Ett läge för utveckling
- En studie om flexibilitet och användbarhet i ett multifunktionellt rum till
förmån för Mangyanbefolknigen i Filippinerna
Ett arbete av Kristina Söderling
Handledare: Håkan Wannerberg
Mälardalens Högskola – Eskilstuna | Akademin för innovation, design och teknik | Examensarbete i Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning 15 hp | Vårterminen 2012
Abstrakt
Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element.
En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och
litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar.
Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler. Detta medför flexibilitet och variation i miljön då rummet snabbt går att förändra efter behov.
Nyckelord: inkludering, rumslighet, kompetensutvecklingscenter, multifunktionellt,
Abstract
This work includes a study on a future skills development center for indigenous people on the island of Mindoro in the Philippines. A central point of the center is a place for various activities. My study includes how this place can best contribute to the flexibility and usability by using spatial elements.
A case study conducted in the Philippines during the period March-May 2012. A qualitative study involving interviews, observations, discussions, analyzes and literature, with a focus on vision, obstacles and opportunities.
Analysis of the study and design process resulted in a design proposal, which creates an environment for inclusion and functionality. The results became a stackable box that can be used for seating, storage, or can be combined to construct desired modules. This leads to flexibility and variety in the learning environment, as it is possible to quickly change if necessary.
Keywords: Inclusion, spatial design, skills development center, multifunctional,
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund Filippinerna ... 3 Mangyanernas Historia ... 3 Team Mission ... 5 Kompetensutvecklingscenter ... 5 Multifunktionellt rum ... 7 Problemformulering ... 7 Syfte ... 7Frågeställningar jag ämnar besvara ... 7
Målgrupp ... 8
Avgränsning ... 8
Teoretisk ram ... 9
Rum ... 9 Rum för barn ... 9 Barns sittvanor ... 10 Lärandemiljö ... 10 Designprinciper ... 11 Källkritik ... 11Metod ... 12
Metodval ... 12 Kvalitativ Intervju ... 12 Gruppintervju ... 14 Observation ... 14 Validitet ... 15 Etiska överväganden ... 15 Metodkritik ... 16Empiri ... 17
Lärandemiljön i dagsläget ... 17 Rumsligheter i Kyrkan ... 19Brister i dagens utformning ... 20
Respondenternas önskemål ... 21
Behov ... 21
Samanfattning av önskemål och behov ... 22
Skola/Seminariesal ... 22
Gestaltningsförslag ... 23
Den byggbara lådan ... 23
Vikbart bord ... 25
Multifunktionsrum – Förskola och skola ... 26
Multifunktionsrum - Seminariesal och Kyrka ... 28
Slutsats och diskussion ... 30
Vidare forskning ... 31
Källförteckning ... 32
Artiklar ... 33
Elektroniska källor ... 33
Tack till
Tack till Team Mission Philippines och min handledare i Filippinerna – Juveyln Gumal-in som med glädje och entusiasm hjälp oss genom vistelsen och tagit med oss på
oförglömliga äventyr och delat med sig av sin verklighet. Tack till Mangyanerna som tog emot oss i sin hemby och lät oss delta i deras vardag. Tack till Håkan Wannerberg
som väglett mig genom hela processen vid framtagandet av examensarbetet och som tålmodigt hjälp till. Tack till mina vänner, Jeanette Karlberg för stöttningen och hjälpen, snickare Beboy Tupas Urbina för den specifika information jag erfordrat. Ett
stort tack till min underbara familj som delat med sig av sin visdom och kärlek. Ett stort tack till alla er som har stöttat mig under denna studie och gjort den möjlig. Speciellt tack vill jag rikta till Emma Ludvigsson, som drev och förverkligade visionen
om en studie i Filippinerna.
Begreppsbeskrivning
Team Mission – Biståndsorganisation i Filippinerna som samarbetar med Team
Mission Tenhult och PMU (Pingstmissionens utvecklingsarbete) i Sverige.
Mindoro – Den sjunde största ön i Filippinerna, där anläggs ett
kompetensutvecklingscenter till förmån för urbefolkningen.
Mangyan- Samlingsnamn på olika folkgrupper av urbefolkning som härstammar och
bor i bergsområdena på ön Mindoro i Filippinerna.
Kompetensutvecklingscenter – Engelska ”skills development center” väljer jag att
översätta till svenska: Kompetensutvecklingscenter. Kompetensutvecklingscentret är ett center som Team Mission uppför vilket består av flera byggnader som uppförs till förmån för Mangyanerna och deras utveckling.
Låglandsbor- Lokalbefolkningen som bor längs kustremsorna på Mindoro och har
liten kontakt med Mangyanerna.
Multifunktionell- Någonting med ett flertal funktioner.
Multifunktionellt rum- Ett rum där många olika aktiviteter ska kunna äga rum. Rumsliga element – Enheter/delar i ett rum, till exempel möbler, färg, material eller
ljus.
Rumslig gestaltning – Optimering av rum och miljöer som kommunicerar
Inledning
__________________________________________________________________ Under detta avsnitt introducerar jag Filippinernas historia och hur det kom sig att min studie utfördes där. Efter det avsnittet redogörs bakgrund, syfte, problemformulering, målgrupp och avgränsning i detta forskningsarbete.
__________________________________________________________________ I mitten av 1500-talet landsteg spanjorer på en ögrupp i Ostasien. Filippinerna var då befolkat av Nigriter från övriga Sydöstasien som tros ha invandrat för 15 000-30 000 år innan andra grupper av malajiskt folk tros invandrat (ne.se). Spanjorerna fann öbor på Mindoro som bar smycken av guld och vackra vävda kläder. Efter att spanjorerna utforskat ön döpte de den till ”Mina de Oro” vilket betyder ”Guldgruva” (Project Proposal, Community Development phase IV, 2006, s 3). Det tog inte lång tid för spanjorerna att inta och erövra stora delar av Filippinerna. Mangyanbefolknignen som levde på Mindoro drog sig upp i bergen och övergav sina marker, rädda för konflikt och krig, bestulna på sina hem, ägodelar och odlingsmöjligheter (Fjärde världen, 2006, s.62).
Efter det Spansk-amerikanska kriget 1898 övertog Amerikanerna de Filippinska ögrupperna. 50 år senare utbröt ännu ett krig, andra världskriget. Tillsammans med Filippinarna segrade Amerikanerna mot japanerna. Mangyanerna drabbades än en gång av krig och drog sig ännu längre upp i bergen. Den segregation som länge pågått mellan höglandsbor och låglandsbor har skapat ett fientligt klimat bland de båda grupperna (ne.se 2012).
Idag försöker ideella organisationer och grupper integrera Mangyanbefolkningen med låglandsbefolkningen. En av dessa organisationer, Team Mission Philippines, arbetar med ett kompetensutvecklingscenter på Mindoro där undervisning och andra
aktiviteter planläggas. En lokal med en mängd olika funktioner ämnar nyttjas till många ändamål av barn såväl som av vuxna. Detta rum behöver kommunicera trygghet, och få en känsla av att människan är i centrum (Gumal-in, 2012, Bilaga 1). Möjlighet till att utvecklas tillsammans och inkludera Mangyaner från olika stammar tillsammans med låglandsborna (Gumal-in, 2012, Bilaga 1).
Mitt intresse för andra kulturer och miljöer har fått mig att fundera på
Mindoro
Manilla Lambakingjorde att jag valde att göra min studie i ett låginkomstland. Tillsammans med studiekamraten Emma Ludvigsson utfördes fältstudien i Filippinerna hos Team Mission i Lambakin norr om Manila. Årets tema för examensarbetet är Inkludering & Exkludering vilket betyder hur rumsligheter och informationsdesign kan bjuda in och förstärka och eller förändra situationen för en viss målgrupp med hjälp av rummet.
Bakgrund Filippinerna
Filippinerna är en ögrupp bestående av över 7000 öar och är beläget i Sydöstra Asien. Där bor cirka 103 miljoner människor, vilket gör landet till det 12:e folkrikaste landet i världen (cia.gov 2012). Till ytan är Filippinerna ca 300,000 km2 (Sverige är ca 450 000 km2). Landet är omgivet av Stilla havet (ne.se, 2012). Luzon är den största ön där huvudstaden Manila är belägen (figur 1). I Manila bor det drygt 11 miljoner människor. Officiella språk är Engelska och Tagalog (philipino) (ne.se). Befolkningen har ökat i rask takt och den sena självständigheten (1946) har lett till att Filippinerna har svårt att komma ikapp med ekonomin och utveckling av bostadsområden och skolor. Hela 32,9% lever under
existensminimum. Medianåldern för en Filippinare är 22,9 år och det föds fem gånger
så många som det dör varje år. Klyftorna är stora inom befolkningen och på regional nivå är det särskilt påtagligt (cia.gov).
Mangyanernas Historia
Under en lång tid har Mangyanerna blivit förtryckta av olika grupper, tjänat som slavar och försökt försvara sig själva och sina hem. Under Amerikanernas välde tvingades Mangyanerna leva isolerat likt de Amerikanska indianerna (CCP, 1994 s. 109). Mangyanfolket har dragit sig tillbaka längre upp i bergen i jakt på fred.
Figur 1. I Lambakin skedde större delen av studien. Huvudstaden Manila och ön Mindoro. (Illustration Kristina Söderling & Emma Ludvigsson, 2012).
Karakteriserande för Mangyanerna är att de undviker konflikter i så hög grad att de hellre ger upp sin mark än att kämpa. Det i sin tur leder till instabilitet för
levnadsvillkoren då mindre utrymme att genomföra sina urgamla självförsörjande aktiviteter erhålls (CCP,1994 s. 110).
Mangyanerna lever uppe i bergen på olika höjder, uppskattningsvis bor det cirka 100 000 Mangyaner på Oriental provinsen, (vilket består av ungefär halva ön). Vissa stammar lever närmare låglandet än andra. I bergen bor de i hyddor konstruerade av bambuträ och bananblad, stammarna längst in i djungeln och högt upp bär fortfarande kläder vävda av bananfiber och bark (globalarkivet, 2012). Många Mangyaner har inget medborgarskap och saknar därmed all rätt i samhället så som, sjukvård, rösträtt, bidrag av olika former och utbildning. Många är lågutbildade eller saknar helt
utbildning. Hälsotillståndet är dåligt och de har liten kunskap om hygien, som i sin tur leder till sjukdomar och många är undernärda (Gumal-in, 2012, Bilaga I).
Figur 2. En Mangyanpojke sitter under ett bambuträd i sin hemby. (Fotograf, Kristina Söderling, 2012-‐04-‐20).
Team Mission
The Team Mission Philippines inc. (TMPI) är en partnerorganisation med Team Mission Sweden (TMS) och samarbetar även med PMU (pingstmissionens
utvecklingssamarbete) de utför sitt arbete på Kristen grund. Team Misson Philippines har sitt säte norr om huvudstaden Manila, Lambakin Filippinerna, där jag och Emma Ludvigsson även bodde under studien. Team Mission har arbetat i Filippinerna i 23 år och främst med förskola, kristna skolor, familjerådgivning, sjukrådgivning och vård på klinik, matutdelning, stöd till föräldralösa barn och skolstipendier.
En av personerna som arbetar för Team Mission Philippines är Juvelyn Gumal-in (benämns från och med nu som Juvy). Juvy är uppvuxen på Mindoro i Filippinerna och utbildad sjuksköterska. Under hennes uppväxt och under hennes volontärarbete såg hon Mangyanbefolknigen och deras utsatta situation vilket ledde till att Juvy började att arbeta med utveckling och utbildning för Mangyanbefolkningen (Gumalin, 2012 Bilaga I)
Kompetensutvecklingscenter
I mitten på norra delen av Mindoro är ett Kompetensutvecklingscenter under uppbyggnad. Placeringen av centret gjordes med bakgrund av att området inte
svämmar över under regnperioden, vilket underlättar resor. Mangyanerna bor allt ifrån tre timmar till flera dagars vandring därifrån. Ytterligare ett center på södra Mindoro planerar anläggas i sinom tid för Mangyanerna som bor i de södra bergskedjorna. När Kompetensutvecklingscentret är färdigt ska det omfatta flera byggnader med olika funktioner. En administrationsbyggnad för personalen och två stora huvudbyggnader med utbildningslokaler på bottenvåningarna och boende (internat) på övervåningarna. Först kommer en av huvudbyggnaderna och administrationsbyggnaden att
Figur 3. Arkitekt Silvero Cariaeas skiss på hur centret är tänk att se ut när det är färdigställt. Administrationsbyggnaden i förgrunden och de avlånga byggnaderna i bakgrunder ska fungera som utbildningslokal och internat.
Idag sker arbetet på Mindoro tillsammans med Mangyanerna hemma hos Juvys släktingar eller uppe i Mangyanernas hembyar. Genom brist på plats och resurser har arbetet tillsammans med Mangyanerna skett långsamt. Detta har lett till att centret idag planläggs. Visionen angående centret är att det ska vara en plats för utveckling och lärande i form av utbildning inom områdena hälsa, läs och skrivkunnighet,
egenförsörjning och ekonomi. Färdigheter i hantverk, arkitektonisk konstruktion, jordbruk och sociologi (Gumal-in, bilaga II).
Målet är att när centret står klart ska en del Mangyaner studera och bo (internat) på centret. Utbildningsprogram kommer därefter implementeras efter behov.
Mangyanerna får då tillfälle att söka till olika utbildningsprogram med olika
inriktningar och längd. Team Mission och Mangyanerna bestämmer sedan tillsammans vilka som får möjlighet att studera på centret. Juvys vision är att Mangyanerna ska själva driva kompetensutvecklingscentret och utveckla deras arbete med jordbruk, hantverk och utbildning, som de sedan själva ska implementera i sina samhällen. Kompetensutvecklingscentret ska fungera som en knutpunkt, ett samhälle som byggs upp av Mangyanerna själva med interaktion från låglandsborna. Team Mission tror att kompetensutvecklingscentret är ett steg på vägen för ett bättre samhälle och uppehälle för Mangyaner och låglandsbor på Mindoro (Gumal-in, 2012, Bilaga I ).
Multifunktionellt rum
I en av de avlånga byggnaderna ska det finnas ett så kallat ”multifunktionellt rum” på bottenvåningen som främst ska användas till seminarier och klassrum. Rummet behöver även vara flexibelt nog för annan användning (Gumalin 2012, Bilaga II).
Problemformulering
Ett 6 meter brett och 28 meter långt rum med tre flexibla vikväggar ska fungera som ett multifunktionellt rum med verksamheterna klassrum, seminariehall, förskola,
ungdomsgård och kyrka. Rummet behöver vara flexibelt och funktionellt för att tillgodose alla dessa behov.
Multifunktionsrummets användningsområde kommer förändras kontinuerligt, troligen flera gånger per dag. Därför krävs det att de rumsliga elementen är lättföränderliga och flexibla så att det så lätt som möjligt går att förändra rummets uttryck och
användningsområde.
Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka förutsättningarna för vilka funktioner rummet avses användas till. Att skapa ett gestaltningsförslag som inkluderar de olika funktionerna så att det på ett tydligt sätt kommunicerar funktionalitet och flexibilitet till användaren.
Frågeställningar jag ämnar besvara
- Vilka rumsliga element kan jag förse rummet med för att understödja flexibilitet och funktion till de användningsområden som önskas?
Figur 3. Planritning på Multifunktionellt rum, här är de tre vikväggarna öppna. Illustration: Kristina Söderling 2012.
-
Vilka rumsliga element kan bidra till inkludering av målgruppen samt skapa interaktion?Målgrupp
Den primära målgruppen är Mangyaner från 4 års ålder och uppåt således barn, ungdomar och vuxna som studerar på centret varaktigt eller tillfälligt. Sekundär målgrupp är personalen och så småningom barn, ungdomar och vuxna från låglandet.
Avgränsning
Studien är avgränsad till ett gestaltningsförslag av multifunktionsrummet. Fokus kommer läggas på förskola, klassrum och seminariesal eftersom rummet oftast kommer användas till dessa ändamål.
Jag har inte gått in närmare in på arkitektonisk utformning eller utveckling av rummet samt ljus och färg. Fokus har vart på att se till att alla funktioner får sin plats i rummet och användbarheten av de rumsliga elementen. Detta för att förslaget ska bli så
realistiskt och genomförbart som möjligt.
Teoretisk ram
__________________________________________________________________ Under detta avsnitt tas tidigare forskning upp, olika teorier som är relevanta för min studie såsom, rum, lärandemiljöer, rum för barn och designprinciper.
__________________________________________________________________
Rum
Rumsligheter skapas mellan element där delar synliggör sin relation med varandra och strukturen som helhet (Ching, 2007, s. X). Rum upplevs med alla sinnen, hörsel, syn, känsel, doft och smak, tillsammans skapar det en helhetsupplevelse av rummet. Rum är inte en materiell substans, det kan vara diffusa eller formlösa element som skapar upplevelsen. När ett visuellt element placeras i en kontext uppstår direkt en relation till omgivningen och betraktaren (Ching & Binggeli, 2004, s.2). En skugga under ett träd kan uppfattas som ett rum, likaså kan en färg eller ett material bidra till känsla av rumslighet. Element som bidrar till rumslighet på olika nivåer är punkter, linjer, plan och volym. Rum formas således av vår uppfattning av dessa relationer (Ching & Binggeli, 2004, s. 2).
Rum för barn
Barns upplevelse av rum är livfullt och känslomässigt och upplevs med alla sinnen (Lundhal, 1995, s. 13). Fram till sex års ålder utvecklar barnet föreställningar med hjälp av språket och symboler. I leken kan barnets intryck skapa egna sammanhang. Vid elvaårsåldern använder barnet talbegrepp, kan lyssna och höra, dela med sig och klassificera. Mot tonåren börjar barnet tänka logiskt och världen kan hanteras mer abstrakt (s. 15). Barnets uppväxt påverkas således stort av deras förhållande till rum, att kunna utföra kreativa och stimulerande aktiviteter gynnar barnets
inlärningsförmåga.
Ett revirbeteende växer starkare i 11 års ålder och möjligheten att dra sig undan är vital för den psykiska hälsan. Att kunna kontrollera, förändra närmiljön och skapa mindre rumsligheter är viktigt för barnens utveckling. Det är inte hel avskildhet som
omgivningen, till exempel se klasskamraterna utan att själv bli sedd (Malmberg 1983 & Mack 1976, Prohansky & Wolfe 1974, citerad i Shale et al, 1999 s. 29).
Barns sittvanor
Innan barnet sätter sig upp måste barnets muskler stärkas genom att fritt får röra sig på golvet (Lundhal, 1995, s 21). Att barnet sätts i en stol för tidigt innan muskulaturen och kroppen har utvecklats ordentligt leder till dåliga sittvanor i en hopsjunken ställning. Barn som istället får röra sig fritt på golvet och leka, öva sin rörelseförmåga och sitter på ett fast underlag får en naturlig hållning, sitter både rörligt och rakt som sedan håller i sig. Det leder till att en stol som är lite för hög och som inte har ryggstöd gynnar sittställningen hos det äldre barnet som blir rörligt och kan byta ställning ofta (s. 22).
Lärandemiljö
I artikeln A room that nobody wanted: An Exploratory Study into the
Importance of Room Quality to Learning förklarar författarna att lärande och
inlärningsmiljö är starkt sammankopplade. När det gäller att utforma lärarmiljöer går det att förbise eventuella faktorer som förbättrar och förhindrar effektiv inlärning (Stewart & Hodges, 2003, s. 42). Alla funktioner i ett klassrum har betydelse och påverkar användarna, men särskilda funktioner som är extra viktiga är synbarhet och hörbarhet. Det vill säga att kunna se och höra de moment som ingår i undervisningen ordentligt. Dessa behov understryker vikten av samråd mellan lärare och studenter. Studier har visat på att lärare känner att skolans och rummets utformning har stor betydelse för en bra lärandemiljö, förutom detta upplever lärarna att engagemang i utformningen av lärandemiljön är önskvärt, och de föredrar en flexibel miljö som går att förändra utefter behov (s. 48). Eftersom vi använder våra sinnen som kompass i vardagen är det viktigt att den fysiska miljön är stimulerande och uppmuntrar till öppenhet, lekfullhet och nyfikenhet (Krupinska, 1992, citerad i Stahle et al 1999 s. 28) Enligt docent Pia Björklund vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm utvecklas barn i samspel med den fysiska och sociala miljön. Enligt denna utvecklingssyn accepterar inte människor dysfunktionella miljöer, antingen påverkas miljöerna och görs funktionella eller så användes dem inte alls, alternativt förstörs (Björklund citerad i Stahle et al, 1999, s. 28-29). Att förändra lärandemiljöerna tillsammans med elever, arkitekter, designers och lärare har visat sig givande. Ett större intresse och
engagemang för den fysiska miljön har visat sig hos de medverkande och ökad samhörighet uppstår (Stahle et al, 1999, s. 32).
Designprinciper
Fyra olika formprinciper som bidrar till attraktion, orientering, ytor, format och grundformer i rumsligheter är:
• Kontrast- storlek, styrka, form och färgkontrast • Balans – symmetri, asymmetri och axialitet
• Linje – hjälper ögat att vila eller leda vidare i en form, skapar lugn • Rytm – Får betraktaren att ryckas med på en resa mellan växlingar och
variationer, oförutsägbart och stimulerande (Bergström, 2009, s. 232).
Källkritik
Den litteratur som studerats har funnits med under min utbildning, utöver denna litteratur berörs ämnena lärandemiljöer, barns perception, sociologi och pedagogik. Litteraturen är utvecklad i kontexter där rumsligheter har stor uppmärksamhet och andra faktorer där mat för dagen inte är ett problem. Innehållet kan därför verka trivialt att applicera i ett låginkomstland (oecd.org) med ekonomisk och social instabilitet i tron om att rummet inte har någon betydelse. Trots detta handlar uppfattningen om rumslighet i stort sett om perception och uppfattningen om delar i en helhet. Perception och kognition fungerar oavsett ekonomisk och social situation och är därför applicerbar på alla sorters kontexter.
Metod
__________________________________________________________________ I metodavsnittet redogörs varför aktuella metoder är valda, vilket tillvägagångssätt samt fördelarna och bristerna med dessa.
__________________________________________________________________
Metodval
I denna studie har jag använt mig av uteslutande kvalitativa metoder och hela min vistelse i Filippinerna kan ses som en delvis dold men mest öppen deltagande observation. Inledningsvis gjordes semi-strukturerade intervjuer av personalen i Lambakin, för att ta reda på hur tankar, visioner och planer såg ut angående
kompetensutvecklingscentret. En av sju respondenter var Mangyan som arbetar för Team Mission. Varje dag gav nya intryck och en ny syn på hur systemet fungerar. Deltagande på många aktiviteter och resor gav kunskap om kulturen i stort och organisationens arbetssätt. Observationer av platsen utfördes på Mindoro där centret byggs, de befintliga byggnaderna och lärandemiljöerna i Lambakin samt kyrkor runt om i landet. Detta för att ta reda på hur lokalerna ser ut och används idag, hur lärarna arbetar och vilka verktyg de använder sig av i klassrummet. I samband med mina observationer i skollokalerna och under en workshop med alla lärare gjordes en gruppintervju följt av enskilda intervjuer. Till sist gjorde jag en rumsanalys av klassrummen i Lambakin för att sammanställa hur rummen såg ut och används, var behoven fanns och för att kunna sammanfläta de med lärarnas tankar och idéer om rummen och dess behov.
Detta gjordes för att få ett fullständigt empiriskt material som kan vägas mot teorier om hur jag på bästa sätt kan utforma ett gestaltningsförslag som svarar mot behoven och önskemålen hos min målgrupp.
Kvalitativ Intervju
Med en semi-strukturerad intervju är målet att identifiera och upptäcka ännu icke kända företeelser (Svensson & Starrin, 1996, s. 54), genom att förbereda ett fåtal öppna frågor. De öppna frågorna ska leda till en öppen och spontan information om
företeelser, med forskningsfrågan som riktning för intervjun. Det vill säga samtidigt som frågorna är öppna skall intervjuaren inte glömma bort vart fokus ligger (s. 63). Valet av respondenter gjordes utifrån vilka som var mest involverade i projektet kompetensutvecklingscentret och multifunktionsrummets användningsområden. Personal och andra aktiva i projektet.
• Juvelyn Gumal-in - Bachelor of Science in Nursing, Registred nurse in the Philippines. Projektkonsult och avdelningschef för Health Department and Community Development för TMPI. Juvelyn är katalysatorn till hela projektet och har varit projektledare i de föregående 4 faserna.
• Rowena V. Genetiano – Bachelors in Nursing. Projekt koordinator baserat på fas V projektet. Rowenas arbete är att koordinera och samordna de olika aktiviteter som ska ske på centret. Arbeta tillsammans med projektledaren angående genomförandet av de olika uppdragen/aktiviteterna, samt nätverka med intressenter som berör verksamheten.
• Conception Sumblad Fontaron -Bachelor of Science in Community Development. Mangyan och projektledare för centret som idag byggs på
Mindoro. Arbetsuppgifterna är att nätverka mellan myndigheterna, målgruppen och projektet. Samverka alla verksamheter som utbildning, samordning,
peronal med mera.
• Lenita Gaffud – Bachelor in Social Science. Projektledare för Centret som ska byggas på södra Mindoro. Har samma arbetsuppgifter som Conception
Sumblad Fontaron, projektet kommer ej påbörjas innan centret är klart på norra Mindoro.
• Margie M Bitara – 4 years Bachelor of Elementary education. Lärare i Lambakin för barn i åldrarna 9-10 år.
• Madelyn a ibeng – Bachelor in Secondary Education. Lärare i Lambakin. Undervisar barn i åldrarna 10-14 år.
• Claire bloom Faraon – Bachelor of arts and English, Elementary education. Lärare i Lambakin. Undervisar barn i åldrarna 5-6 år.
Gruppintervju
Får att förstå helheten av en situation/företeelse krävs det att forskaren använder en kombination av empirisk inhämtning. Att använda sig av olika tillvägagångssätt till datainhämtning. Genom visualisering av situationer i form av bild, videoinspelning och text ger ett bredare perspektiv för analysering och tolkning (Aspers, 2007, s. 106-107). Ute på fältet måste forskaren vara flexibel och öppen för sin datainsamling (Svensson & Starrin, 1996, s. 93). När som helst kan det dyka upp situationer som kräver
anteckningar eller agerande för insamling av data. Under observation av en workshop som lärarna på Lambakin genomförde i ett av klassrummen, skedde en oplanerad gruppdiskussion efter observationen. En diskussion uppstod kring lärandematerialet och lärandemiljön. Informationen jag då erhöll berörde mitt arbete. Anteckningar gjordes under och efter diskussionen. En sammanställning av observationen och gruppintervjun utfördes samma dag.
Observation
Observationerna som utförs relateras genomgående till forskarens sociala, kulturella och historiska kontext (Svensson & Starrin, 1996, s. 13) I fältstudier används oftast multimetodansats för att få en så bred och objektiv insamling som möjligt. Forskarens ambition är att så litet som möjligt störa det normala livet på fältet och att beakta etisk försiktighet (Svensson & Starrin, 1996, s. 13).
Observation betyder att följa och notera ett beteende eller en företeelse utan att själv försöka påverka resultatet så lite som möjligt (McBurney & White, 2007, s. 212) Att befinna sig i en deltagande observation kan ofta var bra i sammanhang där
observatören inte är familjär eller saknar kunskap om kulturen (McBurney & White, 2007, s. 212). Hela vistelsen på Filippinerna kan ses som en enda lång sträcka av observationer. Dold observation är när vi med vissa förbehåll är en del av
gruppen/samhället vi studerar (Holme & Solvang, 1997, s. 111). Detta för att upptäcka normer, värderingar, tolknings- och kommunikationsmönster som är typiska för målgruppen (Svensson & Starrin, 1996 s. 13). Under vissa stunder var vi helt öppna om aktörerna ville veta syftet med vår närvaro, i andra stunder var vi mer anonyma
alternativt en del av gruppen vi rest med, och har uppfattats olika av olika grupper vi träffat.
Observationerna har varit både förberedda och oförberedda och sammanställdes utifrån fältanteckningar, bilder, diktafon, analyser från ett personalmöte, en workshop med samtliga lärare. I direkt anslutning till observationerna har sammanställningar gjorts för att viktig information inte skulle glömmas bort eller förloras, samt för att öka förutsättningar för analyser (Holme & Solvang, 1997, s. 116).
Validitet
I valet av metod avsågs att ta reda på mer om ett påstående/fråga, i mitt fall mina frågeställningar. Det kunde endast utföras med hjälp av en kvalitativ studie. Den information jag fick fram från början av intervjuerna utföll ogiltig då identiska frågor ställdes vid tre olika tillfällen och gav olika svar, detta utfall genererandes av samma respondent. Informationen från de tre intervjuerna sammanställdes i slutet av datainsamlingen och en validering ägde rum tillsammans med informanten i fråga. Genom kommunikativ ((verbal feedback från informanten(Svensson & Starrin, 1996, s. 211)) validering har jag fått data granskad innan den sedan bearbetades.
Det ogiltiga resultatet av intervjuerna kan ha berott på flera olika saker. Den troligaste anledningen är att respondenten och samtlig personal inte hade kommit tillräckligt långt i projektet, att bestämmelser inte hade gjorts om verksamheterna och hur utbildningsprogrammet skulle se ut för centret. Detta medförde att respondenten ändrade sig för var dag som gick och kom på nya idéer som skulle ingå i centrets verksamheter. Övriga metoders validitet anses hög då samma resultat erhölls från samtliga respondenter som sedan validerades med hjälp av observationer.
Etiska överväganden
I studien har grundläggande etiska aspekterna beaktats såsom: att inte skada någon, rätten till anonymitet, öppenhet, att inte kränka privatlivet (Svensson & Starrin, 1996 s. 39). Samtliga i studien har i samråd medverkat under de organiserade observationerna i vetskap om syftet. De som bett om anonymitet har erhållit det och jag har i högsta grad försökt att inte tränga mig in på deras privatliv. Att vara ute på fält i en deltagande observation innebär en rad olika följder för forskarens personliga och etiska aspekter (Aspers, 2007, s. 112). Aktörerna i fältet som studeras avsätter tid och kraft för att möjliggöra forskningen vilket i sin tur kan leda till att de förväntar sig få hjälp tillbaka. Forskaren hamnar i tacksamhetsskuld hos de personer som har hjälp till att möjliggöra
forskningen och låtit forskaren komma in i samhället. Innan fältstudien informerades organisationen och aktörerna med tydlighet att vi (Emma Ludvigsson och jag) inte var volontärer och att vår tid på fältet skulle avsättas till forskningsstudien. Trots detta uppkom oundvikligt uppgifter och handlingar som på något sätt kan kopplas till gentjänster. Under de nio veckor fältstudien ägde rum blev vi med tiden vän med de aktörer vi spenderade mycket tid med. Vi kunde inte gömma oss helt bakom
forskarrollen utan var både vän och forskare. Denna problematik var svår att undvika men för att underlätta det kan forskaren se till att bli trogen sin roll i arbetet, och försöka behålla de grundläggande forskningsaspekterna att använda anonymitet, att försöka att inte blanda in privata åsikter. Samt att emellanåt distansera sig från grupperna som studeras (s. 112-113).
Metodkritik
Avsikten till en början var att observation och analys skulle göras på studenterna och lärarna som gick i skolan i Lambakin. Analysera deras beteende, rörelsemönster och få en övergripande bild över hur klassrummet fungerar. Detta gick inte alls då dagen vi anlände till Filippinerna var ”graduation day”. Det vill säga, det var slut och terminen började inte igen förrän vi åkt hem till Sverige. Detta gjorde att förutsättningar för ett mer reliabelt empiriskt material avtog då det inte var möjligt. Dock kan
sommaruppehållet gjort att lärarna hade mer tid att svara på frågor.
Gruppdiskussionen och workshopen hade troligtvis inte blivit av, och personalen på centret hade varit mer upptagna.
De två officiella språken i Filippinerna är engelska och pilipino (Tagalog). Samtliga respondenter har även en kandidatexamen med undervisning uteslutande på engelska. Trots detta upplevdes svårigheter gällande kommunikationen oss emellan. I skrift gick det bättre att kommunicera än i tal, då de eventuellt upplevde osäkerhet och rädsla över att inte uttrycka sig korrekt. Detta blev ett problem under intervjusituationerna då vi inte helt ut förstod varandra och i vissa fall har fått använda tolk eller bett om skriftliga svar. Vilket i sin tur kan ha lett till att svaren i sig blivit tvetydiga eller oanvändbara.
Empiri
__________________________________________________________________ Under detta avsnitt redogörs det insamlade data utifrån beskrivna metoder. Samt
sammanfattning av empirins viktigaste delar för resultatet.
__________________________________________________________________
Lärandemiljön i dagsläget
De cirka 8 befintliga klassrummen i Lambakin är näst intill identiska med
arkitektoniska skillnader så som större eller mindre fönster. Spegelvända rum och placering av hyllor och bord skiljer sig. Klassrummen används av barn från 4 års ålder upp till 17 år, samt av personalen.
Figur 5. Ett av klassrumen i Lambakin (Fotograf, Kristina Söderling, 2012-‐ 05-‐10).
Hylla Hylla Bord Blackboard kateter Bord
Ovan är tre bilder från ett klassrum (figur 5, 6, och 7). Det är ett långsmalt rum med golv och väggar av betong med tak nyligen renoverat med plywoodskivor. Det finns en griffeltavla, ett tjugotal stolar, en kateter och två bokhyllor med skolmaterial samt fyra fläktar och lysrör i taket. Nedan visas en skiss på ett typiskt klassrum (figur 8).
I klassrummet i Lambakin använder lärarna sig av olika sorts aktiviteter ur ett
pedagogiskt syfte som diskussioner, muntliga och skriftliga aktiviteter. Under en vanlig dag i skolan använder eleverna, papper, penna och böcker. Allt detta släpar eleverna med sig till och från skolan varje dag (Bloom Faraon, 2012, Bilaga 4). Vissa böcker förvaras på hyllorna i klassrummet, men studenterna tar hem böckerna varje dag då de har läxor. Det finns inga bänkar i klassrummet. Studenterna använder stolar med en skrivplatta på höger sida, som dessutom inte går att fälla ner. Stolarna är tunga och är svåra att flytta. Vissa av barnen sitter eller ligger på golvet då de har olika aktiviteter i klassrummet. Varje klassrum har ett ”working table” som används ibland. Alla
studenter får dock inte plats då bordet är för litet, så hälften står och arbetar vid bordet och vissa sitter/ligger på golvet, gärna på mattorna som de själva vävt. Ibland tar lärarna med sig eget material hemifrån för att använda på lektionerna till exempel jordglob och affischer.
Studenterna kan köpa mat i skolan om de vill, men vanligtvis har de med sig matsäck hemifrån. Maten äts i klassrummen eller utanför på betongbänkar och bord (figur 8).
Figur 8. Skiss på ett typiskt klassrum
Studierna kring klassrummen och diskussionerna visade att lärarna knappt tänker på de rumsliga elementen och hur de påverkar undervisningen. Att använda bord istället för skrivplattor var något de inte reflekterat över, att ha bord var inget de direkt önskade tillföra i miljön. Det som efterfrågades främst var digitala medel som kan underlätta deras undervisning. Att användarna (studenter och lärare) var tvungna att sätta sig på golvet ibland sågs som en naturlig sak. Detta förvirrade mig.
Observationerna tyder på att vissa i gruppen hamnar utanför aktiviteterna när de tvingas sätta sig på golvet och arbeta. När jag påpekade att stolarna var tunga höll de med, och dilemmat för en vänsterhänt person som tvingas skriva med högerhanden sågs också som ett problem. Att diskutera rumsliga element hörde inte till
vanligheterna och att ”önska” sig nya rumsliga element var svårt att förstå och specificera för respondenterna (Bloom Faraon, 2012, Bilaga IV).
Kyrka
Besök och observation utfördes på fler än sex olika kyrkor under vistelsen. Alla i olika utformningar och standard. Det krävs ytterst lite för att skapa en lokal som kallas kyrka, den enklaste kyrkan i en av Mangyanbyarna (figur 10) bestod av bambuträ och bananblad. Där fanns små bänkar inuti som fungerade som sittplatser och ett podie längst fram, denna byggnad användes även som skola. I slummen utanför Lambakin såg det ungefär likadant ut där skola och kyrka var i samma byggnad. Kyrkan är en
Figur 9. Här eller i klassrummen äts lunchen som studenterna tagit med sig hemifrån (Fotograf, Kristina Söderling, 2012-‐05-‐10).
samlingsplats och huvudsaken är att det finns sittplatser och en scen eller podie där predikan kan äga rum.
Brister i dagens utformning
I dagsläget är klassrummen väl långsmala för att på ett praktiskt sätt användas som klassrum. Riktningen från dörren på kortsidan in till rummet gör det svårmöblerat och möjligheterna till att olika aktiviteter sker i rummet samtidigt minskas på grund av spring i det ofördelaktiga rörelsemönstret. Att endast ha stolar i klassrummen gör det svårt att skapa riktiga arbetsplatser med diskussioner och övningar. Det hårda golvet är inte skonsamt för de minsta barnen som leker i klassrummen. Stolarna är så pass tunga att de minsta barnen inte har en chans att flytta dem. Skrivplattan gör att barnet blir låst i stolen och rörelseförmågan minskas vilket är hämmande för koncentrationen och kreativiteten (Lundhal, 1995, s 21). Den svarta tavlan fungerar inte att projicera på då underlaget är för mörkt. Projektor används ibland, det finns dock bara en projektor att tillgå till samtliga lärare och klassrum. Brist på bord leder till exkludering av
användarna och mer förvaring fordras då ytterligare funktioner ska tillkomma på det nya centret samt att lärare och elever kan lämna visst material i salarna.
Respondenternas önskemål
Insamling av empirin resulterade i olika sorters information från olika respondenter. De ledande personerna i projektet hade tydliga bilder av vilka hjälpmedel som borde tillföras i det multifunktionella rummet. Dock låg fokus på digitala hjälpmedel som datorer, ljud, ljus, projektorer och så vidare. I övrigt svarade respondenterna endast vilka verksamheter som skulle ingå i rummet, inte vilka rumsliga hjälpmedel de önskade ha i respektive verksamhet, även om det var frågan. Lärarna som knappt var involverade i projektet på Mindoro svarade ännu tydligare att digitala hjälpmedel var något som skulle underlätta undervisningen. Respondenterna önskade sig whiteboard istället för en blackboard, och möjligtvis lättare stolar. Utöver det blev responsen på mina frågor angående rumsliga element nickningar eller nervösa skratt. Uppfattningen var att respondenterna inte reflekterar över rumsligheter och rumsliga element som en del av en helhet, vilket är viktigt för lärandemiljön och som påverkar den.
Eftersom min studie omfattar hur jag kan inkludera målgruppen med hjälp av rumsliga element, är digitala hjälpmedel inte relevant i mitt syfte. Jag tog med mig responsen och i gestaltningen har jag med rumsliga element försökt underlätta för eventuella digitala hjälpmedel i lokalen.
Behov
Observationerna visade tydligt att i lärandemiljön behövs det ytterligare och smartare rumsliga element för att underlätta funktionerna och flexibiliteten för lärare och studenter. Även om lärarna enbart önskade sig digital utrustning. Exempel på det är, lättare och praktiska sittplatser/stolar, bord som är flexibla och lätta. Möjlighet till avskärmning och indelning av mindre rumsligheter. Element som är lättföränderliga och användbara i många olika sammanhang. Observationerna visade också på att Mangyanernas och Filippinarnas färdigheter i handarbete går att utnyttja i syfte till lärandemiljön, så som, mattor, vävda tyger, korgar, med mera.
I övrigt kan flera verksamheters behov slås ihop. Nedan är en lista över de rumsliga element som jag kommit fram till är av behov samt önskemålen.
Sammanfattning av önskemål och behov
Skola/Seminariesal
• Whiteboard/Blackboard • Bänkar/bord
• Sittplatser
• Förvaring till böcker, papper och pennor • Sophantering/recycling
• Fläkt • Scen
• Ljus/ljusanläggning
• Plats för uppdukning av buffé
• Mattor och tyger till gardiner, ljuddämpare med mera
Kyrka/ungdomsaktiviteter
• Ljus/ljudanläggning • Scen
• Sittplatser
• Bord till fika och mat • Plats för böcker (biblar)
Detta rum ska främja lärande och utveckling. Det ska vara flexibelt och inkludera målgruppen. Det får vistas 1 person/kvm, det vill säga att det får befinna sig 168 personer i lokalen samtidigt. Detta är arkitektoniska bestämmelser som gäller i Filipinerna och Team Mission har utgått från det i byggnationen. Detta antal har jag även utgått från i min utformning.
Gestaltningsförslag
__________________________________________________________________ Detta är resultatet av empirin och teorierna som jag har belyst. Inledningsvis visas kärnan i gestaltningen sedan två olika scenarier som visualiserar olika möjligheter av verksamheter i rummet.
__________________________________________________________________
Team Missions och Mangyanernas ekonomiska tillgångar är mycket begränsade eller obefintliga i dagsläget, därför har jag haft i åtanke att använda material som kan tillgås i närheten av centret som är kostnadseffektivt och enkelt. Att alla komponenter som behövs faller inom designförslaget är viktigt för att tillgodose så mycket av de grundläggande behoven som möjligt.
Den byggbara lådan
För att stödja flexibilitet och förändringsmöjligheter i multifunktionsrummet har jag utformat en stapelbar låda. Lådan är byggbar med fasningar på samtliga sidor, detta gör att lådorna får grepp om varandra så de inte glider från varandra. Lådan är anpassad både för barn och vuxna, samt de olika verksamheterna som ska äga rum i lokalen. Jag har utgått från Filippinarnas medellängd när jag designande lådan. Filippinarnas medellängd är 150-160 cm, (kvinnor och män) (Food and Nutrision Researsh Insitute, 2003, s.13). Således är Filippinare i snitt mellan 10-20 centimeter kortare än Svenskar (Lundin, 2012, dn.se). Att utgå från Svenska standardmått på sitthöjd vore därför meningslöst. Svenskt standardmått på sitthöjd är mellan 43-45 centimeter över golvet beroende på syfte. Lådans mått är av den orsaken: höjd 40 cm, djup 30 cm och bredd 30 cm . Detta betyder att vuxna eller långa personer kan sitta på den högre delen av lådan (40 cm) och barn eller kortare personer på den lägre delen (30cm). Jag valde att ha en sitthöjd på 30 cm till barnen då jag refererar till barns sittvanor i teoridelen, där författaren skriver att en stol som är lite för hög snarare gynnar barnets sittställning än hämmar (Lundhal, 1995, s. 22).
Genom att göra lådan ytterligare lätthanterlig kan träslaget Light red Mahogny
möjligt underlättar användbarheten då även barnen kan hantera den. Mahogny återfinns även på tomten där kompetensutvecklingscentret byggs.
Lådan är tänkt att nyttjas till många olika aktiviteter och sammanhang. Nedan visas skisser på lådan, vidare visas exempel på hur och i vilka sammanhang lådan kan användas. Då som stol/pall, förvaring i form av enskilda lådor eller byggda hyllsystem, scen, podie och pelare. Detaljerade mått på lådan visas i bilaga VI
Figur 11. Byggbar låda. Här fungerar den som förvaring eller sittplats
Figur 12. Hopbyggd till scen. Klossar är monterade i fasningarna för säkerhet och funktion
Vikbart bord
Ett bord som kompletterar den byggbara lådans funktion har utformats. Bordet är: höjd 67, bredd 70, djup 70 centimeter, och är vikbart på diagonalen och blir då ett triangelformat bord. Detta är för att lättare kunna minska volymen möbler i rummet om så önskas samt att variationen av utformningen på rummet ökar. Val av storlek på bordet gjordes utifrån Filippinarnas längd och lådans sitthöjd. Detaljerade mått ses i Bilaga VII.
Figur 13. Lådorna hopsatta till en hylla blir förvaring
Multifunktionsrum – Förskola och skola
Nedan visas ett exempel på hur man kan placera de byggbara lådorna, de vikbara bordet och andra möbler i det multifunktionella rummet när de används till förskola/skola. Variationsmöjligheterna är stora.
Figur 15. Planlösning på multifunktionsrum, exempel på möblering till förskola/skola. Från vänster till höger visas rummen i perspektiv nedan
Figur 17. Rum 2, förslag på möblering
Dessa rum visar på möjligheter till variation. De olika rumsliga förslagen kommunicerar givna aktiviteter i de olika rummen. Rum 1, är en plats för
gruppaktiviteter och stationsarbete. Rum 2, stödjer diskussion eller workshop där samtliga medverkar. Rum 3 kommunicerar individuellt arbete. Rum 4, en öppen och kreativ plats. Jag har försökt applicera Bergströms designprinciper för att tillgodose en spännande och kreativ miljö. Genom att använda kontrast, balans, linje, rytm i den rumsliga utformningen (Bergström, 2009, s .232). Att använda lådorna som avskärmare för att skapa mindre rum är ett enkelt sätt att forma nya rumsligheter. Dessa nya rum skapar avskärmning mellan grupper eller individer som bland annat är viktigt för barns utveckling (Stahle et al, 1999, s. 32).
Multifunktionsrum - Seminariesal och Kyrka
Nedan visas ett exempel på hur man kan placera de byggbara lådorna, de vikbara bordet och andra möbler i det multifunktionella rummet när de används till Seminariesal och kyrka med möjlighet till uppdukning av buffe.
Variationsmöjligheterna är stora. Figur 19. Rum 4, förslag på möblering
Eftersom det får vistas max 168 personer i lokalen har jag placerat sittplatser som ungefär rymmer detta maxantal. Beroende på syfte med seminariesalen och kyrkan går det att utforma rummet därefter, med scenen på långsidan eller kortsidan av rummet. För ökad, syn- och hörbarhet är det att föredra att placera scenen på långsidan då det är lättare att se och höra (Stewart & Hodges 2003, s. 42). Borden går att placera intill väggarna i rummet eller placera ut en eller flera grupper med bord. Sittplatserna går att separera eller bygga ihop till bänkrader.
Möjligheterna till variation i miljön skapar interaktion mellan studenter, lärare och personal. Detta leder till intresse och engagemang för den fysiska miljön, som ökar samhörighet mellan elever och personal (Stahle et al 1999 s. 32).
Figur 21
Slutsats och diskussion
De kulturer jag har studerat under denna studie (Filippinarnas och Mangyanernas) är mycket annorlunda min egen kulturella kontext. Under nio intensiva veckor
inhämtades mycket information och känslomässiga intryck. Vi såg svår fattigdom och slumområden kontrasterat till rena rika nybyggda områden i Manila. Frågan jag ställde mig innan studien var, hur jag som designer kan bidra med min kunskap till ett
låginkomstland som bland annat lider svält och översvämningar? Att vara rumslig formgivare i Filippinerna var både anspråkslöst och komplicerat. Bristen på informationsdesign i samhället i stort är påtaglig, men ändå fungerande, vilket var fascinerande. Trots detta tror jag att kunskap i informationsdesign och rumslig
gestaltning kan bidra till en enklare vardag för många människor. Det jag kunnat bidra med i denna kontext är min kunskap inom informationsdesign. Förhoppningsvis underlättar mitt gestaltningsförslag de verksamheter som ska äga rum på
kompetensutvecklingscentret, samt stödja utvecklingen för Mangyaner och Filippinare på Mindoro.
Syftet med denna studie var att ta reda på förutsättningarna, behoven och önskemålen, för att sedan gestalta en miljö som är flexibel nog och användbar för de verksamheter som ska pågå i multifunktionsrummet. Med hänsyn till ekonomi och genomförbarhet skapade jag en byggbar låda och ett vikbart bord. Detta är enkla lösningar som
tillfredsställer behov till många olika verksamheter. Trots svårigheter med insamlingen av data och kommunikationen däremellan fick jag tillslut en användbar
sammanställning av mina avsedda behov och önskemål från respondenterna. Jag har applicerat mina kunskaper inom informationsdesign – Rumslig gestaltning till multifunktionsrummet på ett realistiskt och genomförbart sätt som har lett till ett gestaltningsförslag. Förhoppningsvis uppmärksammar Team Mission mitt förslag och inspireras av mina idéer i utformningen av rummet.
Utifrån mina frågeställningar arbetade jag fram ett gestaltningsförslag. Mina frågeställningar var följande:
• Vika rumsliga element kan jag förse rummet med för att understödja flexibilitet och funktion till de användningsområden som önskas?
• Vilka rumsliga element kan bidra till inkludering av målgruppen samt skapa interaktion?
Genom mitt gestaltningsförslag besvarade jag dessa frågeställningar genom: • Utveckling av en byggbar låda och ett vikbart bord som fungerar som
sittplatser, förvaring och till andra syften om så önskas. Dessa hjälpmedel stödjer flexibilitet och funktion då de är lätta att flytta, bygga och placera på olika sätt. De är även utvecklade för att stödja samtliga verksamheter som ska pågå i rummet såsom, scen, sittplatser och bord till uppdukning av mat till seminarier och kyrka. Förvaring, sittplatser och bord som arbetsyta till skolverksamheten.
• Samma rumsliga element stödjer också inkluderingen av målgruppen då lådan är anpassad för barn, vuxna, långa och korta personer genom olika sitthöjd. Att använda ett material som gör lådan och bordet så lätt som möjligt gör att fler kan interagera och använda dem.
Vidare forskning
Eftersom jag inte studerat ljus, färg och material djupare i denna studie kan det ses som vidare forskning som skulle stödja verksamheternas syften ännu ett steg. En
utprovning och utveckling av mina idéer, gestaltning av ytterligare möbler och moduler som stödjer lådan och bordet, kan ses som ytterligare forskning som skulle komplettera denna studie.
Källförteckning
Aspers, Patrik (2007) Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden.(1.upplagan). Malmö: Liber
Bergström, Bo. (2009). Effektiv visuell kommunikation (7:e uppl.). Stockholm: Carlssons bokförlag.
Booth, C. W., Colomb, G. G., & Williams, M. J. (2004). Forskning och skrivande; konsten att skriva enkelt och effektivt. (B. Nilsson, Övers.) Lund:
Studentlitteratur.
Ching, F. D., & Binggeli, C. (2005). Interior Design Illustrated (2:a uppl.). New Jersey: JohnWiley & Sons.
Ching, D.K Francis (2007). Architecture form,space and order (3:e upplagan). New Jersy: JohnWiley & Sons.
CCP, Encyclopedia of the Philippines (1994) People of the philippines: Kalinga to Yakan. Vol. 2. Manila. Cultural Center of the Philippines
Hellevik, Ottar. (1977). Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap. Sandby: Natur och Kultur.
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik; Om kvalitativa och kvantitativa metoder(2:a upplagan ed.). Lund, Sverige: Studentlitteratur.
ISBN: 91-630-3326-7
Lundahl, Gunilla. (1995). Hus och rum för små barn. Sockholm: Arkus.
McBurney, D. H., & White, T. L. (2007). Research Methods 7 (Vol. 7). USA: Thomson Wadsworth.
Shale, Olle (1999) Arkitektur och skola: om att planeraskolhus. Stockholm. ARKUS, byggforskningsrådet. Skrift 33.
Svensson, P-G & Starrin, B (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Ware, Colin (2008) Visual thinking for design. Burlington USA: Morgan Kaufman Publishers.
Artiklar
Department of Science and Technology (2003) Philippine facts and
figures 2003 Part ll. Anthropometric Facts and Figures, Filippinerna: Food and
Nutrition research institute
Lundin, Andreas (2012) Svenskarna längre och tyngre DN (www) Hämtad 2012-09-18.Publicerad 2008-02-29
Marcovic, Annica (2006) Mangyanerna Urspuingsfolk på Filippinerna. Fjärde Världen 1-2, sidintervall 62-63.
Stewart, James & Hodges Dave (2003) A room that nobody wanted: An Exploratory Study into Importance of Room Quality to Learning. ISEA, Volume 31 Number 3 sidintervall 42-57. Factulty of buissness UNITEC, Auckland.
Team Mission Philippines inc. (2006) Proposed project, Community development phase IV Oriental Mindoro, Philippines, Bulacan, Marilao, Lambakin.
Elektroniska källor
Central Intelligence Agency (2012) The world factbook.(www)
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/rp.html Hämtad 2012-05-10.
DAC List of ODA Recipients (2012) Oecd (www)
http://www.oecd.org/dac/aidstatistics/daclistofodarecipients.htm Hämtad: 2012-09-18
Filippinerna (2012) Nationalencyklopedin (www) http://www.ne.se/lang/filippinerna, Nationalencyklopedin, Hämtad 2012-10-12.
Svenskarna längre och tyngre (2012) DN (www)
http://www.dn.se/nyheter/sverige/svenskarna-langre-och-tyngre Publicerad 2008-02-29 Hämtad 2012-09-18
Bilaga I
Sammanfattning
Intervju – Juvelyn Gumal-in, den 2 april 2012
Education: Bachelor of Science in nursing. Registred nurse in the Philippines Profession: Head of department of health and Community
Juvelyn Gumal-in är 39 år och började jobba för Team mission Philippines Inc. när hon var 17 år. Juvy är Head of Health and Community Department och är näst högsta chefen på Team Mission Philippines. Hennes arbete med Mangyanerna började när hon var ung, och idag har hon utvecklat arbetet så långt att ett
kompetensutvecklingscenter idag byggs på Mindoro. Juvys roll på Team Mission är att stödja och kämpa för Mangyanernas rätt i samhället genom att registrera dem i det Filippinska systemet, kommunicera med regeringen, gå på möten och leta kontakter som kan bli involverade i arbetet med Mangyanernas utveckling. För att se till att Mangyanerna får den hjälp de behöver för att bli en del av det Filippinska samhället. Juvys vision är att Mangyanerna ska driva kompetensutvecklingscentret självständigt och utveckla arbete med jordbruk, hantverk och utbildning som de sedan själva kan implementera i sina samhällen. Kompetensutvecklingscentret ska fungera som en knutpunkt, en ”stad” som byggs upp av Mangyanerna själva med interaktion från lowlanders.
Visionen om multifunktionsrummet är att det ska vara en plats för utveckling och lärande i form av utbildning i hälsa, läs och skrivkunnighet, försörjning och ekonomi. Samt färdigheter i hantverk, konstruktion jordbruk och sociologi. Det ska finnas program/kurser i dessa ämnen som är sökbara för Mangyanerna. Meningen med kurserna är att Mangyanerna kan komma till centret och studera, när de sedan är klara kan de flytta tillbaka till sina samhällen och föra ut sina kunskaper vidare. Team Missions vision är inte att försöka få ner Mangyanerna till låglandet utan de vill att de ska utveckla sina egna samhällen, så att de kan utnyttja sina resurser i bergen som jordbruk, mineraltillgångar, gruvor med mera. Juvy menar också att de ska försöka få Mangyanerna att gå i den statliga skolan i låglandet för att interagera dem i samhället ännu mer. Hur detta ska ske är ännu oklart.
Programmet för förskolan i Lambakin kommer implementeras på
kompetensutvecklingscentret. Till en början kommer både Mangyaner och låglandsbor som har det svårt ställt få tillgång till förskoleverksamheten. Denna verksamhet kan implementeras så fort byggnaden är klar och verksamheten är igång på Mindoro. Detta för att utnyttja byggnaden när inte utbildningsplanen är gjort för programmen och utvecklingsarbetet. Fokus ligger på träning av färdigheter och hantverk till att börja med, som sker i seminarieform för ”educators”. Det är också snabbt att implementera i byggnaden för det finns redan i programmet. TMPI har även en barnhemsverksamhet i Filippinerna även på Mindoro. Den fick tyvärr stänga på grund av brist på resurser. Det är också någonting Juvy funderar på att använda centret till. Det är bara en tanke än så länge dock.
När det gäller utformningen av mulfunktionsrummet så hade Juvy sett vikväggar i Sverige på olika ställen och tänkte att det var en smart lösning. Att ha ett
multifunktionsrum passar bra då resurserna är minimala och när Team Mission diskuterade med Mangyanerna kom de fram till att ett multifunktionsrum var ett bra val beträffande visionerna och målen. De vill maximera resurserna och utrymmet av byggnaden därför valde de ett multifunktionsrum.
Bilaga II
Sammanfattning intervju Juvelyn gumal-in den 17 april 2012
Personal som är involverade i Mindoroprojektet
Solomon - ansvarar för mediaföreläsningar och drama, han spelar in föreläsningar och handdrivna bandspelare skickas med utbildarna till de olika byarna.
Rowena - projektledare för projektet i Mindoro. Utbildad sköterska
Coni - Kommer efter hand ta över Projektledarrollen och expandera verksamheten till occidental Mindoro. Är ursprungligen Mangyan.
Florecane – Utbildningsledare och samordnare över utbildning och litteratur som ska användas.
Bakgrund, Mangayaner Låglandsbefolkning
Juvy uppmärksammade Mangyanerna på grund av deras svaga tillstånd, brist på mat som lett till undernäring. Mangyanerna blev även diskriminerade och utfrysta av låglandsbefolkningen som tycker de beter sig underligt och korkat. Mangyanerna är papperslösa och saknar all rätt i samhället.
De olika folkgrupperna Mangyanerna och Låglandsbefolkningen har varit och är fortfarande fientliga mot varandra. Mangyanerna tycker låglandsbefolkningen är tjuvar som stal deras mark och hem. Mangyanerna kallar låglandsbefolknigen för mördare och låglandsbefolkningen myntade begreppen ”Mangyan” som betyder Idiot, dum, korkad, okunnig. Därför de tyckte Mangyanerna betedde sig underligt, var skitiga och korkade. Fientligheten är mindre påtaglig idag, men finns fortfarande kvar. Idag är Team Missions mål att integrera folkgrupperna med varandra så de kan lära av varandra. Team Mission tror att kompetensutvecklingscentret är ett steg på vägen för ett bättre samhälle och uppehälle förde båda grupperna tillsammans på Mindoro. Centret är i grunden till för Mangyanerna men även låglandsbor är välkomna. Det kommer gynna relationen mellan grupperna, då de kan även lära av varandra.
Utbildningen som centret erhåller är essentiell för låglandsbor då den inte finns att tillgå någon annanstans. Utbildning inom barnuppfostran, för barn med
funktionshinder, fysiska och psykiska. Men även vård för gamla och sociala kommer vara till fördel för låglandsbor i deras vardag.
Idag finns det utbildning för Manyaner från förskolan till årskurs 6. Utbildningen genomförs av låglandsbor, de vandrar upp till bergen på måndagar, undervisar tis-tors, och går hem under fredagen. De undervisar alltså tre dagar i veckan, vilket gör att utbildningen inte är tillräcklig för att komma i takt med skolorna på låglandet och regeringens standarder.
Kompetensutvecklingscentret
Är beläget lite utanför staden Victoria på Orienal del av Mindoro. Team Mission valde att placera centret där för att det är i mitten på ön och lika långt att gå för de olika Mangyanstammarna, samt att området inte svämmar över under regnperioden. Centret kommer när det är klart bestå av två avlånga byggnader som kommer fungera som ”learning center” på bottenvåningen och internat för Mangyaner på övervåningen. En administrativ byggnad som ska fungera som, kontor, klinik, personalrum, pentry och förrråd/louge. Kliniken kommer dock flyttas till bottenvåningen på ena stora huset när pengar finns. Idag planeras en av de avlånga byggnaderna att byggas klart och administrationsbyggnaden. Resten av centret kommer byggas i mån av pengar. Ytterligare funktioner kommer byggas till så som små hyddor där Mangyanerna kan utföra handarbete som de sedan kan sälja. Jordbruk och djurskötsel är ett framtida mål för centret.
Centret är beläget i djungeln bredvid en stor väg, det ska finnas en basketplan, parkering och en liten väg runt administrationsbyggnaden.
Målgruppen är Mangyaner, de som bor på centret, de som kommer dit och använder centret. Utbildarna från Mangyanstammarna. Låglandsbor som utnyttjar olika utbildningsprogram. Volontärer och besökare från Filippinerna och andra delar av världen. Personalen som arbetar på centret.
Multifunktionsrum (bottenplan på avlångt hus)
• Multifunktionsrummet ska innehålla funktionerna • Klassrum
• Seminariesal • Ungdomsgård
• Servering av mat (buffe) vid seminarier • Kyrka
• Förskola
Rummet är avlångt och har tre flexibla vikväggar som delar in rummet i mindre rum om så önskas. Internet kommer finnas att tillgå efter ett tag. Datorer ska finnas i utrymmet. En Ljud och ljusanläggning önskas samt en tillhörande scen. Ingen AC kommer finnas.
Bilaga III
Observation, Seminarie med lärare och personal
Dag: Torsdag
Datum: 2012-05-03
Var: Team Mission i Lambakin, i ett av klassrummen på skolan
Lärarna och chefen för Team Mission Philippines har idag en workshop om hur de kan tillverka egna böcker till barnen i skolan. Datorn är sönder som de vanligtvis använder, så de sitter och ritar illustrationer för hand till böckerna och diskuterar den nya bokens innehåll och format. Detta är det sista seminariet/workhopen i en rad seminarier som de haft angående den nya skolboken.
Rummet jag befinner mig i är långsmalt med betonggolv, väggar och tak. Golvet är endast slipat annars obehandlat, väggarna är målade i en blekgul färg och taket är vitt. Det finns två fönster i rummet och de vetter ut mot ett grönområde utanför
skolområdet. I ena fönstret sitter en AC och det är galler på utsidan av båda fönstren. Det finns en dörr in till klassrummet på kortsidan och den är i standardformat 1000x2100mm. I taket sitter fyra lysrör och två av dem är tända. Även tre stycken takfläktar finns men ingen är igång. Istället brummar AC på det kallaste och den låter ganska mycket. Gliporna mellan fönstret och AC anläggningen är synliga och den får jobba för att hålla det svalt inne i klassrummet på grund av otätade fönster och dörren utan foder.
Mitt i rummet har det placerats två stycken bord intill varandra med en duk på.
Stolarna runt om är vanliga plaststolar som vanligen används utomhus. De är lätta och stapelbara därför används dem idag. När de tog slut släpade en av deltagarna in en vanlig trästol som används av eleverna. Den är tung och otymplig. Katetern som vanligtvis står framme vid svarta tavlan är placerat intill bakre väggen med framdukat kaffe, kakor och porslin. En projektor och dator står på ett sidobord intill borden i mitten. Eftersom tavlan är mörkgrön har de satt upp ett beige papper på tavlan så att man ska kunna se det som projiceras. Till höger om seminariebordet ligger det nyvävda små mattor på betonggolvet. De är till att sitta på när barnen vill rita och leka så slipper de sitta direkt på det hårda betonggolvet. En av lärarna satte sig på mattorna med sin laptop eftersom hon inte fick plats vid bordet. När en av de medverkande skulle
förklara en sak genom att rita på tavlan fungerade det inte att rita på ena halvan av svarta tavlan alls, och på andra delen såg man mycket dåligt. Just i detta klassrum använder de knappt tavlan utan sätter upp papper med tejp på tavlan om de ska förklara något.
Under seminariets gång använder de sig av vanligt A4 när de ritar, de har tillgång till blyertspennor, pastellkritor, pennvässare, böcker, färgade papper och så har de såklart godis, kakor och kaffe under seminariet. Jag sitter tyst och observerar under de första 30 minuterna, men de börjar successivt bli klara och det är dags för lunch. De börjar prata med mig och jag ställer några frågor som hur de trivs i klassrummen och om de saknar någonting i dem. Responsen jag fick var fnitter och de vågade inte riktigt svara, men jag hade förberett frågor och bad om att få intervjua några av dem. Se en av intervju i bilaga 4.
Bilaga IV
Sammanfattning Intervju – Claire Bloom Faraon
Education: Bachelor of arts and English Proffession: Elementry Teacher
En vanlig arbetsdag för Claire börjar ca klockan 6 på morgonen. Barnen kommer till skolan strax innan klockan 7, och 7 börjar undervisningen. Barnen är mellan 5 och 6 år och de studerar oftast en timme för att sedan gå ut och leka i 20 minuter, proceduren upprepas med en lunchrast vid 12. Eleverna lämnar skolan klockan 13:30. I
klassrummet använder Claire sig av olika sorts aktiviteter som diskussioner, muntliga och skriftliga aktiviteter för att barnen ska tycka det är roligt och för att alla ska lära sig. En vanlig dag i skolan använder eleverna, papper, penna, böcker. Allt detta släpar eleverna till och från skolan varje dag. Vissa böcker står i hyllorna i klassrummet, med eftersom de har läxor så tar de hem böckerna varje dag. Det finns inga bänkar i
klassrummet. Eleverna använder stolar med en skrivplatta som dessutom inte går att fälla ner. Stolarna är tunga och är svåra att flytta. Vissa barn sitter eller ligger på golvet när de har olika aktiviteter i klassrummet. Varje klassrum har ett ”working table” som används ibland. Alla elever får dock inte plats vid det lilla bordet så hälften står och arbetar vid bordet, någon har släpat sin stol dit och vissa sitter/ligger på golvet, gärna på mattorna som finns.
Eleverna kan köpa mat i skolan om de vill men vanligtvis har de med sig matsäck hemifrån. Maten äts i klassrummen eller utanför på betongbänkar och bord.
Claire Bloom Faraon använder sig av svarta tavlan, katetern och den tillhörande stolen. Alla lärare har en dator de får samsas om så allt datorbaserat arbete gör Claire hemma på sin dator utanför arbetstid. Hon skulle vilja ha några till saker i klassrummet som skulle hjälpa hennes arbete så som, tv och projektor. Tv för att visa filmer på, kanske ha en dans eller ett aerobicspass. Och projektorn för att visa bilder och annat som hör hennes undervisning till.
Hur förskoleverksamheten skiljer sig från 6 års verksamhet: I förskolan är barnen mellan 4-5 år. Där studerar barnen tre timmar om dagen och leker resten av dagen. De leker antingen i klassrummet eller i den lilla lekparken som finns utanför, som är en
