1
Lärande och samhälle
Examensarbete i kompletterande pedagogisk
utbildning
15 högskolepoäng, grundnivå
Vilken betydelse har modersmålet för
nyanlända elever?
Lärares uppfattningar om modersmålet som identitetsstärkande och
språkutvecklande faktor hos nyanlända elever
What significance does native language have on newly arrived pupils?
Basma Al-Bazergan
Ämneslärarexamen (330hp) Examinator: Magnus Erlandsson Inriktning mot modersmål (arabiska) Handledare: Björn Lundgren
3
Sammanfattning
I min uppsats vill jag belysa lärares uppfattningar om modersmål och modersmålslärares betydelse för nyanlända elever. Lärarna som intervjuats är modersmålslärare och andra ämneslärare. Forskning som gjorts tidigare om modersmål har bevisat hur viktigt modersmål är för identitet, trygghet, och för andra språkinlärningar. Jag har använt mig av
semistrukturerade intervjuer i undersökningen. Jag har intervjuat två modersmålslärare och fyra ämneslärare.
Resultaten som framgår är att ämneslärare och modersmålslärare är medvetna om att
modersmålet har en stor betydelse och roll för andraspråkselever och deras trygghet/identitet. Dessutom är modersmålsläraren av stor betydelse för nyanlända elever då hon eller han är som en bro eller brygga för dessa elever vilket framgår av forskning.
5
Innehåll
Engelsk titel ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Sammanfattning……….3
Innehåll ... 5
1. Inledning ... 8
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
2. Litteraturgenomgång ... 9
2.1 Begreppet modersmål ... 9
2.2 Begreppet modersmålslärare………10
2.3 Begreppet nyanlända elever………..10
2.4 Modersmål historiska inblick ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.5 Styrdokument………...……….11
2.6 Modersmålslärarens betydelse………12
2.7 Modersmålets betydelse för trygghet och identitet………..………13
2.8 Modersmålets betydelse för andra språk elever………..………..14
3.Metod och Genomförande……….14
3.1 Metod……….14
3.2 Urval……….15
3.3 Genomförande……….15
3.4 Förskningsetiska principer………..16
3.5 Reliabilitet och validitet……….16
3.6 Transkription...17
4. Informanter……….17
4.1 Resultat ... 18
4.2 Modersmålets betydelse för nyanlända elever ... 18
4.3 Modesmålets betydelse för identitet/trygghet………..………..…19
4.4 Modersmålets betydelse för andraspråk elever………...………19
5.Diskussion av resultat ... 20
6. Slutsats ... 21
6.1 Fortsatt forskning ... 22
Bilaga………..25
7
1. Inledning
Under mina VFU-perioder har jag fått följa med nyanlända elever som väckt ett intresse hos mig. Detta intresse ledde till att jag valde att skriva om nyanlända elever. Jag läste en text av Nihad Bunar, "Nyanlända och lärande" (Bunar 2010), och jag läste på Skolverkets hemsida om att Buner deltog i ett seminarum anordnat av Skolverket i April (2010) om ”Liten kunskap om nyanländas lärande” som inspirerade mig till mitt examenarbete. Det gav upphov till mina frågor som jag kommer utgå ifrån. Bunar skriver: ”Modersmålet ska dock inte enbart ses som
ett redskap på vägen mot ökad kunskap i svenska, modersmålet har även ett egenvärde för elevens självkänsla och identitet”. Under min VFU-period såg jag hur eleverna hade svårt att
relatera till andra lärare på grund av språket, men de kunde relatera till mig då vi pratade samma modersmål. Detta byggde ett förtroende mellan eleverna och mig själv vilket bidrog till att jag var till stor hjälp för dem. Detta underlättade även för lärarna. Det här visar att språket är en brygga mellan människor och detta är väldigt viktig för att kunna bygga en relation med eleverna och lärarna samt för att framhäva kunskaper.
Under mina VFU-perioder har jag även märkt att det förekommer elever och föräldrar som motsätter sig att eleven använder sig av sitt modersmål eftersom att de är rädda att språkutvecklingen i svenska ska påverkas negativt. En konsekvens av detta blir därmed att de inte vill delta i modersmålsundervisningen. Jag vill med hjälp av denna studie undersöka hur verksamma lärare ser på elevernas modersmål och vilken betydelse de anser att modersmålet har för elevens utveckling. Jag hoppas att jag med denna studie kan förmedla hur några lärare ser på denna fråga.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här uppsatsen är att belysa några lärares uppfattningar om modersmålslärare och modersmålets betydelse har för nyanlända elever.
Jag vill dessutom jämföra och se om det finns några likheter eller skillnader mellan de två olika verksamheterna som varit i fokus för intervjuerna.
Frågeställningar:
Vilken betydelse har modersmålslärare för nyanlända elever enligt lärarna?
8
Vilken betydelse har modersmålet för andraspråkets utveckling enligt lärarna?
2. Litteraturgenomgång
I detta avsnitt kommer jag att behandla vad man vet om modersmålet och
modersmålsundervisningens betydelse och förklara samt tydliggöra några begrepp som är betydelsefulla för studien, dvs. modersmål, modersmålslärare, nyanlända elever.
2.1. Begreppet modersmål
Modersmålet definierats som det första språket som barnet lär sig hemma och talar innan det kommer till skolan (Kästen-Ebeling & Otterup, 2014:23).
Enligt Abrahamsson (2009:258) är första språket det språk en individ tillägnar sig först genom naturligt inflöde och i interaktion med i första hand föräldrar eller andra
vårdnadshavare. Och enligt Ladberg (2003:57) är modersmålet det språk som en person har hört redan i livmodern.
Enligt Börestam & Huss (2001 :23-24) avses modersmål i vardagligt tal ofta detsamma som förstaspråk eller (language 1), det vill säga det språk som lärs in allra först. Det behöver inte vara moderns pråk, utan barnet kan lära sig språket av sin far eller från någon annan person som kommer spela huvudrollen för barnet under de tidigaste åren. Ibland växer barnet upp i en miljö där två eller fler språk talas parallellt, i det här fallet ska barnet få två eller flera modersmål eller förstaspråket. Enligt ett annat synsätt kan termen modersmål också avse det språk som personens huvudspråk som används mest, ibland kan det vara det språket som individen behärskar bäst. Det kan också vara så att det inte alls handlar om användning eller kompetens utan om identitet .
Enligt Skolverket är modersmål och förstaspråk vanligtvis det eller de första språk, som barnet lär sig i tidig ålder. Barnet bör ha lärt sig språket i en miljö där språket talas och
kännetecknas av att vara huvudspråkåk, när man kommunicerar. En person kan med andra ord ha flera förstaspråk, till exempel genom föräldrar, som talar varsitt språk. Den som behärskar flera förstaspråk kallas för flerspråkig.
9
2.2 Begreppet modersmålslärare
Enligt Skolverket (2002) är modersmålslärarkåren mycket heterogen till sin bakgrund.
Modersmålslärarna kommer från många olika länder med skilda kulturbakgrunder och sociala förhållanden. Såväl kunskaperna i modersmålet som i svenska språket varierar. De flesta lärarna förefaller ha goda kunskaper i svenska språket och en fast förankring i det svenska samhället. Modersmålslärarnas utbildningsbakgrund varierar avsevärt. Det finns lärare med pedagogisk examen från ursprungslandet eller med modersmålslärarutbildning i Sverige.
2.3 Begreppet nyanlända elever
Enligt Skolverkets allmänna råd (2008) används begreppet ”nyanländ” om barn eller ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid i grundskolan, särskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska. De vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. Många har permanent uppehållstillstånd redan vid ankomsten. Andra har fått
uppehållstillstånd efter en längre väntan på flyktingförläggning eller inneboende hos bekanta. En del är asylsökande. Av dem har de flesta kommit med sina föräldrar medan andra har kommit ensamma utan legal vårdnadshavare. Vissa kommer som anknytning till flyktingar med uppehållstillstånd. Några har kommit för att en förälder har gift sig med en svensk medborgare. Ytterligare några håller sig gömda i hopp om att få ett negativt beslut på sin asylansökan omprövat. Andra är åter så kallade papperslösa barn, barn eller ungdomar som finns i Sverige men som inte har registrerats av Migrationsverket eftersom de inte ansökt om uppehållstillstånd.
Nyanlända elevers utbildning är ett angeläget utvecklingsområde i svensk skola. I skolans styrdokument regleras inte de nyanlända elevernas utbildning annat än i den
språkintroduktion som är avsedd för nyanlända elever i gymnasieåldern. Författaren Inger Bergendorff (i Kästen-Ebeling och Otterup, 2014) skriver vidare att det i övrigt endast är ämnet svenska som andraspråk, modersmål och den särskilda stödinsatsen studiehandledning på modersmål som uppmärksammar flerspråkiga elevers skolgång i det svenska skolsystemet. Det är skolor och huvudmän själva som får besluta hur de nyanlända eleverna ska tas emot och introduceras till skolan, Kästen-Ebeling & Otterup (2014:32).
10
2.4 Modersmålsämnet i den svenska skolan
Sedan 1968 har elever med annat modersmål än svenska haft rätt till hemspråksundervisning i form av stödundervisning. År 1977 trädde hemspråksreformen. Här fastslogs att det svenska samhället skulle stödja tvåspråkighet. Kommunerna blev skyldiga att erbjuda undervisning i hemspråk och stödundervisning på hemspråk i grundskolan och gymnasieskolan. Kästen-Ebeling & Otterup (2014:19).
År 1997 blev hemspråket ”modersmål”. Hemspråkslärare blev modersmålslärare och hemspråksklassen blev en tvåspråkig klass. Modersmålsundervisning blev ett riktigt ämne. Kästen-Ebeling & Otterup (2014:23).
2.5 Styrdokument
I kursplanen (Lgr 11) för ämnet modersmål i grundskolan står det:
”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar Och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål Underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden”.
Det här stämmer en hel del med Vygotskijs tankar om språket:
”Viktigaste psykologiska redskapet är språket, d är genom språket som människan blir delaktig i andras perspektiv och det är genom språket som sociokulturella erfarenheter förmedlas,det som är speciellt med språket är att det fungerar som ett redskap för kommunikation både mellan
människor och inom människor. Språket har således flera funktioner. Det är riktat mot andra när vi kommunicera, det är som en länk mellan det yttre kommunikation och det inre tänkandet och det används som ett redskap för tänkande av individen.” (Forssell 2011. s163-164).
11
2.6 Modersmålslärarnas betydelse
Enlighet (Ladberg1994:195) är lärarna i skolan inte bara lärare, de är även förebilder för sina elever, de är inte bara representanter för sina ämnen. Hemspråkslärarne eller
modersmålsläraren är en representant för barnets ursprung. Ladberg skriver även vidare om att modersmålsläraren är en nyckelperson just för att hon eller han kan förklara det som är svårt för ungdomarna att förstå eftersom de är från en annan kultur. Ibland kan
modersmålsläraren vara mer än så. En vuxen från ens egen grupp kan eleven identifiera sig med och ta efter, detta kan leda till att modersmålsläraren blir en förebild för dem på ett sätt som ingen svensk kan bli. Detta kan ske genom att visa hur man kan leva i det här samhället, förhållandet mellan modersmålslärare och svenskläraren samt hur lärarna samarbetar. Det vill säga att modersmålslärare är förebilder brobyggare och ett stöd. Ladberg skriver också att modersmålslärare vet hur det går till att lära sig svenska när detta inte ens första språk, modersmålslärare vet vad barnet eller eleven har för språkliga kunskaper och vad som kan byggas vidare på för barn som nyligen kommit till Sverige. Det pedagogiska arbetet lyckas bäst om det kan bygga vidare på barnets kunskaper (Ladberg 2000:8-9)
2.6 Modersmålets betydelse för identitet /trygghet
Ladberg (2002:115) framhäver att när man inser hur djupt identitet och språk hör samman då kan man förstå flerspråkighetens väsen. Identitet handlar om vem jag är och vilka jag hör ihop med och hur andra bemöter mig
Och enligt Ladberg (2002:180), när det gäller modersmålets betydelse, så är det första vi kan nämna trygghet. När språket är nytt behöver det mest stöd. Det är alltså barnen som har störst behov av vuxna som talar deras modersmål. Att förstå och bli förstådd är en viktig faktor. När barnet kommer till en ny miljö är det mycket som är nytt och obekant, och om språket är nytt blir det ännu svårare. En vuxen som talar barnets språk kan förklara samt hjälpa barnet att förstå, och förbereda barnet på vad som kommer att ske. Detta har både emotionella och intellektuella fördelar. Det är en trygghet att inte behöva bli skrämd eller överraskad av det som händer liksom att kunna fråga och förstå och får svar.
12
Ladberg (2002:171) belyser också att barnets modersmål handlar inte bara om skola och studieframgång utan om livet om kommunaktion, identitet, känslor för de människor man talar språket med. Hon skriver även att modersmålets betydelse ligger på många plan: Emotionellt, socialt och intellektuellt.
1- Det emotionella planet innebär en trygghet att kunna uttrycka sina känslor och tankar. Hon menar att barnet bli förstådd.
2- Det sociala planet innebär att språket uppmärksammas, och att det används och ses som värdefullt.
3- Det intellektuella planet är modersmålet av största betydelse, eftersom barnets tänkande kan ske mer obehindrat på det språket än på det nya språket.
Modersmålets roll är viktig för nyanlända. Det är bara genom modersmålet det blir möjligt att veta vad den nyanlände eleven kan, förstår, tänker, vill, upplever, och drömmer om.
Språk och kultur och identitet hör ihop, tätt förknippade med varandra. Genom språket får individen inte bara begrepp och ord utan även normer och värderingar. (Kästen-Ebeling & Otterup, 2014:43).
När det gäller modersmålets betydelse är det första man kan nämna trygghet, när barnet kommer till en helt ny miljö är allt nytt och obekant. Om språket också är nytt kan det bli ännu svårare. En vuxen som talar barnets språk kan hjälpa barnet att förstå och förklara vad som händer och vad som kommer att ske. Detta har både emotionella och intellektuella fördelar. Ladberg (2000:180). I Skolverket rapport (2002:161) står det att modersmålet har stor betydelse för barn och elevers utveckling av den egna identiteten och att undervisningen bidrar till utveckling av barns och elevers personlighet, trygghet, självkänsla. Dessutom underlättar också modersmålet kommunikation mellan människor, särskilt med släktingar och vänner. Ett barn som är stolt över sin identitet blir modigare språkligt (Ladberg 2000:128; Skolverket 2002:78).
En trygg identitet är en grundförutsättning för en positiv utveckling. Att bli sedd som den man är med en dubbelkulturbakgrund har definitivt betydelse för den egna självbilden.
13
Enligt Skolverket (2008) om modersmålet används parallellt med andra språksvenska gynnar det eleven kunskap och språkutveckling. Ladberg (2000:181) modersmålet fungerar som en väg till det nya språket, när barnet kan ett ord på sitt språk är det lättare att ta till sig det nya språket. Axelson (2004:505) skriver om barnet har ett annat förstaspråk som är starkare än majoritetspråket (andraspråket) är det viktigt för barnet att få möjlighet till fortsatt utveckling av tänkande och lärande på detta språk. Ladberg (2000:179-180) modersmål är nödvändigt när barnet behöver utveckla modersmål för att kunna kommunicera med släktingar, barnets förstaspråk är viktig för att barnet skall kunna reflektera, tänka och tillägna sig nya kunskaper. Modersmålet är en hjälp på vägen till ett nytt språk och till kunskaper om ett nytt samhälle och inlärning av nya skolämnen.
3. Metod och genomförande
3.1 Metod
För att ta reda på hur en grupp lärare tänker kring modersmålets betydelse för nyanlända elever har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer.
Enligt Denscombe (2009:234) är den vanligaste typen av semistrukturerade intervjun den personliga intervjun. Denna typ av intervju är väldigt enkel att arrangera då det endast innefattar två personer, en forskare samt en informant. Alla uppfattningar samt synpunkter som uttrycks under intervjun kommer från en källa vilket är den intervjuande. Detta medför att det blir enkelt för forskaren att sätta sig ini personens idéer och utforska dem. Den stora fördelen med intervjuar är den stora flexibiliteten och anpassningsbarheten, (Lagerholm 54:2005).
3.2 Urval
För min undersökning har jag valt att intervjua sex informanter, två modersmålslärare, en person som är ansvarig för dem samt tre ämneslärare. Modersmålslärarna och deras ansvarige jobbar i en enhet som tar emot nyanlända elever i en ganska stor stad. Ämneslärarna arbetar på språkintroduktionsprogrammet. Ämneslärarna som jag intervjuade har svenska som ämne och valde att få frågorna skickade via e-post i början. Jag berättade för dem att jag gör en kvalitativ
14
intervju och helst ville boka tid med dem och träffa dem, vilket de gick med på, då bokade jag tid med dem och åkte till dem och ställde mina frågor.
3.3 Genomförande
Jag gjorde min undersökning på två platser; det ena på språkintroduktion, där det jobbar ämneslärare. Den andra platsen var en enhet som tar emot nyanlända elever och där jobbar modersmålslärare och deras arbetslagledare.
Jag kontaktade arbetslagledaren för modersmålsläraren, jag presenterade mig och berättade om studiens syfte. Jag bokade tid och datum för intervju, därefter gick jag till deras arbetsplats och blev väl mottagen. I början av intervjun presenterade jag mig återigen och berättade om syftet med uppsatsen. Intervjuerna spelades in med hjälp av en mobiltelefon. Jag förklarade tydligt att de skulle behålla sin anonymitet. Samtalet var individuellt mellan mig och lärarna och jag intervjuade dem individuellt. Medan jag pratade med ämneslärare (som jobbar på Språkintroduktion) så beslöt de att de skulle träffa mig även om de är jätte upptagna, och ville hellre svara på mina frågor via e-post jag berättade att det tar inte mer än en kvart. Jag bokade tid, därefter gick jag till deras arbetsplats.
3.4 Forskningsetiska principer
Från vetenskapsrådets dokument Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning har jag tagit del av de etiska riktlinjer och huvudkraven som
ska ställas på all forskning (vetenskapsrådets, 2002).
1. Informationskravet. Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
2. Samtyckeskravet. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
3. Konfidentialitetskravet. Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
15
4. Nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.
Enligt informationskravet fick informanterna veta om syftet till undersökningen, och enligt samtyckeskravet informerade jag deltagarna innan intervjutillfället om att jag ska spela in deras röst i min mobil och att de har rätt att avbryta intervjun. Jag informerade också om att de har rätt att bestämma över deras medverkan. Alla informanter har fått fingrerade namn för att skydda informanternas identitet. Jag har också informerat dem om att jag kommer radera ljudinspelningen från min mobil efter att arbetet är klart och inte nämna i vilken kommun eller stad pedagogerna arbetar i. Jag uppfyllde konfidentialitetskravet. Sista kravet som jag uppfyllde är att jag informerade medverkarna om att det inspelade materialet endast kommer användas till forskningens syfte och därefter förstöras.
3.5 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet eller tillförlitlighet, forskarens ”jag ”i kvalitativ forskning har ett syfte att vara mycket nära till forskningsinstrumentet, det betyder att forskningen ger samma resultat och bör komma fram till samma slutsatser om att det används av olika forskare (Denscombe 2009:381). Validitet eller trovärdighet handlar om man mäter det man säger sig mäta (Bryman 2011:352).
Det kan också handla om lämpligheten i den forsknings fråga som undersöks (Denscombe 2009:378).
Jag valde den kvalitativa intervjun som metod till min undersökning då jag kunde garantera att alla informatörerna förstår mina frågor. Miljön är en viktig faktor som påverkar de som intervjuas. Jag träffade varje lärare var för sig i sitt arbetsrum för att garantera att
informanterna inte påverkar varandras svar vilket riskerar att svaren bli mer likartade och kanske inte heller helt ärliga. Enligt (Lagerholm:34) när det gäller miljö finns det annat att ta hänsyn till än risk för störning. Miljön kan påverka informanterna genom att vissa miljöer får dem att känna sig mer avslappnade och naturliga, vilket kan påverkar resultatet gynnsamt.
16
Jag känner fem av de intervjuade informanterna detta kan påverka reliabilitet i
undersökningen negativ för att informanterna anpassar deras svar till vad jag ville höra. Samtidigt kan det bidra till att informanterna öppnar sig mer på grund av att de kände sig mer bekväma med intervjusituationer.
3.6 Bearbetning
När jag var klar med alla intervjuer började jag med att lyssna på det inspelade materialet och på samma gång transkriberade jag de intervjuade personernas yttranden. Ibland lyssnade jag på samma intervju flera gånger, då antingen informanterna talade för fort eller om de pratade otydligt från början. Därefter utarbetade jag materialet genom att försöka hitta likheterna.
Enligt Lagerholm (2005:35) är det nödvändigt att gå tillbaka till inspelningen och lyssna om flera gånger.
4. Informanter
Nedan kommer jag att presentera mina informanter. Jag har valt att använda finglerade namn till mina informanter för att behålla anonymiteten. Alla modersmålslärare börjar med bokstav M och deras ansvarig, och de andralärarna börjar med bokstav A.
Lärarna som jobbar på språkintroduktion svenska som (andraspråklärare) i min studie:
Amanda lärare 1-9 SVA och hemkunskap har jobbat som lärare ca 40 år.
Anna lärare 1-9 SVA, ENG.
Arwa lärare 1-6 SVA, NO, matte, har jobbat ca. 7 år som lärare.
Modersmålslärare och deras arbetslagsledare (ansvarig person) i min studie:
Mona lärare från hemlandet har jobbat som modersmålslärare mer än 20 år.
17
Ansvarig lärare 1-7 SVA och ENG.
4. Resultat
Nedan presenteras resultatet av intervjuarna med modersmålslärare och andraspråklärare. Informanterna talar inte bara om den pedagogiska rollen som modersmålsläraren har, utan även om vissa sociala aspekter som är av betydelse.
4.
1 Modersmålslärarens betydelse för nyanlända elever
Vad gäller den första frågan om vilken betydelse modersmålsläraren kan ha för nyanlända elever visar det sig att samtliga lärare uttrycker att modersmålsläraren har en viktig roll. Informanterna talar inte bara om den pedagogiska rollen som modersmålsläraren har, utan även om vissa sociala aspekter som är av betydelse. Arbetslagsledaren för mottagningsenheten uttrycker att:
”Modersmålsläraren har både en social bit och en språkutvecklande bit” (arbetslagsledaren/ansvarige läraren)
Flera av de andra lärarna betonar också vikten av den sociala biten och specifikt tryggheten som modersmålsläraren står för. Eftersom att modersmålsläraren blir den enda vuxna som förstår elevens språk menar lärarna att denne har en stor betydelse för elevens vardag i skolan. Läraren Mona uttryckte att:
”När en nyanländ elev kommer med sina föräldrar vill inte eleven bli lämnad, hen vill stanna med sina föräldrar, då säger jag att jag är här, jag kan svara på dina frågor och hjälpa dig om du behöver hjälp, och då säger eleven jaha du pratar Arabiska". (Mona)
Läraren Manal och Anna uttrycker följande om modersmålslärarens roll:
18
”Modersmålsläraren är den nyanlända elevens överlevande i de första kontakterna med skolan” (Anna)
Förutom den pedagogiska, sociala och emotionella biten framgår det även att modersmålsläraren fyller en funktion gällande att ta reda på vilka kunskaper eleven har med sig till skolan.
Arbetslagsledaren för mottagningsenheten menar att:
”Modersmålsläraren utvärderar elevens kunskap och vad eleven har med sig och på vilken nivå ligger han eller hon” (Arbetslagsledaren/ansvarig lärare).
Mona framhäver också detta och uttrycker att:
”Modersmålsläraren har en stor betydelse att utvärdera elevens kunskap, vad eleven har med sig för kunskaper som nyanländ” (Mona)
Samtidigt som lärararna beskriver modersmålslärarens roll i skolan, samt vilka funktioner denne fyller till förmån för eleverna så berättar även en lärare att bristen på modersmålslärare är stor:
”... Tyvärr så är bristen idag stor i Sverige. En tolk kan aldrig ersätta en pedagogisk utbildad modersmålslärare. Drömmen i vår flerspråkiga skola vore att alla elever skulle få tillgång till flerspråkiga lärare som kunde stötta på modersmålet och arbeta med svenskan parallellt” (Anna).
4.2 Modersmålets betydelse för identitet/trygghet
Samtliga informanter menar att modersmålet är av betydelse för elevens på olika sätt. Läraren Amanda uttrycker att det både är viktigt för språkutvecklingen men även för identitetsutvecklingen:
”Ett välutvecklat modersmål är också viktig för att lära sig och utveckla ett nytt språk, jag tänker också att det är bra för elevens identitetsutveckling eftersom det också är viktigt med en förebild i ett nytt land” (Amanda).
19
De intervjuade modersmålslärarena uttryckte att modersmålet hade en stor betydelse för att eleven ska känna sig trygg med sin identitet. Anna menar att modersmålet är:
”... en del av andraspråkselevens identitet och ger eleven förutsättningar att utvecklas både i sin nya kultur samt att behålla bandet mellan släktingarna” (Anna).
När det kommer till elevens självkänsla framhäver Arwa att:
” Forskningar påpekar att individer med en stark identitet har oftast en stark självkänsla och detta främjar elevens både första och andraspråks inlärning” (Arwa).
Förutom att modersmålet inger trygghet hos eleverna är det även betydelsefullt eftersom att det ger eleverna en möjlighet att kunna kommunicera med någon verbalt, menar arbetslagsledaren för mottagningsenheten som uttrycker följande:
”Betydelsen är stor för eleverna för att skapa en trygghet och så nyanlända känner att de har någon att kommuniceramed”. (Arbetslagsledaren)
4.3 Modersmålets betydelse för andraspråksutveckling
När det kommer till den språkliga aspekten säger informanterna att modersmålet underlättar förståelsen för ämnesundervisningen:
”Om en modersmålslärare är med mig i klassrummet går det fortare för eleverna att förstå”. (Amanda)
Anna håller även med i denna fråga och menar att:
”Under mina år som lärare har jag mer och mer fått en förståelse för hur mycket modersmålet betyder i olika situationer. I klassrummet krävs det stöttning från mig som lärare och har jag möjlighet att stötta, och med hjälp av elevens modersmål så blir kommunikation mellan mig och eleven säkrare. Stöttning kan ske genom lappar och skyltar på elevens modersmål, (Anna).
Dessutom är elevens språkliga nivå på modersmålet också avgörande för andraspråksutvecklingen:
20
”Om en elev har ett starkt modersmål så har han eller hon lättare att lära sig det andra språket eftersom eleven får med sig ett stort ordförråd och får möjligheten att jämföra det med det nya språket” (Arwa)
Något som är av stor vikt är dock hur samarbetet ser ut mellan ämneslärarna och modersmålslärarna:
”Jag tror att det är viktigt med nära samarbete mellan modersmålslärare och språklärare, särskilt under introduktionsperioden. Modersmålsläraren bör vara med i klassrummet så mycket som möjligt. Jag tror att detta snabbar på och förenklar inlärningen av andraspråket” (Amanda).
5. Diskussion av resultat
Resultatet visar att mina informanter är helt överens om att modersmålslärare har jättestor betydelse för nyanlända elever, att modersmålslärare är den första kontakt mellan eleven och skolan och att hon eller han är en länk mellan kulturerna och kan hjälpa eleven till det nya landet och språket. Modersmålsläraren har både socialt och språkutvecklande ansvar, och modersmålsläraren har stor betydelse för att eleverna ska de känner sig trygga i den nya miljö samt nya land. Modersmålsläraren kan utvärdera elevens kunskap vad eleven har med sig som nyanlända. Mina informanters tankar om modersmålslärares betydelse överensstämmer med Ladberg (2003:190–191) att modersmålslärare vet hur det är att komma till ett nytt samhälle och vet hur det är att leva som medlem av en minoritetsgrupp i den svenska kulturen.
Modersmålslärare vet hur det är att möta svenska språket som andraspråk och hur man utrycker sig på ett språk som inte är ens eget. De vet också hur man lär sig det nya språket. Det vill säga att modersmålslärare är förebilder, brobyggare och stöttspelare.
I min studie har jag kommit fram till att både modersmålslärare och andraspråklärare anser att modersmålet har stor betydelse, modersmålet är en del av andraspråkelevens identitet och stärker elevens identitet, en elev med en stark identitet har oftast en stark självkänsla och detta främjar elevens första och andraspråks inlärning. Skolverket rapport (2002:161) bekräfter att modersmålet har stor betydelse för barn och elevers utveckling av den egna identiteten och att undervisningen bidrar till utveckling av barns och elevers personlighet, trygghet, självkänsla.
21
Modersmål underlättar också kommunikationen mellan människor, särskilt med släktingar och vänner.
Pedagogerna anser att modersmålet har en stor roll för andraspråksinlärningen och för andra skolämnen. Om en elev är stark på sitt modersmål blir det lättare för eleven att lära sig andraspråket eftersom eleven får med sig ett stort ordförråd och får möjligheten att jämföra det med det nya språket. Deras uppfattningar överensstämmelse med Ladberg (2000:181) som menar att modersmålet fungerar som en väg till det nya språket, när barnet kan ett ord på sitt språk är det lättare att ta till sig det nya språket. Axelson (2004:505) skriver att om barnet har ett annat förstaspråk som är starkare än majoritetspråket (andraspråk) är det viktigt för barnet att få möjlighet till fortsatt utveckling av tänkande och lärande på detta språk.
Andraspråklärare betoner vikten av samarbete mellan modersmålslärare och andraspråklärare Ladberg skriver (2003:183)”om läraren samarbetar med modersmålsläraren kan man även anpassa uppgiftern efter varje elevs språkliga och kulturella bakgrund då undervisningen blir effektivare”.
Skillnader
Tillgången till modersmålslärare på de olika verksamheterna skiljde sig åt markant. På mottagningsenheten fick eleverna möjlighet att träffa modersmålslärare och tvåspråkig personal varje dag. På Språkintroduktionsprogrammet fanns det bara en modersmålslärare på arabiska.
Likheter:
Likheterna var att lärarna på de olika verksamheterna hade samma syn gällande frågorna. Både gällande vilken roll och funktion modersmålsläraren uppfyller i skolan, men även vilken betydelse modersmålsutvecklingen har för eleven ur ett pedagogiskt, språkligt och socialt perspektiv. Ingen av informanterna ansåg att modersmålet spelade mindre roll, eller, att det skulle kunna hemma språkutvecklingen i svenska, som jag i inledningen nämnde att vissa elever och föräldrar hade uttryckt. Jag tycker att det är oerhört bra att de lärare som intervjuats faktiskt delar den syn på språkuteckling (och modersmål) som presenterats inom
22
6. Slutsatser
Slutsats: Den semistrukturerade intervjun ägde rum med två modersmålslärare och fyra ämneslärare. Alla höll med om att modersmålet har en väldigt stor betydelse för eleverna, både tvåspråkiga och nyanlända elever just för att det skapar en trygghet mellan lärare och elev. Denna trygghet kommer sedan bli en stark kommunikationskälla som kommer förenkla framtida situationer för eleven. Detta stödjer även forskningen.
Även pedagogerna anser att modersmålet har en stor betydelse för andraspråksinlärningen samt de andra skolämnena som förekommer. De tyckte även att om eleven har en stark grund i sitt modersmål så kommer det andra språket bli lättare att lära in just på grund av det
ordförrådet och förståelsen för språket. Detta bygger upp en bra grund för nästa språkinlärning.
Studien har alltså visar att både modersmålslärare samt andraspråkslärare anser att
modersmålet har en stor betydelse då det är en del av elevens identitet. När det finns någon som talar samma förstaspråk så stärker det även hens identitet, självkänsla och
självförtroende. Detta är en viktig faktor när man i den situationen tillhör en minoritet som håller på att lära sig ett andraspråk. Läraren blir då en brygga mellan det nya lärandet för eleven, och på så sätt stärks andraspråksinlärning. Det är där med bekräftat, både från studien samt Skolverket att modersmålet har en viktig betydelse för elevernas personlighet, då det även underlättar kommunikation mellan eleverna/barnen och deras släktingar och andra människor.
6.1 Fortsatt forskning
I denna undersökning ställdes frågor till ämneslärare och modersmålslärare, men för att få en bredare bild hade man även kunnat intervjua elever för att få en helhetsbild. För att undersöka modersmålet för nyanlända elever ytterligare skulle man även kunna se det ur de nyanlända elevernas perspektiv.
Undersökningen skulle även kunna utvecklas om man kompletterade med andra metoder t.ex. observationmetoden.
23
Referenser
Abrahamsson, N. (2009). Andraspråkinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Allmäna råd för utbildning av nyanlända elever. (2008). Hämtat från Skolverket:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
Axelsson, M. (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I Hyltenstam, K., & Lindberg,. (u.d.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle.
Börestam, U., & Huss, L. (2001). Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Forsell, A. (2011). Boken om pedagogerna. Liber.Stockholm
Hyltenstam, K., & Lindberg, I. (u.d.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och
samhälle.
Kursplan i modersmål, grundskolan. (u.d.). Hämtat från Skolverket:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2637
Kästen-Ebeling, G., & Otterup, T. (2014). En bra början - mottagande och introduktion av
nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur.
24
Ladberg, G. (2002). Skolans språk och barnets - att undervisa barn från språkliga
minoriteter.
Ladberg, G. (2003). Tvåspråkighet och fler språkighet i familjen, förskola, skola, samhäller
och barn med flera språk.
Lagerholm, P. (2005; 2010). Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Liten kunskap om nyanländas lärande. (u.d.). Hämtat från Skolverket:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/liten-kunskap-om-nyanlandas-larande-1.145249
Modersmål. (u.d.). Hämtat från Skolverket:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/modersmal http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen/modersmal
Skolverket. (2002). Flerspråk - fler möjligheter - utveckling av modersmålsstödet och
modersmålsundervisningen.
Vetenskapsrådet (2002) forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning
25
Bilaga
Intervjufrågor
– Vilken uppfattning har du som lärare om modersmålets betydelse för andraspråksinlärning? – Tycker du att modersmålet främjar elevens identitet/utveckling/trygghet och ger positiv inverkan?
– Vilken betydelse har modersmålslärare för nyanlända elever? – Vilken utmaningar ser modersmålslärare med nyanlända elever?
