Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, med fokus på Chile : En kvalitativ studie om arbetet hos SIDA, IDEA och svenska ambassaden i Chile

Mänskliga rättigheter, demokrati och

rättsstatens principer, med fokus på Chile

En kvalitativ studie om arbetet hos SIDA, IDEA och Svenska

Ambassaden i Chile

Författare: Anna Rasmusson, Tilda Lindholm Examinator:

Termin: Vårtermin, 2021

Kurs: Examensarbete i Globala studier, 15 hp Program: Internationellt arbete- Globala studier

JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete, 15 hp School of Education and Communication Internationellt Arbete- Globala Studier Termin 6

Författare: Anna Rasmusson och Tilda Lindholm

Uppsatsens titel: Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, med fokus på Chile. En kvalitativ studie om arbetet hos SIDA, IDEA och Svenska Ambassaden i Chile. Språk: Svenska

Sidor: 32

SAMMANFATTNING

Under diktaturen i Chile år 1973–1990, var det många brott som begicks mot den chilenska befolkningens mänskliga rättigheter, som även haft stora efterföljder på demokratin i Chile idag. Utifrån detta har vi byggt vårt ämnesområde som innehåller frågor om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer utifrån ett perspektiv av biståndsorganisationer. Syftet med denna studie är att undersökningen hur SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile arbetar med att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i länder med svag demokrati, med ett fokus på Chile. Studien använder sig av är kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar att biståndsorganisationer arbetar på olika sätt med mänskliga rättigheter och demokrati. Ambassaden jobbar med demokrati offensiven, IDEA genom att hålla kurser om organisationens diplomati och med forskningsmässiga delar av demokrati, och SIDA som arbetar med MR och demokrati som ett gemensamt tematiskt område. Hur de svenska experterna upplever brott mot MR är genom de grövsta brotten, där tortyr, våldtäkt, mord ingår, samt rättsaktivister som slängs i fängelse och de fysiska brotten som kan skapa psykologiska trauman hos människor. Resultaten visar även att Chile har gjort enorma framsteg från Pinochets tid till idag. Däremot en demokrati med en massa inskränkelser, där exempelvis Pinochet och en antal generaler blev senatorer på livstid. Största problemen i landet idag är att det finns dem som fortfarande stöttar diktaturen och tycker att Pinochet inte bara var bra, men även nödvändig, samt att de personer som försvann, blev torterade och mördades under diktaturen var ett nödvändigt ont för att få till landets enorma utveckling.

Authors: Anna Rasmusson and Tilda Lindholm

The title of the essay: Human rights, democracy and the rule of law, with a focus on Chile. A qualitative study of the work of SIDA, IDEA and the Swedish Embassy in Chile.

Language: Swedish Pages: 32

ABSTRACT

During the dictatorship in Chile in 1973–1990, many crimes were committed against the human rights of the Chilean people, which also had major consequences for democracy in Chile today. Based on this, we have built our subject area which contains issues of human rights, democracy and the rule of law from the perspective of aid organizations. The purpose of this study is to investigate how SIDA, IDEA and the Swedish Embassy in Chile work to strengthen democracy, human rights and the rule of law in countries with weak democracy, with a focus on Chile. The study uses a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The results from the study show that aid organizations work in different ways with human rights and democracy. The embassy works with the democracy offensive, IDEA by holding courses on the organization's diplomacy and with research-related parts of democracy, and SIDA which works with HR and democracy as a common thematic area. The results from how Swedish experts experience crimes against MRI are through the most serious crimes, which include torture, rape, murder, as well as legal activists who are thrown in prison and the physical crimes that can create psychological trauma in people. The results also show that Chile has made enormous progress from Pinochet's time to the present day. On the other hand, a democracy with a lot of restrictions, where for example Pinochet and a number of generals became senators for life. The biggest problems in the country today are that there are those who still support the dictatorship and think that Pinochet was not only good, but also necessary, and that the people who disappeared, were tortured and murdered during the dictatorship were a necessary evil to bring about the country's enormous development.

Innehållsförteckning

1. Inledning………...……5

2. Syfte och Frågeställning………....………...6

3. Bakgrund………....………...7

3.1 Organisationer och MR………. 3.2 SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile...……….…..7

3.3 Diktaturen i Chile 1973–1990………...………...8

3.4 Utvecklingen av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer…....10

4. Tidigare forskning………..11

4.1 Psykologiska effekter av diktaturen………...11

4.2 Chiles historia och brott mot de mänskliga rättigheterna………...12

4.3 Mänskliga rättigheter och demokrati………..13

4.4 Utrikesorganisationers syn på diktaturer…..………..14

5. Metod………...14

5.1 Kvalitativ metod……….14

5.2 Semistrukturerade intervjuer och expert intervjuer..………..15

5.3 Urval………...15

5.4 Verktyg och Genomförande………...16

5.5 Trovärdighet………...18

5.6 Intervjuguide……….18

5.7 Etiska aspekter………19

6. Resultat………20

6.1 Diktaturens påverkan på demokratin i Chile idag………...…………...20

6.2 Respondenternas perspektiv på mänskliga rättigheter och demokrati…………...21

6.3 Organisationernas arbetssätt inom mänskliga rättigheter och demokrati.………..23

6.4 Hinder och främjande av utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter...25

6.5 Brott mot mänskliga rättigheter………..26

7.1 Skillnader i SIDA, IDEA, Svenska ambassaden i Chile arbetssätt………27

7.2 Hur diktaturens brott mot MR skiljer sig mot SIDA:s syn på brott mot MR…….28

7.3Hur hindras utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter………...29

7.4 Slutsats………...31

8. Förslag till vidare forskning………..32

9. Referenslista………....33 Bilaga 1: Intervjuguide till Svenska Ambassaden i Chile och IDEA

1. Inledning

Mänskliga rättigheter (MR) bygger på en övertygelse om att alla människor är födda fria och med lika värde, detta gäller för alla människor över hela världen. Trots detta så sker kränkningar dagligen av människors rättigheter på olika sätt. Därför är det ytterst viktigt att regeringar, organisationer samt det civila samhället ständigt jobbar tillsammans för att motverka att kränkningar sker samt skydda utsatta människor (Globalportalen, 2020). I Sydamerika förekommer det korruption, samt diktatur, vilket i sin tur strider mot de mänskliga rättigheterna. I Chile förekom brott mot de mänskliga rättigheterna som ägde rum under Augusto Pinochets militärdiktatur, mellan åren 1973 och 1990.

FN är bland annat en av de största internationella aktörerna som arbetar just med mänskliga rättigheter, de har bland annat integrerat rättighetsperspektivet i de 17 globala målen för hållbar utveckling. Syftet med de globala målen är att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och orättvisa och även lösa klimatkrisen fram till år 2030. En princip som dock är grundläggande för de globala målen är åtagandet om att “ingen ska lämnas utanför”, vilket är kärnan inom mänskliga rättigheter. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar, där det i bland annat artikel 30 står “Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.” De enskilda staterna har en skyldighet att följa de konventioner de skrivit under, i detta fall konventionen om mänskliga rättigheter, trots detta så finns det ändå många länder som bryter mot dem (Globalportalen, 2020).

I en demokrati så är det i första hand statens ansvar att se till att en enskild individ får upprättelse om kränkning av de mänskliga rättigheterna sker, och därmed är det staten som har skyldigheter och individen som har rättigheter inom ramen av mänskliga rättigheter. Men när en stat styrs av en diktatur tar man bort rättigheten för människorna i det landet att vara en aktiv del i det politiska valet. Vilket i sin tur gör att folket inte kan eller får välja vilka eller vem som ska styra landet. De styrande kan inte heller väljas bort i ett alternativt val. Diktatur leder ofta till kränkningar av åsikts- och yttrandefriheten då censur oftast råder. I en diktatur prioriteras även statens behov och intressen framför den enskilde individens, vilket i sin tur gör att de mänskliga rättigheterna kränks (FN, 2019). När man granskar enskilda stater där diktatur råder kan det se helt olika ut från stat till stat. Något som ofta är förekommande och densamma i de flesta diktaturstyren är att det råder brott mot de mänskliga rättigheterna.

Samma gäller med efterföljderna och konsekvenserna av en diktatur. Det ser olika ut beroende på vilket land man fokuserar på.

Rättsstatens principer menar att medborgarna och de som styr dem skall lyda lagen/lagarna som finns. Rättsstatens principer innefattar också relation mellan myndigheter och medborgare, samt hur lagar ska stiftas och hur brottsmisstänkta ska behandlas eller hur skatter ska fastställas. Rättsstaten är relevant både för relationerna mellan dem som styrs och dem som styr och för relationerna mellan privata subjekt, vare sig de är fysiska eller juridiska personer, som föreningar och företag (Wennström, 2012, s. 6-7).

Organisationer som har valts för denna studie är SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile. Dessa organisationer är valda eftersom de kommer bidra att svara på studiens syfte och frågeställning på bästa sätt. Respondenterna från dessa organisationerna anses som experter inom deras områden, för MR och demokrati, samt experter om Chiles bakgrund och hur Chile ser ut idag.

Diktaturen i Chile 1973–1990 har haft stora konsekvenser på den chilenska befolkningens mänskliga rättigheter, inte bara de fysiska men även de psykologiska effekterna. Där människor har blivit torterade på koncentrationsläger och mördats utan grunder. Kvinnor fick sina grundläggande rättigheter borttagna, som exempelvis rätten till abort, tillgång till skydd vid menstruation, samt att det skedde en markant ökning av sexuella övergrepp mot kvinnor. Som följd av dessa brott så har människor tvingats fly för att söka skydd (Palacios, 2011; Lindqvist, s. 34). Efterföljder av diktaturen har varit stora, där exempelvis befolkning lider av trauma, politisk och social oro och där relationer inom familj och äktenskap förstördes på grund av flykt, vilket ledde till att relationer splittrades och inte kunnat återuppbyggas (Roizblatt, Biederman & Brown, 2011; Castillo & Cordal, 2014). Som forskare anser vi att denna studie är relevant att undersöka då det är tydligt att diktatur har stora konsekvenser på mänskliga rättigheter och är därför viktigt att undersöka för att förhindra brott mot mänskliga rättigheter i framtiden. Vår studie är viktig för att se hur just SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile arbetar med frågor kring MR och demokrati, detta för att få en djupare förståelse kring hur biståndsorganisationer arbetar. Fokuset på Chile bidrar även till en djupare förståelse om hur en diktatur kan ha påverkat befolkningens MR och demokrati, både under och dess efterföljder av diktaturen. Vi har valt att fokusera på Chile eftersom Chile har

varit en diktatur och nu är en demokrati, vilket bidrar till en förståelse för, hur en diktatur påverkar hur ett land ser ut idag när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati.

2. Syfte och Frågeställning

Syftet med undersökningen är att undersöka hur SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile arbetar med att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i länder med svag demokrati, med fokus på Chile.

● Hur arbetar SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile med demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer?

●

3. Bakgrund

För att få en ökad förståelse för undersökningens resultat och slutsatser, ges en utförlig bakgrundsbeskrivning kring problemområdet. Först ges en översiktligt beskrivning av vad SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile är och vad de arbetar med, samt hur de generellt arbetar med frågor som demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Sedan ges en översiktlig historisk bakgrundsbild av Chile under diktatur styret mellan åren 1973–1990 för att få en bredare förståelse kring vårt syfte och frågeställning för studien. Mänskliga rättigheter gäller alla människor oavsett ras, kön, nationalitet, etnicitet, språk, religion eller någon annan status. Mänskliga rättigheter inkluderar rätten till liv och frihet, frihet från slaveri och tortyr, åsikts- och yttrandefrihet, rätten till arbete och utbildning och många fler. Alla har rätt till dessa rättigheter utan diskriminering (UN, u.a). Demokrati är baserad på rättsstatsprincipen och är i slutändan ett sätt att uppnå internationell fred och säkerhet, ekonomiska och sociala framsteg och utveckling och respekt för mänskliga rättigheter (UN, 2005). Rättsstaten principer innebär enligt lagar är offentliga, tillämpas likvärdigt och av oberoende instanser, samt att de är förenliga med internationella normer om mänskliga rättigheter (Rothstein, 2016).

3.1. Organisationer och MR

En organisation är en struktur som samarbetar för att nå gemensamma mål, och alla organisationer har någon form av struktur som i sin tur bestämmer förhållandet mellan de

olika funktionerna och som även delar upp ansvar för att utföra olika arbetsuppgifter. Ett synsätt är att i grund och botten så är en organisation en samling med individer, det vill säga, en organisation har ingen existens utan dess medlemmar. Exempel på organisationer är bolag, facklig organisation, aktiebolag och så vidare, dessa är även exempel på vinstdrivande och statliga och offentliga organisationer, men det finns även ideella organisationer som, det vill säga, är icke-offentliga, icke-statliga och icke vinstdrivande som exempelvis politiska partier, idrottsförbund, studentkårer, ideella föreningar och så vidare(Jacobsen & Thorsvik, 2008). Rättighetsbaserat arbete blev 2003 en global norm, då FNs utvecklingsmyndigheter antog “the Common Understanding on Human Rights- Based Approaches to Development Cooperation and Programming”. Under 2010-talet har rättighetsbaserat arbete såsom arbetet med de mänskliga rättigheterna blivit ett dominerande verktyg för de flesta av de olika organisationer som jobbar med utveckling, som exempelvis SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile. Det här sker mot bakgrunden av inträdet av andra generationens rättigheter. Hjälp och biståndsorganisationer har blivit fler och spridit sig när hjälparbete inriktat sig mer på demokrati och mänskliga rättigheter(Schmitz, 2012). Det finns en hel del olika sätt att strukturera rättighetsbaserat arbete efter vilket bland annat olika forskare definierar på olika sätt. UNICEF har däremot identifierat 6 kärnprinciper som ska öka förståelsen för mänskliga rättigheter och kan ligga till grund för rättighetsbaserat arbete, som är: Mänskliga rättigheter ska vara universella och obrytbara. Det går inte att dela upp mellan människor, eller i delar. Andra människors rättigheter är förutsättningen för ens egna rättigheter. De mänskliga rättigheterna tillhör alla. Det handlar om egenmakt och inkludering, varje människa är sitt eget rättighetssubjekt. Den sista principen gäller ansvarsutkrävande och den juridiska aspekten av mänskliga rättigheter(UNICEF, 2004).

3.2. SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile

SIDA är Sveriges biståndsmyndighet och är en statlig myndighet som arbetar på uppdrag av Sveriges riksdag och regering.Sidas generella uppdrag är en del av den nationella politiken för global utveckling. Politiken fungerar sedan i sin tur som ett verktyg för att uppnå de globala målen till år 2030. Organisationen lyder under utrikesdepartementet och deras uppdrag beskrivs och även styrs av regeringens förordningar, regleringsbrev, strategier samt budget. Regeringens politik för utvecklingssamarbeten vilar i sin tur på internationella överenskommelser och principer om så kallad utvecklingseffektivitet. Enligt SIDA handlar inte bara fattigdom om hunger och tak över huvudet, men också om politisk inflytande och

makt över sitt liv. Därför har SIDA ett stort fokus och engagemang kring mänskliga rättigheter. Några av de områden som SIDA jobbar med när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter är, “demokratisk styrning och medborgarnas deltagande, välfungerande samhällsinstitutioner och anti-korruption, yttrandefrihet och oberoende media, samt mot diskriminering och för barns rättigheter (SIDA, 2021).

International Institute for Democracy and Electoral Assistance (IDEA) är en mellanstatlig organisation som stöder hållbar demokrati över hela världen. Den 27 februari 1995 i en konferens i Stockholm, bildades IDEA av representanter för 14 grundarstater och har idag hela 28 medlemsländer från alla världens kontinenter. IDEA:s mandat är att främja demokrati och demokratisering genom produktion av databanker med jämförande material, handböcker och expertkunnande. IDEA förespråkar inte vilken lösning som är bäst, utan ger istället kunskap om en mängd olika institutionella lösningar. Arbetet fokuserar på frågor kring val, politiska partier, medborgardelaktighet, demokratiutveckling och konflikthantering. Organisationen har sammanlagt 14 globala, kontinentala och nationella kontor världen över med främst inriktning på utvecklingsländer. IDEA har ett antal genomgående fokusområden, vilka är: Förbättra val och valprocesser, politiskt deltagande och representation, konstitutionella processer, demokrati och utveckling samt genomgående prioriteringar så som genus/jämställdhet och mångfald. I en rapport från 2019 analyserar IDEA sex viktiga globala utmaningar för demokratin, vilka är: krisen för representation av politiska partier och uppkomsten av populism, mönster och villkor för demokratisk bakåtfall, bemyndigande av det civila samhället i ett krympande samhällsutrymme, hantera valprocesser i utmanande miljöer, korruption och pengarnas roll i politiken och effekterna av informations kommunikationsteknik på demokratin. Ett exempel på hur IDEA arbetar med mänskliga rättigheter är genom att exempelvis anordna konferenser tillsammans med andra organisationer. Den 11–12 juli 2011, anordnades en tvådagars “round tables” av FN, Department of Political Affairs (FN: s DPA), FN: s högkommissionär för mänskliga rättigheter (OHCHR) och International Institute for Democracy and Electoral Assistance (International IDEA). Där över femtio beslutsfattare, utövare och akademiker vid FN:s högkvarter samlades för att analysera sammankopplingarna mellan demokrati och mänskliga rättigheter och deras relevans för nuvarande FN-åtgärder (Idea, 2021).

Svenska ambassaden i Chile ligger i Chiles huvudstad, Santiago. Ambassadens uppgift är att representera Sverige och den svenska regeringen i Chile. I ambassadens verksamhet ingår

bland annat kultur- och Sverigefrämjande, handelsfrämjande, mänskliga rättigheter, migration och konsulära ärenden samt rapportering om politik och ekonomi (Sweden Abroad, 2020). Som forskare anser vi det relevant med den Svenska ambassaden i Chile, eftersom vårt fokusområde är kring Chile och vad diktaturen har haft för efterföljder och om det har haft någon påverkan på dess mänskliga rättigheter och demokrati.

3.3. Diktaturen i Chile 1973–1990

År 1973 blev Salvador Allende första demokratiskt valda socialistiska president i Chile och inleder ett omfattande program för nationalisering och radikala sociala reformer (BBC, 2017). Chiles politik vid denna tid bestod av tre tydliga block, nämligen: högern, centern och vänstern och Allendes tid vid makten före militärkuppen kom att kännetecknas som ett framkallande av motgångar mellan högern och vänstern. Vid den 11 september 1973 var Allendes maktposition markant försvagat och även det program med reformer som påbörjats, då det var näst intill omöjligt att genomföra i och med det ekonomiska och politiska kaos som rådde i landet. Därför kom inte heller militärkuppen som någon överraskning utan var snarare en brytningspunkt som byggts upp av högeroppositionen som enats, radikaliserats, stärkts och som till slut tog över initiativet sedan Allende tillträdde makten. Militärkuppen 1973 är den viktigaste händelsen i den chilenska historien på 1900-talet och den diktatur som följde varade i hela 17 år. Den genomfördes av en militärjunta under ledning av arméchefen Augusto Pinochet. Den 11 september 1973 bombades presidentpalatset av kuppmakarna, som sedan intog samtliga betydelsefulla platser i huvudstaden Santiago. Det resulterade i att en stor del av den lagliga regeringen togs till fånga och president Allende begick självmord, samtidigt som flera av hans medarbetare dödades. De som försökte försvara regeringen slogs brutalt ned, samt att fackmän och politiska ledare förföljdes i hela landet. De som inte hann fly, gå under jorden eller söka skydd hos utländska ambassader, togs till fånga och mördades eller blev politiska fångar i nyinrättade koncentrationsläger (Lindqvist, 1991, s. 33).

Sannings- och försoningskommissionen och dess uppföljnings organ, “National Commission for Reconciliation and Reparation”, drog slutsatsen att sammanlagt 3 197 människor hade dött eller försvunnit mellan den 11 september 1973 och den 11 mars 1990 till följd av kränkningar av de mänskliga rättigheterna vid händelserna på de statliga förtryckarna. Man kunde även efter en undersökning av kommissionen av ett politiskt fängelse i Chile fastställa att 27 255 personer hade utsatts för tortyr och att ca 1 080 personer som fängslades vid den tiden var yngre än 18 år (Palacios, 2011). Eftersom att tortyren var så utbredd i chilenska

fängelser samt koncentrationsläger och polisstationer gör det svårt att veta exakt hur omfattande tortyren faktiskt var, vilket också leder till en stor risk för mörkertal, det vill säga människor som på grund av rädsla inte vågat anmäla övergrepp. Enligt Lindqvist tyder allt på att militärkuppen samt Pinochets maktövertagande dödade tusentals människor, och att snarare 100 000 människor fängslades under både längre och kortare perioder. Under Pinochets år som diktator i Chile har över en miljon människor tvingats fly landet (Lindqvist, s. 34).

3.4. Utvecklingen av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer

Efter andra världskriget fanns det en stor vilja på internationell nivå att skapa en gemensam överenskommelse om odelbara rättigheter. Den 10 december 1948 förklarade FN de grundläggande mänskliga rättigheterna. Deklarationen innehåller absoluta rättigheter, utan åtskillnad av något slag. I dagsläget har nästan alla världens stater accepterat den allmänna förklaringen. När FN skapade de mänskliga rättigheterna så fanns endast de allmänna rättigheterna och har sedan utökats till de 30 artiklar som finns med idag. Sedan 1948 har mer än 90 fördrag antagits som exempelvis år 1979 infördes: avskaffande av all form av diskriminering mot kvinnor och år 1989 infördes: konventionen mot barns rättigheter (unric, 2021). Den grund som finns för de mänskliga rättigheterna utgörs av påståendet ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Detta gäller oavsett hudfärg, etnicitet, kön, nationalitet, socialt ursprung, språk eller religion (Thulin & Greenhill, 2008). Med mänskliga rättigheter menar man att enskilda människor har rättigheter, medan stater har skyldigheter. Stater har två roller, där den första är att framstå som de främsta överträdare, och den andre som de primära försvararna av de mänskliga rättigheterna. Mänskliga rättigheter tros utgöra en viktig del för alla individer oavsett vilket medlemskap de har i särskilda stater, men trots detta så beror alla mänskliga rättigheter på staterna. Trots att stater är sköra och nära på att rasa samman vill man ändå kunna skydda de mänskliga rättigheterna hos befolkningen, dock finns det ändå en brist hos staterna att utföra det. Trots detta verkliga förhållande så har mycket forskning om ländernas mänskliga rättighets praxis kommit till slutsatsen att statliga tjänstemän aktivt väljer att om de vill respektera de mänskliga rättigheterna eller inte (Cole, 2015).

Däremot för att de mänskliga rättigheterna ska främjas uppkommer en fråga om resurser. Exempelvis kan ett land ha bra resurser men detta behöver dock inte betyda att dess befolkning lever utifrån en godkänd standard. En av de viktigaste egenskaperna som de mänskliga rättigheterna har är att dem är formulerade på ett liknande sätt trots olika internationella, nationella och regionala konstitutionella instrument. Därför verkar det också förnuftigt att acceptera den politiska verkligheten för att de mänskliga rättigheterna ska kunna vägleda mänskligt uppförande inom alla olika områden av sociala aktiviteter (Hamelink, 2012).

Det demokratiska utrymmet har krympt i många länder, där även respekten för rättsstatens principer har minskat. Detta har lett till att det civila samhället har fått det svårare att verka, särskilt de organisationer och människor som arbetar för jämställdhet och hbtq-personers rättigheter, samt för land- och miljörättigheter. Men det har även skett en utveckling kring demokrati där fler länder har tagit viktiga kliv mot demokrati. Exempelvis skrev Etiopien och Eritrea på ett fredsavtal 2018, efter att länge varit i konflikt. Sudan som länge har plågats av konflikter, undertecknade sommaren 2019 en överenskommelse för en övergång från diktatur till civilt styre (SIDA, 2021).

4. Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras tidigare forskning som är relevant för uppsatsens frågeställningar. Tidigare forskning har gjorts kring psykologiska effekter av diktaturen i Chile 1973, Chiles historia och de brott som bröts mot de mänskliga rättigheterna under diktaturen samt, övergripande om tidigare forskning kring mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa områden inom tidigare forskning relaterar till denna studie eftersom vårt fokusområde är Chile och vad den tidigare diktaturen i Chile har haft påverkan på MR och demokratin. Mänskliga rättigheter och demokrati relaterar även till denna studie då vi som forskare ska undersöka hur just SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile arbetar med dessa frågor.

4.1. Psykologiska effekter av diktaturen

Tidigare forskning har visat mycket på de psykologiska effekterna av diktaturen i Chile. Där ett exempel var från forskaren Townsend, som analyserar gruppintervjuer med tre kvinnor från Valparaíso, Chile, som fängslades tillsammans under Augusto Pinochets militärdiktatur.

Artikeln fokuserar även på hur kvinnors hygieniska förhållanden, kvinnors begränsning av rörlighet och begränsning att kontrollera födelsen av nyblivet barn(Townsend, 2019). I en studie gjord av forskarna Castillo och Cordal, presenterar dem deras kliniska erfarenheter av patienter som blev allvarligt traumatiserade av de systematiska kränkningarna av de mänskliga rättigheterna under militärdiktaturen i Chile. Bristen på erkännande av trauma av sociopolitiskt ursprung inkapslar den traumatiska upplevelsen och tvingar den att förbli som en del av nutiden(Castillo & Cordal, 2014). Dessa studier kopplas även till vår studie eftersom det visar på att det skett brott mot mänskliga rättigheter under diktaturen i Chile som påverkar den chilenska befolkningen idag.

Enligt forskaren Palacios, så har antikommunismen och våldet som följde kuppen, mer än att uttrycka en politisk och ekonomisk konflikt, kondenserade en djupare dynamik av rädsla och hat: rädsla för social upplösning - associerad med feminiseringen av det chilenska samhället och hat mot de avvisade aspekterna av den chilenska identiteten(Palacios, 2011). En enorm politisk och social oro skapades så fort diktaturen började 1973, vilket ledde till stora psykologiska konsekvenserna hos befolkningen av dessa händelser. Psykologerna hade svårt att veta vad de skulle göra av med den information de fick från den traumatiserade befolkningen, samt hur de själva skulle hantera sina eventuella trauman. I artikeln förekommer även citat från kända författare som Brecht säger, "What sorts of times are these, when even a conversation about trees is almost a crime because you remain silent about so many things that ought to be told."(Roizblatt, Biederman & Brown, 2011; Castillo & Cordal, 2014).

4.2. Chiles historia och brott mot de mänskliga rättigheterna

Tidigare forskning har även visat på Chiles historia och de brott som begicks mot de mänskliga rättigheterna, där ett exempel är forskaren Risør som utvecklar en teori om en civil “victimhood,” som innehåller två perspektiv, mänskliga rättigheter och värdepapperisering (Risør, 2018). I en av artiklarna skriven av Dominelli är fokuset hur Chile ska komma vidare från Pinochets diktatur(Dominelli, 2007). Forskaren Jara, fokuserar på framställningarna av förövare av kränkningar av de mänskliga rättigheterna (Jara, 2020). Forskaren Lira fokuserar på militärkuppen och dess påverkan(Lira, 2016), medan Medina, använder sig av datorsystem för kriminalteknisk identifiering utgjorde en del av Chiles komplicerade historia om sanning(Medina, 2018). Forskaren Achtenberg redogöra klyftan mellan de rika och fattiga i det chilenska samhället(Achtenberg, 2014).

Teman som dock frekvent förekommer i diverse artiklar är mänskliga rättigheter, demokrati, reformer, politik och diktatur. Hos forskaren Jara ligger fokus och målet på att undersöka hur kulturellt minne har producerats genom olika filmproduktioner. Fokuset på minne och historien är något som framkommer även i artikeln skriven av Lira, dock genom ett annat perspektiv då hon undersöker historien och det sociala minnet av diktatur som byggts i Magellan-regionen i Chile sedan 1973, från utsiktspunkten för ansträngningar från offer och överlevande som kämpat tappert för sanning, rättvisa, minne och reparationer inför straffrihet i Chile sedan 1973. Forskaren Medina väljer ett annat tillvägagångssätt för att förstå historien i Chile, nämligen hur användningen av ett datorsystem för kriminalteknisk identifiering utgjorde en del av Chiles komplicerade historia om sanning, rättvisa och försoning i efterdyningarna av Pinochet-diktaturen. Enligt forskaren Dominelli framkommer ett annat tillvägagångssätt för att förstå Chiles historia, nämligen olika aktiviteter under en kongress, som bestod av att titta på de brott mot mänskliga rättigheter som inträffade under Pinochets regim. Det bestod även av att träffa några av dem som påverkats, samt engagera sig i periodens historia och ha presentationer för en publik om vad som hänt. Dessa tidigare studier visar att under diktaturen så förekom många och grova brott mot mänskliga rättigheter i Chile, och detta kommer bidra till diskussion om hur de svenska experterna upplever brotten mot MR i Chile, jämfört med de forskare från den tidigare forskningen.

4.3. Mänskliga rättigheter och demokrati

Tidigare forskning om demokrati innehåller mycket om demokratifrågor i USA, Europa och Kanada och lite inom Latinamerika som helhet. Tidigare forskning i Latinamerika har bestått av reflektioner om regimförändring och demokrati i Brasilien samt mycket om vad en bra respektive svag demokrati är och hur man når en framgångsrik demokrati. Bonner argumenterar att det finns fyra typer av demokratisk politik och nämner att mellan 1980-1990 talet så gick Latinamerika en process av demokratisering och genomförandet av nyliberal ekonomisk politik(Bonner, 2020). Ett annat exempel på tidigare forskning är av, Payne som skriver om att i “alla” länder är det regeringstjänstemän som styr såsom presidenter och lagstiftare, domare och undersekreterare, tjänstemän och poliser(Payne, 2020).

Mänskliga rättigheter är ett stort begrepp med många olika vinklar. Efter att ha sökt på Jönköping Universitys databas, proquest, kom det mest forskning om MR i USA och Storbritannien. Ett exempel av detta är en forskning skriven av Wallace (2012) som forskat

om åtgärder mot kränkningar av mänskliga rättigheter och de brott som förekommer mot mänskliga rättigheter som involverar straffrättsliga system. En annan forskare Regilme (2018) skriver om den globala politiken för mänskliga rättigheter genom en analys från fem nyligen publicerade böcker om MR, rapporten har även betoning på global rättvisa och väsentlig ersättning inom och mellan det globala nord och globala syd. Forskaren Novelli (2010) har en kritisk approach om hur utbildning kan hindra utvecklingen av MR i Colombia och anser att utbildningssystem i Colombia är för komplex, vilket ännu är ett hinder för utvecklingen. Exempel på en annan organisation som jobbar med att stärka mänskliga rättigheter är Amnesty International, deras metod består av att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion, som sätter press på regeringar. Amnesty International straffar även de som kränker MR och skapar därför nya lagar för att stärka befolkningens MR. Skillnaden med just Amnesty International är att de är en oberoende organisation(Amnesty International, u.a). Varför vi som forskare valde att inte intervjua någon som arbetar på Amnesty International var att vi inte fick någon kontakt med dem, samt hade nära kontaktnät med SIDA, IDEA och svenska ambassaden i Chile. Den här tidigare forskningen visar på vad fokuset ligger hos organisationer som jobbar med MR och demokrati, hur de jobbar och vad de jobbar med. Detta kommer bidra till diskussion om skillnader hur SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile arbetar med MR och demokrati.

4.4. Utrikesorganisationers syn på diktaturer

Förenta Nationerna (FN) jobbar för att alla människor ska få sina mänskliga rättigheter respekterade och tillgodosedda. För att uppnå detta arbetar FN både för att Sverige efterlever sina människorätts åtaganden och att FN:s stärker sitt arbete för mänskliga rättigheter och demokrati. För att uppnå detta arbetar FN med mänskliga rättigheter och demokrati genom påverkansarbete, opinionsbildning och kunskapsspridning. Om man tittar mer globalt så har FN sitt huvudkontor för MR i Geneva, “Office of the High Commissioner for Human Rights,” som grundades 2006. De jobbar för mänskliga rättigheter och kommenterar regelbundet situationer i världen som rör människorättsfrågor och har befogenhet att undersöka situationer och publicera rapporter om dem (UN, u.a1). Inom detta finns UNDG (Human rights working group) som skapades 2009 på begäran av FN: s generalsekreterare. UNDG främjar arbetet med att integrera mänskliga rättigheter inom FN: s utvecklingssystem och ger stöd till medlemsstaterna för att uppfylla sina åtaganden om mänskliga rättigheter (OHCHR, 2021). FN:s och UNDG syn på diktatur, visar att de länder med diktatur bryter mot mänskliga rättigheterna och kränker mänskliga rättigheterna runt om i världen och menar att

ingen regering bör förvånas över sitt intresse för situationen för de mänskliga rättigheterna i specifika länder. UNDG pratar också om “dictators dilemma” och menar att auktoritära ledare också är medvetna om att främja en mer korrupt miljö, desto mer makt diktatorn har ju mer osäker känner han sig, så han fördelar möjligheter för att ”hyra insamling” och andra tjänster som sätt att bygga stöd och förtroende(OHCHR, 2021).

Amnesty International är en global organisation som jobbar med människors lika värde. Under diktaturen i Brasilien 1964-1985 så hjälpte Amnesty International att fria politiska fångar som utsattes för tortyr och hjälpte till att offentliggöra anklagelser om tortyr mot agenter för militärregimens förtryckning apparat. Amnesty anpassade sina organisationsprinciper, såsom icke-våld och fokus på enskilda fall under denna tid. Idag fortsätter Amnesty International kampen att ledarna under diktaturen i Brasilien får sina straff (AgenciaBrasil, 2014). Amnesty International menar även att diktaturer behöver sina fiender för att förena sina medborgare mot en gemensam ond motståndare, och avled uppmärksamheten från sina egna brott och dess kränkningar mänskliga rättigheter (Universiteit Utrecht, 2011).

NDI (national democratic institute) arbetar bland annat för att främja öppenhet och ansvarsskyldighet i regeringen, detta genom att bygga politiska och medborgerliga organisationer, samt att säkerställa val och främja medborgardeltagande. Organisationen samlar individer och grupper för att dela bland annat idéer, erfarenhet, kunskap och expertis för att sedan kunna anpassa det till enskilda länders behov. NDI fokuserar på att främja demokratin och rättigheterna i utsatta länder, bland annat har organisationen ett fokus på kvinnors politiska bemyndigande genom tron att demokratisk motståndskraft kräver att politiska system och processer tar hänsyn till alla befolkningens röst och handlingsfrihet. Därför anser dem även att utvecklingen av effektiva, demokratiska offentliga institutioner som en viktig del av deras uppdrag. NDI anser att genom förbättrad styrning som fördelarna med demokratisk utveckling påverkar medborgarnas liv direkt. Däremot om eller när regeringar och parlament inte uppfyller allmänhetens förväntningar, kan det finnas en chans att medborgarna förlorar förtroendet för demokratins dygd och kan därför istället vända sig till alternativa modeller som är beroende av auktoritära metoder eller illiberala modeller för att uppnå resultat, som möjligtvis kan leda till en diktatur. För att motverka att det ska ske, anser NDI att demokratiska institutioner måste bli mer innovativa när det kommer till att engagera medborgarna, detta gör dem genom att arbeta med lagstiftare, verkställande kontor,

lokala myndigheter och förespråkare för goda styrelseformer och främjar effektiva offentliga institutioner och styrelse processer som går i hand och överensstämmer med de grundläggande demokratiska värden om öppenhet, lyhördhet, inkludering, integritet och ansvarsskyldighet (NDI, 2021). Detta avsnitt från tidigare forskning visar vad FN, Amnesty International och NDI har för syn på diktaturer. Vilket kommer bidra till och visa om dessa organisationernas syn skiljer sig åt, från SIDA:s, IDEA:s och den svenska ambassadens syn på diktatur. Detta avsnitt av den tidigare forskningen kommer att bidra till hur andra utrikesorganistioners syn är på diktatur, jämfört med SIDAS, IDEAS och den svenska ambassaden i Chile syn på diktatur.

5. Metod

I detta kapitel presenteras studiens metod under följande rubriker: Kvalitativ metod, Semistrukturerade intervjuer, Urval, Verktyg och Genomförande, Trovärdighet och Etiska aspekter, samt intervjuguide.

5.1. Kvalitativ metod

Vårt syfte med undersökningen är att granska hur SIDA, IDEA och svenska Ambassaden i Chile arbetar med att stärka demokrati, mänskliga rättigheter (MR) och rättsstatens principer i länder med svag demokrati, med ett fokus på Chile. För att genomföra studien ska vi använda oss av en kvalitativ metod då vi har intervjuat respondenter från dessa olika organisationer, genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer.

I denna studie används en kvalitativ metod form och då är det viktigt att veta vad den kvalitativa metoden har för mening i just denna studie. Vi har hållit i semistrukturerade intervjuer och ställt frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, vilket gör studien samhällsvetenskaplig. Detta kopplas till naturalism från de fyra traditionerna från Gubrium och Holstein (1997), som eftersträvar den verklighet, som den verkligen är. Kvalitativ forskningsmetod är även ofta induktiv, tolkande och konstruktionistisk, samt har en kunskapsteoretisk ståndpunkt som menas att man ofta är tolkningsinriktad och interpretativistisk (Bryman, 2011, s. 340-341).

Kvale och Brinkman (2009) bok har ett fokus på kvalitativa forskningsintervjuer. Eftersom vi genomför intervjuer i forskningssyfte så är det forskningsintervjuer vi genomfört.

Forskningsintervju bygger på vardagslivet samtal och är ett professionellt samtal där är en intervju där kunskap konstrueras i interaktionen mellan intervjuaren och respondenten. Därför är det viktigt att i just våra intervjuer att inkludera ett professionellt och skapa interaktion med respondenterna. Kvale och Brinkman (2009) menar att forskningsintervjun är ett utbyte av åsikter mellan två personer som samtalar om ett tema av ömsesidigt intresse (Kvale & Brinkman, 2009, s. 17–18). Detta stämmer överens med vår studie då vi intervjuar respondenter med samma intresse kring mänskliga rättigheter, demokrati och Chile.

5.2. Semistrukturerade och expertintervjuer

Semistrukturerade intervjuer förhåller sig till ett specifikt tema, som i detta fall består av hur SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile förhåller sig till mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Respondenterna i detta fall har möjligheten att fritt utforma sina svar. Intervjufrågorna ställdes utifrån en intervjuguide (se Bilaga 1 och 2), då vi innan förberett de frågor som skulle ställs till respondenten. Dessa frågor behövdes däremot inte komma i samma ordningsföljd då vi använt oss av en semistrukturerad intervjuform. Under intervjuns gång var det viktigt för oss som forskare att vara medvetna om respondentens beteenden, samt skapa förståelse för vad respondenten medför är viktigt i dess intervjufrågor. Därför var det bra att skapa utrymme för respondenten av vad hen är intresserad av (Bryman, 2011, s. 415).

Eftersom vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och vi forskar inom ett nytt område använde vi oss av öppna frågor. Detta var en fördel eftersom det gav respondenten möjlighet att svara med sina egna ord och inte svara på forskarens ordval vilket skulle kunnat förekomma om man skulle använts sig av slutna frågor. Öppna frågor ger även utrymme för oförutsedda svar och reaktioner som forskaren inte kunnat förutspå. De öppna frågorna ledde inte heller till någon specifik riktning vilket möjliggjorde att man fick reda på respondentens kunskapsnivå och hur de tolkade en fråga (Bryman, 2011, s. 244). Forskaren Kinsley ser också positivt till användning av öppna frågor, då hen menar att öppna frågor “ger de mest fullständiga svaren” (Kinsley refererad i Kvale & Brinkmann, 2009, s. 150).

Personerna som valdes för intervjun är experter inom området för MR och demokrati. Genom att intervjua experter inom dessa områden kommer det bidra till ett tydligare svar för vårt syfte och frågeställning för denna studie. Termen ”expert” identifieras som en individ som besitter nödvändig information samt erfarenheter och förmågor att prestera på den allra

högsta nivån inom en viss kunskapsdomän, men det krävs också en gemensam bekräftelse från omgivningen (Kahneman & Klein, 2009). Eftersom de utvalda respondenterna jobbar och har titlar som är kopplade till MR och demokrati, anses de då som experter. Expertintervjuer menas med att experter uttalar sig i sin roll som expert. Experten har övertag i intervjun eftersom hen har expertis inom områdena som ifrågasätts, som är bra att ha i åtanke för oss intervjuare, för förberedning för intervjuerna, samt under intervjuernas gång (Bengtsson, Hjorth, Sandberg, Thelander, 1998).

5.3. Urval

För att framgångsrikt genomföra studien valdes tre organisationer med noggrannhet, för att ge svar på våra frågeställningar. De tre organisationerna som valdes var SIDA, IDEA och den svenska ambassaden i Chile. Alla dessa organisationer jobbar med att stärka länder med svag demokrati, med ett fokus på mänskliga rättigheter och rättens principer. För att få möjligheten att få kontakt med dessa organisationer har vi fått hjälp från en familjemedlem vars kollegor och vänner jobbar på dessa organisationer. En person från SIDA som har jobbtiteln Programansvarig Specialist på enheten för demokrati och mänskliga rättigheter har intervjuats. Ytterligare en person från SIDA har intervjuats och har titelt, Metod- och Ämnesföreträdare Antikorruption. Vi har valt att intervjua inte bara en, utan två personer från SIDA för att respondenterna i detta fall kommer ge mer väsentlig information för vår studie. Eftersom vårt fokus är på Chile har vi även hört av oss till den Svenska Ambassaden i Chile, där vi har fått möjlighet att intervjua andre ambassadsekreterare på Sveriges ambassad i Chile. Den sista intervjun skedde med en person från organisationen IDEA som arbetar som International Affairs Director of the Chilean Human Rights Institute. Totalt är det fyra personer som har valts för intervju från diverse organisationer. Den person från SIDA som jobbar på enheten för demokrati och mänskliga rättigheter bidrar till en större förståelse hur just SIDA jobbar med frågor kring mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den andra respondenten från SIDA har titeln Metod- och Ämnesföreträdare Antikorruption och har tidigare jobbat på avdelningen för MR och demokrati på SIDA, vilket bidrar till en annan synvinkel och perspektiv på MR och demokrati. Respondenten från den Svenska Ambassaden i Chile, bidrar mer specifikt hur det ser ut i Chile idag angående dessa principer och vad diktaturen har haft för efterföljder på diverse principer, vilket är vårt fokusområde för denna undersökning. Även respondenten från IDEA som är en Director of the Chilien Human Rights Institute hjälper oss att svara på vad diktaturen har haft för påverkan på det Chilenska

samhället och dess befolkning. Dessa respondenter är utvalda för de anses vara mest lämpade för att svara på vårt syfte och frågeställning för denna studie, som även har motiverats i detta stycke, hur respektive respondent kommer bidra till vår studie. Alla dessa respondenter är experter inom områden för MR, demokrati och Chile, vilket är väsentliga delar i studiens syfte och frågeställning.

5.4. Verktyg och Genomförande

Covid-19-pandemin har bidragit till många komplikationer där en av dem är att studier och jobb fått ske online. Därför har samtliga intervjuer hållits online genom tjänster som zoom, skype och teams beroende vad respondenten använder för tjänst. Kvale och Brinkmann ser detta som positivt för det gör det möjligt att ökade möjligheter att tala med människor som är geografiskt avlägsna (Kvale & Brinkmann, 2009, s.165). Vilket stämmer överens med vårt forskningsfokus på Chile. Däremot kan datorstödda intervjuer försvåra vägledning av kroppar och talspråk, samt sakna rika och detaljerade beskrivningar. Detta kommer inte ha någon avgörande roll i vår studie då vi inte ska analysera en persons kroppsspråk, utan vi ska analysera respondenternas kunskap och fakta kring ämnet (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 166).

Inför intervjun har vi skapat en intervjuguide, se Bilaga 1 och 2. Detta möjliggör att intervjuerna rymmer mer flexibilitet. Formuleringen för våra frågeställningar är att inte vara för specifik vilket isåfall kunnat bidra till att intervjun blivit för styrd och viktiga ideer inte kommit fram (Bryman, 2011, s. 419). För att skapa en framgångsrik intervjuguide använde vi oss av följande steg: hitta ett allmänt forskningsområde, skapa frågeställningar som inte är för specifika, skapa teman för intervjun, börjar skapa frågeställningar, granskning av ordalydelse, pilotguide, nya frågeställningar, omformulering av frågor och sist utformning. Som forskare har vi sett nyttan i denna guide, genom att utforma en bra intervjuguide har det att lett till bättre och ett mer tydligt resultat, som är mer inriktad på just vårt syfte och frågeställning (Bryman, 2011, s. 422). Enligt Kvale och Brinkmann (2009) ska intervjufrågor vara korta och enkla, där den inledande frågan ska vara konkret. Vi följde Kvales och Brinkmanns råd i vår intervjuguide, som består av korta men konkreta frågor som kommer ge svar på frågeställningarna. De menar även att intervjuaren är ett forskningsverktyg som bör ha mycket kunskap och intresse kring ämnet (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 150). Vi som forskare valde just att skriva vårt examensarbete om mänskliga rättigheter och demokrati,

med fokus på Chile för vårt enorma intresse, som har lett till bredd förkunskap om detta ämne.

Först intervjuades respondenten från den svenska ambassaden i Chile, den 29 April. Eftersom det fanns sex timmars tidsskillnad mellan oss var det viktigt att få till rätt och passande tider för alla inblandade. Sen intervjuades respondenterna från SIDA på samma dag den 6/5, men separata från varann. Sist intervjuades respondenten från IDEA den 7/5 och respondenten befann sig i Chile, därför det även viktigt här att vara noga med tiden, då tidsskillnaden är sex timmar mellan Chile och Sverige.

Efter att intervjuerna var genomförda har intervjuerna transkriberats, då vi har spelat in intervjuerna och sedan skriver ut dem till skriftlig form. Fördelarna att ha använt sig av transkribering är att det gjorde det lättare att få en noggrann analys av vad respondenterna sagt. Eftersom man till exempel kunnat stoppa inspelningen, gå tillbaka, lyssna igenom intervjun igen, vilket bidrog till att man fick ut mer av intervjun. Metoden bidrog även till nya svar från respondenten, speciellt hur respondenter besvarat frågan. Detta var extra viktigt just i analysdelen av forskarens kvalitativa intervjustudie, eftersom det är avgörande för att få en “fullständig redogörelse av de utbyten som ingått i intervjun” (Bryman, 2011, s. 428).

Intervjuerna kommer att genomföras på svenska eftersom respondenterna har haft svenska som sitt modersmål. Transkriberingen kommer därför göras på svenska eftersom intervjuerna hölls på svenska, samt resultatet som kommer skrivas på svenskas. Det är första gången vi som forskare själva håller i en intervjuer och är därför bra att ha i åtanke att intervjuerna inne blir perfekta från början. Det kan t.ex. skilja sig från första intervjun till den sista intervjun när det gäller kunskap om en framgångsrik genomförande av en intervju (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 98).

5.5. Trovärdighet

Vi valde inte någon annan intervjuform eftersom vi ansåg att semistrukturerade intervjuer var den som passa vår intervjustudie bäst. Om vi istället skulle ha valt strukturerade intervjuer kunde respondenten ha upplevt intervjun som opersonlig, samt stressande för oss som intervjuare eftersom vi skulle ha blivit tvungna att följa ett strikt schema under intervjuns gång (Bryman, 2011, s. 222). Om vi skulle ha använt oss av ostrukturerade intervjuer skulle det ha varit svårt för oss som forskare att få de tydliga svaren som behövs för att genomföra

denna undersökning, eftersom här används ofta en intervjuguide som innehåller teman och inte som på ett intervjuschema med noggrant utvalda frågor. Vid ostrukturerade intervjuer används också ofta informellt språk som inte är passande när vi ska intervjua personer med titlar (Bryman, 2011, s. 206).

Enligt LeCompte och Goetz (1982) är extern reliabilitet, hur många gånger en undersökning kan replikeras. Inom just kvalitativ forskning är det svårt att följa extern reliabilitet för att det är omöjligt att frysa en miljö. I detta fall hur organisationer jobbar med mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, där organisationers arbetsuppgifter ändras och står aldrig still. Det man kan göra istället som en kvalitativ forskare är att inte ingå i en social roll som den första forskaren kring ämnet (Bryman, 2011, s. 352).

Intern reliabilitet som är fallet för vår undersökning, där vi som ett forskarlag ska komma överens om hur vi ska tolka material. Och innan intervjuerna ska vi som forskare skapa en god överenskommelse mellan oss inom våra observationer, som kan ses som en styrka inom kvalitativ forskning. Därför är det viktigt för oss två forskare i denna studie att samarbete när vi ska transkribera intervjuerna, samt när vi ska analysera och genomföra resultatet (Bryman, 2011, s. 352).

5.6. Intervjuguide

Vi valde att använda oss utav en intervjuguide när vi intervjuade våra respondenter. Detta för att vi använder oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och därför krävs det någon form av struktur i själva intervjun och genomförandet. När intervjuguiden skapades hade vi i åtanke vad vi måste få veta för att kunna få svar på våra frågeställningar. Vårt fokus låg på att frågorna inte skulle vara för ledande eller alltför specifika. Frågorna i intervjuguiden utgick ifrån fyra olika huvudteman, där första temat handlade om mer inledande och personliga frågor om intervjupersonen, såsom utbildning och arbetsuppgifter, detta för att ge oss en bredare förståelse till vad intervjupersonen har för bakgrund och relation till ämnet i sig. Tema två går mer in på våra forskningsfrågor och handlar därför generellt om mänskliga rättigheter och demokrati, dock är frågorna här ställda utifrån att respondenten ska ge ett personligt men också ett professionellt svar, detta för att även här få en djupare bild av var respondenten personligen står i frågan men också utifrån sin yrkesroll.

Frågorna i tema 3 skiljer sig åt, då svenska ambassaden i Chile och IDEA jobbar mer med Latinamerika och Chile, i förhållande till frågor om mänskliga rättigheter och demokrati. Och där SIDA jobbar mer generellt med frågor kring demokrati och mänskliga rättigheter. Därför fick respondenterna från svenska ambassaden i Chile och IDEA frågor mer inriktade på Latinamerika och Chile om dess jobb med MR (mänskliga rättigheter) och demokrati och SIDA mer generella frågor om MR och demokrati. Det gemensamma med tema 3 var att även här fortsätter vi på samma spår genom att ställa frågor som tvingar respondenten att gå utanför sin yrkesroll och ge sin personliga åsikt. Tema fyra består av vilka brott som skett mot de mänskliga rättigheterna under diktaturen i Chile år 1973–1990, respektive mer generellt, vilka brott som har skett mest kring mänskliga rättigheter och demokrati beroende på om vi intervjuade en respondent från SIDA eller IDEA och svenska ambassaden i Chile. I tema 4 ställer vi också endast sakliga frågor som inte tvingar respondenten att svara utifrån sin personliga åsikt. Intervjuguiden för denna studie finns i Bilaga 1 och 2.

5.7. Etiska aspekter

Etiska aspekter är viktiga i alla undersökningar, däremot extra viktigt i vår undersökning då den är en kvalitativ studie, eftersom det främst är så få respondenter och att dessa ger så mycket av sig själva. Därför är det viktigt för oss forskare att informera och delge för respondenterna vad intervjun kommer användas till, samt vilka som får tillgång till den. En annan viktig del är att informera respondenterna om att de inte kan identifieras samt att de inte riskerar att lida någon skada av undersökningen, detta kan dock medföra att man kanske inte kan publicera allt som sagts. Det är även viktigt att ta hänsyn och respektera att om respondenten själv säger att man inte får använda och publicera vissa delar av det hen sagt. Det är viktigt att vi som forskare är öppna och ärliga om vår undersökning och att allt deltagande är frivilligt samt att respondenterna måste ge sin tillåtelse efter noggrann information (Vetenskapsrådet, 2021).

En viktig aspekt som var bra att ha i åtanke var att inspelningarna av intervjuerna kan bidra till att respondenten blir mer självmedvetna och oroande, om vilka som kommer ha tillgång till deras intervju. Detta kan påverkar respondentens svar på forskarens fråga, vilket kan leda till mer försiktiga och restriktiva svar (Bryman, 2011, s. 428). Respondenterna fick även information angående vår undersökning så som bakgrund och syftet med vår undersökning, hur respondentens uppgifter kommer att behandlas, samt hur intervjun kommer att genomföras. Detta för att respondenterna skulle ha möjlighet att ställa frågor som eventuellt

kunnat ha dykt upp, så skulle vi hinna svara på de möjliga frågorna. Detta bidrog till att respondenten var väl informerad om vad som innebörd med att delta i intervjun.

6. Resultat

I följande avsnitt kommer resultatet från de semistrukturerade intervjuerna att presenteras och analyseras. I undersökningen har det genomförts fyra intervjuer från tre olika organisationer (svenska ambassaden i Chile, SIDA och IDEA) . För att sammanställa studiens resultat har vi använt oss av fem rubriker som skapats och tolkats utifrån respondenternas svar från intervjuerna, samt studiens frågeställningar.

6.1. Diktaturens påverkan på demokratin i Chile idag

Eftersom denna uppsats har ett extra fokus på Chile, så ställde vi mer specifika frågor om diktaturen i Chile hade någon påverkan på demokratin och MR idag. Respondenten från ambassaden i Chile, menar att Chile har gjort enorma framsteg från Pinochets tid till idag. År 1980 så höll Pinochet en folkomröstning som han var helt säker på att han skulle vinna, trots det så förlorade han och Chile blev återigen en demokrati år 1990. Däremot en demokrati med en massa inskränkelser, där exempelvis Pinochet och en antal generaler blev senatorer på livstid och med ett parlamentariskt system med en vald president, två kammare, deputerade kammaren och senat. De har även motsvarande riksdag och andra kammare, där ett antal personer från militärdiktaturen med höga politiska justeringar satt, samma personer har däremot sakta men säkert blivit gamla och i många fall dött, eller blivit pensionärer på heltid, vilket har resulterat i att Chiles demokrati politiskt moderniseras. Respondenten från ambassaden anser att diktaturen har påverkat Chile enormt, och menar att ett av de största problemen i landet är att det finns dem som fortfarande stöttar diktaturen och tyckte att Pinochet inte bara var bra, men även nödvändig, samt att de personer som försvann, blev torterade och mördades under diktaturen var ett nödvändigt ont för att få till landets enorma utveckling. Exempelvis så utvecklades Chile enormt ekonomiskt under tiden Pinochet satt vid makten, vilket har bidragit till Chiles rikedom idag. Landet privatiserades väldigt mycket vilket är en bidragande faktor till hur Chile ser ut idag, med privatisering av skolor, sjukvård och så vidare, vilket vi var inne på i föregående underskrift. Chile hade även en folkomröstning förra året, 2020, som följdes upp den 16 maj 2021 som ledde till chockerande resultat, då dagens högerregering får nu svårt att stoppa större reformer(SVT, 2021). Valet 16 maj 2021 handlade om att skriva en ny grundlag som ska ersätta 1980 års konstitution som

togs fram under Pinochets styre, som handlar om grunderna för hur hela staten ska byggas upp, vilket Pinochet byggde in system i grundlagen som skulle bekräfta hans makt. Den handlade mycket om att favorisera privata alternativ över offentliga alternativ inom välfärd och så vidare, vilket enligt hen“är ju en enorm möjlighet för Chile att skriva om sin grundlag och börja bygga ett samhälle som förhoppningsvis ska kunna garantera bättre välfärd för alla.”

Enligt respondenten från IDEA är Chile “bristfällig i den meningen att det inte sätter fokus på politik och inte sätter fokus på politisk makt.” Där de konstitutionella arrangemangen försöker systematiskt undergräva definitioner av neo normer och de nya existens reglerna. Istället för genom politiska medel eller ekonomiska medel, upprätthålla denna pre milainial makt. Respondenten från ambassaden och IDEA har liknande tankar om hur diktaturen i Chile har påverkat hur demokratin i Chile ser ut idag. Där även respondenten från IDEA menar att det finns fortfarande spår av Pinochets styrning i Chiles regering idag och ger ett exempel på hur befolkningen har ändrat sig, som leder till att “människor, ung, gammla, kvinnor och män, med mera, går ut på gatorna och säger nu får det vara nog.” Respondenten från IDEA menar även att döda regimer, där regimerna är under omvandling förekommer en politisk kamp, då människor tenderar att förhålla sig till det vanliga och låter inte utvecklingen i landet att förändras, som kan leda till mer våld och protosteringar.

6.2. Respondenternas perspektiv på mänskliga rättigheter och demokrati

Respektive respondenter hade olika svar på frågan om hur deras personliga perspektiv är på MR respektive demokrati. Respondenten från svenska ambassaden i Chile har en stark koppling till Chile och Latinamerika då hen både studerat och arbetat i Latinamerika hela sitt vuxna liv. Vilket även har bidragit till ett växande intresse för just mänskliga rättigheter och demokrati. Samma gällde respondenten från IDEA, som haft ett intresse för demokrati och MR så länge hen kan minnas.

Respondenterna har förhållandevis lika synsätt på vad MR och demokrati har för betydelse för dem. Respondenten från den svenska ambassaden i Chile, syn på MR och demokrati i Chile är att i det stora hela finns en välfungerande demokrati, det finns civilsamhälle och det genomförs val som förhållandevis är fria och rättvisa, speciellt om man jämför med andra länder i Latinamerika, där man kan ifrågasätta om de genomförs fria val. Respondenten från

ambassaden menar även generellt att, “om ett land ska nå målen för MR så ska samhällen fullt ut respektera individens rättigheter och det ska inte vara avgörande om du är man eller kvinna, gammal eller ung, vilken hudfärg du har, vilken religionstillhörighet du har, vilken sexuell läggning du har och så vidare.” Både experterna från SIDA resonerar att mänskliga rättigheter i stort kan vara väldigt personligt för olika människor, men för respondenterna personligen ska alla människor ha ett lika värde, alla är jämlika och borde ha likadana rättigheter oberoende var man är född, vilket land man bor i, vem du älskar och vad du tror på. Ena respondenten från SIDA ser en viss skillnad när hen jobbat utomlands och menar då att mänskliga rättigheter även inkluderar att ingen ska behöva gå hungrig, rätten att gå till skolan, rätten att säga vad man tycker samt att man ska ha rätten att kunna rösta på det man vill. Den andra respondenten från SIDA anser att demokrati inte kan fungera utan MR och att det i sin tur är en förutsättning för en fungerande demokrati, där hen främst tänker på ekonomiska rättigheter, miljö och social utveckling, där demokrati även är en förutsättning för tillväxt och frihet, fred och god samhällsstyrning. Hen anser även att det är väldigt viktigt att alla människor är lika inför lagen, att man har möjlighet att utöva inflytande, ansvarsutkrävande gentemot beslutsfattande samt att det finns effektiva och tillförlitliga och även transparenta institutioner, att man har fri tillgång till information och att det råder fria val.

Respondenten från IDEA skiljer sig från de övriga respondenterna, då hen drar en parallell från en bok där det beskrivs att “han delar upp folket i två klasser, de som vill styra och de som inte vill bli styrda.” Respondenten tar med detta exempel då hen menar att det första alternativet är dem som söker makt och att det andra alternativet är republikaner eller demokrater och att hen kände sig väldigt knuten till den andra gruppen som beskrivs. Respondenten från IDEA förklarar det som "du får inte berätta för mig, vad jag ska göra, och jag får heller inte berätta för dig vad du ska göra, så kanske vi borde komma överens i mitten” och menar att det gäller detsamma för MR och inte bara demokrati.

6.3. Organisationernas arbetssätt inom mänskliga rättigheter och demokrati Diverse organisationers arbetssätt inom MR och demokrati skiljer sig åt och respondenten från ambassaden i Chile förklarar att Chile inte är ett biståndsland och att det är stor skillnad på hur ambassaden arbetar i Chile jämfört med i ett land som får biståndsmedel. Hen förklarar att ambassadens grund-huvuduppgift är det som kallas för författningsreglerad verksamhet, vilket betyder att ambassaden ska ge svenskt stöd och service till svenska

medborgare som råkar befinna sig i Chile. Främst handlar det om ifall någon blir frihetsberövad, sätts i fängelse, förnyande av pass, om man blir rånad, tappar bort ID-handlingar och så vidare så ska ambassaden vara behjälpliga. Hen förklarar att dennes arbetsuppgift egentligen är det sekundära såsom politisk bevakning, att förra hem information till Sverige om hur Chile fungerar, samt att hjälpa svenska företag och att öka exporten till Chile.

När det kommer till arbetet inom demokrati förklarar respondenten från ambassaden att Sveriges regering har lanserat demokrati offensiven, vilket menas att alla Sveriges utlandsmyndigheter ska jobba med demokratifrämjande på olika sätt. Hen förklarar att det är viktigt att anpassa arbetssättet till den lokala kontexten så att det är relevant där man arbetar, och att i Chile betyder det att de har mycket politiska samtal med chilenska företrädare, genom både EU och EU:s representanter i Chile, men också bilateralt direkt mellan Chiles regering och oss i Sverige. Respondenten från ambassaden förklarar även att de samarbetar med både privata och offentliga aktörer och att det handlar mycket om att berätta hur Sverige fungerar för att utbyta erfarenheter. Hen menar på att Sverige och Chile har ett väldigt speciellt band, sen 1970-talet och framåt då Sverige tog emot väldigt många chilenare under militärjuntans tid. En annan viktig del för respondenten är att de har en feministisk regering och en feministisk utrikespolitik som hen anser är även väldigt starkt förknippat med demokrati, och att detta är något dem arbetar väldigt mycket med i Chile. Jämställdhetsfrågan är även oerhört relevant i Chile, för respondenten från den svenska ambassaden i Chile och förklarar att “Det är också ett sätt att mötas, liksom jag som ung person boende i Chile är för visse jätte priviligerad på många olika sätt, jag är europe, högutbildad, jag har blå ögon och vit hy, men jag får också uppleva machokulturen med allt vad den innebär. Så att prata om jämställdhet är på så sätt, ett sätt att mötas, så att det inte framstår att vi från norra delen av världen ska komma med lösningar till det södra halvklotet.”

På SIDA hänger mänskliga rättigheter och demokrati intimt ihop, man har det som ett gemensamt tematiskt område. SIDA tar även avstamp till FN:s förklaring om mänskliga rättigheter och lägger även på FN kommissionerna om medborgerliga rättigheter, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. SIDA jobbar även mycket med MR och demokrati på tre olika nivåer vilka är, globalt, nationellt och regionalt. Globalt så arbetar SIDA med globala samarbetspartner, samt globala program, där exempelvis de stödjer civila organisationer som arbetar med 150 länder med MR och demokrati. Regionalt ger ena

respondenten från SIDA ett exempel att de stödjer organisationer som arbetar med MR och demokrati i Sydostasien. SIDA arbetar även bilateralt, det vill säga på nationell nivå och arbetar då med ett specifikt land, som i exempelvis Colombia på den svenska ambassaden. När de arbetar på nationell nivå så är det första steget att “analysera och identifiera” vad det är som gäller just för det specifika, utvalda landet. Vad har det för behov och vad är det för typ av styre just i det landet, är viktiga delar att tänka på menar en respondent från SIDA. SIDAs utgångspunkt är då att analysera ett land och sen utarbeta en strategi för just det specifika landet, vilket man kan jämföra till ambassaden i Chiles arbetssätt, genom att anpassa deras arbetssättet till den lokala kontexten. Om man kommer fram till att ett land är auktoritärt, går det inte att ge stöd till staten, då arbetar SIDA istället med det civila samhället, medan om ett land har en stark stat och man har kommit en bit på vägen, där man har fria val med mera, så stödjer man staten genom att bygga upp system och dess struktur. Demokrati och MR är det största och viktigaste tematiska området på SIDA. Om man tittar på medel så gav SIDA 27 procent 2019, ungefär 7 miljarder till arbetet kring utveckling för demokrati och MR. En tredjedel av stödet går till det SIDA kallar för demokratisk deltagande och det civila samhället. SIDA arbetar även med jämställdhet, media och yttrandefrihet, och stöd till det regionala, lokala nivåer och centralisering till staten, även här kan man dra en parallell till ambassaden i Chiles arbetssätt då deras fokus ligger mycket på just jämställdhetsfrågan.

Respondenten från IDEA arbetar med MR och demokrati på ett mer praktiskt sätt genom att hålla i sina egna kurser vilket hen förklarar som “Det har och göra med hur vi faktiskt förhandlar och håller med varandra, samt hur vi faktiskt kan komma överens med verkligheten med att vara ägarna till vår egna verklighet, som enligt mig är en förutsättning för att ha ett politiskt demokratiskt liv.” Respondenten från IDEA arbetar även med organisationens diplomati, samt “teoretiska och forskningsmässiga saker av demokrati som val och dess system, desto mer teori fokuserade aktiviteter och sedan genom politiskt deltagande”.

6.4. Hinder och främjande av utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter

Enligt en respondent från SIDA så beror frågan på vad som hindrar utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter väldigt mycket från land till land, men menar att fattigdom är ett av de stora hindrerna för utvecklingen av demokrati och MR. Båda respondenterna från SIDA nämner att makt kan också vara en betydande faktor, som kopplas till korruption, där man anser att vissa regeringar är “power hungry,” som kan hindra allmänna val och fördelning av resurser. Desinformation ses också som ett hinder menar en respondent från SIDA, där regeringen ger falsk eller vilseledande information som sprids i syfte för att nå ett specifikt mål eller grupp. Respondenten menar även att auktoritära ledare i en svag demokrati, oftast faller om man ser att trycket blir för hårt från människor och då ska de människorna va upplysta, hur man har ett ansvarsutkrävande.

Både respondenterna från SIDA och IDEA menar även på att utbildning har en stor betydelse för demokratin i ett land. Respondenten från IDEA förklarar “det finns tillräckligt med forskning som bevisar att ju mer exponerad för demokrati du är desto mer demokratisk och intresserad av politiska frågor blir du”. Experten från IDEA menar även att “livets materiella förhållanden” kan vara ett hinder för demokratin, det vill säga att du inte kan ha ett politiskt deltagande om du använder hela din vakna tid på överlevnad. Detta om du inte har tillräckligt med ledig tid att ägna till saker som inte är relaterade till överlevnad, kan du inte komma in i politiken Det vill säga, att om du inte har de materiella förutsättningarna för att bemästra ditt egna liv, så är det svårt att komma in i politiken. Respondenten från IDEA nämner ett hinder för demokrati och menar att de sociala nätverk förlorar kapaciteten att sitta ner och ordentligt diskutera politiska frågor. Hen menar att förhandlingen mellan länder och inom länder saknas för att det ska ske en demokratisk utveckling.

Respondenten från ambassaden i Chile anser att ett grundläggande problem som bidrar till motverkan av demokratin i Chile är att det är en väldigt liten krets som är politiskt engagerade samt som har suttit vid makten väldigt länge, vilket man kan dra en parallell till respondenterna från SIDA’s svar, nämligen att regeringen i Chile inte har velat lämna ifrån sig makten till “utomstående” och kan därför uppfattas som väldigt “power hungry”. Hen menar att det finns ett bestämt missnöje hos en stor del av befolkningen i Chile och att man inte känner sig representerade av etablissemanget. Chile är ett extremt ojämlikt land, trots att det är ett av Sydamerikas rikaste och välutvecklade länder med lägst fattigdoms-siffror, lägst andel alla olika mätbara kriterier om fattigdom som exempelvis spädbarnsdödlighet, analfabetism, mödradödlighet i barnsäng, svält och så vidare, så är deras stora problem ändå