Skolpersonals uppfattningar gällande RF-SISU:s rörelsesatsning för elever : En kvalitativ undersökning

Akademin för hälsa, vård och välfärd

SKOLPERSONALS UPPFATTNINGAR

GÄLLANDE RF-SISU:S

RÖRELSESATSNING FÖR ELEVER

En kvalitativ undersökning

SIGNE FRIDELL

Handledare: Helena Olsson Examinator: Elisabeth Jansson Seminariedatum: 2o21-04-27 Betygsdatum: 2o21-05-07

SAMMANFATTNING

Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor för god hälsa och att redan i tidig ålder vara fysiskt aktiv har visat sig medföra många positiva effekter för hälsan. För att få fler barn och unga fysiskt aktiva har Riksidrottsförbundet (RF-SISU) fått i uppdrag av regeringen att genomföra en rörelsesatsning på skolor runt om i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka uppfattningar hos skolpersonal gällande

förutsättningar för, och effekter av Riksidrottsförbundets rörelsesatsning i Sörmland. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats använts där data samlats in genom

semistrukturerade intervjuer. Informanterna valdes genom ett målinriktat urval och fem personal från olika skolor i Sörmland deltog i studien. Insamlade data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys.

Resultatet visade att förutsättningarna för att bedriva satsningen i samverkan med RF-SISU beskrivs som goda och att RF-SISU utgör ett viktigt stöd. Engagemanget till satsningen från ledningen och övrig skolpersonal varierar och ett lågt engagemang riskerar att försvåra arbetet. Att permanenta satsningen och att utbilda personal och vårdnadshavare i rörelseförståelse framkommer som faktorer som skulle underlätta arbetet. Satsningen uppfattas ha bidragit med positiva effekter för både elever och skolpersonal. Vidare är

slutsatserna att skolpersonals uppfattningar gällande förutsättningarna för, och effekterna av satsningen är goda.

ABSTRACT

Physical activity is a fundamental factor for good health and being physically active at an early age has been shown to have many positive effects on health. To engage more children and young people in physical activity, the Swedish Sports Confederation (RF-SISU) has been commissioned by the government to implement a movement initiative in schools around Sweden.

The purpose of this study is to investigate perceptions among school staff regarding the conditions for, and effects of, the Swedish Sports Confederation's movement initiative in Sörmland.

To answer the purpose of the study, a qualitative approach has been used where data has been collected through semi-structured interviews. The informants were selected through a targeted selection and five staff members from different schools in Sörmland participated in the study. Five members of the school staff from different schools in Sörmland participated in the study. Collected data were analyzed through a manifest qualitative content analysis. The results showed that the conditions for conducting the initiative in collaboration with RFSISU are described as good and that RF-SISU is an important support for getting both students and staff more active. The commitment to the initiative from the management and other school staff varies and a low commitment risks complicating the work. To make the initiative permanent and to train all staff and guardians in business understanding emerge as factors that could facilitate future work with the initiative. Furthermore, the investment is perceived to have contributed to many positive effects for both students and school staff. Furthermore, the conclusions are that school staff's perceptions regarding the conditions for, and the effects of, the investment are good.

Keywords: A member of the school staff, habitus, movement initiative, physical activity, physical literacy.

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 1

2 BAKGRUND ... 2

2.1 Fysisk aktivitet bland barn och unga ... 3

2.2 Förekomst av fysisk aktivitet bland barn och unga ... 4

2.3 Ojämlikhet i fysisk aktivitet bland barn och unga ... 4

2.4 Skolan som arena för fysisk aktivitet ... 4

2.5 Rörelsesatsning i skolan ... 5 2.6 Teoretiska utgångspunkter ... 6 2.6.1 Rörelseförståelse ... 6 2.6.2 Habitus ... 6 2.7 Problemformulering ... 7 3 SYFTE ... 7 4 METOD ... 7 4.1 Metodval ... 7

4.2 Urval och rekrytering ... 8

4.3 Datainsamling ... 8

4.4 Analysmetod ... 10

4.5 Kvalitetskriterier ... 12

4.6 Etiska överväganden ... 12

5 RESULTAT ... 13

5.1 Förutsättningar för att bedriva satsningen i samverkan med RF-SISU ... 13

5.1.1 Inspiration från RF-SISU ... 14

5.1.2 Stöd från RF-SISU ... 14

5.1.3 Utbildning i rörelseförståelse från RF-SISU ... 15

5.1.4 Nätverksträffar och föreläsningar från RF-SISU ... 16

5.2 Förutsättningar i skolverksamheten för att bedriva satsningen ... 16

5.2.2 Attityder från skolpersonal ... 17

5.3 Upplevda effekter av satsningen hos elever och skolpersonal ... 18

5.3.1 Uppfattade effekter på eleverna ... 18

5.3.2 Uppfattade effekter på skolpersonal ... 19

6 DISKUSSION ... 20 6.1 Metoddiskussion ... 20 6.1.1 Metoddiskussion ... 20 6.1.2 Urvaldiskussion ... 20 6.1.3 Datainsamlingsdiskussion ... 21 6.1.4 Analysdiskussion ... 21

6.1.5 Diskussion kring kvalitetskriterier ... 22

6.1.6 Diskussion kring etiska överväganden ... 23

6.2 Resultatdiskussion ... 24

6.2.1 Diskussion kring förutsättningarna för att bedriva satsningen i samverkan med RF-SISU ... 24

6.2.2 Diskussion kring förutsättningarna i skolverksamheten för att bedriva satsningen ... 25

6.2.3 Diskussion kring upplevda effekter ... 25

7 SLUTSATSER ... 26 7.1 Praktisk tillämpning ... 27 8 FRAMTIDA FORSKNING ... 27 REFERENSLISTA ... 28 BILAGA A MISSIVBREV BILAGA B INTERVJUGUIDE

1 INTRODUKTION

Fysisk aktivitet är en grundläggande faktor för god hälsa. Att redan i tidig ålder vara fysiskt aktiv bidrar till positiva effekter för såväl den enskilde individen som för samhället i stort på både kort och lång sikt. Trots all den tidigare forskning och rekommendationer som finns inom området är det få barn som når upp till WHO:s rekommendationer om daglig fysisk aktivitet. Dessutom råder det stor skillnad i vilka barn som är fysiskt aktiva utifrån kön, ålder och socioekonomisk bakgrund.

För att få fler barn och unga fysiskt aktiva har Riksidrottsförbundet på uppdrag av

Regeringen startat en rörelsesatsning på skolor runt om i Sverige. Vid införandet av projekt och satsningar på skolor är skolpersonals uppfattningar av betydelse. Denna studie syftar därför till att undersöka uppfattningar hos skolpersonal gällande förutsättningar för, och effekter av Riksidrottsförbundets rörelsesatsning. Resultatet är av betydelse för att identifiera skolpersonals upplevelser vilket i sin tur kan utgöra ett underlag som påvisar brister,

framgångsfaktorer och förbättringsmöjligheter med satsningen. Vidare kan detta utgöra ett underlag som kan användas för att förbättra satsningen och därmed få fler barn fysiskt aktiva.

Ämnesvalet beslutades i samråd med en kontaktperson från RF-SISU Sörmland. Vidare bistod RF-SISU med kontaktuppgifter till informanterna. Förövrigt har studien genomförts utan inblandning av RF-SISU. Valet av ämnet är i enighet med mitt personliga intresse kring hur ett arbete kan bedrivas för att få fler barn fysiskt aktiva vilket i sin tur kan bidra till ett frisk och hälsosamt liv oavsett uppväxtvillkor. Som student på folkhälsoprogrammet förekom förkunskap kring vikten av fysisk aktivitet och hälsofrämjande arbete. Trots detta förekom inga egna förkunskaper kring rörelsesatsningen.

Under genomförandet av studien våren 2021 pågick en smittspridning av Covid-19 vilket har kommit att påverka utförandet av studien. I enighet med Folkhälsomyndighetens råd och restriktioner om social distansering har intervjuerna genomförts digitalt.

2 BAKGRUND

I följande avsnitt beskrivs fysisk aktivitet bland barn och unga, förekomst av fysisk aktivitet bland barn och unga, ojämlikhet i fysisk aktivitet bland barn och unga, skolan som arena för fysisk aktivitet, rörelsesatsning i skolan, de teoretiska utgångspunkterna samt en

problemformulering.

Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation (Proposition 2017/18:249). Världshälsoorganisationen, WHO (1948, s.16) definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaron av sjukdom eller handikapp”. Individers hälsa skiljer sig åt utifrån levnadsvillkor i form av genetiska, sociala och ekonomiska faktorer (Folkhälsomyndigheten, 2016). För att främja en god hälsa är levnadsvanor som kan utgöra både frisk-och

riskfaktorer av betydelse (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Enligt folkhälsomyndigheten (2020b) är en grundläggande levnadsvana för en god hälsa fysisk aktivitet. För att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen har regeringen beslutat om ett folkhälsopolitiskt delmål som strävar efter ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet (Proposition 2017/18:249).

Enligt WHO (2020) avser fysisk aktivitet all typ av rörelse som kräver energiförbrukning och muskelaktivitet. Fysisk aktivitet avser därmed all form av aktivitet då kroppen är i rörelse. Aktiviteter i form av promenader, cykling, lek, städning och trädgårdsarbete definieras därmed som fysisk aktivitet. Att regelbundet ägna sig åt fysisk aktivitet har visat sig medföra många positiva effekter för hälsan (Janssen & LeBlanc, 2010). Detta för både den fysiska och psykiska hälsan på både kort och lång sikt (WHO, 2020). Att vara fysisk aktiv leder även till fler friska levnadsår och minskar risken att dö i förtid (Folkhälsomyndigheten, 2o18). Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig minska risken för att insjukna i icke-överförbara sjukdomar. Tidigare studier har visat att de som ägnar sig åt fysisk aktivitet i lägre

utsträckning drabbas av hjärt-och kärlsjukdomar (Omoleke, 2011). Fysisk aktivitet har även visat sig minska risken för att insjukna i diabetes (Knowler et al., 2002), minska risken för att drabbas av benbrott (Cadore et al., 2014) samt att insjukna i cancer (Moore et al., 2016). Att vara fysiskt aktiv är dessutom av betydelse för att bibehålla en sund kroppsvikt vilket är av betydelse då fetma och övervikt idag utgör ett stort hot mot folkhälsan

(Folkhälsomyndigheten, 2020c).

Tidigare forskning har även visat att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Studier visar att individer som är fysiskt aktiva upplever en högre känsla av

välbefinnande och högre upplevd livskvalité än individer som inte är fysiskt aktiva (Wicker & Frick, 2016). Dessutom visar tidigare studier att fysisk aktivitet har positiva effekter på hjärnans funktioner (Khan & Hillman, 2014) och att vara fysisk aktiv minskar risken att drabbas av psykisk ohälsa i form av depression och demens (Bennett et al., 2015). Fysisk aktivitet har även visat sig kunna minska redan befintlig depression och ångest. Detta är sjukdomar som medför höga kostnader för samhället. Genom att öka den fysiska aktiviteten i

befolkningen kan därigenom höga samhällskostnader minska (Statens folkhälsoinstitut, 2006).

2.1 Fysisk aktivitet bland barn och unga

Fysisk aktivitet har visat sig vara av betydelse för hälsan redan under uppväxtåren. Barn som är fysiskt aktiva skapar hälsosamma vanor som de kan bibehålla resten av livet. De upplever även en förbättrad fysisk förmåga än barn som inte är lika fysiskt aktiva. Detta stärker de redan fysiskt aktiva barnens självkänsla vilket ökar sannolikheten att barnet fortsätter vara fysiskt aktivt i vuxen ålder (Ekblom-Bak et al., 2018). Vidare får det positiva effekter på lång sikt då barn som i vuxen ålder fortsätter att vara fysiskt aktiva löper en minskad risk för att insjukna i sjukdomar (Walter & Martin, 2000). Tidigare studier visar även att fysisk aktivitet bland barn medför direkta positiva effekter för den fysiska hälsan. Barn som är fysiskt aktiva har bättre kondition, högre muskelstyrka och ett starkare skelett än barn som inte är fysiskt aktiva. Upp till en viss ålder kan bentätheten stärkas genom fysisk aktivitet vilket är av betydelse för resten av livet (Cadore et al., 2014). Fysisk aktivitet utgör även en skyddsfaktor för att förhindra uppkomsten av fetma bland barn (Folkhälsomyndigheten, 2020d). Andelen överviktiga barn i åldrarna elva– 15 år har fördubblats i Sverige mellan läsåren 1989/1990 och 2009/2010. Bland sex–nioåringar ökade andelen överviktiga barn från 18 till 21 procent och risken för barn att drabbas av fetma var 40 procent högre läsåret 2018/2019 jämfört med 2015/2016 (Folkhälsomyndigheten, 2021). Fetma ökar i sin tur risken för att insjukna i andra sjukdomar såsom diabetes och att få högt blodtryck (Marson et al., 2016). Tidigare studier har visat att fysisk aktivitet dessutom har en positiv inverkan på barn och unga som klassificeras som högriskungdomar, det vill säga barn som lider av övervikt och högt blodtryck och som därmed är särskilt utsatta (Janssen & LeBlanc, 2010).

Fysisk aktivitet har även direkta positiva effekter på barns psykiska hälsa. Det finns ett

samband mellan barn som är fysiskt aktiva och barn som skattar ett högre upplevt välmående (McMahon et al., 2016). Detta är av betydelse då allt fler barn idag uppger att det mår dåligt. Barn som upplever sig lida av psykisk ohälsa har ökat drastiskt under de senaste åren och den psykiska ohälsan har börjat debutera i allt lägre åldrar. Detta tar sig i uttryck genom psykiska besvär i form av oro, sömnsvårigheter, depression, ångest och nedstämdhet

(Folkhälsomyndigheten, 2020d). Barn som är fysiskt aktiva skattar sin självkänsla som högre än barn som inte är fysiskt aktiva (Hallal et al., 2006). Tidigare studier har även visat att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på minnesförmågan och bidrar till en ökad inlärning (Khan & Hillman, 2014). Fysisk aktivitet har även positiva effekter på hjärnans utveckling då det ökar blod-och syretillförseln vilket har visat sig bidra till bättre skolresultat

2.2 Förekomst av fysisk aktivitet bland barn och unga

Enligt WHO (2020) bör barn och unga mellan fem och 17 år vara fysiskt aktiva minst 60 minuter varje dag i måttlig intensitet. Barn och unga i detta åldersspann bör även ägna sig åt aktivitet som belastar muskulaturen minst tre gånger i veckan och bör dessutom minska den mängd de är stillasittande. Trots all den tidigare kunskap som idag finns om fördelarna med fysisk aktivitet är det få barn och unga som idag är tillräckligt fysiskt aktiva. Enligt WHO är det enbart 19 procent av alla barn världen över som är tillräckligt fysiskt aktiva. Bland de länder som har en lägst andel barn som är tillräckligt fysiskt aktiva ligger Sverige i topp, enbart 12 procent av tjejerna och 17 procent av killarna är tillräckligt fysiskt aktiva (Folkhälsomyndigheten, 2020d).

2.3 Ojämlikhet i fysisk aktivitet bland barn och unga

Enligt målområde ett av de folkhälsopolitiska målområdena som rör det tidiga livets villkor ska alla barn ha rätt till en trygg uppväxt med lika villkor. Detta för att uppnå en god och jämlik hälsa trots ekonomiska förutsättningar och skillnader i livsvillkor under uppväxtåren. Syftet med målområdet är att skapa förutsättningar redan i barndomen för att bibehålla en god hälsa i vuxen ålder (Proposition 2017/18:249). Detta är i enighet med barnkonventionen som antogs av FN 1989 och beslutades att bli en lag 2018 som innebär att alla barn ska ha samma rättigheter och lika värde. Enligt konventionen ska alla barn även ha rätt till utbildning som syftar till att utveckla den fysiska förmågan (Statens offentliga utredningar [SOU], 2016). Trots detta råder skillnader bland barn och unga som är fysiskt aktiva utifrån kön, ålder och socioekonomisk bakgrund. Ju äldre barnen blir desto mindre fysiskt aktiva är de. Tidigare undersökningar har även visat att pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor. De barn som har föräldrar som tillhör en högre socioekonomisk bakgrund är mer fysiskt aktiva än barn vars föräldrar tillhör en lägre socioekonomisk bakgrund (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Att arbeta för att motverka skillnader i fysisk aktivitet är i enighet med några av de globala mål som presenteras i Agenda 2030. Dessa är bland annat mål 3: God hälsa och välbefinnande, mål 5: jämställdhet och mål 10: minskad ojämlikhet (United Nations [UN], 2015).

2.4 Skolan som arena för fysisk aktivitet

Enligt WHO (2020) bör samhällen vidta åtgärder för att skapa förutsättningar på lika villkor för fysisk aktivitet. Vid folkhälsoarbete är en strategi att rikta det hälsofrämjande arbetet mot en specifik grupp eller plats där många människors vistas. En sådan strategi möjliggör mobilisering och förankring vid hälsoarbete. Ett exempel på en sådan arena är skolan (Scriven, 2013). Enligt skollagen (SFS 2010:800) ska utbildning i skolan utformas för att förbereda eleverna för att göra aktiva livsval. Då barn som har föräldrar som tillhör en högre socioekonomisk bakgrund är mer fysiskt aktiva än barn vars föräldrar tillhör en lägre

socioekonomisk bakgrund har skolan en viktig roll i att främja fysisk aktivitet. Enligt WHO (2020) bör skolor tillhandahålla utbildning av fysisk aktivitet som kan skapa fysiska vanor

barnen kan bibehålla under hela livet. Även skolpersonal och ledning utgör en betydande roll vid hälsofrämjande arbeten och tidigare studier har visat att skolpersonalens attityder har en betydande roll vid genomförandet av hälsofrämjande insatser (Jordan, 2017). Insatserna kräver dessutom en större arbetsbelastning för skolpersonal som ofta förväntas genomföra och leda insatserna (Sacheck & Wright, 2020).

2.5 Rörelsesatsning i skolan

Riksidrottsförbundet (RF) och Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) utgör

tillsammans en organisation på distriktsnivå och består av totalt 19 olika distrikt. För att öka den fysiska aktiviteten bland barn och unga har Riksidrottsförbundet fått i uppdrag av regeringen att genomföra en rörelsesatsning (Riksidrottsförbundet, 2021).

Rörelsesatsningen drivs på skolor runt om i hela Sverige genom RF-SISU:s 19 olika distrikt. Rörelsesatsningen syftar till att skapa goda vanor som barnen sedan ska bibehålla i vuxen ålder vilket kan bidra till bättre hälsa senare i livet. Satsningen har sin utgångspunkt i teorin om rörelseförståelse och riktar sig till elever i årskurs F-6 på skolor runt om i Sverige. De skolor som bedöms vara i störst behov och där elever rör sig i lägst utsträckning prioriteras. Urvalet görs genom statistik utifrån socioekonomisk profil och föreningsidrottens

utbredning. I mån av resurser erbjuds även övriga skolor stöd för att genomföra satsningen (Riksidrottsförbundet, 2021).

Under 2020 har RF nätverkat med 800 skolor i 177 olika kommuner runt om i landet. Av dessa har 551 skolor erbjudits olika former av stöd för att genomföra satsningen.

Riksidrottsförbundet erbjuder bland annat stöd i att tillhandahålla verktyg som kan underlätta skapandet av en handlingsplan, utgöra ett processtöd för respektive skolas rörelseteam, utbilda inom rörelseförståelse och erbjuda rörelsecoacher. Rörelseteamen består av en sammansatt grupp med personal från respektive skola och rörelsecoacher är personer som kommer till skolorna med syfte att inspirera till rörelse. RF erbjuder även stöd i att starta och driva skolidrottsföreningar, hjälpa till att samordna föreningssamarbeten och skapa nya nätverk.

RF:S rörelsesatsning tar sikte mot 2025 och har till dess två huvudsakliga mål. Detta är att ha nått hälften av landets skolor (F-6). Det finns även en vision i att arbeta mer med att skapa en samverkan mellan skolor och idrottsrörelsen och därmed få fler barn och unga att gå med i föreningsidrotten. RF:s andra mål är därmed att 75 procent av de skolor som är en del av satsningen ska ha påbörjat ett samarbete med minst en idrottsförening. Dessa mål är tagna utifrån de resurser som är beslutade om fram till och med våren 2022. För att satsningen ska kunna fortsätta krävs ett nytt beslut från regeringen (Riksidrottsförbundet, 2021).

2.6 Teoretiska utgångspunkter

De finns flera teorier och modeller med syfte att beskriva och förklara varför vissa ställer sig mer positiva till fysisk aktivitet än andra. Teorierna om rörelseförståelse och habitus är exempel på sådana.

2.6.1 Rörelseförståelse

Teorin om rörelseförståelse kommer ursprungligen från engelskans Physical literacy (Whitehead, 2010). Enligt teorin är de första levnadsåren av betydelse för att utveckla grundläggande rörelseförmågor. Detta beskrivs vara lika viktigt som att utveckla förmågor inom läs-och skrivförståelse (Riksidrottsförbundet, 2021). Att först utveckla grundformer som att böja, vrida och sträcka sig innebär att barn sedan kan sätta ihop rörelserna för att därmed kunna hoppa, springa, kasta och fånga. Ju mer dessa rörelser görs desto mer känner barnen att de behärskar rörelserna. Detta leder till ett ökat självförtroende och motivation för att genomföra aktiviteten. Vidare leder det till en känsla av att vilja vara aktiv och vilja

utveckla sin rörelseförmåga vilket ger en ökad möjlighet till att leva ett mer aktivt och därmed ett hälsosammare liv. Whitehead (2010) menar att rörelseförståelse utgör en betydande del för det vardagliga livet. Detta då rörelseförståelse syftar till att stärka färdigheter som antas vara av betydelse för att leva ett gott liv. Vidare handlar

rörelseförståelse därmed om att skapa förutsättningar till att vilja, våga, kunna vara aktiv och att skapa en miljö som inspirerar barnen, ökar deras självförtroende och kunskap till att vilja vara aktiv (Riksidrottsförbundet, 2021).

Teorin består av fyra sammanhängande dimensioner vilket är: fysiska, sociala, psykiska och idrottsliga förmågor. Den fysiska biten inkluderar färdigheter som uthållighet, styrka, rörlighet, koordination och snabbhet vilket utgår från olika grundformer så som exempelvis att åla, hoppa och klättra. Den sociala biten handlar om gemenskap och att lära sig

tillsammans i en acceptant miljö, vilket syftar till att öka självförtroendet till att vara aktiv. Den psykiska biten handlar om att människors motivation till att vilja vara aktiv skiljer sig. En viktig del inom detta är att fokus ska vara på utveckling och inte resultat. Den idrottsliga delen handlar om att lära sig färdigheter så som taktik, regler och strategier. Det vill säga språket inom idrotterna. Syftet med rörelseförståelse är att utveckla dessa dimensioner för att få fler aktiva (Riksidrottsförbundet, 2021).

2.6.2 Habitus

Habitus är ett av tre centrala begrepp inom den franska sociolog- och kulturantropologen Pierre Bourdieus teori om social klass (Bourdieu, 1994). Även begreppen symboliskt kapital och fält inryms i teorin som syftar till att förstå sambandet mellan människor position och livsstil. Begreppet habitus grundar sig i en teori om att en individs tankar och erfarenheter är formade utifrån det liv denne hitintills har levt. Vidare innebär det att en individs tidigare upplevelser och den miljö denne har befunnit sig i kommer att påverka en individs tankar och uppfattningar av olika saker. Teorin används även för att förklara hur individer agerar och fattar beslut utifrån värderingar och tidigare erfarenheter. En individs värderingar, vanor

och olika dispositioner tycks därigenom utgöra en grund för framtida beslut (Bourdieu, 1994). I denna studie används begreppet i syfte att försöka förklara varför vissa ställer sig positiva till satsningen medan andra inte gör det.

2.7 Problemformulering

Fysisk aktivitet bland barn och unga har visat sig medföra positiva effekter för både den psykiska och fysiska hälsan på både lång och kort sikt. Trots detta är det enbart ett fåtal barn och unga som når upp till WHO:s rekommendationer för daglig fysisk aktivitet och det råder skillnader mellan olika grupper av barn som är fysiskt aktiva. Skolan utgör en viktig arena för att få barn och unga till bättre hälsovanor utifrån att skolan når alla barn och mycket av barnens tid tillbringas i skolan. För att få fler barn fysiskt aktiva har Riksidrottsförbundet (RF) fått på uppdrag av regeringen att genomföra en rörelsesatsning på skolor runt om i Sverige. Vid satsningar som denna är skolpersonals uppfattningar av betydelse för vilka effekter som kan uppnås. Denna studie syftar därmed till att undersöka skolpersonals uppfattningar kring satsningen. Det för att få kunskap om skolpersonals uppfattningar av satsningen för att kunna förbättra satsningen och därmed kunna få fler barn fysiskt aktiva och förbättra folkhälsan.

3 SYFTE

Syftet är att undersöka uppfattningar hos skolpersonal gällande förutsättningar för, och effekter av Riksidrottsförbundets rörelsesatsning.

4 METOD

I följande avsnitt beskrivs studiens metodval, urval, datainsamling, analys, kvalitetskriterier samt de etiska övervägandena.

4.1 Metodval

För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats. Detta då syftet med studien var att undersöka skolpersonals uppfattningar gällande förutsättningar för, och effekter av Riksidrottsförbundets rörelsesatsning. Enligt Bryman (2018) är en kvalitativ ansats lämplig att använda sig av då syftet är att skapa en förståelse kring individers subjektiva

uppfattningar och erfarenheter. Vidare kan en kvalitativ ansats därmed användas för att skapa en ökad förståelse för individers generella uppfattningar. En kvalitativ ansats syftar även till att undersöka uppfattningar och erfarenheter detaljerat och grundligt vilket bidrar till en mer djupgående förståelse (Kvale & Brinkmann, 2014). Då detta var i enighet med studiens syfte bedömdes en kvalitativ ansats vara relevant för studien.

4.2 Urval och rekrytering

Inför att studien skulle genomföras kontaktades RF-SISU Sörmland utifrån avsikten att genomföra studien i samverkan och fokus valdes att riktas mot skolpersonals uppfattningar av rörelsesatsningen. Urvalskriterierna för att få delta i studien blev där med att arbeta med i en rörelsegrupp på en skola i Sörmland. Urvalet gjordes därigenom via ett målinriktat urval vilket enligt Bryman (2018) är ett strategiskt urval där vissa kriterier behöver uppfyllas för att få delta i studien. För att komma i kontakt med personer med koppling till studiens syfte bistod en kontakt från RF-SISU Sörmland med namn och e-postadresser till sju personer som arbetar med satsningen på skolor runt om i Sörmland.

Dessa personer fick sedan av RF-SISU information om att deras kontaktuppgifter getts ut och tillfrågades därefter via mejl med bifogat missivbrev (Bilaga A) om de ville delta i studien. Missivbrevet innehöll en förfrågan om deltagande i studien samt information om studiens syfte, bakgrund, etiska aspekter och kontaktuppgifter. Detta är information som är viktig att informanter i en studie får ta del av (Bryman, 2018). Av de sju som tillfrågades tackade tre ja direkt efter att ha fått en första förfrågan och tid för intervjuer bokades in. Efter fyra

arbetsdagar skickades ett påminnelsemejl ut till resterande som inte svarat. Efter det svarade ytterligare två personer ja och intervjuer bokades in. Ytterligare en person svarade och tackade nej på grund av personalbrist på skolan. En person återkopplade inte vilket sedan visade sig bero på att personen var sjukskriven. Totalt fem informanter deltog därmed i studien. Alla arbetade med elever i årskurserna F-6 men hade olika yrkestitlar i form av särskollärare, grundskolelärare, fritidspedagog, rektor samt skolsköterska. Hur länge dem arbetat inom respektive yrke och med rörelsesatsningen varierade mellan deltagarna.

4.3 Datainsamling

För att undersöka uppfattningar hos skolpersonal gällande förutsättningar för, och effekter av, Riksidrottsförbundets rörelsesatsning genomfördes datainsamlingen i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer innebär enligt Patel & Davidsson (2014) att intervjun består av olika teman för att skapa en riktning i intervjun samtidigt som informanterna gavs möjlighet att tala fritt och komma in på nya ämnen. För att underlätta de semistrukturerade intervjuerna användes en intervjuguide (Bilaga B) som bestod av olika teman. Dessa var: upplevda förutsättningar, upplevda resultat samt upplevda hinder och möjligheter. Det bidrog till att skapa en struktur i intervjun samtidigt som det fanns utrymme för flexibilitet och möjlighet för respondenterna att tillföra ytterligare kunskap (Bryman,

2018). De flesta frågor ställdes vid alla intervjuer. Vid några tillfällen ställdes frågorna i en annan ordning då de redan diskuterats vid tidigare frågor.

Innan intervjuerna genomfördes hölls en pilotintervju. Enligt Kvale och Brinkman (2014) kan en pilotintervju genomföras för att säkerställa att intervjuguiden är lämpligt utformad och innehåller relevanta frågor som har relevans för studiens syfte. Pilotintervjun

genomfördes med syfte att säkerställa att frågorna i intervjuguiden var lätta att förstå och att det fanns utrymme för informanten att tillföra ytterligare kunskap samt att intervjun höll tidsramen. Pilotintervjun genomfördes med en man som arbetar som socialpedagog på en skola i Sörmland som arbetar med rörelsesatsningen. Efter pilotintervjun lades tre frågor om upplevda effekter till. Dessa frågor handlade om vilken effekt satsningen generellt har haft, vilka effekter satsningen har haft för eleverna och vilka effekter satsningen har haft för skolpersonal och för skolan.

Alla intervjuer genomfördes digitalt via videomötesverktyget Zoom. Informanterna fick en länk till zoom-mötet skickad till sig efter att tid och datum gemensamt bestämts.

Informanterna fick därmed själva besluta om vilken plats de valde att vara på då intervjun genomfördes. Intervjun inleddes med en kortare presentation av studiens syfte samt de etiska aspekterna som informanterna tidigare tagit del av i missivbrevet. Bakgrundsfrågor om informanternas yrkesroll och hur länge de arbetat inom yrket och på nuvarande

arbetsplats ställdes sedan. Syftet med detta var att få informanterna att inledningsvis tala om något de känner sig säkra med och för att få bakgrundinformation om informanterna. I slutet av varje intervju tillfrågades även informanterna om de ville tillägga något. Detta för att säkerställa att inga av informanternas tankar med relevans för ämnet skulle missas. Att en sådan typ av fråga ställs är enligt Bryman (2018) av betydelse. De olika intervjuerna pågick i 41, 25, 34, 25 och 31 minuter. Intervjun som pågick i 41 minuter avbröts dock på grund av nätverks fel hos informanten och den faktiska intervjutiden var där med 34 minuter. För att underlätta bearbetningen av materialet gjordes en ljudupptagning av intervjuerna. Detta för att fokus skulle kunna läggas på ämnet och dynamiken i samtalet.

Ljudupptagningen var även av relevans för att intervjun skulle kunna lyssnas på flera gånger och sedan kunna transkriberas (Kvale & Brinkmann, 2014). Ljudinspelning gjordes med hjälp av en mobiltelefon där flygplansläge var aktiverat. Inspelningen fördes sedan över på en USB-enhet för att skyddas från obehöriga. Det inspelade materialet transkriberades sedan vilket innebär att det inspelade materialet görs om till textformat (Bryman, 2018) I hänsyn till konfidentialitetskravet döptes informanterna om till IP1-IP5. De transkriberade

materialet uppgick till totalt 54 sidor text skrivet i typsnittet Georgia, storlek elva med enkelt radavstånd. Ljudupptagningarna och det transkriberade materialet förvarades på en USB-enhet för att säkerställa att ingen utomstående skulle kunna komma åt materialet.

4.4 Analysmetod

För att få en större förståelse och en tydligare bild av materialet analyserades de

transkriberade intervjuerna genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundman (2004). Detta skedde via en manifest analys vilket innebär att hänsyn enbart tas till det som sägs och inte till tonläge och kroppsspråk (Graneheim och Lundman, 2004). Analysprocessen påbörjades genom att det transkriberade intervjuerna skrevs ut och lästes igenom flera gånger.

Meningsbärande enheter identifierades sedan vilket är det innehåll och meningar som anses ha relevans för studiens syfte (Graneheim och Lundman, 2004). De meningsbärande

enheterna markerades med hjälp av överstrykningspennor där varje intervju markerades med varsin färg. De meningsbärande enheterna klipptes sedan ut och kondenserades genom att överflödiga ord togs bort och formulerades om till kortare versioner men med samma innebörd, då detta enligt Graneheim och Lundman (2004) underlättar kodningen.

Kondenseringen skrevs sedan ner på baksidan av de meningsbärande enheterna vilket sedan fördes in i en analysmatris, se exempel (tabell 1) i Microsoft Word där varje enhet tilldelades en kod utifrån vad som var utmärkande i kondenseringen. Koderna som ansågs höra ihop med varandra sorterades sedan in i olika underkategorier. Sorteringsprocessen upprepades flera gånger för att säkerställa att alla koder hamnade under en relevant underkategori. Därefter analyserades underkategorierna med avsikten att identifiera gemensamma områden vilket kom att utgöra huvudkategorierna.

Slutligen resulterade detta i tre huvudkategorier med åtta tillhörande underkategorier. De tre huvudkategorierna var: förutsättningar för att bedriva satsningen i samverkan med

RF-SISU, förutsättningar i skolverksamheten för att bedriva satsningen samt upplevda effekter. Huvudkategorin förutsättningar för att bedriva satsningen i samverkan med

SISU bestod av fyra underkategorier. Dessa var: inspiration från SISU, stöd från

RF-SISU, utbildning i rörelseförståelse från RF-SISU samt nätverksträffar och föreläsningar från RF-SISU. Huvudkategorin förutsättningar i skolverksamheten för att bedriva satsningen

bestod av två underkategorier. Dessa var: stöd från ledning och attityder från skolpersonal. Även huvudkategorin upplevda effekter bestod av två underkategorier. Dessa var: upplevda

Tabell 1: Exempel på hur meningsbärande enhet, kondenserad enhet, kod, underkategori och

huvudkategori har organiserats i analysmatrisen. Meningsbärande

enhet

Kondenserad enhet

Kod Underkategori Huvudkategori

Ja, men nej, alltså det blir ju mycket färre konflikter när eleverna har roligare saker att göra på rasterna. Ehm och ju fler som blir aktiva desto färre konflikter (IP2).

Det blir färre konflikter när eleverna har kul på rasterna. Färre konflikter. Uppfattningar kring effekter på elever. Uppfattningar kring upplevda effekter.

Ja, ja, alltså, jag tycker ju att mina arbetskamrater borde vara lite mer engagerade, ehm då hade det fungerat bättre (IP1).

Hade fungerat bättre om fler kollegor var mer engagerade. Underlättat om fler engagerade sig. Uppfattningar kring attityder från övrig personal. Uppfattningar kring förutsättningar. Jag tycker att den

har varit bra, vi har haft regelbundna möten och kontakt när vi har behövt liksom, jag tycker att det har varit en bra kontakt (IP5). En bra kontakt med regelbundna möten när det behövts. En bra kontakt. Stöd från RF-SISU.

4.5 Kvalitetskriterier

För att säkerställa studiens kvalitet har kvalitetskriterierna trovärdighet, pålitlighet,

överförbarhet och konfirmerbarhet under hela studiens gång tagits i beaktande. Bryman

(2018) menar att detta är av betydelse för att öka studiens tillförlitlighet.

Inom kvalitativ forskning finns ingen entydig sanning (Bryman, 2018). Denna studie avser istället att undersöka informanternas uppfattningar kring satsningen. För att på ett

trovärdigt sätt framföra dessa uppfattningar har öppna frågor ställts under intervjun vilket ger informanterna möjlighet att komma in på nya relevanta teman. Även följdfrågor ställdes för att säkerställa att svaren tolkats korrekt. De transkriberade materialet analyserades med hjälp av en tidigare beprövad innehållsanalys inom kvalitativ analys av Graneheim och Lundman (2004). Detta bidrog till att finna faktiska redogörelser från intervjuerna med relevans för studiens syfte. Citat från alla intervjuer har sedan presenterats i uppsatsen för att påvisa hur de härleds till studiens syfte.

Överförbarhet handlar om huruvida resultatet kan överföras till andra sammanhang eller andra liknande grupper (Bryman, 2018). För att uppnå detta har urvalet presenterats, vilket gjordes genom ett visst antal kriterier i enighet med studiens syfte. Även intervjuguiden har bifogats för att studien ska kunna överföras och användas i fler sammanhang.

Pålitlighet handlar om utifall studien kan upprepas med liknande förutsättningar och hur väl det kan komma att leda till liknande resultat (Bryman, 2018). För att säkerställa att studien ska kunna upprepas och leda till samma resultat har tillvägagångssättet presenterats. Det metodologiska val som gjorts har även grundat sig i litteratur inom kvalitativ metod.

Konfirmerbarhet innebär att studien enbart ska bestå av respondenternas uppfattningar och världsbild och därmed vara fri från personliga tankar, värderingar och tolkningar (Bryman, 2018). För att säkerställa detta har förkunskaper kring ämnet redogjorts och

analysprocessens genomförande presenterats. För att minska risken för att ledande och styrda frågor skulle ställas under intervjutillfällena användes en semistrukturerad intervjuguide.

4.6 Etiska överväganden

Enligt Vetenskapsrådet (2017) ska all forskning genomföras med en god forskningssed. Olika forskningsetiska överväganden bör därmed göras. Detta för att säkerställa att ingen av informanterna riskerar att ta skada genom att delta i studien. För att skydda informanternas personliga frihet och välmående har informations-, samtyckes-, konfidenitalitets-, och nyttjandekravet tagits i beaktande under hela forskningsprocessen.

Informationskravet innebär att informanterna är införstådda i studiens syfte och

genomförande (Bryman, 2018). För att uppfylla informationskravet fick informanterna ta del av denna information skriftligt genom ett missivbrev (Bilaga A). Missivbrevet skickades ut i

samband med en förfrågan till att delta i studien. Informationen i missivbrevet uppeppades även muntligt vid intervjutillfället innan intervjun påbörjades.

I missivbrevet gavs information om vart studien kommer att finnas och ta del av då arbetet examinerats. I missivbrevet (Bilaga A) gavs även information om att informanterna själva har rätt att bestämma över sin medverkan i studien samt att de har rätt att avbryta sin

medverkan utan att behöva uppge en förklaring vilket är i enighet med samtyckeskravet (Bryman, 2018). Denna informations gav även muntligt innan påbörjad intervju.

Informanterna fick därmed ge sitt samtycke genom att först tacka ja via mejl och sedan vid intervjutillfället bekräfta att de var införstådda med informationen.

I enighet med konfidentialitetskravet ska informanternas uppgifter behandlas konfidentiellt. Detta innebär att informanternas personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att

obehöriga inte har tillgång till uppgifterna (Bryman, 2018). I hänsyn till

konfidentialitetskravet gjordes ljudinspelningarna via en mobiltelefon med flygplansläge aktiverat. Det inspelade materialet fördes sedan över på en USB-enhet som tillsammans med de transkriberade utskrifterna förvarades i ett rum som inga utomstående hade tillgång till. Varje enskild informant fick sedan en personlig anonym kod i form av IP1- IP5. Detta för att informantens svar inte skulle kunna kopplas samman med informantens personuppgifter. Slutligen innebär nyttjandekravet att det insamlade materialet och informanternas uppgifter enbart får användas för studiens ändamål (Bryman, 2018) vilket informanterna i studien informerades om. Ljudupptagningar och skriftligt material kommer att raderas då arbetet har examinerats i enighet med nyttjandekravet vilket även det informanternas gavs information om både muntligt och via missivbrevet.

5 RESULTAT

I följande avsnitt presenteras studiens resultat baserat på skolpersonalens uppfattningar av rörelsesatsningen. Resultatet presenteras utifrån de tre huvudkategorier och de åtta

underkategorier som framkom i analysen. I resultatet presenteras direkta citat från de olika intervjuerna. De delar i citaten som har bedömts irrelevanta har markerats med […].

5.1 Förutsättningar för att bedriva satsningen i samverkan med RF-SISU

Föreliggande huvudkategori handlar om hur skolpersonalen upplever förutsättningarna för att bedriva satsningen i samverkan med RF-SISU. De fyra underkategorierna som

tillsammans utgör huvudkategorin består av stöd från RF-SISU, utbildning i rörelseförståelse från RF-SISU samt nätverksträffar och föreläsningar från RF-SISU. Resultatet visar att

förutsättningarna för att bedriva satsningen i samverkan med RF-SISU generellt uppfattas som goda.

5.1.1 Inspiration från RF-SISU

De flesta skolor har inlett rörelsesatsningen med att få ta del av en inspirationsföreläsning anordnad av RF-SISU. Alla informanter i studien uppger att de upplever inspirationen från RF-SISU som god. Informanterna uppger även att de genom RF-SISU fått inspiration kring hur de kan skapa mer rörelse under skoldagen med hjälp av enkla medel och att de genom rörelsesatsningen blivit inspirerade av sin kontaktperson från RF-SISU att ta till enkla medel som de tidigare inte tänkt på.

Han är ju väldigt duktig på att entusiasmera och ge exempel vilket gjorde att till exempel, ja, jag gick promenader med mina en gång i veckan på min rast då så sa han, ja men ta en boll och så kastar ni den emellan er, ja just ja det kan man ju göra, det är sånt där som man inte tänker på (IP2).

Det finns exempel som dom kommer med, alltså, det är inte gud vad svårt det är att genomföra det här, det behöver du en examen i någonting utan det kan vem som helst göra och det tycker jag är bra, det ska vara enkelt (IP4).

Vidare är informanterna eniga om att deltagandet i satsningen bidragit till att de fått nya idéer, tankar och kunskap om hur ett arbete för att öka rörelsen hos eleverna kan bedrivas. Från en informant framkommer det att fler inspirationstillfällen önskas och att det finns ett behov av att någon med någon form av expertis inom någon idrott kommer ut till skolorna och håller i aktiviteter för att inspirera ännu mer.

Jag skulle önska att det kommer någon som kan något inom kanske dans eller någon annan expertis, någon annan än jag eller mina kollegor liksom som håller i aktiviteten för det blir något som händer då liksom spännande något nytt som inspirerar (IP3).

5.1.2 Stöd från RF-SISU

De olika skolorna har en egen kontaktperson från RF-SISU och kontakten med dessa uppfattas av samtliga informanter som god. Kontaktpersonen tillhör inte alltid samma kommun som skolan med kontakten med RF-SISU uppfattas trots det som tillgänglig.

Jag har haft jättebra kontakt och det fungerar väldigt bra. Man får hjälp att tänka kring allting, hur ja, hur vi ska tänka kring eleverna, hur vi ska tänka kring hur vi jobbar och ja. Det tycker jag har varit jättebra (IP1).

Alla informanter i studien uppger att de upplever att kontaktpersonen i hög grad finns tillgänglig för att diskutera och utveckla rörelsesatsningen och att de har en kontinuerlig kontakt. Informanterna uppger även att de får sina egna idéer uppfångade av

RF-SISU utgör även en betydande roll för att satsningen inte ska upphöra. Detta genom att kontaktpersonerna regelbundet hör av sig och följer upp arbetet kring satsningen.

Vi hade kontinuerliga möten där vi ändå fick lyfta oss själva och vad vi gjort och vad vi kan utveckla mera, den kontakten har varit väldigt viktig för att hålla vår gnista igång. Den har varit viktig och är fortfarande viktig […] jag känner att dom finns där för oss liksom, så det tycker jag känns jättebra (IP3).

Något som framkommer genom en av informanterna är en önskan om ett ökat stöd för att genomföra aktiviteter i samverkan med lokala aktörer och att anordna föreläsningar för vårdnadshavare. Detta för att medvetengöra rörelsesatsningen även för vårdnadshavarna. Vidare menar informanten att pandemin är något som har försvårat det arbetet men hoppas på att stöd från RF-SISU ska kunna ges och att en föreläsning om rörelsesatsning ska kunna erbjudas digitalt för alla föräldrar.

Inriktningen på rörelsesatsningen nu är att vi skulle ha kontakt med lokala aktörer alltså typ fotbollsklubben, cykelklubben och sånt men så som läget har varit nu med den här pandemin är ju att så har det inte blivit […] sen så hade vi en tanke att vi skulle ha föräldrar föreläsningar där föräldrarna ska bli medvetna […] frågan är går den inte att komma ut med live så kanske man skulle kunna få ut den digitalt istället (IP4).

5.1.3 Utbildning i rörelseförståelse från RF-SISU

Alla informanterna i studien har fått tagit del av någon form av utbildning i rörelseförståelse, vissa vid ett kortare enstaka tillfälle och andra av informanterna flera gånger. I vilken

utsträckning övrig personal på skolorna fått ta del av satsningen varierar mellan de olika skolorna. Utbildningen inom rörelseförståelse uppfattas av informanterna i helhet som väldigt positiv. Något som genom informanterna framkommer är att utbildningen varit lätt att ta till sig och varit enkel att förstå. En av informanterna menar även att utbildningen varit viktig för att få nya idéer om hur de kan arbeta för att få barnen att utveckla sin

rörelseförståelse och att de ska känna att de klarar av grundläggande förmågor så som att balansera, klättra och hoppa.

Den var förståelig, bra, intressant och enkel att förstå och man kunde liksom få veta hur viktigt det är med rörelseförståelsen (IP5).

Vidare lyfter ett flertal av informanterna fram att de tycker att rörelseförståelse är ett viktigt begrepp och att man genom utbildningen fått en ökad förståelse för hur viktigt det är med rörelseförståelse. På en del av skolorna arbetas det aktivt med att all personal på skolorna ska få ta del av utbildningen. I intervjuerna uppger flera av informanterna att de finns ett behov av att all personal på skolorna ska utbildas inom rörelseförståelse.

För säkerhetskull så bokade vi den för allihop så att även personal från årskurs 7–9 fick höra den […] då tror jag att det var många som bara ja justja, vi kan ju tänka på det här också som jobbar med 7–9 (IP2).

Det har varit min önskan verkligen att alla elevassistenter och alla ska förstå vad

rörelseförståelse är för det är ju så himla viktigt […] så att alla verkligen får med sig ordentligt 16 om vad rörelseförståelse är och att det blir ett begrepp som alla vet vad det är. Men där har tyvärr Corona faktiskt pajat det för oss (IP1).

5.1.4 Nätverksträffar och föreläsningar från RF-SISU

I vilken utsträckning de olika skolorna har fått tagit del av inbjudningar till nätverksträffar och föreläsningar varierar kraftigt. Flera av informanterna nämner att många av de tänkta föreläsningarna har blivit inställda på grund av Covid-19. En del av informanterna har istället tagit del av föreläsningar digitalt och en av informanterna har tagit del av en föreläsning som ett annat RF-SISU distrikt anordnat. Informanterna är i hög grad positiva till de

föreläsningar de tagit del av och uppskattar och tycker att det är värdefullt att få input från olika håll. Flera av informanterna nämner även att de skulle vilja nätverka mer med andra skolor för att få fler idéer kring rörelsesatsning.

Vi har varit på några stycken som har varit bra föreläsningar och så sen har Covid ställt till det så att vi inte har haft det i samma utsträckning […] men där så har vi ju haft lite att andra skolor och så har fått byta erfarenheter så det har varit bra (IP5).

Det är ju jättekul när man får det, kliva in och få lite input från olika håll […] det är jättebra att man liksom får sådana inbjudningar och det är klart att man skulle vilja nätverka mer med liksom andra skolor inom det här området inom vår kommun eller liksom i Sörmland för att få in inspiration utifrån andra skolor liksom, hur gör man och lite tips och idéer liksom (IP3). En av informanterna uppger att de nu inte har möjlighet att ta del av föreläsningar och nätverksträffar på grund av brist på personal och tid och att ta det i dagsläget därför inte är aktuellt.

5.2 Förutsättningar i skolverksamheten för att bedriva satsningen

Föreliggande huvudkategori handlar om hur skolpersonalen upplever förutsättningarna i skolverksamheten för att bedriva satsningen. De två underkategorierna som tillsammans utgör huvudkategorin är stöd från ledning samt attityder från skolpersonal. Resultatet visar att både ledningens och övrig personals attityder varierar men är av betydelse för hur väl satsningen kan bedrivas.

5.2.1 Stödet från ledning

Den generella uppfattningen bland informanterna i studien är att ledningen utgör ett viktigt stöd för att kunna bedriva satsningen. Vidare är det av betydelse att tid till planering och möten ges och att satsningen får ta plats i verksamheten. De flesta av informanterna uppfattar att de har stöd från ledningen. Trots detta upplever några av informanterna att rektorer och ledning på deras skolor själva helst inte driver satsningen. Detta upplevs som problematiskt då ledningens röst behövs för att få igenom satsningen.

Dom har fullt upp med alla möjliga grejer att dom är glada om någon annan driver saker, men det är det som är problemet för man behöver deras röst, för deras röst väger mycket mer än min, jag kan prata och inspirerar men jag behöver en kraft och den har de (IP3).

En av informanterna menar att stödet avtagit från ledningens håll och att det fanns ett större engagemang från ledningen vid uppstartandet av satsningen än nu. Vid personalbrist är rörelsesatsningen oftast något som prioriteras bort då andra saker behöver göras. Flera av informanterna uppger att de tror att det är av betydelse att satsningen permanentas för att säkerställa att ett arbete för att öka rörelsen på skolorna bedrivs. Det förekommer även önskemål om att satsningen skulle behöva komma mer centralt ifrån kommunerna. Detta för att det då skulle bli ännu tydligare att rörelsesatsning är något alla ska jobba med.

Jag tror väldigt mycket på att få med kommunerna mer, att det blir en tanke man har mer centralt från att man jobbar utifrån det att skolorna faktiskt ska ha, att alla som jobbar i skolan ska veta vad rörelsesatsning är (IP1).

5.2.2 Attityder från skolpersonal

Informanternas uppfattningar kring skolpersonals attityder till att bedriva satsningen är enig. Den rådande uppfattningen är att inställningen till satsningen skiljer sig väldigt mycket skolpersonal sinsemellan och att engagemanget generellt är för lågt. Flera av informanterna upplever att många av deras kollegor ställer sig positiva till självaste satsningen och att de upplever att de tycker det är kul att genomföra olika aktiviteterna tillsammans med eleverna. Flera av informanterna nämner att satsningen fått bäst effekt på lågstadiet där det finns mer personal som är ute på rasterna och som är engagerade. Några av informanterna menar dock att de har kollegor som inte vill vara ute på rasterna eller har svårigheter med att få viss personal att genomföra rörelsepauser under lektionerna vilket försvårar arbetet.

Engagemanget till att vara med och driva satsningen varierar även mellan de olika informanternas skolor. Några av informanterna arbetar på skolor där det finns ett stort intresse bland övrig skolpersonal att engagera sig i satsningen, medan det på andra skolor är svårare att få med personalen. Flera av informanterna i studien uppger att skolpersonalens engagemang är av betydelse för hur väl satsningen kan genomföras.

Alltså, jag tycker ju att mina arbetskamrater borde vara lite mer engagerade, då hade det fungerat bättre […] för mig har det ju varit svårt eftersom jag inte får med mig mina

Det finns även uppfattningar om att fritidspedagoger i större uträckning ställer sig positiva till satsningen än vad lärarna på skolorna gör. Enligt en av informanterna kan det bero på att fritidspedagogerna redan har det tänket om att det är viktigt att vara aktiv. Vidare finns det en uppfattning bland informanterna om att det låga intresset från många av deras kollegor beror på att de tror att det är mer jobb med rörelsesatsningen än vad det är och att de inte upplever sig ha tid för att planera inför fler saker. Ytterligare en orsak till det låga

engagemanget menar en av informanterna kan vara att lärarna inte är bekväma med av att 18 avbryta en lugn stund. Flera av informanterna uppger att det är tråkigt att fler personal på skolorna inte har ett intresse av att engagera sig i satsningen och att det hade varit enklare att genomföra satsningen om satsningen fick ta sin plats. Det framkommer även att det finns ett behov av att fler ska förstå meningen med satsningen.

Även fast lärarna inte jobbar med rasterna på det sättet som andra gör men att ändå få en förståelse för att vi alla har olika roller att det är viktigt, att helheten är viktigt så den delen tror jag skulle kunna hjälpa utvecklingen på min skola i alla fall (IP3).

5.3 Upplevda effekter av satsningen hos elever och skolpersonal

Denna huvudkategori handlar om hur skolpersonalen upplever effekterna av satsningen. De två underkategorierna som tillsammans utgör huvudkategorin är effekter på eleverna och effekter på skolpersonal. Resultatet visar att effekterna generellt bedöms som positiva.

5.3.1 Uppfattade effekter på eleverna

Alla informanter är eniga om att rörelsesatsningen har medfört många olika positiva effekter för eleverna. Informanterna upplever att satsningen har bidragit till att eleverna i större utsträckning är aktiva och är i rörelse under skoldagen. En av informanterna uppger även att de elever som tagit del av rörelsesatsningen under sina år på mellanstadiet och som nu börjat högstadiet är mer aktiva än vad eleverna på högstadiet brukar vara.

När man går i sjuan så får man vara inne och cafeterian och dom brukar vara inne, men faktiskt den här sjuan, dom brukar, vi har ju sett att en del är ute och spelar fotboll på rasterna och det kan ju bero på att vi har jobbat med där här när dom gick på mellanstadiet (IP2). Informanterna är även eniga om att de tror att eleverna uppfattar rörelsesatsningen som rolig och har svårt att komma på vilka negativa effekter satsningen skulle kunna ha på eleverna. Alla är överens om att det tror att eleverna uppfattar satsningen som rolig och att barnen mår bra av att det händer saker. En av informanterna som arbetar på en särskola med elever som har svårigheter med motoriken menar dessutom att rörelsesatsningen lett till att en del av eleverna nu klarar av grundläggande rörelser som de tidigare inte gjort.

Dom har ju flera av dem ganska svårt med motoriken men jag kan säkert säga att jag har ett fyra stycken som inte innan kunde hoppa, för att hoppa är ju ganska svårt, alltså, att hoppa så att man verkligen lättar från marken och de har dom lärt sig genom dom här rörelsepassen (IP1).

Flera av informanterna uppger även att konflikterna på skolorna har minskat sedan de började med rörelsesatsningen även om det inte säkert går att säga att det är

rörelsesatsningens förtjänst. Flera av informanterna menar även att de upplever att eleverna fått det lättare att koncentrera sig på lektionerna och att skolprestationerna därmed har förbättrats.

Ja, men nej, alltså det blir ju mycket färre konflikter när eleverna har roligare saker att göra på rasterna och ju fler som blir aktiva desto färre konflikter (IP2).

Jag kan inte säga, jag kan bara tro att de har gett effekter för det vi såg under vårterminen under förra året, incidentrapporter, det som vi skriver när barnen har hamnat i konflikt, dom sjönk drastiskt och att vi såg att måluppfyllelsen ökar men som jag sa, jag har ingen vetenskap bakom att det är så, jag kan bara anta att det är så jag kopplar ihop det, så kan man säga (IP4).

5.3.2 Uppfattade effekter på skolpersonal

Flera av informanterna i studien upplever positiva effekter för skolpersonalen i och med att konflikterna mellan eleverna minskat sedan arbetet med rörelsesatsningen påbörjades. Detta då det är färre konflikter som personalen behöver lägga tid på att lösa. Genom att det är fler aktiviteter som anordnats har personalen behövt vara mer engagerade. Flera av

informanterna uppger att de tror att detta har varit positivt för skolpersonalen. Flera av informanterna lyfter även att det har blivit roligare att vara rastvärd. Detta då de inte längre går runt och är vakter som kontrollerar så att barnen sköter sig utan istället är delaktiga och engagerar sig.

Det är roligare att vara rastvakt istället för att man ska vara någon slags polis som går runt och tittar när barnen gör fel (IP2).

Några av informanterna uppger att det har påverkat deras egna mående då de upplever att de själva blir aktivare, piggare och gladare. En av informanterna uppger även att satsningen bidragit till att skolpersonalen rör sig mer på sin fritid efter att satsningen startade på skolan. Dessutom menar informanten att personalen håller sig mer friska nu än tidigare trots

pandemin men på påpekar att det inte säkert går att säga att det är satsningen förtjänst utan enbart antaganden.

Trots att det är pandemi så håller vi oss friska, det är mindre långtidssjuka, det kan jag säga men jag kan inte säga att det har med rörelsesatsningen att göra bara anta (IP4).

6 DISKUSSION

I följande avsnitt diskuteras studiens metod och resultat.

6.1 Metoddiskussion

I följande del diskuteras studiens metod, urval, datainsamling, analys, kvalitetskriterier samt de etiska övervägandena.

6.1.1 Metoddiskussion

Då syftet med studien var att undersöka uppfattningar hos skolpersonal gällande förutsättningar för, och effekter av Riksidrottsförbundets rörelsesatsning användes en kvalitativ ansats. Detta då syftet med studien var att skapa en djupare förståelse kring

skolpersonals subjektiva verklighetsbild av satsningen. Genom att en kvalitativ undersökning möjliggör ett dynamiskt förhållningsätt vid datainsamling (Bryman, 2018) ansågs en

kvalitativ ansats vara lämpad. Detta då det bidrog till att informanterna i studien själva kunde styra och därmed lyfta fram sina egna individuella uppfattningar. Hade studien istället haft som avsikt att nå mätbar kunskap som skulle kunna generaliseras till en större

population hade en kvantitativ ansats bedömts vara med lämpad (Bryman, 2018). Då en kvalitativ ansats är mer fri utan en redan fastställd hypotes bedömdes den för studiens syfte vara mest lämpad. Detta för att nya infallsvinklar och perspektiv skulle kunna komma fram.

6.1.2 Urvaldiskussion

För att komma i kontakt med personer som uppnådde studiens urvalskriterier användes ett målinriktat urval. För att komma i kontakt med dessa bistod en kontakt från RF-SISU med kontaktuppgifter till personal på olika skolor som arbetar med rörelsesatsningen. Detta möjliggjorde att studien kunde inkludera personer med kännedom om satsningen vilket bedömes nödvändigt för att kunna besvara studiens syfte. Detta skulle kunna leda till

missvisande resultat då en kontaktperson på RF-SISU själv valde ut informanter för studien. Trots att detta skulle kunna påverkat resultatet bedöms det inte som särskilt troligt då det från RF-SISU:s håll fanns ett intresse utav att undersöka uppfattningar av satsningen med viljan att kunna förbättra det. Dessutom gavs kontaktuppgifter till personer från hela Sörmland och skolor med olika kontaktpersoner inkluderades därmed i studien. Totalt sju personer tillfrågades att delta i studien. Av dessa tackade en nej på grund av personal-och tidsbrist. Ytterligare en av de som kontaktades var sjukskriven. Detta

resulterade i att totalt fem personer deltog i studien. Det låga antalet informanter är något som skulle kunna ha påverkat resultatet. Detta då fler informanter hade kunnat bidragit med fler infallsvinklar och andra perspektiv (Kvale och Brinkmann, 2014). Vidare hade det varit av intresse att få ta del av uppfattningar från personal som arbetar på skolor som är präglat

av både tid-och personalbrist för att undersöka även deras uppfattningar kring rörelsesatsningen.

6.1.3 Datainsamlingsdiskussion

Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Detta bidrog till att

informanterna kunde styra samtalet utifrån sina egna erfarenheter och därigenom komma in på nya teman. Detta hade inte varit möjligt vid strukturerade intervjuer där intervjufrågorna är förutbestämda. Detta gav intervjuaren möjlighet att vara flexibel och ställa följdfrågor under intervjuns gång, vilket bidrog till en djupare förståelse och till att nya teman kunde upptäckas. Detta kräver dock att intervjuaren har erfarenhet och kan ställa relevanta och tydliga följdfrågor (Bryman, 2018). För att säkerställa att relevanta frågor ställdes trots 21 oerfarenhet hos intervjuaren användes en intervjuguide med förslag på olika följdfrågor med relevans för studiens syfte. Intervjufrågorna varierade lite mellan de olika intervjuerna beroende på om informanten redan kommit in på ämnet eller inte och ledande frågor undveks i största möjliga mån.

På grund av Covid-19 genomfördes alla intervjuer på distans via videoverktyget Zoom. Detta möjliggjorde att informanter från hela Sörmland enklare kunde inkluderas i studien då dem geografiska avstånden inte utgjorde något hinder. Dessutom menar Bryman (2018) att det kan vara lättare att både ställa och svara på frågor då intervjuerna inte sker fysiskt.

Inför intervjuerna testades verktyget för att säkerställa att det skulle fungera vid

intervjutillfällena. Trots detta avbröts en av intervjuerna mitt under intervjutillfället, vilket visade sig bero på störningar med nätverket i området informanten befann sig på.

Informanten kunde istället koppla upp sig via sitt mobildata och fortsätta intervjun.

Resultatet bedöms inte påverkats av detta. Då intervjuerna genomfördes digitalt bidrog det till att informanterna själva fick besluta om vilken plats de befann sig då intervjun

genomfördes. Bryman (2018) menar att platsen informanten befinner sig på kan vara av betydelse för hur bekväm informanten under intervjun känner sig vilket kan komma att påverka dennes svar. Genom att intervjun genomfördes digitalt och att tid och datum gemensamt beslutades om hade informanterna själva möjlighet att påverka varit de befann sig under intervjutillfället. Detta kan betraktas som en fördel då informanterna hade möjlighet att befinna sig där de själv ville. Å andra sidan om informanten själv inte

reflekterat över detta innan kan det ha resulterat i att de under intervjutillfället befann sig på sin arbetsplats vilket kan ha påverkat hur öppet de vågat tala om exempelvis upplevda hinder från skolan och annan personals betydelse för satsningen. Vart informanten befinner sig under intervjutillfället kan därmed ha betydelse för hur bekväm informanten känner sig vilket i sin tur kan komma att påverka resultatet (Bryman, 2018).

6.1.4 Analysdiskussion

För studien valdes en manifest innehållsanalys. Detta då en latent innehållsanalys ansågs vara för tidskrävande och avancerad att använda sig av vid detta tillfälle. En manifest innehållsanalys där fokus istället enbart inkluderade faktiska uttalanden (Graneheim och

Lundman, 2004) bedömdes därmed som mer lämpad för denna studie. Detta resulterade i att ingen hänsyn till underliggande meningar togs.

Innan analysprocessen påbörjades lästes materialet igenom flera gånger för att förhindra att olika dimensioner skulle kunna missas vilket riskerar att ske om materialet börjar sorteras direkt (Eldén, 2020). Vid analysen av insamlade data användes en redan beprövad

innehållsanalys vilket kan ses som en styrka. De meningsbärandeenheterna,

kondenseringarna och koderna lästes igenom flera gånger och flyttades om flera gånger för att säkerställa att de placerades under en underkategori och huvudkategori som var lämpad. Det är av betydelse att sorteringen ska omprövas för att förhindra att inga förutfattade

meningar görs. Detta för att förhindra att egna åsikter skulle kunna påverka resultatet genom att enbart de ämnen som ansågs som relevanta skulle kunna väljas ut som studiens resultat 22 (Eldén, 2020). Detta är viktigt att ta hänsyn till och förhindra då egna tolkningar enligt Graneheim och Lundman (2004) alltid i en viss grad förekommer då materialet ska tolkas. Att enbart fem intervjuer genomfördes bidrog till att mängden data blev mindre än vad den skulle varit om flera informanter hade deltagit i studien. Detta kan betraktas som en nackdel då få informanter kan leda till att materialet upplevs som spretigare att analysera. Å andra sidan innebar det att mängden data att analysera blev mindre vilket gjorde det enklare att hantera.

6.1.5 Diskussion kring kvalitetskriterier

Kvalitetskriterierna trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och konfirmerbarhet har under hela studiens gång tagits i beaktande. För att stärka trovärdigheten i studien är det av

betydelse att informanternas uppfattningar på ett trovärdigt sätt framförs (Patel & Davidson, 2011). En risk som kan ha påverkat resultatet kan vara intervjuarens oerfarenhet av att genomföra intervjuer. Detta skulle kunnat påverka resultatet om någon av frågorna uppfattades fel. För att förhindra detta användes en intervjuguide som innan intervjuerna testats genom en pilotintervju för att försäkra sig om att frågorna uppfattades på rätt sätt. Under intervjuerna ställdes även olika följdfrågor för att säkerställa att svaren tolkats korrekt. En pilotintervju är enligt Bryman (2018) av betydelse att genomföra. Efter

pilotintervjun lades tre frågor om upplevda effekter till i intervjuguiden. Detta möjliggjorde att frågor om informanternas upplevelser av effekterna med satsningen ställdes vilket annars är uppfattningar som riskerats att inte fångats upp. Pilotintervjun var också av betydelse för att uppskatta längden inför de andra intervjuerna. Detta möjliggjorde att fler följdfrågor kunde läggas till i intervjuguiden och sedan ställas under intervjuerna. Vidare kan det bidragit till en djupare förståelse kring informanternas uppfattningar som annars riskerats att gått förlorat om dessa följdfrågor inte ställts.

I vilken grad resultaten är överförbara till andra grupper kan diskuteras. Enligt Bryman (2018) kan det vara svårt att överföra resultat då sociala fenomen studeras. Det låga antalet informanter där var och en har sina egna tankar kan göra det svårt att applicera resultatet på andra grupper. För att möjliggöra att studien ska kunna genomföras i fler sammanhang har tillvägagångsättet presenterats med en strävan efter att göra det begripligt för andra att förstå hur denna studie genomförts. Trots att det är tveksamt om resultatet är överförbart till andra

grupper är resultaten av intresse och andra kommuner och skolor som arbetar med satsningen kan dra nytta av dessa. För att stärka pålitligheten fanns en strävan efter att redogöra för bakgrundsinformation, hur datainsamlingen och analysprocessen genomfördes. Detta är av betydelse vid eventuella upprepande studier då det kan möjliggöra arbetet med att finna orsaker till att resultaten skiljer sig åt. Det är även av betydelse att redogöra för sina förkunskaper kring ämnesområdet då resultatet i undersökningar likt denna som utgått från empirin riskerar att påverka resultatet. Detta är även av betydelse för att stärka studiens konfirmerbarhet (Bryman, 2018). För att förhindra att intervjuarens förkunskaper skulle kunna påverka resultatet användes en intervjuguide med frågor i enighet med studiens syfte för att förhindra att inga följdfrågor utifrån intervjuarens eget intresse skulle kunna ställas. Även en innehållsanalys användes vilket även det är av betydelse då brist på erfarenhet av att genomföra en innehållsanalys riskerar att påverka resultatet genom att egna tolkningar görs. 23 För att förhindra detta presenterades ett exempel på hur analysen gjorts i en tabell (se tabell 1).

6.1.6 Diskussion kring etiska överväganden

Under hela arbetet med har informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet tagits i beaktande. Detta i enighet med Vetenskapsrådet (2017) för att

säkerställa att informanterna inte riskerar att skadas genom att delta i studien.

Informationskravet togs i beaktande genom att informanterna fick ta del av informationen vid flera tillfällen. Detta både via missivbrevet de fick skickat till sig via mejl innan det valde att tacka ja till att delta i studien. Samma information gavs även muntligt i början av varje intervju för att säkerställa att alla informanter var införstådda med dess rättigheter. Både vid utskicket av missivbrevet och då informanterna informerades om studien muntligt gavs det möjlighet för informanterna att ställa frågor kring eventuella funderingar. Dessutom fick alla informanter kontaktuppgifter till handledare utifall de skulle ha frågor eller synpunkter de inte skulle vilja ta med intervjuaren. Informanterna fick ge samtyckte till studien vid två olika tillfällen, då de tackade ja via mejl samt i början av intervjun då de även fick ge ett muntligt samtycke till att delta i studien. Detta bedömdes vara av relevans för att säkerställa att informanterna faktiskt ville delta i studien och inte kände sig tvungna.

I enighet med konfidentialitetskravet tilldelades informanterna en specifik kod för att svaren inte skulle kunna kopplas ihop med informantens personuppgifter. Ljudupptagningarna och det transkriberade materialet förvarades på en USB-enhet för att säkerställa att ingen utomstående skulle kunna komma åt materialet. Urvalsmetoden och det låga antalet informanter riskerar dock att medföra konsekvenser i form av att kontaktpersonerna från RF-SISU skulle kunna förstå vem som svarat vad. Informanterna var dock införstådda med att deras kontaktuppgifter getts ut av en kontaktperson från RF-SISU och att RF-SISU var medvetna om att de deltog i studien. Vidare kan detta antas vara en faktor som skulle kunna ha bidragit till att informanterna inte berättade saker de upplever som mindre bra med satsningen då de inte gick att säkerställa att de var helt anonyma. Studieområdet bedömdes dock inte vara av en så känslig karaktär att informanterna skulle riskera att drabbas negativt av deltagandet i studien.