Konceptframtagning av överfallslarm : Utveckling av överfallslarm med design i fokus

(1)

Konceptframtagning

av överfallslarm

Utveckling av överfallslarm med design i fokus

HUVUDOMRÅDE: Maskinteknik – Produktutveckling och design FÖRFATTARE: Budsaraporn Chantahan, Linn Fagerström HANDLEDARE:Jonny Tran

(2)

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Maskinteknik - Produktutveckling och design. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: David Samvin Handledare: Jonny Tran

(3)

Abstract

The report treats a bachelor’s degree final thesis within Product development and design at Jönköping University. This thesis is the final project work at the mechanical engineering program. The assignment was given by a small start-up company,

Paratusgruppen. The thesis was being implemented by Budsaraporn Chantahan and Linn Fagerström.

The project was to develop a discrete and accessible personal alarm. The purpose of this is to make a personal alarm that is a part of the user’s daily life.

To get a better view of what the users would like as additional features apart from the alarm itself, a pilot study was executed. From this, the product specifications were made. After this, the creative part started. To begin with, the criteria were put aside in order to focus on the creative part as much as possible. The product specifications were then used as a guideline to evaluate the concepts to be selected. During the project, the electronic components were examined with the intention to make the alarm as effective as possible.

The focus of the project has been on developing a personal alarm that is easy to use and accessible in the user’s daily life. The focus of the project has mainly been on the design part and what shape the personal alarm is going to take.

The outcome of the project is a simple product that is easy for the users to apply in the daily life. It’s a discrete and subtle design with techniques that interacts with the user’s phone.

A big thank you to Jonny Tran, Christoffer Wadman, Mikael Gustavsson and Esbjörn Ollas for supervision and exchanging ideas with.

(4)

Sammanfattning

Sammanfattning

Denna rapport behandlar ett examensarbete inom produktutveckling och design vid Jönköpings Tekniska Högskola. Examensarbetet utförs som ett avslutande kapitel inom programmet

maskinteknik. Uppdraget gavs av Paratusgruppen vilket är ett startup företag och har utförts av Budsaraporn Chantahan och Linn Fagerström.

Projektet var att utveckla ett överfallslarm som är diskret och lättillgängligt. Syftet var att utveckla ett larm som är en del av vardagen och inte en extra produkt användaren behöver tänka på att packa ner i väskan.

För att få en bättre bild av vad användaren vill ha för typ av överfallslarm genomfördes en förstudie och efter det kunde produktspecifikationen utföras. Sedan började den kreativa processen. Till en början bortsågs kriterierna för att inte låsas i idégenereringen. För att sedan välja koncept att arbeta vidare med användes produktspecifikationen som grund. Under arbetets gång undersöktes och bestämdes också vilken teknik som ska användas för att överfallslarmet ska vara så effektivt som möjligt.

Arbetet inriktas på att ta fram en lösning av överfallslarm som är enkelt att använda och som finns med i vardagen. Projektets fokus har främst varit på design och vad överfallslarmet ska ta för form.

Resultatet blev en enkel produkt som användaren har med sig i vardagen. Den är diskret och har en subtil design med teknik som interagerar med användarens telefon.

Ett stort tack till Jonny Tran, Christoffer Wadman, Mikael Gustavsson och Esbjörn Ollas för handledning och bollplank under arbetets gång.

(5)

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 1

1.1 BAKGRUND ... 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1

1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5 DISPOSITION... 2

2 Teoretiskt ramverk ... 3

2.1 PRODUKTUTVECKLING ... 3 2.1.1 Bootcamp Bootleg ... 3 2.2 TEKNIK ... 4 2.2.1 Bluetooth (BR/EDR) ... 4

2.2.2 Bluetooth Low Energy (BLE) ... 4

2.2.3 Batteri ... 5

2.2.4 Kretskort... 6

2.3 RAPID PROTOTYPING ... 6

2.3.1 FDM 3D Printing ... 7

3 Metod ... 8

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD... 8

3.2 PLANERING AV PROJEKTET ... 8 3.2.1 3.2.1 GANTT - Schema ... 8 3.2.2 Checklista ... 9 3.3 FÖRSTUDIER ... 9 3.3.1 Marknadsundersökning... 9 3.3.2 Enkätundersökning ... 9 3.4 KONKURRENSANALYS ... 10 3.5 EXPERIMENTELL STUDIE ... 10 3.6 PRODUKTSPECIFIKATION ... 10 3.7 FUNKTIONSANALYS ... 10

(6)

Innehållsförteckning 3.8 KONCEPTGENERERING ... 10 3.8.1 Brainstorming ... 10 3.8.2 Skisser ... 11 3.9 UTVÄRDERING/KONCEPTVAL ... 11 3.9.1 Sållning av koncept ... 11 3.9.2 Elimineringsmetod ... 11 3.9.3 Pughs matris ... 12 3.10 MODELLERING AV KONCEPT ... 13 3.11 PROTOTYPFRAMTAGNING ... 13 3.11.1 FDM 3D printing ... 13 3.11.2 Modellering av lera ... 14

4 Genomförande och resultat ... 15

4.1 PLANERING AV PROJEKTET ... 15 4.1.1 GANTT-schema ... 15 4.1.2 Checklista ... 15 4.2 FÖRSTUDIE ... 15 4.2.1 Marknadsanalys ... 15 4.2.2 Enkätundersökning ... 15 4.2.3 Observation ... 18 4.2.4 Konkurrensanalys ... 20 4.2.5 Produktspecifikation ... 20 4.2.6 Funktionsanalys ... 21 4.3 KONCEPTGENERERING ... 21 4.3.1 Brainstorming ... 21 4.3.2 Utveckling av skisser ... 22 4.3.3 Prototypbygge i lera ... 26 4.4 SÅLLNING AV KONCEPT ... 27

(7)

4.5.2 Brainstorming ... 29 4.5.3 3D-modellering ... 29 4.5.4 3D print ... 30 4.5.5 Utvärdering av konceptval ... 32 4.5.6 Utveckling av konceptval ... 33 4.6 RESULTAT ... 34

5 Analys ... 36

5.1 VILKEN TYP TEKNIK SKA ANVÄNDAS I LARMET? ... 36

5.2 HUR SKA LARMET UTFORMAS FÖR ATT SKAPA MERVÄRDE HOS ANVÄNDARNA? ... 37

5.3 HUR SKA AKTIVERING AV ÖVERFALLSLARMET UTLÖSAS? ... 37

6 Diskussion och slutsatser ... 38

6.1 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 38

6.2 VIDARE ARBETE ... 39

Referenser ... 40

Figurförteckning ... 42

(8)

Introduktion

1 Introduktion

1.1 Bakgrund

I dagens samhälle blir det tyvärr allt vanligare med överfall. Allt ifrån rån och våldtäkt till misshandel har ökat drastiskt den senaste tiden. För att försöka minska denna utveckling behövs bättre och mer moderna försvarsmetoder. På marknaden idag finns klassiska överfallslarm som ger ifrån sig ljud om man aktiverar dem. Det finns även vissa som är kopplade till telefonen som sänder ut en signal till ett fåtal människor i kontaktlista. Dessa produkter är bra men det är något som saknas. Det finns potential för vidareutveckling.

Paratusgruppen kom med en idé om att utveckla ett “Community” vilket innebär att det ska finnas användare och undsättare. Användaren är den som köper larmet, antingen till fast pris eller som en prenumeration. Undsättaren är en individ som anmäler sitt intresse till Paratusgruppen om att få bli undsättare. Efter det måste personen ta sig igenom en säkerhetskontroll för att därefter få tillhöra och tillföra gemenskapen Undsättare. Om individen klarar säkerhetskontrollen får hen undsättare-tillgång till appen. Det betyder att hen kommer få en notis med GPS-koordinater när en person i närheten har aktiverat sitt larm och behöver hjälp.

Efter handledning med Paratusgruppen gavs lite bakgrundsinformation och vägledning om vad som önskades av larmet. Det gavs inga direkta direktiv utan studenterna fick fria händer. Det vill säga, det fanns inga krav på hur produkten ska utformas eller vilka funktioner som ska appliceras. Det enda direktivet var att produkten ska gå att kopplas upp till en applikation i telefonen via Bluetooth.

1.2 Problembeskrivning

På marknaden idag finns det ett flertal olika överfallslarm. De flesta larm idag är en extra pryl du behöver ha med dig. Alltså en extra sak att komma ihåg att packa ner i väskan. Det kan vara allt ifrån en sprayflaska, dosa, nyckelring eller en ring etcetera. Funktionerna på dessa larm varierar, men en sak de har gemensamt är just att utlösa ett larm. Den vanligaste formen av larm är att ge ifrån sig ett högt ljud vid aktivering. Detta just för att dra till sig uppmärksamhet och/eller skrämma förgriparen. Det finns också larm som är uppkopplade till telefonen via Bluetooth. Vid aktivering skickas en signal till telefonen som skickar ut en notis med GPS-koordinater till angivna

kontakter.

Som tidigare nämnt är överfalls-larmen idag oftast en extra produkt som du behöver ha med dig. Alltså en extra produkt att komma ihåg att lägga ner i väskan. Detta bidrar till att larmet inte kommer till användning och inte förgyller sitt syfte. Även om du har med dig larmet kan det vara svårt att komma åt det och aktivera det under ett överfall då man är stressad och i panik.

(9)

vardagen och bidra med en trygghet hos användaren. Detta syfte utvecklades också till hur tekniken ska se ut för att larmet ska bli så effektivt som möjligt och chansen att få hjälp vid utsatta situationer bli så stor som möjligt.

Därmed är studiens frågeställningar:

[1] Vilken typ av teknik ska användas i larmet?

Vilken teknik är mest lämplig att använda för att larmet ska vara så diskret som möjligt men också så effektivt som möjligt?

[2] Hur ska larmet utformas för att skapa mervärde hos användarna?

Hur ska larmet utformas för att göra det mer lättillgängligt och till en mer vardaglig produkt?

[3] Hur ska aktivering av överfallslarmet utlösas?

Under ett överfall är stress en överväldigande känsla och aktivering av larmet ska vara så enkelt som möjligt.

1.4 Avgränsningar

Produkten kommer erhålla elektronik dock kommer rapporten enbart hantera detta på en konceptbasis och inte implementera elektroniken fysiskt i produkten.

Beräkningar på hållfasthet i material och på produkten kommer också åsidosättas. Även beräkningar på tillverkningskostnad valdes att bli en avgränsning då endast en prototyp kommer tas fram med hjälp av 3D printer.

En annan avgränsning är att produkten kommer vara uppkopplad till telefonen via Bluetooth då företaget har det som ett krav. Andra metoder har då valts att inte utforskas.

1.5 Disposition

Denna rapport är uppbygg av en introduktion som beskriver uppdraget med hjälp av en bakgrund, problembeskrivning, syfte och frågeställningar samt avgränsningar. I kapitel 2 beskrivs en teoretisk grund för resultatet av de frågeställningar som

formulerats. Kapitlet behandlar teori om produktutveckling, teori som berör tekniken i produkten och 3D printning.

Därefter beskriv metoder som använts för utförandet av projektet. Det berör planering av projektet och metoder för att utveckla ett koncept.

Vidare består rapport av genomförande och resultat. Här beskrivs genomenförandet av projektet samt resultat som projektet genererat i. Därefter analyseras resultatet som baseras på behandlad teori och insamlade rådata och resultat.

Rapporten avslutas med en diskussion och slutsats som ger en sammanfattande beskrivning av studiens slutsatser och rekommendationer.

(10)

Teoretiskt ramverk

2 Teoretiskt ramverk

2.1 Produktutveckling

Begreppet produktutveckling används som gemensamt samlingsord för utveckling av olika slags produkter. Varje produkt har en kravspecifikation som bestäms av

kunden/användaren. Den innehåller information om hur komplex den ska vara, i form av teknologi och ingående komponenter. Samt hur dyr den kommer att vara att tillverka och hur den ska placeras på marknaden för att skilja sig från konkurrenter. Den största drivkraften för att utveckla en produkt är dess framgång samt att företaget får en fördel i form av inkomst. Det som drar igång en produktutveckling kan variera. Det brukar skilja på två saker och det är teknik, tekniken kan utvecklas i produkten för att nå ytterligare framgång. Därefter kommer marknaden, där det finns en efterfrågan från marknaden som kan tillfredsställas med en ny produkt. På senare tid har även en tredje drivkraft haft en roll och det är samhället vilket baserat på lagstiftning och regler. Dessa tre faktorer är viktiga för företagen att ta hänsyn till när de utvecklar en produkt. [1]

2.1.1 Bootcamp Bootleg

Bootcamp Bootleg är en designprocess som ursprungligen är framtagen av Stanford University Institute of Design. Det är en femstegsmodell som används för att få fram kreativitet i produktutvecklingsprocessen. Det första steget är Empathise där

observation, engagemang och fördjupning sker. För att ta fram en produkt till kunden måste empati och förståelse visas för att se vad som är viktigt ur deras aspekt.

Den andra delen är Define. Här definieras insikterna och upptäckterna som gjordes under Empathise. Define går ut på två mål. Utveckla en djupare förståelse kring kunden och hens behov och baserat på det skapa en egen uppfattning och syn på problemet.

Efter Define kommer Ideate. Under denna del ligger fokus på idégenerering. Att inte begränsa sig i detta steg är viktigt. Alla möjligheter ska utforskas. Både en mängd olika idéer tas fram och olika varianter bland dessa idéer.

Därefter Prototype. I detta steg sätts idéer till verklighet. En prototyp kan vara vad som helst bara den tar en fysisk form. Prototyper generar som mest när designers kan interagera och jobba med dem fysiskt. Det blir lättare att förstå formen och förståelsen kring hur produkten kommer att fungera blir djupare.

Den sista steget är Test. Här finns chansen att få prova produkten och utveckla den till det bättre. En bättre syn av funktionerna skapas. Efter detta steg får man ibland gå tillbaka till Ideate och ändra konceptet. [3]

(11)

Figur 1 Designprocessen, Bootcamp Bootleg

2.2 Teknik

2.2.1 Bluetooth (BR/EDR)

Bluetooth är en trådlös teknik som används för att reducera kablar mellan telefoner, datorer och andra tekniska apparater. Bluetooth fungerar inom en radie mellan 1m och 100 m och använder 2,4 GHz band, vilket inte är licensierat och kan användas av många andra apparater såsom babymonitor och trådlösa telefoner etcetera.

Bluetooth stöder flertalet olika radio möjligheter vilket gör det möjligt för utvecklare av olika slag att skapa ett unikt kontaktnät för just sin marknad.

Vare sig en produkt utsänder högkvalitativt ljud mellan en smartphone och en högtalare, överför data mellan en medicinsk apparat och en Ipad, eller sänder ut meddelanden mellan tusentals noder i en automatisk byggnadslösning, är the Bluetooth ”low energy” och ”basic rate/enhanced data rate” designade så att de ska kunna möta varje enskilt krav hos utvecklaren.

1999 släpptes den första versionen av Bluetooth. Året därpå släpptes den första telefonen med Bluetooth, det första pc-kortet med Bluetooth, det första chipet som integrerar radiofrekvenser och trådlös Bluetooth-mjukvara. Åren efter det fortsatte det utvecklas. År 2010 lanserar ”SIG” (the Bluetooth Special Interest group) Bluetooth Core Specification Version 4.0 Low energy, vilket var en stor utveckling.

2.2.2 Bluetooth Low Energy (BLE)

BLE (Bluetooth low energy) är en trådlös teknologi som ger apputvecklare tillgång till extern hårdvara och ger ingenjörerna lätt och pålitlig tillgång till deras produkt från alla större mobila operatörssystem. Dock är inte de två olika standarderna (BLE och BR/EDR) kompatibla med varandra. Därför utvecklades Bluetooth BLE ”smart ready”. Det är en produkt som applicerar både BR/EDR (klassisk bluetooth) och BLE och kan kommunicera med alla Bluetooth-produkter.

(12)

För att spara så mycket energi som önskas är det bästa sättet att stänga av radion ofta och så länge som möjligt. Det görs genom att använda korta transmissioner av hög kvalité. Det betyder att en liten mängd data överförs i korta perioder med uppkoppling och intervaller som är spridda så långt ifrån varandra som möjligt för att spara på batteri.

BLE har två sätt att kommunicera med världen. Dessa är sändning och anslutning. Genom sändning sänder man ut data till vilken skanning-apparat eller mottagare som finns inom räckhåll. Den här lösningen tillåter att sända ut data i en riktning till vem som helst eller vad som helst, bara den är kapabel till att ta emot data.

Det finns två separata roller inom sändningar och det är:

”Broadcaster” – sänder ut paket periodvis till vad som helst som är mottaglig. ”Observer” – Skannar av omgivningen med jämna mellanrum för att se om det finns någon data att mottaga.

Detta är det enda sättet för en apparat att transmittera data till mer än en produkt samtidigt. En stor nackdel när det kommer till broadcasting är att det inte är någon säkerhet eller integritet. Därför ska det inte användas för överföring av känsliga data.

Anslutning är det bättre alternativet om data i båda riktningar ska sändas ut. Detta är en permanent periodvis dataöverföring av paket mellan två apparater. Därför är den också betydligt mer privat.

Anslutning innehåller två separata roller och de är:

Central (master) – Den skannar av omgivningen och letar efter en apparat att koppla upp sig till. När anslutningen är etablerad, bestämmer ”Central” timing och initierar den periodvisa data sändningen.

Periferisk (slav) – En apparat som sänder ut paket av data periodvis och accepterar inkommande anslutningar. När de är anslutna följer den periferiska produkten centrals timing och de utbyter data regelbundet.

För att initiera en anslutning, tar en central produkt upp anslutningsbara paket från en periferisk produkt och sedan sänder ut en inbjudan till den periferiska produkten för att etablera en exklusiv anslutning. När anslutningen är igång slutar den periferiska produkten att marknadsföra och de två produkterna kan börja att utbyta data med varandra.

En produkt kan både agera som en central och periferisk apparat samtidigt. En centralapparat kan också vara uppkopplad till flera periferiska apparater och en periferi apparat kan vara ansluten till flera centrala produkter.

Den största fördelen med anslutningar jämfört med sändningar är förmågan att organisera data med mycket bättre kontroll över varje fält eller egendom genom användning av ytterligare protokoll-lager och mer specifikt den generiska attribut profilen (GATT). [2]

2.2.3 Batteri

Batteri är en produkt som kan erhålla energi. När ström behövs avger batteriet energin i form av elektricitet och produkten får strömförsörjning. Inom elektrokemin

(13)

Ett batteri är uppbyggt på samma sätt även när det kommer till olika typer av batterier. I ett batteri är cellerna kopplade i serie eller parallellt med varandra. Ett batteri kan även innehålla både serie- och parallellkopplingar. När ett batteri är seriekopplat så läggs spänningen för varje cell samman och blir den totala batterispänningen. Ett exempel på seriekoppling är ett vanligt 9 volt batteri som används i brandvarnare. Det innehåller 6 stycken seriekopplade celler på 1,5 volt vardera och den totala

spänningen blir då 9 volt. Om man istället använder sig av parallellkoppling är spänningen densamma för varje battericell. Dock adderas prestandan för varje cell. Till exempel om två celler parallellkopplas med 3 Ampere vardera blir den totala spänningen 6 Ampere. [4]

Figur 2 Seriekoppling respektive parallellkoppling

2.2.4 Kretskort

Ett kretskort är en tunn bräda som är gjort av ett isolerat material som finns i alla elektroniska objekt. Det är gjort av ett tunt material som oftast är glasfiber, på vilket man satt dit elektroniska ledningar som ansluter de elektriska komponenterna och chips till processorn på kortet. För att kretskortet ska fungera är det viktigt att placera komponenterna i anordningen och att använda sig av koppar-spår som tillför ström mellan komponenterna. Ett kretskort kan innehålla komponenter, motstånd eller aktiva enheter. Kretskort finns i nästan alla elektriska apparater. Det inkluderar köksapparater, mobiltelefoner och datorer etcetera. De som saknar kretskort är den allra enklaste varianten av elektroniska apparater. [5][6]

2.3 Rapid prototyping

Rapid prototyping eller Friformframställning är en metod som används för att ta fram prototyper för att utföra test, till exempel för hållbarhet under utvecklingsprocessen. Metoden är ett effektivt sätt att ta fram skalenliga modeller upprepade gånger under kortare tidsperiod som är baserade på analyser och användarfeedback.

(14)

En prototyp är ett sätt att verifiera den planerade produktens antagande att lösa problem och uppfylla givna krav. Prototypen som tillverkas är inte menad att fungera utan bara visualisera hur konceptet eller idén kommer att se ut i verkligheten. Däremot ska prototypen vara tillräckligt detaljerad för att potentiella användare ska kunna använda den för att sedan ge feedback till tillverkaren.

Fördelen med rapid prototyping är att utvecklingsteamet kan spara mycket tid och undvika små misstag i senare skede samt minskar risken att den slutgiltiga produkten inte uppfyller produktspecifikation. [7]

2.3.1 FDM 3D Printing

FDM 3D printing är en teknik som använd för 3D modellering av prototyp. Det finns flera typer av material som används i FDM-metoden, bland annat termoplast och även metall och trä-blandad termoplast.

FDM 3D är ett billigt och effektivt sätt att ta fram en 3D modell och anses vara enklast sätt för prototypframtagning i from av 3D modellering. Metoden går ut på att material smälts och pressas ut genom ett munstycke i form av tråd som sedan placeras på en platta under munstycket. Det smälta materialet byggs sedan upp i ett mönster, som byggs flera lager på varandra och till slut skapar en färdig modell. [8]

Materialet, i detta fall plastfilament, smälts tills det passerar

glasomvandlingstemperaturen (Tg), vilket innebär att vid denna temperatur omvandlas materialets egenskap från styv till mjuk. När temperaturen sjunker återgår materialet till sitt normala tillstånd igen. [9]

(15)

3 Metod

Detta kapitel beskriver olika metoder som används för att kunna utföra projektet och besvara projektets frågeställningar.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och metod

För att kunna besvara studiens frågeställningar har ett antal olika metoder använts. GANTT - schema och checklista används i tidigt stadie av studien för att få struktur vid planeringen och tidsuppskattning av projektet.

För att besvara studiens första fråga “Vilken typ av teknik ska användas i larmet?” gjordes det en förstudie där konkurrenter och marknaden undersöktes. Även ett genomförande av en experimentell studie i form av product breakdown av överfallslarm som redan finns på marknaden. Andra produkter som har liknande funktioner studerades också för att se olika komponenter som till exempel kretskort, batteri och högtalare.

För att besvara studiens andra fråga “Hur ska larmet utformas för att skapa mervärde hos användarna?” gjordes undersökningar av olika produkter för att se vad de har för funktioner. En marknadsundersökning som visar vad målgruppen önskar att

produkten ska ha för ytterligare funktioner utöver larmfunktionen.

Till sist för att besvara studiens tredje fråga “Hur ska aktivering av överfallslarm utlösas?” gjordes en jämförelse av aktiveringsfunktion, till exempel knappar, på olika produkter. Produkterna som jämförs behöver inte vara just överfallslarm då det som behövs studeras är hur funktionerna aktiveras

3.2 Planering av projektet

Målet med en projektplanering är att få struktur och skapa överblick över hur hela projektet kommer att se ut och hur det skall utföras. Projektplaneringen kan även underlätta för uppföljning av arbetet längre fram i projektets gång.

Upplägget av projektet är uppdelat i olika steg bland annat målsättning, tidsplanering och uppsättning av projektets delmål i form av en checklista. [10]

3.2.1 3.2.1 GANTT - Schema

Gantt-schema är ett planeringsverktyg med en tidsaxel och som tas fram för att visualisera hur olika arbeten och uppgifter ska genomföras. Schemat är uppritade i ett koordinatsystem där X-axeln representerar tiden och Y-axeln representerar

aktiviteterna. Längden av aktiviteterna i X-axeln motsvarar varaktighet av aktiviteten. Denna metod övervinner när det gäller att snabb kunna visualisera ett projekt och används därför i tidigt stadier projektets gång. Däremot duger inte denna metod för en uppföljning av projekt då den innehåller renodlad informationsuppgift och saknar information och samband mellan varje aktiviteter. [1][10]

(16)

Metod

Figur 3 GANTT-schema

3.2.2 Checklista

En checklista är en lista över saker och uppgifter som skall göras eller inte få glömmas. [12]

En checklista är en vanlig förekommande metod för formulering av specifikationer. Syftet är att ge ett underlag för systematiskt tänkande och ta ställning till vad som ska uttryckas och formuleras. [1]

3.3 Förstudier

Projektet inleds med en förstudie där all information och problemformuleringar samlas in. Här samlas alla bakgrundsinformation som behövs för att utföra arbetet och besvara frågeställningarna. Information som samlas in är bland annat

marknadsundersökning, enkätundersökning, konkurrensanalys samt

observationsmetod. Här finns det även möjlighet att prova och undersöka olika

lösningar och förutsättningar så att projektet inte startar från en felaktig utgångspunkt. [1]

3.3.1 Marknadsundersökning

Att analysera marknaden för den potentiella produkten är ett viktigt steg i

produktutvecklingsfasen. Analysen görs på ett sätt där information om olika produkter på marknaden samlas in baserat på kundbehov och vad som kan förväntas av

kundgruppen. Informationskällor kan vara bland annat privata individer,

affärskonsulter, marknadskonsulter, företagsrepresentant eller offentlig statistik. Metoden för marknadsundersökning kan vara kvantitativ eller kvalitativ och genom marknadsundersökning kan till exempel priser, funktioner och design på olika konkurrenter jämföras. [1]

3.3.2 Enkätundersökning

En enkätundersökning är en kvantitativ metod som är en del av

marknadsundersökningen. Metoden är ett alternativ för att samla in primärdata som omfattar användarnas och målgruppens omfattning om produkten. Denna metod är lämplig för en bred studie där många personer ska nås och det innebär att personer i målgruppen ska besvara ett antal frågor i form av frågeformulär. Frågorna som ställs ska vara entydiga frågor och använder ett språk som är anpassat till målgruppen. [12]

(17)

3.4 Konkurrensanalys

En konkurrensanalys är metod som tillämpas vid ett tillfälle där tillverkaren vill undersöka hur konkurrenter möter och behandlar kundens önskemål och

förväntningar. Metoden används också för att studera konkurrerande produkter och deras egenskaper som till exempel funktioner, design och pris. För att konkurrera om marknadsandel måste företaget, med noggrannhet, följa konkurrenterna och dess utveckling av bland annat pris, produktionsteknik och produktprestanda. [1]

3.5 Experimentell studie

Undersökning av problem kan ge förståelse till problemets sammanhang och

sammansättning. En experimentell studie är en av flera metoder som används för att dela upp och analysera problem. Metoden ger en insikt på vad som händer under en specifik situation eller om det förekommer några brister och felaktigheter under situationen. Genom en noggrann observation och löpande registrering av händelser kan det erhålla en bakgrundsfakta för eventuella ändringar. [1]

3.6 Produktspecifikation

En produktspecifikation innehåller information om vad den planerade designen och idén ska åstadkomma. Detta anses vara en komplettering av information som saknas i uppdragsbeskrivningen genom en tydligare och mer detaljerad specifikation.

Informationen i produktspecifikationen ska vara detaljerad så att det kan användas som en utgångspunkt vid sökande efter design- och konstruktionslösningar. Samtidigt att denna information ska kunna refereras till vid utvärdering av lösningar samt eventuella ändringar. [1]

3.7 Funktionsanalys

Funktionsanalys är en analys och en ingående beskrivning av funktionella lösningar på den planerade produkten. Syftet med en funktionsanalys är att skapa en struktur som visar funktioner som produkten ska åstadkomma. Problemet är uppdelat i färre delproblem och tanken är att hitta en funktion och lösning till varje delproblem. För att göra det tydligt sätter man upp en huvudfunktion, nödvändiga funktioner ocg önskvärda funktionerFunktionsanalysen resulterar i en strukturerad tabell där alla dellösningar kombineras till en totallösning. [1]

3.8 Konceptgenerering

Själva begreppet koncept definieras olika beroende på sammanhanget. I konstruktionssammanhanget refererar begreppet produktkoncept till en

konstruktionslösning. Beskrivningen av koncept räcker oftast inte till ett underlag för tillverkning av en prototyp. För att tillverkning av en prototyp ska kunna genomföras måste konceptlösningen utvecklas vidare till ett fullkomligt underlag. Detta görs genom att alla ingående delar beskrivs med en konkret och detaljerad beskrivning. [1]

3.8.1 Brainstorming

Brainstorming är en metod som används för att skapa idéer. I denna metod definieras även problem som är entydiga men inte alltför begränsade. Det finns fyra viktiga regler att känna till när en brainstorming utförs.

(18)

Metod

● All typ av bedömning eller kritik är absolut förbjudna under brainstorming. Med detta menas även självkritik.

● Med genomförandet av brainstorming strävas det alltid efter att till slut kunna redovisa ett stort antal av idéer.

● Att tänka utanför ramarna är ett inget främmande sätt att generera idéer. Det är snarare tvärtom, att vilda tankar och idéer eftersträvas.

● Det går alltid att kombinera idéerna med varandra. När idéerna sätts ihop kompletterar de varandra och resulterar i en ny idé. [13]

3.8.2 Skisser

Skiss eller visualisering av koncept är ett sätt för designers att kommunicera och dokumentera sina idéer. Detta kan även underlätta för kommunikation mellan

designers och projektgruppen då en skiss kan ge en konkret omfattning om förslag av koncept. Det förekommer att många tycker att det är lättare att förstå en skiss än en maskinritning. Detta resulterar i att eventuella fel och brister sållas bort tidigt i

utvecklingsarbetet. Spridda tankar och lösningar tvingas ta konkret form när designers ritar ner idéer på papper. [13]

3.9 Utvärdering/konceptval

Utvärdering av koncept, genom till exempel elimineringsmatris och pughs matris, innebär att efter en utvärdering minskar antalet koncept och lösningar, beroende på hur de bemöter specifikationer och dess konsekvenser. Utvärderingsprocessen kan göras flera gånger om innan den slutgiltiga lösningen hittas. Processen blir mindre generell och mer detaljerad för varje omgång. [13]

3.9.1 Sållning av koncept

Sållning av koncept används för att komma fram till den bästa lösningen utav alla presenterade koncept. Kriterierna för urvalet baseras på produktspecifikation och kundens önskemål. Koncept som inte uppfyller kriterierna sållas därför bort och resterande koncept går vidare till nästa steg i processen. [1]

3.9.2 Elimineringsmetod

Elimineringsmatris, även kallad Go/NoGo är första steget i sållningsprocessen. Metoden är en grov bortsortering där “dåliga lösningar”, alltså lösningar som är irrelevanta eller orimliga, sållas bort. I detta steg jämförs de olika lösningar med varandra, bland annat om lösningsalternativen löser huvudproblemet, om den

uppfyller kraven eller om den kan realiseras i verkligheten. Urvalskriterierna baserade på produktspecifikationen. Däremot är det inte bara lösningar som uppfyller

specifikationen som går vidare i processen utan även lösningar som behöver ytterligare undersökning för att ska kunna bedömas. [1]

(19)

Figur 4 Exempel på elimineringsmatris

Metoden går ut på att om konceptet uppfyller kravet skrivs ett (+), om konceptet inte uppfyller kravet skrivs ett (-), om det inte är klart än om konceptet uppfyller kravet skrivs ett (?). [1]

3.9.3 Pughs matris

Pughs matris är en beslutmatris där kriterierna läggs in i en matris tillsammans med alternativa lösningar. Utöver det läggs även en referens in i matrisen. Det är inget förutbestämt vilken referens som bör användas eller ska användas men vanligast är en typ av referens som tillverkaren redan känner till, alltifrån föregående produktserie eller en konkurrents lösning. [1]

En beslutsmatris går ut på att varje lösningsalternativ ska jämföra med den valda referensen. Här bedöms alternativa lösningar om de är bättre (+), lika bra (0) eller sämre (-) än referensprodukten. Resultat av alla lösningar förs sedan in i respektive

(20)

Metod

ruta i matrisen för sammanställning. Därefter summeras bedömningen av alla lösningar

Efter att bedömningarna av alternativa lösningar har summerats, beräknas det ett nettovärde för varje lösning, genom att räkna ihop summan av antalet (+),(0) och (-). Därefter rangordnas olika lösningar efter dess nettovärde som räknats ut. Beslut om vilken lösning som går vidare till nästa steg i processen utgår från rangordningen. Därför bör denna process slutföras noggrant och med stort omdöme. [1]

3.10 Modellering av koncept

Koncept som genereras under brainstormingen realiseras till solidmodellering med hjälp av databaserat modelleringsprogram. Detta steg utförs i användning av Catia V5 som är ett CAD program. CAD är förkortning av “computer aided designprogram” och är ett datorprogram som används för att utforma konstruktioner digitalt. [15] En styrka med CAD-modeller är att de kan skapas till komplicerade former. De skapar en detaljerad produkt där form, funktion och även detaljer på det modellerade konceptet ska stämma överens med den planerade produkten. [13]

3.11 Prototypframtagning

3.11.1 FDM 3D printing

Efter att har modellerat koncept i ett CAD-program är nästa steg att ta fram en fysisk modell av lösningen genom 3D print. Metoden kallas friformframställning men det engelska begreppet, Rapid prototyping, föredras att användas. [13]

Det finns flera olika metoder för 3D printing men den vanligaste metoden är FDM, hänvisning till Teoretiskt ramverk 2.8 Rapid prototyping.

Metoden används i detta projekt för framställning av den slutgiltiga prototypen. Prototypen som skapas av 3D skrivaren började med en CAD modell som är

konverterad till en makerbot-fil innan modellen är redo för att printas ut. Makerbot är 3D-skrivarna som används på Jönköping Tekniska Högskolan.

Skrivaren bygger 3D-modellen från en tom platta som fylls med smält plastfilament som pressas ut genom ett uppvärmt munstycke. Både plattan som modellen byggs på och munstycket är kontrollerad med hjälp av dator för positionering och

dimensionering på modellen i x, y och z riktning. Munstycket flyttar sig över plattan samtidigt som den ritar tvärsnitt av modellen i tunna lager. De tunna lagerna bygger på varandra till att modellen är färdigbyggd. [16]

(21)

Figur 6 Bild illustrerar FDM system [17]

3.11.2 Modellering av lera

En annan metod av prototypbygge är modellering av lera. Med denna metod kan visualisering av koncept göras på en kortare tid. Metoden tillåter en snabb justering av formen på modellen.

(22)

Analys

4 Genomförande och resultat

4.1 Planering av projektet

Planering av projekt används redan i början av arbetet och har tillämpats under hela arbetets gång. Planeringen hjälper skribenterna att strukturera upp arbetet. Följande är metoder som används för planeringen av projektet.

4.1.1 GANTT-schema

Till en start i projektet gjordes en tidsplan i form GANTT-schema. Här planerades varje aktivitet, i vilken ordning de ska göras samt hur lång tid det kommer att ta. Detta gjordes för att få en klar bild om hur projektet ska läggas upp. Även möte med

handledare planerades in. Se bilaga 1.

4.1.2 Checklista

För att få ytterligare struktur i projektet gjordes en checklista (se bilaga 2)med en mer detaljerad planering än GANTT-schemat. Där bockades aktiviteter av vecka för vecka och la upp en ny planering för nästkommande vecka.

4.2 Förstudie

För att få reda på så mycket information som möjligt om överfallslarm inleddes en förstudie. I den ingår marknadsanalys, marknadsundersökning, observation, konkurrensanalys, funktionsanalys och produktspecifikation.

4.2.1 Marknadsanalys

Marknadsanalysen utfördes i form av informationssökning på internet. Speciellt studerades olika modeller som finns inom kategorin överfallslarm samt prisklasser på de olika produkterna. Majoriteten av överfallslarm på marknaden är i form av en dosa eller sprayflaska vilket betyder att det blir en extra produkt att packa ner i väskan. Marknadsföringen utfördes med syftet att se vad det finns för lösningar på marknaden idag och om det finns något som skulle kunna göras för att förbättra de befintliga lösningarna.

4.2.2 Enkätundersökning

En fokusgrupp på 30 personer valdes slumpmässigt ut för att svara på de frågor som ingår i enkäten. Fokusgruppen består av tjejer och killar i åldrarna 18 till 30 då de är majoriteten av användarna när det kommer till överfallslarm. Undersökningen bestod av fem frågor och innehöll både smala och breda frågor.

(23)

Diagram 1: Fokusgruppens åsikt angående vare sig larmet ska utsöndra ljud eller inte

Diagram 2: Fokusgruppens åsikt vare sig larmet ska blinka i form av SOS-signal eller

(24)

Analys

Diagram 3: Fokusgruppens åsikt när det kommer till prisklass för ett överfallslarm.

(25)

Diagram 5: Vad fokusgruppen tycker att överfallslarmet ska ta för form. Här visar det

sig ganska tydlig att mobilskal och smycke utgör den största delen.

4.2.3 Observation

För att få en inblick i hur överfallslarm är uppbyggda valdes det att skruva isär tre produkter.

Först skruvades ett traditionellt överfallslarm isär som används som nyckelknippa (se figur 4-2). Dess funktion är endast ljud (120db). Det aktiveras när sprintern dras ut och tystnar när den sätts tillbaka igen. Anledningen till att denna valdes att skruvas isär var för att få en bättre förståelse kring hur en högtalare är monterad i en så pass liten produkt. Resultat visas nedan. En högtalares ljud är beroende på hur stort tomrummet är i produkten och batteriets kraft. Detta tillsammans med ett simpelt kretskort resulterar i ett fungerande larm.

(26)

Analys

Figur 7 Visar interna komponenter på överfallslarm

Efter det valdes det att skruva isär två mindre produkter som har Bluetooth-funktioner. Eftersom Bluetooth ska finnas i den slutgiltiga produkten behövde storleken på Bluetooth komponenter undersökas (se figur 4-3). Uppsikten som kom genom att skruva isär dessa produkter var att Bluetooth-komponenten är liten och behöver endast ett litet kretskort samt batteri.

(27)

Slutsatsen efter att ha undersökt dessa produkter är att komponenterna som kan tänkas behövas till den slutgiltiga produkten inte behöver vara speciellt stora. Det går att utforma ett kretskort efter önskad form. Bluetooth funktionen i dessa produkter är en av de små svarta komponenterna. Dessa produkter (figur 4-3) har även GPS inbyggt vilket inte kommer användas i detta projekt då applikationen som kommer tas fram innefattar denna funktion.

4.2.4 Konkurrensanalys

För att få en bättre uppfattning om vad konkurrenterna erbjuder för lösningar på överfallslarm gjordes en noggrann datainsamling. Det finns mycket flertalet olika lösningar på larm och några är listade nedan i bilaga 3. Genom att studera dessa genererade konkurrensanalysen inspiration och nya idéer till projektet.

4.2.5 Produktspecifikation

För att få ytterligare struktur och klarhet på projektet gjordes en kravspecifikation. Den är baserad på krav Paratusgruppen önskat (se bilaga 6 för fullständig lista) samt skribenternas egna krav. Se tabell för mer ingående beskrivning av specifikationen.

● Pris 0–400 kr - Produkten ska inte kosta mer än 400 kr. Det ska vara en produkt alla har råd med.

● Tillverkningskostnad 200 kr/10 000st - Paratusgruppen önskar denna kostnad för tillverkning.

● Enhandsaktivering - Kunna aktivera larmet med en hand.

● Bluetoothuppkoppling - Produkten måste kunna ansluta till användarens telefon via Bluetooth

● Förhindra oavsiktlig aktivering - får inte vara för lätt att aktivera produkten. ● Utlösa larm - Produkten måste kunna utlösa ett larm vid aktivering

● Subtil design - Produkten ska erhålla en design som är diskret

● Form som tilltalar alla - Produkten ska ha en form som passar både tjej och kille oavsett ålder.

● Rymma elektronik - Produkten ska rymma alla inre komponenter som kan tänkas behövas.

● Bekvämlighet - Produkten ska vara bekväm att hålla i.

● Tillgänglig för underhåll - Produkten ska kunna öppnas upp.

● Erbjuda ytterligare funktion - Produkten ska erbjuda minst en till funktion som komplement till larmet.

● Tydlig orientering - Det ska vara enkelt att förstå hur produkten ska användas.

(28)

Analys

4.2.6 Funktionsanalys

Syftet med att utföra en funktionsanalys är att få struktur på alla funktioner som produkten ska innehålla. Huvudfunktionen är “utlösa larm” vilket är den viktigaste funktionen. Därefter valdes alla nödvändiga funktioner ut, det vill säga de funktioner som behövs för att det ska bli ett överfallslarm som fungerar. Efter de sattes även några önskvärda funktioner ut som kan tänkas gynna produkten.

Funktionsanalys

4.3 Konceptgenerering

Syftet med konceptgenereringen var att få fram olika lösningar på problemet. Det började med en brainstorming för att få fram så många idéer som möjligt och fortsatte sedan med utveckling av skisserna.

För att påbörja konceptgenereringen utfördes metoden brainstorming. Projektet var till

(29)

Allt ifrån ringar med inbyggda larm till reflexer. Efter brainstormingen skissades koncepten ner lite noggrannare och resulterade i 14 koncept. (se bilaga 4)

4.3.2 Utveckling av skisser

Efter brainstormingen valdes sju koncept ut som hade mest potential för att utveckla vidare. De skissades noggrannare och det var fokus på detaljer. En detalj som valdes att fokuseras på var aktivering av larmet. Olika lösningar togs fram, bland annat knappfunktioner och sprinterfunktioner.

(30)

Analys

Koncept 1 - BT

BT är ett enkelt koncept som består utav en platta med en knapp på. Denna platta kan fästas vart som helst, antingen på mobilen eller på plånboken. eller bara fungera som den är. Den är även uppkopplad med Bluetooth till mobilen. Istället för att integrera en högtalare i produkten använder BT telefonens högtalare och lampa som larm. Vid knapptryckning aktiveras larmet. Den fungerar med hjälp av ett batteri.

Koncept 2 - Ring

Ett annat koncept var en enkel ring som vem som helst ska kunna bära oavsett kön och ålder. Tanken var en enkel stålring som är integrerad med bluetooth och en knapp på sidan som aktiverar larmet. Även ringen använder telefonens högtalare och lampa istället för att applicera egen elektronik i produkten. Denna lösning ska vara

(31)

Koncept 3 - Reflex

Detta koncept tog inspiration från de klassiska överfallslarmen som finns på marknaden. Det är en liten “dosa” med en nyckelringsmodul. Aktivering av larmet sker genom utryckning av sprintern och larmet börjar då tjuta. Dosan är klädd i reflex samt har integrerad lampa. Även denna har bluetooth kopplad till telefonen. Fungerar med batteri.

Koncept 4 - Mobilskal

Mobilskalet är en design med två knappar på vardera sida som aktiverar larmet vid intryckning (av båda knapparna samtidigt). Skalet är uppladdningsbart och har

bluetooth. Även i detta koncept används mobilens högtalare och lampa som högtalare och blinkande lampa.

(32)

Analys

Koncept 5 - Stick

Stick är ett litet koncept med integrerad högtalare och lampa som tjuter och blinkar vid aktivering av larmet. Aktiveringen sker genom att dra av locket. Lampan kan även användas utan att larmet är igång. Uppladdningsbar.

Koncept 6 - Mobilring

Mobilringen fästs på mobilen. Den är designad så att den ska fungera som en

mobilhållare. Antingen som stöd för mobilen när du lägger den ner eller som stöd när den hålls i handen. Aktivering av larmet sker genom intryckning av knapp på sidan.

(33)

Koncept 7 - Phone-in

Phone-in är även den ett mobilskal. Dock har den en integrerad platta i skalet som kan tas ut. Denna platta är uppladdningsbar. Phone-in har Bluetooth och även detta

koncept använder sig av mobilens högtalare och lampa vid aktivering av larmet.

4.3.3 Prototypbygge i lera

För att få en bättre bild och känsla av hur de olika koncepten skulle se ut och kännas i verklig storlek var en idé att skapa dem med hjälp av lera. Denna metod var snabb och effektiv och gjorde att en visualisering kring hur produkterna kunde tänkas att bli skapades.

(34)

Analys

4.4 Sållning av koncept

4.4.1 Elimineringsmatris

För att sålla bort koncept utfördes metoden elimineringsmatris.

De viktigaste kriterierna enligt skribenterna listades upp för att se vilka kriterier varje koncept uppfyllde. Kriterierna baserades på förstudien och en diskussion med

Paratusgruppen.

Om konceptet uppfyller kravet (+), om konceptet inte uppfyller kravet (-), om det inte riktigt är klart än om konceptet uppfyller kravet (?).

Se diagram nedan.

Efter att ha utfört elimineringsmatrisen resulterade det i fyra olika koncept. Dessa var: Ring, mobilskal, mobilring och stick. Ingen av dessa koncept uppfyller alla kriterier, däremot fanns det potential för vidare utveckling i alla dessa koncept. Dessa koncept skulle kunna kombinera med varandra för att skapa ett nytt koncept.

För att sålla ytterligare utfördes Pughs matris. Där jämfördes de olika koncepten med en konkurrent, Safe and Sound (se bilaga 3 ). Denna konkurrentprodukt erhåller inte bara huvudfunktionen som är överfallslarm men även har en subtil design och utformning.

(35)

Pughs matris resulterade i ett vinnande koncept och det var mobilringen. Det gjordes även en granskning av konceptet för att se att det uppfyllde alla krav. Skalet fick också höga poäng men eftersom det är samma princip som mobilringen (sitter på mobilen och har snarlika funktioner) valdes skalet bort och endast mobilringen gick vidare i processen. Mobilringen uppfyller de viktigaste kriterierna vilka är Bluetooth, rymma elektronik och enhandsaktivering.

4.5 Vidareutveckling av koncept

Till en start studerades komponenternas mått ännu en gång för att se hur stor

produkten behöver vara för att rymma den tilltänkta elektroniken. Efter att ha studerat andra produkter kunde det konstateras att de interna komponenterna produkten behöver är ett batteri, ett kretskort med Bluetooth-komponent och en knapp-komponent.

4.5.1 Experimentell studie

Två olika mobilhållare i form av ringar användes för att utföra en experimentell studie. Skribenterna satte varsin på telefonen för att se vad som är bra respektive dåligt med de båda modellerna.

För att få ett bredare perspektiv fick en fokusgrupp på 20 personer mellan 20 – 28 år testa båda modellerna och sedan berätta vad de tycker känns bra respektive dåligt. Resultatet gav inte mycket att gå på då hälften av gruppen föredrog “hjärtat” och hälften föredrog “cirkeln”. Mycket varierande från person till person men en sak som kunde urskiljas var att killar föredrog “cirkeln”.

(36)

Analys

Figur 14 Mobilhållare köpt i Kina respektive mobilhållare köpt i Sverige.

Hela hållaren tillåter rotation på 360° och även ringen går att fälla i hela 180°. Med egenskapen att kunna rotera 360° kan användaren anpassa hållaren och placeringen på fingret efter önskemål.

Mobilhållaren som var köpt i Sverige hade priset på 39 kr. Delen som ska klistras fast på baksidan av mobilen och går inte att rotera, däremot kan ringen vridas 360° samt att ringen går att fälla maximalt 180°.

Därefter påbörjades ytterligare en brainstorming för att få fram olika designidéer. Brainstormingen genererade i olika formspråk men de hade fortfarande en röd tråd. Det är mjuka, subtila former. En viktig aspekt var att designen ska gå ihop med mobilens designspråk. Skisserna tog form i kubiska och rektangulära former med mjuka hörn. Se bilaga 5.

4.5.3 3D-modellering

Koncepten började sedan ritas upp i CAD utifrån skisserna. CATIA valdes då skribenterna har mest kunskap inom den programvaran. Samt att den slutgiltiga produkten ska ritas upp med ytmodellering och då är CATIA det bättre alternativet än Solidworks då CATIA erbjuder ytmodellering i sin programvara. Genom att rita upp koncepten i verklig storlek kunde funktionerna testas och en bättre bild av produkten skapades.

(37)

4.5.4 3D print

Fem koncept printades ut. De omfattade olika storlekar, design och ändringar på knappen. Syftet med 3D printningen var att se om det var någon funktion som inte fungerade på de olika lösningarna samt testa och se hur produkten känns.

Koncept 1: 30x30x8 mm.

Finns i två olika versioner. Den första versionen kallas för version A och har aktiveringsknappen på ovansidan av produkten. Tanken bakom denna idé var att användaren ska kunna aktivera larmet med pekfingret. Den andra versionen, version B, har aktiveringsknappen på den vänstra sidan av produkten som tillåter lättare åtkomst med tummen när produkten skall aktiveras. Båda versionerna har samma dimension och delar samma diameter på ringen.

Efter att har testat produkterna visade sig att utrymmet för fingret blev alldeles för liten då hela ringen inte kan utnyttjas i denna design. Placering av knappen på modell A blev inte optimal för aktivering med pekfingret då pekfingret inte kunde nå knappen när ringen är i användning. Däremot kunde tummen komma åt knappen på B

modellen. Med denna design kunde ringen fällas upp till 90°. Detta resulterade i obekväm användning av ringen.

(38)

Analys

Koncept 2: 35x35x8 mm, D = 24.5 mm

Denna modell är lite större i dimensionerna. Placeringen av aktiveringsknappen valdes att vara kvar på vänstersidan av produkten. Tanken bakom denna design är att den ska ha samma designform som kamera på baksidan av mobiltelefon.

Koncept 3: 30x30x8 mm, D = 24.5 mm

Denna modell har samma design och designtanke som koncept 2 men delar samma dimensioner som koncept 1. Med mindre bredd och längd upplevs dock hela hållaren tjockare när ringen fälls in på plattan. Detta beror på att hållaren får en mer kompakt och fyrkantig konstruktion, till skillnad från koncept 2 som har en bredare platta.

(39)

Koncept 4: 30x40x8 mm, D = 24.5 mm

Denna modell har en annorlunda design då tanken bakom den var att formen ska passa in i mobiltelefonens formspråk, det vill säga en mer rektangulär form.

Figur 15 Koncept på två ringar

Två olika designer på ringar med samma inre diameter på D = 25 mm och h = 3 mm.

4.5.5 Utvärdering av konceptval

De mindre koncepten (1A,1B,3,4) sållades bort då de ur ett rent utseendemässigt perspektiv inte såg bra ut fäst på mobilen. Det enda som skiljer koncept 2 och 4 åt är formen på bottenplattan.

Där var skribenterna överens om att koncept 2 var den vinnande lösningen. Koncept 2 har en bredare platta som tillsammans med den valda ringen gör att hela konstruktionen upplevs tunnare och mindre klumpig. Den kantiga ringen valdes till denna lösning då de kompletterade plattan väl och produkten ser enhetlig ut.

(40)

Analys

Figur 16 Kombinationen av design på plattan och ringen.

4.5.6 Utveckling av konceptval

Efter att ha testat prototypen var det fortfarande vissa ändringar som behövde göras. För att mobilhållaren skulle kunna fungera som stöd när man sätter ner mobilen på en yta behövdes ett stopp för ringen. Två enkla “vingar” designades upp vid fästet på ringen. (se figur 4-12). Vingarna ser till så att ringen stannar vid 150°.

(41)

4.6 Resultat

Den slutgiltiga produkten är utformad som en mobilhållare vilken fästs på mobilens baksida. Bottenplattan är gjord av plast och är tvådelad för att elektroniken ska kunna monteras. Själva ringen samt ringhållaren är tänkt gjorda i aluminum. Anledningen till att aluminium blev materialvalet till ringen är för att produkten ska ha en så lång hållbarhet som möjligt. Ringhållaren kan rotera 360° med hjälp av kullager runt bottenplattan. Detta för att produkten ska kunna anpassas efter användaren och ge en bekväm upplevelse. Själva ringen kan fällas upp till 150°. Detta gör det möjligt att sätta ner mobilen på en yta och använda produkten som stöd. För att produkten ska stanna vid 150° applicerades två “vingar” i designen. Botten är även tvådelad för att elektroniken ska kunna monteras.

Produkten interagerar direkt med mobilen via Bluetooth. Vid knapptryck utlöses ett larm till telefonen och mobilen börjar tjuta samt blinka (vilket fungerar även om mobilen är uppkopplad till hörlurar). Utöver detta sänder produkten, via telefon, ut GPS-koordinater till så kallade “undsättare” som Paratusgruppen utbildat och kan då hjälpa personen i nöd.

(42)

Analys

Figur 19 Renderingen av det slutgiltigt koncept

(43)

5 Analys

5.1 Vilken typ teknik ska användas i larmet?

Bluetooth - Hänvisning till Teoretiskt ramverk 2.2 Bluetooth.

I projektet valdes “Bluetooth low energy” som uppkoppling då Bluetooth var ett önskemål från Paratusgruppen och är även ett smidigt sätt att koppla upp produkten till telefonen.

Bluetooth är en komponent som kommer sitta på ett anpassat kretskort i produkten. Genom Bluetooth får produkten och telefonen en exklusiv anslutning. När aktivering av produkten sker sänder Bluetooth data till telefonen och telefonens högtalare aktiveras med ett tjutande ljud samt att telefonens ficklampa aktiveras och blinkar. Paratusgruppens idé är att utveckla en app som samverkar med produkten. När larmet aktiveras ska mobilens GPS-funktion användas och sända ut koordinater till så kallade undsättare i närheten som då kan agera kvickt och hjälpa personen i nöd.

Batteri - Hänvisning till Teoretiskt ramverk 2.2.3 Batteri.

Som strömkälla valdes ett litiumbatteri. Anledning till detta är att ett litiumbatteri har längre livslängd än andra batterier som finns tillgängliga på marknaden idag.

Litiumbatterier är de som används i till exempel brandvarnare och fjärrkontroller, det vill säga i produkter som har lång livslängd utan att behövas laddas ur.

För den slutgiltiga produkten valdes ett så kallat knappcellsbatteri av litium. Det är ett litet runt batteri med 10 mm i diameter, 2,5 mm i höjd och väger ca 0,7 gram. Dessa batterier används ofta i samband med ett kretskort vilket är precis det den planerade produkten skall göra. Spänningen är på 3 volt och är ej uppladdningsbart men har en otroligt hög energitäthet vilket gör att det håller länge och kan lagras en längre tid. Produkten går även att öppna upp och man kan enkelt byta batteri om det skulle vara nödvändigt vilket applikationen indikerar om.

Kretskort - Hänvisning till Teoretiskt ramverk Kretskort 2.2.4

För att få ihop elektroniken i produkten behövs ett kretskort. I den slutgiltiga

produkten behövs endast ett enkelt kretskort som innehåller en Bluetooth komponent och en anordning för batteriet. Efter att ha studerat andra modeller, hänvisning till Marknadsanalys 3.3.1 och Observation 4.2.4, urskiljdes vilka av komponenterna som är Bluetooth och hur stora bluetoothkomponenterna är. Till den slutgiltiga produkten är det mest optimala att specialbeställa ett kretskort för att få de komponenter som önskas samt att kortets storlek då kan anpassas efter produkten.

(44)

Analys

5.2 Hur ska larmet utformas för att skapa mervärde hos

användarna?

Hänvisning till Förstudie 4.2, Enkätundersökning 4.2.3, Produktspecifikation 4.2.6 och Paratusgruppen.

För att undersöka vilken ytterligare funktion produkten ska erhålla utöver larmet utfördes en enkätundersökning. Det resulterade i att efterfrågan av smycke och mobilskal var störst. Baserat på enkätundersökningen togs olika konceptlösningar fram som tillfredsställde efterfrågan på bland annat mobilskal, mobilring och smyckesring. Efter att ha utfört diverse sållningsmetoder konstaterades att

mobilringen är den mest lämpade att vidareutveckla. Mobilringen fungerar både som mobilhållare, mobilstöd samt smycke, och uppfyller då efterfrågan från

undersökningen.

Mobilringen består av en botten som fästs på baksidan av telefonen med hjälp av dubbelhäftande tejp. På denna sitter en ring. Ringen kan rotera 360 grader längs med själva bottnen. Själva ringen går att fälla mellan 0 till 150 grader (bild). Syftet med detta är att användaren ska kunna ställa mobilen på bordet med en önskad lutning. Genom att placera ett finger i ringen är den även ett stöd när användaren håller i telefonen. Detta förhindrar att användaren råkar tappa telefonen.

5.3 Hur ska aktivering av överfallslarmet utlösas?

Aktiveringen av överfallslarmet ska vara enkelt då man ofta befinner sig i en stressad situation när utlösning av larmet ska ske. Då den slutgiltiga produkten sitter på telefonen får det inte heller vara för enkelt att komma åt aktiveringen.

Olika lösningar studerades, hänvisning till Marknadsanalys 3.3.1 och Observation 4.2.1, för att undersöka vilken lösning som skulle passa den slutgiltiga produkten bäst. En produkt vi studerade hade en sprintervariant 1_{som fungerar på det viset att man} drar ut en sprinter och larmet aktiveras. För att larmet ska avaktiveras sätts sprintern tillbaka. Det är dock inte det mest optimala för den planerade produkten då

mobilringen används flitigt och en oavsiktlig aktivering hade enkelt kunna ske. Ett annat alternativ som studerades var olika knappanordnigar. Det var detta alternativ som blev det vinnande konceptet. För att undersöka var knappen ska placeras tillverkades flera prototyper med knapparna på olika ytor på produkten. Syftet med detta var att få en bättre känsla kring hur knappen ska placeras för att vara så enkel att som möjligt komma åt.

För att förhindra oavsiktlig aktivering bestämdes att knappen behöver tryckas in fem gånger för att larmet ska aktiveras. En annan funktion som ska appliceras på

produkten är att om larmet skulle råka aktiveras, har användaren 20 sekunder på sig att trycka in en kod i telefonen och därmed avaktivera larmet.

(45)

6 Diskussion och slutsatser

6.1 Slutsatser och rekommendationer

Projektets syfte har varit att utveckla ett överfallslarm som är mer lättillgängligt och diskret än de som finns på marknaden idag. Produkten ska även uppfylla

Paratusgruppen krav. Slutprodukten uppfyller syftet genom att vara en diskret mobilhållare som är effektiv och som användaren alltid kan ha med sig varje tillfälle mobilen är till hands.

Produkten möter kravspecifikationen till viss del. Vi tog hänsyn till Paratusgruppens, fokusgruppens och våra egna krav.

Ett krav som inte uppfylls är “tillgänglig för underhåll”. Produkten är ihopskruvad på fyra ställen och är inte menad för användaren att kunna öppna. Att den är tvådelad beror endast på tillverkningsprocessen och att elektroniken ska kunna appliceras i produkten. Ett annat krav som inte uppfylls är “tydlig orientering”. Produkten erhåller endast en knapp vilket är tydligt, men för att förhindra oavsiktlig aktivering valde vi en funktion som innefattar att du måste trycka på knappen fem gånger för att larmet ska aktiveras. Vi har också med två krav angående pris på produkten. Då vi inte har haft möjlighet att tillverka produkten på rätt sätt är kostnaden för produkten något oklar.

Ett önskemål från paratusgruppen var enhandsaktivering. Efter att ha testat oss fram och placerat knappen på olika ställen på produkten hittade vi tillslut ett sätt att placera den på vilket gör det möjligt att aktivera larmet med en hand. Dock har vi utgått från att mobilen hålls i höger hand då alla som deltog i observationen var högerhänta. Användaren som är vänsterhänta kan också använda produkten men några mindre modifieringar kan tillkomma i form av placeringen av mobilhållaren. Eftersom hela mobilhållaren är symmetrisk och ringen kan rotera 360° kan placeringen av den justeras på så vis att knappen hamnar på högersidan istället. På det sättet kan knappen nås lättare för vänsterhänta.

Utöver detta har vi uppnått kraven vi satte upp. Vi har skapat ett överfallslarm som aktiveras genom knapptryckning och som genom Bluetooth agerar tillsammans med telefonen. Formspråket är subtilt och passar kille som tjej. Produkten är tillräckligt stor för att få plats med kretskort (inklusive komponenter) och batteri. Som ytterligare funktion valde vi att göra en mobilhållare då mobilen är något man oftast har med sig.

(46)

Diskussion och slutsatser

6.2 Vidare arbete

Projektet har många potentiella områden som skulle kunna utvecklas vidare, bland annat programmeringen av kretskortet och app-utveckling. Som vidare arbete skulle vi kunna studera djupare om programmering av kretskort och hur dessa

sammankopplar med appen som skulle fungera som “larmet” där den sänder ut signal till “undsättare”.

Den planerade produkten använder telefonens egenskaper det vill säga telefonens högtalare och ficklampa. Dessa funktioner aktiveras när användaren trycker på knappen 5 gånger. Vi har haft en diskussion med Cybercom och enligt de ska det inte vara några problem att använda mobilens funktioner. Däremot kan det fungera olika beroende på telefon och modell. En aspekt som slog oss var om larmet kommer att utlösas om batteriet på mobilen är slut. Detta område är något som vi vill forska vidare med då överfall är ett allvarligt problem som förekommer allt för ofta i samhället.

En annan idé är att produkten kan utvecklas så att den har en integrerad högtalare som bara aktiveras när uppkopplingen via Bluetooth avbryts på grund av urladdad telefon. Om vi skulle börja jobba vidare med denna idé kommer dimensionerna på den

nuvarande lösningen att öka. Det kommer att resultera i en större produkt vilket vi anser vara på gränsen till otymplig storlek.

För att undvika att byta batteri i produkten hade det optimala varit en trådlös laddning. En metod vi utforskade men inte riktigt hann med var att om man har en trådlös laddning till telefonen (en laddningsplatta etcetera) så kan överfallslarmets batteri laddas samtidigt.

(47)

Referenser

[1] H. Johannesson, J. G. Persson, D. Pettersson (2013). Produktutveckling: Effektiva metoder för konstruktion och design. 2:a uppl., (red.) B. Kullinger, Stockholm: Liber. Sid.24–26, 68–115, 117

[2] K. Townsend, C. Cufí, Akiba, R. Davidson (2014). Bluetooth Low Energy – Tools and techniques for low power networking. 1:a uppl., O’Reilly Media. Sid. 1-14 [3] Bootcamp Bootleg, D. Mindsets, [Online]

https://static1.squarespace.com/static/57c6b79629687fde090a0fdd/t/58890239db29d6 cc6c3338f7/1485374014340/METHODCARDS-v3-slim.pdf [Använd: 08-04-2020] [4] Batteri, [Online] https://batteriforeningen.se/definition-av-ett-batteri/ [Hämtad: 2020-05-06] [5] Kretskort, [Online] http://www.nisseselektronik.se/kretskort.html [Hämtad 2020-05-10] [6] Kretskort, [Online] http://www.davab.se/ [Hämtad: 2020-05-11]

[7] Rapid prototyping, [Online] https://www.productplan.com/glossary/rapid-prototyping/ [Hämtad 2020-05-11] [8] FDM, [Online] https://all3dp.com/2/fused-deposition-modeling-fdm-3d-printing-simply-explained/ [Hämtad: 2020-05-11] [9] Glasomvandlingstemperatur, [Online] https://www.galindberg.se/media/1349/glasomvandlingstemperatur-tg.pdf [Hämtad: 2020-05-11]

[10] S. Eklund (2011). Arbete i projekt - individen, gruppen, ledare. 4:e uppl., Lund: Studentlitteratur. Sid. 137–139, 143–149, 127,

[11] Lexico, “Checklista”, [Online]

https://www.lexico.com/definition/checklist [Hämtad: 20-04-2020]

[12] K. Säfsten, M. Gustavsson (2019). Forskningsmetodik - För ingenjörer och andra problemlösare.1:a uppl., Lund: Studentlitteratur. Sid. 158–161

[13] K. Österlin (2016). Design i fokus - Varför ser saker ut som de gör? 4:e uppl., (red.)M. Winkler, Stockholm: Liber. Sid. 47, 63–64, 85

[14] Catia V5, [Online]

https://academy.3ds.com/en/software/catia-v5-student-edition [Hämtad: 07-04-2020] [15] Konkurrensanalys, [Online]

(48)

Referenser

Plegium Combo Försvarspray: https://www.plegium.se/ Armband med överfallslarm: https://safebygaia.se/ Safe n Sound: https://www.netonnet.se

Oura fitness ring: https://ouraring.com Nimb ring: https://nimb.com/

[Hämtade 18-02-2020] [16] FDM, [Online] https://www.livescience.com/39810-fused-deposition-modeling.html [Hämtad: 2020-05-11] [17] Litiumbatteri, [Online] https://www.batterilagret.se/p1522/knappcell-3v-1025 https://batteriforeningen.se/allmant-om-litiumbatterier/ https://www.batteriexperten.com/sv/artiklar/batterier/lithium/index.html [Hämtade: 2020-05-10]

(49)