Postadress: Besöksadress: Telefon:
Ramverk för inköp
Simon Cronqvist
Johan Ebbers
EXAMENSARBETE 2011
Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning
Logistik och Ledning
Postadress: Besöksadress: Telefon:
Ramverk för inköp
Framework for purchasing
Simon Cronqvist Johan Ebbers
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom ämnesområdet Industriell Organisation och Ekonomi med inriktning Logistik och Ledning. Arbetet är ett led i den treåriga högskoleingenjörsutbildningen. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Eva Johansson
Handledare: Malin Löfving Omfattning: 15 hp (C-nivå) Datum: 30 maj 2011
Abstract
Abstract
The purchasing department in a company is an important part of the company that is responsible for keeping articles accessible when needed. Their task is to buy the right quantity of the right quality at the right time from the right supplier at the right price. This work can be made easier with the existence of clear guidelines for purchasing activities.
Swisslog-Accalon AB Boxholm's purchasing and material management practices must be revised, since many of the purchases are made mainly based on the buyer's experience and knowledge of the articles and that many purchases are made towards specific crane projects. This has led to the purchase of articles without any consideration taken towards cost effective aspects or that usually no lot-sizing techniques are used.
The aim of the project is to create a framework for the purchase of standard items in the company's crane production to facilitate and reduce work for the
purchasing department. Four questions have been worked out to answer the purpose of the thesis:
1. How should the standard items in the crane production be classified? 2. What should be included in the different packaging categories? 3. What are the financial needs coverage times for the standard items in
crane production?
4. How should the framework be used?
Answering to the aim of the project, empiric data has been collected with methods of observations, interviews and access to necessary documents and archival
material. The collected data has been analyzed through studies of appropriate literature.
The result of the project is a framework, that describes how purchasing of the company´s standard items for the company's crane production should be conducted. Furthermore the framework will facilitate and reduce work for the purchasing department as the authors recommends the company to control certain articles with simple and time efficient methods.
Sammanfattning
Sammanfattning
Inköpsavdelningen är en viktig del i företag som ansvarar för att artiklar finns tillgängliga när de behövs. Inköps uppgift är att köpa rätt kvantitet av rätt kvalitet i rätt tidpunkt från rätt leverantör till rätt pris. Detta arbete kan underlättas om tydliga riktlinjer för hur inköpsarbete bör bedrivas finns.
Swisslog-Accalon AB i Boxholm vill omarbeta sina inköps- och
materialplaneringsrutiner, då många av de inköp som görs baseras på inköparens erfarenhet och kunskap om artiklarna samt att många inköp görs mot specifika kranprojekt. Detta har lett till att artiklar i många fall köps utan hänsyn tagen till de mest ekonomiska aspekterna då vanligtvis inga partiformningsmetoder används. Syftet med examensarbetet är att skapa ett ramverk för inköp av standardartiklar till företagets kranproduktion, för att inköpsarbetet på företaget ska underlättas och minskas. För att uppfylla syftet med examensarbetet har fyra frågor arbetats fram:
1. Hur ska standardartiklarna i kranproduktionen klassificeras? 2. Vad ska ingå i de olika emballagekategorierna?
3. Vilka är de ekonomiska behovstäckningstiderna för standardartiklarna i kranproduktionen?
4. Hur ska ramverket användas?
Relevant empiri har samlats in med metoder som intervjuer och observationer samt att tillgång till nödvändiga dokument och arkivmaterial har erhållits. Empirin som samlats in har analyserats med litteratur inom det aktuella området.
Resultatet av examensarbetet är ett framarbetat ramverk som beskriver hur
inköpsarbetet av företagets standardartiklar till kranproduktion rekommenderas att bedrivas. Dessutom kommer ramverket att underlätta och minska inköpsarbetet, då företaget rekommenderas att styra vissa av artiklarna med enkla och
tidseffektiva metoder.
Nyckelord
Ramverk, ABC-klassificering, inköp, volymvärde, Swisslog-Accalon AB, partiformningsmetoder, emballage.
Sammanfattning
Förord
Examensarbetet har genomförts som en del av utbildningen vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Författarna vill tacka handledaren på skolan, Malin Löfving som hjälpt oss under arbetets gång. Ett tack riktas även till examinatorn Eva Johansson som stöttat och inspirerat oss.
Examensarbetet har utförts på Swisslog-Accalon AB i Boxholm och ett stort tack riktas till handledaren på företaget, Per Eklund. Vi vill även passa på att tacka övrig personal på företaget som varit till hjälp under examensarbetets gång och delat med sig av sin värdefulla kunskap.
Jönköping, maj 2011
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Abstract ... I Sammanfattning ... II NYCKELORD ... II FÖRORD ... III Innehållsförteckning ... IV FIGURFÖRTECKNING ... VI FORMELFÖRTECKNING ... VI TABELLFÖRTECKNING ... VI 1 Inledning ... 1 1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 FÖRETAGSBAKGRUND ... 2 1.3 PROBLEMSTÄLLNING ... 31.4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 3
1.5 AVGRÄNSNINGAR ... 3 1.5.1 Sekretess ... 4 1.6 DISPOSITION ... 4 2 Teoretisk bakgrund ... 7 2.1 INKÖP ... 7 2.1.1 Leveransservice ... 8 2.1.2 Leverantörsavtal ... 9 2.1.3 Avrop ... 9 2.2 PARTIFORMNINGSMETODER ... 10 2.2.1 Ekonomisk orderkvantitet ... 10 2.2.2 Bedömd orderkvantitet ... 12 2.2.3 Enligt behov ... 12 2.2.4 Bedömd behovstäckningstid ... 12 2.2.5 Ekonomisk behovstäckningstid ... 13 2.2.6 Dynamiska partiformningsmetoder ... 13 2.3 BESTÄLLNINGSPUNKTSYSTEM ... 13 2.4 ABC-KLASSIFICERING ... 14 2.5 KAPITALBINDNING ... 15
2.6 EMBALLAGE OCH FÖRVARING ... 16
2.6.1 Enhetslastbärare ... 17
2.6.2 Lådor... 17
2.6.3 Paternosterlager ... 17
2.7 LEVERANTÖRSSTYRDA LAGER ... 18
3 Metod och genomförande ... 19
3.1 ANSATS ... 19
3.2 INSAMLING AV EMPIRI... 20
3.2.1 Intervjuer ... 20
3.2.2 Observationer ... 22
3.2.3 Dokument och arkivmaterial ... 23
3.3 LITTERATUR ... 23
3.4 BERÄKNINGAR ... 24
3.5 ANALYS AV EMPIRI ... 25
3.6 ÅTERKOPPLING TILL FÖRETAGET ... 25
3.7 METODKRITIK ... 26
Innehållsförteckning
4 Nulägesbeskrivning ... 29
4.1 ÖVERGRIPANDE FÖRETAGSBESKRIVNING ... 29
4.2 LEVERANTÖRER ... 29
4.3 ORDERPROCESSEN ... 30
4.4 HEMTAGNINGSKVANTITETER OCH ARTIKLAR ... 30
4.5 EMBALLAGE ... 31
5 Resultat ... 33
5.1 KLASSIFICERING AV ARTIKLAR I KRANPRODUKTION... 33
5.2 KATEGORISERING AV EMBALLAGE ... 34
5.3 EKONOMISKA BEHOVSTÄCKNINGSTIDER FÖR STANDARDARTIKLAR I KRANPRODUKTIONEN ... 34
5.4 RAMVERKET ... 34 5.5 ANVÄNDNING AV RAMVERKET ... 36 5.5.1 Identifierat behov ... 36 5.5.2 Ny artikel ... 37 5.5.3 Ny medarbetare ... 37 5.6 RAMVERKETS OLIKA FÄLT ... 37 5.6.1 A Liten ... 37 5.6.2 A Normal ... 38 5.6.3 A Skrymmande ... 38 5.6.4 B Liten ... 39 5.6.5 B Normal ... 40 5.6.6 B Skrymmande ... 41 5.6.7 C Liten ... 41 5.6.8 C Normal ... 42 5.6.9 C Skrymmande ... 43 5.7 GRUPPERING AV RAMVERKETS FÄLT ... 44 5.7.1 Grupp Röd ... 44 5.7.2 Grupp Blå ... 45 5.7.3 Grupp Gul ... 45 6 Diskussioner ... 47 6.1 RESULTATDISKUSSION ... 47
6.1.1 Klassificering av standardartiklar i kranproduktion ... 47
6.1.2 Kategorisering av emballage ... 48
6.1.3 Ekonomiska behovstäckningstider för standardartiklar i kranproduktionen ... 48
6.1.4 Användning av ramverket ... 49
6.2 METODDISKUSSION ... 49
7 Användbarhet, Framtida projekt och Slutsatser ... 53
7.1 ANVÄNDBARHET ... 53
7.2 FRAMTIDA PROJEKT ... 53
7.3 SLUTSATSER ... 54
8 Referenser ... 55
Innehållsförteckning
Figurförteckning
FIGUR 1.1 AUTOMATISK STAPLINGSKRAN ... 2 FIGUR 2.1 ILLUSTRATION AV PARTIFORMNINGSMATRIS ... 10 FIGUR 2.2 ILLUSTRATION VID BEDÖMNING AV EOK ... 12 FIGUR 2.3 ILLUSTRATION AV BESTÄLLNINGSPUNKTSSYSTEM ... 14 FIGUR 2.4 ILLUSTRATION AV 80/20‐REGELN ... 15 FIGUR 2.5 ILLUSTRATION AV EUROPAPALL ... 17 FIGUR 2.6 ILLUSTRATION AV PATERNOSTERLAGER ... 18 FIGUR 3.1 ILLUSTRATION MELLAN TEORI OCH VERKLIGHET ... 19 FIGUR 4.1 EUROPAPALL, LITEN PLASTLÅDA OCH STOR PLASTLÅDA. ... 32 FIGUR 4.2 PATERNOSTERLAGER. ... 32 FIGUR 4.3 BINGE. ... 32 FIGUR 4.4 LÅNGGODS. ... 32 FIGUR 4.5 SKRYMMANDE GODS. ... 32 FIGUR 5.1 RAMVERKET. ... 35 FIGUR 5.2 RAMVERKET EFTER GRUPPERING AV FÄLT. ... 44Formelförteckning
FORMEL 2.1 EOK‐FORMEL ... 11 FORMEL 2.2 EBT‐FORMEL ... 13 FORMEL 2.3 BESTÄLLNINGSPUNKTSFORMEL ... 14 FORMEL 2.4 VOLYMVÄRDESFORMEL ... 15 FORMEL 2.5 LAGEROMSÄTTNINGSHASTIGHETSFORMEL ... 16Tabellförteckning
TABELL 2.1 FÖR‐ OCH NACKDELAR MED SINGLE SOURCING OCH MULTIPLE SOURCING ... 8 TABELL 3.1 TILLFÄLLE OCH TID FÖRFATTARNA SPENDERAT PÅ SWISSLOG‐ACCALON AB. ... 20 TABELL 3.2 SAMMANSTÄLLNING AV GENOMFÖRDA INTERVJUER ... 22 TABELL 3.3 SAMMANSTÄLLNING AV OBSERVATIONER GJORDA PÅ SWISSLOG‐ACCALON AB ... 23 TABELL 5.1 FÖRDELNING AV ABC‐KLASSIFICERINGENS OLIKA KLASSER. ... 33Inledning
1 Inledning
Examensarbetets inledande kapitel beskriver bakgrunden till varför examensarbetet utförts och en kort företagsbakgrund ges för att läsaren ska få en bild av företaget i allmänhet. I detta kapitel beskrivs även bakgrunden till det problem företaget har, vilket leder till examensarbetets syfte och frågeställningar, som även beskrivs i detta kapitel. Slutligen presenteras
examensarbetets disposition.
1.1 Bakgrund
Den allt hårdare globala konkurrenssituationen tvingar företag i dagens samhälle att fokusera på minskade kostnader och ökad flexibilitet. Välutvecklade och
fungerande logistiksystem minskar företags kostnader och ökar flexibiliteten, detta påverkar företags möjligheter att möta den globala konkurrensen (Jonsson och Mattsson, 2005). Logistiksystemets påverkan på företag kan bedömas genom att service, kostnader och kapitalbindning mäts och utvärderas. För att leverera produkter till låg kostnad, erbjuda en hög kundservice och binda så lite kapital som möjligt måste materialflöden styras på ett effektivt sätt (Jonsson och Mattsson, 2005).
Konkurrenssituationen gör det viktigare att skapa och utveckla goda leverantörsrelationer, inte enbart ur kostnadssynpunkt utan även för att
leverantörer påverkar företags flexibilitet och produkters kvalitet. Leverantörer är en viktig del i att företag kan hålla sina leveranstider till kund, vilket leder till god leveransservice (Jonsson och Mattsson, 2005). Leveransservice på ett
kostnadseffektivt vis i riktning med logistikens övergripande målsättning med krav på låga lagernivåer, korta ledtider och hög flexibilitet, nås genom en väl
fungerande materialförsörjning. För att möjliggöra hemtagningen av
råvarumaterial och artiklar måste det finnas tillgängliga leverantörer som är villiga att sälja och leverera det material som efterfrågas. Upprätthållande av
leveransservice till rimlig kostnad nås genom att leverantörer med rätt förmåga och kapacitet väljs (Oskarsson, Aronsson och Ekdahl, 2006).
Inköp innebär att söka, utse och ingå avtal med de leverantörer som är mest lämpade utefter de krav och förväntningar företag har på leverantören (Oskarsson m.fl., 2006). Inköp i företag ansvarar för att råvarumaterial och artiklar finns tillgängliga. Inköps uppgift är att köpa rätt kvantitet av rätt kvalitet i rätt tidpunkt från rätt leverantör till rätt pris (Storhagen, 1997).
Inköp på vissa företag använder sig inte av teoretiska metoder vid utformande av hemtagningskvantiteter, detta leder till att artiklar köps in utan hänsyn tagen till de mest ekonomiska aspekterna. Eftersom alla företag är olika finns ingen generell metod som passar alla, utan varje företag måste hitta den metod som är mest lämpad (Jonsson och Mattsson, 2005). En metod som kan användas är ekonomisk behovstäckningstid som innebär att kostnader för lagerhållning optimeras.
Beställningar görs med ett bestämt tidsintervall men hemtagningskvantiteterna varierar p.g.a. att efterfrågan varierar under olika tidintervall (Mattsson & Jonsson, 2003). Arbetet med att bestämma lämpliga hemtagningskvantiteter för artiklar kan
und indi ABC klas då s Gen klas pos
1.2
Swi lage till s Swi 200 Swi tillv 140 milj För som fabr Kun gen Acc en k sker Figu derlättas gen ikation på v C-klassifice ssificeringen som de mes nom att fin ssificeras ha ition på de2 Företa
isslog som k er, distribut sina kunder isslog är lok 00 anställda isslog-Acca verkar i huv 0 anställda. joner krono retaget hålle m planeras v rikslayouten nshan, Kin nomloppstid calon AB i B kapacitet på r mot proje ur 1.1 Automnom att art vilka artikla ering är en n kan baser st prioritera nna rätt met ar företag g n konkurre
agsbakg
koncern är tionscentral r, detta för kaliserade i och är bör alon AB i B vudsak auto Swisslog-A or. er på att arb vara klar so n är att yta a. Målet me den och ök Boxholm ä å 200 krana ekt och förematisk stapli tiklar klassif ar som bör metod som ras på volym ade (Lumsd tod för läm goda förutsä ensutsatta m
grund
en global l ler och sjukatt utveckl Europa, N rsnoterat i B oxholm är omatiska sta Accalon AB beta fram e ommaren år i fabriken f ed den nya ka kapacitete är 150 krana ar/år. Föret etaget lever ingskran (Sw Inledning ficeras. Kla läggas stor m kan använ mvärde. Ar den, 2006). mpliga hemt ättningar at marknaden leverantör a khus. Konc la de mest e Nordamerik Bern, Schw det företag aplingskran hade unde en ny fabrik r 2011. Anl frigjorts eft fabrikslayo en. Nuvara ar/år, med tagets försä rerar ca 50 wisslog-Accal assificeringe vikt på, vid ndas för att rtiklar med tagningskva tt minska k (Jonsson o av integrera cernen erbju ekonomiska ka och Asien weiz. g där exame nar, se Figur er år 2010 e kslayout för ledningen t ter flytt av c outen är att ande maxka den nya lay äljning, pro kranprojek lon AB, 201 en ger föret d arbetet m t klassificera högt volym antiteter sam kostnader o och Mattsso ade logistik uder även k a logistiklös n. Koncern ensarbetet u r 1.1, och f en omsättni r produktio ill den nya conveyorpr t reducera apacitet på youten är m duktion oc kt/år. 1). tag en med inköp. ra artiklar, mvärde klas mt att artikl och stärka si on, 2005). klösningar f konsulttjän sningarna. nen har dryg
utförts, de företaget ha ing på ca 35 on av kranar roduktion t Swisslog-målet att up ch leverans ssas lar in för ster gt ar 50 r, till ppnå
Inledning
1.3 Problemställning
Företaget vill omarbeta nuvarande inköps- och materialplaneringsrutiner för att underlätta och minska inköpsarbetet. Inköpsavdelningen har uppmärksammat att hemtagningskvantiteterna i företagets affärssystem är dåligt uppdaterade. I många fall baseras hemtagningskvantiteterna på inköparens erfarenhet eller att artiklar köps till varje specifikt kranprojekt. Detta leder till att artiklar ibland köps utan hänsyn tagen till de mest ekonomiska aspekterna då vanligtvis inga
partiformningsmetoder används.
I dagsläget finns en klassificering av artiklar i affärssystemet. Inköpsavdelningen har ingen information om vad klassifikationen grundar sig på eller hur den ska användas, därför tas ingen hänsyn till den nuvarande klassificeringen. Företaget saknar i dagsläget ett ramverk för hur standardartiklar till kranproduktion bör köpas in. Artiklarna som köps in bör planeras och köpas på ett effektivt sätt med hänsyn tagen till:
Att vissa artiklar är projektunika och kanske inte återkommer, medan andra artiklar är generiska och återkommer i många eller alla projekt.
Ekonomiska aspekter.
Att artiklarna förvaras i olika emballage.
1.4 Syfte och frågeställning
Syftet med examensarbetet är att underlätta och minska inköpsarbetet på företaget genom att skapa ett ramverk för inköp av standardartiklar till kranproduktion. Frågeställningar som kommer att användas för att uppnå syftet är:
1. Hur ska standardartiklarna i kranproduktionen klassificeras? 2. Vad ska ingå i de olika emballagekategorierna?
3. Vilka är de ekonomiska behovstäckningstiderna för standardartiklarna i kranproduktion?
4. Hur ska ramverket användas?
1.5 Avgränsningar
Examensarbetet kommer enbart omfatta inköp av standardartiklar till
kranproduktionen, inte inköp till produktion av vertikallyftare, conveyors eller andra produkter. Ramverket kommer att bygga på kranproduktionens
standardartiklar, inte de artiklar som är projektunika. Examensarbetet kommer inte att omfatta fabriksflödet eller fabrikslayouten.
Inledning
1.5.1 Sekretess
Examensarbetet innehåller viss känslig information i form av priser, efterfrågan, volymvärde och artikelnummer, dessa kommer inte att redovisas i rapporten. För att säkerställa att ingen känslig information används i rapporten, har författarna tillsammans med handledaren på företaget noga studerat informationen som delges läsaren. Vissa känsliga siffror utelämnas eller svartmarkeras för att skydda företaget. Dessa siffror kommer dock inte att påverka presentationen av
ramverket.
1.6 Disposition
Rapportens inledande kapitel har beskrivit bakgrunden till varför examensarbetet utförts och en kort företagsbakgrund för att ge läsaren en bild av företaget i allmänhet. I kapitlet beskrevs även bakgrunden till det problem företaget har, vilket leder till examensarbetets syfte och frågeställningar.
I kapitel två beskrivs den teoretiska bakgrunden som innefattar de metoder, teorier och begrepp som använts för att uppfylla examensarbetets syfte. Denna beskrivning görs för att anpassa examensarbetet till samtliga läsare. Den teoretiska bakgrunden används bl.a. för att styrka trovärdigheten i ramverkets utformande. Kapitlet inleds med en övergripande beskrivning av det aktuella området. Därefter beskrivs de teorier, metoder och begrepp som använts.
I kapitel tre beskrivs hur examensarbetet genomförts, vilka metoder som använts vid insamlande av empiri, från vem empirin kommer och var den samlats in. Vidare beskrivs hur empirin analyserats, en beskrivning av examensarbetets olika beräkningar delges samt hur återkopplingar till företaget gjorts. Avslutningsvis i detta kapitel görs en beskrivning om det som var tänkt att undersökas var det som undersöktes samt hur tillförlitligheten av de olika data som samlats in varit. I kapitel fyra görs en nulägesbeskrivning som inleds med en övergripande beskrivning av företaget. Vidare förklaras orderprocessen, inköpsavdelningens arbete med att utse leverantörer och nuvarande leverantörsrelationer.
Nulägesbeskrivningen ger en bild av hur inköpsavdelningen går tillväga vid bedömning av hemtagningskvantiteter samt en förklaring till nuvarande
klassifikation, ramverk och artiklar. Detta beskrivs för att öka förståelsen för hur inköpsavdelningen arbetar med inköp idag, vilket ligger till grund för
examensarbetets syfte, att skapa ett ramverk för inköp.
I kapitel fem presenteras de resultat som författarna kommit fram till. Vidare beskrivs hur standardartiklarna i kranproduktion klassificerats, hur de olika emballagen har kategoriserats, vilka de ekonomiska behovstäckningstiderna blev och hur ramverket ska användas. Ramverket är det resultat som kommer att presenteras mest ingående, då detta är huvudsyftet med examensarbetet. I kapitlet kommer även en bild av det framarbetade ramverket att visas. Vad som ingår i ramverkets olika fält samt att rekommendationer för hur de olika fälten bör behandlas kommer delges. Avslutningsvis ges ett förslag på gruppering av ramverkets fält, detta för att minska komplexiteten i användandet.
Inledning
I kapitel sex diskuteras det resultat som påvisats i kapitel fem, dessutom förs en diskussion kring de metoder som använts för att uppfylla syftet med
examensarbetet.
I kapitel sju redovisas ramverkets förväntade användbarhet på företaget och dess övriga avdelningar samt andra företag. Förslag på framtida projekt som
identifierats under examensarbetets gång, bl.a. för att öka ramverkets
användbarhet kommer presenteras. Avslutningsvis kommer även slutsatser delges. I kapitel åtta återfinns de referenser som har använts under examensarbetets gång och i kapitel nio redovisas rapportens bilagor.
Teoretisk bakgrund
2 Teoretisk bakgrund
I detta kapitel beskrivs de metoder, teorier och begrepp som använts för att uppfylla
examensarbetets syfte. Inledningsvis kommer en beskrivning av inköp ges. Vidare beskrivs olika partiformningsmetoder, beställningspunktsystem, ABC-klassificering och kapitalbindning. Avslutningsvis i detta kapitel ges en beskrivning av emballage och förvaring följt av
leverantörsstyrda lager. Den teoretiska bakgrunden används bl.a. för att styrka trovärdigheten i ramverkets utformande och för att anpassa examensarbetet till samtliga läsare.
2.1 Inköp
Inköp benämns arbetet med att söka, utse och ingå avtal med de leverantörer som möter företagets krav och förväntningar (Oskarsson m.fl., 2006). Inköp är den del i företaget som ansvarar för att råvarumaterial och artiklar finns tillgängligt.
Inköpsavdelningens uppgift är att köpa rätt kvantitet av rätt kvalitet i rätt tidpunkt från rätt leverantör till rätt pris (Storhagen, 1997). Att utse lämpliga leverantörer är av stor vikt, en leverantör ska matcha företagets krav på ledtid, leveranssäkerhet och tillgänglighet i lager. En annan viktig aspekt är att utse leverantörer som är flexibla (Oskarsson m.fl., 2006).
Kvaliteten företag efterfrågar på inköpt material och artiklar är viktigt att beakta, en avvägning mellan pris och nytta bör göras. Billigt material är inte alltid att föredra, genom att köpa material som är produktionsanpassat och därmed dyrare kan hantering i produktion underlättas och företag erhåller en annan vinning av det dyrare materialet. Optimal kvalitet på inköpt material är den kvalitet som tillfredsställer de behov som finns i produktion till lägsta kostnad (Storhagen, 1997).
Inköp på företag måste bestämma vilken strategi de ska använda sig av vid inköp av artiklar (Jonsson och Mattsson, 2005). Single sourcing är en av strategierna som kan användas och innebär att företag enbart använder en leverantör för en specifik artikel, trots att flera leverantörer av den specifika artikeln finns tillgängliga.
Fördelar med att använda single sourcing är att det administrativa arbetet minskas då endast en leverantör används, samt att det underlättar för att skapa en god partnerskapsrelation (Jonsson och Mattsson, 2005).
Multiple sourcing är en annan strategi som kan användas, multiple sourcing innebär att företag använder fler än en leverantör för en specifik artikel (Jonsson och Mattsson, 2005). Används strategin multiple sourcing är två exempel på potentiella fördelar, att möjligheten till bättre service ökar och risken att brist uppstår minskas, då företag har flera leverantörer att välja mellan (Arnold, Chapman & Clive, 2008). Andra för- och nackdelar med de ovan nämnda strategierna visas i Tabell 2.1.
Det kan även visa sig att företaget inte har något val, då leverantören är den enda på marknaden som kan leverera en specifik artikel, denna typ strategi kallas sole sourcing. Orsaker till sole sourcing kan vara att leverantören har patent eller är den enda inom rimligt geografiskt avstånd (Arnold m.fl., 2008).
Tab 200 Vid inne kva Ink själv (Ber som allts 200 leve 2.1 Lev är la lage (Jon Lag vilk Vid kan ord Leve förm syft leve sent låg l för (Jon bell 2.1 För- 05 s. 203). d val av leve ebär lägre t ntiteter sam öpt materia vkostnad, d rgman & K m levereras så har de en 05). Upprätt erantörer m .1 Leve veransservic agd till att d erserviceniv nsson och M gerservicenivå ken förmåga d bedömnin n välja att be errad för si eransprecision måga att lev tar mestade erantören in t anses leve leveranspre sent kan fö nsson och M och nackdela erantörer är transportko mt att levera al och artik detta innebä Klefsjö, 200 av företag n stor påver thållande av med rätt förm eransserv ce benämns den är lever vå, leverans Mattsson, 2 som även b a leverantör ng av lagers edöma den ig (Jonsson n som även verera vid d els till artikla nte lagerhål eransprecisi ecision kan öretag drab Mattsson, 2 Teo ar med single r avståndet ostnader, lev anstiden m klar står ofta är att det bl 07). Leveran och påverk rkan på för v leveranss måga och k vice s den servic rerad. Leve sprecision, l 2005). benämns se ren har att ervicenivå n utefter om n och Matts n benämns l den tidpunk ar som pro ller. Levere ionen låg, a vara om ar bas av stille 2005). oretisk bakgr sourcing och en viktig a veranser ka minskas (Jon a för en sto lir än viktig ntörer har ä kar företags retags lever ervice till ri kapacitet vä ce som leve eransservice leveranssäk ervicegrad leverera lag är det vikti m hela order sson, 2005) leveranspål kt som är ö oduceras mo erar leveran anledningar rtiklarna är estånd i pro rund multiple sou aspekt att vä an ske oftar nsson och M or del av de gare att välj även en sto s möjlighet ransservice imlig kostn äljs (Oskars erantören e en kan bryt kerhet, ledti eller lagerti gerförda ar igt att beakt
rn levereras . litlighet inn överenskom ot kundord ntören artikl r till att för skrymman oduktion på urcing (Jonsso
äga in, kort re och i min Mattsson, 2
n slutliga p a lämpliga r inverkan att hålla lev (Jonsson o nad nås gen sson m.fl., 2 erbjuder frå as ned till id och lever illgänglighe tiklar direk ta hur den m s eller så be nebär levera mmen. Leve der, alltså ar larna för tid tidig levera nde. Levere å grund av on och Mattss t avstånd ndre 2005). produktens leverantöre på den kva veranstider och Mattsso nom att 2006). ån det att or ransflexibil et innebär kt från lager mäts. Före eaktas varje antörens eransprecisi rtiklar som digt eller fö ans anses so eras artiklarn materialbri son, er alitet r, on, rder litet r. tag e ion ör om na ist
Teoretisk bakgrund
Leveranssäkerhet innebär leverantörens förmåga att leverera rätt produkt i rätt kvantitet av rätt kvalitet. Leverantörer med låg leveranssäkerhet innebär extra arbete för företaget som gör inköpet, bl.a. i form av kontroller av inkommande material. Leverantörer med hög leveranssäkerhet innebär däremot att företaget som gör inköpet kan minska sina kontroller (Jonsson och Mattsson, 2005). Ledtid som även benämns leveranstid är den tid det tar för leverantören att
leverera en order från att den mottagits. Ledtid innebär alltså all den tid som åtgått till administration, hantering av order, utleverans och transport. Transporttiden innefattas dock inte alltid i ledtiden, är kunden ansvarig för transporten räknas den inte in. Ledtid brukar vanligtvis uttryckas i dagar eller veckor. Vid lång ledtid minskas flexibiliteten och mer kapital binds (Jonsson och Mattsson, 2005). Leveransflexibilitet innebär leverantörens förmåga att anpassa sig till de ändringar som sker i en order. Exempel på ändringar som kan ske är att leveranstidpunkten, antal eller något annat innehåll i ordern ändras (Jonsson och Mattsson, 2005).
2.1.2 Leverantörsavtal
När nya leverantörer utses, ingås ett avtal i någon form mellan köparen och leverantören. Avtal kan vara skriftliga eller muntliga, skriftliga avtal bör användas för att minska risken att missförstånd uppstår. Det första steget till att skriva avtal med en leverantör är att begära in en offert, när offerten godkänns av köparen ingås avtalet. Avtalet som nu har ingåtts av köparen och leverantören anses som bindande (Rosell, 2001). Avtal som upprättas mellan köparen och leverantören, bör enligt Rosell (2001) minst innefatta följande:
Avtalsparternas namn. Vilken produkt som avses.
Vilken mängd av produkten som avtalet gäller. Leveranssätt.
Leveranstid. Betalningsvillkor. Varans pris.
När avtalet upprättas är det viktigt att bestämma vad som sker om en leverans blir försenad eller är felaktig (Rosell, 2001).
2.1.3 Avrop
När ett inköp görs kan det vara lämpligt att köpa stora kvantiteter och på så vis öka möjligheten att förhandla fram ett lägre pris. För att företags
lagerhållningskostnader inte ska bli för höga, då stora kvantiteter köps, kan avrop göras. Avrop innebär att inköpsavdelningen köper en stor kvantitet, t.ex. ett årsbehov och därefter gör ett avrop till leverantören då ett behov identifierats. En prognos över företagets förväntade behov kan delges leverantören för att minska ledtiden, då leverantören har möjlighet uppskatta när behov uppstår och avrop kommer göras (Rosell, 2001).
För inkö läm affä
2.2
Olik läm olik Part före skap leve anv sam det upp 200 på r hem är fa besk Figu 2.2 Hem öka Lag då a till a stor lägr retag kan an öpsavdelnin mplig resurs ärssystem (J2 Partifo
ka partiform mpliga hemt ka situatione tiformning etag åstadko pa effektiva eransservice vänds för at mt tidpunkt inte alltid l pstår, utan f 03). I Figur rådande för mtagningskv fast eller varkrivs närma ur 2.1 Illustr .1 Ekon mtagningsk ar lagerhålln gerhållnings artiklar lage anskaffning rlek, vilket l re blir order nvända leve ngen sköter på företage Jonsson och
formnin
mningsmet agningskva er beroend smetoder a omma effe a materialfl e till kund o tt beräkna h då order b lämpligt att flera behov 2.1 visas ol rhållanden vantiteterna rierande. Pa are i komm ration av part nomisk or kvantitet pe ningskostna skostnad är erhålls, med gsprocessen leder till att rsärkostnad Teo eransavtal k r avtalsproc et eller helt h Mattssongsmeto
oder har ut antiteter. M e på rådand används för ktiva mater öden tar hä och hur för hemtagning ör läggas. B t beställa ön v kan slås sa lika partifor i företag. M a är fasta el artiformnin mande text. rtiformningsm rderkvant er tillfälle är aden medan r de kostnad dan ordersä n av artiklar t desto stör den per stycoretisk bakgr kombinerat cessen med t automatisk n, 2005).
oder
tarbetats fö Metoderna h de förhållan r att täcka f rialflöden. M änsyn till hu retaget utny gskvantitete Beroende av nskad hemt amman till rmningsme Metoderna t ller varieran ngsmetoder matris (basera titet r viktigt att n ordersärk der som ka ärkostnad ä r. Ordersär rre orderkv ck (Jonsson rund t med avrop dan avropen kt med hjäl ör att använ har framarb nden i föret framtida be Metoderna ur mycket k yttjar sina r en för att tä v teknisk el tagningskva en beställn etoder som tar hänsyn nde samt om rna som redad på Mattss beakta, köp kostnaden p an hänföras är de särkos rkostnaden vantitet som n och Matts p, detta inn n kan sköta lp av företa
ndas till bes etats för att tag. hov, med d som använ kapital som esurser. Me äcka förvän ller ekonom antitet varje ing (Mattss kan använ till om m behovstä dovisas i Fi on & Jonsso ps en stor k per år blir lä till och som stnader som är oberoen m köps vid v sson, 2005) nebär att as av annan ags tämmande tt tillämpas dessa vill nds för att m binds, etoderna ntat behov misk natur e gång beho son & Jons ndas beroen äckningstid igur 2.1 on, 2003 s. 2 kvantitet in ägre. m uppkom m kan hänfö nde av orde varje tillfäll ). Köps istä n av vid är ov son, nde den 266). n mmer öras erns le ju ället
en m ord (EO met EO hän EO göra anse lage Ant (200 For tran kap För att u Form Dat (Jon Figu skär mindre kva ersärkostna OK) eller so tod som of OK är ett teo nsyn tagen t OK måste hä as. Utifrån es vara eko erhållningsk taganden so 05) är: Efterfrå Ledtide Lagret Orders oberoen Lagerhå är ober Priset e oberoen rmeln i sitt nsportkostn ital. Forme retag bör an utveckla oc mel 2.1 EOK ta som anvä Efterfrå Orders Lagerrä av lager Värde – nsson och M ur 2.2 visar rningspunk antitet in of aden per år om den äve fta används oretiskt hjä till ordersär änsyn tas ti dessa restr onomiskt ef kostnaden o om ekonom ågan per tid en för lager fylls på mo ärkostnade nde av ord ållningskos roende av o eller kostna nde av ord enklaste ut nader per en eln kan bero npassa form ch förbättra K-formel (Jon änds vid be ågan – (E), ärkostnad – änta – (L), l rhållning. – (V), artike Mattson, 20 r förhålland kten mellan Teo ftare, minsk r blir högre en kallas Wi (Jonsson o älpmedel so rkostnad oc ill vissa rest iktioner oc ffektivast, m och ordersä misk orderk dsenhet är k rpåfyllning omentant m en per order erkvantitete stnaden per orderkvantit den för den erkvantitet förande, se nhet, kvant oende på ol meln efter s a sin inköps nsson och Ma eräkning av efterfrågan – (O), orde lagerräntan elns/varans 005) det mellan o dessa återf oretisk bakgr kar lagerhåll (Storhagen Wilsonforme och Mattsso om används ch lagerhåll triktioner s ch antagand med hänsyn ärkostnaden kvantitet by känd och k är känd och med hela ord rtillfälle är en. r enhet och teten. n beordrad och inköp e Formel 2. titetsrabatte lika förutsä pecifika fö sverksamhe attsson, 2005 v ekonomis n per tidsen ersärkostna n avser att tä s värde per ordersärkos finns EOK rund lningskostn n, 1995). Ek eln och Kva
on, 2005). s vid beräkn lningskostn
amt att viss den bestäms n tagen till s n (Lumsde ygger på enl konstant. h konstant. derkvantite känd och k h tidsenhet ä e artikeln ä stillfälle/til 1, tar inte h er, bristkos ättningar an rutsättning et (Storhage 5 s. 352). k orderkva nhet. d per order äcka räntan r styck. stnad och la K. naden meda konomisk o adratrotsfor ning av par nad. Vid ber
sa antagand s den order summan av n, 2006). ligt Jonsson .
eten vid inle konstant oc är känd och är känt och llverkningst hänsyn till t tnader eller npassas och ar och restr en, 1995). ntitet är: r. n på bundet agerhållning an orderkvanti rmeln, är en rtistorlek m räkningar m den måste rkvantitet s v n och Matt everans. ch den är h konstant konstat tillfälle. transportlag r tillgång til h utvecklas. riktioner fö t kapital i fo gskostnad, itet n med med som son och ger, ll . ör orm vid
Figu 2.2 Bed anv bed pris bed då h Jon 2.2 Bed gån Det hem kom pro hem Jon 2.2 Bed det Hem tids ur 2.2 Illustr .2 Bedö dömd order vänder sin e dömningen s, hur myck dömning hu hemtagning sson, 2003) .3 Enlig döma hemta ng ett behov tta innebär mtagningskv mmer att hå duktion ske mtagningskv sson, 2003) .4 Bedö dömd beho kommande mtagningsk period, t.ex
ration vid bed
ömd orde rkvantitet in erfarenhet v tar inköpar ket resurser ur känslig ar gskvantitete ). gt behov agningskva v uppstår o att inköpar vantiteten o ållas. Metod er mot spec vantiteten v ). ömd beho vstäckning e behovet, kvantiteten x. en vecka Teo dömning av E erkvantite nnebär att i vid bestämm ren hänsyn som behöv rtikeln är fö en är fast m antiteten en ch hemtagn ren inte beh och att lage den använd cifika kund varierar me ovstäckni stid innebä detta görs g ska täcka d eller en må oretisk bakgr EOK (basera et inköparen g mande av h till förvänt vs för att u ör inkurans men behovs nligt behov ningskvanti höver göra erhållning i ds vanligtvis dorder. Enli en behovstä ingstid är att inköp genom inkö det bedömd ånad. Vid b rund ad på Storhag gör en man hemtagning tad efterfrå tföra order s. Bedömd stäckningsti innebär att iteten sätts någon bed form av om s vid inköp igt behov a äckningstid aren gör en öparens erf da behovet bedömning gen, 1995 s. nuell bedöm gskvantitet. gan under å rprocessen orderkvant iden variera t en order s till det aktu dömning av msättningsl av dyra art används då en är fast (M n manuell b farenhet. under en b en tar inköp 38). mning eller Vid året, artikel samt en titet använd ar (Mattsso skapas varje uella behov v lager inte tiklar och n Mattsson & bedömning bestämd hel paren häns lns ds on & e vet. när & av l syn
till f beh för och Hem är fa 2.2 För avv berä en s tids best efte Form 2.2 Dyn tids hem lage peri und part beh
2.3
Bes ploc nivå lage förv efte anv förväntad e hövs för att inkurans. F h användas mtagningsk fast (Mattss .5 Ekon r att optime vägning mel äknas. Efte specifik tids enhet ger E tämt tidsint erfrågan var mel 2.2 EBT .6 Dyna namiska pa perioder vi mtagningskv erhållningsk ioders beho der samma b tiformnings hovet under3 Bestäl
tällningspu ckas ut ur l å, den så ka ernivån åter väntade efte erfrågan oft vänds Form efterfrågan utföra ord Finns progn vid bedöm kvantiteten on & Jonss nomisk be era de totala llan ordersä er beräkning speriod ber EBT, se Fo tervall, men rierar under T-formel (Ma amiska pa artiformning id beställnin vantiteten h kostnad. Vi ov, det kanbeställning smetoder ä r hela tidsp
llningsp
unktsystem ager sjunke allade bestä rfylls. Lager erfrågan un ta används mel 2.3. Teo under året, erprocessen nos för efte mning av beh varierar vid son, 2003). ehovstäc a kostnader ärkostnader g av EOK räknas. EO ormel 2.2. E n hemtagni r olika tidsi attsson & Jo artiformn gsmetoder ng varierar. har lika stor id varje bes då visa sig . En föruts är att efterfr erioder (Mapunktsys
är en form er lagernivå ällningspunk rnivåerna i nder ledtid (Lumsden, oretisk bakgr , artikelns p n samt en b erfrågan oc hov under d varje best ckningstid rna förknip r och lagerh kan ekonom OK dividera EBT innebä ingskvantite intervall (M onsson, 2003 ningsmeto innebär att . Teorin by r kostnad f ställning gö g lämpligt at sättning vid rågan är rel attsson & Jstem
m av materia ån. När lage kten, görs b ett beställn samt att ett , 2006). När rund pris, hur my bedömning h reservatio en viss tids tällning me d ppade med hållningsko misk behov at med med är att bestäl eterna kan Mattsson & J 3 s. 462). oder t både hem ygger på att för både ord rs beräknin tt täcka ytte d användand lativt känd. Jonsson, 20 alstyrningsm ernivån und beställning ningspunkts t säkerhetsl r beställnin ycket resurs g hur känsli oner kan de speriod. n behovstä lagerhållnin ostnader, dv vstäcknings delefterfråga llningar gör variera bero Jonsson, 20 tagningskv den optim dersärkostn ngar för kom erligare peri de av dynam Beställning 003). metod. När derstiger en från levera system ska lager mot f ngspunkten ser som ig artikeln ä essa summ äckningstide ng görs en vs. EOK stid (EBT) an per rs med ett roende på a 003). vantitet och mala nad och mmande rioders beho miska gen ska täck r artiklar n viss bestäm antör och täcka den förändringa ska beräkn är eras en för att ov ka md ar i nasForm Den efte Mån best met illus Figu Säk viss beh
2.4
Arti mel göra Kla ben ansk klas mel 2.3 Bestä n hemtagni erfrågan, me nga företag tällningspu tod som sty streras i Figur 2.3 Illustr kerhetslager sa förändrin hov som kan
4 ABC-k
iklar, kunde llan dem fin as med hjäl assificeringe nämns vanli kaffningsvä ssificering (J tällningspunk ingskvantite en bör hels g använder unkten unde yrs på ett en gur 2.3. ration av best r är ett lager ngar i efterf n uppstå un
klassific
er eller leve nns, ett ang lp av en AB en delar in a igen A, B, C ärde per lev (Jonsson oc Teo ktsformel (Lu et som best st motsvara sig av sitt a erstigs. Där nkelt sätt (L tällningspunk r som fung frågan. Säke nder ledtidcering
erantörer bö greppssätt ä BC-klassific artiklar, kun C osv. Voly verantör an ch Mattsson oretisk bakgr umsden, 2006 tälls kan va a EOK eller affärssystem rmed anses Lumsden, 2 ktssystem (Lu gerar som en erhetslagret (Lumsden ör inte beh är att klassif cering eller nder eller le ymvärde pe nvänds vanl n, 2005). rund 6 s. 328). ariera beroe r annan val m för autom beställning 2006). Bestä umsden, 200 n buffert o t används ä , 2006). handlas på s ficera dessa som den äv everantörer er artikel, om ligtvis som ende på den ld hemtagni matiskt kon gspunktsyst ällningspun 06 s. 329). ch används även för att samma sätt a. Klassifice ven kallas A r i olika klas msättning p underlag ti n förväntad ningskvantit ntrollera när tem vara en nktsystemet s för att täc t täcka det då olikhete eringen kan ABC-analys sser, klasse per kund el ill ABC-de tet. r n t cka er n s. erna llerSyft påb eller mul i oli stor regl av d A-k här inkö C-k best Figu Vol Arti mul Form
2.5
Tillg och kap avk förtet med att börjas (Olha r tyngd (Lu ltipliceras d ika klasser. r andel av d len, se Figu det totala vo klassificerad bör företag öp, med syf klassificerad tällnings- o ur 2.4 Illustr lymvärde ikelns volym ltipliceras m mel 2.4 Voly
5 Kapita
gångar i ett h omsättnin ital, vilket p kastning bör att binda k klassificeri ager, 2000) umsden, 20 den årliga ef Klassificer det totala vo ur 2.4. 80/2 olymvärdet de artiklar h g koncentre ftet att öka de artiklar h och styrtekn ration av 80/ mvärde ber med artikeln lymvärdesformalbindni
t företag ka ngstillgångar påverkar fö r även beak kapital i form Teo ingen görs ä . Lämpligt ä 06). När AB fterfrågan m ringen visar olymvärdet 20-regeln in t (Sadler, 20 har högt vo era sig på a lageromsät har ett lågt v niker (Lums /20-regeln (S räknas geno ns årliga för mel (Olhager,ing
an delas upp r. Investera öretags kass ktas då före m av invest oretisk bakgr är viktig att är att dela i ABC-klassifi med artikel r vanligtvis t, vilket ofta nnebär att 2 007). lymvärde o att minska l ttningshast volymvärde sden, 2006) Sadler, 2007 om att artik rbrukning 2000 s.27) p i två olika ar företag i saflöde och etag kunnat teringar (Jo rund t klargöra in in artiklar e icering efter lns värde, datt ett litet a mynnar u 20 % av arti och anses v edtider och tighet och m e och behan ). 7 s. 53). kelns värde (E), se Form . a kategorier material oc h betalnings t erhålla t.ex onsson och nnan klassi efter volymv r volymvär därefter dela antal artikl ut i den så k iklarna mot anligtvis so h öka frekve minska kapi ndlas ofta m per styck ( mel 2.4 (Ol r, anläggnin ch inventari sförmåga. A x. ränta från Mattsson, ificeringen värde, voly rde görs as artiklarn lar står för kallade 80/2 tsvarar 80 % om viktigas venser på pitalbindnin med enklar (V) lhager, 200 ngstillgånga rier binds Alternativ n bank istä 2005). ym a in en 20-% t, ng. e 00). ar llet
Anl loka inve styc kos fast och Oms bind anv Mat Lag oms ett å Form For är d artik olik värd av s att b ensk lägr göra 200
2.6
Mat han in i (Jon Exa på d läggningstillgå aler och ma esteringar. K ckkostnaden tnaden för ta kostnade h Mattsson, sättningstillgå ds i form av vänds i prod ttsson, 200 geromsättning sätts, se Fo år (Olhager mel 2.5 Lage rmeln kan v det tydligast kel vid berä ka artiklar so de (Olhager sålda varor beräkna för kild artikel. re ju högre as för samt 00).6 Emba
terial flödar ntera, lagra o någon sort nsson och M amensarbet det studerad ångar är oft askiner, kos Kapacitetsu n. Ett högt investering en. Högt utn 2005). gångar är tillg v omsättnin duktion, allt 5). gshastighet (L ormel 2.5, al r, 2000). eromsättnings vara konstru t att använd äkning, bör om behand r, 2000). Fö användas, i r en hel arti . Kapitalbin LOH är (Jo tliga lagertyallage oc
r mellan för och skydda ts förpackn Mattsson, 2 tet beskrive de företage Teo a investerin stnad i form utnyttjande t utnyttjand gen, lågt utn nyttjande le gångar som ngstillgånga tså det mat LOH) anger lltså hur må shastighetsfor uerad utifrå da kvantitet r kvantitet a dlas samtidi ör att uträk inte försäljn ikelgrupp e ndningen p onsson och yper och förch förva
retag och in a materialet ning, detta u 2005). er endast de et. oretisk bakgr ngar som le m av avskriv e av den gjo de innebär a nyttjande in eder sålede m material o ar är till sto terial som f r hur mång ånga gånge rmel (baserad ån antingen t vid beräkn användas. V igt måste ar kningar av L ningspris. L eller för alla åverkas av h Mattsson, r totalt bunaring
nom företa t lastas det v underlättar e olika emb rund eder till fastvning upps orda investe
att fler prod nnebär att f s till en lägr och kundfo or del det m flödar geno ga gånger pe er ett medel d på Olhager, n värde elle ning av LO Vid beräkni rtiklarna vik LOH ska bl LOH är no a lagerförda LOH, kapi , 2005). Ber ndet kapital ag i material vanligtvis p även identi ballage och ta kostnade står för dess eringen påv dukter bär d färre produ re styckkos rdringar. D material som m företage er år ett gen llager byts u r, 2000 s. 26 r kvantitet. OH. Beaktas ingar av LO ktas med hä li korrekta, rmalt sett m a artiklar, än italbindning räkningar a i material ( lflöden. Fö på en lastbä ifieringen a förvaring s er så som sa verkar den fasta ukter bär de stnad (Jonss Det kapital s m lagras och et (Jonsson nomsnittsla ut helt und 6). . Generellt s endast en OH med fle änsyn på d måste kost mer intressa n för endas
gen blir allt av LOH kan (Olhager, ör att effekt ärare eller sl av material som använd en son som h och ager er sett n era ess tnad ant st en tså n tivt luts ds
2.6 Enh stan stan han 2.5. Mat Figu För med stap kom 2.6 En vatt well på h En förh 2.6 Pate om förv artik beh vilk (Jon 6.1 Enhe hetslastbära ndardiserad ndardiserad ntering. En Europapal ttsson, 200 ur 2.5 Illustr rvaras icke s d en så kall plingsbar. F mpletteras m 6.2 Lådo lådas syfte ten i olika f lpapp, trä e hållfasthet o låda av kub hållande till 6.3 Pater ernosterlag syftet är at varas i fack keln förvar höver knapp ket underlät nsson och M etslastbär are kallas de de, och hant de enhetslas vanligt före llen är tillve 5). ration av Eu staplingsba ad pallkrag Finns behov
med ett loc
or är att skyd faser, djur, i eller metall. och hygien bisk form ä l mantelyta rnosterla ger är en aut tt förvara m k i paternost ras i styrs ex pa in artikel ttar vid ploc Mattsson, 2 Teo rare e förpackni teras som e stbärare me ekommand erkad i trä o ropapall (bas art gods på ge, pallkrage v av en slut k (Lumsden da innehåll insekter och Metallådor då priset fö är den mest (Lumsden ger tomatiserad många små a terlagret. L xponeringe lns förvarin ck av olika 2005). oretisk bakgr ingar som v enskilda enh ed samma u de enhetslas och har må serad på Lum Europapall en underlät ten enhetsla n, 2006). let från t.ex h mögel. L r används v för detta ma t ekonomisk n, 2006). d lagringsfo artiklar. Ar Lagret är dat en av en dat ngsplats för artiklar då rund vanligtvis ä heter. Anvä utformning stbärare är åtten 800 x msden, 2006 l kan Europ ttar för att g astbärare m x. lagrings- o Lådor tillver vanligtvis e aterial är fö ka då den g orm, se Figu rtiklar från ö torstyrt, för tor. Detta g r att rätt lag plockaren i är större och ändande av och storlek Europapall 1200 mm ( 6 s. 523). papallen ko göra Europ med pallkrag och hanteri rkas vanligtv ndast när d örhållandevi ger störst vo ur 2.6, och öppnade fö r att få tillg gör att ploc gerfack ska inte behöve h v k, underlätt len, se Figu (Jonsson oc ompletteras papallen ge kan den ingsskador tvis av plast det finns kr vis högt. olyminnehå är användb örpackninga gång till de f ckaren enda exponeras er förflytta tar ur ch s , t, rav åll i bart ar fack ast , sig
Figu
2.7
Lev kun som Ett ploc Enl leve leve sam Lev före ang dess kun Mat Om åtag tidp Lev kap skri Enl ingå står ur 2.6 Illustr7 Lever
verantörssty nden. Det fi m äger det la vanligt sätt ckar ut artik ligt Jonsson erantörsstyr eransplaner mma inform verantören p etaget. I de gående min-sa kvantitet nder och hu ttsson, 200 m leverantörgit sig ansva punkter för verantören k acitet som ivs om min ligt Jonsson å avtal om v r för kostna ration av pate
antörss
yrda lager in finns olika t ager som le t att arbeta keln från la n och Matts rda lager, le r och efterfr mation som planerar lag fall kunden - och maxg ter bestäms ur mycket la 5). ren istället aret för att leveranser kan därmed leverantöre n- och maxg n och Matts vem som ä ader i form Teo ernosterlagerstyrda la
nnebär att l typer av lev everantören på är att le agret (Jonss sson (2005) everantören frågeinform kunden sjä gerpåfyllnad n äger lagre gräns för vil s utifrån de ager som ku äger det av styra lagret och kvanti d styra dett en för tillfä gränser äve sson (2005) r skyldig at av svinn o oretisk bakgr (Jonsson ochager
leverantöre verantörssty n styr och n everantören son och Ma ) är ett nära n måste få i mation. Info älva hade an der och läg et brukar ku lka kvantite en service so unden är b vtalade lagre t. I dessa fa iteter på de ta utefter eg ället besitter n i detta fa ) är det vid tt betala för ch vem som rund Mattsson, 2 en ansvarar yrda lager, e när ägander n fakturerar attsson, 200 a samarbete information ormationen nvänt för at gger alltså o unden och eter som sk om kunden eredd att b et hos kund all kan lever e inleverans gna önskem r. Det är do ll (Jonsson dessa sama r inventerin m bekostar 2005 s. 82). för styrnin en viktig sk rätten överg r kunden nä 05). e en viktig d n om progn som använ tt styra lagr rder från d leverantöre ka finnas i la n vill kunna ekosta (Jon den har leve rantören sjä ser som gör mål och efte ock vanligt och Mattss arbetsform ngsdifferens eventuella ng av lager h killnad är ve går till kund är kunden del i noser, nds ska vara ret. det egna en ingå avta ager. Nivån a erbjuda si nsson och erantören älv bestämm rs. er den att ett avta son, 2005). mer viktigt a ser, vem so a kassatione hos em den. a al n på na ma l . tt om er.3
I det anvä exam gjort3.1
For verk Und vete rela sätt indu arbe (Pat Arb sig a Mål Abd ett i Dav Ett arbe emp ded Litt att l att s skul FiguMeto
tta kapitel ge änts vid insam mensarbetets ts. Slutligen iAnsat
rskare använ kligheten, d derlaget till enskapligt a ateras till ve t att relatera uktion och etssätt utgå tel & David betar forskaav befintlig let med ett duktion är e induktivt ar vidsson, 20 abduktivt a etssätt då in piri samlade duktivt arbe teraturstudi lösa de pro styrka tänkt lle stödja d ur 3.1 Illustr
od och
es en beskrivn mlande av em olika beräkn i detta kapitets
nder sig av detta underl l teorier ben arbete är de erklighet är a teori till v abduktion år forskning dsson, 2003 aren med et ga teorier ut induktivt a en kombin rbetssätt fö 003). arbetssätt h nga teorier es in, allteft etssätt, då li ier gjordes blem exam ta metoder en empirin ration mellan Metodh geno
ning av hur e mpiri samt hu ningar delges, el presenteras data och in lag använd nämns ofta et viktigt att inom forsk verklighet, tr , se Figur 3 gen från be 3). tt induktivt tan formule arbetssätt är ation av de ör att sedan har använts var bestäm tersom emp itteraturstud för att finn mensarbetet med redan n som samlan teori och ver
d och genomf
mföra
examensarbet ur empirin ha , därefter besk s kritik mot d nformation s sedan för a för empiri tt kunna rel kning ett vä tre av dessa 3.1. Arbetar efintliga teo t arbetssätt erar en egen r att upptäc eduktion oc n övergå till . Till en bö mda och fas piri samlad dier på befi na lämpliga utgick från n befintliga ades in und rklighet (base förandeande
tet genomförts ar analyseratkrivs hur åte de metoder so n för att få e r att produc i (Patel & D latera teori äsentligt pro a tillvägagån r forskaren rier och all
har forskar n teori und cka och for ch induktio ett dedukti örjan använ tlagda. Und des in överg fintliga teori tillvägagån n. Ett abduk teorier me der arbetets erad på Patel ts och vilka m ts. En beskri erkoppling til om använts. en korrekt k cera trovärd Davidsson, med verklig oblem. Det ngssätt är d med ett de männa prin ren inte val der forsknin
rmulera en n. Arbetet u ivt arbetssä des ett indu dersökninga gick projekt
ier och met gssätt, med ktivt arbets n även för gång. l & Davidss metoder som ivning av ll företaget ha kunskap om diga teorier 2003). Inom ghet. Hur t t finns olika deduktion, eduktivt nciper anvä lt att använ ngens gång. egen teori. utgår ofta f ätt (Patel & uktivt ar gjordes o tet i ett mer
toder gjord d utgångspu ssätt valdes att litteratu son, 2003 s. ar m r. m teori a änds da . från & och r des. unkt för uren 25).
Metod och genomförande
3.2 Insamling av empiri
Empirin har samlats in på Swisslog-Accalon AB i Boxholm. Empirin som samlats in ligger till grund för det framarbetade ramverket. Författarna spenderade en till två dagar i veckan på företaget mellan februari – april 2011, se utfallet i Tabell 3.1. Besöken underlättade insamlingen av empiri och frågor författarna hade kunde ställas och besvaras ansikte mot ansikte.
Tabell 3.1 Tillfälle och tid författarna spenderat på Swisslog-Accalon AB.
Vecka v.6 v.7 v.8 v.9 v.10 v.11 v.12 v.13 v.14 v.15 Antal tillfällen och timmar
Tillfälle per
vecka 1 1 2 - 2 2 - 1 2 1 12
Längd per
tillfälle 8h 8h 8h - 8h 8h - 8h 8h 8h 96h
Insamlande av empiri i form av data som använts till beräkningar av
hemtagningskvantiteter, behovstäckningstider och för klassificering av artiklar har gjorts på företaget i form av intervjuer, observationer samt att tillgång till
dokument och arkivmaterial har erhållits. Ytterligare empiri i form av allmän information om företaget har samlats in genom samtal med personal. Information om emballage har erhållits genom samtal med personal och genom att dokument och arkivmaterial har studerats.
3.2.1 Intervjuer
Intervjuer är en teknik som används för att samla in information genom att ställa frågor. Intervjuer anses ofta vara personliga, vilket innebär att intervjuaren träffar den person som ska intervjuas, men intervjuer kan även göras genom t.ex.
telefonsamtal eller över internet. Vid intervjuer är det viktigt att utforma frågorna på ett sådant sätt att lämplig information fås. Interjuver kan genomföras på olika sätt beroende på vad informationen ska användas till (Patel & Davidsson, 2003). En intervju kan genomföras genom att intervjuaren ställer helt öppna frågor, som sedan intervjupersonen kan besvara helt fritt. Den riktat öppna intervjun innebär att intervjuaren ställer riktade frågor, som sedan får besvaras fritt inom området. En intervju kan vara helt strukturerad, då ställer intervjuaren förutbestämda frågor i en bestämd ordning, som sedan besvaras med hård styrning av intervjuaren (Lantz, 2007). Den halvstrukturerade intervjun bygger på att frågor ställs i en bestämd följd, men att svaren ges i form av både öppna och fasta svar (Lantz, 2007).
Intervjuer av olika karaktär har genomförts, främst i form av helt öppna intervjuer och halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts ansikte mot ansikte och via E-post.
Metod och genomförande
De personer som har intervjuats ansikte mot ansikte är Supply Chain Manager (Inköpschef), Arbetsledare för produktion, Inköpare, Personalchef,
Produktionsberedare, Produktionsledare för produktionslogistik, Operations Manager för konstruktion och produktion samt Produktionstekniker på Swisslog-Accalon AB i Boxholm, se Tabell 3.2. Intervjuguider som använts till de olika intervjuerna återfinns i slutet av examensarbetet, se Bilaga 1-9. Frågor angående artiklar och emballage har främst besvarats genom intervjuer med Supply Chain Manager, Arbetsledare för produktion och Inköpare, då de besitter kunskap inom detta området. Intervjuer angående ramverket genomfördes med Supply Chain Manager, Inköpare, Produktionsberedare, Produktionsledare för
produktionslogistik, Operations Manager för konstruktion och produktion samt Produktionstekniker för att få fram synpunkter och åsikter om ramverkets utformande.
Intervjuer i form av E-post har gjorts för att få tillgång till nödvändig information som ansikte mot ansikte intervjuerna inte kunnat delge eller då författarna ej varit på plats på företaget, dessa intervjuer har gjorts med Ekonomichef och Supply Chain Manager, se Tabell 3.2. Specifika frågor arbetades fram genom diskussion mellan författarna och skickades till lämplig informationskälla via E-post. Frågor angående lagerränta och ordersärkostnad besvarades av Ekonomichefen och användes vid beräkningar av EOK. Förslag på lämplig informationskälla gavs av handledaren på företaget, tillika Supply Chain Manager. Supply Chain Manager är den person som intervjuats och tillfrågats flitigast, då han besitter mest kunskap inom det aktuella området för examensarbetet. En sammanställning av antal intervjuer och uppskattad intervjutid per tillfälle, redovisas i Tabell 3.2.
Oplanerade intervjuer har genomförts med personal på företaget, för att förtydliga och få ytterligare information. Till en början var intervjuerna av ett mer generellt slag, detta för att få en övergripande blick över företaget och dess processer. Senare intervjuer har arbetats fram för att få en djupare förståelse för projektet och dess problematik. Strukturerade intervjuer användes mindre över tiden och istället för att arbeta fram specifika frågor till intervjuer så övergick intervjuerna istället till direkta samtal och diskussioner med berörd personal.
Ansikte mot ansikte intervjuerna har genomförts gemensamt av författarna. Vid de olika intervjuerna har en frågeställare och en antecknare utsetts.
Tillvägagångssättet valdes för att minska risken att information skulle förbigås då den som förde anteckningar flikade in om något förbigicks eller var oklart. Ansikte mot ansikte intervjuerna dokumenterades genom skrift på papper under intervjuns gång. Diskussion mellan författarna fördes direkt efter intervjuerna för att
analysera och sammanställa den information som delgivits.
Sammanställningar av intervjuerna har under arbetets gång kontinuerligt diskuterats med handledaren på företaget.
Tab 3.2 Obs Med fört som Dav bask tekn som obs Dav Run tillv förs öve tills Run kon Kar Run och utfo För bild disk obs bell 3.2 Samm .2 Obse servationer d hjälp av o tydligar ver m ska obser vidsson, 20 kunskaper niker. Obse m samlats in ervationer vidsson, 20 ndvandring verkningspr sta mötet i ergripande b ammans m ndvandring nsulterna ge rtläggningen ndvandring h vilka emba ormningen rfattarna de d över föret kussioner fö ervationer manställning ervatione r är bra att a observation rkligheten. O rveras, men 003). Det är som sedan ervationer k n med andr är att de är 003). gar på företa rocesser och februari 20 bild av före med ledning gen gav en d enomförde n redovisad garna gav äv allage som av ramverk eltog under taget och de örts, observ som gjorts Metod av genomförd r använda nä ner kan hän Observatio n observatio r även lämp kan använ kan även an ra tekniker. r tidskrävan aget gjorde h lagringsm 011, tillsamm etaget. Ytter sgruppen s djupare för en värdeflö des på ett le ven en tydli används. D ket, då dett projekt- oc et projekt s vationer oc redovisas i d och genomf rda intervjuer är informat ndelser i sitt oner kan pla oner kan äv pligt att anv nds för att v nvändas som
Det som a nde och oft es för att få möjligheter. mans med rligare en r samt ett kon rståelse för ödeskartläg edningsmöt igare bild o De emballag ta är en av d ch lednings som skulle ch antecknin i Tabell 3.3 förande r. tion kring b t naturliga s aneras på fö ven ske opla vända obser vidare studi m hjälp för anses vara n ta kostar my en överblic En första Supply Cha rundvandrin nsultteam f flödet och ggning över te där även och förståel ge som anv de parametr smöten för genomföra ngar gjorts 3 beteenden s sammanhan örhand, då anerat (Pate rvationer fö er med hjäl r att styrka d negativt me ycket penga ck av företa rundvandri ain Manage ng gjordes i från Tysklan dess proce r produktio n författarna se för lagrin vänds komm rar som ing
att få en än as. Under d samt frågo ska samlas i ng ses, vilk bestäms va el & ör att samla lp av andra den empiri ed ar (Patel & aget, dess ing gjordes er, för att få i mars 2011 nd. esser då onen i fabrik a deltog. ngssituatio mer att berö går. nnu tydligar dessa möten or ställts. D in. et ad a in a i s vid å en 1 ken. nen öra re n har e
Tab 3.2 Dok skri till f stati kun gran när På b Dok inne exp dok väse och I de kran göra och Pow ang
3.3
Und stud ram litte upp Litt anv Sch anv bell 3.3 Samm .3 Doku kument har ivits ned ell film, bilder tistik, regist nna tas framnskas, det ä de tillkom begäran har kumenten h ehållit likna erter på för kumenten h entliga info h sammanst e olika doku nproduktio a beräkning h jämförts. werPoint-pr gående föret
3 Litter
der examen derats. Då t mverkets utf eratur stude pdaterade o teratur i for vändas. Hög hoolar, Hög vänts, för at manställning ument oc r traditione ler som trycoch ljud (P ter och offic m när det be är viktigt att (Patel & D r tillgång til har delgivit ande inform retaget, vilk har innehåll ormationen tällts. umenten ha onen kunna gar av volym resentation taget och d
ratur
nsarbetets g tankar, förs formande u erats. Mång om, då de h rm av kursli gskolebiblio gskolebiblio tt finna den Metod av observatio h arkivmaellt sett anvä ckts, men m Patel & Dav ciella handl ehövs. Det t beakta ve Davidsson, 2 ll önskade d ts från olika mation. Info
ket har lett lit väsentlig har sortera ar artiklar s t identifiera mvärde, EO ner från före dess bakgru gång har litt slag och idé uppkommit ga av de teo ar tillämpat itteratur ha otek har utn otekets data n litteratur s d och genomf ioner gjorda p aterial änts som en med dagens vidsson, 20 lingar. Dok är viktigt a em som är u 2003). dokument a avdelning ormationen till att en jä g men även ats fram, jäm som förbruk as. Övriga v OK och EB etaget har d und. teratur inom éer om teor t, har de sty orier som an ts under oli ar därför va nyttjats för abas och pe som efterfr förande på Swisslog-A n benämnin s teknik anv 003). Dokum kument bru att vara käll upphovsma och arkivm gar på företa n har varit f ämförelse g oväsentlig mförts mel kats under viktiga para BT har häm delgivit gen m området rier som ku yrkts eller fö nvänts har ika kurser i arit lättillgän r att finna lä ersonal på H ågats. Accalon AB. ng för infor vänds benäm ment använ ukar samlas lkritisk då d an till doku material erhå aget, vissa d framtagen a gjorts. De o informatio llan de olika år 2010 i ametrar för mtats i olika nerell inform för examen unnat använ förkastats ge författarna nom utbild ngligt och k ämplig litter Högskolebi rmation so ämningen äv nds ofta ino i arkiv för dokument umenten sam ållits. dokument av olika olika on, den a dokumen r att kunna a dokument mation nsarbetet ndas till enom att a varit väl dningen. kunnat ratur. Goog iblioteket h m ven om att mt har nten t gle har
Metod och genomförande
En rad olika sökningar efter relevant litteratur gjordes under projektets gång, vid dessa sökningar har olika sökord använts. Sökorden gav mestadels önskat resultat, underlättade att felaktiga träffar inte uppstod samt sparade tid då litteraturstudier gjordes. Sökord som har använts under projektets gång för att finna relevant litteratur, har använts då sökningar gjorts i Google Schoolar eller i
Högskolebibliotekets databas. Exempel på sökord som använts: Inköp Partiformningsmetoder Ekonomisk orderkvantitet ABC-klassificering Emballage
3.4 Beräkningar
Olika beräkningar har gjorts för att uppfylla syftet att skapa ett ramverk för inköp som ska underlätta och minska inköpsarbetet. Ramverket bygger bland annat på en ABC-klassificering efter volymvärde. Volymvärdet för samtliga standardartiklar i kranproduktionen har beräknats, vid beräkningarna användes Formel 2.4. Dessa beräkningar har använts för att dela in artiklarna i klasserna: A, B och C, se Bilaga 11.
Beräkning av kostnadseffektiva hemtagningskvantiteter för samtliga
standardartiklar i kranproduktionen har gjorts med hjälp av EOK, vid beräkning användes Formel 2.1. Dessa beräkningar har gjorts för att ge svar på vilka de rekommenderade hemtagningskvantiteterna är enligt teorin. Beräkningarna av EOK har sedan använts för att beräkna EBT, se Formel 2.2. EBT ger inköparen vetskap om hur länge de ekonomiska hemtagningskvantiteterna räcker i tid. EBT är en av de ingående parametrarna i ramverket, som presenteras senare i
examensarbetet, se Figur 5.1. För att tydliggöra ytterligare för inköpspersonalen och övrig personal som kommer att använda sig av ramverket, har författarna valt att beräkna vad EBT motsvarar i värde, alltså hur stort värde som de
rekommenderade hemtagningskvantiteterna motsvarar. Vid beräkning av detta värde har EOK multiplicerats med artikelns pris.
Beräkningar av hur många artiklar som ingår i de olika klasserna A, B och C har gjorts. Dessa olika klasser har sedan matchats med de olika emballagen de förvaras i för att ge svar på hur många artiklar som placeras i respektive fält i ramverket, se Figur 5.1.
Dokument och arkivmaterial där priser för kranproduktionens standardartiklar redovisats har erhållits. Priserna som använts vid beräkning av volymvärde, EOK och EBT, har i några fall varit redovisade i annan valuta än SEK. Riksbankens årsgenomsnitt för olika valutor under år 2010 användes, se Bilaga 10, för att räkna om dessa valutor till SEK. Rabatter företaget har på artiklar har räknats in i de fall de funnits. Genom dokument och arkivmaterial har tillgång till ställkostnader fåtts som adderats till priset för samtliga artiklar.
