• No results found

Visar Socialmedicin som medicinsk specialitet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Socialmedicin som medicinsk specialitet"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

tema

Socialmedicinsk tidskrift 5/2009 401

Den socialmedicinska specialiteten har de senaste åren etablerat sin ställ-ning i olika styrdokument för hälso- och sjukvården. I praktiken behöver emellertid specialiteten få ett tydli-gare uppdrag i den svenska hälso- och sjukvården. För att uppnå europeisk standard skulle också antalet specia-lister i socialmedicin behöva utökas. Den svenska specialiteten socialmedi-cin utreddes i samband med översynen av specialistutbildningarna. Utred-ningen tog bl.a. fasta på att speciali-teten finns etablerad inom EU och att det är den enda medicinska specialitet som arbetar utifrån ett befolknings-perspektiv. I Socialstyrelsens skrivelse ”Säkerställd socialmedicinsk kompe-tens inom svensk hälso- och sjukvård” från 2005 framhåller Socialstyrelsen att specialitetens roll är att säkra att det finns socialmedicinsk kompetens i hälso- och sjukvårdens folkhälsoar-bete. Enligt Socialstyrelsen innebär socialmedicinsk kompetens, utöver klinisk kompetens, färdigheter i folk-hälsovetenskap, epidemiologi, pre-ventiv medicin samt hälso- och sjuk-vårdsplanering, beslutsprocess och ekonomi.

I detta temanummer av Socialmedi-cinsk tidskrift debatterar flera företrä-dare för specialiteten vilken roll spe-cialisterna i socialmedicin bör ha. En gemensam utgångspunkt för flera av inläggen är ojämlikheten i hälsa och vård. Flera författare pekar på

orga-nisatoriska förändringar i sjukvården och brister i välfärden som gör att utsatta gruppers situation försvåras. Synen på hur vi som socialmedicina-re skall påverka denna situation kan dock skilja sig åt. Artiklarna i tema-numret har olika utgångspunkter för vad socialmedicinarnas insatser bör innefatta; allt från att ge kunskaps-underlag för planering av en vård på lika villkor och utvärdering av denna till medverkan i hälsofrämjande pro-jekt och direkt praktiskt arbete med utsatta grupper. Klart är att det finns en spännvidd av spännande uppgifter och utmaningar som bör kunna attra-hera yngre läkare att söka sig till spe-cialiteten.

Förhoppningsvis kan detta temanum-ret stimulera till intresset för speciali-teten. Det är också viktigt att debatten om specialitetens inriktning och ut-formning fortsätter. Vilka är de stora utmaningarna för folkhälsan framö-ver? På vilket sätt kan den socialme-dicinska kompetensen tas tillvara i folkhälsoarbetet och hur kan vi stärka specialitetens ställning för att möjlig-göra detta?

Ragnar Westerling

Temaredaktör

References

Related documents

“[Academic] writing is hard, but not dangerous.” Damian Finnegan Asko Kauppinen Anna Wärnsby Jasmin Salih Text Text

Qualitative interviews with group members, a qualitative content analysis and the connection to Social Movements Theories bring forward a hypothesis of how left anti-systemic

In our study, the prevalence of TMD, either based on symptoms or clinical signs, in the healthy peers, were quite high at 28 and 29%, respectively. Studies from Finland and

Vem var det som kom på att vi kunde använda oss av smileys i kommunikation? ”Finns det någon sådan”, undrade jag och sökte igenom Internet på jakt efter svaret på denna

Eftersom det finns begränsat med svensk forskning rörande metoder för att motverka och förebygga främlingsfientlighet och rasism kan internationell forskning appliceras på

Using Swedish local government as a case and an institutional logic per- spective, the aim of this article has been to argue that public sector projecti fication can be understood

En kvalitativ intervju som metod var lämplig för att få svar på frågeställningarna. Den metoden har bidragit till relevanta svar från pedagogerna och med

Utvecklandet av en katalog över bäst lämpade rekryteringsmetoder (t.ex. hemvändande studenter, fakultetsambassadörer, gymnasiebesök, utbildningsmässor, hemsidor,