Upplevelse av ljusrummet mellan
fasadbelysning på historiska
byggnader och stadsrummet
HUVUDOMRÅDE: Produktutveckling med inriktning Ljusdesign FÖRFATTARE: Erik Nylander och Johan Söderberg
HANDLEDARE: Johan Röklander
EXAMINATOR: Annika K. Jägerbrand
JÖNKÖPING 2020-08-16
The experience of the light zone between facade
lighting on historic buildings and the cityscape
Postadress:
Besöksadress:
Telefon:
Box 1026
Gjuterigatan 5
036-10 10 00
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom huvudområdet Produktutveckling med inriktning Ljusdesign. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Annika K. Jägerbrand Handledare: Johan Röklander Omfattning: 15 hp
Tack
Till vår examinator och handledare som har hjälpt oss under studiens gång.
Augusti 2020
Abstract
This study was conduct as a candidate thesis at Jönköping’s School of Engineering. The purpose of the study was to examine how the light zone of façade lighting on a historical building is perceived in correlation to the cityscape. Historical buildings are an important part of the cityscape and connect the identity of the city, the cultural heritage, and the history of the building to the inhabitants. However, currently there is little published research within the area perception of façade lighting.
The study is conducted as three case studies on the buildings: Rådhuset (the townhall) in Jönköping, Grand Hotel in Stockholm, and the Stadshuset (City hall) in Gothenburg. The case studies used qualitative observational methods (Lynch /Branzell, PERCIFAL & FOG). To be able to compare the different objects a new method was developed by the authors, named “FOG”. FOG stands for the English word fog. The new method is based on methods
established by Lynch, Branzell, Cullen, and the optical scale.
Our results indicate that the new method FOG is suitable to use when planning for façade lighting on existing facades, historical or not. FOG also have the potential to be used on other objects than facades when evaluating or working with the cityscape. Historical buildings façade suitability for façade lighting is based on its ornamentation and correlation with the urban space. Lighting on historical building façades increases the accessibility of the area and the perception of exclusiveness of the area.
Keyword: FOG, historical buildings, light zone, light room, urban space, urban design, cityscape, nightscape, façade, façade lighting, light, lighting
Sammanfattning
Studien genomfördes som ett examensarbete vid Jönköpings Tekniska högskola. Syftet med studien är att undersöka hur ljusrum upplevs i samband med historiska fasader och stadsrummet. Historiska byggnader är en viktig del av stadsrummet samt stadens identitet, kulturarv och historia. I dagsläget finns nästintill ingen tidigare forskning publicerad på upplevelsen av fasadbelysning.
Studien genomfördes som tre fallstudier på platserna: rådhuset i Jönköping, Grand Hôtel i Stockholm och stadshuset i Göteborg med kvalitativa observationsmodeller (Lynch / Branzell, PERCIFAL & FOG). För att kunna jämföra de olika objekten har författarna tagit fram en egen metod kallad ”FOG”. FOG kommer från det engelska ordet dimma. FOG grundar sig i metoderna Lynch, Branzell, Cullen och optisk skala.
Studien visar att FOG kan användas vid planering och som observations metod av fasadbelysning av en befintlig byggnad. FOG har även potential att kunna användas på andra objekt och för att stödja arbete med stadsgestaltning. En historisk fasads lämplighet för belysning påverkas av fasadens ornamentering och relation till stadsrummet. Resultaten från studien visar att belysning på historiska fasader ökar tillgängligheten av platsen, samt ökar upplevelsen av exklusivitet.
Nyckelord: FOG, historiska byggnader, ljuszon, ljusrum, stadsgestaltning, stadsrummet, natt stadsrummet, fasader, fasadbelysning, ljus, belysning.
Innehåll
1 Introduktion ... 6
1.1BAKGRUND ... 6
1.2PROBLEMBESKRIVNING ... 6
1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 6
1.5OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR ... 6
1.6DISPOSITION... 7
2 Teoretiskt ramverk ... 7
2.2LJUSRUM OCH RUMSUPPLEVELSE ... 7
2.3BELYSNING PÅ HISTORISKA BYGGNADER ... 8
2.4STADSRUMMET ... 8
3 Metod och genomförande ... 10
3.1METODER ... 10
3.2GENOMFÖRANDE ... 11
4 Resultat och analys ... 15
4.1RÅDHUSET OCH RÅDHUSPARKEN I JÖNKÖPING ... 15
4.1.1 Miljöbeskrivning ... 15
4.1.2 PERCIFAL ... 15
4.1.3 FOG ... 16
4.2GRAND HÔTEL OCH STRÖMKAJEN I STOCKHOLM ... 18
4.2.1 Miljöbeskrivning ... 18
4.2.2 Percifal ... 18
4.2.3 FOG ... 19
4.3STADSHUSET OCH GUSTAF ADOLFS TORG I GÖTEBORG ... 20
4.3.1 Miljöbeskrivning ... 20
4.3.2 PERCIFAL ... 20
4.3.3 FOG... 21
5 Diskussion och slutsatser ... 23
5.2METODDISKUSSION ... 24
5.3SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 25
5.4VIDARE FORSKNING ... 25
Referenser ... 26
Bilagor ... 27
Figurförteckning Figur 1 Optisk skala som förklara avståndet som är 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4 ... 9
Figur 2. Rådhuset i Jönköping. Framför fasaden var en tillfällig konstutställning placerad. ... 15
Figur 3 Fasadbild på Grand Hôtel i Stockholm nattetid ... 18
Figur 4 Fasadbild på stadshuset och Gustaf Adolfs torg i Göteborg nattetid... 20
Tabellförteckning Tabell 1 PERCIFAL ljusbegrepp och innebörd ... 7
Tabell 2 Rekommendationer från Historic England ... 8
Tabell 3 Kategorier enligt Lynch ... 8
Tabell 4 Fasadens relation till stadsrummet och gatan. A) fristående position, B) bunden position, C) hörn position = ytterhörn, D) hörnposition = Innerhörn, E) intill gatan, F) vid gatan, G) i gatan, H) bredvid gatan. ... 9
Tabell 5 Symboler som används för att redovisa FOG ... 11
Tabell 6 A) Satellitbild på rådhuset och rådhusparken. B) Fasadbild på rådhuset i Jönköping ... 12
Tabell 7 A) Satellitbild på Grand Hôtel och strömkajen i Stockholm. B) Fasadbild på Grand Hôtel i Stockholm. ... 13
Tabell 8 A) Satellitbild på stadshuset och Gustaf Adolfs torg i Göteborg. B) Fasadbild på stadshuset i Göteborg ... 14
Tabell 9 FOG analys av rådhusparken och rådhuset i Jönköping. A) 1:1 dagtid, B) 1:1 natt, C) 1:2 dag, D) 1:2 natt, E) 1:3 dag, F) 1:3 natt. Symbolförklaring av de använda symbolerna i figurerna av FOG. ... 16
Tabell 10 FOG analys av Grand Hôtel och strömkajen i Stockholm. A) 1:1 dagtid, B) 1:1 natt, C) 1:3 dag, D) 1:3 Natt. Symbolförklaring av dom använda symbolerna i figurerna av FOG ... 19
Tabell 11 FOG analys av Stadshuset och Gustaf Adolfs torg i Göteborg. A) 1:1 dagtid, B) 1:1 natt. C) 1:2 dag, D) 1:2 Natt. E) 1:3 Dag, F) 1:3 Natt. Symbolförklaring av dom använda symbolerna i figurerna av FOG ... 21
1 Introduktion
Inom ämnet om upplevelse med fasadbelysning på historiska fasader finns det i nuläget inte mycket forskning gjord vilket är en av anledningarna till att ämnet valdes. I denna studie görs en närmare fördjupning om hur olika historiska fasader och dess fasadbelysning uppleves samt hur stadsrummet intill uppleves för att se hur dom samspelar. Studien är ett examensarbete på 15 hp som har gjorts på Tekniska Högskolan i Jönköping, som är en del av utbildningen Produktutveckling: Ljusdesign.
1.1 Bakgrund
Fasadbelysning är ett ämne inom belysning som i dagsläget inte är välstuderat. Dock hävdar många att just fasadbelysning är den mest uppskattade belysningen för att förgylla stadsrummet nattetid (Górczewska, 2011; Starby, 2006). Stadsrummet bygger under dagtid upp imaginära rum som kan uppfattas som inbjudande, förbjudande, öppna eller stängda. Rum kan finnas både konkret och imaginärt, på samma gång. Nattetid krymper dessa rum och blir mer beroende av de ljusrum som uppstår av gatuarmaturer eller ljus som sipprar genom fasadens fönster (Wulz, 1991; Wänström Lindh, 2018).
Även fast stadsrummet krymper nattetid ger det artificiella ljuset invånarna fler timmar att nyttja (Garnet, 2016). När invånarna i staden ska nyttja offentliga områden krävs en noggrann planering för att stadsrummet nattetid ska vara igenkännligt (Derek, 1997; Historic England, 2007). Stadsrummets byggnader går att kategorisera som alldagliga byggnader och monumentala byggnader enligt (Wulz, 1991). De monumentala byggnaderna är ofta ett landmärke enligt Lynchs teorier om stadsbilden och de hjälper invånarna att navigera i staden dagtid (Lynch, 1960). Att belysa landmärke nattetid ökar därför igenkänningsfaktorn mellan dag och natt och kan då även leda till bättre orienteringsförmåga och ökad upplevd trygghet. Monumentala byggnader utgör en viktig del i stadsrummet då de är landmärken för orientering men också eftersom de utgör en attraktion som lockar turister och andra besökare.
Monumentala byggnaders funktion i stadsbilden och den påverkan de har på människors upplevelse skapar en social hållbarhet som är viktig för staden. I denna kontext handlar även den sociala hållbarheten om att göra platsens historia tillgänglig för invånarna i staden. När mer människor har tillgång till en plats kan det även öka den ekonomiska hållbarhet på olika sätt då fler människor besöker platsen och skapar en högre attraktivitet för området.
I Sveriges finns många historiska byggnader som kan bli mer tillgängliga via belysning och på så sätt bidra till social hållbarhet och ökad tillgänglighet till viktiga kulturarv.
1.2 Problembeskrivning
En blandning av monumentala byggnaderna och alldagliga och mer moderna byggnader är vanligt i svenska städer. Det är endast från 1920-talets senare hälft som permanent exteriör fasadbelysning har planerats i Sverige (Garnet, 2016). Byggnader som är konstruerade före 1920 har därför oftast ingen artificiell exteriör belysning planerad utan det var dagsljuset som togs i beaktande i arkitekturen (Derek, 1997). Byggnader som har fått en exteriör belysning planerad efteråt har ofta belysningsplanerana tagit ett stort ansvar för att byggnader ska harmonisera med resten av stadsrummet (Åkerlund & Österlund, 2010).
Fasadbelysning som har planerats efter byggnadens uppförande behöver harmoniseras med övriga stadsrummet (Archibald, 2019). Hur dessa byggnader som har haft sin exteriöra belysning planerade som ett tillägg upplevs i stadsrummet nattetiden är outforskad idag.
1.3 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka hur fasadbelysning som har planerats som ett tillägg på en historisk byggnad uppleves i stadsrummet. Frågeställning var således:
Hur upplevs ljusrummet mellan fasadbelysning på en historisk byggnad och det närliggande stadsrummet?
1.5 Omfattning och avgränsningar
Studien har avgränsats till tre historiska byggnader, rådhuset i Jönköping, Grand Hôtel i Stockholm och stadshuset i Göteborg. Byggnaderna är uppförda mellan åren 1750–1880. De valdes ut eftersom de har en liknande arkitektur.
1.6 Disposition
Här presenteras kort vad varje kapitel innehåller. 2 Teoretiskt ramverk
Här redovisas forskning och begrepp som är relevanta för studien. 3 Metod och genomförande
Metoderna som användes är baserade och vidareutvecklad från den funna teorin i tidigare kapitel Under genomförandet fastställs metod, litteratursökning och urvalsprocess.
4 Resultat och analys
Resultatet är uppdelat i de olika objekten Rådhuset, Grand Hôtel och Stadshuset. 5 Diskussion och slutsatser
Här diskuteras resultat, utförandet och slutsatser studien.
2 Teoretiskt ramverk
I kapitlet redovisas forskning och begrepp som är relevanta för studien. Teoretiska ramverket tar även upp forskningsmetoder som är relevanta för studien, teorin ligger som en grund för de senare framtagna metoderna. Teori och forskning presenteras som ligger till grund för studien. Teorin som redovisas är: ljusrum och rumsupplevelse vilket beskriver hur man kan analysera ljusrummet och upplevelsen av en miljö. Belysning på historiska byggnader tar upp tidigare forskning inom ämnet samt ger rekommendationer som bör användas vid planering av belysning på historiska platser. Stadsrummet presenterar metoder för att kartlägga den miljö som uppstår i städer.
2.2 Ljusrum och Rumsupplevelse
Ljusrum är ett upplevt rum av ljus. Ett ljusrum kan upplevas omslutande ifall man befinner sig i inuti i det, men uteslutande ifall man befinner sig utanför (Wulz, 1991; Wänström Lindh, 2018). Ljusrum antar ofta en organisk form och kan variera i storlek och ljusstyrka. Ljusrum är inte begränsade till fysiska former utan kan sträcka sig över olika rymder i våra miljöer. Ljusrum kan kategoriseras i; separerade, intilliggande och överlappande ljusrum (Wänström Lindh, 2018). Belysning i exteriöra miljöer skapar tydliga ljusrum överallt då kontrasten är stor mot en mörk omgivning. Anders Liljefors, arkitekt, presenterade sju begrepp för att utvärdera ljus och färg i rum/områden. Begreppen som används är; ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, ljusfläckar, reflexer/blänk, bländning, ljusfärger och ytfärger (Liljefors, 2006) (Tabell 1). Begreppen har utvecklats till en metod som kallas PERCIFAL (Arnkil, Fridell, Karin, Klarén, & Matusiak, 2011). PERCIFAL lägger även till ett åttonde begrepp, Ljusfläckar. Dessa begrepp ger en beskrivande utvärdering av hur ett område uppleves ljus mässigt. PERCIFAL som är framtagen för inomhusmiljöer kan även appliceras exteriört (Kjellström & Nyström, 2019). För att utvärdera ljusrummet kan man använda sig av PERCIFAL. Den visuella upplevelsen av rum exteriört är inte mätbart, utan är något som vi uppfattar med våra sinnen. Det upplevda rummet går inte att härleda ifrån de fysiska elementen, utan existerar i mellanrummet av fasaderna i stadsrummet (Wulz, 1991).
Tabell 1 PERCIFAL ljusbegrepp och innebörd
Ljusnivå Beskriver nivån på ljuset, hur ljust eller mörkt rummet är. Ljusfördelning Beskriver fördelning av ljuset i rummet.
Skuggor Beskriver skuggornas olika karaktärsdrag, om dom är skarpa, mjuka eller diffusa.
Reflexer Uppstår när ljuset från ljuskällan når blanka material och reflekteras. Bländning Bländning utspelar sig på två sätt, som obehagsbländning och som
synnedsättande bländning. Stora lysande ytor skapar ofta bländning gentemot stadsbilden.
Ljusfärg Ljus kan ha flera olika färgtoner från varm till kall. En kall ljusfärg kan upplevas fräschare än en mer varmtoning.
Ytfärg Den färg som den belysta ytan har, kan upplevas förvrängt när ljuskällan saknar färgåtergivningen, kan göra att en gul fasad kan upplevas grönaktigt.
Ljusfläckar Uppstår vid reflektioner av ljus, kan vara på en vattenyta eller prismatisk effekt från solen.
2.3 Belysning på historiska byggnader
Górczewska (2011) beskriver att syftet med belysning på byggnader nattetid är att efterlikna dagsljus. Ljussättningar ifrån olika håll har som uppgift att visa upp alla detaljer och objektets arkitektur med hjälp av kontraster mellan ljus och mörker. Historiska byggnader är en skatt i stadsbilden som bör belysas (Górczewska, 2011). Archibald (2019) designade ett
belysningsprogram för den kanadensiska staden Halifaxs stadscentrum. I Halifax överlappar historiska byggnader och moderna byggnader varandra i stadsrummet. I programmet viktas harmonin mellan belysning på historiska byggnader, de moderna byggnaderna och att dessa måste samspela i stadsrummet (Archibald, 2019). Teorierna om belysning i nybyggnationer har ändrats mycket över de senaste 70 åren, från att vara väl integrerade till mer som tillägg (Mansfield, 2017). För den som jobbar med belysningsplanering i historiska miljöer finns det tydliga lagar hur vårdnaden av historiska byggnader ska gå till, dock finns ingen direkt information och styrdokument om hur belysningen ska utformas. På grund av avsaknaden av styrdokument behöver de som jobbar med belysningsplanering i historiska miljöer ta ett stort ansvar för att byggnaden ska harmonisera med stadsrummet (Åkerlund & Österlund, 2010). Historic England är en myndighet som jobbar med kulturbevarande i England och de har tagit fram en arbetsmodell för belysningsplanering av historiska miljöer (Historic England, 2007). Riktlinjer som används av Historical England undersöker hur belysning främjar det historiska i objektet. Riktlinjerna ger en överblick på vad som behövs ha i åtanke vid planering av belysning på historiska platser (Tabell 2).
Tabell 2 Rekommendationer från Historic England
Belysning ska främja sikt och upplevelse av platsen nattetid.
Belysningen ska ge ett ökat arkitektonisk djup på platsen, genom att förstärka arkitektoniska element samt social och historisk betydelse för platsen
Belysningen ska förbättra kvalitén på nattmiljön och främja säkerhet.
Belysningen ska förstärka orientering nattetid och användning och möjligt bidra till ökad ekonomi på platsen
2.4 Stadsrummet
Stadsrummet beskriver det rum som uppstår mellan byggnader i en stad. Stadsrummet är dynamiskt och präglas av stråk, knytpunkter, rytm, avgränsningar, landmärken, kvarter. Dynamiken av människorna gör att platsen kan upplevas olika under olika tider av dygnet. Gator kan bli väldigt upplivade under middagstid men stå nästan öde under resterande dygnets timmar. Gordon Cullen skriver i sin bok ”The concise townscape” (1971) om en analysmetod som är anpassad till den mänskliga skalan. Metoden går ut på att kartlägga och utvärdera de kvalitativa egenskaper som uppstår mellan byggnader, stadsrummet och den karaktär som dessa utrymmen kan anta. Metoden tolkar och förmedlar med hjälp av skisser en vandring genom en stad/stadsrum med hjälp av begrepp som rörelse, plats och innehåll (Cullen, 1971) 1.
Kevin Lynch skrev i sin bok ”The image of the city” (1960) om en analysmetod för att kartlägga stadsrummet. Analysmetoden bygger på fem olika kategorier som påverkar människors upplevelse av stadsrummet (1960). Kategorierna är stråk, gränser, kvarter/distrikt, knutpunkter och landmärken (se Tabell 3). Kategorierna kan användas praktiskt i kartläggning av stadsrum eller i planering av stadsrummen och belysningen.
Tabell 3 Kategorier enligt Lynch
Stråk huvudstråk och bistråk
Gränser där ett område tydligt skiftar karaktär till något annat Kvarter /Distrikt beroende på skala
Knutpunkter torg, platser och vägkorsningar
Landmärken objekt som sticker ut genom utseende eller symbolvärde
Arne Branzell (1995) har utvecklat en metod som bygger på Lynchs (1960) metod att kartlägga stadsrummet. Som komplement till Lynchs analys så använder sig Branzell av uttrycket
rumsbubbla vilket är ett begrepp som beskriver observatörens upplevelse av rummets
dimensioner och former (Branzell, 1995).
Wulz presenterar den Optiska skalan i boken ”Fasaden och stadsrummet” (Wulz, 1991). Den optiska skalan fokuserar på en fasad för att kunna utvärdera den i samband med stadsrummet. Den går ut på att man kan utan att röra ögonen och huvudet observera en fasad i sin helhet. Som exempel: Ifall byggnaden är 10 meter hög ställer man då sig 10 meter bort från den i 1:1 förhållandet, 20 meter bort i 1:2 och 30 meter bort i 1:3 förhållandet 2. Detta förhållande mellan
fasadens höjd och betraktarens position i stadsrummet används sedan för att kunna jämföra fasader mellan olika stadsrum. Se Figur 1 nedan.
Figur 1 Optisk skala som förklara avståndet som är 1:1, 1:2, 1:3 och 1:4
Genom att behålla samma upplevda avstånd från fasaden över de olika platserna skapar de mer trovärdigt i jämförelsen mellan de. Belysningen på fasader utformas oftast efter byggandes axialitet. Den optiska skalan bygger på byggandes axialitet och binder därför samman fasaden med stadsrummet. Wulz presenterar även olika sätt för att kartlägga en fasad i stadsrummet. Fasaderna går att kartlägga gentemot sin relation mot gaturummet på två sätt, det första i Figur 1 tar upp hur fasaden hänger ihop med andra fasader i stadsrummet A-D medan E-H tar upp hur fasaden hänger ihop med gaturummet (Wulz, 1991) (Tabell 4). Radhus har ofta en bunden position (B) enligt teorin medan Flatiron byggnaden, i staden New York är ett tydligt exempel på en fasad som definieras som i gatan (G) enligt teorin. Detta är viktigt att förstå för att kunna jämföra fasader på ett sätt som skapar reabillitet. För att kunna jämföra fasaderna mellan stadsrum som i sig är unika krävs metoder som kan specificera själva fasaden i stadsrummet. Tabell 4 Fasadens relation till stadsrummet och gatan. A) fristående position, B) bunden position, C) hörn position = ytterhörn, D) hörnposition = Innerhörn, E) intill gatan, F) vid gatan, G) i gatan, H) bredvid gatan.
3 Metod och genomförande
Arbetet genomfördes med beprövade analysmetoder för att ta reda på hur man bör använda belysning på historiska fasader i sammanhang med stadsrummet. Frågeställningen
undersöktes genom fallstudier med kvalitativa observationer. Metoderna som användes är baserade och vidareutvecklad från den funna teorin i tidigare kapitel. I kapitlet presenteras de valda metoderna och hur de använts. Under genomförandet fastställs metod,
litteratursökning och urvalsprocess.
3.1 Metoder
Fallstudie som metod
Fallstudien hade som syfte att skapa en djupare förståelse inom ett ämne, detta genom att man undersöker ämnet på djupet med hjälp av olika verktyg.
Verktygen som användes inom denna studie var en strukturerad observation där de historiska fasaderna och det intilliggande stadsrummet utvärderas efter ett frågeformulär. Wänström Lindh nämner i sin bok ”Ljusdesign och rumsgestaltning” (2018) att man borde använda sig av flera olika analysmetoder och på så sätt skapa sig nya metoder som fungerar till ämnet (2018). Fallstudien genomfördes enligt bilaga 1 Observationsmall.
Lynch och Branzells metoder
Lynch/Branzell analyserar stadsrummet i sin helhet vilket ger förståelse av en plats eller område och hur människor använder den genom stråk, landmärken, knutpunkter, avgränsningar. Under studiens gång användes metoden för att analysera stadsrummet och ge en förståelse för platsen i sin helhet (se bilaga 2,3,4).
PERCIFAL
PERCIFAL metoden användes för att analysera upplevelsen av ljuset på fasaden. PERCIFAL ger en bild om hur ljusrummet uppleves. I observationen av objekten syftar den bara på ljusrummet på fasaden och inte ljuset i stadsrummet. Detta för att avgränsa för att kunna jämföra ljusrummet på fasaden med upplevelsen av stadsrummet.
FOG
För att utvärdera fasaden ifrån en blickriktning och ta det i förhållande till stadsrummet så har författarna skapat en metod som kallas FOG. Ordet FOG valdes ifrån engelska ordet fog, som står för dimma. FOG är baserad på metoder tidigare presenterade i teoretiskt ramverk, Lynch och Branzells, Cullen analys och optisk skala. Metoden använder sig av Lynch/Branzell i sitt redovisningssätt, topp vy på en karta för att presentera och ge en överblick av det upplevda stadsrummet. Genom att använda kartläggning från metoden kan man systematisera olika stadsrum för att kunna jämföra de. Cullens metod kombineras med Lynch Branzell för och genomföra en mer uppfattad presentation av stadsrummet. Den är mer lös än Lynch Branzell då den är baserad på den faktiska upplevelsen och är inte begränsad till att rita en karta utan förmedlar det som är upplevt ifrån en fast punkt. Genom att behålla samma upplevda avstånd enligt optiska skalan (Figur 1) från fasaden över de olika platserna skapar de mer trovärdigt i jämförelsen mellan de. Metoden går ut på att man placerar sig på avstånds punkter enligt Wulz optiska skala, 1:1, 1:2 och 1:3. Man genomför sedan en snabb skiss av det man observerar och fångar upp det som drar fokus för ögonen. Skissen speglar den upplevda känslan av det observerade objektet och dess omgivning. Det som inte tar fokus för ögonen eller hamnar i periferin uppfattas som en ”dimma” som befinner sig på platsen. Metoden är menad för att utvärdera fasaden i samband med stadsrummet.
Symbolerna i Tabell 5 användes för att redovisa FOG. Dessa symboler användes för presentation av FOG.
Tabell 5 Symboler som används för att redovisa FOG Symbol Förklaring
Observatörens placering och dess blickriktning betonas med hjälp av pilen.
!
FokuspunkterGränser
Upplevt djup på fasaden
3.2 Genomförande
Fallstudier
Det valdes ut tre objekt till fallstudien. De tre objekten valdes ut baserat på deras tillgänglighet för att genomföra studien och på basis av deras historia till det intilliggande stadsrummet. Tillgänglighet var en avgörande aspekt då studien utfördes. Objekten valdes utifrån att det existerade vissa skillnader och variation för att undersöka ifall det fanns generaliserbarhet mellan objekten (Patel & Davidson, 2011). Variation var en viktig aspekt i vår studie för att kunna se hur vår metod FOG fungerande under olika förutsättningar. Observationer genomfördes enligt framtagen observationsmall, se bilaga 1.
Dagtid var observationerna i ordningen Lynch/Branzell, väder, Optisk Skala och FOG. Nattetid var ordningen Lynch/Branzell, väder, Optisk Skala, PERCIFAL och FOG. PERCIFAL genomfördes bara nattetid då metoden utvärderar belysning och är därför inte applicerbara dagtid. Platserna fotograferas för att få en dokumentation av platsen och dess område. Litteraturundersökning
Litteratur söktes för att skapa en grundlig förståelse om ämnet samt för att erhålla kunskapen som behövdes för att utföra studien. Datainsamlingen skedde i form av böcker lånade från högskolebiblioteket på Jönköping University, vetenskapliga tidskrifter och avhandlingar. Databaserna som användes var PRIMO, Scopus, Proquest och Diva. För att hitta information så användes snöbollssökningar på sökorden historiska byggnader, fasadbelysning, ljusrum, perception. Snöbollssökning är en vanlig och användbar metod att använda i kvalitativ forskning (Kirchherr & Katarina, 2018). Metoden bygger på att hitta referenser ifrån en källa och sedan undersöka dess referenser eller vilka som refererar till den, och på så sätt bygga upp en referensbank.
Rådhuset och Rådhusparken i Jönköping
Rådhuset i Jönköping uppfördes år 1867 och är ett betydelsefullt landmärke för Jönköping. Byggnaden ligger centralt i staden. År 2005 fick fasaden belysning. Byggnaden valdes av bekvämlighetsskäl då det är en central och tillgänglig byggnad i Jönköping. Det intilliggande stadsrummet består av parkarmaturer som 2019 blev nyrenoverad med ny LED teknik för att göra den mindre bländande. I stadsrummet finns även större master med spotlights som har en direkt ljusfördelning och en bred spridning för att ge ett allmänljus parken.
Observerar man bild B i Tabell 6 såg man att byggnaden rådhuset i Jönköping hade en fristående position ifrån andra byggnader och placerad i gatan (Tabell 4).
Tabell 6 A) Satellitbild på rådhuset och rådhusparken. B) Fasadbild på rådhuset i Jönköping
A: Satellitbild på Rådhuset och rådhusparken i Jönköping, Inramningen markerar rådhuset, Bilden är tagen ifrån Google Maps
B: Fasadbild på Rådhuset i Jönköping, framför fasaden var en tillfällig konstutställning plaserad.
Grand Hôtel och Strömkajen i Stockholm
Huvudbyggnaden uppfördes 1874 och är ett stort landmärke i Stockholm. Byggnaden har en utsmyckad fasad som 2018 blev renoverade och ny belysning installerades.
Stadsrummet som ligger intill består av en gång- och cykelväg som ligger intill fasaden, samt en tvåfilig bilväg som är bredvid vattnet och kajen. Belysningen i området är vägbelysningsarmaturer som används för att belysa vägen men som även ”slaskar” ut mot kajen och fasaden. Observerar man bild B i Tabell 7 såg man att byggnaden Grand Hôtel i Stockholm hade en Ytterhörns position placerad intill gatan (Fel! Hittar inte referenskälla.).
Tabell 7 A) Satellitbild på Grand Hôtel och strömkajen i Stockholm. B) Fasadbild på Grand Hôtel i Stockholm.
A) Satellitbild på Grand Hôtel och strömkajen i Stockholm, Inramningen markerar Grand Hôtel. Bild tagen ifrån Google Maps
Stadshuset och Gustaf Adolfs torg i Göteborg
Stadshuset i Göteborg är en byggnad som har mycket historia och betydelse för invånarna i Göteborg. Byggnaden uppfördes år 1759 och fick en kulturmärkning som byggnadsminne år 1968. I stadsrummet intill finns Gustaf Adolfs torg. Torget är belyst med stora historiska rundstrålande parkarmaturer. Intill stadshuset fasad finns det höga stolparmaturer som ger ett allmänljus. Observerar man bild B i Tabell 8 såg man att byggnaden Stadshuset i Göteborg hade en bunden position till andra byggnader placerad intill gatan (Fel! Hittar inte referenskälla.).
Tabell 8 A) Satellitbild på stadshuset och Gustaf Adolfs torg i Göteborg. B) Fasadbild på stadshuset i Göteborg
A: Satellit bild på Stadshuset och Gustaf Adolfs Torg i Göteborg, Inramningen markerar stadshuset. Bilden är tagen ifrån Google Maps
4 Resultat och analys
Kapitlet är uppdelat i de olika objekten Rådhuset, Grand Hôtel och Stadshuset. I varje objekt presenteras sedan:Miljöbeskrivningarna innehåller en sammanfattning för den observerade platsen som använder sig av Lynch/Branzell och observatörernas uppfattning av området. PERCIFAL beskriver det upplevda ljuset avgränsat till fasaden.
FOG presenterar skillnaden mellan upplevelsen dag och natt samt hur platsen upplevs på olika avstånd i stadsrummet.
4.1 Rådhuset och Rådhusparken i Jönköping
4.1.1 Miljöbeskrivning
Rådhusparken har många stråk och agerar som ett passageområde för gångtrafikanter. Platsen har väldigt korta siktlinjer ochett fåtal landmärken i form av statyer och en fontän. I parken finns en utomhusscen. Det finns platser med bänkar som skapar möjligheter till vila. Nattetid blir platsen ett väldigt mörkt hål och mycket färre människor passerar igenom platsen. Det befintliga ljuset lyser upp och skapar någon form av orienterbarhet genom parken, siktlinjerna är korta och känns mer påtagliga då det är svårt att få en överblick över området. Platsens in/utgångar blir svår definierade på platsen nattetid. När observationen genomfördes var det en konstutställning placerad på gårdsplan framför fasaden.
Se bilaga 2 Lynch/Branzell Rådhuset för att få en översiktlig karta på området.
Figur 2 Rådhuset i Jönköping. Framför fasaden var en tillfällig konstutställning placerad.
4.1.2 PERCIFAL
I studien har vi försökt att bortse från konstutställningen och bara observerat fasaden. Ljusnivån på byggnaden upplevdes varierad. Ljusfördelning är väldigt centrerad på mitten av byggnaden men är svagare ljusnivå vid flyglarna. Ljusnivå upplevdes starkare då ljusfördelningen är så pass varierad och därför uppstår en kontrast som gör att ljusnivå uppleves starkare. Ljusnivå i sig är lågmäld i stadsrummet men då ljusfördelningen är så varierad över fasaden uppleves den starkare. Skuggorna på stora delar av fasaden är markanta medan ljuset runt entré är rundstrålande vilket skapar därför mjuka och intetsägande skuggor. Fasaden har ljusfläckar runt armaturerna och vid toppen där flaggstången är monterad. Det ströljus som träffar fönsterna skapar små reflexer. Ljuset på platsen är inte bländande. Ljusets
4.1.3 FOG
Tabell 9 FOG analys av rådhusparken och rådhuset i Jönköping. A) 1:1 dagtid, B) 1:1 natt, C) 1:2 dag, D) 1:2 natt, E) 1:3 dag, F) 1:3 natt. Symbolförklaring av de använda symbolerna i figurerna av FOG.
A: FOG 1:1 Dag Rådhuset
Mittpartiet är en entré som har utstickande ornamentala delar. Flyglarna träder inte fram utan ligger i bakgrunden. Man kan tydligt se gränserna som omringar platsen.
B: FOG 1:1 Natt Rådhuset
Mittpartiet träder fram kraftigt, och skapar ett djup i fasadens, flyglarna träder fram en del men inte lika mycket som mittpartiet. Gränserna är fortfarande tydliga.
C: FOG 1:2 Dag Rådhuset
Mittpartiet sticker ut och syns tydligt. Söder flygeln på byggnaden skyms av träd och försvinner lite jämfört med den norra flygeln. Gränserna förflyttar sig med observatören. På söder sida av parken träder en scen fram som inte syntes på 1:1. Allén skymmer gårdsplanen och gör att de rummet uppleves större och svårdefinierat då man kollar in genom en smalt upplevde korridor.
D: FOG 1:2 Natt Rådhuset
Mittpartiet tar fokus och får mer djup än tidigare. Söder flygel försvinner och norra flygen får ett större djup än innan. Gränserna blir tydligare än vad dom var under dagtiden, man ser mer av gårdsplanen. Gårdsplans rummet uppleves nu i helhet och känns inte större nu utan är mer definierat än vad det gjorde dagtid. Scenen i söder träder fram kraftigt och tar mycket fokus. Scenen är mycket tydligare natt än dag.
E: FOG 1:3 Dag Rådhuset
Observatörerna placerades bredvid fontänen vilket skymde sikt. Fasaden upplevdes som en platt bakgrund till rådhusparken, Mittpartiet på fasaden försvann ur focusfokus medan flyglarna träde fram mer. Scenen och stråket till scenen träder fram och blir tydligare. Lövverken avgränsar stråken genom parken.
F: FOG 1:3 Natt Rådhuset
Observatörerna placerades bredvid fontänen vilket skymde sikt. Fasaden upplevdes som en bakgrund till rådhusparken. Fasaden hade här ett djup på natten som inte fanns på dagen. Scenen tog fokus och var tydlig i stadsrummet, dock så hade stråket till scenen försvunnit på grund av avsaknad belysning. Gränserna i parken var tydliga trots mörkret.
Symbol Förklaring
Observatörens placering och dess blickriktning betonas med hjälp av pilen.
!
FokuspunkterGränser
4.2 Grand Hôtel och Strömkajen i Stockholm
4.2.1 Miljöbeskrivning
Dagtid smälter Grand Hôtel in i stadsrummet och uppfattas mer som en alldaglig byggnad. Platsen har många stråk och mötesplatser. Intill fasaden går en bilväg och gång och cykelväg. Från strömkajen avgår många båtturer och därför har platsen mycket rörelse under dagen. Ut över vatten bildades långa siktlinjer i kontrast mot gatornas stängda vyer. Nattetid blir Grand Hôtel en monumental byggnad. Rörelsen på platsen minskar nattetid. De långa siktlinjerna över vattnet avgränsar platsen och bidrar till ett stort stadsrum som sträcker sig mellan öarna i Stockholm. I stadsrummet framkommer även Slottet som ett landmärke på andra sidan vattnet. Se bilaga 3 Lynch/Branzell Grand Hôtel: för att få en översiktlig karta på området.
Figur 3 Fasadbild på Grand Hôtel i Stockholm nattetid
4.2.2 Percifal
Ljusnivå upplevdes lågmäld och diskret. Ljusfördelningen på fasaden upplevdes intensivare högre upp mot taket, accentljuset på kolumnerna har en mjuk ljus övergång. Skuggorna skapar en dramatisk känsla som främjar arkitekturen och framhäver fasadens ytmaterial. I skuggorna uppstår också de armaturer som har slutat lysa då det framträder som mörka fläckar. Nästan varje armatur skapar en ljusfläck, som målar fasaden. Ljuskällorna högst upp på fasaden skapar ett glimmer. Färgtemperaturen uppskattas till att vara mellan 2700K och 3000K. Ytfärgen på fasaden upplevs aprikosfärgad. Se bilaga 4: Lynch/Branzell Grand Hôtel för att få en översiktlig karta på området.
4.2.3 FOG
Tabell 10 FOG analys av Grand Hôtel och strömkajen i Stockholm. A) 1:1 dagtid, B) 1:1 natt, C) 1:3 dag, D) 1:3 Natt. Symbolförklaring av dom använda symbolerna i figurerna av FOG
A: FOG 1:1 Dag Grand Hôtel
Fasaden smälter ihop med intilliggande byggnader. Bolindiska palatset är den fasaden som tar mest fokus på dagen, gatan till väster om fasaden syns tydligt.
B: FOG 1:1 Natt Grand Hôtel
Fasaden träder kraftigt fram och tar all fokus i området. Allmän belysning på vägen hamnar i skymundan i förhållande till fasadbelysningen. Intilliggande fasader försvinner. Entrén på fasaden får ett djup som inte fanns dagtid.
C: FOG 1:3 Dag Grand Hôtel
Fasaden och de intilliggande fasaderna upplevs platta och intetsägande, detta på grund av att alla är ornamenterande vilket gör att det bli en norm i stadsrummet. Fokuspunkten som dyker upp är en ”trappa” som är placerad framför bolindiska palatsen och är vänd mot slottet och båtkuren som ligger placerad framför Grand Hôtel. Båtkuren har en udda form, detta gör att den sticker ut ifrån sammanhanget och tar fokus.
D: FOG 1:3 Natt Grand Hôtel
Fasaden på Grand Hôtel framhävs och tar mycket fokus i stadsrummet. Intilliggande byggnader har ingen fasadbelysning vilket gör att dom hamnar i skymundan och inte framhävs. Fasaden har inte samma djup som upplevs på 1:1 Natt. Trappan framför bolindiska palatset är ljussatt och har en kraftig ljusnivå vilket drar till sig fokus. Till väster om Grand Hôtel är svenska Handelsbanken som har en neonskylt på taket som tar fokus.
Symbol Förklaring
Observatörens placering och dess blickriktning betonas med hjälp av pilen.
!
FokuspunkterGränser
4.3 Stadshuset och Gustaf Adolfs torg i Göteborg
4.3.1 Miljöbeskrivning
I anslutning till fasaden ligger Gustaf Adolfs Torg. Ett öppet torg och central plats i Göteborgs historia. På dagen är det mycket rörelse över torget då varje hörn av torget agerar som entré/utgång och folk går frekvent över torget. Det största landmärket är Gustaf Adolfs statyn i mitten av torget. stadshuset uppfattas som alldagligt gentemot Gustaf Adolfs statyn. Hamnkanalen ligger i anknytning till platsen vilket gör att den känns väldigt öppen men avgränsas av den frekventa kollektiv trafiken runt torget.
Under natten är det mindre rörelse på platsen trots att kollektivtrafiken fortsätter som vanligt. Platsen känns ännu mer avlägsen och fristående från resten av stadsrummet. Gustaf Adolfs statyn är i klart fokus i center av torget med sin belysning. Stadshuset uppleves mer alldagligt och sekundärt mot statyn. Byggnaden i anknytning till stadshuset, börsen är en mer
ornamenterad byggnad som med hjälp av fasadbelysnings framhävs mer nattetid. Se bilaga 4 Lynch/Branzell Stadshuset: för att få en översiktlig karta på området.
Figur 4 Fasadbild på stadshuset och Gustaf Adolfs torg i Göteborg nattetid
4.3.2 PERCIFAL
Ljusnivå på fasaden upplevdes lågmäld och diskret, Ljusfördelningen på fasaden var intensivast vid entré partiet då det fanns avsatta armaturer där, på resterande delar av fasaden var det en lätt gradient som avtog upp mot taket. Skuggorna var skarpa runt entrén med svaga diffusa skuggor på större delen av fasaden. Ljusfläckarna på fasaden var svaga. Ett glimmer upplevdes på stadsvapnet. De reflektioner som uppstår kommer annars ifrån
reflektioner på fönsterna runt entrén. Bländningen som man uppfattade kom ifrån belysnings stolparna som kastade ett rundstrålat ljus och var placerat framför fasaden. Färgtemperaturen upplevdes varmvitt.
4.3.3 FOG
Tabell 11 FOG analys av Stadshuset och Gustaf Adolfs torg i Göteborg. A) 1:1 dagtid, B) 1:1 natt. C) 1:2 dag, D) 1:2 Natt. E) 1:3 Dag, F) 1:3 Natt. Symbolförklaring av dom använda symbolerna i figurerna av FOG
A: FOG 1:1 Dag Stadshuset
Fasaden upplevs dold och det som tar fokus är entrén på byggnaden.
B: FOG 1:1 Natt Stadshuset
Fasaden blir väldigt platt och upplevs bortglömd, då inte entrén används under kvällen nattetid har den hamnat i skymundan. Stora delar av fasaden upplevdes platt medan det fanns ett djup vid entrén. Nära observationsplatsen var en parkarmatur placerad som drog mycket fokus och bländade till en mindre grad. Öster om stadshuset befann sig börsen som har en ornamenterad fasad och en del fasadbelysning som dramatiserar fasaden. Fasaden väster om stadshuset är belyst med en gatuarmatur som är placerad intill fasaden.
C: FOG 1:2 Dag Stadshuset
På grund av placeringen av statyn behövdes platsen analyseras från båda sidorna av statyn. De intilliggande byggnader har en mer utsmyckad arkitektur framhäver som mer intressanta och agerar som en ram för stadshuset. Stadshuset får ett tydligare djup med entrén som står framför och resterande fasaden som är bakom.
D: FOG 1:2 Natt Stadshuset
På grund av placeringen av statyn behövdes platsen analyseras från båda sidorna av statyn.
Likt analysen på 1:1 Natt har fasaden ett djup vid entrén men här tillkommer också börsen som en kraftigare fokuspunkt samt som den får ett större djup.
E: FOG 1:3 Dag Stadshuset
På grund av placeringen av statyn behövdes platsen analyseras från båda sidorna av statyn. Fasaderna upplevs platta och känns intetsägande, Börsen till öster om fasaden träder fram mest och skapar en fokuspunkt. I förhållandet till statyn uppleves fasaderna som en bakgrund.
F: FOG 1:3 Natt Stadshuset
På grund av placeringen av statyn behövdes platsen analyseras från båda sidorna av statyn.
Fasaden upplevs som en bakgrund till statyn. Dom intilliggande parkaraturerna bländar och tar mycket fokus från fasaden. Börsen och entrén på stadshuset har fortfarande ett djup.
Symbol Förklaring
Observatörens placering och dess blickriktning betonas med hjälp av pilen.
!
FokuspunkterGränser
5 Diskussion och slutsatser
Kapitlet är uppdelat i resultatdiskussion, metoddiskussion, slutsatser och rekommendationer och vidare forskning. Under resultatdiskussion tas det upp vilka resultatet författarna fick, vilka delar som kan ha på verkat resultatet. Metoddiskussionen tar upp vilka delar i studien som kan ses som bristande eller inte, den tar upp svårigheter som har kommit upp under studiens gång och hur dom har tacklats. Slutsatser och rekommendationer är författarnas åsikter om hur man ska arbeta med belysning på historiska byggnaders samt hur man ska använda sig av FOG. Vidare forskning tar upp delar som författarna tycker borde studeras vidare och utvecklas mer.
5.1 Resultatdiskussion
Efter att ha utvärderat de olika fasaderna kan vi se att desto mer detaljerade en fasad är, ju högre komplexitet och mer möjligheter till att öka platsens exklusivitet med belysning.
Då fasadbelysningen förmodligen ökar den exklusiva känslan så ökar också det sociala värdet av platsen vilket leder till social hållbarhet.
I våra observationer hittade vi samband att belysning kan öka igenkänningsfaktor mellan en plats dagtid och nattetid. Detta stärks av (Mansfield, 2017; Górczewska, 2011) som säger att en plats ska helst vara igenkänningsbar både i dagtid och nattetid. Fasaden är en del av stadsrummet och påverkas därför av den. Är fasaden inte så ornamenterad så som stadshuset i Göteborg blir den mer en bakgrund till stadsrummet nattetid och dagtid. Med fasadbelysning kan dock en fasad gå från att vara bakgrund dagtid till i fokus nattetid så som Grand Hôtel i Stockholm.
När Rådhuset i Jönköping observerades nattetid upplevdes platsen som mer vänlig men den skapar också en kraftig känsla av otrygghet. Platsen har många olika korta siktlinjer som gör det är svårt att få en klar överblick om vad som är passagevägar på platsen vilket leder till känslan av otrygghet. Den ökade känslan av vänlighet framkommer ifrån att de finns en fast referenspunkt (fasaden) i stadsrummet. Den gör att man inte känner sig ensam samt att man enkelt kan lokalisera sig i parken.
När Grand Hôtel i Stockholm observerades nattetid skapade belysningen en upplevelse som var mer ovanlig samt kaotisk. Den kaotiska upplevelsen kommer ifrån gatubelysningen som finns intill fasaden och inte ifrån den faktiska fasadbelysningen. Intill fasaden ligger en kontorsbyggnad som har ett aggressivt ljusrum som påverkar stadsrummet. Fasadbelysningen på Grand Hôtel upplevs som ovanlig och exklusive. Detta tros bero på belysning på offentliga fasader är sällsamt och därför upplevs mer exklusivt. Fasadbelysning på en historisk byggnad ger en bättre upplevelse av stadsrummet. Detta stärks av (Derek, 1997).
Stadshuset i Göteborg har ingen allmän fasadbelysning utan endast en liten spottarmatur som är riktad på stadsemblemet. Platsen upplevs ofärdig nattetid vilket beror på att det inte finns någon fasadbelysning. Då platsen undersöktes sist av de tre valda platserna har författarna troligtvis bias då det fanns en förväntan om att det skulle finnas en fasadbelysning. Platsen är en central punkt med mycket rörelse under dagen och blev därför väldigt lugn under natten då mindre människor rörde sig i området. Då det var mindre människor under natten upplevdes platsen som mer otrygg än vad den gjorde dagtid.
Jämför man Grand Hôtel och Gustaf Adolfs torg med varandra så är Grand Hôtel en mörkare plats än Gustaf Adolfs torg men den upplevs ljusare. Detta är på grund av konstrasterna med en ljus yta på en mörk bakgrund. Gustaf Adolfs torg upplevs som en ljus yta mot en mörk bakgrund, platsen har rundstrålande armaturer som bländar observatörer och ger en jämn allmänbelysning på platsen vilket suddar ut dom skarpa kontrasterna mellan ljust och mörkt (Wänström Lindh, 2018).
5. 2 Metoddiskussion
Observationsmetoderna är beprövade metoder som ofta används inom ljusdesign och forskning av belysning och arkitektur. Under observationerna fanns det vissa delar som inte kunde hållas konsekventa. Exempelvis vid observationen på Grand Hôtel var det inte möjligt att utföra en optisk skala 1:2 och FOG 1:2. Detta beror på att observationspunkterna blev placerade i vattnet och det fanns ej tillgång till båt. Dock så är inte platsen planerad efter att man ska befinna sig på avstånden 1:2 och därför kan detta bortses.
FOG är en ny och obeprövad metod som är speciellt framtagen för detta arbete. Den bygger på tidigare beprövade metoder men det är inte säkert än att den kan producera ett stabilt resultat. För att metoden skall resultera i tillräcklig validitet till arbetet så skulle man behövt pröva den i större utsträckning samt förfina redovisningen av den. FOG undersöker hur fasaden och stadsrummet samspelar med varandra för att se hur en person uppfattar platsen i sin helhet och vad som blir upplevt fokus i förhållande från fasaden.
Även fast man står på en byggnads axel (dvs när man står i position centrade framför byggandes fasad) blir det klart i fokus då det är en tydliga vertikal yta, i resultat syns det att andra saker tar fokus ifrån fasaden. FOG är bra för att kartlägga fasaden och förstå vad som tar fokus dagtid och nattetid. Vid planering av fasader i stadsrummet ses ofta fasaden som en scen med vertikala yta med en fast blickriktning. FOG identifierar det objekt i stadsrummet som ska förstärkas eller döljas för att fasadbelysningen ska upplevas i fokus eller kunna samspela med resten av stadsrummet. Författarna anser att FOG är en bra och användbar metod som borde användas i framtiden när man ska observera och utvärderar objekt i ett stadsrum. FOG är något som kan användas vid planering av fasader då dessa planeras som 2D vertikala scener, men också andra objekt så som till exempel statyer. Då bör man dock utvärdera alla olika sidorna för att få en bra överblick hur det kan upplevas samt vad det är som drar fokus från objektet.
Författarna som genomförde observationerna är två studenter med en snarlik utbildning, för att få en större representation skulle man behövt vara fler personer som genomförde observationerna. Observatörerna kunde i så fall bestå av personer både kunniga inom området ljusdesign och personer utan denna ämneskunskap. Brist på tid och resurser avgränsade studien till tre objekt. För att hitta tydligare samband hade man behövt kolla på fler objekt och med fler observatörer. Under tiden som de olika observationerna utförs så kan vädret variera mycket vilket kan påverka hur platserna upplevds. Då studien endast använde sig av två observatörer kan humöret ha en stor påverkan på hur platsen upplevs. Detta kan ha en stor påverkan på resultaten då själva studien är baserad på upplevelsen av objekt och platser. Påverkan av väder och externa faktorer kan undvikas genom att genomföra analyserna vid samma väderförhållanden.
5.3 Slutsatser och rekommendationer
Slutsatserna som dras från denna studie är att historiska byggnader är en viktig del i stadsrummet som behöver en väl genomarbetad ljusplanering för att bli uppskattad i stadsrummet nattetid. Människans upplevelse är viktig i planering av stadsrummet och får inte bli bortglömd med krav på siffror och standarder utan behövs ha i åtanke för att skapa hållbara miljöer. Då det inte finns några tidigare presentade slutsatser om just upplevelsen av belysning på historiska fasader utomhus är det svårt att jämföra resultaten. Upplevelsen av ljusrummet på historiska fasader påverkas av byggnadens och staden förutsättningar. Vid planering av fasadbelysning behöver därför dessa undersökas både dag och nattetid.
Ljusrummet ifrån fasader kan sträcka sig långt beroende på en fasads kommunikationsstyrka och känns ofta ovanligt då det är sällsynt med fasadbelysning på offentliga byggnader. Med kommunikationsstyrka menas hur långt bort en fasadbelysnings kan ses. Fasadbelysningen på historiska byggnaderna har en stor påverkan på platsen som den befinner sig i. Beroende på om det är en ornamental byggnad eller om den har en platt fasad så skapas det många olika känslor som kan vara både rofyllda och skrämmande.
En byggnads möjlighet till bra fasadbelysningen är baserat i hur ornamenterad fasaden är. Är en historisk fasad utsmyckade har den större möjlighet att förmedla sin historia och påverka stadsrummet. En enklare fasaden har inte lika stora möjligheter till fasadbelysning och ska därför övervägas mer noggrant ifall den ska belysas.
Fasadens position till stadsrummet hör ihop med ornamenteringen av fasaden. En fristående fasad (se Fel! Hittar inte referenskälla.) i stadsrummet kan i stort sett alltid ha fasadbelysning oavsett fasadens ornamentering. Har en fasad hörnposition ytterhörn (se Fel! Hittar inte referenskälla.) i stadsrummet är ornamentering en viktig del. Men det som påverkar mest är fasadens kommunikationsstyrka. Är fasaden i ett stängt stadsrum bör det vara mer försiktigt med hur mycket man ska belysa. Om fasaden är i ett mer öppet stadsrum så som vid Grand Hôtel i Stockholm då fasbelysning kan bli sedd från långt bort behöver inte fasaden vara ornamenterad för att belysas. Har fasaden en stark kommunikationsstyrka behöver inte fasaden vara jätte ornamenterad för att kunna harmonisera med resten av stadsrummet. Är fasaden bunden (se Fel! Hittar inte referenskälla.) spelar ornamentering på byggnad stor roll ifall byggnaden ska ha fasadbelysningen. En byggnad utan ornamentering såsom stadshuset i Göteborg bör inte ha en fasadbelysning. Medan en historisk fasad med mer ornamentering bör ha fasadbelysning för att öka tillgänglighet till platsen och förmedla byggnadens historia.
Metoden FOG är ett bra verktyg vid planering av belysning på historiska fasader då man får reda på andra fokuspunkter i stadsrummet. FOG bör genomföras vid provbelysning för att se hur platsen kan förändras baserat på observations avståndet.
5.4 Vidare forskning
I dagsläget verkar det inte finnas tidigare studier på upplevelsen av ljusrum mellan fasader och det intilliggande stadsrummet. Författarna rekommenderar därför att fortsätta forskning på ämnet eftersom det i dagsläget är outforskat. Framtida forskning kan fokusera på hur andra yrkesverksamma ser på ämnet och hur dom skulle vilja att man går till väga när man planerar belysning för en historisk fasad. Då FOG inte är en vedertagen vetenskaplig metod bör den utvärderas och analyseras med avseende på hur den skall användas rent praktiskt och hur den uppnår högre validitet. Metoden bör utforskas och det går även att använda metoden för att undersöka andra typer av objekt, till exempel statyer eller byggnader i sin helhet.
Referenser
Åkerlund, L., & Österlund, J. (2010). Utredning av processen för belysningsdesign i kulturmiljöer. Jönköping: JTH, Lighting design.
Archibald, M. (den 18 03 2019). Downtown halifax. Hämtat från https://downtownhalifax.ca/sites/default/files/facade_lighting_guidelines_2019_0.pdf Arnkil, H., Fridell, A., Karin, Klarén, U., & Matusiak, B. (2011). PERCIFAL: Visual analysis of space,
light and colour. Interaction of Colour & Light in the Arts and Sciences, (ss. 229-232). Zurich. Branzell, A. (1995). Något om ... liten skissbok om det upplevda rummet. Götegorg: Chalmers
tekniska högskola.
Cullen, G. (1971). The concise townscape. London: Architectural P.
Denscombe, M., & Larson, P. (2018). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Derek, P. (1997). Lighting historic Buildings. Oxford: Architectural Press.
Garnet, J. (2016). Ut ur mörkert Ljusetes och belysningens kulturhistoria. Lund: Historisk Media. Górczewska, M. (den - - 2011). Some aspects of architectural lighting of Historical Buildings.
WITPress, ss. 107-116.
Historic England. (2007). Historic England. Hämtat från HELM:
https://historicengland.org.uk/images-books/publications/external-lighting-for-historic-buildings/external-lighting2/
Jacobsen, K. J. (1993). Intervju: Konsten att lysna och fråga. Lund: Studentliteratur.
Kelly, K. (2017). A different type of lighting research– A qualitative methodology. Lighting Research
& Technology, 49(8), 933–942.
Kirchherr, J., & Katarina, c. (2018). Enhancing the sample diversity of snowball samples:
Recommendations from a research project on anti-dam movements in Southeast Asia. San
Francisco: Public Library of Science.
Kiycshi, O. (1998). Lanscape Lighting Design Book. München: Verlag George D.W. Callawey. Kjellström, C., & Nyström, M. (2019). Belysningens och stadsrummets inverkan på våldsbrott.
Jönköping: JTH.
Küller, R. (1972). A Semantic Model for Describing Perceived Environment. Stockholm: Byggforskningsrådet D12.
Kvale, S., Brinkman, S., & Torhell, S. (2014). Den Kvalitativa forskningsintervjun (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Leech, B. L. (2002). Asking questions: Techniques for semistructured interviews. PS: Political
Science & Politics, 665-668.
Liljefors, A. (2006). Ljus och färg seendets rum. i K. Fridell, Forkare och praktiker om färg, ljus, rum (ss. 229-251). Stockholm: Forskningsrådet Formas.
Lynch, K. (1960). The image of the city. Cambridge: The MIT Press.
Mansfield, K. (den 21 9 2017). Architectural lighting design: A research review over 50 years. The
Society of Light and Lighting, ss. 80-97.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens Grunder - Att planera, Genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Starby, L. (2006). En bok om belysning. Stockholm: Ljuskultur.
Wänström Lindh, U. (2018). Ljusdesign och rumsgestaltning. Lund: Studentlitteratur. Wulz, F. F. (1991). Fasaden & stadsrummet. Stockholm: Byggförlaget.
