• No results found

Analys av utvärdering av sex reflektometrar i USA

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Analys av utvärdering av sex reflektometrar i USA"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VTI notat 32-2000

Analys av utvärdering av

sex reflektometrar i USA

O

O

O

N

N

m

H G H O =

Författare

Sven-Olof Lundkvist

FoU-enhet

Trafik och trafikantbeteende

Projektnummer

40117

Projektnamn

Debiterbara konsultationer

Uppdragsgivare Vägverket/VÄG

Distribution

Fri

(db

Väg- och

transport-farskningsinstitutet

I

(2)

Förord

Denna studie redovisar en utvidgad analys av en amerikansk utvärdering av sex reflektornetrar. Studien har i sin helhet bekostats av Vägverker/VÄG, där projekt-ledare har varit Jan-Erik Elg. Analysen har gjorts av författaren. Gunilla Sjöberg har redigerat detta notat.

Linköping i april 2000

Sven-OlofLundkvist

(3)
(4)

Innehå"

Sammanfattning -ÄO O N 0? Bakgrund Laboratoriemätningarna Fältförsöket

Samband mellan mätvärden från LTL-2000 och Ecodyn 30 Slutsatser Referenser \ I O O C J O -L VTI notat 32-2000

(5)
(6)

Sammanfattning

I USA gjordes sommaren 1999 en utvärdering av sex instrument för mätning av vägmarkeringars retroreflexion. Resultat av mätningar i både laboratorium och på väg jämfördes. Dessutom gjordes en validering, genom att resultaten jämfördes med ett sant värde, dvs. ett värde som har uppmätts i laboratorium enligt ASTM-metod.

Detta notat sammanfattar sex amerikanska notat - ett för varje testat instru-ment. Det analyserade datamaterialet är i sin helhet från de amerikanska mät-ningarna - några ytterligare mätningar i Sverige har inte gjorts.

Resultaten visar att de instrument som idag används i Sverige, LTL 2000 och Ecodyn 30, har både god validitet och repeterbarhet. Ingen signifikant skillnad kunde uppmätas mellan sanna värden från laboratoriemätningar, mätningar med LTL 2000 och statiska mätningar med Ecodyn 30.

Resultaten stämmer väl med den svenska utvärdering av Ecodyn 30 som gjor-des 1999; åtminstone för 10 cm breda linjer visar LTL 2000 högre värden än Ecodyn 30.

(7)
(8)

1

Bakgrund

Data från ett amerikanskt försök med sex olika reflektometrar publicerades i januari 2000. Resultaten publicerades i sex rapporter: CERF Report 40465 -40470: Technical Evaluation Report, Evaluation Findings of the Mirolux (40465), Laserlux (40466), MX30 (40467), FRTOl (40468), LTL-2000 (40469) och Ecodyn 30 (40470). Man gör emellertid inget försök att jämföra mätvärden från olika instrument; detta kommer möjligen att göras i den sammanfattande rapport som beräknas komma ut under våren/sommaren 2000.

Repeterbarhet, reproducerbarhet samt inverkan av temperatur och luftfuktighet behandlas i de amerikanska skrifterna, så i detta VTI notat görs endast en validi-tetsanalys för laboratorie- och fältmätningama. Syftet är således att jämföra värden från ovan nämnda sex reflektometrar med sanningen , dvs. värden upp-mätta i laboratorium.

2

Laboratoriemätningarna

Mätningar har gjorts på 21 sampel av 7 vägmarkeringstyper, som skiljer mycket i retroreflexion. Med de handhållna instrumenten (Mirolux, MX30, FRTOl och LTL- 2000) har man kunnat mäta varje enskilt sampel, medan mätområdets stor-lek för de mobila instrumenten (Laserlux och Ecodyn 30), innebar att en mätning gjordes över alla tre samplen av varje typ.

För att veta det sanna retroreflexionsvärdet, har man gjort laboratoriemät-ningar enligt fyra metoder. Nedan redovisas medelvärdet av dessa under LAB . Med andra ord anses LAB vara vägmarkeringens sanna retroreflexion.

Tabell 1 visar det medelvärde som har uppmätts för vartoch ett av de sju väg-markeringstyperna B - H, med de sju mätmetoderna/reflektometrarna:

LAB laboratoriemätningar (medelvärde över 4 labmetoder)

LTL-2000 LTL-2000

Ecodyn Ecodyn 30, statisk mätning

FRTOl FRTOl

Laserlux Laserlux, statisk mätning

Mirolux Mirolux Plus 30

MX30 MX 30

Alla analyser är gjorda med SPSS, version 9.0.

(9)

Tabell 1 Retrorejlexionsmedelvara'en (mcd/mz/lux) Över 3 sampel av varje vag-markeringstyp, B - H. vägmarkerinøstyp Instr. B C D E F G H Ecodyn 56 91 263 665 1179 179 68 FRTOl 55 110 261 661 1134 145 61 Laserlux 51 92 278 639 661 199 74 LTL2000 46 96 273 706 1207 181 71 Mirolux 66 115 265 581 878 187 69 MX30 40 84 267 687 1010 166 65 LAB 61 114 281 693 1134 195 85

Om man går vidare med en variansanalys i vilken retroreflexionen är beroende variabel samt typ (B-H) och instrument (LAB samt sex reflektrometrar) obero-ende variabler, får man resultat enligt tabell 2.

Tabell 2 Tväva'gs variansanalys med oberoende variabler typ och instrument.

effekt F-kvot sign nz Typ (T) 6265,78 .001 .998 Instrument (I) 44,40 .001 .792 TXI 32,46 .001 .943

Tabell 2 säger följande:

Man har en stark effekt (n2=0,998) av typ, dvs. en stor skillnad i retroreflexion mellan de sju vägmarkeringstypema.

Man har en ganska stark effekt (n2=0,792) av instrument, dvs. olika instrument har mätt upp olika värden.

Man har slutligen en stark interaktionseffekt (112:0,943), typ X instrument. Denna visar att olika instrument har mätt olika retroreflexion, men att den upp-mätta skillnaden har varierat med vägmarkeringstyp.

Den sistnämnda effekten visar sig i figur 1, nedan, som att förhållandet mellan staplamas höjd är olika för olika grupper (vägmarkeringstyper). Exempelvis ser man att MX 30 har visat högre värde än Mirolux för typ F, medan förhållanden är det motsatta för typ C.

(10)

typer ings ker or Sju vägmar Retroreflexionen f E lab I laserlux /t // i/ /r // dz/ // l/ // zy/ A5 / 1 / / r ,q ui z/ 7: 11 :1 7 4 rr / z 1 4 / 1 ,,,4vvs /,4, 2// M.tøwm m/.yt uuwm . , ,. 4 , w 23 7/ 50 4 z .,, . , ,x 57 ,? a 4 , 2,: 3, 40 , / ,, / / ,/ /1/ . .# 77 , , // ,0/3 / ,m i/ 04; ,19, ,4 , / , Z 7. ,4, ,r /Jva u, , n'ø'(/ A"/75/4'/ ars/4 , ./z ,lr /1 5, .s z .zwq u , t /á .ze mem mø ,, ,4, , /,.,, , 2,4 , u., .My ,. V ,x , 40,, , h . , . J i , ,9 0 " ,e ,2 % . , . t , , M 7/ (z.//www , , / // ;14 /7 /4 // /r . ; . ,.z/ /A / / / Z V , , , , . 70 /7 0, . , 4,, ,, z . / ,, . a ,an /im , , . ,de ,42 7, 1 ä. ,/ u/ , , . /. . , vva mu/ Møøb y/ , y , / / M 7/ 54 1./7 Mil/ ,r ,,. 0/ //ç///yAII///z//q/»zz/ //ø/ xt/,(040/r///øø/nlwø///71///1/40_ //r//gç//o/,a///r//I/ /6 72 % i/ , ,/ x ,.z 1 7 ,4 ,4 un a/ v, ,mr , ,10/. , ,MZâäécxf ,4, r //5 V 959% /0 z/ 2, .7 . / ,I r/ 7, . ze i ) . . , ,My/ ,pme ,, . 95 %? ? , . . ,. /7 /1 2 ,pt /Ö , . . . , , V 7/ 52 74 / , . ,, / 7,4 07/ / 7 , / f f , . V ./,,,uw, ,,,.uøø, //, sy/ Mnnm ømáø 4 7,, / 2 5 7 H .m c/ .7 ,76 /7, 2/ ,, , ,4. MW., /N Vut , c 2 s, ,z 4 ,51 . l. , x,, 7.7 V , 9/ /,«/. //;////, /0 ////// //çz///r/,r//r//n ;A . av //zøo27,,er 20 /0 7, 4% . ,,/. , , 4, ,az/ 4,27 ,, .wa y/ 0% ? i , , / / M Z C '4,47/776:; ' 467/ 0 / , 2,. 47/ xp /f o, ,a o/z 7, 4 v .0 "yo /,74 /u /. zua n Åm an , / ,my/'XI 26,-;'Vu/e» ,. fax. , / p1 /07 , ?V an n/ ,J ,H n e, / 0/ 7 , 7,7. V479,, / /1 mym mw/ ,m // MZ / p ,42 '/ n / 1/1' 9 V , ,7" ,o , ., ,c m/ 27 7; / , än 7 7 ,7 5: 44 3 h ,7, ,7 7 0 , 7 2 / / 64 9/ . S J Ö/ åh ? 4 z, .2, , . ; Z /x ,7 ,0 w , ,2 2V av 2; ; / / / ,m .01/ ,M A, 4 7/7/ , 2 . . , , . . 2 , 3 . 1 . ,/ I , . ; 9 7 % va , . , Z 7/ ,l . . , , i o., vi p/W ow zum , ,. , . 1,3 ,2, H, ,74 , . . 7 H ,z ,Mm m/m ? , , Ci ,4, 7/ 00 : V . , , , 4 ,, //áøm wwm ut , , 2 2 0,, , ,r ,vx/ 077 ,75 , , ä 5 , , ,4 , , ,7, a / 4 p 76 ,7 ., 22, / r.r / /I ?vx/ Auxl /ø ,Hz när ?? 7x., 4/ M/ H/ /á/ // V/ /v/ Z ,za /54,, üm uül wø/ V/ bV /: Z 7 /1 6 , ,d y/ 77 ; K åt / M 4,., f, 5; , i? ! , 7 7, /2 / z; 4, , ,,, 4., h , , , 77, 442 ,/r w 45% ,, . , . , 7/ 77 ,/ . . . , . . , , . V ,. ,v , . . , ,, "n å/ .uu ,n/ V , ?me nu/ az . 5/ z // , . ,./ /Ã 7,Å / . A 7 4 , ,M r/ 9% ,,,å./ I / / p, 72, i 1 '6 r/./1/7711/7 .N ; 767,7 .1 7/ 7/ ,, ,lm/ An, 14,, l, , , 1, 4 7 , / W, , nål /l , 7/ 7x/ 7 % ? , ?Z A/ ,wa n u? ,t /f/?///,',.'//IV //., en' /nø/ 7 / 5/1, w /,u/ ,/ i . . . , , , 4, 2,4 , 72 ,72 % 5., // , . t. ., .m/ , . , , V p. 9 ,./ myøf /W 7% , , . 77 6/ C 4 //ø ,f f M yt / 4 1 7 7 : ,1 ; "445 9,4' 54 / /7' 7 4 1 7 5 7 0 4 7 , . ., H . . . V hu/,Vy / , , xp . . ud /l , www , y, 4/ , V , , , 5 Å . / 'få '/ /Z/'é/á 76/1 /' ,zu '0; 7/ / 4.'0. 6,/ .711 x", 4/i . / /,.// 7/ 4. h ., /x 2 / , . . 7 , .i 7 1 f . 90 ,, , U V / l f ? ? .3 ,7 /á/ // Cru/ 7x, , ,5 5 , 5 7 7 1 7 4 3 2 7 , / 7, ,4 /, 0/ 7/ .7 /,4 7, / ;au/ ,n 0/0 7/ , , / . V M/W WW 95 / , M 6 / 5 . , , . . , , .V , . ,# 7 ,, , amd /,4 .4 , , . . ma n? /u , , //U ,4% . V .. 75 7/ //M MM, : . , . , , 4.5 ,, 7,, /4 ,o/ rif //z , . , . nwøøø www/ 1,1 %, . , . /, , . 7,/ p ,5 67/ v 1/ / /07 ,, .A / wi i/? Mozi lla . 1,5 4/ 7;. 7 / i ø/ L á, 1 : / . 7 2 / ,, á ,wa y/ HÃW /we u? / ,rem /net ., ?/ 2 // / "7:14 "/fø e / /u /,4/ /uwøøuøa u/ /zv 7 2 . 4 2 , x. 2 V 4 nun /75 ,, ,i // é , AM X/ ,we i 42 / »s uv/ 7 , , /7 .V V . , . ,Wi /Zum , i. . , , . . . , , . i ,, . , . , . .44 2/0., .vv/ ,707, V . ,, .. . , , . , , , , 0,7. / nar /1, 34% , . ,, . , , . ,. . , ?a u/ 27 5 , , . , , , . . . Zo n/ AZ C, ,5 ,; a,,i u v1r /0 l / / 0a. 0 m m, 7,1. m. u 0 lt/ 0 o. W U, m a,,. a0,e . M /V/ m ,4 0 m,0 v. v ø .0 / , / I/ w a, l m / 4 ,V , z, ,5 7,, m 2/ /. I,/ l, m ,4V n a. m a,I 0 4. n, / m w 0 W nm, m. ,/,,. M 1/x .0v /4/ ,o0 w u ,v / , z, 0o f 4,f m / / r I, w #, s zäc åuo êv m 00

typer med sju mätmetoder

° " rkertngs

zon pa sju vagma Figur 1 Uppmätt retrorejlex

(sex instrument och lab. ).

t te i. Ja gora en separa il 0.

har att man skulle V

ionseffekten inne kanta interakt fi 1gm Den 3 In analys for var och en av desju typerna av vagmarkering. Detta ar emellerti

trumenten.

moyligt eftersom det endast finns ett mätvarde for varje typ med de två mobila lIlS

oga figur 1 konstatera att, speciellt vid mycket 11

an0 (1 att fr 0 00' ° ar nOJa srg me Man f aga vär-0

retroreflexionsvarden verkar Laserlux, Mirolux och MX 30 visa alltför 1 den.

0 _18. upp varians-1

Ö Den signifikanta huvudeffekten av instrument motiverar att f

truments mat-0

1881' om nagra 1ns analysen med ett post-hoc-test. Ett sådant test v

dra. -test som har 0 an varan ifikant fr er Sig Sign

i

I tabell 3 redovisas e den skil vär ialet i 5 grupper. indelat datamater tt post-hoc an varandra av-i den sanna

retro-O

te fr

0 Slg m 61' samma grupp skin

nns i en och

som återfi

Instrument

tås att se v lka in-1va

förs

tressant ar det iellt in

eftersom LAB anses beskr Spec LAB 'att retroreflexion. seende uppm 9 iljer sig från strument som sk 10116110 reflex VTI notat 32-2000

(11)

Tabell 3 Post-hoc-test för samtliga sju vägmarkerz'ngslyper och sju instrument. Värdena avser retroreflextionen (med/mz/lux).

Instrument Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Grupp 5 Laserlux 285 Mirolux 309 MX30 331 FRTOl 347 347 Ecodyn 357 357 LAB 366 366 LTL2000 369

Tabell 3 visar följ ande, förutsatt att LAB visar den sanna retroreflexionen: 0 Laserlux, Mirolux och MX 30 visar för lågt värde.

0 Uppmätta värden med övriga instrument skiljer sig inte signifikant från det sanna värdet.

Nu måste man komma ihåg att man också hade en interaktionseffekt, som detta post-hoc-test inte tar hänsyn till. Alltför höga värden på några vägmarkeringstyper och alltför låga värden på andra, döljs genom att man beräknar medelvärdet över samtliga sju typer. Som sagts ovan, skulle man vilja göra ett post-hoc-test för varje vägmarkeringstyp, vilket dock inte är möjligt.

Man kan emellertid konstatera att en vägmarkeringstyp, F, har ett retroref-lexionsvärde som man sällan eller aldrig finner på väg; värden över 1000 mcd/mz/lux är sällsynta. Om man undantar denna typ och gör en variansanalys (som i tabell 2) på resterande, mer realistiska vägmarkeringstyper, får man resultat ungefär som i tabell 2: Två signifikanta huvudeffekter och en signifikant inter-aktionseffekt. Ett post-hoc-test (som tabell 3) redovisas i tabell 4.

Tabell 4 Post-hoc-test för vagmarkeringslypema B, C,D,E,G och H. Värdena avser retroreflexionen (med/m2/lux).

Instrument Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Mirolux 2 l 4 FRTOl 215 MX30 21 8 218 Ecodyn 220 220 Laserlux 222 222 LTL2000 229 229 LAB 238

Av detta test ser man att skillnaderna i uppmätta medelvärden mellan de olika ref-lektrometrarna är ganska små. Man ser vidare att samtliga reflektrometrar, undan-taget LTL-2000, mäter signifikant lägre är det sanna värdet. LTL-2000 mäter ock-så för lågt värde, men skillnaden är ej signifikant mot LAB. Mätfelet (jämfört med LAB) är i medeltal för:

(12)

LTL-2000 3 ,9% Laserlux 6,7% Ecodyn 7,5% MX 30 8,5% FRTOl 9,6% Mirolux 10,2%

Fortfarande måste man minnas att det finns en signifikant interaktionseffekt, vilken kan dölja mätfel på vissa retroreflexionsnivåer.

Slutsatsen av ovanstående år att åtminstone upp till nivån 700 mcd/mZ/lux har samtliga undersökta instrument god validitet; måtfelet år i medeltal aldrig över 10%. Möjligen kan man säga att LTL-2000 mäter med något bättre nog-grannhet än övriga instrument eftersom skillnaden mot laboratoriemåtningarna är endast 4% och ej signifikant.

Slutligen kort om reproducerbarheten. Man har definierat den som instru-mentets förmåga att återge samma värde vid upprepad mätning i ungefär samma punkt. Man har således kalibrerat och mått en gång. Därefter har man tagit bort in-strumentet från markeringen, kalibrerat om, ställt tillbaka inin-strumentet och gjort ytterligare en mätning.

Reproducerbarheten redovisas i rapporterna och sammanfattningsvis blev den (över samtliga 7 vägmarkeringstyper):

FRTOl 6,1% Ecodyn 6,5% LTL-2000 7,3% MX 30 7,5% Laserlux 8,2% Mirolux 15,9%

Man bör observera att reproducerbarheten är beräknad från statiska mätningar. Det bör påpekas att sanningen ovan kan ifrågasättas. Man har mått upp varje sampel i fyra laboratorier och låtit medelvärdet av dessa måtningar få representera det sanna vådet . Man har dock en ganska stor skillnad i retro-reflexion från de fyra laboratoriema'tningarna. Exempelvis har man för vågmarkeringstyp B, med måtts upp alltfrån 46 till 79 med/mzdux. Man undrar förstås vad det sanna värdet står för och vilken av de fyra

laboratoriemeto-derna som mäter mest noggrant.

3

Fältförsöket

Fältförsöket omfattade sex provsträckor - två vita kantlinjer, två gula kantlinjer (vänster) och två vita körfältslinjer. Försöket var starkt begränsat och någon utvärdering är knappast meningsfull. Resultaten redovisas i figur 2.

(13)

orsöket Fältf 7 , 7 5 , , / ,, øøán øøm øøøáøéáêøz zum e axwøø/ M/øáø/ áøø/ x , , 2,2 / ,un a/, 777 , Z , z , / , , ,4; ;4 ., 24, 4, // ç /. www/tr, r//A/ç/4"'7. /M ' 15,? 772%/ ,/0, , ,,4 14 , ,,/ ya // b 7 // ?Age/"404571,, // z 7 /,, / / /,/ 7 / / w / 7, , '47/47,'w/ n V i n , , , Z/ Wø ,ø/ /V /a / // 0 ,, M,,7 , Z 2 / ,/ ,, ,4 z, 7,/ 4,/, //f///z///ø//// /r// /u///nø/lI 7 44, ,, , 7 //I .44 4 ;W ,743, r/,w'i m* 47454 ,MK/7 W, / M M2 707, ,,HM/ ?m / /,/ /n / ////// , 75 , //zm,5,U 2 7 4 , / « a ,9, x,7/,,, ,., ,4,4 / ,xx //4 //a , 54. 7/ 40/ / // ,za /4, , /4 , z///z , .m f/ 7, 7% ; , ?J VM /, §7 uM /u/ /føwa ,N/ zywøwva / ,7 05 , 4, / (4 75 /20 ,/ øwm 24, av ,w ,0% 1; ?4,7 /1/ ,0/ 7/ ,fi a/,M /A . Kuh n/4 07 44.4/ , , ,4, Ni ma /, 77 4,, . 4 , // wåzøyz 7/ 4 ,1 . 1 5/ 2,7 ,ha / á ,5 2 , , .4,, ,iM /// M/z (7 zu: ? i 1,, / / ,x .5 ,/ / . 7/ ,7 ,oz/7, y/ z // xwwi u ; #1 ,7 an/44 ,, 4, 1, . 7/7 244 , , . 7,/ z., , , ,00 MwM y,,,/, , vi 7,7 ,. ø/ /. , Varm a/04 ,7 Zyøwyøv / x.. /. // f // 5/ 5 % 17 /7 / / l,; , ,á , /W mW W/äc o/ 4,/ /7 /m w 4 41, 1 ,, . 7/ , ,1 7, « 2. 7 . , 4. ,,/ f, 4 , 7/2 ,, zwa ø .3/0 , ,24 /14 , ,C ,/ // 27 ?Zz/ 74, 0%, 44 l/oá // 6 % ,1, 50 ,7 ,2 a ?M am a/ ,l ov , 724 ,, ,fâ/ 2,2 ., 7 , , /l 1 H/7 /0 ,4 .W wøo øwøa / , 74 04 4, / 14, 40,/ m,4 / '/// / 'aa/;Z: /,/ är? [7/ /, 40,, 2/2/ '4 7/4, W,// 74,/,5 / , 7 'V Z; /////.r '7 4,/ Z 7 ,www/ 7,70 ., z) , , ,vä/ 4 ,4 2 / . .2, 2, 4 //z/ 5,/ wrp/5 //17 '0/44 4,, 4: //5/ 5:4, 0 ,å ;Wat/gl04/0/ ,, 'é , , z 5, , 4 , 4 5 2 / // 57 6 7 4 2 4 5 , , , 17 /7 9/ 6 /7,/ ,/ , //.///// . 'Ã/,, ,V / ;4. 4 H (at'I'mW///zr/ ,M /M / //0 ,m /z 244/ 42» 7/ 4 4. ,6 ,7 4 /g//zø/, 4, 7,.,/,vw/ 4,4% 7, 4, ,4 , ,,1,0 4, ,,,,ø/ nun wø/ QW/, i4,, ,W ;xx/ V? / I /1 / z/2 / 0,4 7; , //, // 7/ 1 4 , 4 ,N / / xp. /7 /1 / ,7 44 6 4 / ,ty/ m7 / 9, 44 / , ,z ,.,4/ ? v , 4 4 0 % 0,' ,NY A ,,, 744 , yxa /,72 02, 3 , , ,,,//, ,44/,, ,4ø,,, w,4,,,/V , ,, , 44,74 7., ;Z z/ 7 , , ,4 , , 1 2 2, ,, ,ur /,n , 74, 0%4 7 x. ,3 7, VAN/, 4,4% 244 ,7 4 /uzzê/ ddø/ /Z/ ,0; 47, / ,, f . , ,71 40/1 / w, V W,,,, i. , ,5.,/ ,/ , . , (i 4,, 46 /7 4, / . 4 9 5 0 / ,i , 7 ; c .7, i , ?än nu/ 44, , ,z/ . , ,før /n ,, 7,27/ /, ,, ,x 4 . 7, / , , i / ,z ,, /5 ,7/4 :7 /7 5 4,, 5 l , , .0 /7 , ,i , J a , , , ,i/ ,z , 4, /, I, ,, , ,I , o ,4, 7/7 50 7, / 74 ,4 79 / yxa /,V 4 .wa /,7 n, ,Ä f ,44 , ,x , 4;/ ,x / , ,, ,4 ,0 Mazd a, ;éáwáááøzø/ H øáz/ ,øa ,ááøuwäñ4 24 42 24 25 , ,; 22 ,2 4% ,4 ,4 // 4/ 4øâåøvø , r / j / ,# 4 ,, 4. /53%. m M z//ázfzø ^ ' 14/ //4 447,/ ,5 72 , ,/ / ' :lá/;1,5 4, ,.ñ .// , MZ , . , 4 , z, , , , :1 , ,2, , 27, , 4 4 2 4 1, 7; /á/ ,avg e/2 7, 7 /1 ;7 ,2 % 42 :4 3, , ,., 7 % , ,na /z, /. /' z . 7,4%/,My/.z , / , ,x64 . , . ,4 , , 4 . »Z .,n u 20% / ,, 4 .51 . . , , .x . . , ,2 2% , na an // nZ // z . , . 4 4 , zu. , ,/ ,7 , 1, 9, 1, , , .,%, /,wøø/ ,,,Z . , , . , . , . , 5/ 7 2%, ml Ã/tl , //, 4% C 4 . , /áø // . x, 4 . ,4 ,/ 4774 ,/ , , »z Z; . . / / 7 7 7 m . . , 4/4 5 , . z , ,4 9 / .e x/ z 2 / 5 , . U »5 40, 4 KW » 7/1, 47 /7 / x, (/. ;ax/ ,4. 4 ,, 4 4/ ,/ 77 ,7 7/ (a , 7 / h n /AM1 /, fm . ,f 0 3 / 9 , 4 / øyáo w/ aé . , , , n ?74 /3, 4 , 4 ,07, 95 ,V M/ ,7x ,. . 4 . , 41,/ 0/4, ,uu/ MZ, ,, . ,,, ,nä/ c, axx/ 27, . , .M p/ 4% ?m e , , da m/ ?0 % 42/4 ? ,mp /,a . . /nwwuwán /4/ ,4,za ,,,, ä., ,Z ,á ,7, 22 %/ ,, n ,, , ;M M/ WW 4x, ,, ,/ z, , få, wa 4 , , 4 ,Z X 9,, , , 42, 77, // 4/ /. , 19 7, , 0 724 ,, / ,, ,vt /, 7% ,l , , , M7 : 4. ., ,M-7 ;0' 4:4 . ggg/,fall n. , ,Zz , 4, , ,4 75 , / , .4, 4 77,, 4, , ,4 57 ,2 74 / / //., z 4,, , ,, I i / , ,,, . , 72 ,/ 6,0 %., ,, , , . 2 1 0 4 0 , /. , ,2 W. ' 7:74;'/ ,r ,4, »ål /,6 , 2, ,v 7 . ø ,.,, ,2% 4, "7,, My, , en 77,/ ,lf m,, ,nu , ,29 / ,, 4,. vän /M? . ,47 /,4 7 mv/ / .x , , 4/z ,4, 7 3 , 4 2 7 / ,4 . 1 , 7 Åh /, 7, 04 4 , . , . , ,, ,., W// z 4 4 , 2 4 7 ; 4 ,. 44 7, 1 I, w »än , . , ;Mp/4 /, , ?Z/ 7,, / r , .. 2 / 4 4 3 1 / /4 4 #7 , / / / ,/ ///, 5// .l f/ ,4 1an 47, , .ø/ ,ø/ wa /N nav/ ,42 2,4 ,n L. ,44a od a/ ,4 ,,. 7 % , . wa , 5 % ,nd/ ,x 0/ /4 , .,,,,,, /, ,J ,24, ,4, 2% ,, 224 ,4, .,,,, ,2 1 , 7 4 2 . : , . ,z ,0, ,,u7 ,, ,4/ ,,/ M w ,44 ,7 4 / ,yø ,/ / ,42 244 24 ,, 2 ,4 2/ 7/ ,71 425 ,04 ,;.7 4 44, ,4 ,, / áx/ 07 ,7 : 0 1/ 7 , ,9x ,r n/ 2%, / vw ,G 15/ 4,/ . J ,7 / 4. 74 /4 5 , . . ,7 97 , ,5/0 ,7 37 4 . ,n å ;1, 0 á ,/ , 7 2 / 0 7 7 5 ,, #9 47 04/ /øwyzwáwøu ,42 / , 07 /0 , ø,4 / ,, ,MZ/ ZM/wn man/ /un , ,7 0 % . J ? A 2 . , , . .r / // . 41 / ,C . 4 , 7,, 51 , ,4,, m/, ym wäum â 4 ?ån /5 7, , ,o u/ fc, ,, f å 1 7 72 , .,4 2/4, 5 i, ,,4 á ,,,. ,xw, dø, wø, ,mw, /,v/ 4,U ? zäåuo å m

USlWE US1YE US421S US421WE US421YE

US1S

provstrac ka

fräckor ifälzförsöket. O

zon pa sex provs Figur 2 Uppmatt retrorejlex

är

tt varde med de olika instrumenten 1 uppm'a

Man noterar i figur 2 att skillnaden

ganska stor, åtm1nstone fÖr vagmarkeringarna med hogt varde. Detta skulle kunna

t fordelade ytp'arlor. 0

a ojämn bero p

4

Samband mellan mätvärden från LTL-2000 och

Ecodyn 30

I den svenska valideringen tvingades man anvanda Olika regressionsekvationer for . Detta skulle enligt Ecodyn-tillverkarna kunna

lngarO .0 de vagmarker O ångsgaen olika 1 t ogs tans pa varf har h ingen som ker

kheten stor att man någons tten - där man mäter med LTL-2000

ts agmar den del av V 99 letar upp att Ecodyn forklaras av Ör anär de linjer O 0 i

1nJerna var nago

är sannol

så bred linje, tt högre Värde än på m1 leförsöket kan man anta att 1 nner e

njen fi I laborator man b

varde. Har man då en li 9 homogena VTI Rapport 444. i aen

ikanska rapporterna Vilken langsg°

0. l Övrlga för de amer da ekvatlonen år

men den antas vara 10 cm or använ0. var 1 så fall njebredden i 1ga te av 111 Det framg I i USA. är det vanl da ekvationen 1 va Vilket ar anv 9 O. försöket, or man enO.lt få an h aven t VTI Rapport 444 "

is

1

b

= 15 + 1,13 . REM

LTL 2000 R Denna tta och den. 1sar uppm rsöket. år h fält V -2000-11 LTL i den uppm 'âV var ttning ä 0. OVCI'S

för åtta med Ecodyn t

ä Tabell 5 V heldragna linjer. r både laborator 9 r smala "11a fö ga kan anses ion lcera ekvat fö tudien oc lCS 'arden fö lOnSV0 de retroreflex pred VTI notat 32-2000

(14)

Tabell 5 Uppmätt retroreflexion med Ecodyn, REcodyn, från detta värde predicerat värde för LTL-2000, RPmdLTL samt det i verkligheten uppmätta värdet med LTL2000, RLTLzooo. A avser skillnaden mellan predicerat och uppmätt värde varvidpositivt värde anger en prediktion som är högre än det uppmätta.

TYP/P1'OVSträCka REcodvn RMLTL RLTL2000 A B 56 78 46 +70 % C 91 118 97 +22 % D 263 312 274 +14 0/0 E 665 766 705 + 9 % F 1179 1347 1206 +12 % G 179 217 183 +19 0/0 H 68 92 70 +31 % USlS 405 473 466 + 2 % USlWE 402 469 443 + 6 % USlYE 197 238 269 -12 % US421$ 90 117 93 +26 % US421WE 135 168 148 +14 % US421YE 73 97 83 +17 %

Man ser en klar tendens till skillnad i prediktionens precision mellan laboratorie-och fältmätningarna. I laboratoriemätningama var det predicerade värdet igenom-snitt 25% högre än det uppmätta, medan motsvarande skillnad i fältmätningarna var 9%. Man ska dock inte dra några slutsatser från detta - underlaget är väldigt

litet.

5

Slutsatser

En viktig slutsats är att de två instrument som används i Sverige - LTL-2000 och Ecodyn 30 - båda har klarat sig bra i laboratorietestet. Om man antar att labora-toriemätningarna visar det sanna värdet, så har båda instrumenten både god vali-ditet och repeterbarhet. Man ska dock understryka att detta, beträffande Ecodyn 30, gäller statiska mätningar.

I de mobila mätningarna på 10 cm, heldragna linjer, har LTL-2000 utan undan-tag visat högre värde än Ecodyn 30, vilket också den svenska prediktionsmodellen

indikerar.

(15)

6

Referenser

CERF Reports 40465 - 40470: Evaluation findings of the

Mirolux Plus 30 Pavement Marking Retroflectometer (40465) Laserlux Mobile Pavement Markin g Retroflectometer (40466) MX 30 Pavement Marking Retroflectometer (40467)

FRT01 Pavement Marking Retroflectometer (40468) LTL 200 Pavement Marking Retrotlectometer (40469) Ecodyn Mobile Pavement Marking Retroflectometer (40470)

Lundkvist, SO: Utvärdering av Ecodyn 30. Validering av ett mobilt instrument för mätning av vägmarkeringars retroreflexion. VTI rapport 444, Linköping 1999.

(16)

Figure

Tabell 1 Retrorejlexionsmedelvara'en (mcd/mz/lux) Över 3 sampel av varje vag- vag-markeringstyp, B - H
Figur 1 Uppmätt retrorejlex (sex instrument och lab. ).
Tabell 3 visar följ ande, förutsatt att LAB visar den sanna retroreflexionen:
Figur 2 Uppmatt retrorejlex
+2

References

Related documents

Vad gäller LC-MS/MS metodiken finns det främst två nyckelbegrepp som används, vilka är känslighet och selektivitet. Känslighet innebär att metoden ska kunna detektera små mängder

Jämförelsen mellan Vitros 5,1 FS och QuikRead CRP för analysen P-CRP visar en bra korrelation (R=0,997) för medelvärden från trippelprover.. Interceptet -8,52

– det medför att användbarheten av en balkong minskar avsevärt. Av tekniska skäl kan det vara olämpligt att tilläggsisolera vissa väggkonstruktioner. Vid

Då utredningen föreslog att den mobila återvinningscentralen inte skulle ta emot tidningspapper eller förpackningar rekommenderades att kommunerna i sin planering

När det kommer till den tredje frågeställningen som behandlade hur användare tänker om vad som får dem att använda spel- och språkinlärnings applikationer visade intervjuerna att

Audionova tillhör hörapparatkoncernen Sonova, som även äger hörapparatmärkena Phonak

Kina får ofta tjäna som exempel när man i västvärlden talar om problem med skyddet av immateriella rättigheter. Det är delvis förklarligt: piratkopiering, varumärkesintrång och

Åtgärden inresor till Sverige kan jämföras med åtgärderna distansundervisning och särskilda allmänna råd för personer över 70 år (personer över 70 år) som båda bedöms