Uppsala universitet
Institutionen för informatik och media
C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2020
Färg, form och fält
– en kvalitativ studie av Stockholms grafiska designfält
Författare: Lovisa Brämming & Fredrik Lindström Handledare: Kirill Filimonov
Abstract
The field of graphic design is an essential part of the contemporary media and communication landscape, not least as a result of digitalization where visual content plays a more important role than ever before. Although influential, little research has been conducted in regards to graphic design. The thesis concerns the field of graphic design in Stockholm and poses two research questions. First, which social dynamics and unwritten rules are possible to discern from the graphic design field of Stockholm? Second, what does the interplay between an agent's position in the field and his/hers individual opinion concerning good graphic design look like?
The theoretical framework is centered around Pierre Bourdieu's field theory and its core concepts such as fields, capital, habitus and doxa. These are fundamental cornerstones for the thesis as a whole and used as an analytical framework. Furthermore, six qualitative semi-structured interviews with different actors from within the field were conducted and later analyzed using qualitative content analysis. The results concluded that there are social dynamics and unwritten rules within the graphic design field of Stockholm concerning; talent, education, social climate, norms and values, visual guidelines and the purpose of graphic design. Moreover, all actors agree on one basic premise – if something is to be considered good graphic design it has to fulfill the basic purpose of graphic design. However, when it comes to how that premise is fulfilled, there is a clear interplay between an agent's position in the field and their opinion.
Key words: Graphic design; Bourdieu; Field theory; Visual communication
Förord
Först och främst vill vi rikta ett stort tack till vår handledare, Kirill Filimonov, för värdefull vägledning och kontinuerligt stöd under hela uppsatsprocessen.
Stort tack till Julia Bengtsson och Sigge Sanner för konstruktivfeedback under mittseminariet och för alla skratt under terminens gång. Tack till Liv Von Hillevi Arif och Anna Nordström för givande opponering. Även tack till Johan Lindell vars studier inspirerat denna, samt genom egen person gett oss betydelsefullinput rörande Pierre Bourdieus fältteori.
Avslutningsvis vill vi rikta ett varmt tack till samtliga intervjuobjekt, som frivilligt tagit sin tid till att delta i vår studie. Utan er hade detta inte varit möjligt.
Lovisa Brämming och Fredrik Lindström, 2021-01-15
Innehållsförteckning
1. Inledning 6
1.1 Problemformulering 6
1.2 Bourdieus fältteori och grafisk design 7
1.3 Syfte och frågeställningar 8
1.4 Avgränsning 8
1.5 Disposition 9
2. Bakgrund 10
2.1 Grafisk design och dess grundläggande principer 10
2.2 Det grafiska designfältets historiska utveckling 10
2.3 Grafisk design i Sverige och Stockholm 12
3. Tidigare forskning 14
3.1 Bourdieu och medie- och kommunikationsvetenskapliga studier 14
3.2 Tidigare svenska studier utifrån Bourdieus fältteori 15
4. Teori 17
4.1 Historisk bakgrund 17
4.2 Bourdieus fältteoretiska grundkoncept 17
4.2.1 Fält 18
4.2.2 Kapital 18
4.2.3 Doxa 19
4.2.4 Habitus 20
4.2.5 Autonomi och heteronomi 20
4.3 Operationalisering av teorin i relation till studien 21
4.3.1 Det grafiska designfältet 22
5. Metod och material 25
5.1 Vetenskaplig positionering 25
5.2 Forskningsdesign 25
5.3 Metodval 26
5.3.1 Insamlingsmetod 26
5.3.2 Analysmetod 27
5.4 Urvalsmetod 27
5.4.1 Lokalisering av aktörer 28
5.5 Genomförande 29
5.5.1 Insamling av data 29
5.5.2 Bearbetning och analys 30
5.5.3 Positionering av aktörer i fältet 32
5.6 Forskningens validitet 34
5.7 Etiska överväganden 35
5.7.1 Transparens 36
5.7.2 Värderingar 36
5.7.3 Intervjuobjektens integritet 37
5.7.4 Intervjuobjektens samtycke 38
6. Resultat och analys 39
6.1 Identifierade teman 39
6.1.1 Talang 39
6.1.2 Utbildning 40
6.1.3 Socialt klimat 42
6.1.4 Normer och värderingar 44
6.1.5 Etablerade visuella riktlinjer 45
6.1.6 Grafisk designs syfte och relation till konst 47
6.1.7 Bra grafisk design 48
7. Avslutande diskussion 50
7.1 Slutsatser 50
7.2 Diskussion 52
7.2.1 Reflektioner kring forskningsområdet och tidigare studier 52
7.2.2 Reflektioner kring forskningsprocessen 53
7.3 Framtida forskning 54
Källförteckning 56
Bilagor 60
1. Intervjuguide 60
2. Arbetsfördelning 64
3. Pressrelease 65
1. Inledning
Visuell kommunikation genom färg och form – grafisk design – är djupt integrerat i dagens samhälle, med allt från reklam och förpackningsdesign till interaktiv och digital media (Meggs &
Purvis 2006). Bara genom att gå in i en bok- eller mataffär är det omöjligt att undgå alla böcker respektive förpackningar som står uppradade på hyllorna, smyckade med färg, form och typografi (ibid.). År 2018 producerades en svensk podcast, Grafisk design, av formgivaren Perniclas Bedow (Bedow u.å.). Syftet var att bjuda in etablerade designers till ett samtal om disciplinen, rörande allt från representation, progressivitet, strategi och färg (Bedow u.å.).
Författarna av denna studie är själva aktiva inom grafisk design, där de upplever en avsaknad av ett samtal kring sociala dynamiker, normer och värderingar. Bedows podcast kan ha varit ett första steg till att skapa detta samtal, men bristen anses fortfarande vara avsevärd. Detta bekräftas bland annat av den omfattande forskningsbrist som råder kring grafisk design i stort, vilket anses överraskande med tanke på den väsentliga roll grafisk design spelar i samhället. Därav väcktes intresset för genomförandet av denna studie, där författarna har som förhoppning att öppna fler dörrar för diskussioner och samtal kring grafisk design och dess värderingar och normer.
1.1 Problemformulering
De senaste åren har mediesamhället genomgått en drastisk utveckling och aldrig tidigare har media, kommunikation och digitala verktyg varit så pass väsentliga som idag (Hansen & Machin 2019). Vidare har även digitaliseringen lett till att bilder och visuell kultur tagit en dominant position i samhället (Lindgren 2017). Detta har resulterat i att visuell kommunikation utvecklats till ett betydande forskningsområde inom medie- och kommunikationsvetenskap, där bilder och visuell information studeras i relation till bland annat medieproduktion och digitala medier (Barnhurst, Vari & Rodríguez 2004). Müller (2007) menar att forskning kring visuell kommunikation ofta sker med samhällsvetenskapliga metoder. Detta för att förklara allt från produktion och distribution till innebörden av visuell information i dagens sociala, kulturella samt politiska kontext (ibid.). Vidare är grafisk design en omfattande del av visuell kommunikation, där disciplinen innehar en betydande roll i att producera och sprida visuellt innehåll till samhällets olika delar (Meggs & Purvis 2006). Digitaliseringens påverkan på dagens
medieproduktion har ytterligare ökat grafisk designs inflytande, då disciplinen används i hög utsträckning för att skapa innehåll på digitala verktyg såsom hemsidor och appar (Dabner, Stewart & Zempol 2014). Grafisk design kan därför påstås vara ett avgörande och centralt kommunikationsverktyg för att producera och formge information, vilka kan spegla normer och värderingar som indirekt kan ha en påverkan på samhället i stort. På grund av detta anses det vara viktigare än någonsin att förstå, undersöka och analysera den roll som media och kommunikation har i samhällets sociala och kulturella dynamik – i denna studies fall utifrån grafisk design (Hansen & Machin 2019). Detta kommer att göras utifrån ett teoretiskt ramverk utformat av Pierre Bourdieu – fältteorin.
1.2 Bourdieus fältteori och grafisk design
Den franska sociologen och antropologen Pierre Bourdieu utformade fältteorin, vilken innebär uppfattningen av att samhället utgörs av en mängd semi-autonoma sociala områden, eller fält (Bourdieu 1993). Inom samhällets olika fält ryms aktörer eller institutioner, som är hierarkiskt placerade och tävlar om makt utifrån fältspecifika ramverk och regler (ibid.). Med Bourdieus teoretiska ramverk som utgångspunkt, samt med tanke på den omfattning grafisk design innehar i dagens samhälle, är det möjligt att påstå att grafisk design utgör ett självständigt fält. Detta fält kommer i denna studie att benämnas som det grafiska designfältet, som är ett av studiens mest centrala begrepp. Tidigare har andra delar av svensk medieproduktion studerats utifrån Bourdieus fältteori, med exempelvis Gallis (2012) avhandling om reklam, Lindbloms (2020) avhandling om fotojournalistik, och Lindell, Jakobsson och Stiernstedts (2020) studie om svensk TV-produktion, vilka diskuteras mer ingående i 3. Tidigare forskning. Däremot upplevs det finnas en brist på liknande svenska studier i relation till Bourdieus fältteori rörande grafisk design. Därför anses det vara av relevans att genomföra en kvalitativ intervjustudie om Stockholms grafiska designfält och dess aktörer utifrån Bourdieus teoretiska ramverk, för att undersöka fältets sociala dynamiker och oskrivna regler. Analysen av detta kommer ske genom kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Bourdieus olika grundkoncept såsom fält, habitus, kapital och doxa, vilka redovisas i 4.2 Bourdieus fältteoretiska grundkoncept.
Då grafisk design innebär visuell kommunikation, finns det ett par grundläggande principer som bör följas för att skapa tillgänglig och tilltalande grafisk design (Dabner, Stewart
& Zempol 2014). Dessa diskuteras i 2.1 Grafisk design och dess grundläggande principer, men innebär kortfattat riktlinjer kring allt från komposition och typografi till färg och form. Däremot är det möjligt att påstå att åsikten kring vad som anses vara bra grafisk design är relativ och subjektiv, vilket innebär att det möjligtvis inte finns en enda beskrivning på vad bra grafisk design faktiskt är – vad en individ anser vara estetiskt tilltalande kan bero på flertalet olika faktorer såsom bakgrund och personlig smak, vilket varierar från person till person. Detta går att koppla till Bourdieus olika grundkoncept, såsom habitus och doxa, samt en aktörs position i det grafiska designfältet. Utifrån detta är det av ytterligare intresse att djupare analysera det grafiska designfältet, genom att undersöka huruvida det finns någon relation mellan en aktörs personliga omdöme om grafisk design och deras position i fältet.
1.3 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka Stockholms grafiska designfält utifrån Bourdieus fältteori, för att studera dess sociala dynamiker och oskrivna regler, samt undersöka om det finns ett samspel mellan en aktörs position i fältet och dennes omdöme gällande vad bra grafisk design är. Därav syftar studien på att besvara följande frågeställningar:
Forskningsfråga A: Vilka sociala dynamiker och oskrivna regler är möjliga att urskilja inom Stockholms grafiska designfält?
Forskningsfråga B: Hur ser samspelet ut mellan en aktörs position i fältet och dennes individuella omdöme gällande bra grafisk design?
1.4 Avgränsning
För att undersöka det grafiska designfältet har denna studie en områdesavgränsning till Stockholm. Anledningen till att hela Sverige inte valdes att undersökas var främst på grund av att resurserna denna studie innehar inte skulle räcka för att ge en tillräckligt pålitlig bild av hela landets grafiska designfält. Därav avgränsas studien till Stockholm, främst på grund av den omfattande tyngd och betydelse Stockholm har för grafisk design i Sverige, vilket beskriv ingående i avsnitt 2.3 Grafisk design i Sverige och Stockholm.
1.5 Disposition
Fortsättningsvis i denna studie beskrivs bakgrunden kring grafisk design med dess grundläggande principer och västerländska historia, samt en redovisning av den yrkes- samt utbildningsmässiga situation grafisk design innehar i det svenska samhället. Därefter bekantar sig studien med tidigare forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap i relation till Bourdieu, samt diskuterar den brist på forskning som existerar kring grafisk design. Tre tidigare genomförda studier om svensk medieproduktion utifrån fältteorin presenteras även. Vidare redovisas en grundläggande genomgång av det teoretiska ramverket samt en operationalisering av teorin på det grafiska designfältet. Därefter presenteras studiens metod och material, i vilken studiens metodval, urvalsprocess och genomförande motiveras, samt reflekterar kring studiens validitet och etiska överväganden. Vidare redovisas studiens resultat och analys, vilket diskuteras utifrån Bourdieus fältteori, för att hitta samband mellan resultatet och fältteorins grundkoncept.
Slutligen presenteras studiens slutsatser samt en avslutande diskussion utifrån bland annat tidigare forskning, samt en reflektion kring vidare forskning kring grafisk design och det grafiska designfältet.
2. Bakgrund
Detta kapitel syftar till att redovisa grafisk design och dess bakgrund, där kapitlet inleds med en beskrivning av de grundläggande principerna inom grafisk design. Vidare presenteras en grundläggande genomgång av det grafiska designfältets västerländska historia och utveckling, vilka har präglat fältets designprinciper och har en påverkan på åsikter om grafisk design än idag.
Avslutningsvis, då studien avgränsats till Stockholm, beskrivs den omfattning grafisk design har i Sveriges och Stockholms yrkes- samt utbildningsområden.
2.1 Grafisk design och dess grundläggande principer
En grafisk designer är en person som arbetar med att formge visuell kommunikation, vars typiska arbetsuppgifter består av att, exempelvis, designa digitala webbsidor, formge böcker eller skapa visuella identiteter för företag (Nationalencyklopedin u.å. A). Inom grafisk design talas det om grundläggande designprinciper som en grafisk designer bör följa för att uppnå estetiskt tilltalande samt användarvänlig design (Dabner, Stewart & Zempol 2014). Designprinciperna består av kunskaper om främst form, typografi och färg, då dessa anses avgörande och fungerar som byggstenar som kopplar samman grunden för vad som anses vara bra grafisk design (ibid.).
Trots att åsikten kring vad som är bra grafisk design kan anses vara subjektiv, arbetar en grafisk designer ändå med ett krav på sig att vara medveten om designprinciperna för att kunna skapa relevanta, engagerande och visuellt tilltalande kreationer (ibid.). Dessa principer är starkt influerade av tidigare estetiker som etablerades under 1900-talet, där syftet var att skapa funktionalistisk och strategisk design samtidigt som budskapet och informationen tydligt kommuniceras (Meggs & Purvis 2006). Dessa estetiker beskrivs ingående i nästa avsnitt.
2.2 Det grafiska designfältets historiska utveckling
Den kreativa processen inom grafisk design är definierad av tidigare estetiker som präglar fältet och dess historia (Meggs & Purvis 2006). Detta gör det av vikt att förstå de grunder som det grafiska designfältet står på, för att kunna fortsätta utveckla arvet av visuell kommunikation och dess värderingar (ibid.). Då denna studie ämnar att undersöka det grafiska designfältet i Stockholm, anses det av relevans att ha en genomgång gällande den västerländska historien inom
grafisk design och fältets utveckling. De händelser, principer och omdömen som nämns i studien är därav västerländskt influerade – hade studien haft en annan del av världen som utgångspunkt hade resultatet möjligen sett annorlunda ut.
I bokenMeggs’ History of Graphic Design etableras en linjär tidslinje från uppfinnandet av alfabetet till den senare digitala revolutionen (Meggs & Purvis 2006). I boken förklaras hur omfattande förändringar skedde under 1900-talets första halva, den modernistiska eran.
Värderingar och tillvägagångssätt inom grafisk design påverkades, samt konstens roll i samhället, då moderna konströrelser kom att ha ett direkt inflytande med dess sätt att formge och skapa visuell kommunikation. Den modernistiska eran bidrog sedermera medBauhaus, en tysk konst- och designskola som etablerade den moderna designestetiken,samt The New Typography (Den nya typografin). Den nya typografin inspirerades av funktionalismen, där formgivningen skulle följa en viss komposition och symmetri med svartvit färgskala och sans-serif typografier (Meggs & Purvis 2006). Bauhaus och den nya typografin etablerade estetiker som kom att ha en stor påverkan på grafisk design, vilka anses vara eftersträvade än idag.
Andra halvan av 1900-talet bestod av informationens ålder, där designers inte längre definierade sig som konstnärer, utan objektiva kanaler som sprider information mellan samhällets olika delar (Meggs & Purvis 2006). En ny designrörelse, The International Typographic Style (Den internationella, typografiska stilen) framkom från Schweiz och Tyskland, som karaktäriseras av ett matematiskt strukturerat rutnät vari placeringen av visuella element sker asymmetriskt. Syftet är att tydlig presentera visuell information utan överflödiga detaljer med hjälp av rutnätet och sans-serif typografi, för att skapa en harmonisk struktur. Den internationella, typografiska stilen kom att ha ett märkbart inflytande på designvärlden som kvarstår än idag, och kan anses vara en av de rörelser som haft störst inflytande på grafisk design under dess historiska utveckling (Meggs & Purvis 2006).
Under 1900-talets sista kvartal genomgick samhället en drastisk utveckling inom teknologi och digitalisering,den digitala revolutionen, som kom att ha ett stort inflytande på den kreativa processen inom grafisk design (Meggs & Purvis 2006). Nya tekniker och digitala verktyg etablerades, där datorn kom att bli en designers främsta arbetsverktyg. Datorn bidrog till nya sätt att skapa, då avsaknaden av begränsningar resulterade i nya bilder och former, där misstag kunde rättas och färger, former och text kunde kombineras och redigeras utan motstycke (Meggs & Purvis 2006).
2.3 Grafisk design i Sverige och Stockholm
På grund av den framfart och förändring grafisk design genomgått under senare år på en världsomfattande skala, är det av intresse att titta på vilken påverkan detta även haft på det svenska grafiska designfältet. Genom statistik är det möjligt att på senare tid se ett ökat intresse av yrken inom grafisk design och visuell kommunikation i Sverige – bara mellan 2008 och 2018 visades en omfattande ökning av inte bara antalet anställda som arbetar inom disciplinen, utan även en markant breddning av yrkesområden relaterade till fältet (SCB 2010; SCB 2020).
Ökningen som skett kan potentiellt härledas till den stora påverkan grafisk design haft på det svenska samhället och dess medieproduktion, vilket kan vara ett resultat av digitaliseringens framfart, och att det således blivit ett attraktivt fält att arbeta inom.
Då denna studie ämnar att studera det grafiska designfältet i Stockholm, anses det även av relevans att titta på statistik rörande länet i relation till grafisk design. Enligt en undersökning av Myndigheten för yrkeshögskolan (2019), är majoriteten av yrkeshögskoleutbildningar inom konst, media och design positionerade i Stockholms län.
Figur 1: Diagram från Myndigheten för yrkeshögskolan (2019) om pågående utbildningar inom konst, media och design efter län och syfte under 2018.
Resultatet från undersökningen 2018 (sefigur 1) visar hur konst- och kulturutbildningar existerar i elva svenska län, med 55 procent av utbildningarna i Stockholm (ibid.). Statistiken visar därav
hur drygt hälften av Sveriges utbildningar inom konst, media och kultur är positionerade i huvudstaden, vilket indirekt antyder att en majoritet av utbildade grafiska designers i Sverige idag med största sannolikhet har fått sin utbildning i Stockholm (ibid.). Exempel på designskolor i länet är Berghs School of Communication, Beckmans Designhögskola, Forsbergs skola, Konstfack och Hyper Island. Detta visar på att Stockholm inte bara är ett centralt område för grafisk design där framtidens designers utformas, utan även ett betydande sådant, vilket har bidragit till studiens avgränsning. Fortsättningsvis, eftersom studien undersöker Stockholms grafiska designfält med Bourdieus fältteori som utgångspunkt, är det även av relevans att titta på tidigare forskning som genomförts i relation till svensk medieproduktion och Bourdieus fältteori, vilket redovisas i studiens nästa kapitel.
3. Tidigare forskning
Studiens tredje kapitel syftar på att reflektera kring tidigare forskning samt Bourdieus fältteori i relation till medie- och kommunikationsvetenskap. Vidare diskuterar kapitlet den brist på forskning som råder angående grafisk design, samt presenterar tre tidigare studier om svensk medieproduktion där Bourdieus fältteori har applicerats.
3.1 Bourdieu och medie- och kommunikationsvetenskapliga studier
Fastän Bourdieu anses vara en ledande tänkare inom sociologi och kulturproduktion, var han inte särskilt aktiv gällande forskning kring storskalig medieproduktion (Lindell, Jakobsson &
Stiernstedt 2020). Däremot, efter Bourdieus bortgång har hans fältteori fortsatt appliceras inom forskning gällande olika delar av medie- och kommunikationsvetenskap och bidragit till större förståelse kring allt från struktur till normer och värderingar inom olika discipliner för medieproduktion (Broady 1989). Anledningen till att Bourdieus teoretiska ramverk blivit populärt inom medie- och kommunikationsstudier menar Bolin (2012) kan bero på hur fältteorin uttrycker en konkret koppling mellan kulturproduktion och konsumtion. Därav är det möjligt att påstå att Bourdieus fältteori är ett relevant och förekommande teoretiskt ramverk för att analysera begrepp och idéer inom medie- och kommunikationsvetenskap.
Trots den ökade appliceringen av Bourdieus teoretiska ramverk på medieproduktion, anses det finnas en större brist på forskning kring grafisk design. Inga resultat hittades vid grundliga sökningar efter vetenskapliga artiklar om det specifika begreppet “grafisk design” i relation till Bourdieus fältteori, både i Sverige och globalt. Resultatet ansågs även underväldigande vid sökningar efter vetenskapliga artiklar om grafisk design i allmänhet, utan någon koppling till Bourdieu. Detta kan möjligtvis vara ett resultat av att disciplinen grafisk design till viss del är införlivat i andra discipliner såsom reklam och visuell kommunikation, och på så vis inte studerats som en egen disciplin tidigare – vilket denna studie ämnar att göra.
Däremot har tidigare forskning genomförts med Bourdieus fältteori som utgångspunkt i relation till annan medieproduktion i Sverige, såsom reklam, bildjournalistik och TV-produktion, vilka följande tre studier är exempel på.
3.2 Tidigare svenska studier utifrån Bourdieus fältteori
I sin doktorsavhandling på Stockholms universitet syftade Raoul Galli (2012) att undersöka Stockholms reklamfält, angående områden såsom erkännande, med Bourdieus fältteori som utgångspunkt. För att få en ökad förståelse för fältets sociala och mentala struktur, genomfördes observationer på en reklambyrå i Stockholm under loppet av ett år. Med denna avhandling menade Galli (2012) att reklamens innehåll reflekterar de tankar, värderingar och idéer av personerna bakom reklamen. Detta kan även appliceras på denna studie och de normer, värderingar och sociala dynamiker som finns bland grafiska formgivare i Stockholm. Även fast metoderna mellan Gallis (2020) och denna studie varierar, är avhandlingen av stor relevans till denna studie, då grafisk design är en betydande del av reklamproduktion.
Terje Lindblom (2020) genomförde en doktorsavhandling där Bourdieus fältteori applicerades för att analysera det svenska journalistfältet, specifikt området fotojournalistik, med hjälp av kvalitativa intervjuer med fältets olika aktörer. Studiens resultat visade bland annat att fotojournalisters främsta ambition är att dokumentera världen och skapa visuella berättelser, vilket sammanstöter med aktörernas beskrivning av fältets ideal och normer. Resultatet påvisade även hur fotojournalistik anses vara mer av kommersiell vikt, då det idag är själva fotografiet i sig som attraherar läsaren – inte fotografen – vilket påverkar maktkampen och aktörernas position inom fältet. Fotojournalistik som yrke har därav förlorat sitt värde, då det i dagens digitala samhälle är möjligt för vem som helst att bidra till fotojournalistik (Lindblom 2020). På samma sätt som Lindbloms (2020) avhandling använde sig av kvalitativa intervjuer, använder denna studie samma metod för insamling av data. Därav är Lindbloms (2020) avhandling i relevans till denna, då forskningen visar möjligheten att analysera ett fält med Bourdieus teoretiska ramverk med hjälp av kvalitativa intervjuer.
En tredje studie som anses vara av omfattande relevans för denna är Lindell, Jakobsson och Stiernstedts (2020) kvantitativa studie om svensk TV-produktion. Syftet med studien var att undersöka det svenska TV-produktionsfältets struktur och positionera ut aktörerna däri, för att bidra till en större förståelse för hierarkier inom fältet. Resultatet visar, bortsett hur fältet är strukturerat, att aktörernas positioner i fältet och deras åsiktstaganden överlappade varandra.
Exempelvis såg public service-aktörerna negativt på kommersiell TV-produktion, medan de kommersiella aktörerna ansåg att sådan produktion är av kvalitet (Lindell, Jakobsson &
Stiernstedt 2020). Detta går att relatera till denna studies syfte att undersöka huruvida aktörernas position i det grafiska designfältet påverkar deras omdöme kring vad som anses vara bra grafisk design. Därav liknar Lindell, Jakobsson och Stiernstedts (2020) undersökning till viss del även denna studie, trots deras kvantitativa tillvägagångssätt i jämförelse med denna studies kvalitativa.
Dessa tre studier är exempel på nutida forskning där Bourdieus teoretiska ramverk har applicerats inom medieproduktion i Sverige och Stockholm. Däremot, med bakgrund i den större brist kring tidigare forskning om grafisk design i relation till Bourdieus fältteori, ämnar denna studie därmed att komma med nya och relevanta resultat inom medie- och kommunikationsvetenskap och grafisk design. För att få en större förståelse angående denna studies teoretiska utgångspunkt i relation till grafisk design, innehåller nästa kapitel en genomgång av Bourdieus fältteori med dess grundläggande koncept, samt en förklaring av teorins operationalisering i denna studie.
4. Teori
Då denna studie har en utgångspunkt i Bourdieus fältteori, innehåller detta kapitel en grundläggande genomgång av studiens teoretiska ramverk. Inledningsvis redogörs för teorins historiska bakgrund, för att sedan presentera grundkoncepten. Vidare förklaras hur det teoretiska ramverket med dess tillhörande koncept har applicerats på det grafiska designfältet i Stockholm, med en teoretiskt grundad strukturering av fältet och dess aktörer.
4.1 Historisk bakgrund
Bourdieu började utveckla de fundamentala byggstenarna för sitt fältteoretiska ramverk under 1960-talet, på universitetet École Normale Supérieure i Paris (Nationalencyklopedin u.å. B).
Enligt Lindell (2020) hade det vid tidpunkten, i efterkrigstidens Europa, rått slitningar inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Objektivister i form av Karl Marx, Louis Althusser och Émile Durkheim ställdes mot subjektivister ledda av Jean-Paul Sartre. De förstnämnda vilade samtliga på grundvalen att individer är produkter av sina historiska och sociala kontexter, medan de sistnämnda menade på att det snarare var tvärtom, och betonade viktigheten av det upplevda och den fria och kreativa viljan – det subjektiva (ibid.). Bourdieu var lika delar kritisk till båda lägren, även om hans sociologi onekligen innehåller tydliga kopplingar till de båda sidorna. Som ett resultat av detta utvecklade Bourdieu, enligt Lindell (2020), en begreppsapparat med utgångspunkt i koncepten fält, kapital och habitus, för att på så vis finna en balans – en mellanväg – mellan tidigare nämnda motsättningar. Med andra ord syftade Bourdieu till att skapa en sociologi vilken innefattar både subjektivismen i form av visad hänsyn gentemot individers subjektiva upplevelser, samt objektivismen i form av att samtidigt ta hänsyn till de sociala strukturer som formas, och därav formar individers sociala kontexter (ibid.).
4.2 Bourdieus fältteoretiska grundkoncept
Bourdieus fältteori innehåller ett flertal grundläggande koncept, bland annat begreppen fält, kapital, doxa, habitus, heteronomi och autonomi. Dessa teoretiska grundkoncept används som utgångspunkt för studien i sin helhet, men medför även ett analytiskt perspektiv framförallt i studiens analys och resultat. Därav innefattar detta avsnitt en grundläggande genomgång av
begreppen, för att bidra till en större förståelse kring Bourdieus teoretiska ramverk i relation till studien.
4.2.1 Fält
Enligt Bourdieus fältteori kan ett fält beskrivas som ett semi-autonomt, socialt område där individer, aktörer, är hierarkiskt positionerade och tävlar om makt (Bourdieu 1993). Ett fält kan utgöra något så stort som journalistik eller något så litet som fågelskådning. Trots det stora spannet för vad ett fält kan innebära menar Broady (1989) att alla sociala sammanhang inte nödvändigtvis är sociala fält per automatik, utan det krävs till exempel specialiserade aktörer och institutioner samt olika fältspecifika kapital för att cementera ett fält. En individ som skriver till exempel julklappsrim blir därmed inte per automatik en del av det litterära fältet, trots sitt litterära hantverk (ibid.).
4.2.2 Kapital
Strukturen och hierarkierna i ett fält är, bland annat, beroende av mängden kapital som varje aktör innehar (Bourdieu 1993). Likt Karl Marx och Max Weber studerade Bourdieu maktrelationer i det moderna samhället i form av klasstillhörighet och liknande (Lindell 2020).
Han var dock av åsikten att klasstillhörighet definieras av fler parametrar, snarare än enbart av en individs strikt materiella och, framförallt, ekonomiska tillgångar (ibid.). Utifrån detta utvecklade därför Bourdieu tre olika typer av kapital, vilka är de följande:
1. Ekonomiskt kapital – materiella tillgångar som har en direkt koppling till ekonomi i form av att det rör faktiska ting som kan säljas i utbyte mot pengar. Det rör alltså kortfattat finansiella faktorer i form av, exempelvis, fastigheter, bilar eller möbler (Bourdieu 1986).
2. Kulturellt kapital – symboliska tillgångar i form av till exempel universitetsutbildning, hantverkskunskaper eller utmärkelser, vilka indirekt kan omvandlas till ekonomiskt kapital. Kulturellt kapital kan även delas in i tre stycken underkategorier, vilka är:
förkroppsligat, objektifierat och institutionaliserat kulturellt kapital. Förkroppsligat kulturellt kapital utgör kulturellt förankrade vanor, attityder och liknande som kan användas till en aktörs fördel. Den andra typen, objektifierat kulturellt kapital, berör i sin
tur faktiska objekt av kulturellt värde, såsom böcker och liknande. Slutligen innefattar den sista kategorien, institutionaliserat kulturellt kapital, formaliseringen av kulturella bedrifter, såsom stipendier eller utbildningar (Bourdieu 1986).
3. Socialt kapital – sociala tillgångar i form av en aktörs sociala nätverk, kontakter, vilka indirekt i vissa situationer kan omvandlas till ekonomiskt kapital. Exempelvis kan ett brett kontaktnät resultera i att en individ får en anställning eller en lön denne annars inte skulle fått (Bourdieu 1986).
Fortsättningsvis har varje specifikt fält olika typer av fältspecifikt kapital, vilka fortfarande grundas i de tidigare nämnda typerna av kapital, men som är unika för fältet i fråga (Bourdieu 1977). Det fältspecifika kapitalet utgörs av resurser vilka alla fältets aktörer och institutioner, medvetet eller omedvetet, är överens om är av värde (ibid.). Det är sedermera, bland annat, graden av tillgång till olika typer av fältspecifikt kapital som avgör var i ett fält en aktör placeras (ibid.). Fältspecifikt kapital för det grafiska designfältet skulle till exempel kunna vara:
innehavandet av examen från en prestigefull designskola; vara anställd på en ansedd designbyrå;
praktisera vad som inom fältet anses vara prestigefull design; ha hög kompetens i etablerade program såsom Adobe Photoshop, Adobe Indesign eller Adobe Illustrator; ha kontakter inom branschen; ha vunnit designpriser eller utmärkelser såsom Svenska designpriset, Kolla eller Guldägget.
4.2.3 Doxa
Varje fält innehåller doxa, oskrivna regler och självklarheter, sådant fältets aktörer tar för givet och agerar utefter (Bourdieu 1977). Dessa oskrivna regler och självklarheter formar i sin tur fältets struktur och definierar villkoren för medlemskap. Bryter en aktör mot fältets doxa kan det resultera i att denne inte längre erkänns som en del av fältet (ibid.). Vidare menar Bourdieu (1977) att ett fälts doxa enbart blottar sin sammansättning och kan förändras när ett fält upplever en kris. Det sociala rummet förlorar därmed sin position som ett naturfenomen och sociala konventioner som tidigare varit självklara börjar ifrågasättas (ibid.). Bourdieu (1977, 168) menar dock att det är viktigt att skilja på ett fälts “field of opinion” och dess doxa. Detta då det förstnämnda behandlar fenomen som öppet debatteras och ifrågasätts under en kris, medan det sistnämnda inte diskuteras, då det snarare berör de djupgående sociala konventioner som
existerar inom fältet (ibid.). Vidare söker de dominanta aktörerna inom fältet, de med högt fältspecifikt kapital, att bibehålla doxans integritet och sociala konventioner och etablera ortodoxi (ibid.). Samtidigt söker de dominerade inom fältet, aktörer med lågt fältspecifikt kapital, att tänja dess gränser och exponera dess godtycklighet och, på så vis, rita om fältets struktur (Bourdieu 1977).
4.2.4 Habitus
Habitus kan inte förstås i ett vakuum, utan är nära förbundet med fält och kapitalbegreppen och vad de innefattar. Habitus kan kortfattat förstås som en individs socialt formade världsbild och består av en serie olika dispositioner som påverkar hur individen, ofta omedvetet, bemöter och hanterar olika sociala situationer (Bourdieu 1977). Enligt Lindell (2020) menar Bourdieu att olika typer av levnadsförhållanden, vilka påverkas av tillgång till kapital, är nära sammanbundet med en individs beteenden, tankemönster, värderingar och smak. Dessa präglar i sin tur hur en individ orienterar sig i den sociala verkligheten. Till exempel, ett barn som växer upp i ett hem rikt på kulturellt kapital i form av högt utbildade föräldrar har ett mindre kulturellt avstånd till ett akademiskt liv, jämfört med ett barn som växer upp i ett hem med en lägre grad av kulturellt kapital (ibid.). Med det sagt så menar Bourdieu enligt Lindell (2020) inte att barn ur arbetarklassen är låsta att ta sig an ett arbetaryrke, på samma sätt som att ett barn ur ett tjänstemannahem inte nödvändigtvis är låst till ett tjänstemannayrke. Däremot tenderar de val en individ gör i livet att stämma överens med dennes position i olika fält liksom i samhället (ibid.).
4.2.5 Autonomi och heteronomi
När fältteori diskuteras i relation till kulturell produktion menar Bourdieu (1993) även att begreppen heteronomi och autonomi är av vikt för att förstå ett fälts struktur. Han menar att det pågår en ständig kamp mellan dessa hierarktiskt definierande principer och att ett fält innehåller både en heteronom samt en autonom sida. Den heteronoma sidan av ett fält är enligt Bourdieu (1993) gynnsam framförallt för de aktörer vilka har ett kommersiellt fokus och arbetar med storskalig produktion. Dessa dominerar därmed fältet ekonomiskt och politiskt, men påverkas av utomstående krafter och är därmed självständiga i låg utsträckning (ibid.). Den autonoma sidan av ett fält är i sin tur gynnsam för mer konstnärliga och självständiga aktörer, vilka främjar
konstnärlig frihet framför till exempel kommersiella intressen och arbetar framförallt med småskalig produktion (ibid.). Huruvida en aktör är heteronom eller autonom är således, tillsammans med fältspecifikt kapital, avgörande för vari ett fält denne placeras (Bourdieu 1993).
4.3 Operationalisering av teorin i relation till studien
Då en kartläggande enkät av den typen Lindell, Johansson och Stiernstedt (2020) använde inte är ett alternativ för denna studie på grund av resursbrist, kommer det grafiska designfältet i Stockholm istället att kartläggas utifrån en teoretisk grund. Genom att studera Bourdieus (1996) modell rörande hur fältteori kan appliceras på kulturproduktion, vilken presenteras i figur 2, är det möjligt att förstå hur fältteori även kan appliceras på det grafiska designfältet.
Figur 2: Bourdieus (1996) modell över kulturproduktionsfältet.
I sin modell utformade Bourdieu (1996) två avgränsningar: den första utifrån mängden fältspecifikt kapital en aktör har till sitt förfogande. Den andra är utifrån vilken grad en aktör är autonom (Auton +) kontra heteronom (Auton -) i relation till press från utomstående fält (ibid.).
Aktörer med högt fältspecifikt kapital placeras på fältets övre halva och aktörer med lågt på fältets nedre halva (Bourdieu 1993). Heteronoma aktörer, vilka innehar ett kommersiellt fokus,
placeras till höger i fältet, medan de autonoma aktörerna, som har ett mer konstnärligt fokus, placeras till vänster (ibid.). I figuren går det också att utläsa att kulturproduktionsfältet är införlivat i ett maktfält. Det omsluts i sin tur av ett övergripande nationellt socialt område, vilka utifrån ekonomiskt (CE) och kulturellt kapital (CC) sätter press på och påverkar graden av autonomi hos de olika aktörerna inom kulturproduktionsfältet.
4.3.1 Det grafiska designfältet
Följande sektion av texten kommer att använda sig av det teoretiska ramverk och de koncept som presenterats i 4.2 Bourdieus fältteoretiska grundkoncept. Utifrån dessa appliceras Bourdieus fältteori på det grafiska designfältet i Stockholm för att positionera fältets aktörer.
Operationaliseringen av de olika aktörerna och deras placering i det aktuella fältet illustreras i figur 3, vilken är en teoretiskt grundad modell över det grafiska designfältet baserad på Bourdieus modell av kulturproduktionsfältet presenterad i figur 2. I modellen baseras den horisontella placering på aktörens autonoma (Autonomi +) alternativt heteronoma (Autonomi -) karaktär, medan den vertikala placeringen baseras på mängden fältspecifikt kapital aktören har till sitt förfogande (Fältkapital +, Fältkapital -). Detta resulterar i att en aktör antingen kan beskrivas som dominerande alternativt dominerad. Utifrån detta går det att utläsa fyra olika sektioner, vilka i studien kommer benämnas som fältets fyra hörn . I sin tur innefattar detta fyra olika typer av aktörer, vilka presenteras i följande fyra underavsnitt. En viktig notering är att de aktörer som beskrivs i avsnitten är extremfallen. Varje aktör lever möjligtvis inte upp till alla kriterier för sina respektive hörn men placeras in där ändå, om än med olika positioner.
Figur 3: A – Det sociala rummet; B – Det grafiska designfältet.
1. Autonomi +, Fältkapital -
Det nedre vänstra hörnet utgörs av en dominerad autonom grupp som inte agerar i en kommersiell kontext, utan snarare har ett konstnärligt fokus. De kan beskrivas som avantgarde och skapar experimentell design för skapandets skull. Vidare har de en låg grad av fältspecifikt kapital till sitt förfogande. Det skulle till exempel kunna röra sig om en student eller frilansare med ett konstnärligt fokus, alternativt en individ som potentiellt sett inte ens själv är medveten om att det denne skapar skulle kunna anses vara grafisk design.
2. Autonomi +, Fältkapital +
Det övre vänstra hörnet består av autonoma och dominerande aktörer som är rika på fältspecifikt kapital, till exempel i form av avklarad utbildning, mottagna priser eller stipendier. Dessa aktörer är även högt ansedda för sin hantverksmässiga kompetens. Det skulle exempelvis kunna röra sig om en frilansande och prisvinnande designer med stort kontaktnät. Likt aktörerna i det nedre vänstra fältet arbetar denne under stor konstnärlig frihet och är därmed inte bunden till att skapa grafisk design i den kommersiella sektorn på exempelvis en reklambyrå.
3. Autonomi -, Fältkapital -
I det nedre högra hörnet placerar sig ytterligare en dominerad grupp aktörer men som i detta fallet är heteronoma och agerar utifrån en kommersiell kontext. De skapar grafisk design med funktion och kundens önskemål i åtanke och har därför relativt låg grad av kreativ frihet. Det kan röra sig om en praktikant som aspirerar efter att erhålla en etablerad position på en reklambyrå, till exempel, men som ännu inte har något direkt fältspecifikt kapital i form av publicerade projekt, avklarad utbildning, kontakter eller vunna priser, till sitt namn.
4. Autonomi -, Fältkapital +
I det övre högra hörnet placeras dominerande heteronoma aktörer som agerar i en kommersiell kontext och främjar kundens önskemål framför kreativ frihet. Dessa aktörer är rika på fältspecifikt kapital, likt aktörer från det övre vänstra fältet. De har till exempel en relevant utbildning på en prestigefylld designskola, erhållna utmärkelser och ett brett kontaktnät. Det skulle exempelvis kunna röra sig om en välutbildad och prisvinnande grafisk designer som är högt uppsatt inom den kommersiella sektorn på en etablerad reklambyrå.
5. Metod och material
Detta kapitel inleds med en reflektion kring vetenskaplig tradition samt forskningsdesign. Vidare består kapitlet av en redovisning av studiens metodval med dess tillhörande områden såsom forskningsdesign, insamlings- samt analysmetod, urval och genomförande. I genomförandet beskrivs tillvägagångssättet av intervjuerna och bearbetningen av den insamlade datan, samt en positionering i fältet av de intervjuade aktörerna. Kapitlet innehåller även diskussioner kring forskningens validitet, samt reflektioner gällande etiska överväganden.
5.1 Vetenskaplig positionering
Angående epistemologi och ontologi, är denna studie nära sammankopplad med konstruktionismen. Sohlberg och Sohlberg (2019) förklarar hur, enligt Bourdieu, bör den epistemologiska utgångspunkten vara att studera relationer mellan olika ting, och därmed utgå från ett strukturellt, relationistiskt perspektiv (strukturalism). Vidare menar Bourdieu, enligt Sohlberg och Sohlberg (2019), hur samhällsforskare måste skapa sina egna sociala konstruktioner rörande den grundläggande strukturen i hur den sociala världen är beskaffad.
Detta oberoende om det stämmer överens med övriga samhällets allmänna antaganden, vilket går att koppla till konstruktionismen (ibid.). Angående denna studie är detta av relevans, då många av de sociala konstruktioner såsom fält, kapital och habitus är en central del i studiens utformning. Fortsättningsvis, en viktig ontologisk utgångspunkt för Bourdieu, och även för denna studie, är att sociala förhållanden präglas av konflikter och motsättningar (ibid.). Detta går att koppla till den maktkamp som pågår inom samhällets olika fält, inte minst inom det grafiska designfältet.
5.2 Forskningsdesign
Denna kvalitativa studie tar sin form i en fallstudiedesign, där ett fall bland annat kan innebära en viss plats, exempelvis en viss del av ett samhälle, där situationen studeras intensivt (Bryman
& Nilsson 2018). I detta fall handlar det om det grafiska designfältet, som anses vara ett självständigt fält i samhället. Vidare är kvalitativa metoder vanligt förekommande inom fallstudier, vilket denna studie implementerar genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer
(ibid.). Insamlingen av data har därav skett via sex intervjuer med olika aktörer från fältet, för att samla data angående, bland annat, den sociala dynamiken och de oskrivna reglerna inom grafisk design. Datan har sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kodning. Därav, genom en fallstudiedesign, har det varit möjligt att uppfylla studiens syfte och samla relevant data för att besvara forskningsfrågorna.
5.3 Metodval
5.3.1 Insamlingsmetod
Då denna studie undersöker det grafiska designfältet och dess aktörers personliga upplevelser och åsikter, anses det svårt att utvinna data angående fältteorins koncept såsom habitus och doxa utan direkta samtal med fältets aktörer. Därav har denna studie valt kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Detta då Ekström och Larsson (2019) menar att kvalitativa intervjuer är av intresse för att studera just individers personliga upplevelser och uppfattningar om världen och samhället. De kvalitativa, semistrukturerade intervjuerna med fältets aktörer har därmed bidragit till en större förståelse och ökad kunskap kring fältets sociala dynamiker och oskrivna regler, vilket diskuteras mer ingående i 6. Resultat och analys . Vidare menar Nilsson (2014, 149) att kvalitativa intervjuer är ett lämpligt metodval för att besvara “forskningsfrågor där det saknas grundläggande kunskap om fältet”. Detta är relaterbart till denna studie där det upplevs finnas en forskningsbrist kring inte bara grafisk design i relation till Bourdieus fältteori, utan även grafisk design i helhet.
I denna studie har sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med aktörer från det grafiska designfältet – grafiska designers – som kontaktats utifrån förutbestämda kriterier (se 5.4 Urvalsmetod). På grund av den rådande Covid-19 situationen genomfördes varje intervju digitalt genom digitala samtalsverktyg, som spelades in med författarnas mobiltelefoner.
Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide, vilket Ekström och Larsson (2019) menar är vanligt för semistrukturerade intervjuer, där förutbestämda frågor och teman diskuteras.
En intervjuguide fungerar som en minneslista för forskaren, för att säkerställa att alla frågor inom forskningsområdet ställs till samtliga intervjuobjekt, i detta fall aktörernas upplevelser inom det grafiska designfältet (Bryman & Nilsson 2018). En semistrukturerad intervju har däremot en mer öppen utformning och möjliggör för varierande ordning och individuella
följdfrågor, även under denna studies intervjuer (Ekström & Larsson 2019). Frågornas syfte under genomförda intervjuer var därav att, bland annat, generera kunskap kring fältets doxa och sociala dynamik, samt aktörernas habitus, då detta kan utvinnas genom aktörernas personliga erfarenheter och åsikter (se 5.5.1 Insamling av data för en genomgång av intervjuernas genomförande).
5.3.2 Analysmetod
Efter att de semistrukturerade intervjuerna genomfördes, transkriberades samtliga inspelningar av intervjuerna. Utifrån transkriberingarna analyserades datan med hjälp av metoden kvalitativ innehållsanalys. Enligt Bryman och Nilsson (2018) är innehållsanalys en metod som används för att analysera den insamlade datan utifrån förbestämda kategorier, där datamaterialet oftast består av dokument och texter – i denna studies fall transkriberingar. Syftet med en kvalitativ innehållsanalys är att få en tydlig bild av det insamlade materialets innehåll, samt hitta de gömda budskapen bakom det konkreta innehållet (ibid.). Även Hansen och Machin (2019) förespråkar innehållsanalys som en effektiv och flexibel analysmetod, främst på grund av metoden erbjuder möjligheten att upptäcka återkommande mönster i stora mängder text. Viktigt att notera är att det anses nästintill omöjligt för en forskare att vara fullt objektiv eller fri från värderingar vid en kvalitativ innehållsanalys, då analysen innebär att ta subjektiva beslut (ibid.). Dessa subjektiva beslut tas dock oftast med en omfattande utgångspunkt i det teoretiska ramverket, vilket är fallet i denna studie då texten analyserades med Bourdieus fältteori som utgångspunkt (ibid.).
Användandet av en kvalitativ innehållsanalys bidrog till att hitta gemensamma faktorer och teman i den insamlade datan, och fungerade därav som en grund i analysprocessen samt för att besvara studiens frågeställningar. Vidare genomfördes den kvalitativa innehållsanalysen med hjälp av kodning, tematisering och summering i det digitala kodningsverktyget MAXQDA, vilket beskrivs ingående i 5.5.2 Bearbetning och analys.
5.4 Urvalsmetod
Angående urval har denna studie använt sig av ett målstyrt kvalitativt urval, som enligt Bryman och Nilsson (2018) är en form av icke-sannolikhetsurval, vilket tillämpar ett strategiskt urval av undersökningsdeltagare. Kriteriestyrt urval är en vidare form av målstyrt kvalitativt urval, där
samtliga enheter, aktörer i detta fallet, väljs utifrån huruvida de uppfyller olika förutbestämda kriterier eller inte (ibid.). I det aktuella fallet bestämdes kriterierna med utgångspunkt i det teoretiska ramverket och framförallt i de olika typerna av aktörer som presenteras i kartläggningen av Stockholms grafiska designfält, vilket beskrivs i 4.3.1 Det grafiska designfältet. Fortsättningsvis har studien avgränsats till Stockholm, vilket tidigare redovisats i 1.4 Avgränsning. Detta då tidigare presenterad statistik i 2.3 Grafisk design i Sverige och Stockholmavsnitt visar hur majoriteten av Sveriges yrkeshögskoleutbildningar inom design är belagda i länet, vilket innebär att Stockholm är ett centralt och betydande område för grafisk design.
5.4.1 Lokalisering av aktörer
För att lokalisera undersökningsdeltagare som uppfyllde de förutbestämda kriterierna har ett antal tillvägagångssätt använts. Eftersom att författarna själva rör sig i det grafiska designfältet söktes initialt potentiella intervjuobjekt i författarnas egna sociala kontaktnät, samt grafiska designers och byråer de stött på alternativt hört talats om. Forskarna använde även den i 1.
Inledning nämnda podcasten Grafisk design (Bedow u.å.) för att lokalisera intervjuobjekt, framförallt för de två övre hörnen, då det antogs att de som intervjuats i podcasten är rika på fältspecifikt kapital. Utöver en sondering av internet efter relevanta grafiska designers och byråer i Stockholm, nyttjades även den sociala plattformenInstagram, som dels är en visuellt orienterad plattform samt erbjuder ett effektivt sökverktyg i form av hashtags. Där användes hashtags såsom “grafisk design”, “stockholm” och “grafisk formgivning”, för att bland annat försöka lokalisera individer med lågt fältspecifikt kapital som ännu inte är etablerade aktörer i fältet.
Fortsättningsvis är Instagramkontot Kreatörsgäris (Instagram u.å.) ett konto som framhäver kvinnliga grafiska designers samt visuella kommunikatörer och ansågs därför vara en lämplig plats att hitta potentiella intervjuobjekt som är belägna i Stockholm. Med det kriteriestyrda urvalet lokaliserade författarna slutligen sex stycken aktörer som var villiga att delta i studien, där nästkommande avsnitt beskriver själva tillvägagångssättet av intervjuerna samt bearbetningen av den insamlade datan.
5.5 Genomförande 5.5.1 Insamling av data
Utifrån de urvalskriterier samt lokaliseringen av aktörer som beskrevs i det tidigare avsnittet, kontaktade författarna av studien relevanta aktörer via mejl. I mejlet presenterade författarna sig själva, förklarade varför de kontaktat dem samt gav en beskrivning av studiens syfte. På det första mejl som skickades ut till samtliga relevanta aktörer, totalt 15 stycken, svarade totalt tio aktörer som visade intresse för att delta, varav sex av dessa bokades in för intervju. Bortfallet skedde bland annat på grund av att ett antal aktörer inte gav något mer svar vid fortsatt försök till kontakt, samt att fler intervjuer inte kunde bokas in på grund av studiens tidsbrist. Den vidare kontakten med de inbokade aktörerna fortsatte via mejl, där minst ett av mejlen innehöll information om samtycke, intervjuns tidsomfattning samt vad det insamlade materialet skulle användas till.
Innan genomförandet av de semistrukturerade intervjuerna sammanställdes en intervjuguide, som tidigare förklarat i 5.3.1 Insamlingsmetod, med syftet att användas som utgångspunkt under samtliga intervjuer (se bilaga 1 för intervjuguide). För intervjuaren fungerade intervjuguiden som ett verktyg att följa under intervjuns gång, där intervjuaren bland annat säkerställde att all information om studiens syfte och innebörd samt samtycke meddelades till samtliga intervjuobjekt innan intervjuns start. Frågorna i intervjuguiden utformades med syftet att generera kunskap och data kring, bland annat, fältets sociala klimat och oskrivna regler, samt aktörernas personliga omdömen om vad de anser vara bra grafisk design. Intervjun delades in i sex olika kategorier, där den första och sista innehöll information för intervjuaren att ge till intervjuobjekten innan och efter intervjun. Vidare delades själva frågorna in i fyra kategorier:
inledning, kapital, doxa och habitus. Innebörden av de frågor som ställdes i dessa delar var därav att möjliggöra utvinnandet av data att analysera utifrån Bourdieus teoretiska koncept kapital, doxa och habitus, för att därmed kunna besvara frågeställningarna (se bilaga 1 för de specifika frågorna i intervjuguiden).
På grund av Covid-19 pandemin som rådde under den period studien genomfördes (höst 2020) påverkades genomförandet av intervjuerna på ett antal sätt. Bland annat skedde samtliga intervjuer digitalt genom digitala samtalsverktyg, vilket dock upplevdes effektivt och välfungerande. Vidare spelades samtliga intervjuer in med ljudinspelnings-verktyget på
författarnas mobiltelefoner. Författarna befann sig på olika platser på grund av Covid-19, men upplevde detta som positivt då det bidrog till tydligare kommunikation mellan intervjuobjektet och de båda författarna, eftersom att författarna kunde använda varsin webbkamera under samtliga intervjuer. Användning av webbkamera resulterade även i att ansiktsuttryck och kroppsspråk tydligt förmedlades, istället för om intervjuerna hade skett genom exempelvis telefonsamtal. Under samtliga intervjuer hade en av författarna en mer framträdande roll som intervjuare och ställde frågor utifrån intervjuguiden, medan den andra agerade som sekreterare och löpande skrev det som sas i syfte att ha som back-up-material om något tekniskt problem skulle ske med inspelningsfilerna. Den författare som agerade sekreterare hade dock möjlighet ställa eventuella följdfrågor eller hjälpa att förtydliga frågor om det behövdes. Varje intervju tog 30-60 minuter att genomföra, beroende på hur omfattande svar intervjuobjekten gav.
Efter varje genomförd intervju transkriberades det insamlade materialet omedelbart.
Författarna av studien transkriberade tre intervjuer var för att jämställt fördela arbetet.
Dokumenten lagrades i ett gemensamt lagringsmoln för att möjliggöra tillgång till samtliga transkriberingar för båda författarna, då Covid-19 situationen innebar att författarna inte kunde dela på en och samma externa hårddisk. Däremot sparades transkriberingarna även på en av författarnas personliga externa hårddiskar som en säkerhetsåtgärd. När respektive intervju hade transkriberats analyserades de med kvalitativ innehållsanalys och kodning, vars genomförande beskrivs i nästa avsnitt.
5.5.2 Bearbetning och analys
Bearbetningen av den insamlade datan skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, samt kodning, tematisering och summering, med syfte att identifiera teman, återkommande mönster och underliggande budskap i det insamlade materialet. Lindgren (2014A) förklarar hur kodning innebär att reducera den insamlade datan och fungerar som ett verktyg för att reda ut materialets budskap. Detta anses avgörande i en analysprocess och kan användas som grund i att besvara forskningsfrågorna (ibid.). Vidare genomfördes kodningen av materialet med det digitala kodningsverktyget MAXQDA. Saldaña (2013) menar att användningen av ett digitalt kodningsverktyg bidrar till effektivitet på flertalet sätt, inte endast tidsmässigt, utan även för lagring och strukturering av den insamlade datan. Fortsättningsvis bidrar även en digital
kodningsprocess med att organisera komplexa kodningssystem till tydliga hierarkier som inte är möjligt för det mänskliga ögat att strukturera manuellt (ibid.).
Lindgren (2014A) förklarar hur en kodningsprocess sker genom att dela in materialet i olika kategorier – koder – som kan vara allt från mönster till uttryck, vilka sedan ligger till grund för den fortsatta analysen. För att skapa en grund, på vilken resultatet samt analysen sedermera vilar, var kodningsprocessen i denna studie till en början av deduktiv karaktär. De teoretiskt grundläggande koncepten doxa, kapital och habitus användes, likt i intervjuguiden, som förutbestämda riktlinjer utefter vilka koderna sammanställdes och sorterades efter. Författarna kodade samtliga transkriberingar var för sig utifrån en löst strukturerad kodningsmanual, vilken utformades gemensamt i syfte att underlätta kodningsprocessen. En kodningsmanual kan innehålla exempelvis de kategorier som kodningen sker kring, definitioner av koderna samt hur eller när de ska användas (Saldaña 2013). Efter en första genomgång av materialet insåg dock författarna att de tre tidigare nämnda riktlinjerna inte var tillräckliga för att rama in all data som ansågs relevant för att besvara forskningsfrågorna. Därför adderades ytterligare en riktlinje, autonomi kontra heteronomi, inför en andra genomgång av datamaterialet, som syftade på att omstrukturera vissa av de koder som uppstått under första omgången, samt finna nya som tidigare inte uppmärksammats.
Efter en andra kodning skiftade fokuset till att lokalisera samband och mönster – teman – i informanternas svar genom att studera koderna. Denna process kallar Lindgren (2014B) för tematisering, vilket är ett steg som bidrar till att hitta tematiska relationer mellan de koder som tidigare uppstått. Denna del av analysprocessen bestod bland annat av att jämföra intervjuobjektens svar, för att hitta olika mönster, återkommande teman eller röda trådar – men även totala motsatser – med det teoretiska ramverket i åtanke. Efter kodning och tematisering skedde avslutningsvis en summering, vilket innebär ett första steg mot att börja bygga upp slutsatser kring datamaterialet, enligt Lindgren (2014C). Denna summering bidrog till att sju teman identifierades, vilka presenteras i 6.1 Identifierade teman. Viktigt att påpeka, däremot, är att även om processen upplevs som relativt linjär vid beskrivning, fördes kontinuerliga anteckningar under hela kodningsprocessen vari potentiella teman diskuterades fram och tillbaka.
5.5.3 Positionering av aktörer i fältet
Som ett sista steg i studiens praktiska genomförande, efter intervjuerna och bearbetningen av materialet, positionerades de intervjuade aktörerna ut i det grafiska designfältet som illustreras av figur 4 , vilken är en uppdatering av figur 3. Intervjuobjekten placerades ut utifrån de svar de bidragit med rörande autonomi (A+), heteronomi (A-) och fältspecifikt kapital, då dessa koncept (som nämnt i 4.3.1 Det grafiska designfältet) är vad som avgör en aktörs position i ett fält. I detta avsnitt kommer de olika aktörerna att kort beskrivas, dels för att skapa en uppfattning kring vart i fältet de hör hemma och således förenkla läsningen av 6. Resultat och analys, och dels för att motivera den faktiska placeringen. Den ordning samtliga intervjuobjekt presenteras i detta avsnitt, och även deras benämningar, baseras helt på den ordningsföljd som intervjuerna genomfördes.
Figur 4: Det grafiska designfältet inklusive positionering av intervjuobjekt.
A. Intervjuobjekt A (IA)
Intervjuobjekt A är en dominerande (Fältkapital +) aktör och heteronom i hög utsträckning (A-). Hen titulerar sig som grafisk designer och erhåller en framstående roll på en etablerad designbyrå i Stockholm. Trots sin anställning på en designbyrå inom den kommersiella sektorn, har hen en viss grad av kreativ frihet som ett resultat av sin framstående position. IA har trots ett begränsat antal år i branschen en stor mängd
fältspecifikt kapital till sitt förfogande i form av en utbildning på en designskola i Stockholm och arbetslivserfarenhet från ett antal etablerade byråer, även dem i Stockholm.
B. Intervjuobjekt B (IB)
Intervjuobjekt B är en dominerad (Fältkapital -) aktör och är heteronom i låg utsträckning (A-). Hen titulerar sig som grafisk designer och studerar på en designskola i Stockholm samt frilansar vid sidan av studierna. IB har ett tydligt kommersiellt fokus, samtidigt som hen i rollen som frilansare och rörande det privata skapandet uppvisar vissa autonoma drag. Hen innehar en viss mängd fältspecifikt kapital i form av sin utbildning samt diverse frilansjobb.
C. Intervjuobjekt C (IC)
Intervjuobjekt C är en dominerande (Fältkapital +) aktör och är autonom i hög utsträckning (A+). Hen frilansar inom den kulturella sektorn och titulerar sig som “visuell kommunikatör” snarare än enbart grafisk designer, då hen menar att det sistnämnda är för smalt. IC har frilansat större delen av sin karriär men har under en kortare period även arbetat som konsult på en byrå, vilket resulterat i en hög grad av självbestämmande och en etablerad egen stil. Hen innehar en stor mängd fältspecifikt kapital som ett resultat av många år som frilansare samt i form av relevanta utbildningar, bland annat på en av Stockholms designskolor.
D. Intervjuobjekt D (ID)
Intervjuobjekt D är en dominerad (Fältkapital -) aktör och är heteronom i hög utsträckning (A-). Hen titulerar sig på grund av en självupplevd brist på kunskap enbart delvis som en grafisk designer. ID skapar självinitierade alternativt ideella projekt inom grafisk design och har ett tydligt kommersiellt fokus, samt syftar att ansöka till någon av designskolorna i Stockholm inom en snar framtid. ID innehar en liten mängd fältspecifikt kapital, framförallt i form av ideella projekt, samt en gymnasial utbildning med fokus på medieproduktion och grafisk design.
E. Intervjuobjekt E (IE)
Intervjuobjekt E är en dominerande (Fältkapital +) aktör och är autonom i hög utsträckning (A+). Hen titulerar sig som grafisk designer och arbetar inom den kulturella sektorn, men har även börjat att addera “konstnär” som ett resultat av att hen i allt högre utsträckning arbetar helt fristående. Hen har många år av arbetslivserfarenhet, delvis på fasta arbetsplatser under sin karriär, men ser frilansandet som sin primära syssla. Hen innehar en stor mängd fältspecifikt kapital i form av relevant bas- och pågående högre utbildning på en av Stockholms designskolor.
F. Intervjuobjekt F (IF)
Intervjuobjekt F är en dominerande (Fältkapital +) aktör och är autonom i låg utsträckning (A-). Hen titulerar sig som grafisk designer och frilansar framförallt inom den kulturella sektorn, men har en bakgrund av mer heteronom karaktär i form av att hen arbetade ett antal år på en designbyrå i Stockholm. Hen innehar en stor mängd fältspecifikt kapital i form av relevant utbildning på en av Stockholms framstående designskolor, samt flera år av arbetslivserfarenhet på fasta arbetsplatser och som frilansare.
5.6 Forskningens validitet
I samhällsvetenskaplig forskning finns det väsentliga kriterier vid bedömning, varav de tre viktigaste är reliabilitet, replikation och validitet (Bryman & Nilsson 2018). Däremot är dessa begrepp inte särskilt applicerbara inom kvalitativ forskning och därav bör kvalitativa forskningar utgå från andra kriterier. Bryman och Nilsson (2018, 75) föreslår istället: trovärdighet (hur trovärdiga resultaten är); överförbarhet (om resultaten är möjliga att applicera i varierande kontexter); pålitlighet (att resultaten blir liknande även vid andra tillfällen); och möjlighet att styrka och konfirmera (att forskaren varit neutral och inte blivit påverkad av egna värderingar).
Eftersom denna studie är genomgående kvalitativ blir de presenterade begreppen av relevans.
Trovärdighet har forskarna reflekterat över gällande exempelvis urvalet, då denna studie inte haft tillräckligt med resurser för att genomföra en enkätundersökning för att systematiskt kartlägga aktörerna i det grafiska designfältet. Detta kan därför påverka studiens trovärdighet, då risken
finns att den teoretiskt grundade kartläggningen är missvisande till hur fältet verkligen ser ut.
Därav är denna studie transparent med att forskningens utgångspunkt är från Bourdieus fältteoretiska ramverk och dess grundläggande koncept, samt tidigare forskning, för att bidra till en trovärdig fastän teoretiskt grundad kartläggning av det grafiska designfältet.
Vid metodvalet prioriterade författarna en kvalitativ metod istället för kvantitativ, för att möjliggöra utvinning av data som endast går att utvinna genom intervjuer snarare än enkäter.
Därav är även pålitlighet en väsentlig aspekt att reflektera över, då insamlingsmetoden sker genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med aktörer från det grafiska designfältet. Detta innebär att datamaterialet består av åsikter, erfarenheter och tankar från individer, vilket gör att datan som studiens resultat och analys baseras på är subjektiv. Därför är det väsentligt att lyfta att ifall denna studie skulle genomföras i ett senare stadie av andra forskare, är det inte säkert att resultatet blir alltigenom identiskt. Aktörers habitus kommer alltid att variera, vilket bidrar till att denna studie har hög validitet och pålitlighet, då aktörernas svar inte är möjliga för författarna av studien att själva påverka. Fortsättningsvis är det svårt att säkerställa identiska resultat generellt med kvalitativa studier, vilket gör det av betydelse att denna studie är transparent med tillvägagångssättet och genomförandet. Detta för att kunna försäkra pålitlighet till högsta möjliga nivå så att liknande studier kan genomföras i framtiden. Fortsättningsvis går aspekter såsom trovärdighet och möjlighet att styrka och konfirmera även hand i hand med etiska aspekter – att forskarna måste säkerställa att undersökningens resultat är trovärdiga och att inte låta egna värderingar påverka resultatet, vilket diskuteras i nästa avsnitt.
5.7 Etiska överväganden
I denna studie har författarna lagt stor vikt på att reflektera över etiska aspekter, för att säkerställa att forskningsprocessen varit etiskt försvarbar. Etiska reflektioner är betydande inom forskning, som i grunden utgår från samhällets normer och värderingar då forskning i sig är en väsentlig del av dagens samhälle (Vetenskapsrådet 2017). Därav innehåller detta avsnitt en reflektion kring etiska överväganden i relation till studien, med områdena transparens, värderingar, intervjuobjektens integritet, och intervjuobjektens samtycke.
