Fält- och laboratoriestudie av vattenburen färg : laboratorieprovning

(1)

VTI notat 31-1999

Fält' °°h Ia'WatOriestudi

e

av vattenburen fä

Laboratorieprovning

Författare

FoU-en het *

Projektnummer

Projektnamn

Uppdragsgivare

Distribution

Ylva Edwards och Sofi Åström

Väg- och banteknik

30-230

Vattenburen vägmarkeringsfärg e

Vägverket

Fri

Väg- och

transport-forskningsinstitutet

(2)

Innehållsförteckning

Sida

Sammanfattning 3

1 Bakgrund 5

1.1 VTI-undersökning från 80-talet- VTI Meddelande 343, 1983 6

1.2 Förslag enligt CEN TC 226 WG2 6

2 Förslag till provningsprogram 7

2.1 Ytterligare provning? 8

3 Produkter och applicering 9

3.1 Produkter 9

3.2 Provtagning och applicering av provkroppar 9 3.2.1 Applioering av provkroppar vid provläggning 9 3.2.2 Applioering av provkroppar i laboratoriet 10 4 Utförd provning och provningsresultat 10

4.1 Silrest 10 4.2 Viskositet 10 4.3 Densitet 11 4.4 Vikttorrhalt 1 1 4.5 Lagringsbeständighet 1 1 4.6 Reflektans 1 1 4.6.1 Färg 11 4.6.2 Referensspraymassa 1 1 4.7 Vidhäftning 11 4.7.1 Färg 11 4.7.2 Referensspraymassa 12

4.8 Nötningsmotständ

12

4.8.1 Färg 12 4.8.2 Referensspraymassa 12 5 Fortsatta provningar 13 6 Referenser 14 Bilaga VTI notat 31-1999

(3)

(4)

Fält- och laboratoriestudie av vattenburen färg - LABORATORIEPROVNING

av Ylva Edwards och Sofi Åström, VTI

Sammanfattning

I anslutning till provläggningarna med vattenbaserad färg (och spraymassa som

referens) i Södermanland (Arla och Trosa) under augusti månad 1997 har prov på

produkterna tagits ut för laboratorieprovning.

För de aktuella färgerna (6 stycken) har följande provningar genomförts under 1997 och 1998:

0 silrest (sil 0,5 mm)

0 viskositet (Stormer viskosimeter, ASTM D 562-81 (Reapproved 1990))

0 densitet (SIS 184111 / ISO 2811 / CEN TC 226) 0 vikttorrhalt (SIS 184122 / CEN TC 226)

- vidhäftning

(VÄG 94 VVMB)

0 reflektans (CIE-standard som i prEN 1436)

0 lagringsbeständighet (CEN TC 226)

0 nötningsmotstånd (VÄG 94 Trögerslitage VVMB 587, modifierad metod) Erhållna resultat vid laboratorieprovningen beträffande vägfärgernas funktion (reflektans, vidhäftning till asfaltbetong samt nötningsmotstånd) indikerar att de i dessa avseenden är likvärdiga. Ingen av produkterna uppvisar avvikande bättre eller sämre resultat än deövriga.

Vidhäftningsresultaten ligger på samma nivå eller högre än vad som vanligtvis registreras vid motsvarande provning för spraymassaprodukter (applicerad tjocklek cirka 1,5 mm) som godtagits enligt VÄG 94.

Nötningsmotståndet har bestämts vid slitageprovning i Trögerapparat, på motsvarande sätt som för spraymassa, men vid lägre tryck och färre antal slitage-perioder. Förändringen i reflektans har utgjort ett mått på färgens nötnings-motstånd. Metodiken fungerar tillfredsställande, men ingen nämnvärd skillnad mellan de olika färgprodukterna kan konstateras. Ytterligare metodalternativ bör undersökas och fler provningsomgångar genomföras.

Produkterna från Geveko och Brifa har bedömts som mest lagringsstabila. För de två referensspraymassorna (s.k. tunnspray och normalspray) har labora-torieprovning med avseende på stämpelbelastningsvärde, vidhäftning, reflektans och nötningsmotstånd genomförts. Tunnspraymassan uppvisar lägre Vidhäftnings-resultat och högre slitage än färgerna.

(5)

(6)

1 Bakgrund

Laboratorieundersökningar på vägmarkeringsmassor utfördes inom Vägverks-projekt vid VTI under 1979-1980. Undersökningarna ledde bl.a. fram till preliminära metodbeskrivningar för bestämning av vägmarkeringsmassors sammansättning och funktion (1). I anslutning till undersökningarna för väg-markeringsmassa genomfördes motsvarande undersökningar och metodut-vecklingsarbete också för Vägmarkeringsfärg (2, 3).

Utvecklingsarbetet vad gäller vägmarkeringsmassa har fortsatt (4), men med inriktning endast mot funktionsrelaterad metodik, och har så småningom lett fram till nuvarande provningsprogram och kravspecifikationer i VÄG 94. (Laboratorie-analyser för bestämning av parametrar som bindemedelshalt, halt glaspärlor, halt

titandioxid, kornkurva för ingående stenmaterial, IR-analys av bindemedlet m.m.

utförs numera normalt ej för vägmarkeringsmassa på det svenska vägnätet.)

Utvecklingsarbetet kring laboratoriemetoder för Vägmarkeringsfärg lades däremot ner. Vägverket började, med start 1988, ersätta Vägmarkeringsfärg med spraymassa (5). Anledningen till detta låg främst på det miljötekniska planet, och lösningsmedelsburen vägfärg används normalt inte idag i Sverige. Även Finland och Norge har senare fattat beslut om förbud mot lösningsmedelsburen färg.

I Sverige har således främst spraymassa successivt ersatt lösningsmedelsburen färg på det lågtrafikerade vägnätet. Vattenburen Vägmarkeringsfärg har förekommit, men främst i flygfältssammanhang.

Under senare tid har emellertid en nysatsning på vattenburen färg blivit aktuell för Vägverkets del. Utvecklingsarbete med laboratorieprovning och eventuella

kravspecifikationer, motsvarande dem i VÄG 94 för termoplastmassa, har

efterlysts. I anslutning till rubricerat fältförsökingår därför också en laboratorie-studie.

I provningsprogram och kravspecifikationer enligt VÄG 94 ingår följande

parametrar för spraymassa (6):

0 värmebehandling (VVMB 503)

0 stämpelbelastningsvärde (VVMB 586) trögerslitage (VVMB 587)

vidhäftning (VVMB 502)

reflektans, Y-faktor enligt CIE, (VVMB 80)

åldring i vädersimulator (ISO 4892)

(7)

1.1 VTI-undersökning från 80-talet - VTI Meddelande 343, 1983

Bland de undersökta produkterna, i ovan nämnda undersökning för väg-markeringsfärger vid VTI, ingick också ett mindre antal vattenburna färger. Utförda studier har tjänat som delunderlag till de föreliggande laboratorie-undersökningarna. Följande parametrar studerades i den gamla VTI-undersökningen: silrest viskositet torktid densitet vikttorrhalt lagringsbeständighet nötningsmotstånd blödningsgrad

Preliminära metodbeskrivningar togs fram (ingår som bilagor i VTI Meddelande 343) för de sex först nämnda parametrarna. Bland dessa befanns torktid vara speciellt komplicerat. Angående nötningsmotstånd och blödningsgrad kunde ingen provningsmetodik fastläggas inom ramen för projektets tidplan och budget. Ytterligare utvecklingsarbete ansågs nödvändigt.

1.2 Förslag enligt CEN TC 226 WGZ

I CEN TC 226 WG 2 behandlas bl.a. provningsmetoder och krav för vägmärke-ringsmaterial (termoplast, kallplast och färg). I förslaget från WG 2 specificeras följande parametrar och provningsmetoder för lösningsmedels- eller vattenburen vägfärg (7, 8):

Identifikation (prEN 12802, december 1997) densitet (Density, enligt ISO 2811:1979) vikttorrhalt (Solids content, enligt CEN-metod)

bindemedelshalt (Binder content, enligt CEN-metod)

titaniumdioxidhalt (Titanium dioxia'e content, enligt CEN-metod)

bindemedelstyp (Binder type, enligt CEN-metod)

pigmenttyp och oorganiskt material (Pigment ana' inorganic materials, enligt

CEN-metod)

0 halt glaspärlor (Glass beaa' content, enligt CEN-metod) Funktion (prEN 1871, september 1997)

0 reflektans (Trichromatic co-ora'inates x,y ana' luminancefactor [3, CIE standard som i prEN 1436)

täckningsgrad (Hiding power, enligt ISO 2814, 300th) lagringsbeständighet (Storage stability, enligt CEN-metod) UV-åldring (UV-ageing, enligt ISO 4892)

blödningsgrad (Bleea' resistance, enligt CEN-metod)

alkalibeständighet (Alkali resistance, enligt CEN-metod (endast för

betong-underlag))

(8)

2 Förslag till provningsprogram

Mot bakgrund av ovan listade parametrar, egenskaper och laboratoriemetodik för vägmarkeringsfärg samt motsvarande funktionsinriktat provningsprogram och kravspecifikationer för spraymassa enligt VÄG 94, har följande provningar föreslagits ingå i den aktuella laboratoriestudien:

0 lagringsbeständighet (CEN TC 226)

0 nötningsmotstånd (VÄG 94 Trögerslitage VVMB 587, modifierad

metod)

- vidhäftning

(VÄG 94 VVMB)

0 reflektans (CIE-standard som i prEN 1436) Silrest bestäms enligt metodbeskrivning i VTI Meddelande 343.

Viskositet bestäms med Stormerviskosimeter enligt metodbeskrivning i VTI Meddelande 343 (baserad på ASTM D 562). Provningen utförs vid 23°C.

Densitet bestäms enligt metodbeskrivning i VTI Meddelande 343, vilken överens-stämmer med ISO 2811 (enligt CEN-förslag i prEN 12802).

Vikttorrhalt bestäms enligt metodbeskrivning i VTI Meddelande 343. Metoden jämförs med föreslagen CEN-metod, (Annex A i prEN 12802) och modifieras vid behov efter denna.

Lagringsbeständighet bestäms enligt CEN-metod Annex B i prEN 1871. I metoden ingår en speciell skakutrustning (enligt ISO 787) som tas fram vid VTIs verkstad.

Nötningsmotstånd bestäms vid slitageprovning i Trögerapparat enligt VÄG 94. Slitageprovningen utförs som för spraymassa (5 perio-der vid -10°C), men med lägre luft-tryck på pistolen (300 istället för

500 kPa). Reflektansen mäts före och

efter provningen varvid förändringen i reflektans utgör ett mått på färgens nötningsmotstånd (istället för antalet gram bortslitet material, vilket inte blir meningsfullt om slitage ner till beläggningen uppstår under prov-ningens gång).

(9)

Motsvarande provning utförs också för referensmaterialen av normal-spraymassa (tjocklek ca 1,5 mm) respektive tunnnormal-spraymassa (tjocklek cirka 0,5 mm). (Svärtning av provytan från Trögerapparatens nålar är ett problem som måste lösas.)

Reflektans, uppmätt på marshallprovkropp som har applicerats med färg, utgör tillika ett mått på produktens täckningsgrad och eventuell blödningsgrad. (Jfr.

avsnitt 1.2.)

Provkroppar (ABT 4/BlSO) appliceras i samband med utläggningsarbetet på de svenska provfälten samt i laboratoriet. Tre provkroppar per vägfärgprodukt appliceras vid utläggningsarbetet.

Vidhäftning bestäms som för

spray-massa (enligt VÄG 94), med

vinkelrät provdragning vid rums-temperatur och dragkraftsökningen 200 N/s.

Provkroppar (ABT 16/B85) appli-ceras i samband med utlägg-ningsarbetet på de svenska provfälten samt i laboratoriet (se stycket ovan). Tre provkroppar per färgprodukt appliceras vid utläggningsarbetet.

2.1 Ytterligare provning?

Ytterligare provningar har diskuterats, såsom fler analyser för identifikation, torktid, åldringsbeständighet m. m.

Prövningar för identifikation av en produkt (som typ och halt av bindemedel) ingår i förslaget från CEN TC 226 WG2 (se avsnitt 3), men har sedan många år tillbaka för svenskt Vidkommande betraktats som otidsenligt och framförallt mindre väsentligt för produktens funktion på vägen. Forsknings- och utvecklingsarbete i Vägverkets regi har inriktats på funktionsrelaterade metoder,

Vilket också tydligt framgår i t. ex. VÄG 94.

Ytterligare identifikationsprovning (enligt CEN-förslag i prEN12802) har inte föreslagits ingå i det aktuella förslaget till provningsprogram.

Torktid kan bestämmas med ASTM No-pick-up hjul enligt metodbeskrivning i

VTI Meddelande 343 (baserad på ASTM D 711-89 (Reapproved 1994)).

Applicering utförs om möjligt med maskinell utrustning. Metoden har enligt tidigare undersökningar dålig repeterbarhet liksom reproducerbarhet. Metoden är endast användbar som kontrollmetod och ingen direkt korrelation finns med markeringens torktid på vägen. (2)

(10)

Provningen har inte föreslagits ingå i det aktuella förslaget till provnings-program. Metoden kan i ett senare skede av projektet eventuellt modifieras. Om möjligt bör färgen appliceras på underlag av asfaltbetong samt provningen utföras vid ett antal olika temperatur-, luftfuktighet- och vindhastighetsförhållanden.

Åldringsbeständighet enligt VÄG 94 kan bestämmas i enlighet med motsvarande

metodik som för spraymassa (med modifierad slitageprovning enligt förslag ovan och accelererad åldring 500 timmar). Efter åldringen bestäms reflektans och nötningsmotstånd.

Åldringsbeständighet har föreslagits ingå i det aktuella förslaget till provnings-program, men skulle öka kostnaderna för laboratoriedelen. Tre provkroppar per vägfärgprodukt appliceras vid utläggningsarbetet för provningens genomförande. Åldringsbeständighet har inte ingått i här redovisad laboratoriestudie.

3 Produkter och applicering

3.1 Produkter

Produkter (färg) från följande tillverkare ingår i undersökningen: Geveko Lafarge (S ar) Akzo Nobel Star Tikkurila Brifa

Två spraymassaprodukter från Cleanosol ingår som referenser. Den ena av massorna är en sk. tunnspray som appliceras cirka 0,5 mm tjockt. Den andra massan är en sk. normalspray som appliceras cirka 1,5 mm tjockt.

3.2 Provtagning och applicering av provkroppar

Prov av produkterna har tagits ut i VTIs regi i anslutning till provläggningarna i Södermanland (Ärla och Trosa) under augusti månad 1997. Färg har för varje färgprodukt tagits ut i två 5-liters dunkar. Spraymassa har vid respektive provläggning tagits ut i fyra 1-liters metallburkar.

3.2.1 Applicering av provkroppar vid provläggning

Marshallprovkroppar har applicerats (gäller endast färg) i samband med prov-läggningarna för bestämning av reflektans, nötningsmotstånd och vidhäftning enligt föreslaget laboratorieundersökningsprogram. Marshallprovkropparna har tillverkats vid VTI. Personal från VTI har ansvarat för appliceringen på plats. 0 6X6=36 marshallprovkroppar ABT4/B180 har applicerats för slitageprovning

(före och efter artificiell åldring) samt reflektansmätning på samma prov-kroppar. Artificiell åldring i vädersimulator kom emellertid ej att ingå i undersökningen.

0 6x3=18 marshallprovkroppar ABT16/B85 har applicerats för vidhäftnings-provning.

(11)

Det har visat sig svårt att få färgen applicerad över hela provkroppens ovanyta. En del glaspärlor har kommit med. Ett flertal provkroppar har fått utgå beroende på dålig täckning av färg på provkroppens ovanyta.

3.2.2 Applicering av provkroppar i laboratoriet

För färgerna har motsvarande appliceringar utförts också i laboratoriet (med hjälp av form och skrapa, som för termoplastmassa). Erhållen våttjocklek har legat på 450-500 um. Glaspärlor har ej påförts markeringen vid applicering i laboratoriet.

För referensspraymassorna har appliceringar utförts endast i laboratoriet. Tunnspraymassan har applicerats i två olika skikttjocklekar, cirka 0,5 mm respektive cirka 1,5 mm. Normalspraymassan har applicerats cirka 1,5 mm tjockt (erhållen tjocklek 1,5-1,8 mm). Glaspärlor har ej påförts markeringen vid applicering i laboratoriet.

4 Utförd provning och provningsresultat

För de aktuella färgerna (6 stycken) har följande provningar genomförts under 1997 och 1998:

- vidhäftning

(VÄG 94 VVMB)

0 reflektans (CIE-standard som i prEN 1436) 0 lagringsbeständighet (CEN TC 226)

0 nötningsmotstånd (VÄG 94 Trögerslitage VVMB 587, modifierad metod) För referensspraymassorna har följ ande provningar genomförts:

stämpelbelastningsvärde (VVMB 586)

reflektans, Y-faktor enligt CIE, (VVMB 80) vidhäftning (VVMB 502)

trögerslitage (VVMB 587)

nötningsmotstånd (VÄG 94 Trögerslitage VVMB 587, modifierad metod) Erhållna resultat framgår av tabell nedan samt bilaga 1.

4.1 Silrest

Ingen nämnvärd silrest har erhållits för någon av färgprodukterna.

4.2 Viskositet

Viskositeten för färgerna varierar mellan cirka 82 och 102 ke. Färgen från Brifa har högst viskositet och färgen från Lafarge lägst.

(12)

4.3 Densitet

Densiteten ligger mellan 1,56 och 1,74 g/ml för de undersökta färgprodukterna.

4.4 Vikttorrhalt

Provningen har utförts helt i överensstämmelse med föreslagen CEN-metod, som skiljer sig något från metoden i VTI Meddelande 343 (1983). Erhållna värden på

Vikttorrhalt (icke flyktiga beståndsdelar) ligger mellan 73,0 (Star) och 78,9 vikt-% (Tikkurila).

4.5 Lagringsbeständighet

De undersökta färgprodukternas lagringsstabilitet har bestämts enligt CEN-metoden. Lagringsprocessen kan enligt metoden utföras på accelererat vis, med hjälp av skakutrustning (vilken beskrivs i metoden), men också enligt icke accelererat förfarande. En skakutrustning har tagits fram vid VTIs verkstad.

Först nämnda alternativ innebär lagring under skakning 30 dagar vid 45°C. Icke accelererat förfarande innebär lagring 6 månader vid rumstemperatur. Båda metoderna har ingått i undersökningen. Graden av sedimentering bedöms enligt en skala från 10 till 0. Om färgen efter lagring föreligger som en perfekt suspension, dvs. inte har förändrats jämfört med ursprungligt tillstånd, blir bedömningen 10. Om färgen däremot föreligger som en fast kaka, och inte kan blandas till en homogen suspension igen medelst manuell omrörning, blir bedömningen 0. Där emellan finns ytterligare fem bedömningsalternativ.

Produkterna från Geveko och Brifa har bedömts som mest lagringsstabila. Lägst bedömningssiffra har erhållits för produkten från Lafarge.

Accelererat lagringsförfarande visar sig generellt vara något mildare (högre bedömningssiffra) än lagring 6 månader vid rumstemperatur.

4.6 Reflektans

4.6.1 Färg

Erhållna värden för reflektans (y-faktor enligt CIE) ligger mellan 0,82 och 0,88 enheter. Resultatet blir något högre för de laboratorieapplicerade provkropparna än för de provkroppar som har applicerats under pågående utläggning i fält.

4.6.2 Referensspraymassa

Reflektansen ligger mellan 0,73 och 0,78 enheter, och är således lägre än för färgerna.

4.7 Vidhäftning

4.7.1 Färg

Erhållna vidhäftningsresultat ligger mellan 1,5 och 1,7 N/mm2 för laboratorie-applicerade provkroppar. För de provkroppar som har applicerats i fält är resultatet som regel detsamma eller något högre (1,5-1,9 N/mm2).

Motsvarande krav enligt VÄG 94 för termoplastmassor är 2 1,3 N/mmz.

(13)

För normalspraymassan har vidhäftningen uppmätts till 1,5 N/mmz, medan den för tunnspraymassan ligger lägre än kravet enligt VÄG 94 för både skikttjocklekarna.

4.8 Nötningsmotstånd

4.8.1 Färg

Provning har utförts vid -10°C enligt VÄG 94, men med ett antal modifieringar. Lufttrycket i nålpistolen har varit 300 kPa och antalet slitageperioder 3. Reflektansen har bestämts före och efter slitageprovningen. Förändringen i reflektans (y-värde enligt CIE) har utgjort ett mått på färgens nötningsmotstånd. Eventuell svärtningseffekt från nålarna i pistolen har försiktigt suddats bort från provytan (med radergummi) före reflektansmätning.

Den modifierade metodiken baserar sig på resultat och erfarenheter från inledande studier.

I motsvarande metod för spraymassa är trycket 500 kPa och antalet perioder 5. Antalet gram bortslitet material utgör här måttet på spraymassans nötningsmotstånd.

Erhållna värden för provkroppar som har applicerats i laboratoriet ligger mellan 0,01 och 0,06 enheter för skillnaden i y-värde. För provkropparna som har applicerats i fält är resultatet som regel detsamma eller högre (0,01-0, 10 enheter).

Slitstyrkan (eller nötningsmotståndet) hos de undersökta vägfärgerna har vid provning enligt den aktuella metoden bedömts som likvärdig.

Slitageprovning har utförts på motsvarande sätt som för färg enligt ovan, men också enligt gängse metodik för spraymassor enligt VÄG 94.

Vid sist nämnda provningsförfarande har båda produkterna (oberoende av skikttj ocklek) slitits ner till beläggningen och provningen avbrutits efter mindre än 5 perioder.

Vid det modifierat provningsförfarandet (med lägre tryck, kortare provningstid och reflektansmätning som resultatmått) uppvisar normalspraymassan nötnings-resultat i överensstämmelse med färgerna, medan tunnspraymassan däremot är betydligt mindre slitstark.

(14)

Tabell Erhållna laboratorieresultat (medelvärden) för undersökta vägmarkeringsfärger och referensspraymassor

Till- Silrest Visko- Densitet Vikt- Lagrings- Reflektans Vidhäft-

Nötnings-verkare sitet torrhalt beständighet ning motstånd

(vikt- (ke) (g/ml) (vikt-%) acc/6 mån (y-faktor) (N/mmz) (Ay-faktor)

%) väg/lab väg/lab väg/lab

Geveko 0,00 92 1,63 74,9 10/8 0,82/0,85 1,8/1,5 0,02/0,02 Lafarge 0,00 82 1,74 77,1 6/6 0,82/0,88 1,7/1,7 0,10/0,03 Akzo 0,01 84 1,63 76,3 6/4 0,84/0,88 1,7/1,7 0,09/0,01 Nobel (sand) Star 0,01 94 1,56 73,0 8/8 0,86/0,88 1,5/1,6 0,03/0,03 (skinn) Tikkurila 0,00 94 1,65 78,9 8/6 0,84/0,84 1,8/ 1,6 0,01/0,01 Brifa 0,02 102 1,57 76,7 10/8 0,84/0,87 1,9/ 1,7 0,04/0,06 (skinn) Stämpelvärde (S) Cleanosol tunnspray 0,5 mm /0,77 /1,1 /0,29 9 (nedslitet) Cleanosol tunnspray 1,5 mm /0,78 /1,2 /0,13 Cleanosol normalspray 1,5 mm 57 /0,73 /1,5 /0,05

5 Fortsatta provningar

Beträffande nötningsmotstånd har endast ett metod-alternativ ingått i studien (med provningstemperatur -10°C, lufttryck 300kPa och 3 slitageperioder). Ytterligare något alternativ bör undersökas och fler material provas.

Kompletterande provningar avseende åldringsbeständighet samt utveckling av metodik för bestämning torktid kan startas upp under 1999, men ytterligare material krävs för dessa provningar liksom för fortsatta slitageprovningar enligt ovan.

(15)

6

1.

14

Referenser

Isacsson U. Colldin Y. Termoplastisk vägmarkeringsmassa. Laboratorie-undersökningar och preliminära metodbeskrivningar. VTI Meddelande 210. 1980.

Isacsson U. Colldin Y. Vägmarkeringsfärg. Laboratorieundersökningar och preliminära metodbeskrivningar. VTI Meddelande 343. 1983.

Isacsson U. Colldin Y. Vägmarkeringsfärg - en ringanalys. VTI Meddelande 347. 1983.

Colldin Y. Isacsson U. Laboratorie- och fältprovning av termoplastiska vägmarkeringsmassors hållbarhet. VTI Meddelande 482. 1986.

Colldin Y. Salomonsson J. Provläggning med spraymassa 1992. Labora-torieundersökning av massaprov. Förslag till hållbarhetsprovning. VTI notat 31. 1993.

Edwards Y. Åström S. Vägmarkeringsmassa. Hållbarhetsprovning enligt VÄG 94 - En utvärdering. 1997.

prEN 12802 Road Equipment - Horizontal signalization - Laboratory methods and identification. 1997.

prEN 1871 Road marking materials - Physical properties. 1997.

(16)

VTI nOtat 31-1999 Ma te ri al Si lres t( %) Vi sk os it et ,23 °C (k e) De ns it et (g ) Vi kt to rr ha lt(% ) La gr in gs be st ,acc el er er at La gL ings be st ,6 mán la gr ing Ak zo Nobe l 0, 01 (s an d) 84 (83 85 ) 1, 63 (1,6 3 16 3) 76 ,3 (7 6, 376 ,2 ) 6( 6 6 6) 4( 4 3) Ti kk ur il a 0, 00 94 (9 3 94 ) 1, 65 (1 ,6 5 16 5) 78 ,9(7 8, 6 79 ,1 ) 6 St ar 0, 01 (s ki nn ) 94 (9 4 94 ) 1, 56 (1 ,5 5 15 6) 73 ,0 (7 2, 9 73 ,1 ) 8 La fa rg e( $ar) 0, 00 82 (8 2 81 ) 1, 74 (1 ,7 4 1, 74 )77 ,1 (7 6, 9 77 ,2 ) 6( 6 Ge ve ko 0, 00 92 (9 2 91 ) 1, 63 (1 ,6 2 16 3) 74 ,9(7 4, 9 74 ,9 ) ( Br if a 0,02 (s ki nn ) 10 2 (1 02 10 2) 1, 57 (1 ,5 6 15 7) 76 ,7 (76, 7 76 ,7 ) ( cooocooooo cooocooooo oocøoooo

(

)

(

)

(

)

(

)

(

)

W Ma te ri al Vi sk. ef te r 6 m ån la grin g (k e)

.

Ak

zo

No

be

l

(99

)

Ti

kk

ur

il

a

(>

11 7)

_;ä

;

St

ar

(10

2)

_

,

L

a

m

(S

ar

)

(9

6)

i 3 uh Ge ve ko (1 00 ) i Br ifa (> 11 7)

Provningsresultat

Bilaga Sida 1 (5)

(17)

VTI notat 31-1999 Ma te ri al Nöt ni ng sm ot st . "väg -p rk " (y-fa kt or för e-e ft er ) Nöt ni ng smot st . "väg -p rk "Ko mm en ta r ef ter pr ovn in g Ak zo No be l 0, 09 (0 ,7 9 0,77 0, 83 f-0, 77 0, 75 0,61 e) (O K, OK , fär ge nha r lyf ta sf al te nrun t ka nt en oc hbi ta r sl ås bo rt ) Ti kk ur il a 0, 01 0, 81 0, 82 0, 80 f-0, 79 0, 81 0, 80 e)

(två

sm

å

hål

,O

K,

OK

)

Star 0, 03 0, 83 0, 78 0, 81 f-0, 80 0, 75 0, 78 e)

(li

tet

hål

,O

K,

OK

)

(f le ra hål , et tlit et hål , någ ra sm åhål ) Ge ve ko 0, 02 0, 80 0, 79 0,79 f-0, 79 0, 77 0, 77 e)

(O

K,

OK

,

OK

)

( (

La

fa

Lg

e(

Sa

r)

0,

10 (0

,7

3 0,

70 0,

71 f-O,

56 0,

64 0,

64 e)

( (

Br if a 0, 04 0, 80 0, 80 0, 79 f-0, 77 0, 78 0, 73 e) (s må hål , OK, sm å hål ) Ma te ri al Nöt ni ng sm ot st . "l ab -p rk " (y-fa kt or för e -e ft er ) N öt n M o t st . "I ab -p rk "Ko mm en ta r efte r pr ovn in g Ak zo No be l 0, 01 (0 ,87 0, 87 0, 86 f-0, 86 0, 87 0, 85 e) (O K, OK , et tpar sm å hål ) Ti kk uril a 0, 01 0, 83 0, 83 0, 82 f-0, 83 0, 81 0, 81e

(m

kt

lite

th

ål,

OK

,

OK

)

St ar 0, 03 0, 87 0, 87 0,87 f-0, 82 0, 85 0, 85 9

(O

K,

OK

,

OK

)

(ett lit et hål , någ ra hål , et t lit et hål) Ge ve ko 0, 02 0, 84 0, 83 0,83 f-0, 81 0, 82 0, 81 e

(O

K,

OK

,

OK

)

(

)

(

)

La

fa

ár

ge

($

ar

)

0,

03 (0

,8

6 0,

85 O,

85 f-O,

85 0,

78 0,

85 e)

(

)

(

)

Brif a 0, 06 0, 85 0, 86 0, 85 f-0, 73 0, 83 0, 81 e (s tora hål , sm å hål ,lit et hål ) B1laga Sida 2 (5)

(18)

VTI notat 31-1999 Ma te ri al re fl ." väg -p rk " (y-fakt or )

Vi

dh

äf

tn

.

"väg

-p

rk

"

(N

lm

mz)

Vi dhäf tn . -b ro tt et "väg -p rk " Ak zo No be l O, 84 (O ,8 50, 83 0, 84 )

1,

7(

1,7

1,

8 1, 7) mo t oc h iun de rl ag Ti kk ur il a O, 84 (O ,8 4 0, 83 0,84 )

1,

8(

1,8

1,

7 mo t oc h iun de rl ag St ar

0,

86 (0,

86 0,

86 1,5

(1,

6 1,

5 mot oc h iun de rl ag La fa rg e(S ar )

1,

7 mo toc h iun de rl ag G e ve k o 0, 82 (0 ,82 0, 82 0, 82

1,

7(

17

18 (1

,8

1,

9 mo t oc h iun de rl ag Br if a

)

0,

82 (0,

83 0,

82 0,8

2) )

O,

84 (O

,8

3 0,

84 0,8

4)

1,

9(

2,0

1,

9 mo t oc h iun de rl ag Ma te ri al re fl ." la b-pr k" (y-fa kt or ) Vi dh äf tn ."l ab -p rk " (N lm mz) Vi dh äf tn . -b ro ttet "l ab -p rk " Ak zo No be l 0, 88 (0 ,8 9 0,88 0, 88 )

1,

7(

1,6

1,

8 1, 7) mot oc h iun de rl ag Ti kk ur il a O, 84 (O,8 4 0, 84 0, 84 )

1,

6(

1,6

1, 7) mo t oc hiun de rl ag St ar

0,

88 (0

,8

8 0,

88 0,

88 )

1,

6(

1,6

1, 8) mo t oc h iun de rl ag La fa rg e(S ar ) 0, 88 (0 ,8 8 0, 88 0, 88 )

1,

7(

1,6

mot oc h iun de rl ag G e ve k o 0, 85 (0 ,8 40, 85 0, 85 )

1,

5(

1,5

mo t oc h iun derl ag Br if a

0,

87 (0

,8

7 0,

87 0,

87 )

1,

7(

1,6

1, 1, 1, 1, 1, LOLONCDN

17 )

1,5

)

17 )

iun de na g Sida 3 (5)Bilaga

(19)

VTI notat 31-1999

Nöt

ni

ng

sm

ot

st

ån

d,

(r

ef

le

kt

an

se

n

so

m

et

t

måt

t

på'

sl

it

ag

e

av

väg

fär

g)

.

För

te

st

.

Me

de

lvär

de

n

ba

Se

ra

de

på

tr

e

pr

ovk

ro

pp

ar

.

(ala 15I|U3

.IODlBJ-Ã) suemeuaJ

0 I

°

I

+

Ak

zo

-N

ob

el

+

Ti

kk

ur

il

a

+

St

ar

-<

-S

ar

("

fr

an

sk

t"

)

+

Ge

ve

ko

+

Br

if

a

O

2 '

4 an

ta

l

tr

ög

er

pe

ri

od

er

Sida 4 (5)Bilaga

(20)

VTI notat 31-1999 mär kn in g typ ma te ri al ap pl . tj oc kl ek vi dh äf tn in g vidh äf tn in g-br ot te t (mm) (N lm mz) T1 IT 2 tun ns pr ay Clea no so l 67 45 1, 4-1 ,6 m m 1, 2 (1 ,2 1, 11, 3) im ar ke ri ng + mot oc h i un de rl ag 0, 6 -0, 7 m m 1, 1(1 ,1 1, 1 1, 0) im ar ke ring + mo t un de rl ag N1 I N2 no rm al sp ra y Cl ea noso l 67 31 82 5 1, 5 -1,8 m m 1, 5 (1 ,5 1, 5 1,6) yt li gt im ar ke ri ng +mo t oc h iun de rl ag mär kn in g typ re fl ek ta ns ap pl . tj oc kl ek trög er (5 pe ri od er , 5b ar , -10°C ) tr ög er -k o m m e n t a r (y-fa kt or ) (m m) (g ) T1 lT 2 tun ns pr ay 0, 78 (0 ,7 80, 78 0, 78 ) 1, 4 -1 ,6 m m avb rut et ef te r1 pe riod (l ok al t) ne ds li te t 0, 77 (0 ,7 7 0, 77 0, 78 )0, 6 -0 ,7 m m avb rut et ef te r 25 s ne ds li te t Bilaga N1 IN 2 no rm al sp ra y0, 73 (0 ,7 3 0, 73 0, 73 ) 1, 5 -1 ,8 m m avb rut etef te r 3 -4 pe ri od er ne ds li te t Sida 5 (5) mär kn in g typ stäm pe lb el as tn in g ap pl. tj oc kl ek nöt ni ng sm otst . (3 pe ri od er , 3 ba r, -10°C ) nöt ni ng sm ot st ánd -k om me nt ar (5 ) ( m m ) (y-fa kt or för e -ef te r) T1 IT 2 tun ns pr ay 9 (9 9) 1, 4 -1 ,6 mm 0, 13 (0 ,7 8 0, 78 0,78 1-0, 65 0, 62 0, 68 e) gr op ig t sl it ag e + et t pa rsm å hål 0,6 -0 ,7 m m 0, 29 (0,7 7 0, 76 0, 77 f-0, 47 0, 45 0, 50 e) ne dsli te t