citatutdrag som finns och var olika citat eller meningar har placerats i artikeln. Ibland har journalisten själv drivit en tes kring subjektets anslutande vilket inneburit en tydlig inramning. Andra tillfällen har det varit släktingar eller forskare som uttalar sig om subjektet. Variabler kring inramning är dock endast valda då det varit tydligt. Om flera inramningar har passat in eller om det inte varit tydligt har variabler som annat, oklart eller flera alternativ passar in valts istället.

Det har varit två personer, författarna, som kodat. Till en början kodade vi tillsammans, totalt 32 artiklar. På så sätt försäkrade vi oss om att vi förstod kodboken på samma sätt. I de lägen då vi inte var överens om hur vi skulle förstå variablerna utökade vi kodboken med tydligare definitioner vilket uteslöt oklarheter. När vi sedan kodade var och en för sig satt vi bredvid varandra och diskuterade alla artiklar som det eventuellt kan ha funnits oklarheter kring. Efter undersökningen har vi testat interkodarreliabiliteten mellan oss.

Det har vi gjort genom att den ena kodaren har kodat om den andra kodarens kodning för att se om vi har använt kodboken konsekvent. Vi har även testat intrakodarreliabiliteten genom att var och en på samma sätt gått tillbaka och kodat om våra egna olika analysenheter för att se att vi inte ändrat vår tolkning av kodboken under processen.

69 Ibid, s. 146-147.

Vi uppskattar att vår reliabilitet överensstämmer till ungefär 95 %. Vi har gjort undersökningen objektivt och konsekvent men det finns en mänsklig faktor som kan innebära att några få siffror har hamnat fel. Detta är inget vi har sett ske men menar ändå är nödvändigt att vara medveten om. En annan faktor som påverkar vår interreliabilitet gäller enbart

variabeln V16, kring inramningen av subjektens anslutande. Då den söker svara på vilken förklaringsmodell som journalisterna använder är den hermeneutisk och därför finns det av naturliga skäl en risk att vi har bedömt den huvudsakliga tesen olika. Några av artiklarna var svåra att placera in gällande V16, och i de fallen har vi diskuterat de artiklarnas respektive förklaringsmodell med varandra. Det finns dock en liten risk att några av de artiklar vi har sett som ”självklara”, och alltså inte har diskuterat, kan ha inneburit att vi egentligen skulle ha tolkat olika och med det borde ha diskuterat dem. Vårt resultat kring denna variabel kan på så sätt inte ses som absolut, utan som sanningar med reservation.

En bit in i processen ströks en variabel, V12, vilken behandlar huruvida subjektet framställs som självständig eller ej. Redan från början var den svår att avgöra i många av artiklarna. Den diskuterades flitigt för att hitta en gemensam definition men en bit in i kodningen togs den bort därför att det var för godtyckliga tolkningar kring variabeln.

8.3 Kvalitativ kritisk diskursanalys

Diskursanalysen är gjord med utgångspunkt i Teun A. van Dijks metod. I van Dijks

beskrivning av diskursanalys lägger han stort fokus på den sociokognitiva aspekten. Med det menar han bland annat att medierna skriver på ett sätt som de förväntar sig att läsaren ska förstå. Med en diskursanalys undersöks dolda implicita budskap och visar hur eventuella tendenser i samhället och sättet vi ser på varandra återspeglas i tidningarna. Man kan alltså med hjälp av diskursanalysen undersöka huruvida producenternas (till exempel medieägarna och journalisterna) och konsumenternas (de som läser tidningen) egna förståelser och

tolkningar av världen ger avstamp i nyheternas olika diskurser.

I denna undersökningens diskursanalys har vi en hermeneutisk ansats. Att göra en diskursanalys är att försöka se ett material till viss del utifrån. Då vi själva är del av det samhälle som nyhetsartiklarna vi ämnar undersöka är skrivna i är det omöjligt att se texterna

“utifrån”. Vi har dock genomgående i arbetet diskuterat våra egna personliga åsikter och synpunkter och reflekterat flitigt kring varför vi tolkar texterna på de sätt vi tolkat dem. Våra egna tolkningsramar är även synliggjorda i vår analys.

70 van Dijk, Teun A., News analysis: case studies of international and national news in the press, Routledge, 1987, e-bok, s. 9.

van Dijk menar att medier skapar egna versioner av diskurser och att man därför bör analysera medierna på deras olika beskrivande nivåer. Han menar till exempel att man inte bara ska se till grammatiken och ordens upplägg utan även det övergripande temat, hur nyheten är strukturerad samt koherensen. Koherensen undersöks lokalt, det vill säga

koherensen mellan meningar, och globalt, mellan textpartier för att få syn på den övergripande meningen.

Diskursanalysen är en metod som på flera sätt gränsar till att också vara teori men den här undersökningen fokuserar på van Dijks metodiska genomgång, det vill säga själva upplägget för analysen. Precis som van Dijk förespråkar är den här analysen indelad i makro- och mikronivåer.

Nedan följer schemat som gjorts för analysen.

8.3.1 Makroanalys

På den här nivån analyseras artikelns övergripande tematiska och schematiska strukturer.

Detta görs genom att se till vad texten handlar om, textens tema och den övergripande

koherensen av texten. Enligt van Dijk får vi svaret på textens tema eller ämne genom att ställa frågan: vad skriver journalisten om? Då får vi reda på vad vi anser är textens viktigaste

information.

Därför har vi inlett våra analyser med att ställa den frågan. Detta hänger starkt ihop med textens schematiska struktur.

När vi har analyserat den schematiska strukturen har vi undersökt artikelns upplägg och vilken information som får vilken plats. Artiklar följer ofta en särskild struktur där det viktigaste/huvudsakliga budskapet placeras först, i rubriken, och följer sedan en hierarkisk ordning genom artikeln. van Dijk förklarar att uppfattningen om makrostrukturen är intersubjektiv, vår förförståelse och kunskap gör att vad som upplevs vara viktigast i nyheten kan vara självklart för en viss grupp av människor men kanske skilja sig helt för andra.

Genom att analysera textens upplägg kan vi se vad journalisten har valt att lyfta upp och på det viset även undersöka om texten är partisk till något perspektiv.

När vi har undersökt den övergripande koherensen har vi analyserat hur den lokala och globala koherensen hänger samman. Det innebär att vi har sett till hur artikelns olika textpartier är koherenta med den övergripande meningen.

71 Ibid, s. 1.

72 Ibid, s. 17.

73 van Dijk, Teun A., Discourse as study and process, Sage, London, 1997, s. 10.

74 van Dijk, 1987, op. cit., s.15.