Kalmar Maritime Academy
Sjökaptensprogrammet
Lukrativa norska anställningsavtal?
Ekonomiska aspekter för svenska juniorbefäl
Björn Andreasson
Oskar Wennerström
Examensarbete, 7.5 ETC Handledare: Fredrik Hjorth
Högskolan i Kalmar Sjöfartshögskolan
HÖGSKOLAN I KALMAR
Sjöfartshögskolan
Utbildningsprogram: Sjökaptensprogrammet Arbetets art: Examensarbete, 7.5 ETC
Titel: Lukrativa norska anställningsavtal?
Ekonomiska aspekter för svenska juniorbefäl
Författare: Björn Andreasson, Oskar Wennerström
Handledare: Fredrik Hjorth
ABSTRAKT
Man hör ständigt sjöfolk prata om att arbeta inom den norskflaggade flottan. Det är allmänt känt att lönerna är högre än i Sverige men när det handlar om övriga ekonomiska aspekter är okunskapen stor. Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur dessa aspekter skiljer sig åt mellan de båda länderna. Vi valde att skriva i utredningsform då det handlar om att sammanställa redan befintligt material. En stor del av arbetet bestod i att söka information i elektroniska källor. För att tolka informationen har vi sedan kontaktat respektive organisation. Vi kom fram till att lönerna i Norge, enligt de avtal vi granskat, är högre än i Sverige. De sociala förmånerna är likartade länderna emellan, båda har sina fördelar och nackdelar. Detta gör att det mest är livssituationen i varje enskilt fall som avgör vilket land som har bäst förmåner.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRAKT INLEDNING sid. Inledning 4 Problemformulering 5 Syfte 6 Avgränsningar 6 METOD 6 RESULTAT Avtalsjämförelse 7 Skatter 9 Socialförsäkring 13 Sjukersättning 13 Föräldraledighet 14 Arbetslöshetsförsäkring 14 Pension 15 DISKUSSION 17 REFERENSER 19 BILAGORINLEDNING
Sjöfartsnäringen i Norden går mycket bra, många rederier gjorde rekordår 2007 och många nya fartyg beställdes, varav de flesta av norska redare (Svensk sjöfartstidning, 2008). Detta gör att befälsbristen bara ökar (sfbf, 2007). Arbetsmarknaden för nyutbildade sjöbefäl ser därför väldigt ljus ut. Efter flera år då de svenska rederierna bekvämt kunnat luta sig tillbaka med en vetskap att det alltid finns en tillgång på utbildat sjöbefäl har de nu fått konkurrens om arbetskraften av grannen i väst.
Lönenivåerna i Norge är generellt högre än i Sverige (E24, 2008). En stark norsk krona och fördelaktiga skattereduktioner, särskilt för svenskt sjöbefäl som arbetar på norska fartyg och bor i Sverige, har bidragit till att allt fler svenska sjöbefäl börjar söka sig till den norska handelsflottan.
Trots det stora intresset för att arbeta i Norge är kunskaperna dåliga om vad som gäller vid en norsk anställning. Att lönerna är högre vet alla men finns det saker som är mindre bra? Hur fungerar det egentligen med pensioner, sociala förmåner och sjukförsäkringar? Vi har
upptäckt att det är mycket svårt att hitta samlat material om anställningar i Norge för svenskt sjöbefäl. De myndigheter och personer som hanterar detta ämne har ofta bara kunskap inom sitt specifika område och någon helhetsbild är mycket svår att få.
En motivering för oss att söka djupgående svar på dessa frågor har varit att problem med anställningar utomlands inte drabbar dig nu, utan kan komma att påverka dig långt senare i livet. Många av de svenskar som tar anställning inom den norska sjöfarten är förhållandevis unga. Pensioner, sjukförsäkringar och föräldraledighet kan kännas avlägset. Vad händer egentligen med den totala pensionen senare i livet om du arbetar ett par år i Norge i början av din karriär? Har du någon rätt till betald föräldraledighet den dag det är dags att bilda familj? Hur påverkas din lön om du skulle bli långtidssjukskriven när du har familj och är beroende av att pengarna kommer in på kontot varje månad?
Det är mycket svårt att finna skriftlig litteratur inom detta område och vi har därför fått inrikta oss mer på att söka bland elektroniska källor hos myndigheter och organisationer. Bland dessa
är det främst fackföreningar, försäkringskassan och skatteverket i respektive land vi kommer att använda oss av. Mycket av vårt material kommer även att bygga på telefonkontakt med dessa och liknande organisationer och myndigheter.
Intresset för att arbeta inom norsk sjöfart verkar öka från år till år. Dessutom befinner vi oss själva i en situation där vi känner oss lockade av de på pappret så lukrativa norska
anställningsavtalen. Därför tycker vi det är mycket viktigt att undersöka, sammanställa och bringa klarhet i de obesvarade frågor som finns inom denna anställningsform.
PROBLEMFORMULERING
Okunskapen om de sociala tryggheterna kopplat till ett anställningsavtal är för gemene man ofta stort. När det dessutom handlar om ett invecklat anställningsavtal länder emellan, där du arbetar i Norges handelsflotta men är bosatt i Sverige, blir okunskapen genast ännu större. Aktiva sjöbefäl i Sverige är en förhållandevis liten arbetsgrupp och när det gäller de befäl som väljer att söka sig till Norge handlar det än så länge om något hundratal personer. Detta bidrar till att informationen inom detta område är väldigt begränsad och varje myndighet kan endast sin del i det hela. De som väljer att ta anställning i Norge blir därför ganska utelämnade att ta reda på sådan information på egen hand, vilket ju visat sig inte är helt lätt. Vi vill därför göra en sammanställning av vilka ekonomiska aspekter det finns att ha i åtanke då du söker en norsk anställning. För att göra detta kommer vi att jämföra löner men framförallt sociala förmåner.
Syfte
Syftet med detta examensarbete är att försöka bringa klarhet i de skillnader som finns mellan svenska och norska anställningsavtal och därmed informera svenskt sjöbefäl som är
intresserade av anställning inom den norska handelsflottan.
Avgränsningar
För att begränsa oss jämför vi endast en befattning som juniorstyrman. Detta för att det är mest relevant för oss då det är den befattning vi kan vara aktuella för efter examen. Vi väljer också att utgå från att man fortfarande är bosatt i Sverige medan man arbetar i Norge. Dessa två avgränsningar är genomgående för hela arbetet. Vidare kommer vi bara att jämföra ett
avtal från respektive land därför att det skulle bli alltför tidskrävande att jämför flera avtal. Övriga avgränsningar gäller endast ett visst område och tas då upp under respektive stycke.
METOD
För att kunna uppfylla syftet vi satt med uppsatsen valde vi att utföra den i en utredningsform eftersom vi kommer att sammanställa redan befintligt material. Enligt Molin (1978, s. 2) blir utredarens uppgift att bedöma hur mycket information som behövs, välja ut den mest
relevanta informationen, samla in, bearbeta och analysera denna information. I efterhand tycker vi att metoden har varit lämplig och att vi lyckats få fram det resultat vi sökte. Vi har under arbetets gång inte hittat någon tidigare forskning eller utredning om ämnet.
”Utredaren besparar sig mycket arbete om han redan på ett tidigt stadium tar kontakt med personer som är experter på området.” (Molin, s. 24) I vårt fall valde vi att ta kontakt med sjöbefälsförbundet. Vi blev hänvisade till Mikael Huss, ombudsman på sjöbefälsförbundet, som gav oss intressanta frågeställningar och hänvisade till relevant information. Det märks tydligt att fackförbunden i respektive land vill visa på fördelarna med just sina avtal på grund av att de varit med och förhandlat fram dem. Detta är något vi har haft i åtanke och har därför inte använt oss av några fakta, förutom själva avtalen, från dem.
Efter detta tog vi kontakt med myndigheter och organisationer för att få grundläggande information samt en vägledning i vilka andra källor som finns tillgängliga. Dessa källor är pålitliga och fakta har en stor trovärdighet.
Varje utredare har erfarenhet av svårigheter att nå rätt person – den som har just den uppgiften man är ute efter. Känner utredaren inte till den förvaltning eller organisation han vänder sig till, är risken stor att det blir ett evigt hänvisande till nya personer, som är helt avvisar förfrågningen eller sänder samtalet vidare till andra lika fåkunniga. (Molin, s. 25)
Detta är något vi bittert fått erfara. Vi tror att en stor del av problematiken beror på att sjöbefäl är en förhållandevis liten yrkesgrupp. Även det elektroniska materialet har varit svårt att hitta då det inte finns samlat på samma ställe. Utan tvekan har materialinsamlingen varit den mest tidskrävande delen av arbetet
Redan före vi började skriva visste vi att löneläget i Norge är högre. Därför har vi valt att fokusera på sociala förmåner och skatter. En illustration säger ofta mer än en lång text (Molin). Vi har därför försökt att illustrera skatterna med exempel. Där vi inte har använt exempel har vi sammanställt data, ofta med hjälp av respektive organisation för att tolka det material vi använt.
En svaghet i resultatet vi fått fram är att endast ett avtal i respektive land använts. Olika fartygstyper, olika fartområden och liknande hade gett ett annat resultat. Tillförlitligheten grundar sig därför på endast ett exempel och jämförelsen skall inte tolkas som generella regler på ländernas hela flottor. Att vi ändå inte har använt flera avtal beror på tidsaspekten, det skulle bli alltför tidskrävande.
RESULTAT
Avtalsjämförelse
Från början hade vi för avsikt att jämföra storsjöavtalet med ett norskt offshoreavtal. Skälen för detta var att storsjöavtalet fungerar som ett slags ramavtal som flera av de övriga avtalen bygger på. Offshoreavtal i Norge därför att många avgångsstudenter är intresserade av att arbeta på offshore och för att det är en expansiv bransch. Då vi läste igenom avtalen fann vi att det finns väldigt många tillägg och specialregler.
Det norska offshoreavtalet är ett väldigt brett avtal med olika regler för olika fartygstyper t.ex. ankarhanteringsfartyg och supplyfartyg. Bland tilläggen kan nämnas DPtillägg (dynamisk positionering), kärnborrtillägg och kabeltillägg. Dessutom gäller komplicerade regler för övertidsarbete och avlösningar. Enligt vad vi kunde finna så finns det inget enhetslönesystem på offshore.
I storsjöavtalet finns olika övertidstillägg, tanktillägg och radiotillägg. Sammantaget alla dessa särskilda regler och tillägg insåg vi att en jämförelse skulle bli alltför invecklad, för att inte säga omöjlig. För att kunna göra en relevant jämförelse valde vi istället två avtal med
enhetslönesystem där samtliga tillägg redan är inräknade. Valen föll då på det svenska europaavtalet och det norska bojlastaravtalet. (se bilaga 1)
Europaavtalet grundar sig på storsjöavtalet och består av ett antal bestämmelser som ersätter eller komplimenterar detta angående arbetstid, löner och avräkning av ledighet. Avtalets lönetariffer utgår från fartygets maskinstyrka, vilken befattning man innehar samt hur lång sjötid man har. Några rederier använder sig av europaavtalet i dess ursprungliga form. I dessa är tillägg och övertid inte inräknade. Facket har i samråd med sjöfartens arbetsgivarförbund gjort en bedömning för varje rederi där man vägt in fartområde, antal hamnanlöp, törnarnas längd och andra faktorer som påverkar arbetsbördan. På grundval av dessa faktorer har man räknat ut en enhetslön. I enhetslönen är övertid och tillägg inräknade.
Vi har valt att utgå från Älvtanks enhetslöner (se bilaga 2) eftersom de bygger på fyra veckors törnar precis som på bojlastare. Den inräknade arbetstiden är 72 timmar i veckan. Enligt M. Huss används detta avtal dessutom av flera av de andra Donsörederierna såsom Tärntank, Furetank och Donsötank fast med små skillnader i ålderstillägg (Personligt meddelande, 28 april 2008).
Bojlastaravtalet har stora likheter med offshoreavtalet med skillnaden att det inte finns så många tillägg eftersom det är ett enhetslönesystem. Det finns även likheter med europaavtalet. Precis som i eurpaavtalet är det 1:1 avlösningssystem, alltså bygger det på att man jobbar sex månader under ett år och är ledig lika länge. Arbetstiden per vecka är 75,5 timmar. I båda avtalen är semestern inräknad. Däremot tillkommer kostersättning.
Då vi gör våra beräkningar utgår vi från en 2:e styrmans befattning med två års tillägg eftersom det är den kategorin en avgångselev från fyraåriga sjökaptensprogrammet kommer att hamna i eftersom man får tillgodoräkna sig sin praktiktid. Enligt dessa förutsättningar kommer lönen att hamna på 26 870 SEK enligt 2007 års avtal. (examenstillägg inräknat) I Norska avtal sker de första årstilläggen vid ett och tre års sjötid istället för vid två och fem år i de svenska avtalen. Vi väljer därför att räkna på ett års tillägget. Minimilönen hamnar då på
33 787 NOK. Enligt Forex växelkurser gällande 2008-04-14 betalas 100 NOK med 115,54 SEK. Detta ger att 33 787 NOK motsvarar 39 037 SEK. (Se tabell nedan)
Skatter
Det finns dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Dessa gäller bland annat för i Sverige bosatta sjömän arbetande i andra nordiska länders fartyg (Sfbf, 2008). Detta gör det speciellt fördelaktigt, vilket kommer att framgå i exemplen nedan, för just sjömän att jobba i Norge eftersom vi endast kommer att betala skatt i Norge medan landanställda
dubbelbeskattas. En beräkning har gjorts med samma lönebelopp i båda länderna för att det skall vara enkelt att se den faktiska skatteskillnaden. En andra beräkning har gjorts där vi använt de faktiska lönerna.
Sverige
I Sverige betalar man som sjöman en inkomstskatt som är beroende av vilken kommun man är bosatt i. Alla inkomsttagare har ett avdrag på inkomsten som man inte behöver betala skatt för, grundavdrag, som är 25 200 kr inkomståret 2007 (skatteverket, 2008). För anställda ombord på fartyg tillkommer ett sjöinkomstavdrag, 36 000 kr för fartyg i fjärrfart, baserat på ett helt år. Denna del av lönen behöver man ej skatta för. När skatten sedan räknas fram efter dessa båda avdrag kommer en skattereduktion för sjöinkomst, 14 000 kr för fjärrfart. (2007) Ex. samma lönebelopp: En andrestyrman bosatt i Kalmar, inkomståret
2007 som arbetar i fjärrfart och har en månadslön på 30 000 kr brutto. Bruttoinkomst 12×30 000 = 360 000 Grundavdrag -25 200 Sjöinkomstavdrag -36 000 NOK 33787 Kursfaktor 1,1554 SEK 39037
Beskattningsbar förvärvsinkomst 298 800 Kommunal inkomstskatt 32,03% Summa skatt 95 706 Skattereduktion för sjöinkomst -14 000 Slutlig skatt 81 706 Nettoinkomst 278 294
Detta ger en skattesats på 22,7 %
Ex. avtalslöner: En andrestyrman bosatt i Kalmar, inkomståret 2007 som arbetar i fjärrfart och har en månadslön på 26 870 kr brutto (från avtal). Bruttoinkomst 12×26 870 = 322 440 Grundavdrag -25 200 Sjöinkomstavdrag -36 000 Beskattningsbar förvärvsinkomst 261 240 Kommunal inkomstskatt 32,03% Summa skatt 83 675 Skattereduktion för sjöinkomst -14 000 Slutlig skatt 69 675 Nettoinkomst 252 765
Detta ger en skattesats på 21,6 % (I dessa exempel har hänsyn ej tagits till skattereduktion för arbetsinkomster då detta inte har trätt i kraft för sjöinkomst enligt 2007 års skatteregler.
Norge
Norges skattesystem har likheter med det svenska men skiljer sig även på ett flertal sätt. I Sverige är det relativt enkelt att ställa upp ett exempel eftersom vi har fasta summor för
avdragen. I Norge används procentsatser och maximibelopp. För att förtydliga jämförelsen används samma lön som i det svenska fallet fast i NOK, hänsyn till kursskillnad har inte tagits. Följande skatteregler kommer från T. Löland på skatteetaten, Norges motsvarighet till skatteverket (personligt meddelande, 16 april 2008). Motsvarigheten till det svenska
grundavdraget som alla inkomsttagare har rätt till att dra av heter minstefradrag.
Personfradrag delas in i klass ett och klass två beroende på om man är ogift eller gift. Klass ett, för ogifta, ger ett avdrag på 37 000 NOK. Klass två, för gifta personer, ger ett avdrag på 74 000 NOK (gällande siffror 2007). Därtill kommer ett avdrag som heter standardfradrag, som bland annat gäller för personer som arbetar ombord på fartyg och plattformar. Detta avdrag är 10 % av bruttointäkt och skattepliktiga tillägg, dock max 40 000 NOK. Liksom i Sverige så har Norge ett sjömansavdrag, sjömanfradraget. Detta är 30 % av bruttolönen men maximalt 80 000 NOK. Samtliga inkomsttagare betalar en avgift på 7,8 % av bruttoinkomsten till folketrygden, en försäkrings och pensionsordning. På inkomster över 400 000 tillkommer en toppskatt på 9 %.
Ex. samma lönebelopp: En ogift andrestyrman bosatt i Sverige, inkomståret 2007, som arbetar på norskt fartyg och har en månadslön på 30 000 NOK brutto. Bruttoinkomst 12×30 000 = 360 000 Minstefradrag -63 800 Sjömanfradrag -80 000 Personfradrag -37 000 Standardfradrag -36 000 Beskattningsbar förvärvsinkomst 143 200 Summa skatt Kommunal inkomstskatt 40 096 Trygdeavgift +28 080 Slutlig skatt 68 176
Nettoinkomst 291 824
Detta ger en skattesats på 18,9 % (För en gift person blir skatten
16,1 % på grund av skillnaderna i personfradraget).
Ex. avtalslöner: En ogift andrestyrman bosatt i Sverige, inkomståret 2007,
som arbetar på norskt fartyg och har en månadslön på 33 787 NOK brutto (från avtal).
Bruttoinkomst 12×33 787 = 405 444 Toppskatt -490 Minstefradrag -63 800 Sjömanfradrag -80 000 Personfradrag -37 000 Standardfradrag -40 000 Beskattningsbar förvärvsinkomst 184 554 Summa skatt Kommunal inkomstskatt 51 563 Trygdeavgift 31 625 Slutlig skatt 83 187 Nettoinkomst 322 257
Detta ger en skattesats på 20,5 % (För en gift person blir skatten 18,0 % på grund av skillnaderna i personfradraget).
Socialförsäkring
Socialförsäkring delas in i två grupper, arbetsrelaterade förmåner och icke inkomstrelaterade förmåner. Om man arbetar utomlands men fortfarande är bosatt i Sverige har man
arbetsrelaterade förmåner såsom föräldrapenning och sjuklön enligt det landets regler där man arbetar. De icke inkomstrelaterade förmånerna såsom subventionerad sjukvård och barnbidrag gäller enligt det land man är bosatt i.
Sjukersättning
Sverige
Enligt europaavtalet har man rätt till två månaders sjuklön från rederiet. Om man arbetat minst ett år i samma rederi har man rätt till tre månaders sjuklön och efter fem års anställning fem månaders sjuklön. Enligt försäkringskassans regler (Försäkringskassan, 2008) skall arbetsgivaren betala en sjuklön som är 80 % av den vanliga lönen. Första dagen man är sjuk, karensdagen, betalas ingen ersättning ut.
Efter två månader träder försäkringskassan in och betalar sjukpenning, denna är 80 % av din sjukpenninggrundande inkomst. Den sjukpenninggrundande inkomsten är maximalt 7,5 prisbasbelopp (41 000 2008). Dessa förmåner är väldigt fördelaktiga jämfört med
försäkringskassans grundregler som endast erbjuder två veckors sjuklön från arbetsgivaren. Om man blir sjuk när man har vederlagstid räknas detta ej som ledighet.
Norge
Enligt bojlastaravtalet har man rätt till maximalt sex månaders sjuklön med fast avtalad månadslön. Ingen karensdag tillämpas. Därefter betalar folketrygden, Norges motsvarighet till försäkringskassan, sjukpenning (NAV, 2008). Även sjukpenningen är 100 % av lönen, dock max sex gånger folktrygdens grundbelopp (66 812 NOK 2007). Om man blir sjuk när man är hemma på vederlag räknas dessa dagar ändå som ledighet utan extra ersättning.
Föräldraledighet
Sverige
Vid barnets födelse har man som pappa rätt till tio dagars ledighet med ersättning. Detta kallas tillfällig föräldrapenning och ger dig knappt 80 % av din sjukpenninggrundande
inkomst. Sjukpenninggrundande inkomst är lönen men maximalt tio prisbasbelopp (41 000) vid föräldrapenning. Föräldrarna har tillsammans 480 dagar att dela på fram tills barnet är åtta år. Under denna tid betalas föräldrapenning ut. De första 390 dagarna har man samma
ersättning som vid tillfällig föräldrapenning. De resterande 90 dagarna kallas lägstanivådagar och ger en ersättning med 180 kronor per dag.
Norge
Vid barnets födelse har man som pappa rätt till fyra veckor ledigt, utan ersättning. Till
skillnad från i Sverige där man räknar 7 dagars veckor räknar man i Norge arbetsveckor, alltså 5 dagars veckor. Föräldrarna har tillsammans rätt till 54 veckor, alltså 270 dagar med 80 % av lönen, alternativt 43 veckor, 215 dagar, med 100 % av lönen. Pappan har krav att han skall ta ut sex veckor.
Arbetslöshetsförsäkring
Mellan medlemsländerna inom EU och EES finns ett samarbetsavtal. (Arbetslöshetskassornas Samorganisation, 2007). Grunden i detta är att man är arbetslöshetsförsäkrad i det land man arbetar. Under vissa förutsättningar finns möjligheter att lägga samman försäkrings- och anställningsperioder från olika EU- och EES länder. Detta för att man inte ska gå miste om rättigheter och förmåner som man intjänat tidigare Har man fått arbete i ett annat EU- eller EES-land måste man själv se till att man omfattas av arbetslandets försäkring. Man skall inte begära utträde ur sin svenska a-kassa förrän man är säker på att man omfattas av
arbetslöshetsförsäkringen i det land där man arbetar.
Flyttar eller återvänder man till Sverige efter arbete i ett annat EU- eller EES-land och vill bli medlem i svensk a-kassa, måste man söka inträde även om man varit medlem tidigare (man måste till och med ansöka om medlemskap om man har behållit sitt svenska
a-kassemedlemsskap medan man arbetade i det andra landet).
Sverige
I Sverige består arbetslöshetsförsäkringen av två delar; en grundförsäkring och en frivillig inkomstrelaterad försäkring. För att omfattas av den inkomstrelaterade försäkringen krävs i princip ett års medlemskap i en arbetslöshetskassa. För att få ersättning från
grundförsäkringen måste du uppfylla ett arbetsvillkor, som i princip innebär att man måste ha jobbat minst 6 månader det senaste året, men behöver inte uppfylla ett medlemsvillkor. Tidigare hörde a-kasseavgiften ihop med facktillhörigheten. Numera är medlemskapet
fristående och avgiften är separat. De två fackförbunden för sjöbefäl har samarbete med olika arbetslöshetsförsäkringar och avgifterna är 150 respektive 310 kr per månad (E24, 2008) Ersättningarna är de samma för båda försäkringarna och de är skattepliktiga och
pensionsgrundande.
Grundreglerna för ersättning är att man totalt har 300 dagar med ersättning som inleds med fem karensdagar. Möjlighet till förlängning finns i samarbete med försäkringskassan.
Kompensationsnivåerna varierar under perioden mellan 80 och ner till 65 % och är som mest 680 kr om dagen.
Norge
Den norska arbetslöshetsförsäkringen är en del av socialförsäkringssystemet. Den
trygdeavgift som man betalar täcker tillsammans med arbetsgivaravgifter denna försäkring. Försäkringen är allmän vilket innebär att alla löntagare omfattas av den. Liksom i Sverige så måste man ha varit med i systemet en viss tid för att omfattas, man kan också få tillgodoräkna sig arbetstid i Sverige.
Dagersättning kan utbetalas under 26 veckor inom loppet av 18 månader. (HalloNorden, 2006) Förlängning är möjlig. Denna ersättning kallas dagpeng och utgör 2,4 ‰ av samtliga inkomster under det senaste avslutade kalenderåret. Maxersättning är 962 NOK per dag.
Pensioner
Pensionen varierar med många faktorer såsom intjäninstid, ålder, lön, vilket tjänstepensionsavtal. Dessutom beror storleken på både premiepensionen och
tjänstepensionen på vilken utveckling förvaltarna haft. På grund av dessa orsaker har vi inte kunnat ställa upp ett exempel utan istället beskrivit vilka faktorer som påverkar slutliga pensionen.
Sverige
Grundförutsättningen för pensioner är att man tjänar in pensionsrätt där man jobbar. I Sverige kommer pensionen från tre håll: inkomstpension, premiepension samt eventuell
tjänstepension. Den pensionsgrundande inkomsten utgörs av arbetsinkomsten minus avdrag för allmän pensionsavgift, som är 7 %. Man bortser från alla inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp (360 000 kr för 2008)
18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten sätts varje år av till den allmänna pensionen, detta utgör pensionsrätten. 16 % går till inkomstpensionen och 2,5 % går till
premiepensionen. Värdet på premiepensionen kommer att variera från fall till fall beroende på vilken utveckling förvaltaren haft. När det blir aktuellt med pension räknas alla pensionsrätter ihop till en pott och bildar grunden för den kommande pensionen. Denna pension kommer sedan att betalas livet ut. Detta innebär att om man endast jobbat ett par år i Sverige så har man fortfarande rätt till pension även om det i så fall naturligtvis handlar om en liten summa. Tjänstepension för sjöbefäl handhas av Alecta. Arbetsgivaren betalar in premier och Alecta förvaltar dem och betalar ut pensionen. Vi väljer att beskriva reglerna som gäller personer födda 1979 eller senare (Alecta, 2008). Dessa kommer att ha en premiebestämd
tjänstepension, övriga har en förmånsbestämd tjänstepension. Det kan vara värt att notera att reglerna skiljer sig markant. Den nya premiebestämda tjänstepensionen är relativt ny så därför pågår fortfarande arbetet med att fastställa vilka särregler som skall gälla sjöbefäl, exempelvis vad gäller pensionsålder. Tidigare gällde förmånliga regler om man som sjöbefäl valde att ta ut pension redan vid 60 års ålder.
I den premiebestämda pensionen har man på förhand bestämt storleken på den premie (4,5 %) som arbetsgivaren betalar varje månad. Pensionen avgörs sedan av hur mycket de inbetalade premierna räcker till och vilken avkastning man haft.
Norge
I Norge utgörs pensionen av folketrygdpension (inkomstpension), sjömanspension, tariff-festet tilläggspension och Obligatorisk tjänstepension (HalloNorden, 2007).
Sjömanspensionen utbetalas från 60 till 67 års ålder. Denna grundar sig på 150 månaders sjötid (12,5 år). Även tjänstgöringstid på andra EU/EES fartyg räknas. Till detta kommer för sjöbefäl den tariffbaserade tilläggspension som om man har full upptjäningstid (30 år) garanterar 60 % av lönen mellan 60 och 67.
Därefter utbetalas folketrygdpension som är personlig och avgörs av hur stor inkomst och lång upptjäningstid man har. För att få full folketrygdpension krävs 40 års intjäningstid, varav de 20 bästa åren räknas. Minst 3 års arbetstid krävs för att få folketrygdpensionen.
Arbetar man kortare tid än tre år kommer man inte att få någon pension från trygden. Däremot räknas denna tid som sjötid och ligger till grund för tjänstepensionen om man senare börjar arbeta i Sverige igen.
Har man en hög inkomst eller lång intjäningstid kan folketrygdpensionen bli högre än den vanliga sjömanspensionen. Får man lägre folketrygdpension efter 67 års ålder än den sjömanspension man tidigare haft så ges ett övergångstillägg som motsvarar skillnaden.
DISKUSSION
Sammantaget kom vi fram till att den allmänna uppfattningen om att lönerna i Norge är högre än i Sverige stämmer. Vad gäller sociala förmåner har vi kunnat konstatera att reglerna påminner mycket om varandra, alltså stämmer inte uppfattningen om att förmånerna är sämre i Norge. Det är snarast vilken livssituation man befinner sig i som avgör vilket land som har bäst förmåner.
De redan höga lönerna i Norge är just nu ännu mer lönsamma för personer bosatta i Sverige på grund av växelkursen länderna emellan. Detta är ju något som kan komma att ändras men är ändå en faktor att ta hänsyn till då de legat på en inbördes stabil nivå under en längre tid. Eftersom man som svenskt sjöbefäl endast betalar skatt i Norge, när man arbetar på
norskflaggat fartyg, så blir även detta en fördel. Hade man haft ett landbaserat arbete i Norge och varit bosatt i Sverige hade man först skattat i Norge och sedan skattat upp till ordinarie skattenivå i Sverige.
Fördelen med den sjukersättningen i Norge är att den ger full månadslön, nackdelen är att vederlagstid räknas om man blir sjuk när man är hemma. Den svenska modellen ger 80 % av lönen men räknar ej vederlag om man blir sjuk när man är hemma.
Föräldraledighetsreglerna är fördelaktigare i Sverige eftersom man har rätt till mer föräldraledighetsdagar samt att man har ersättning i samband med barnets födelse.
Arbetslöshetsförsäkringens belopp avgörs till stor del av hur stor lön man har så därför måste man se till varje enskilt fall. I Norge ingår försäkringen i trygdeavgiften men i Sverige är den fristående och utgör en extra kostnad varje månad. Även pensionens storlek avgörs av lönen samt hur lång upptjäningstid man har.
Mycket av informationen har varit svår att få tag i och det är svårt att få tag på information samlad på ett ställe. Då Backman (1998. s. 40) i sin bok om rapporter och uppsatser
konstaterar att det inte är fel att spekulera i en diskussion så länge det tydligt anges tror vi att mycket av okunskapen inom detta ämne beror på att sjöbefälskåren är en liten grupp. Vidare tror vi att alla berörda parter skulle tjäna på att sammanställa alla regler i ett dokument. Svårigheten med detta är att det finns så många särfall. I och med att vi har angett vilka vi varit i kontakt med kan detta fungera som en vägledning för den som läser uppsatsen om vart man kan vända sig för att få hjälp.
Kommande arbeten inom samma ämne skulle med fördel kunna undersöka hur viktig löneaspekten egentligen är då man söker jobb. Kanske är den viktig de första åren men att man sedan vill arbeta med landsmän och att de sociala faktorerna ombord är avgörande. Vi har heller inte hittat någon information om hur många år man faktiskt arbetar i Norge eller vad skälen är för att återvända till Sverige. Även detta skulle kunna ligga till grund för kommande arbeten.
REFERENSER
Alecta, (2008). En broschyr om premiebestämd tjänstepension i Alecta [Broschyr]. Stockholm: Alecta.
Arbetslöshetskassornas samorganisation. (2007) För dig som söker arbete i annat
EU/EES-land. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.samorg.org/so/filer.aspx?typ=dokument&id=-16331915412422 [2008-04-12] Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
E24, (2008) Så dyr är din a-kassa. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.e24.se/pengar24/dinarattigheter/arbetsratt/artikel_351211.e24 [2008-04-25]
E24, (2008) 10 000 anledningar att jobba i Norge [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.e24.se/pengar24/jobbkarriar/artikel_229305.e24 [2008-04-25]
Försäkringskassan. (2008) Om du blir sjuk. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/omsjuk/ [2008-04-25]
HalloNorden. (2006) Hur ser arbetslöshetsförsäkringssystemet ut i Norge. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.hallonorden.org/ssp/hn/module/presentation/?XModuleId=14244 [2008-04-15]
HalloNorden.(2007) rätt till pension i Norge. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.hallonorden.org/ssp/hn/module/presentation/?XModuleId=14360 [2008-04-25] NAV. (2008) Sykepenger til arbeidstakere, [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.nav.no/page?id=1073743084 [2008-04-25]
Molin, J. (1978). Utredningsmetodik. Stockholm: Esselte Studium.
Sfbf. (2008). Beskattning och socialskydd för sjömän. [Elektronisk]. Stockholm: Sfbf. Tillgänglig: http://www.sfbf.se/beskattning.html [2008-04-20].
Sfbf. (2007). Befälsbristen bara ökar. [Elektronisk]. Stockholm: Sfbf. Tillgänglig: http://www.sfbf.se/nypdf/0710.pdf [2008-04-25]
Skatteverket. (2008) Sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.skatteverket.se/skatter/ovrigt/sjoinkomst/skattereduktion.4.3dfca4f410f4fc63c868 0009920.html [2008-05-21]
Bilaga 2
MINSTELØNNSSATSER
Den lokalt avtalte fastlønnen skal under ingen omstendigheter være lavere enn minstelønnssatsene . Minstelønnsatsene er oppstilt med lønnsrelasjoner mellom de ulike stillingene, men disse kan fravikes i det lokalt avtalte fastlønnssystemet.
FASTLØNN - BØYELASTESKIP MINSTELØNNSSATSER Relasjoner 0 år 1 år 3 år 5 år 8 år 10 år 15 år Maskinsjef 100 43 667 44 289 44 917 45 545 46 172 1.maskinist 88 38 428 39 272 40 115 40 966 41 810 2.maskinist 81 35 371 36 146 36 929 37 704 38 480 Overstyrmann 91 39 738 40 448 41 164 41 875 42 591 Overstyrmann Jr. 86 37 554 38 232 38 909 39 585 40 262 1.styrmann 81 35 371 35 999 36 632 37 273 37 906 2.styrmann 76 33 187 33 787 34 386 34 980 35 579
