Kan vi få göra en film istället? : En läromedelsanalys om det vidgade textbegreppets förekomst i läromedel för svenskundervisningen i årskurs 6

1

Kan vi få göra en film

istället?

En läromedelsanalys om det vidgade textbegreppets

förekomst i läromedel för svenskundervisningen i årskurs 6

KURS:Examensarbete för grundlärare F-3 samt 4–6 – LEGT27/LE4T27-V20

PROGRAM:Grundlärarprogrammet inriktning årskurs 4–6

FÖRFATTARE:Evelina Nyström

EXAMINATOR:Jenny Siméus

2 Jönköping University Grundlärarprogrammet inriktning årskurs 4–6

School of Education and Communication

SAMMANFATTNING

Kan vi få göra en film istället?

En läromedelsanalys om det vidgade textbegreppets förekomst i läromedel för svenskundervisningen i årskurs 6.

Can we make a movie instead?

A study material analysis of the presence of multimodal texts in study materials for Swedish teaching in the sixth grade.

Antal sidor: 51 ______________________________________________________________________

Den nuvarande kursplanen i svenska beskriver det vidgade textbegreppet där skriven text ska kombineras med exempelvis ljud och bild. Syftet med denna studie är att visa i vilken utsträckning det vidgade textbegreppet kommer till uttryck i läromedel för svenskundervisningen i årskurs 6. Studien är baserad på en kvantitativ metod där läromedlen granskats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att de flesta läromedlen i svenska är begränsade i sitt utbud av uppgifter där eleven kan uttrycka sig med hjälp av multimodal text men att uppgifter av detta slag förekommer.

The current syllabus in the Swedish subject describes the expanded text concept where written text is to be combined with, for example, sound and images. The purpose of this study is to show the extent to which the expanded text concept is expressed in teaching material for Swedish teaching in year 6. The study is based on a quantitative method where the teaching material were examined with the help of content analysis. The result shows that most teaching materials in the Swedish subject are limited in their range of tasks where the student can express themselves with the help of multimodal text, but tasks of this kind are present.

_______________________________________________________________________ Sökord: läromedel, multimodal, vidgat textbegrepp, svenskundervisning.

2

Innehållsförteckning

2.3 Multimodalitet i kursplanen för svenskämnet i årskurs 6 ... 8

2.4 Läromedel som granskats ... 9

2.4.1 Bums ... 9 2.4.2 Klara svenskan ... 10 2.4.3 Prima svenska ... 10 2.4.4 Simsalabim ... 11 2.4.5 ZickZack ... 11 2.4.6 Zoom ... 11 3. Syfte ... 13 4. Metod ... 14 4.1 Innehållsanalys ... 14

4.1.1 Tillförlitlighet och empiri ... 15

4.2 Urval ... 15

4.3 Kriterier för inklusion ... 17

5. Resultat ... 18

5.1 Det vidgade textbegreppet och multimodalitet i läromedlen ... 18

5.2 Kategorier av uppgifter i läromedlen ... 19

5.2.1 Skrivuppgifter ... 21

5.2.2 Skapande uppgifter ... 23

5.2.3 Sociala uppgifter ... 25

5.2.4 Sökande uppgifter ... 28

5.2.5 Rätt-svar-uppgifter ... 29

5.3 Kursplanens förankring i läromedlen ... 31

5.4 Sammanfattning av läromedlens uppgifter ... 31

5.4.1 Bums övningsbok ... 32 5.4.2 Klara svenskan ... 34 5.4.3 Prima svenska 6 ... 37 5.4.4 Simsalabim arbetsbok ... 39 5.4.5 ZickZack ... 41 5.4.6 Zoom övningsbok ... 45

3 5.4.7 Sammanfattning ... 47 6. Diskussion ... 48 6.1 Metoddiskussion ... 48 6.2 Resultatdiskussion ... 49 6.2.1 Skrivuppgifternas dominans ... 49

6.2.2 Multimodala uttrycksformers utmaningar ... 50

6.2.3 Läromedel och en likvärdig utbildning ... 50

6.2.5 Läromedel i samtiden och framtiden ... 51

6.2.6 Slutsats och vidare forskning ... 52

7. Referenser ... 54

Bilagor ... 1

Förteckning över bilagor ... 1

Bilaga 1 - Utdrag ur Zoom PDF över koppling till Lgr11 ... 2

Bilaga 2 – Tabell över kategorier av uppgifter i läromedlen ... 3

Bilaga 3 – Stapeldiagram över kategorier av uppgifter i läromedlen ... 4

Bilaga 4 – Bloggövning i Prima ... 5

Bilaga 5 – Dramaövning i Prima ... 6

Bilaga 6 – Speluppgift 1 i Zoom ... 7

Bilaga 7 – Speluppgift 2 i Zoom ... 8

Bilaga 8 – Tabell över läromedlens koppling till multimodalitet i kursplanen i svenska ... 9

Bilaga 9 – Projekt i Prima ... 10

Bilaga 10 – Diskussionssida i Prima ... 11

Bilaga 11 – Illustrera artikel i ZickZack LR ... 12

4

1. Inledning

”Kan vi få göra en film istället?”. Den frågan ställde två flickor till mig under en verksamhetsförlagd utbildning (VFU) när jag hade bett klassen att skriva instruerande texter. Jag hade i min fyrkantighet förutsatt att alla skulle skriva en instruktion i punktform men insåg i samma stund som frågan ställdes att den var genial. Självklart fick flickorna redovisa sin instruktion i form av en film och resultatet blev mycket lyckat.

Jag anser att en lärare bör kunna vara flexibel i sin undervisning och i största möjliga utsträckning låta eleverna vara med och bestämma vilken typ av redovisningsform de ska använda. Vi lever idag i en visuell kultur där mycket av den text vi tar till oss dagligen består av bilder. Det handlar exempelvis om vägskyltar och reklam som vi möter flera gånger under en dag utan att egentligen reflektera över det. Att använda sig av bilder i skolan kan stödja elevers läs- och skrivutveckling och för en del elever är det lättare att skriva med hjälp av bilder än med ord (Swärd, 2019). Ändå är svenskundervisningen och läromedlen för svenskämnet fortfarande ofta bundna till traditionellt skrivande med ord (Erixon, 2010). Detta trots att kursplanen i svenska uttrycker att elever ska få skriva texter där olika multimodaliteter kommer till uttryck, detta kallas det vidgade textbegreppet (Skolverket, 2019). Det vidgade textbegreppet innefattar både det skrivna ordet och multimodaliteter som bilder, musik och rörlig bild.

I denna studie presenteras hur läromedel för svenskundervisningen svarar upp på den syn på multimodalitet och vidgat textbegrepp som presenteras i Lgr11 (Skolverket, 2019). Detta görs genom att presentera vilka typer av multimodala uttrycksformer som eleverna uppmuntras att pröva i läromedlen samt hur läromedlen anknyter till det vidgade textbegreppet. Lärare kan kanske med hjälp av denna läromedelsgranskning hitta ett läromedel som passar den typ av undervisning som läraren vill bedriva.

5

2. Bakgrund

I detta avsnitt förklaras relevanta begrepp som berörs i studien (2.1), betydelsen av begreppet läromedel samt hur synen på läromedel ser ut idag (2.2). Därefter beskrivs hur kursplanen uttrycker behovet av multimodalitet (2.3) och slutligen presenteras de läromedel som har granskats i denna analys (2.4).

2.1 Begreppsförklaringar

Denna läromedelsanalys syftar till att undersöka hur det vidgade textbegreppet är förankrat i läromedel för svenskundervisningen idag. Ett vidgat textbegrepp innebär att text anses vara mer än det skrivna ordet. Det innefattar istället både skriven text, bilder och film, tal och konstnärliga uttryckssätt som drama, musik och dans (Jönsson, 2009; Danielsson, 2013). Detta sätt att se på text öppnar upp möjligheter för elever att uttrycka sig med hjälp av multimodala verktyg och digitala verktyg. Begreppet användes första gången i

Läroplanen för grundskolan år 2000 (Skolverket, 2000) men redan i den första läroplanen

formulerades målet att kunna ”läsa bilder” (Skolöverstyrelsen, 1964).

Texter som kombinerar olika uttrycksformer på detta sätt kallas ofta för multimodala texter (Danielsson, 2013). I gällande läroplan beskrivs det att elever ska kunna tolka och förstå texter från olika medier och att de ska kunna skapa olika typer av text där ljud, bild och ord samspelar med varandra (Skolverket, 2019). Det ingår också i kunskapskravet för betyget E i årskurs sex att eleven ska kunna “kombinera text med olika estetiska uttryck” (Skolverket, 2019, s. 264). På senare år har multimodala texter blivit mer uppmärksammade, något som Danielsson (2013) menar beror på att det skett en utveckling av digitala verktyg som används allt mer frekvent i både skola och samhälle och att multimodalitetsforskningen gått framåt. Ökad användning av digitala hjälpmedel i samhället påverkar alltså även skolan och allt fler skolor satsar på en dator eller lärplatta till varje elev (Creelman, Ossiannilsson & Falk, 2014). Svensson (2014) menar att lärare bör dra lärdom av och använda elevernas intresse för och kunskap om multimodala texter och digitala verktyg genom att låta dem använda sig av exempelvis bloggar, filmklipp och tv-serier i litteraturundervisningen. Svenskundervisningen skulle således gynnas av att i större utsträckning ta hjälp av digitala verktyg (Erixon, 2010), men ändå är de traditionella texterna i skriven form fortfarande de mest dominerande inom svenskundervisningen (Svensson, 2014) liksom läromedel i tryckt form (Ammert, 2011). Därför är det relevant

6 att undersöka hur läromedel idag är konstruerade utifrån dels samhällets behov, dels styrdokumentens krav.

Efter skolförordningens tolkning av vad som är ett läromedel räknas allt in som används för undervisning (Regeringen, 1971:235). Det kan innefatta läroböcker, skönlitteratur, spel och annat. I denna läromedelsgranskning syftar begreppet läromedel på läroböcker som utgivits för svenskundervisningen. Ett läromedel kan vara en bok eller en samling böcker, framtagna för att erbjuda läraren en mer eller mindre komplett uppsättning övningar och instruktioner för undervisningen i olika ämnen. Läromedel skrivs ofta av verksamma eller tidigare verksamma lärare och författarna presenterar troligen arbetssätt från sin praktiska erfarenhet (Magnusson, 2019). De kompletteras ofta av webbplatser eller appar (Ammert, 2011).

2.2 Läromedel

Svenskämnet är ofta starkt bundet till traditionella verktyg som penna, papper, lärobok och arbetsbok och läroboken styr undervisningen i många av ämnena (Erixon, 2013; Ammert, 2011). Vilka läromedel som används är upp till varje skola att välja. I Sverige fanns det fram till år 1991 en statlig läromedelsgranskning som granskade alla nya läromedel (Grundin & Sjösten, 2016). Numera faller det på lärarens ansvar att vara kritisk i sin granskning vid val av läromedel (Magnusson, 2019). Läromedelsforskaren Anna Johnsson säger i en intervju i Stidsmans (2014) arbete att det bör ske fler läromedelsgranskningar. I detta stämmer Ammert (2011) in och menar att läromedelsgranskningar underlättar lärarnas redan tunga administrativa börda. Undersökningar visar att lärare inte hinner att granska sina läromedel kritiskt. Ammert (2011) menar att lärare ofta väljer läromedel efter vad en kollega rekommenderar eller att det finns ett läromedel på skolan som förväntas användas. Det har gjorts läromedelsanalyser på bland annat matematikläromedel och läromedel inom samhällsorienterade- och naturvetenskapligt orienterade ämnen för årskurs 4-6. Det finns också läromedelsanalyser för svenskämnets läromedel, exempelvis Jenny Magnussons studie (2018) Det diskursiva skrivandets funktion – en läromedelsanalys. Shqiponjë Hoxha (2013) har gjort ett examensarbete med fokus på det vidgade textbegreppet i läromedel för engelska i årskurs 9. Det finns däremot i stort sett inga läromedelsanalyser av läromedel avsett för årskurs 6 utifrån perspektivet det vidgade

textbegreppet och inte alls med den uppställning av läromedel som förekommer i denna

7 årskurs F-3 eller gymnasieskolan. Studien kan därför anses som relevant i sitt försök att täcka denna lucka.

Läroböcker är ingen ny företeelse. Det finns bevis för att det fanns läroböcker i exempelvis grammatik och matematik så långt tillbaka som under antiken (Selander & Kress, 2010). Genom boktryckarkonsten kunde läroböcker produceras i större upplagor och fick därigenom en större spridning. Under 1800-talet började läroböcker knutna till läroplanen att produceras (Danielsson & Selander, 2014). Hela 82% av lärarna använder regelbundet läromedel men också eget eller kollegors material (Levén, 2003; Stridsman, 2014). Wikman (2004) menar att detta dock skiljer sig mellan lärare beroende på erfarenhet. En obehörig lärare förlitar sig ofta på läroboken för planering och metodik medan en erfaren lärare allt mer litar på sin egen kunskap och erfarenhet och allt mer utgår från eget eller kollegors material (Wikman, 2004). Enligt Hoxha (2013) kan det finnas ett krav på läraren att rättfärdiga sitt val av arbetsmetoder inför såväl föräldrar som elever om läraren frångår de traditionella redovisningssätten som att skriva en längre text eller hålla ett muntligt föredrag och istället använder sig av metoder som exempelvis film och drama även om dessa rekommenderas i kursplanen (Skolverket, 2019, s. 257). Detta menar Hoxha (2013) att lärare inte på samma sätt behöver göra när eleven ska skriva en text för hand med penna och papper. Kanske kan detta göra att lärare begränsar elevernas möjligheter till multimodala uttryckssätt.

Öhman (2015) menar att det finns en oro för de sjunkande kunskaperna inom läsförståelse som exempelvis PISA-undersökningar visat de senaste åren, något som fått kritiker att mena att användande av digitala verktyg inte gynnar läs- och skrivutvecklingen på samma sätt som arbete med traditionellt skrivande med penna och papper. Detta gör att nya metoder ställs emot gamla med kritiska ögon. Läraren kan då behöva vara extra tydlig i arbetets koppling till läroplanen, det vill säga beskriva hur hen menar att arbetet med de digitala verktygen ska gynna elevernas utveckling och lärande samt hur det anknyter till kursplanens mål och krav (Hoxha, 2013). Erixon (2010) menar att ett annat hinder för att lärare ska vilja använda sig av multimodala uttrycksformer i undervisningen kan vara att hen känner sig utlämnad åt tekniken. Om något går fel med det tekniska eller praktiska kan hela undervisningen falla och därför menar han att lärare ofta håller sig till analogt arbete för att känna trygghet. Men flera forskare talar för vinster med användandet av digitala verktyg, exempelvis att användandet av olika sorters läs- och skrivaktiviteter säkerställer att eleverna kan känna lärandet som meningsfullt (Tjernberg, 2013). I detta instämmer

8 literacyforskaren Wolf (2014) och menar att multimodalitet öppnar upp för oändliga möjligheter för undervisningen så länge läraren tar sig tid att diskutera de digitala medierna med eleverna. Bergfeldt (2017) hävdar även att elever som har svårt att uttrycka sig i skrift tack vare multimodala texter ofta ändå kan redovisa sina kunskaper. Hennes studie av elever i årskurs 1–3 visade exempelvis att elever tycker att det är arbetsamt att producera text med penna och papper och att alternativa redovisningsformer får dessa elever motiverade. ”Man kan tänka sig att han skulle ge upp redan inledningsvis om han var tvungen att redovisa genom att skriva” (Bergfeldt, 2017, s. 97). Bergfeldt konstaterar även att uppmuntrande till ”multimodal textproduktion tycks med andra ord gynna elevers meningsskapande oavsett språklig bakgrund” (Bergfeldt, 2017, s. 100).

2.3 Multimodalitet i kursplanen för svenskämnet i årskurs 6

Det vidgade textbegreppet och multimodala texter förekommer på flera ställen i kursplanen för svenska (Skolverket, 2019). Redan i den inledande syftestexten beskrivs att elever ska kunna formulera och uttrycka sig genom olika texter och medier och att de ska kunna ”kommunicera i digitala miljöer med interaktiva och föränderliga texter” (Skolverket, 2019, s. 257). Det står också att elevernas identitet, språk och förståelse för omvärlden ska utvecklas med hjälp av texter och estetik samt att de ska kunna ”uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer” (Skolverket, 2019, s. 257). Vidare beskriver det centrala innehållet för årskurs 4–6 att elever ska lära sig skriva olika typer av texter, både med hjälp av och utan digitala verktyg och såväl traditionell skriven text som text ”där ord, bild och ljud samspelar” (Skolverket, 2019, s. 259). Det står också att de ska lära sig hålla presentationer och berätta muntligt och då kunna ta hjälp av exempelvis bilder och digitala medier, arbeta med texter i digitala miljöer exempelvis interaktiva texter eller texter som länkar till internet och texter som ”kombinerar ord, bild och ljud” (Skolverket, 2019, s. 260) till exempel tv-program och spel. Kunskapskraven för betyget E i årskurs 6 kräver att eleven ska kunna ”skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation” (Skolverket, 2019, s. 264) och ”[g]enom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerade sätt […] förstärka och levandegöra sina texters budskap” (Skolverket, 2019, s. 264). Detta antyder att lärare bör använda sig av olika multimodala verktyg för att eleven ska kunna nå ett godkänt betyg i svenska.

9

2.4 Läromedel som granskats

De läromedel som har granskats i denna läromedelsgranskning är uppbyggda runt flera olika böcker. Ofta finns det en bok som räknas som själva kärnan till läromedlet. Denna bok kallas i vissa fall för grundbok och i andra fall för basbok. Detta är ofta den huvudsakliga boken för läromedlet och de böcker, häften eller pdf-er som finns utöver den fungerar som komplement till basboken. I många fall finns en lärarhandledning. Den beskriver i detalj hur läraren ska arbeta med varje avsnitt av basboken. Det kan finnas exempel på lektionsstruktur och genomgångar samt exempel på elevtexter. Oftast finns också en övningsbok där eleverna får träna på sådant de har läst om i basboken. I många fall är basboken enbart en textbok som används av flera klasser eller år efter år eftersom de inte skrivs i och därför kan återanvändas vilket sparar pengar. Övningsboken har inte sällan uppgifter där eleven kan skriva direkt på sidorna, vilket gör dem svåra att återanvända. Övningsboken tillhör ofta därför eleven. Känslan av att ha en bok som är ens egen är något som många elever tycker om men med ansträngd ekonomi i många kommuner är det inte alltid möjligt för skolor att ha detta upplägg. I denna läromedelsgranskning har övningsböckerna från sex läromedel granskats och totalt innefattar detta åtta böcker enligt följande lista:

• Bums svenska åk 6 – övningsbok (Johansson & Wänblad, 2013). • Klara svenskan – Tala, läsa, skriva (Eriksson & Sahlin, 2017a). • Klara svenskan – Språklära (Eriksson & Sahlin, 2017b).

• Prima svenska 6 (Eskilsson, 2015).

• Simsalabim arbetsbok (Ingelsten & Pollack, 2014).

• ZickZack Läsrummet övningsbok (Lundenmark & Modigh, 2013b). • ZickZack Skrivrummet (Fällman-Bajagic, Hansson & Nieland, 2013). • Zoom övningsbok (Andersson, Falk & af Petersens, 2006).

Urvalet beskrivs närmare i 4.2.

Nedan följer en översiktlig beskrivning av varje läromedel som använts i läromedelsanalysen.

2.4.1 Bums

Bums (Johansson & Wänblad, 2013) är ett läromedel för svenskundervisningen i årskurs

4–6 i svenska och svenska som andraspråk som ges ut av Liber. För årskurs 6 finns en basbok, en övningsbok, en textbok med olika texter där eleven avses träna läsförståelse

10 och en tillhörande läsförståelse-övningsbok. Det finns även en lärarhandledning med förslag på genomgångar och lektionsstruktur till läromedlets upplägg. Det finns ingen digital plattform som är kopplad till läromedlet. Författarna beskriver i övningsboken att

Bums ”täcker upp för hela det centrala innehållet i Lgr11” (Johansson & Wänblad, 2013,

s. 104) samt att formgivningen och innehållet känns inspirerande, kreativt och roligt vilket ska göra ”förutsättningarna för inlärning optimala” (Johansson & Wänblad, 2013, s. 106).

2.4.2 Klara svenskan

Klara svenskan är ett material utgivet av Natur & Kultur som finns för årskurs 4–6 i

svenska och svenska som andraspråk. För årskurs 6 finns en basbok som heter Klara

svenskan – tala, läsa, skriva (Eriksson & Sahlin, 2017a). Den finns både som digital och

tryckt bok. Utöver basboken finns Klara svenskan – Språklära (Eriksson & Sahlin, 2017b) med inriktning på grammatik. Läromedlet erbjuder även en digital plattform för lärare, en så kallad lärarwebb. Slutligen finns den skönlitterära ungdomsromanen Knockad Romeo (Rundberg, 2015) som också tillhör materialet. I basboken finns det utdrag ur romanen där eleven arbetar med texten exempelvis genom att stryka under sådant de inte förstår (Eriksson & Sahlin, 2017a, s. 6–11) men eleverna kan också läsa romanen som sin helhet. Förlaget erbjuder även en lättläst version av ungdomsromanen. Eleverna uppmuntras att läsa romanen för att exempelvis redovisa om boken muntligt inför klassen (Eriksson & Sahlin, 2017a, s. 19). Författarna menar att deras material bidrar till ”ett gemensamt kunskapsbygge och tydlig vägledning” för att rusta eleverna till att ”bli kreativa och självständiga textskapare” (Eriksson & Sahlin, 2017a, s. 97).

2.4.3 Prima svenska

Prima svenska är ett läromedel från Gleerups som finns för årskurs F-6 i svenska och

svenska som andraspråk. Läromedlet för årskurs 6 omfattar en basbok och en så kallad

loggbok där eleverna kan skriva reflektioner över arbetet och även genom förberedande

uppgifter få förförståelse inför uppgifter i basboken. Materialet innefattar dessutom en licens till en lärarwebb som fungerar som en digital lärarhandledning och en elevwebb som ska fungera som ett komplement till basboken (Eskilsson, 2015). På baksidan till basboken står det att Prima svenska är ”fyllt med innehållsrika, elevnära texter och kreativa uppgifter för att lärare och elever ska kunna skapa en meningsfull svenskundervisning tillsammans” (Eskilsson, 2015, s. 145).

11

2.4.4 Simsalabim

Simsalabim (Ingelsten & Pollack, 2014) är ett läromedel från Studentlitteratur AB som

finns för årskurs 4–6 i svenska och svenska som andraspråk. För årskurs 6 finns en basbok och en arbetsbok. Det finns också en digital del där eleven kan göra interaktiva övningar som merträning till bokens uppgifter och lyssna på ljud till hörövningar i övningsboken. Här finns även texter inlästa. Slutligen finns även en lärarhandledning som ger läraren förslag på hur lektioner kan läggas upp kring läromedlets olika kapitel. På baksidan av arbetsboken skriver författarna att den ”är ett häfte fyllt med språkutvecklande övningar” (Ingelsten & Pollack, 2014, s. 89).

2.4.5 ZickZack

ZickZack är ett läromedel från Sanoma utbildning som riktar sig till elever i årskurs 4–6 i

svenska och svenska som andraspråk. Läromedlet innefattar basboken ZickZack

Läsrummet textsamling (Lundenmark & Modigh, 2013a) med en tillhörande övningsbok; ZickZack - Läsrummet övningsbok (Lundenmark & Modigh, 2013b) samt övningsboken ZickZack Skrivrummet (Fällman-Bajagic, Hansson & Nieland, 2013). Det finns också en

lärarhandledning. Slutligen finns allt material också som ljudfiler. ZickZack-materialet är kopplat till den digitala plattformen Bingel där eleverna på ett lekfullt sätt kan träna sig i det de just gått igenom i böckerna, exempelvis ordkunskap. Övningarna finns alltid i tre nivåer och läraren kan se elevernas resultat under sin lärarinloggning. Författarna menar att ZickZacks texter, lässtrategier och övningar kan stötta, utmana och utveckla elevernas läsförmåga (Lundenmark & Modigh, 2013b).

2.4.6 Zoom

Zoom (Andersson, Falk & af Petersens, 2006) är ett läromedel från Sanoma utbildning för

i årskurs 4–6 i svenska och svenska som andraspråk. För årskurs 6 finns det en basbok, en tillhörande övningsbok, en lärarhandledning samt tre ytterligare böcker där eleven tränar grammatik, ordkunskap och stavning. Det finns också en lärarhandledning. Det finns ingen digital plattform kopplad till läromedlet. Läromedlet är utgivet år 2006, alltså före Lgr11, men är medtaget i denna läromedelsgranskning då det är ett läromedel som fortfarande används i skolan. Förlaget har också skrivit en förteckning över hur Zoom anknyter till innehållet i kursplanen för svenska i Lgr11(se mer av utdraget i bilaga 1:

Läromedlet Zoom Svenska åk 4–6 överensstämmer väl med Lgr 11. Utifrån viktiga formuleringar i syftestexten och med hjälp av det centrala innehållet årskurs 4–6 vill vi

12 här tydliggöra att Zoom Svenska uppfyller läroplanens intentioner och kunskapskrav.

(Andersson, Falk & af Petersens, u.å)

Övningsboken ger bland annat eleverna möjlighet att ”planera och skriva olika typer av texter” och ”tolka och framställa bilder” (Andersson, Falk & af Petersens, 2006, s. 113).

13

3. Syfte

Syftet med examensarbetet var att genom en läromedelsanalys av läromedel för svenskundervisningen i årskurs 6 visa på i vilken utsträckning arbete med multimodala verktyg och det vidgade textbegreppet förekommer i dessa läromedel. För att uppnå syftet, ämnas följande frågeställningar besvaras:

1. På vilka sätt knyter läromedel inom svenskundervisningen an till det vidgade textbegreppet som beskrivs i läroplanen?

2. Vilka multimodala uttryckssätt uppmuntras i läromedel för svenskundervisningen? 3. I vilken utsträckning förekommer uppgifter där eleverna kan uttrycka sig på annat

14

4. Metod

I detta avsnitt beskrivs under 4.1 innehållsanalys som är den metod som använts för läromedelsanalysen. Vidare beskrivs kriterier för inklusion under 4.2 och urval under 4.3. I detta examensarbete har sex läromedel för svenskundervisningen att analyserats, nämligen Bums, Klara svenskan, Prima svenska, Simsalabim, ZickZack och Zoom. Precis som inom många andra områden för årskurs 4–6 finns det en forskningslucka när det kommer till läromedelsanalys i allmänhet och av svenskämnets läromedel i synnerhet.

4.1 Innehållsanalys

Innehållsanalys är en kvantitativ och kvalitativ metod som vilar på två generella drag nämligen objektivitet och systematik (Bryman, 2008, s. 282). Objektivitet innebär att forskaren på förhand väljer ut specifika kategorier som råmaterialet ska kategoriseras in i och systematik innebär att reglerna tillämpas konsekvent (Bryman, 2008, s. 282). Innehållsanalys handlar om att analysera innehållet i dokument och texter utifrån förutbestämda kategorier och frågor. Det är en kvantitativ metod där frågeställningarna är viktiga. Bryman (2008) menar att forskare som gör innehållsanalyser ofta är lika intresserad av sådant som inte tas upp som av det som mediet har i fokus, exempelvis varför inte kvinnor får lika mycket talutrymme i något specifikt tv-program eller liknande. I samstämmighet med detta tar denna läromedelsanalys exempelvis upp avsaknaden av uppgifter där elever kan uttrycka sig i annat än skriven text.

I arbetet med denna läromedelsgranskning utformades först 19 kategorier av potentiella uppgifter; film, drama, podcast, blogg, musik, internet, rita/måla/illustrera, skriv, spel/lek, diskutera, presentera/redovisa, dra streck/para ihop, kryssrutor, göra diagram, stryk under/ringa in/fyll i/markera, läs högt, gör experiment, intervjua och kamratrespons. Kategorin podcast ströks under arbetet då detta var en så pass liten kategori. Det förekom endast en uppgift med anknytning till pod men då uppgiften enbart föreslog pod som ett alternativ av många redovisningsmetoder ansågs den inte kunna kvalificeras som en egen kategori. Den togs därför bort. Vidare sammanfördes de därefter 18 kategorierna till fem övergripande kategorier; skrivuppgifter, sociala uppgifter, sökande uppgifter, rätt-svar-uppgifter och skapande rätt-svar-uppgifter. Detta för att kunna ge en bättre överskådlighet och större möjlighet att i enlighet med en kvantitativ studie visa statistik.

15 Varje läromedel lästes noga igenom och varje uppgift i böckerna räknades till varje kategori. Här gjordes ett övervägande av exempelvis vilka uppgifter som skulle räknas som skrivuppgifter och vilka som skulle räknas som dra streck/para ihop-uppgifter eller stryk under/ringa in/fyll i/markera-uppgifter. I de uppgifter där ett längre svar behövdes eller där eleven förväntades komma med egna tankar, alltså där inget direkt rätt svar fanns, räknades dessa till skrivuppgifter. Antalet uppgifter inom varje kategori räknades ihop och sammanställdes i en tabell (se bilaga 2). Om inga uppgifter inom kategorin förekom markerades cellen i tabellen med grått. Därefter räknades hur många uppgifter som förekom totalt i varje läromedel samt inom varje liten kategori och övergripande kategori för att kunna framställa statistiska uppgifter. Det gjordes därefter stapel- och cirkeldiagram som visar på utbredningen av olika typer av uppgifter i varje läromedel och jämförelser mellan läromedlen. Läromedlen gicks igenom ett flertal gånger och uppgifter räknades om för att se till att inget glömdes eller hamnade i fel kategori.

4.1.1 Tillförlitlighet och empiri

Tillförlitligheten beror på vilka uppgifter som räknas till arbetet. Vilka uppgifter som räknas in och räknas till varje kategori är baserat på en egen tolkning. En annan forskare skulle möjligen kunna använda sig av andra kategorier och komma fram till andra slutsatser. Om ett läromedel skulle läggas till ett tas bort skulle detta också kunna leda till ett annat resultat. Vidare har det för detta arbete gjorts en tolkning av vad som innefattas i multimodala texter och det vidgade textbegreppet. Likaså skulle även i detta fall en annan persons tolkning skulle kunna ge ett annat resultat.

4.2 Urval

För studien användes sex läromedel som tillsammans består av åtta böcker, för svenska och svenska som andraspråk inriktade på årskurs 6. Detta är läromedel som jag arbetat med under min utbildning och under den verksamhetsförlagda utbildningen. Detta bekvämlighetsurval gjorde att jag kunde fokusera mer på innehållet än att söka efter nya läromedel. Under den verksamhetsförlagda utbildningen har jag inte varit enbart i årskurs 6 och därför inte tidigare kommit i kontakt med alla de böcker som läromedlen erbjuder denna årskurs. Jag har ibland arbetat med de böcker som är avsedda för årskurs 4 och 5. En avgränsning för årskurs 6 gjordes dock för att kunna koppla läromedlen till de kunskapskrav som finns beskrivna för att nå betygen E-A vid avslutad årskurs 6. Av läromedlen Bums (Johansson & Wänblad, 2013), Prima (Eskilsson, 2015), Simsalabim (Ingelsten & Pollack, 2014) och Zoom (Andersson, Falk och af Petersens, 2006)

16 analyserades övningsböckerna då dessa böcker var de som innehöll uppgifter där eleven skulle producera någon typ av text. Basböcker och liknande till läromedlen innehöll enbart texter för läsning och som bakgrund till övningsböckernas uppgifter. Av utbudet av böcker för läromedlet ZickZack för årskurs 6 analyserades både ZickZack Läsrummet övningsbok (Lundenmark & Modigh, 2013b) och ZickZack Skrivrummet (Fällman-Bajagic, Hansson & Nieland, 2013) från läromedlet ZickZack då dessa böcker oftast verkar arbetas med parallellt och båda innehöll uppgifter där eleven arbetade producerade text av olika slag innefattade av det vidgade textbegreppet. Av samma anledning analyserades både Klara

svenskan – Tala, läsa, skriva (Eriksson & Sahlin, 2017a) och Klara svenskan – Språklära

(Eriksson & Sahlin, 2017b).

Sammanfattningsvis gjordes i ett första skede en undersökning av vilka böcker som tillhörde respektive läromedel. Därefter gjordes ett urval av vilka böcker för respektive läromedel som skulle granskas i läromedelsgranskningen. Tabellen nedan visar vilka komponenter som finns för varje läromedel som förekommer i granskningen. Grön markering innebär att komponenten finns, röd markering betyder att det inte finns och gul markering innebär att boken använts i granskningen.

Bums Klara

svenskan

Prima Svenska Simsalabim ZickZack Zoom

Lärarhandledning Basbok Övningsbok E-bok

Digital lärplattform

Då Klara svenskan (Eriksson & Sahlin, 2017) och Prima svenska 6 (Eskilsson, 2015) inte har basbok och övningsbok utan enbart basbok har dessa analyserats. I övriga fyra läromedel har övningsböckerna analyserats. Det undersöktes vilka läromedel som erbjöd lärarhandledning, e-bok och digital lärplattform men dessa har inte använts i själva läromedelsanalysen. Då inte alla läromedel hade lärarhandledning och digital plattform hade det inneburit en förvanskning av resultatet att inkludera dessa i de fall där de förekom eftersom det då skulle innebära fler delar att analysera för vissa läromedel gentemot andra.

17

4.3 Kriterier för inklusion

Materialanalysen har haft sin grund i frågeställningarna På vilka sätt knyter läromedel

inom svenskundervisningen an till det vidgade textbegreppet som beskrivs i läroplanen? Vilka multimodala redovisningssätt uppmuntras i läromedel för svenskundervisningen?

och I vilken utsträckning förekommer uppgifter där eleverna kan uttrycka sig i annat än

skriven text? Det innebär att materialet som användes till studien skulle svara till någon,

några eller alla frågeställningarna. De läromedel som skulle användas i analysen skulle, som tidigare nämnt, rikta sig till årskurs 6 för att kunna göra en relevant koppling till kunskapskraven och lärandemålen eleven förväntas nå för ett godkänt betyg vid avslutad årkurs 6. Läromedlen skulle också vara utgivna efter 2011 då den gällande läroplanen trädde i kraft. Ett undantag för detta gjordes i och med att läromedlet Zoom inkluderades i analysen. Zoom (Andersson, Falk & af Petersens, 2006) togs med då det är ett läromedel som fortfarande används i skolan. Det faktum att detta läromedel är äldre och givits ut under föregående läroplan (Skolverket, 2000) togs i beaktande under analys av läromedlet och denna aspekt ställdes i kontrast till de senare utgivna läromedlen. Vissa av läromedlen riktar sig också till elever som läser under kursplanen för svenska som andraspråk men inget av läromedlen riktar sig uteslutande till denna grupp.

18

5. Resultat

I detta avsnitt presenteras studiens resultat. Under 5.1 presenteras hur läromedlen knyter an till det vidgade textbegreppet och multimodalitet i enlighet med studiens första forskningsfråga. Under 5.2 presenteras vidare de kategorier av uppgifter som finns representerade i läromedlen, som svar på forskningsfråga 2 och 3. Under 5.3 beskrivs läromedlens kopplingar till kursplanen i svenska (Skolverket, 2019) och slutligen återfinns under 5.4 en sammanställning av respektive läromedels uppgifter.

För att underlätta läsningen upprättades ett kodsystem som används i resultat (5.1–5.4.7) och resultatdiskussion (6.1–6.2.6) i läromedelsgranskningen. Varje läromedel tilldelas en förkortning. För att öka läsbarheten anges också bara referens vid citat eller hänvisning till direkta uppgifter med årtal och sidnummer.

Originaltitel Författare och årtal Förkortning

Bums övningsbok Johansson & Wänblad (2013) Bums Klara svenskan – Tala, läsa,

skriva

Eriksson & Sahlin (2017a) Klara TLS Klara svenskan – Språklära Eriksson & Sahlin (2017b) Klara SL

Prima svenska 6 Eskilsson (2015) Prima

Simsalabim arbetsbok Ingelsten & Pollack (3014) Simsalabim ZickZack Läsrummet

övningsbok

Lundenmark & Modigh (2013b) ZickZack LR ZickZack Skrivrummet Fällman-Bajagic, Hansson &

Nieland (2013).

ZickZack SR Zoom övningsbok Andersson, Falk & af Petersens

(2006)

Zoom

5.1 Det vidgade textbegreppet och multimodalitet i läromedlen

Denna läromedelsgransknings första forskningsfråga På vilka sätt knyter läromedel inom

svenskundervisningen an till det vidgade textbegreppet som beskrivs i läroplanen? syftar

till att få fram om multimodala texter och det vidgade textbegreppet nämns i de analyserade läromedlen. Multimodala texter innefattas av det vidgade textbegreppet då det kännetecknar texter där ljud, bild och ord samverkar. Upprepade gånger nämns det i kursplanen för svenska (Skolverket, 2019) att elever ska ges möjlighet att arbeta med dessa typer utav texter. I kursplanens syfte beskrivs det exempelvis att elever ska få möjlighet att uttrycka sig med hjälp av olika estetiska uttrycksformer och att de ska kunna uttrycka sina tankar och åsikter genom olika medier (Skolverket, 2019, s. 257). Endast i Bums grundbok (Stilling, Johansson & Wänblad, 2013) förekommer begreppet multimodal uttryckligen. Författarna menar att trans- eller multimodal text är ”text som består av mer än bara skrivna

19 ord, till exempel bilder, ljud och musik” (2013, s. 113). Det står dock inget om detta i övningsboken. I ZickZack Läsrummet Textsamling (Lundenmark & Modigh, 2013a) finns två uppslag enbart bestående av bilder i kapitlet ”Bildcollage” (Lundenmark & Modigh, 2013a, s. 88–91). I lärarhandledningen (Lundenmark & Modig, 2013c) presenteras det vidgade textbegreppet, att text innefattar även bilder, rörliga bilder och ljud och läraren ges exempel på uppgifter. Eleverna ska bland annat diskutera bilderna, skriva bildtexter till dem, ställa frågor till bilderna, gruppera dem, själva illustrera och på andra sätt arbeta med bilderna (Lundenmark & Modigh, 2013c, s. 156–157). Vidare finns det instruktioner för diskussioner om exempelvis dans (Lundenmark & Modigh, 2013c, s. 158).

Även om inte de andra läromedlen uttryckligen använder sig av begrepp som multimodal eller det vidgade textbegreppet har de uppgifter som anknyter till detta. Exempelvis kan eleverna få skapa film som presentationer och rita en beskrivning. I följande avsnitt beskrivs de kategorier av elevuppgifter som förekommer i de analyserade läromedlen med exempel på uppgifter.

5.2 Kategorier av uppgifter i läromedlen

I läromedlen finns en bred repertoar av uppgifter där olika uttryckssätt förekommer. De vanligast förekommande är skrivuppgifter där eleven förväntas producera skriven text med hjälp av penna eller digitala verktyg. Utöver detta förekommer diskussionsuppgifter och olika typer av uppgifter där olika estetiska uttrycksformer förekommer samt redovisningsuppgifter. Dessa olika sorters uppgifter kategoriserades in i 18 olika kategorier: Skriv, Blogg, Film/Bildspel, Drama, Musik, Rita/Måla/Illustrera, Göra

diagram, Göra experiment, Spel/Lek, Diskutera, Presentera/Redovisa, Läs högt, Kamratrespons, Internet, Intervjua, Dra streck/Para ihop, Kryssrutor och Stryk under/Ringa in/Fyll i/Markera. Därefter räknades varje uppgift i läromedlen och

sammanställdes i en tabell. För att göra resultatet mer lättöverskådligt grupperades kategorierna i klumpkategorier med varsin färg. Nedan följer en förteckning till varje kategori.

• Skrivuppgifter kännetecknas av rosa färg och består av: Blogg och Skriv.

• Skapande uppgifter kännetecknas av blå färg och består av består av: Film/Bildspel,

Drama, Musik, Rita/Måla/Illustrera, Göra diagram och Göra experiment.

• Sociala uppgifter kännetecknas av gul färg och består av: Diskutera,

20 • Sökande uppgifter kännetecknas av röd färg och består av: Internet och Intervjua. • Rätt svar-uppgifter kännetecknas av grön färg och består av: Dra streck/Para ihop,

Kryssrutor och Stryk under/Ringa in/Fyll i/Markera.

Varje bok tilldelades en egen kolumn och varje kategori av uppgift en egen rad. I kolumnen längst till vänster visas vilken övergripande kategori som uppgiften tillhör. Om uppgifter av ett visst slag förekom, räknades de och fördes in i rätt cell. Om en typ av uppgift inte förekom markerades cellen med grått. Längst ner summerades det totala antalet uppgifter som förekom i varje läromedel för att kunna ta fram statistik och för överskådlighet. Tabellen finns i sin helhet i bilaga 2.

Redan vid en första överblick går det att se att Prima är det läromedel som fyller flest celler i tabellen. Prima har uppgifter på alla kategorier utom Göra diagram, Kamratrespons, Dra

streck/Para ihop och Kryssrutor. Mer om detta går att läsa i avsnittet om Prima under

5.4.3. Klara SL är det läromedel med flest grå celler.

Tabellen sammanställdes till stapel- och cirkeldiagram, både enskilt för respektive läromedel och sammanfattande av alla analyserade läromedel för översiktlighet och möjlighet att utläsa statistik. Nedan visas ett stapeldiagram fördelningen av uppgifter i respektive läromedel. Diagrammet finns i större version i bilaga 3.

21 Det går att avläsa ur diagrammet att kategorin Skrivuppgifter är mest representerad i läromedlen, följd av Rätt-svar-uppgifter. Minst förekommande är Sökande uppgifter som inte förekommer alls i tre av läromedlen. Nedan följer en beskrivning av respektive kategori och en mer ingående beskrivning av de uppgifter som läromedlen erbjuder vardera kategorin.

5.2.1 Skrivuppgifter

Genom svenskundervisningen förväntas eleverna utveckla sin förmåga att kunna skriva. Eleven förväntas utveckla ett skriftspråk som är varierat beroende på exempelvis mottagare och sammanhang. Det står också i kursplanen att eleverna ska få skapa texter där ljud, bild och ord samverkar (Skolverket, 2019). Ändå är det uppgifter där eleven ska producera text med hjälp av penna eller dator som är mest förekommande i alla de analyserade läromedlen.

Kategorin skrivuppgifter, som alltså är den största kategorin av uppgifter i denna läromedelsanalys, innefattas av att skriva blogginlägg eller olika typer av text med hjälp av penna eller dator. Det kan handla om att skriva en eller flera meningar på rader i övningsboken, texter i en skrivbok eller med hjälp av digitala verktyg, eller att sätta in valda ord i meningar på ett korrekt sätt. I denna läromedelsanalys är texter producerade

22 med penna eller skrivverktyg i datorn skilt från texter producerade genom exempelvis film och musik även om de alla räknas som texter genom det vidgade textbegreppet. Detta för att kunna tydliggöra i vilken utsträckning eleverna har möjlighet att kunna uttrycka sig i annat än skriven text. Mängden skrivuppgifter är i alla de analyserade läromedlen i denna läromedelsgranskning mer än hälften av det totala antalet uppgifter. I Bums förekommer 241 skrivuppgifter och 66 uppgifter av annan karaktär exempelvis att göra en film, muntlig redovisning eller måla en bild. I Klara TLS finns 108 rena skrivuppgifter mot 74 uppgifter av annan karaktär. I Klara SL finns det 93 skrivuppgifter kontra 36 uppgifter av annan karaktär. I Prima finns 263 skrivuppgifter och 129 uppgifter av annan karaktär. I

Simsalabim finns 271 skrivuppgifter och 85 uppgifter av annan karaktär. I ZickZack LR

finns 267 skrivuppgifter och 34 uppgifter av annan karaktär medan det i ZickZack SR finns 192 skrivuppgifter och 32 uppgifter av annan karaktär. Slutligen finns i Zoom hela 373 skrivuppgifter och 30 uppgifter av annan karaktär. Detta visas genom stapeldiagrammet nedan. Skrivuppgifter visas i diagrammet med rosa färg och de övriga uppgifternas kategorier visas med blått.

Antalet skrivuppgifter i respektive läromedel dominerar jämfört med andra typer av uppgifter. Även i uppgifter av annan karaktär än rena skrivuppgifter förekommer det inte sällan någon del där eleven förväntas producera skriven text som komplement till uppgiftens övriga uttryckssätt.

23 I kategorin skrivuppgifter innefattas, som tidigare nämnts, blogginlägg. I Prima och Bums förekommer uppgifter där eleverna ska göra uppgifter där de skapar en blogg. I Prima finns ett kapitel som kallas ”Projekt” (2015, s. 114–127). Där finns uppgiften: ”Gör en blogg. Be andra personer mejla dig texter och klipp som du sedan får lägga ut på ’din’ blogg” (2015, s. 123) och ”Berätta om en artist på en blogg […]” (2015, s. 118). Bums erbjuder uppgifterna ”Skriv om den här händelsen som ett blogginlägg […]” (2013, s. 82) och ”Skriv ett blogginlägg som handlar om ditt specialintresse […]” (2013, s. 88).

5.2.2 Skapande uppgifter

I syftesdelen i svenskämnets kursplan står det att ”Eleverna ska […] stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer” (Skolverket, 2019, s. 257). Detta handlar i huvudsak inte om att arbeta ämnesöverskridande med exempelvis musikämnet eller bildundervisningen utan om att kombinera ljud, bild och ord i multimodala texter. Film, drama och musik kan användas för att återberätta eller presentera något, som en redovisningsform eller som ett komplement till en skriven text. De uppgifter som kunnat identifieras som uppgifter av denna karaktär kallas i denna läromedelsanalys för Skapande

uppgifter. Till skapande uppgifter hör Film/Bildspel, Drama, Musik, Rita/Måla/Illustrera, Göra diagram och Göra experiment. Av dessa typer av uppgifter är Rita/Måla/Illustrera

mest förekommande medan exempelvis Film/Bildspel inte är lika välrepresenterad. Endast

Prima och Bums har uppgifter där eleven uppmuntras att göra en film eller annan rörlig

bild exempelvis bildspel. I Prima ombeds eleven både att göra en fotoberättelse, en filmscen tillsammans med en kompis, spela in ett experiment på video och ett reklamklipp (2015, s. 123). Dessutom får eleven, som tidigare nämnts, i uppgift att skapa en blogg där text, bilder och filmer ska läggas upp. Se uppgiften i sin helhet i bilaga 4. I Bums ska eleven hitta på en reklamfilm och göra ett manus med hjälp av att rita i rutor eller skriva på rader. Det föreslås även att filmen kan spelas in om möjlighet finns. Här står dock det skriftliga i centrum och filmen har sekundär prioritet.

Musik finns som ett eget ämne i grundskolan men det står i kursplanen för svenska att eleverna ska få möjlighet att uttrycka sig ”genom olika estetiska uttrycksformer” (Skolverket, 2019, s. 257). Detta innefattar exempelvis musik och drama. Ändå är det få av de analyserade läromedlen som har uppgifter där eleverna ska spela drama eller musicera. Dramauppgifter förekommer endast i Prima som tillsammans med Klara TLS är de enda läromedlen i analysen som har musikuppgifter. I kapitlet ”Projekt” i Prima finns avsnitt tillägnat musikaliska uttryck med ett flertal uppgifter (2015, s. 118). Exempelvis

24 kan eleverna välja att spela in en musikvideo, spela upp en sång som klassen får sjunga med till, skriva en låttext och att hålla en presentation om en musikstil där eleven spelar upp exempel på låtar ur genren. I Klara TLS finns det en uppgift där eleven arbetar med poesi. Eleven får i uppgift att framföra en egen eller någon annans dikt. Förslag ges på redovisningsform genom att redovisa dikten med hjälp av sång och musik (2017a, s. 94). Uppgifter som anknyter till drama är i det närmaste obefintliga. Zoom har visserligen ett helt avsnitt som handlar om drama och manuskript men endast Prima har två uppgifter där eleven uppmuntras att faktiskt dramatisera. I uppgiften står det bland annat att eleven ska göra ”en bokshow för yngre elever där du presenterar passande böcker. Klä ut dig till en bokkaraktär” (2015, s. 126). Eleven får också uppdraget att skriva ”en pjäs om ett mord på ett bibliotek” (2015, s. 126) men här saknas en konkret uppmaning att dramatisera pjäsen. Se uppgiften i sin helhet i bilaga 5. Även bild är ett eget ämne i grundskolan, ändå verkar inte skapande av illustrationer och bilder lika främmande inom läromedlen som exempelvis att skapa musik. Alla läromedlen har uppgifter där eleven förväntas skapa en

illustration i någon form. I Klara TLS och Zoom förekommer det flest gånger med fyra

uppgifter i respektive bok. Minst förekommande är det i Klara SL och Prima där det bara förekommer en uppgift i vartdera läromedlet. Uppgifterna består bland annat i att illustrera serier, reklamaffischer, måla karaktärer utifrån beskrivningar i böckerna och illustrera ord. Att skriva något i form av ett diagram är vanligt förekommande i matematikläromedel där det finns med i det centrala innehållet för årskurs 4–6 att kunna tolka ”data i tabeller och diagram” (Skolverket, 2019, s. 57) och även kunna skapa egna diagram. I ZickZack LR som enda läromedel i föreliggande analys ska eleverna göra ett stapeldiagram med hjälp av information som finns i ZickZack Läsrummet textsamling (Lundenmark & Modigh, 2013a, s. 155). Se bild av uppgiften nedan.

Experiment hör kanske vanligtvis till exempelvis kemiämnet men det finns även med i ett par uppgifter i de analyserade läromedlen. I Klara TLS och ZickZack SR ombeds eleverna (Lundenmark & Modigh, 2013b, s. 109).

25 att göra experiment i en uppgift vardera. I ZickZack SR får eleverna göra ett experiment med lök, vatten och färgämne och sedan skriva en rapport om experimentet (2013, s. 140– 141). I Klara TLS ska eleven bestämma sig för två produkter mellan vilka hen ska jämföra bland annat användningsområde, vikt, pris och material och löpande skriva förutsägelser, analys och rapport på bokens rader (2017a, s. 42-45). Här skulle experimenten kunna fungera ämnesöverskridande med exempelvis kemiämnet i lökexperimentets fall och med hemkunskapsämnet i produktexperimentets fall.

I nedanstående diagram har varje läromedels skapande uppgifter sammanställts. Sammanfattningsvis har Prima det högsta antalet skapande uppgifter, följt av Klara TLS.

Prima har uppgifter ur alla de fem underkategorierna till skapanade uppgifter utom att göra

diagram. Det finns med en uppgift där eleven ska avläsa diagram men inte en uppgift där ett eget diagram ska konstrueras. Att göra diagram förekommer endast i ZickZack LR. Minst antal skapande uppgifter har Klara SL och Simsalabim som båda enbart har illustrationsuppgifter och inte någon uppgift som handlar om att göra exempelvis film, drama eller experiment. sammanställning i nedanstående diagram.

5.2.3 Sociala uppgifter

I svenskämnets kursplans syftesdel står det också att undervisningen ska syfta till att ”eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra” (Skolverket, 2019, s. 257). Detta kallas ofta inom skolans värld för kamratrespons. Det innebär att elever läser varandras texter och ger varandra feedback på vad som är bra

26 och vad som kan förbättras. I det centrala innehållet för svenskundervisningen i årskurs 4– 6 finns det också beskrivet att eleven förväntas kunna diskutera med andra och argumentera för sin åsikt, samt planera och hålla muntliga presentationer och muntligt berättande inför andra (Skolverket, 2019, s. 260). Till kategorin sociala uppgifter i denna läromedelsanalys räknas Spel/Lek, Diskutera, Presentera/Redovisa, Läs högt och

Kamratrespons. Kategorin för spel och lek var minst förekommande i läromedlen. I Zoom

förekommer uppgifter på läromedlets avslutande sidor där eleven kan spela en form av

sänka skepp med ord, som går ut på att placera ord i ett slags koordinatsystem och sedan

gissa var kompisen har sina ord och försöka pricka in dem (2007, s. 110). Se sidorna i sin helhet i bilaga 6 och 7.

Högläsning har inräknats då det är en typ av muntligt berättande inför andra där eleven får träna bland annat inlevelse och tonläge. Ett par uppgifter i flera av läromedlen uppmanar eleven att läsa högt, antingen för att träna att läsa med inlevelse eller för att träna sig i att läsa inför andra. I ZickZack SR finns också en uppgift där eleven ska läsa högt för att träna olika betoning, detta i samband med inlärning av vad partikelverb är för något. ”Läs meningarna högt och betona de markerade orden. Diskutera med en kamrat. Vilka olika betydelser har meningarna” (2013, s. 82). Högläsning skiljer sig från annan typ av redovisning då högläsning enbart kräver att eleven läser innantill. Eleven behöver inte förbereda sig genom att kunna presentera något utan stöd från exempelvis text, eller kombinera sin högläsning med andra medier så som en presentation med fördel kan göras. I ett övervägande antal av de analyserade läromedlen, återfinns uppgifter för muntlig redovisningen, nämligen i Bums, Klara TLS, Zoom, Simsalabim och Prima. I de resterande tre läromedel i denna läromedelsanalys förekommer inte några sådana uppgifter. Oftast handlar uppgifterna om att förbereda en muntlig redovisning inför klassen med hjälp av skriftliga stödanteckningar. I vissa fall finns det multimodala inslag i uppgifterna där eleverna utmanas i andra typer av redovisningssätt. I Klara TLS får eleven flera förslag på olika sätt att redovisa, som att ”använda ett digitalt presentationsprogram, visa bilder, göra en film eller spela in en pod” (2017a, s. 19). Det ges också möjlighet att välja mellan att redovisa för klassen eller spela in sin redovisning (2017a, s. 47). I avsnittet ”Poetiska texter” ska slutligen eleven arbeta med poetisk text i den tidigare nämnda uppgiften (se avsnittet om musik under 5.2.2) där eleven tipsas om att exempelvis framföra sin eller någon annans poetiska text exempelvis genom att sjunga eller tala (2017a, s. 94). I Prima

27 får eleven istället för att presentera sitt arbete inför klassen, utmaningen att redovisa för en yngre elev (2015, s. 38).

Att eleverna ska utveckla sin förmåga att diskutera och argumentera finns med i alla delar av kursplanen för svenska. Det står också som en del i skolans uppdrag i läroplanens inledande två kapitel att eleverna ska uppmuntra att elevers uppfattningar först fram och att eleverna tar personliga ställningstaganden (Skolverket, 2019). Diskussionsuppgifter förekommer i både Bums, Klara TLS, ZickZack SR, Simsalabim och Prima. Mest frekvent förekommer diskussionsuppgifter i Prima där eleverna ska genomföra olika slags diskussioner under och efter varje kapitel. I Bums uppmuntras eleven att nyfiket ställa följdfrågor till kamraterna för att göra diskussionen mer intressant (2013, s. 13). I ZickZack

SR handlar det ofta om att läsa meningar högt och diskutera meningarnas betydelse med

en kompis (2013, s. 57, 82, 101) eller att läsa och jämföra texter (2013, s. 86). Kamratrespons är också en form utav diskussion förutsatt att den sker muntligt. I Prima och Klara TLS förekommer fem uppgifter i vartdera läromedlet där eleverna skulle arbeta med kamratrespons. Det handlar om att eleverna läser varandras arbeten och kommer med feedback på hur arbetet kan förbättras. I Prima ska eleverna till exempel skriva om sitt drömyrke och får instruktioner i hur de gör en bra bedömning och ger en konstruktiv respons på en kompis text. Därefter följer uppgiften ”Låt en kamrat bedöma din text och ge respons med förbättringsförslag” (2015, s. 17). Det framkommer sällan hur denna respons ska ges – muntligt eller skriftligt – vilket kan tolkas som att det för eleven eller läraren är fritt att välja. Nedanstående diagram sammanställer de sociala uppgifterna:

28

Prima har även i detta fall flest uppgifter av de olika karaktärerna. Minst förekommande

är de sociala uppgifterna i Klara SL. Inget av läromedlen har alla fem kategorierna av sociala uppgifter representerade.

5.2.4 Sökande uppgifter

I kursplanen för svenska står det också att undervisningen ska bidra till elevernas förmåga att söka och kritiskt värdera information från olika källor (Skolverket, 2019, s. 257). De ska även utveckla ett källkritiskt förhållningssätt (Skolverket, 2019, s. 261). Till kategorin

Sökande uppgifter i denna läromedelsanalys hör Internet och Intervjuer. Detta är uppgifter

där eleven ska ta reda på olika saker med hjälp av en sökning på internet eller genom att intervjua personer i sin närhet. Alla läromedel utom Klara TLS, Klara SL och ZickZack LR har uppgifter där eleven behöver använda internet för att kunna lösa uppgiften. Oftast handlar det om att söka efter information för att sedan kunna svara på frågor i boken. Ett exempel på detta är en uppgift i Zoom (2007, s. 25) där eleven ska ta reda på fakta om upphovsrätt. Eleverna ska arbeta i par och gå in på en specifik sida där de ska klicka sig fram till svaren och sedan besvara frågorna i övningsboken. I Klara TLS uppmanas eleven i samband med data insamling till en argumenterande text att leta efter exempelvis insändare och debattartiklar i ämnet men inte uttryckligen med hjälp av internet. I Bums finns en uppgift där eleven ska ta sig från start till mål via olika klickvägar på en encyklopedi. Se bilden nedan.

29

I Bums och Zoom får eleverna göra intervjuer. Eleverna tränas bland annat i att tänka ut

följdfrågor på intervjupersonens potentiella svar. Författarna uppmuntrar till att intervjuerna skrivs ner med hjälp av exempelvis penna och papper. I Klara TLS ges det förslag på att göra intervjuer eller enkäter då eleven ska samla in data till sin argumenterande text. Nedanstående diagram sammanfattar vad som framkommit i detta avsnitt om sökande uppgifter. Det största antalet uppgifter av denna karaktär finns i Prima medan de inte alls förekommer i Klara SL och ZickZack LR.

Det är värt att notera att Zoom som gavs ut 2006 har uppgifter med anknytning till internet men inte exempelvis Klara TLS som är ett betydligt nyare läromedel, utgivet 2017.

5.2.5 Rätt-svar-uppgifter

Till kategorin Rätt-svar-uppgifter hör Dra streck/Para ihop, Kryssrutor och Stryk

under/Ringa in, Fyll i/Markera. Dessa är exempel på vanligt förekommande uppgifter som

kräver ett förutbestämt svar. Dra streck-uppgifterna förekommer i alla läromedel i föreliggande analys utom Prima och Simsalabim. Dessa uppgifter uppmanar eleven ska dra streck mellan eller på andra sätt para ihop olika saker. Oftast handlar det om ord och betydelse, ord och bild eller ord och ordklass. I ZickZack LR finns exempelvis en uppgift där eleven ska para ihop synonymer som ”omfamna” och ”krama” (2013b, s. 12). I Zoom handlar det i en uppgift om att para ihop en inledning och en avslutning på olika meningar, exempelvis ”Det tar sig,” med ”sa han, som släckte branden med bensin.” (2007, s. 19).

30 Kryssruts-uppgifterna förekommer i alla läromedel i föreliggande analys utom Klara SL och Prima. Dessa uppgifter handlar exempelvis om att kryssa i vad som är sant eller falskt av olika påståenden eller hur svår eleven upplever att en uppgift är. I Simsalabim förekommer det inte mindre än 64 uppgifter med kryssrutor men då inräknas varje kapitels inledande sidor där eleven ska kryssa för vilka delar av kapitlet hen gjort färdigt för att kunna få en godkännande signatur från en lärare (ex. 2014, s. 4–5). I Bums finns hela 29 uppgifter med kryssrutor. Exempelvis finns det i slutet av varje kapitel en ruta där eleven ska göra en självskattning av hur väl hen behärskar det som kapitlet lärt ut genom att sätta kryss på en skala (ex. 2013, s. 65). Det förekommer också många ja-och-nej-frågor (2013, s. 16) och flervalsalternativfrågor av enkätmodell i boken (2013, s. 19).

De uppgifter där eleven skulle stryka under eller ringa in olika saker, fylla i luckor eller markera saker i textstycken som innefattades av underkategorin Stryk under/Ringa in/Fyll

i/Markera finns med i alla de analyserade läromedlen i olika utsträckning. Det kan handla

om att markera adjektiv i en text, stryka under alla bisatser eller ringa in de ord som rimmar. Allra mest frekvent förekommer denna typ av uppgift i Klara TLS och Klara SL med 34 respektive 28 uppgifter av denna typ. Ett exempel ur Klara SL: ”Läs texten och stryk under liknelserna och ringa in metaforerna” (2017b, s. 24).

Nedanstående diagram visar förekomsten av rätt-svar-uppgifter i de analyserade läromedlen. Minst förekommande är denna typ av uppgifter i Prima och mest förekommande i Simsalabim och Klara TLS.

31

5.3 Kursplanens förankring i läromedlen

Som tidigare nämnts står det på både Bums och Prima att läromedlen bygger på kursplanen för svenska i Lgr11. Övriga läromedel uttrycker inte någon koppling till kursplanen i svenska. Nedan följer en tabell där det har analyserats vilka delar av kursplanens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav som rör det vidgade textbegreppet och multimodal text och som läromedlen uppfyller. I tabellen har läromedlen varsin kolumn och de olika delarna ur syftet, det centrala innehållet och kunskapskraven för betyg E i årskurs 6 ur kursplanen i svenska (Skolverket, 2019) varsin rad. Det utarbetades en femgradig skala markerade med färg från ljusgrönt till mörkgrönt för överskådlighet. Röd markering innebär att det inte finns möjlighet genom enbart läromedlets erbjudande av uppgifter att nå kravet i kursplanen. Tabellen finns i sin helhet i bilaga 8.

Zoom, som utkom före Lgr11 (Skolverket, 2019), uppfyller lika många celler som Klara TLS som utkom efter 2011. Bums och Prima som är de enda som uttryckligen menar att

deras läromedel har en koppling till Lgr11 uppfyller alla celler, men bara Prima når den högsta nivån i två av cellerna.

5.4 Sammanfattning av läromedlens uppgifter

I nedanstående avsnitt presenteras en sammanfattning av varje läromedel för sig. Till stöd finns för varje läromedel ett cirkeldiagram med uppgiftskategorierna markerade med sina respektive färger; skrivuppgifter med rosa, skapande uppgifter med blått, sociala uppgifter

32 med gult, sökande uppgifter med rött och rätt-svar-uppgifter med grönt. Statistiken som är framtagen är beräknad på de antal uppgifter som räknats i respektive läromedel. Underlag för dessa beräkningar går att finna i tabellen i bilaga 2. Vid hänvisningar till kopplingar till kursplanen i svenska hänvisas till ovanstående tabell som också finns i bilaga 8. De delar av det centrala innehållet som använts som grund till läromedelsgranskningen är de delar som berör det vidgade textbegreppet och multimodala texter. Övriga delar ur kursplanen i svenska (Skolverket, 2019) som läromedlen anknyter till, exempelvis källkritiskt tänkande och förmåga att ge respons på andras texter, har inte tagits i beaktning i denna del då de inte tjänar läromedelsgranskningens syfte.

5.4.1 Bums övningsbok

Bums är ett läromedel utgivet år 2013. Boken är uppdelad i sju kapitel:

• Konsten att lära sig nya saker som handlar om lässtrategier.

• Lyssna lyhört och prata proffsigt som handlar om att argumentera och att tala inför andra.

• I massmediernas värld som handlar om källkritik och informationssökning. • Lust att läsa som innehåller tillhörande läsförståelsefrågor till de utdrag ur

skönlitterära verk eleverna fått läsa i grundboken.

• Olika typer av text som behandlar beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter.

• Skrivarskola som ger instruktioner för att skriva ovanstående texttyper samt hur eleven ska skriva för internet.

• Bland bokstäver och ord som är ett kapitel om grammatik.

Enligt egen utsago täcker Bums upp för hela det centrala innehållet. De delar av kursplanen som gör det vidgade textbegreppet och multimodala texter täcker Bums upp men inte med någon betydande marginal. I Bums finns 307 uppgifter varav 242 var skrivuppgifter – en med anknytning till blogg och resterande till att skriva i läromedlet, med hjälp av en dator eller i en skrivbok. Detta motsvarar 78% av uppgifterna. Den näst största kategorin av uppgifter representerade i läromedlet är rätt-svar-uppgifter (46) där övervägande del av uppgifterna består av kryssrutor-uppgifter. Rätt-svar-uppgifterna motsvarar 14% av alla bokens uppgifter. Det förekommer inga uppgifter som anknyter till drama, musik, spel/lek, diagram, högläsning eller experiment. Däremot fanns det uppgifter som anknyter exempelvis till film och att illustrera genom att eleverna exempelvis får göra ett bildspel (2013, s. 20) och kan redovisa med hjälp av film (2013, s. 53). Den minsta kategorin hos läromedlet är sökande uppgifter och skapande uppgifter i lika delar. Båda har fem uppgifter

33 vardera vilket motsvarar ungefär 1% av uppgifternas totala mängd. Detta visas i nedanstående cirkeldiagram.

Den övergripande delen av Bums egna uppgifter är av den karaktär att eleven förväntas producera enbart skriven text med hjälp av penna eller ett skrivprogram på datorn. Även om eleverna får möjlighet i ungefär tio uppgifter av 307 att uttrycka sig med hjälp av annat än skriven text är alltså de skrivna texterna överordnade de multimodala texterna. Detta blir även tydligt i uppgift B på sidan 75. Eleven har i uppgift A skrivit en text och ska i uppgift B komplettera med att rita fyra bilder i rutor ”som en serie, eller som en vanlig text med fyra illustrationer” (2013, s. 75). Även här är den skrivna texten överordnad bilderna då eleven inte från början kunde välja att uttrycka sig med hjälp av antingen skriven text eller bilder. Dessutom är eleven begränsad till att använda sig av de fyra rutorna för sina bilder.

I uppgifter på sidan 20 och sidan 53 erbjuds eleverna att producera annat än skriven text. På sidan 53 har eleverna först fått i uppgift att skriva en berättelse med parallella handlingar tillsammans med en kompis. Som extra uppgift erbjuds de sedan att spela in berättelsen med hjälp av ljud och bild ”så att den får mera liv” (2013, s. 53). Författarna ger förslag på att detta kan göras i powerpoint och sedan visas upp för klassen eller på ett föräldramöte. På sidan 20 handlar det om att förbereda en redovisning om ett valfritt ämne med hjälp av

34 bildspel där de även uppmuntras att lägga till ljudeffekter. Se uppgiften på bilden nedan.

(Johansson & Wänblad, 2013, s. 20) Till uppgiften finns också en ruta med förslag på inledningar och avslutningar där författarna föreslår att eleven exempelvis kan använda sig av musik, ett kort drama, frågor till publiken, att visa ett föremål eller att kort berätta om varför eleven valt de ämne de valt. Vid förslaget om drama står det dock ”Men tänk på att det måste vara väldigt kort så att inte publiken tappar koncentrationen redan innan redovisningen har börjat” (2013, s. 20). Denna kommentar kan antyda för eleven att drama inte är lika viktigt som en traditionell redovisning och att dramat inte får ta för mycket plats från den andra muntliga framställningen. I detta fall är bildspelet överordnat dramat.

5.4.2 Klara svenskan

Klara svenskan – Tala, läsa skriva

Klara TLS är ett läromedel utgivet 2017. Boken har tre huvudfokus i varje kapitel vilka

återges i titeln; tala, läsa och skriva och de fyra kapitlen är uppdelade i kapitlen Berättande