• No results found

Rekommendationer Om Mål För Behörighetsgivande Högskolepedagogisk Utbildning Samt ömsesidigt Erkännande Nov2005 – HAR REVIDERATS 2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Rekommendationer Om Mål För Behörighetsgivande Högskolepedagogisk Utbildning Samt ömsesidigt Erkännande Nov2005 – HAR REVIDERATS 2016"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sveriges Universitets-

2005-11-17

& Högskoleförbund

Rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk

utbildning samt ömsesidigt erkännande

Förbundsförsamlingen beslutade vid sitt sammanträde den 17 november 2005 att anta

rekommendationer till målbeskrivningar och att bedömning gjord på ett lärosäte att om målen

är uppfyllda för en individ skall erkännas på ett annat.

Mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning

Omfattning:

Den behörighetsgivande utbildningen i högskolepedagogik omfattar sammanlagt minst 10 veckors heltidsstudier. Förkunskaperna utgörs av krav på examen från grundläggande högskoleutbildning eller motsvarande kompetens förvärvad genom yrkesverksamhet.

Mål

(utöver de allmänna målen i 1 kap 9 § högskolelagen fram till 2007, och efter den 1/7 2007 i enlighet med de målformuleringar som kommer att beslutas för den avancerade nivån)

Den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningens övergripande mål är:

• Att kursdeltagaren skall ha utvecklat kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som grund för att arbeta professionellt som lärare inom högskolan

Detta innebär att kursdeltagaren skall ha utvecklat

• Kunskaper om studenters lärande i högre utbildning utifrån teori och forskning med utbildningsvetenskaplig relevans eller motsvarande utifrån relevant konstnärligt utvecklingsarbete.

• Förmåga att planera, undervisa i, examinera samt utvärdera högskoleutbildning på

vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet och att stödja individers och gruppers lärande.

• Ett reflekterande förhållningssätt till den egna lärarrollen och till värdegrundsfrågor såsom vetenskaplighet/ konstnärlighet, demokrati, jämställdhet och likabehandling iden högre utbildningen.

• Kunskaper om samhällets mål och regelverk för verksamheten inom högre utbildning. • Förmåga att tillvarata, analysera och kommunicera egna och andras erfarenheter samt

relevanta forskningsresultat/resultat av konstnärligt utvecklingsarbete som grund för utveckling av utbildningen och av den egna professionen.

• Och redovisat ett självständigt arbete som behandlar utbildning och undervisning inom det egna kunskapsområdet relaterat till relevant utbildningsvetenskaplig teori och forskning.

References

Related documents

Detta yttrande tycks bygga på föreställningen att det skulle få rättsverkningar för en enskild sökande om hemkom- munen i ett fall som avses i 19 d § skulle besluta att vägra

I detta nummer har vi låtit såväl professorer som dokto- rander komma till tals och vi hoppas att deras artiklar ska kunna stimulera till en diskussion om den högre ut- bildningen

Sveriges ambassadör i Indonesien, Johanna Brismar Skoog, sade i ett uttalande att när Indonesien går mot en mer innovativ ekonomi och visar ett ökande intresse för svenska

Förhoppningen är att Högskolepedagogisk debatt på så sätt ska bli ett aktivt forum för debatt och erfarenhetsutbyte men också vara en plats där goda exempel från undervisning

Detta följer den indelning som Gunnarsson och Öhman (1997) kunde se i sin studie, där naturvetenskap och medicin var de områden där engelskan användes som mest. I enkät 1 var

Om en studerande har antagits till en behörighetsgivande förutbildning enligt den upphävda förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet

Om studenter ska ta ansvar för sitt lärande borde det vara vanligare att studenter inte kom på föreläsningar för att de hade bättre alterna- tiv, i form av att de vände sig

– visa på sådan muntlig och skriftlig språklig förmåga och färdighet som krävs för att på en klar och tydlig akademisk engelska redogöra för och diskutera sina slutsatser