Kvinnors
upplevelse av
sexuell hälsa
efter hjärtinfarkt
HUVUDOMRÅDE: OmvårdnadFÖRFATTARE: Nellie Davidsson, Cajsa Kamperin & Esther Wadenborg HANDLEDARE:Janina Pärssinen
JÖNKÖPING 2021 januari
Sammanfattning
Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och kan förändras efter en hjärtinfarkt. Sjuksköterskor kan uppleva samtal om sexuell hälsa som tabu, samtidigt önskar kvinnor information om sexuell
hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa efter
hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med nio artiklar med kvalitativ metod genomfördes. Resultat: Huvudtemat som framkom var Rädsla och oro, med sex subteman: Att sakna information, Att vara rädd för att återinsjukna, Att vara rädd för fysisk kontakt, Att sakna tilltro till sig själv, Att kommunicera med partnern och Att ha behov av närhet. Kvinnorna upplevde rädsla och oro efter hjärtinfarkten som kunde spegla sig på hur de såg på sin sexuella hälsa. Bristfällig information från sjukvården var den bidragande faktorn till kvinnornas rädsla som utgjorde hinder för kvinnan gällande hennes sexuella hälsa. Stödet från partnern upplevdes ha stor betydelse för hennes självkänsla, lust och trygghet. Slutsats: Bristande eller felaktig information kan leda till onödiga begränsningar i kvinnans liv. Kunskapen hos sjuksköterskor gällande sexuell hälsa behöver förbättras för att en adekvat behandling ska kunna ges. Likväl behöver sjuksköterskor ges mer gynnsamma förutsättningar för att kunna identifiera kvinnans resurser och förmåga till egenvård.
Nyckelord: Empowerment, Hjärtinfarkt, Information, Litteraturöversikt, Relation, Rädsla
Summary
Title: Women's experience of sexual health after a heart attack – A literature review
Background: Sexual health is a state of emotional, physical, mental and social well-being and can change after a heart attack. Nurses can experience conversations about sexual health as taboo, while women want information about sexual health. Aim: The aim was to describe women's experience of their sexual health after a heart attack. Method: A literature review with nine articles with a qualitative method was conducted. Result: The main theme that emerged was Fear and anxiety, with six sub-themes: Lacking information, Being afraid of re-illness, Being afraid of physical contact, Lacking confidence in oneself, Communicating with the partner and Having a need for closeness. The women experienced fear and anxiety after the heart attack that could be reflected in how they viewed their sexual health. Lack of information from the health service was the contributing factor to the women's fear that posed obstacles for the woman regarding her sexual health. The support from the partner was felt by the woman to be of great importance for her self-esteem, desire and security. Conclusions: Lack of or incorrect information may lead to unnecessary restrictions in the woman's life. The knowledge of nurses regarding sexual health needs to be improve for adequate treatment to be given to women. Nevertheless, nurses need to be given more favourable conditions to be able to identify the woman's resources and ability to self-care.
Keywords: Empowerment, Fear, Heart attack, Information, Literature review, Relationship
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Hjärtinfarkt som kronisk diagnos ... 1
Sexuell hälsa ... 2
Samtal och empowerment kring sexuell hälsa ... 2
Empowerment ... 3
Syfte ... 5
Material och metod ... 5
Design... 5
Urval och datainsamling... 5
Dataanalys ... 6
Etiska överväganden ... 6
Resultat ... 8
Rädsla och oro ... 8
Diskussion ... 11
Metoddiskussion ...11 Resultatdiskussion ...12Slutsatser ... 13
Kliniska implikationer ...13Referenser ... 14
Bilagor ...
Bilaga 1 - Sökmatris ... Bilaga 2 - Artikelmatris ... Bilaga 3 - Kvalitetsgranskningsprotokoll ... Bilaga 4 - Användandet av artiklar i resultatet ...1
Inledning
Hjärt- och kärlsjukdom är en av de ledande dödsorsakerna i västvärlden (WHO, 2020) och hjärtinfarkt är idag en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2019). Då en hjärtinfarkt kan påverka den sexuella hälsan (Ivarsson et al, 2009) är information och undervisning till kvinnan i den nya livssituationen av betydelse då det ger kunskap och ökad förmåga till empowerment (Evcili & Demirel, 2018; Ho & Fernández, 2006). Sjuksköterskan ansvarar för att lyfta ämnet sexuell hälsa, något som sjuksköterskan kan uppleva obekvämt (Özdemir & Akdemir, 2008). Patienten äger rätten över sin egen kropp samt har rätt till hälsofrämjande insatser för sexuell hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Bakgrund
Hjärtinfarkt som kronisk diagnos
En kronisk diagnos som hjärtinfarkt kan påverka kvinnan psykologisk och fysiologiskt genom t ex ångest, depression, fatigue, andfåddhet och smärta (Brink et al, 2008) och tidigare copingstrategier visar hur hon hanterar sin nya livssituation (Ho & Fernández, 2006). Copingstrategier behövs för att kunna hantera livet efter en kronisk diagnos. Livskvaliteten höjs genom socialt stöd, tilltro till sig själv samt problemorienterade copingstrategier, medan undvikande strategier kan sänka livskvaliteten (Fuochi & Foà, 2018) och livet förändras efter en hjärtinfarkt. En aspekt kan vara den sexuella hälsan som är en viktig del av kvinnans livskvalitet (Norekvål et al., 2007). Att vara sexuellt aktiv ökar kvinnornas livskvalitet (Lindau et al, 2007). Om kvinnan och hennes partner inte får adekvat information kan livskvalitén bli lidande (Norekvål et al., 2007). Enligt Doherty et al., (2011) ville patienter som drabbats av hjärtinfarkt diskutera den sexuella hälsans eventuella påverkan med sjuksköterskan. Patienterna undvek dock att ställa frågor gällande sin sexuella hälsa då de vad rädda för att skapa ett obekvämt samtal eller att ämnet inte skulle vara relevant för sammanhanget. Patienterna värderade sjuksköterskan högt och ville inte försätta någon sjuksköterska i en obekväm ställning. Personalutbildning, patienters bristande förmåga till att förstå, kunskap, kulturella svårigheter och språkproblem betraktas som hinder för vårdpersonalen att diskutera sexuella hälsoproblem med patienter som drabbats av hjärtinfarkt (Doherty et al., 2011).
Hjärt- och kärlsjukdom är en av de ledande dödsorsakerna i västvärlden (WHO,
2020) och år 2019 drabbades 24 300 personer av hjärtinfarkt i Sverige (Socialstyrelsen, 2020). Ungefär halva Sveriges befolkning består av kvinnor (SCB, 2020) och representerar ca 25 % av de som drabbas av hjärtinfarkt (Brink et al, 2002). Det är sex gånger vanligare att kvinnor över 85 år drabbas av hjärtinfarkt
jämfört med kvinnor i 60-årsåldern (Socialstyrelsen, 2019).
Stigande ålder tillsammans med riskfaktorer ökar utvecklingen av plack i kranskärlen. Med tiden kan plack brista och blodplättar bildar en trombos. Icke-modifierbara riskfaktorer är tidig menopaus, kön, ålder och ärftlighet. Det finns modifierbara riskfaktorer som exempelvis rökning, nutrition, högt blodtryck och diabetes mellitus. Patienter saknar i många fall kunskap om dessa riskfaktorer samt att det finns möjlighet att påverka dem (Fernandez et al., 2008) Varar syrebristen i hjärtat i mer än 15 minuter går hjärtmuskelcellerna i nekros. Var i hjärtat syrebristen sker och hur stort område den omfattar avgör hur stor skadan blir och risken för att dö. Det krävs ett snabbt ingripande för att minimera skadorna hos den drabbade då
2
vävnaden som gått i nekros inte är möjlig att ersätta. Läkningsprocessen efter en
hjärtinfarkt är ungefär sex till åtta veckor (Thygesen et al., 2018).
De klassiska debutsymtomen för hjärtinfarkt är plötsligt ihållande obehag, tryck och
smärta över bröstet vid vila eller ansträngning (Albarran at el., 2007). Den upplevda smärtan kan variera i intensitet och stråla ut mot vänster arm, nacke och rygg. Kvinnor kan uppleva fler symtom som strålande smärta mot underkäken, ångest, illamående,
andfåddhet samt kallsvettning(Ericson & Ericson, 2012). Skillnaderna kan medföra
att kvinnor söker vård i ett senare skede, då symtomen kan vara svåra att känna igen både av kvinnan och sjuksköterskan (Albarran at el., 2007).
Sexuell hälsa
Enligt World Health Organisation [WHO] (2006) är sexuell- och reproduktiv hälsa
samträttigheter som exempelvis sexualundervisning, integritet och frihet över sin
sexuella hälsa, ett område som avser hela befolkningen genom hela människans liv. Oavsett ålder, kön, könsidentitet eller funktionsförmåga är sexuell hälsa ett område som har betydelse för varje kvinnas välbefinnande, självkänsla, nära relationer, och är en av hälsans bestämningsfaktorer (WHO, 2006). Sexuell hälsa är inte enbart frånvaro av sjukdom, funktionsnedsättning eller skada utan omfattar flera dimensioner av människan såsom fysiska, emotionella, mentala och sociala dimensioner (WHO, 2006). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska alla människor ha rätt till vård på lika villkor. Hälso- och sjukvårdslagen ska uppfylla en allmän standard för mänskliga rättigheter och se till att vården är tillgänglig och av hög kvalitet (SFS 2017:30). Enligt WHO (2006) äger varje kvinna rätten över sin egen kropp samt de val hon gör kring sin sexuella hälsa. Kvinnan har rätt till insatser som främjar den sexuell hälsan som rådgivning, tillgång till preventivmedel och mödravård (WHO, 2006). En hjärtinfarkt kan påverka kvinnans sexuella hälsa (Özdemir & Akdemir, 2008). Socialstyrelsen (2018) har skrivit fram rekommendationer om rehabilitering efter en hjärtinfarkt, vilka är inriktade på fysisk aktivitet och rökstopp som kan förhindra ett återfall. I skriften saknas rekommendationer hur stöd och uppföljning kan ges till kvinnan efter en hjärtinfarkt.
Samtal och empowerment kring sexuell hälsa
Det saknas kunskap om sexuell hälsa hos personer som drabbas av hjärtinfarkt (Özdemir & Akademir, 2008). Det finns ett samband mellan tillfredsställelse med sitt sexliv och upplevelse av ångest efter en hjärtinfarkt hos både kvinnor och män (Steinke & Wright, 2006). Sexuell hälsa är en viktig del av livet och något som kan
skapa oro hos kvinnanefter en hjärtinfarkt (Zeydi et al.,
2016). Özdemir och Akdemir (2008) hävdar att vid ett inskrivningssamtal kan sjuksköterskan få en överblick av kvinnans liv och sexuella hälsa. Sjuksköterskor kan uppleva hinder, tidsbrist och okunskap i att ge råd och utbildning inom sexuell hälsa. Den bristande kunskapen kan innefatta att sjuksköterskeutbildningar inte ger någon grundläggande sexualundervisning och pedagogiskt tillvägagångssätt gällande ämnet sexuell hälsa (Özdemir & Akdemir, 2008). Ivarsson et al., (2009) beslyser att muntlig information om sexuell hälsa sällan ges till patienter oberoende av kön, medan 55 % får skriftlig information. Det vanligaste pedagogiska verktyget som används för att informera kvinnorna är broschyrer eller någon form av tryckt skrift. Sjuksköterskor lyfter sällan frågan om att parrelationen kan bli ansträngd efter den ena partnerns hjärtinfarkt, precis som de sällan lyfter frågan om sexuell hälsa vid det första
3
återbesöket. Partnern får sällan vare sig skriftlig eller muntlig information om sexuell hälsa efter partnerns hjärtinfarkt (Ivarsson et al., 2009). Sexuell hälsa kan vara ett tabubelagt ämne som kan medföra att sexuell hälsa inte tas upp med kvinnan och att det hålls i det fördolda. Dessa attityder kan speglas tillbaka på religion, moral och etiska värden hos människan (Özdemir & Akdemir, 2008). Sjuksköterskans bakgrund och erfarenhet speglar hur kunskap framförs (Pulvirenti et al., 2014). Det kan bli värderingar på sjuksköterskans agerande i hur hen tar upp ämnet sexuell hälsa med kvinnan och kan påverka hur kvinnan ser på sin sexuella hälsa efter sin hjärtinfarkt (Özdemir & Akdemir, 2008). Enligt Ivarsson et al., (2009) lyfts sällan sexuell hälsa och möjliga följder efter hjärtinfarkten av sjuksköterskan (Ivarsson et al, 2009). Efter hjärtinfarkten tog kvinnorna initiativ till samtal om sexuell hälsa med sin läkare och sjuksköterska i förhoppning om att få svar på sina frågor (Zeydi et al., 2016). Sjuksköterskor undvek att svara på frågor om sexualitet när patienten ställde dessa, utan hänvisade istället till läkaren (Özdemir & Akdemir, 2008). Sjuksköterskan behöver ha en inställning som främjar en omvårdnad präglat av empowerment. Med en öppen attityd från sjuksköterskan samt en vilja att sträva framåt och våga prata om tabubelagda ämnen, kan resultatet bli en säker och utvecklande vård som stärker kvinnan (Evcili & Demirel, 2018). Ho och Fernández (2006) hävdar också att sjuksköterskan har ett ansvar att inkludera kvinnan i situationer som kan komma att påverka välbefinnandet. Att vägleda kvinnan i hantering av situationen utifrån strategier och erfarenheter är en viktig del i empowerment. Kvinnans erfarenheter gällande sexuell hälsa kan vara skiftande, därmed bör sjuksköterskan
tillämpa ett bemötande samt undervisning som är tydligt och inte
värderande oberoende av kvinnans kultur och erfarenheter (Ho & Fernández, 2006). Enligt Pulvirenti et al., (2014) kan empowerment i ett vårdsammanhang se olika ut baserat på sjuksköterskans kunskap. Vården ska bygga på respekt för patientens autonomi och integritet (SFS 2014:821). Anpassar och inkluderar sjuksköterskan informationen till varje kvinnas känslor, tankar och värderingar, har kvinnan möjlighet att bearbeta informationen samt omvandla den till kunskap på ett begripligt och applicerbart sätt (Pulvirenti et al., 2014).
Enligt Özdemir och Akdemir (2008) välkomnar kvinnor samtal om sexuell hälsa med sjuksköterskan, trots det är det endast 22 % av kvinnorna som samtalat om sexuell hälsa med sin sjuksköterska. Det finns sjuksköterskor som hävdar att sexuell rådgivning inte bör vara inkluderat i sjuksköterskans profession (Özdemir & Akdemir, 2008). Enligt Evcili och Demirel (2018) kan bristande empowerment hos kvinnan gällande sexuell hälsa leda till sjukdomskris som sänkt självförtroende, självkänsla och försämring i de interpersonella relationerna. Det är viktigt att skapa rum för trygghet och öppenhet där kvinnorna finner en enkelhet att prata om sexuell hälsa. Enligt Ho och Fernández (2006) är det av betydelse att inkludera hela människan och dess dimensioner.
Empowerment
Enligt Pulvirenti et al., (2014) är kunskap inte enbart något som överförs från en person till en annan. Vårdrelationen ska genomsyra mötet mellan kvinnan och sjuksköterskan, där kvinnan bär på kunskap om sitt eget liv med sjukdomen och sjuksköterskan som har generell kunskap om sjukdomen. Därmed skapas en dialog där kunskap och erfarenheter utbyts och en ökad förståelse för kvinnan främjas, samtidigt som delaktighet blir en naturlig del i mötet. Genom empowerment ges utrymme för kvinnan att vara en i vårdteamet. Kvinnans förmåga till egenvård, välbefinnande och läkning förstärks om sjuksköterskan fokuserar på hälsa i lika stor omfattning som
4
sjukdomen. Kvinnor har resurser och förutsättningar för att ta kontroll över sin hälsa, och det bör sjuksköterskan ta vara på (Pulvirenti et al., 2014). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården till varje enskild individ anpassas i så stor utsträckning som möjligt tillsammans med kvinnan utifrån en helhetssyn. För att uppnå empowerment menar Pulvirenti et al., (2014) att kvinnan behöver ha förmåga till reflektion gällande behandlingseffekter, egenvårdsbeteende samt information om sjukdomsspecifik kunskap. Kvinnan behöver ha förståelse om vilka åtgärder som är rimligt att utföra samt bli bekräftad av sjuksköterskan utifrån ett holistiskt perspektiv. För att sjuksköterskan ska kunna ge det stöd kvinnan behöver till att fokusera på hälsa och inte endast sjukdom, behöver sjuksköterskan ha förståelse kring hur kvinnan tänker och ser på sin egenvård. Inom begreppet empowerment är lyssnandet en viktig del i omvårdnadsarbetet för sjuksköterskan. Med ett förhållningssätt som främjar samtalsteknik ges möjlighet för kvinnan att vara delaktig i sin vård (Pulvirenti et al., 2014). Enligt Ho och Fernández (2006) hävdar 98% av kvinnorna att sjuksköterskor och läkare bör ha ansvaret att samtala om sexuell hälsa efter en hjärtinfarkt. Enligt Evcili och Demirel (2018) är sjuksköterskan skyldig att ge undervisning kring situationer som kan komma att påverka den sexuella hälsan.
5
Syfte
Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse avsin sexuella hälsa efter hjärtinfarkt.
Material och metod
Design
En litteraturöversikt genomfördes med syftet att sammanställa litteratur som beskriver kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter hjärtinfarkt (Forsberg & Wengström, 2016). Litteraturöversikten genomfördes utifrån artiklar med kvalitativ metod, detta för att försöka skapa förståelse för kvinnors upplevelse (Henricson & Billhult, 2017). En induktiv ansats användes, vilket innebär en öppenhet för materialet och de fynd som gjordes (Friberg & Öhlén, 2017).
Urval och datainsamling
En informationssökning genomfördes vilket gav en översikt av kunskapsområdet och på så vis identifierades relevanta sökord som kunde svar på syftet. Databaserna CINAHL, Medline och PubMed användes för att söka relevanta artiklar. Överskådliga sökningar gjordes även i databaserna PsychInfo och Ageline, vilket inte gav några artiklar som inte återfanns i redan sökta databaser. Samtliga använda databaser är
akademiska och innehåller omvårdnadsforskning (Östlundh,
2017). Inklusionskriterier användes för att begränsa sökprocessen av antalet vetenskapliga artiklar. Inklusionskriterier var kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och var över 18 år. Sökningen begränsades ursprungligen till åren 2010–2020. På grund av få relevanta sökträffar utökades sökningen till åren från 2007 och framåt. Ytterligare en utökning gjordes som inkluderade artiklar från år 2000–2020. Samtliga artiklar skulle vara skrivna på engelska. Artiklarna skulle svara på syftet med
kvinnornasperspektiv som utgångspunkt. Artiklarna som valdes skulle innehålla ett
etiskt förhållningssätt och ha en kvalitativ ansats. På grund av få sökresultat
inkluderades även mixed methodtill resultatet, där användes enbart den kvalitativa
delen till resultatet. Inga länder exkluderades i sökningen.Ett ytterligare krav var att
artiklarna skulle vara peer reviewed, vilket betyder att utomstående forskare granskat
artiklarna utifrån en peer reviewprocess (Willman et al.,
2016). Exklusionskriterier var kvinnor som led av andra hjärtbesvär samt samsjuklighet. Synonyma sökord identifierades och användes i sökningen. I samtliga databaser kombinerades sökorden på olika sätt för att hitta lämpliga artiklar att använda i resultatet. De booleska termerna AND, som smalnar av sökningen, samt OR
som breddar sökningen användes i samtliga databaser (Östlundh, 2017).Sökorden
som användes i CINAHL var myocardial Infarction, MI, heart attack, sexuality,
intimacy, sexual health, lived experience, experience, women, woman, female, females, sexual behaviors, sexual intercourse och sexual activity. Totalt lästes 700
titlar och utav dessa lästes 119 abstrakt. Av dessa valdes fem ut för kvalitetsgranskning. Fyra av dessa artiklar användes i resultatet då de fick mellan 10
och 12 poäng i kvalitetsgranskningen. Sökorden som användes i Medline var
myocardial infarction, MI, heart attack, sexuality, intimacy, sexual health, lived experience, experience, women, woman, female och females. Totalt lästes 363 titlar
och utav dessa lästes tre abstrakt. Av dessa valdes två artiklar ut för kvalitetsgranskning. Två artiklar fick minst 10 poäng i kvalitetsgranskningen och
6
användes i resultatet. Sökorden som användes i PubMed var myocardial infarction,
MI, heart attack, sexuality, intimacy, sexual health, lived experience, experience, women och woman. Totalt lästes 29 titlar och utav dessa lästes fem abstrakt. Av dessa
valdes en ut för kvalitetsgranskning. Den artikeln fick 11 poäng i kvalitetsgranskningen och användes i resultatet. I första urvalet lästes titlarna för att ge en uppfattning om vilka artiklar som skulle kunna komma att lämpa sig för uppsatsen. Abstrakten lästes på de artiklar som ansågs lämpliga utifrån syftet, och de artiklar som uppfyllde syfte och inklusionskriterierna lästes i sin helhet.
En manuell sökning gjordes genom att gå igenom referenslistorna på alla hittills funna artiklar. Genom dessa sökningar framkom två artiklar som kvalitetsgranskades, båda användes i resultatet. Alla artiklar matades även in i Scpous för att hitta samtliga artiklar publicerade av författarna samt andra artiklar som refererat till respektive artikel. Samtliga artiklar använda till resultatet är granskade enligt Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolans granskningsprotokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod (Bilaga 3). I den första delen ska fyra frågor som beskriver studien besvaras med ja för att kunna gå vidare med kvalitetsgranskningen. I den andra delen ska åtta frågor rörande studiens kvalitet besvaras med ja eller nej samt en kontroll om artikelns resultat är relevant för syftet. Maxpoäng i kvalitetsgranskningen är 12 poäng. För att artikeln skulle inkluderas krävdes minst 10 poäng samt ett relevant resultat gentemot syftet.
Till resultatet användes nio artiklar (Bilaga 2). Av dessa artiklar var åtta kvalitativa och en mixed method. De länder som inkluderades var: Danmark, Italien, Spanien, Sverige, Turkiet och USA. Yngsta deltagare var 37 år och äldsta 81 år, med olika kulturella bakgrunder. Utav nio artiklar handlade fyra artiklar endast om kvinnor och fem artiklar lyfte båda könens upplevelser. I de artiklar som handlade om båda könen användes enbart delar om kvinnors upplevelse.
Dataanalys
Analysen genomfördes med utgångspunkt i Fribergs femstegsanalys (Friberg, 2017a), där analysarbetet syftade till att helheten delades upp för att komma fram till en ny helhet, ett resultat. I steg ett lästes samtliga artiklar enskilt av författarna flertalet gånger i syfte att skapa förståelse för artiklarnas innehåll. I steg två identifierades nyckelfynden i varje resultatartikels resultat genom markering av intressanta stycken. Nyckelfynden diskuterades författarna emellan för att skapa koncensus kring gjorda fynd. I steg tre skapades en schematisk sammanställning av varje artikels resultat. I steg fyra identifierades likheter och skillnader mellan de olika artiklarnas resultat genom att skriva in meningar från de olika artiklarna i ett word-dokument. Utifrån dessa skillnader och likheter skapades nya teman. I steg fem skapades en beskrivning av resultatet som hade sin grund i de teman som identifierades i tidigare steg (Friberg, 2017a).
Etiska överväganden
Forskningsetik regleras av två lagar i Sverige, Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) och Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) som syftar till att skydda den enskilda människan. Forskningsetiska överväganden ska enligt Kjellström (2017) göras innan påbörjandet av ett vetenskapligt arbete. Vetenskapliga arbeten på grundnivå är vanligtvis inte forskning och kräver ingen granskning av regional nämnd (Kjellström, 2017). Artiklarna granskades utifrån fyra
7
informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet, och
nyttjandekravet (WMA, 2018). Sammanfattningsvis innebär dessa krav att deltagarna ska ha tillgetts information på ett förståeligt sätt, där studiens upplägg, syfte och metod framgår. Deltagarna ska även ha fått information kring risker och frivillighet. Deltagarna ska ha godkänt sin delaktighet, och personuppgifterna ska ha avidentifierats samt vara otillgängliga för obehöriga. Insamlade data ska inte användas bortom annat än studiens ändamål (Medicinska forskningsrådet, 2000; WMA, 2018). Artiklar som inte uppfyllde kraven för etiska riktlinjer uteslöts. För att säkerställa att artiklarna var godkända prövades artiklarna med kvalitetsgransknings-protokollet (Bilaga 3). En förförståelse inom området fanns då författarna arbetat inom hjärtsjukvård och inte hört att frågan om sexuell hälsa lyfts. För att undvika att förförståelsen hindrar den nya kunskapens förståelse har reflektion och medvetenhet om tidigare kunskap och erfarenhet beaktas i bearbetningen av resultatet. Inget material har förvrängts, inte heller har artiklar exkluderats för att gynna ett redan tänkt resultat (Kjellström, 2017). Annat språk än författarnas modersmål anses vara en svaghet då risk för feltolkning finns. Ord översattes och diskuterades emellan författarna för att undvika ett felaktigt resultat (Polit & Beck, 2016).
8
Resultat
Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar och presenteras med hjälp av ett huvudtema och sex subteman. Resultatet visar att rädslan och oro för en ny hjärtinfarkt är genomgående i de studier som granskats. Huvudteman och subteman presenteras i figur 1.
Figur 1: I analysen framkommer följande huvudtema samt sex subteman som beskriver kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa efter hjärtinfarkt.
Rädsla och oro
Kvinnorna efterfrågade information om sexuell hälsa efter hjärtinfarkten, vilken upplevdes som bristfällig och resulterade i rädsla och oro hos kvinnorna. Även osäkerhet kring när de kunde återuppta sitt sexliv fanns, samt rädsla för hur kroppen skulle påverkas av sexuella aktiviteter. Kvinnor upplevde oftast en förändring kring sin självkänsla som påverkade den sexuella hälsan och försvårade relationen till partnern. Var partnern involverad i kvinnans känslor, behov och hade en förståelse för henne hjälpte detta kvinnan under återhämtningsprocessen.
Att sakna information
Kvinnorna upplevde (Abramsohn et al., 2013; López-Medina et al., 2016) osäkerhet då ingen muntlig information gavs om när ett aktivt sexliv kunde återupptas eller om
specifika symtom behövde uppmärksammas.En del kvinnor fick muntlig information
(Mosack & Steinke, 2009; Altiok & Yilmas, 2011) medan andra fick skriftlig via broschyrer (López-Medina et al., 2016; Søderberg et al., 2013). Trots detta upplevde kvinnorna bristfällig och tvetydlig information då svaren de efterfrågade inte gavs (Abramsohn et al., 2013; Sjöström-Strand et al., 2011). Kvinnorna upplevde att de behövde ta eget initiativ till samtal om sexuell hälsa med sjuksköterskan, om ämnet
Rädsla och oro
Att sakna information Att vara rädd för att återinsjukna Att vara rädd för fysisk kontakt Att sakna tilltro till sig
själv Att kommunicera med partnern Att ha behov av närhet
9
överhuvudtaget skulle lyftas. Bristfällig information skapade en känsla av osäkerhet och rädsla som speglade hur kvinnan såg på sin sexuella hälsa i form av relationer och självkänsla (Abramsohn et al., 2013). Kvinnorna var obekväma att samtala om deras sexuella hälsa med sjuksköterskan, men uppskattade när frågan blev ställd (Simeone et al., 2020).
Att vara rädd för att återinsjukna
Ett hinder för kvinnors upplevelse av god sexuell hälsa var rädsla (Søderberg et al., 2013; Altiok & Yilmas, 2011). Rädslan bestod i osäkerhet kring hur och när kvinnorna kunde återuppta sitt sexliv (Søderberg et al., 2013) och de bar på en rädsla för att drabbas av en ny hjärtinfarkt i samband med sexuella aktiviteter (Altiok & Yilmas, 2011). En direkt rädsla för en andra hjärtinfarkt beskrevs (Johansson Sundler et al., 2009; López-Medina et al., 2016) och kvinnorna oroade sig även för att upphetsningen i samband med sexuella aktiviteter skulle vara en påfrestning på hjärtat och leda till döden (Altiok & Yilmaz, 2011; Mosack & Steinke, 2009). Det fanns en rädsla hos kvinnorna för att avlida under samlag då de hört om verkliga fall från bekanta (López-Medina et al., 2016; Abrahamson et al., 2013). De undvek risker då oron över vad som kunde hända med deras hjärtan var för påtaglig. Kvinnorna menar också att de upplevde rädsla för orgasm, att det kan vara en utlösande faktor för en ny hjärtinfarkt (Steinke et al., 2015). Rädslan som kvarstod påverkade den sexuella hälsan negativt genom minskad frekvens och förändrat deltagande i sexuella aktiviteter (López-Medina et al., 2016). Att ligga på rygg upplevdes obehagligt eftersom det gav tryck över bröstet och oron det skapade resulterade i att hjärtat slog snabbare (Abramsohn et al., 2013). Den ökande mängden läkemedel kvinnorna behövde ökade oron för hälsan, vilket bidrog till försämrad sexuell hälsa genom minskad lust (Steinke et al., 2015). Enligt Søderberg et al., (2013) menar kvinnorna att det är svårt att applicera livet innan hjärtinfarkten direkt på livet efter hjärtinfarkten.
Att vara rädd för fysisk kontakt
Kvinnorna upplevde minskad lust till sexuell aktivitet med sin partner (Steinke et al., 2015). Ursäkter som huvudvärk och trötthet framfördes när orsaken egentligen handlade om rädsla för eventuella komplikationer som sexuell aktivitet kunde utlösa. Kvinnorna upplevde sig hamna i en ond cirkel där tanken på närhet med sin nuvarande partner eller en ny partner, för de som levde ensamma, skapade stress och emellanåt depression (Simeone et al., 2020). Känslan och lusten hade minskat jämfört med hur kvinnornas sexuella lust var innan hjärtinfarkten (Steinke et al., 2015). Upplevelse av rädsla blev ett hinder för att fysiskt närma sig sin
partner (Søderberg et al., 2013; Simeone et al., 2020; Abramsohn et al.,
2013), eftersom det kunde leda till förväntningar hos partnern som kvinnorna inte kände sig bekväma med att infria (Søderberg et al., 2013; Mosack & Steinke., 2009). Kvinnorna hävdade att de inte alltid medvetet avstår från sex, utan att de gärna hade velat vara sexuellt aktiva med sin partner (Steinke et al., 2015). Fysisk kontakt kunde bli en påminnelse om att den sexuella relationen inte fungerade som önskvärt, vilket blev en ond spiral. En känsla av disharmoni i relationen kunde, enligt kvinnorna, uppstå om den sexuella hälsan inte bejakas tillsammans med partnern (Søderberg et al., 2013). Den sexuella hälsa upplevdes som ansträngd, då den fysiska kontakten blev ett stresspåslag och det förekommer att kvinnor lever med posttraumatiskt stressyndrom (Søderberg et al., 2013). López-Medina et al. (2016) fann att kvinnornas rädsla minskade med tiden, dock fanns en ständig påminnelse kvar som påverkade livskvalitén och resulterade i försämrad sexuell hälsa.
10
Att sakna tilltro till sig själv
Kvinnorna upplevde en försämrad självkänsla efter hjärtinfarkten (Mosack & Steinke, 2009; Johansson Sundler et al., 2009) samt en förändrad syn på sin sexuella hälsa (Johansson Sundler et al., 2009). Den försämrade självkänslan och synen på den sexuella hälsan fanns kvar i minst fem år efter hjärtinfarkten (Sjöström-Strand et al., 2011). Att komma tillbaka till livet efter hjärtinfarkten menar kvinnorna var svårt (Søderberg et al., 2013; Johansson Sundler et al., 2009). Enligt Sjöström-Strand et al., (2011) upplevde kvinnorna lägre tillit till sig själva och sin egen kropp, vilket medförde begränsningar som isolering i relation till sin sexuella hälsa. Ilska blev ett uttryck för ensamheten, inaktiviteten och rädslan som kvinnorna bar på efter hjärtinfarkten (Johansson Sundler et al., 2009). Kvinnorna upplevde att det var de själva som förändrats och visste inte hur de skulle arbeta vidare med de emotionella känslorna (Simeone et al., 2020).
Att kommunicera med partnern
Relationen till partnern gav utbyte av trygghet, närhet och samtal som genererade i öppenhet, detta gav kvinnorna mod att återgå till ett aktivt sexliv (Johansson Sundler et al., 2009). Kvinnorna upplevde stärkt självkänsla och en förbättrad sexuell hälsa under återhämtningen efter hjärtinfarkten med stöd av sin
partner (Johansson Sundler et al., 2009; Sjöström-Strand et al.,
2011). Kommunikationen med partnern hade betydelse för kvinnan vilket också främjat den sexuella hälsan (Mosack & Steinke, 2009; Johansson Sundler et al., 2009). Johansson Sundler et al., (2009) menar vidare att kvinnor som drabbats av en hjärtinfarkt får påverkan på hela livssituationen. Partnern behöver kunna förstå och ge trygghet, samt skapa rum för de känslor som finns hos kvinnan (Johansson Sundler et al., 2009). Det fanns också de relationer som präglades av missförstånd och undanflykter gällande den sexuella hälsan. Kvinnorna kunde uppleva att partnern inte förstod och kunde respektera den rädsla hon bar på efter hjärtinfarkten. En känsla av skam och skuld kunde uppstå hos kvinnan jämtemot sin partner då partnern upplevde ett svek om kvinnan pratade med en sjuksköterska om deras sexliv (Søderberg et al.,
2013).
Att ha ett behov av närhet
Kvinnor kunde också uppleva att sexuella aktiviteter inte hade negativ effekt på hjärtat så länge kvinnan själv valt det och upplevde njutning (López-Medina et al., 2016). Närheten och omsorgen från partnern blev mer betydelsefull än innan hjärtinfarkten och samlag var inte alltid nödvändigt för kvinnan (Søderberg et al., 2013; Johansson Sundler et al., 2009). Närheten fick spela stor roll i uttrycket av kärlek samt hur kvinnan upplevde trygghet i sin sexuella hälsa. När känslan av meningsfullhet och vilja gick hand i hand upplevde kvinnorna att sexlivet blev meningsfullt och rädslan blev inte påtaglig (Johansson Sundler et al., 2009). Enligt Altiok och Yilmas (2011) upplevde kvinnorna sex som en intim stund med sin partner där respekt och kärlek delades. Vaginal penetration och ömsesidig onani efter hjärtinfarkten upplevdes ge en känsla av trygghet och kontroll (Steinke et al., 2015). Efter hjärtinfarkten kunde kvinnorna ha en känsla av att kärleks- och sexlivet fått nytt liv och detta gav kvinnorna självförtroende och skapade mening i deras liv (Johansson Sundler et al., 2009; Abramsohn et al., 2013).
11
Diskussion
Metoddiskussion
Trovärdighet
Metoden litteraturöversikt ansågs lämplig till denna uppsats då den på ett överskådligt sätt kunde sammanställa tidigare publicerad forskning till en ny helhet (Segesten, 2017). Då syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa, ansågs kvalitativ metod lämplig för att besvara syftet (Henricson & Billhult, 2017). Genom att inkludera kvinnor i olika åldrar som drabbats av hjärtinfarkt blev variationen bredare gällande kvinnornas upplevelser vilket stärker trovärdigheten (Henricson & Billhult, 2017). Under arbetsprocessen framkom att även kvantitativa artiklar kunnat svara till syftet, då en djupare förståelse för kvinnornas upplevelse önskades ansågs kvalitativ metod vara mest lämplig. Genom sökningar i olika databaser fanns möjlighet att finna en bredd på infallsvinklar. Att söka i både CINAHL och Medline som har omvårdnad som huvudämne stärker trovärdigheten då chansen för att finna relevanta artiklar ökade (Henricson, 2017). Svårigheter med att hitta tillräckligt material till resultatet uppstod under processen. För att säkerställa sökordens relevans samt val av databaser kontaktades bibliotekarie på Högskolebiblioteket Jönköping som kunde bekräfta rätt tillvägagångssätt. Endast nio kvalitativa artiklar fanns att tillgå som hade kvinnan i fokus och hennes upplevelse relaterat till sexuell hälsa. Från diskussion med handledare samt examinator och egen bedömning ansågs dessa nio artiklar kunna svara på syftet. En artikel publicerad år 2020 fanns, vilket var positivt då slutsatser kunnat dras kring utveckling inom området.
Pålitlighet
En diskussion fördes mellan författarna om huruvida förförståelse om hjärtinfarkt fanns, vilket visade sig fanns då samtliga arbetat på hjärtavdelning. Detta kan ha haft betydelse då författarna undermedvetet läst artiklarna utifrån tidigare erfarenhet och kan ses som en svaghet för den datainsamling som gjordes och hur
resultatartiklarna förstods.Förförståelse är viktigt att diskutera inom gruppen för att
undvika påverkan på resultatet (Forsberg & Wengström, 2016). Genom att vara öppen för det som framkommit i samtliga lästa resultatartiklar och inte utesluta någon artikel har ett tänkt resultat inte gynnats (Kjellström, 2017). Ett tydligt beskrivet tillvägagångssätt i metoddelen ansågs vara en styrka (Henricson, 2017). Samtliga vetenskapliga artiklar använda i resultatet har granskats genom Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolans granskningsprotokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod för att stärka att artiklarna höll god kvalitet (Bilaga 3). Resultatartiklarna granskades enskilt och sedan gemensamt för att säkerställa artiklarnas kvalitet vilket stärker pålitligheten (Henricson, 2017). Poängavdrag gavs till resultatartiklarna på grund av bristande diskussion av kvalitetsbegrepp samt bristande beskrivning av vald kvalitativ metod, därav resultatartiklar med endast 10 poäng. Resultatartiklarna har lästs av samtliga författare, först enskilt för att sedan diskuteras gemensamt för att säkerställa att artiklarnas innehåll uppfattats likvärdigt, vilket stärker pålitligheten (Friberg, 2017b). Resultatartiklarna som belyste båda könens upplevelse lästes noga och separerades för att inte förväxlas och få ett felaktigt resultat. Att utgå från Fribergs femstagsanalys (Friberg, 2017a) underlättade processen av skapandet av teman och utformningen av resultatet. Att använda så få artiklar som nio kan påverka resultatet i form av ett smalare resultat eftersom mängden tillgänglig data var begränsad. Syftet ansågs vara så angeläget att
12
uppsatsen skulle skrivas trots detta. Ett bredare syfte hade möjligtvis använts för att få fler träffar på vetenskapliga artiklar och därmed ett mer innehållsrikt resultat. Med hjälp av vald metod där bland annat upplevelse av rädsla och oro kopplad till den sexuella hälsan framkommit anses syftet vara besvarat. Eftersom resultatartiklarna var på annat språk än författarnas modersmål diskuterades innebörden av innehållet författarna emellan vid osäkerhet för att undvika ett missvisande resultat. Annat språk än författarnas modersmål anses alltid vara en svaghet på grund av risken för felaktig översättning (Polit & Beck, 2017).
Överförbarhet
Artiklar från flera länder visade sig vara relevanta och anses vara en styrka då kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter hjärtinfarkt kan speglas ur ett globalt perspektiv. En beaktning som bör tas är att resultatartiklarna undersökte kvinnorna vid skilda
tillfällen efter hjärtinfarkten,vilket kan resultera i att upplevelserna av sexuell hälsa
påverkas. Hänsyn bör också tas till att kvinnorna från resultatartiklarna representerades med varierad ålder och kulturell bakgrund. Till exempel lyfte studien från Turkiet sexuell hälsa som något tabubelagt som inte bör diskuteras, inte ens med partnern. Kvinnor världen över lever under olika kulturella betingelser som kan påverka deras sexuella hälsa. Även inom samma land förekommer en mängd olika kulturer.
Resultatdiskussion
Resultatet visar att kvinnor saknar information kring sin sexuella hälsa och det resulterar i en rädsla som många kvinnor lever och styrs av. Rädslan påverkar relationen till partnern samt tilltron till sig själv. Enligt Özdemir och Akdemir (2008) finns en kunskapsbrist om sexuell hälsa hos kvinnor efter en hjärtinfarkt. Vården ska individanpassas (SFS 2017:30), vilket kan bidra till att missförstånd och otydligheter undviks för dessa kvinnor. Bergeron et al., (2017) visar att kvinnors sexuella beteenden, drift och behov kvarstår, det försvinner inte bara för att kvinnan drabbats av en sjukdom som påverkar den sexuella hälsan. En skillnad som författarna till uppsatsen påträffade var hur rädslan för vissa kvinnor kunde bli så påtaglig att kvinnan valde att nästan helt avstå från sexuella aktiviteter med sin partner, medan vissa inte lät rädslan komma nära och påverka. Teorin empowerment som Pulverinti et al.,
(2014) beskriver skulle kunna användas för att minska kvinnors rädsla och oro. Det
som kan ses utifrån annan forskning är att upplevelserna om den sexuella hälsan är liknande, oavsett om kvinnan drabbats av hjärtinfarkt eller till exempel bröstcancer (Brännström et al., 2014; Usta & Gokcol, 2017). Empowerment blir då ett lämpligt redskap att applicera oavsett kvinnans sjukdom för att lyfta och stärka henne i den situation hon befinner sig i (Pulvirenti et al., (2014).
Trots att forskning från flera länder har belysts i resultatet visar de på liknande resultat. Usta och Gokcol (2017) precis som Winch et al., (2015) visar att kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer också fick en påverkan på sin sexuella hälsa. Även denna patientgrupp saknade information kring sin sexuella hälsa samt hur de kunde förhålla sig till sin partner efter insjuknandet i hjärtinfarkt. I litteraturöversikten framkom att kommunikation med partnern var en faktor som stärkte kvinnors upplevelse av sexuell hälsa, något som även Winch et al., (2015) bekräftar. Enligt Eroglu och Yuntem (2019) fanns det brister i att ge information till kvinnor om sexuell hälsa efter att de drabbats av bröstcancer, något som också visade sig i föreliggande studie. Däremot framkom det att kvinnor som drabbats av bröstcancer som fick frågor av sjuksköterskan kring sexuell hälsa inte ville prata om detta
13
ämne (Eroglu & Yuntem, 2019). Winch et al., (2015) fann att nästintill inga kvinnor hade samtalat med vårdpersonal om hur den sexuella hälsan kunde påverkas efter en hjärtinfarkt.
I föreliggande litteraturöversikt användes empowerment för att se om sjuksköterskan inkluderade kvinnan utifrån en förmåga att reflektera och förstå behandlingseffekter, egenvårdsbeteende samt information. En viktig del för sjukvården är att skapa trygghet och förutsättningar för varje kvinna att uppleva empowerment (Pulvirenti et al., (2014). Om empowerment använts i omvårdnaden och mötet med kvinnorna kan det leda till minskad rädsla och osäkerhet, då resultatet tyder på att kvinnan inte har fått de verktyg till att förstå behandlingseffekter, egenvårdsbeteende och information hon behövde. En annan observation som gjordes utifrån resultatet var att kvinnorna levde tillsammans med en partner, vilket var positivt då kvinnan kunde få stöd från hen. Det fanns även kvinnor med i resultatet som levde själva och det är oklart vem som ger stöd till dessa kvinnor. Om sjukvården erbjuder samtal och reflektion, och möter kvinnan utifrån ett empowermentperspektiv, kan det finnas möjlighet till bibehållen sexuell hälsa hos dessa kvinnor.
Slutsatser
I litteraturöversikten har det framkommit att kvinnor upplever begränsningar i sin sexuella hälsa efter en hjärtinfarkt. Varför kvinnor upplever begräsningar handlar främst om bristande eller felaktig information från sjukvården. Det finns osäkerhet kring vems ansvaret är att informera om sexuell hälsa efter en hjärtinfarkt vilket leder till att rädsla och oro är något som kvinnor lämnar sjukhuset med idag. Kvinnor önskar mer stöttning och rådgivning från sjukvården än vad som ges idag, och resultatet visar att störst stöd finner kvinnorna hos sin partner. Vikten av att som sjuksköterska våga lyfta ämnet sexuell hälsa framkom i resultatet och är något som behöver utvecklas för att hjälpa kvinnan under återhämtningsprocessen.
Kliniska implikationer
Forskning inom området finns, däremot behövs det mer för att få en bredare och djupare bild av kvinnors upplevelser både i Sverige och över hela världen för att kunna ge god och anpassad omvårdnad. Kunskapen hos sjuksköterskor gällande sexuell hälsa behöver förbättras för att en adekvat behandling ska kunna ges till kvinnorna. Vidare behöver sjuksköterskor ges mer gynnsamma förutsättningar för att kunna identifiera kvinnans resurser och förmåga till egenvård. Det behövs en förändring i form av kommunikation som kan leda till minskat livslidande för kvinnan. Det är många frågor som i nuläget inte går att få svar på men som vi kommer bära med oss in i vårt arbete som sjuksköterskor. Kvinnornas upplevelse av sin sexuella hälsa kan förändras om de får tydlig och tillräcklig information från sjukvården. Med mer adekvat information till kvinnan och ett perspektiv som främjar deltagande i egenvård kan kvinnans rädsla och oro minskas. Att ge vårdpersonal tydliga riktlinjer inom sexuell hälsa är också något som kan hjälpa vårdpersonal att bli mer säker och generera i tydligare information till kvinnorna. Förhoppningen med denna litteraturöversikt är att förmedla medvetenhet om hur den sexuella hälsan påverkas efter en hjärtinfarkt. Att vara medveten och lyhörd i samtal med kvinnor gällande deras sexuella hälsa och att våga fråga, är betydelsefullt.
14
Referenser
Artiklar med * ingår i resultatet
*Abramsohn, E. M., Decker, C., Garavalia, B., Garavalia, L., Gosch,
K., Harlan K. M., Spertus, J. A., & Stacy T. L. (2013). “I’m Not Just a Heart, I’m a Whole Person Here”: A Qualitative Study to Improve Sexual Outcomes in Women With Myocardial Infarction. Journal of the American Heart
Association, 2(4), e000199–n/a. https://doi.org/10.1161/jaha.113.000199
Albarran, J. W., Clarke, B. A., & Crawford, J. (2007). ‘It was not chest pain really, I can’t explain it!’ An exploratory study on the nature of symptoms experienced by women during their myocardial infarction. Journal of Clinical Nursing,
16(7), 1292–1301. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.01777.x
*Altıok, M., & Yılmaz, M. (2011). Opinions of Individuals Who have had Myocardial Infarction About Sex. Sexuality & Disability, 29(3), 263–
273. https://doi.org/10.1007/s11195-011-9217-5
Bergeron, C. D., Goltz, H. H., Szucs, L. E., Reyes, J. V., Wilson, K. L., Ory, M. G., & Smith, M. L. (2017). Exploring sexual behaviours and health communication among older women. Health Care for Women International, 38(12), 1356–
1372. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1080/07399332.2017.1329308
Brink, E., Brändström, Y., Cliffordsson, C., Herlitz, J., & Karlsson, B. W.
(2008). Illness consequences after myocardial infarction: problems with physical functioning and return to work. Journal of Advances Nursing, 64(6), 587-594. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2008.04820.x
Brink, E., Karlson, B., &., Hallberg, L. (2002). Health experiences of first-time myocardial infarction: Factors influencing women’s and men’s health-related quality of life after five months. Psychology, Health & Medicine, 7(1), 5– 16. https://doi.org/10.1080/13548500120101522
Brännström, M., Kristofferzon, M-L., Ivarsson, B., Nilsson, U., Svedberg, P., & Thylén, I. (2014). Sexual Knowledge in Patients With a Myocardial Infarction and Their Partners. The Journal of Cardiovascular Nursing, 29(4), 332-339. https://doi.org/10.1097/JCN.0b013e318291ede6
Doherty, S., Byrne, M., Murphy, A. W., & McGee, H. M.
(2011). Cardiac rehabilitation staff views about discussing sexual issues with co ronary heart disease patients: A national survey
in Ireland. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(2), 101– 107. https://doi.se/10.1016/j.ejcnurse.2010.05.002
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad,
behandling. Studentlitteratur.
Eroglu, N., & Yuntem, A. (2019). Determination of Factors Affecting Sexual Life Changes in Women with Breast Cancer. International Journal of
15
Evcili, F. & Demirel, G. (2018). Patient´s Sexual Health and Nursing: A Neglected Area. International Journal of Caring Sciences, 11(2), 1282–1288.
Fernandez, R., Salamonson, Y., Griffiths, R., Juergens, C., & Davidson, P. (2008). Awareness of risk factors for coronary heart disease following interventional cardiology procedures: a key concern for nursing practice. International
Journal of Nursing Practice, 14(6), 435-442.
https://doi.org/10.1111/j.1440-172X.2008.00717.x
Fuoci, G., & Foà, C. (2018). Quality of life, coping strategies, social support and self-efficacy in women after acute myocardial infarction: a mixed methods approach. Scandinavian Journal of Caring Science, 32(1), 98-107. https://doi.org/10.1111/scs.12435
Folkhälsomyndigheten. (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
(SRHR).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell-halsa-hivprevention/srhr/
Folkhälsomyndigheten. (2019) Vad är en folksjukdom?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-folksjukdomar/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier –
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Natur och
kultur.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (s. 129–140) Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för
uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–
152).Studentlitteratur.
Friberg, F & Öhlén, J. (2017). Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad (s. 301–323) Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson, (Red). Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411–420).
Studentlitteratur.
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson, (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. (s. 111–119). Studentlitteratur.
Ho, T., & Fernández, M. (2006). Patient’s sexual health: do we care enough? Journal
of Renal Care, 32(4), 183–186.
16
Ivarsson, B., Fridlund, B., & Sjöberg, T. (2009). Information from health care professionals about sexual function and coexistence after myocardial
infarction: A Swedish national survey. Heart & Lung - The Journal of Acute
and Critical Care, 38(4), 330–
335. https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2009.01.001
*Johansson Sundler, A., Dahlberg, K., & Ekenstam, C. (2009). The Meaning of Close Relationships and Sexuality: Women’s Well-Being Following a Myocardial Infarction. Qualitative Health Research, 19(3), 375–
387. https://doi.org/10.1177/1049732309331882
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson, (Red.) Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57–77).
Studentlitteratur.
Lindau, S. T., Schumm, L. P., Laumann, E. O., Levison, W., O’Muircheartaigh, C. A., Waite, L. J. (2007). A study of sexuality and health among older adults in the United States. New England Journal of Medicine, 357(8), 762-774. https://doi.org/10.1056/NEJMoa067423
*López-Medina, I. M., Gil-García, E., Sánchez-Criado, V., & Pancorbo-Hidalgo, P. L. (2016). Patients´Experiences of Sexual Activity Following Myocardial
Ischemia. Clinical Nursing Research, 25(1), 45-66. https://doi.org/10.1177/1054773814534440
Medicinska forskningsrådet. (2000). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. http://infovoice.se/fou/bok/diverse/etik2000.pdf *Mosack, V. & Steinke, EE. (2009). Trends in Sexual Concerns After Myocardial
Infarction. The Journal of Cardiovascular Nursing, 24(2), 162-170. https://doi.org/10.1097/JCN.0b013e318197aaa1
Norekvål, W., Wahl, A., Fridlund, Bengt., Nordrehaug, J., Wentzel-Larsen & Hanestad, B.
(2007). Quality of life in female myocardial infarction survivors:
a comparative study with a randomly selected general female population cohor t. Health and Quality of Life Outcomes, 5(1), 58–
58. https://doi.org/10.1186/1477-7525-5-58 Polit, D., & Beck, C. (2017). Nursing research : generating
and assessing evidence for nursing practice. Wolters Kluwer.
Pulvirenti, M., McMillan, J., & Lawn, S. (2014). Empowerment, patient centred care and self-management. Health Expectations, 17(3), 303-310.
https://doi.org/10.11111/j.1369-7625.2011.00757.x
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F, Friberg. (Red). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.105-108). Studentlitteratur.
17
SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser
människor. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SFS 2014:821. Patientlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 SFS 1998:204 Personuppgiftslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
*Simeone, S., Guillari, A., Pucciarelli, G., Stile, F., Gargiulo, G., Esposito, M., Alvaro, R., & Rea, T. (2020). Sexual Health After Acute Myocardial Infarction:
The Lived Experience of Women During the First-Year Post Discharge. Sexuality and Disability, 38(3), 547–560.
https://doi.org/10.1007/s11195-020-09627-2
*Sjöström-Strand, A., Ivarsson, B. & Sjöberg, T. (2011). Women’s experience of a myocardial infarction: 5 years later. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
25(3), 459-466. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2010.00849.x
Statistiska Centralbyrån, SCB (2020). https://scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård: Stöd för styrning och ledning. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf
Socialstyrelsen. (2020). Statistik om hjärtinfarkter 2019.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-12-7060.pdf
Steinke, E E., Wright, D W. (2006). The role of sexual satisfaction, age, and cardiac risk factors in the reduction of post-MI anxiety. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 5 (2006) 190 –
196. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2005.12.002
*Steinke, E E., Mosack, V., & Hill, T. J. (2015). Change in sexual activity after a cardiac event: the role of medications, comorbidity and psychosocial factors.
Applied Nursing Research, 28(3), 244-250.
https://doi.org/10.1016/j.apnr.2015.04.011
*Søderberg, L. H., Johansen, P. P., Herning, M., & Berg, S. K. (2013). Women’s experiences of sexual health after first-time myocardial infarction. Journal of
18
Clinical Nursing, 22(23–24), 3532–3540. https://doi.org/10.1111/jocn.12382
Thygesen, K., Alpert, J., Jaffe, A., Chaitman, B., Bax, J., Morrow, D., & White, H. (2018). Fourth universal definition of myocardial infarction. European Heart
Journal, 40(3), 237-269. https://doi.org/10.1016/j.jacc.2018.08.1038
Usta, O. Y., & Gokcol, D. (2017). Sexual Dysfunction in Women with Breast Cancer Receiving Chemotherapy. International Journal of Caring Sciences, 10(3), 1439–1446.
Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C., Nilsson, R., % Sandström, B. (2016).
Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Studentlitteratur.
Winch, C., Sherman, K., Koelmeyer, L., Smith, K., Mackie, H., Boyages, J., Winch, C. J., Sherman, K. A., Koelmeyer, L. A., & Smith, K. M. (2015).
Sexual concerns of women diagnosed with breast
cancer-related lymphedema. Supportive Care in Cancer, 23(12), 3481– 3491. https://doi-org/10.1007/s00520-015-2709-6
World Health Organisation [WHO]. (2006). Defining Sexual Health.
https://www.who.int/reproductivehealth/publications/sexual_health/definin g_sexual_health.pdf?ua=1
World Health Organisation [WHO]. (2020). World Health Statistics 2020.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/332070/9789240005105-eng.pdf
World medical association. (2018). WMA declarations of Helsinki – Ethical
Principles for Medical Research Involving Human Subjects.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Zeydi, A. E., Sharafkhani, M., Armat, M. R., Gould, K. A., Soleimani, A., & Hosseini, S. J. (2016). Women’s Sexual Issues After Myocardial Infarction: A Literature Review. Dimensions of Critical Care Nursing, 35(4), 195–
203. https://doi.org/10.1097/DCC.0000000000000187
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats -
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–
82). Studentlitteratur.
Özdemir, L. & Akdemir, N. (2008). Nurses’ knowledge and practice involving patients’ resuming sexual activity following myocardial infarction:
implications for training. Australian Journal of Advanced Nursing, 26(1), 42– 52.
Bilagor
Bilaga 1
Sökmatris
Begränsningar: Peer-review, 2000-2020, English language
Databas: CINAHL Sökning: 2020-05-18 Träffar Lästa titlar Lästa abstract Kvalitets -granska de Till resultat myocardial infarction AND lived experience AND woman 26 26 8 2 2
myocardial infarction AND sexua lity AND women
30 30 10 2 2 Sökning: 2020-10-26 Sexuality OR Intimacy OR Sexual health
AND Women AND Lived experie nce
127 127 45 0 0
Seuxality OR Intimacy OR Sexual health AND Myocardial in farction OR MI OR Heart attack
120 114 27 0 0
Seuxality OR Intimacy OR Sexual health AND women AND Myocardial infarction OR MI OR Heart attack
45 42 13 0 0
Seuxality OR Intimacy OR Sexual health AND women AND Lived Experience AND Myocardi al infarction OR MI OR Heart attack 1 1 1 1 0 Sökning: 2020-11-03
lived experience AND myocar dial infarction
18 18 2 2 0
myocardial infarction AND sexual health
52 52 3 3 0
myocardial infarctio AND inti macy AND woman
Woman AND heart attack or myocardial infarction AND sexuality
24 24 2 2 0
womans sexuality AND MI 14 14 0 0 0
womans sexual health after a myocardial infarction 50 28 2 0 0 Sökning: 2020-11-13 Seuxality OR Intimacy OR Sexual health AND women OR fe male OR woman OR females AN D Myocardial infarction OR MI OR Heart attack
109 109 0 0 0
myocardial infarction or heart attack
AND women or female or wo man or females AND lived exp erience
36 36 1 0 0
myocardial infarction or heart attack
AND women or female or wo man or females AND
sexual activity or sexual behaviors or sexual intercourse or
sexual behaviours or sexuality or intimacy
74 74 4 0 0
Begränsningar: 2000-2020, English language, Age 19+
Databas: Medline Sökning: 2020-10-28 Träffar Lästa titlar Lästa abstract Kvalitets -granska de Till resultat Sexuality OR Intimacy OR
Sexual health AND women A ND Lived Experience AND My ocardial infarction OR MI OR Heart attack
2 2 0 0 0
Sexuality OR Intimacy OR Sexual health AND women A ND Myocardial infarction OR MI OR Heart attack
486 50 3 2 2
Sökning:
myocardial infarction AND experience AND woman
8 8 0 0 0
life experiences or lived experience AND heart attack or myocardial infarction AND woman
2 2 0 0 0
life experiences AND hearth attack AND woman
1 1 0 0 0
Sökning: 2020-11-13
Sexuality OR Intimacy OR Sexual health AND women OR fe male OR woman OR females AN D Myocardial infarction OR MI OR Heart attack
723 300 0 0 0
Begränsningar: 2000-2020, English language
Databas: PubMed
Sökning:
2020-10-28 Träffar Lästa titlar Lästa abstract
Kvalitets -granska de Till resultat Seuxality OR Intimacy OR
Sexual health AND women A ND Lived Experience AND My ocardial infarction OR MI OR Heart attack
32 12 5 1 1
Sökning:
2020-11-03
experience AND myocardial in farction AND woman
71 17 0 0 0
Begränsningar: Peer-review, 2000-2020, English language
Databas: Psykinfo Sökning: 2020-11-12 Träffar Lästa titlar Lästa abstract Kvalitets-granskade Till resultat Seuxality OR Intimacy OR Sexual health AND women OR female OR woman OR f emales AND Myocardial in farction OR MI
OR Heart attack
Begränsningar: 2000-2020, English language
Databas: Ageline Sökning:
2020-11-12 Träffar Lästa titlar Lästa abstract Kvalitets-granskade Till resultat
Sexuality OR Intimacy OR Sexual health AND women OR female OR woman OR f emales AND Myocardial in farction OR MI
OR Heart attack
Bilaga 2 Artikelmatris Författare/ År/Land Bo kstavsordni ng
Titel Syfte Metod Delt
agar e Resultat Kvalit etsgra nskni ngspo äng Abramsohn, E. M., Decker, C., Garavalia, B., Garavalia, L., Gosch, K., Krumholz, H. M., Spertus, J. A.,
& Tessler Lind au,
S./2013/USA
“I’m Not Just a Heart, I’m a Whole Person Here”: A Qualitative Study to Improve Se xual Outcome s in Women With Myocard ial Infarction Denna studie syftar till att mer fullständigt förstå kvinnlig sexuell återhämtning efter en hjärtinfarkt och informera om utformningen av en evidensbasera d strategi för att förbättra kvinnlig sexuell hälsa efter hjärtinfarkt. Kvalitativ studie, deltagarna rekryterade s från en databas med respondent er från en kvantitia tiv studie. 17 kvinn or Kvinnorna önskade att deras kardiolog skulle prata sexuell hälsa med dem, vilket resulterade i tre teman; behov av integritet, personcentreri ng och information om när sex var säkert igen efter hjärtinfarkt 10 poä ng.Bes krev ej etisa st ällning stagan den samt m etoden diskute ras ej om samtlig a kvalitet ssäkrin gsbegr epp. Altiok, M., & Yılmaz, M./2011/Turk iet Opinions of Individuals Who have had Myocardial Infarction About Sex Studiens syfte var att klargöra åsikter hos individer som haft hjärtinfarkt om sex, hjärtinfarkten s påverkan på deras sexuella hälsa samt deras behov av rådgivning kring sin sexuella hälsa efter hjärtinfarkt. Kvalitativ deskriptiv metod 12 patie nter varav 3 kvinn or Sex är en viktig del av livet, som är privat och därför svår att prata om. Både hjärtinfarkten och hög ålder har negativ påverkan på den sexuella hälsan. 11 poän g.Beskr ev ej vald kvalitat iv metod.
Johansson Su ndler, A., Dahlberg, K., & Ekenstam, C./2009/Sver ige The Meaning of Close Relationships and Sexuality: Women’s Well-Being Following a Myocardial Infarction
Syftet var att belysa meningen med nära relationer och sexualitet kopplat till hälsa och välmående från ett kvinnligt perspektiv efter hjärtinfarkt. Kvalitativ metod med fenomenol ogiskt tillvä gagångssätt användes. 10 kvinn or Fyra viktiga områden som påverkar kvinnors sexuella hälsa framkom; nära relationer, sexualitet, kärl ek och beröring. 12 poä ng López-Medina, I. M., Gil-García, E., Sánchez-Criado, V., & Pancorbo-Hidalgo, P. L./Spanien /2016 Patients’ Expe riences of Sexual Acti vity Following My ocardial Ischemia Beskriva patienters erfarenheter av sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkt. Kvalitativ metod med maxim alt urval, data n analysera des enligt Giorg is metod. 19 perso ner, varav 9 kvinn or Fyra teman framkom; sex blir annorlund, faktorer för återgång till sexlivet, hur sex borde vara och information om sexualitet. Resultatet visade att sjuksköterskor är till stor hjälp för patienterna i deras oro kring sexualitet. 11 poäng. metode n diskute ras ej om samtlig a kvalitet ssäkrin gsbegr epp Mosack, V., & Steinke, E./2009/USA Trends in Sexual Concer ns After Myoc ardial Infarcti on
Syftet var att undersöka trender i oro kring sexualitet hos personer som drabbats av hjärtinfarkt. Kvalitativ metod, tematisk innehållsan alys 302 patie nter varav 89 kvinn or. Förändrad självidentitet, kopplad till fysisk och psykiskt välmående. 11 poäng. metode n diskute ras ej om samtlig a kvalitet ssäkrin gsbegr epp Simeone, S., Guillari, A., Pucciarelli, G., Stile, F., Gargiulo, G., Esposito, Sexual Health After A cute Myocardi al Infarction: The Lived Exp erience of Wo
Denna studie syftar till att utveckla förståelse för de sexuella hälsoupplevel Kvalitativ studie, använde Cohens fenomenol 12 kvi nnor Rädsla för en återkommande hjärtinfarkt, förändringar i sexlivet och påverkad 12 poäng
M., Alvaro, R., & Rea, T./2020/Itali en men During t he First-Year Post Discharge. serna hos italienska kvinnor 1 år efter att de drabbats av hjärtinfarkt. ogiska design. relation till partnern. Sjöström-Strand, A., Ivarsson, B. & Sjöberg, T./2011/Sveri ge Women’s expe rience of a my ocardial infarc tion: 5 years later. Att undersöka och beskriva hur kvinnor såg på sin hälsa i sitt dagliga liv 5 år efter hjärtinfarkt. Kvalitativ metod inspirerad av fenomen ologi. 12 kvinn or Kvinnorna beskrev hur hjärtinfarkten orsakade begränsningar i deras vardagsliv, såsom fysiska hinder, fatigue och andra hälsoproblem. 11 poän g. metode n diskute ras ej om samtlig a kvalitet ssäkrin gsbegr epp Steinke, E E., Mosack, V., & Hill T. J./2015/USA Change in sexual activity after a cardia c event: the role of me dications, com orbidity, and psychosoc ial factors Syftet med denna studie var att undersöka förändringar i sexuell aktivitet före och efter hjärtdiag nos hos män och kvinnor genom diagnoskod. Mixed met hod med tematisk innehållsan alys av den kvalitativa datan. 62 kvinn or oc h 149 män Läkemedel påverkar den sexuella hälsan negativt, precis som hjärtinfarkten. Rädsla och ålder är också faktorer som påverkar negativt. 12 poäng Søderberg, L. H., Johansen, P. P., Herning, M., & Berg, S. K./2013/Dan mark Women’s experiences of sexual health after first-time myocardial infarction. Syftet med denna st udie var att be skriva kvinnor s upplevelser av sexuell häls a sex månader efter en första hjärtinfarkt. En kvalitati v metod me d ett fenom enologiskt hermeneuti skt tillväga gångssätt a nvändes. 11 patie nter s om är repre senta tiva f ör bef olkni ngen. Kvinnors sexu ella hälsa påve rkades genom oron kring att återuppta sexu ella aktiviteter. Fyra teman fra mträdde: part nern, stödet, hj ärtinfarktens p åverkan på sex och förhålland et 12 poä ng
