Linköpings Universitet
Institutionen för datavetenskap Christopher Palm
Kognitionsvetenskapliga programmet VT 2012 Kandidatuppsats
Samordnad vårdplanering som del i
den patientcentrerade vården
Användarkrav hos patienter
Handledare: Rita Kovordanyi Examinator: Richard Hirsch ISRN: LIU-‐IDA/KOGVET-‐G-‐-‐12/014-‐-‐SE
Sammanfattning
Denna studie tar med hjälp av patientcentrerad vård upp hur man via en poten-‐ tiell IT-‐tjänst ska kunna hjälpa och förbättra den fortsatta vården för patienter som genomgår en samordnad vårdplanering. Studien grundas på ett förslag av en IT-‐tjänst. Den stöds även av teorin om medveten närvaro inom organisationer då man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anhörig som en organisation. Studien använder sig även av barriärteori där man kan se patienten som en sista säkerhetsbarriär. Utifrån dessa två teorier lägger denna studie fo-‐ kus på patienten och hur man med hjälp av en IT-‐tjänst ska kunna ge patienten ett större fokus inom organisationen i form av större deltagande. I studien utför-‐ des en intervju och kompletterande data samlades in för att skapa personor som baserades på patienter. Utifrån dessa personor identifierades senare fyra använ-‐ darkrav för att få reda på vad som är viktigt för patienter som genomgår en sam-‐ ordnad vårdplanering: Ta del av information, feedback och statistik på framsteg, möjlighet att ställa frågor och få svar och slutligen möjligheten att kunna dela sina åsikter och ha en öppen diskussion. Efter varje användarkrav presenteras även en potentiell lösning på användarkravet. Användarkraven som identifierats tillfredsställer till stor del de principer organisationen IAPO har lagt fram för uppnå en patientcentrerad vård. Slutligen visade det sig även att medveten när-‐ varo behöver ha större fokus på patienten i organisationen för att utifrån bar-‐ riärteorin, kan reducering av risktagande optimeras inom vården.
Förord
Denna uppsats är skriven på Kognitionsvetenskapliga programmet vid Linkö-‐ pings Universitet och omfattar 18 högskolepoäng. Uppsatsen skrevs som det av-‐ slutande momentet för kandidatexamen. Idén till studien arbetades fram i sam-‐ råd med professor Rita Kovordanyi. Jag vill därför tacka min handledare Rita Kovordanyi för all den hjälp och inspiration jag har fått under arbetets gång. Jag vill även tacka min familj för att de aldrig är för långt bort och håller min moti-‐ vation uppe. Slutligen vill jag även tacka mina vänner som under arbetets gång har bollat idéer och gett mig råd eller helt enkelt varit där som stöd.
Christopher Palm Linköping, Maj 2012
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 2 1.2 Frågeställningar ... 2 1.3 Avgränsningar ... 2 2 Bakgrund ... 3 2.1 Patientcentrerad vård ... 3 2.2 Samordnad vårdplanering ... 42.2.1 Lagar och föreskrifter ... 4
2.2.2 Tidigare forskning kring Samordnad Vårdplanering ... 6
2.3 Din eJournal på nätet ... 7
2.4 Medveten närvaro ... 8
2.5 Barriärteori ... 9
3 Metod ... 11
3.1 Personor, Mål och Användarkrav ... 11
3.2 Insamling av primär intern data ... 12
3.3 Insamling av primär extern data ... 12
3.4 Sammanställning av data med Innehållsanalys ... 13
3.5 Skapandet av Personor ... 13
4 Resultat ... 15
4.1 Persona 1, Anders Björk ... 15
4.2 Persona 2, Christina Hedman ... 16
4.3 Slutsatser utifrån Personorna ... 16
5 Diskussion ... 19
5.1 Metoddiskussion ... 19
5.2 Resultatdiskussion ... 20
5.2.1 Tillgänglighet av journal presenterad på ett tydligt sätt ... 20
5.2.2 Tillgänglighet av statistik för de som är under rehabilitering ... 21
5.2.3 Möjligheten att ställa frågor till rätt personer och få dem besvarade ... 21
5.2.4 Möjlighet för patient och anhöriga att dela sina åsikter och möjlighet till diskussion och anmäla eller ansöka om ändringar av vårdplan ... 22
5.3 Avslutande diskussion ... 23 5.4 Vidare forskning ... 23 6 Slutsats ... 24 Referenser ... 25 Tryckta Referenser ... 25 Elektroniska Referenser ... 26 Appendix ... 27
1 Inledning
Patientcentrerad vård (Patient-‐Centered Care, PCC) har enligt International Alli-‐ ance of Patients’ Organizations (IAPO, 2007) ett flertal definitioner, istället för en global. Som alternativ till att försöka få fram en global definition föreslås det av IAPO (2007) att det istället är själva essensen av PCC som ska framhävas. Detta kan ske genom att se till att systemet är designat efter patientens preferenser, värderingar och/eller behov. Det görs i sin tur genom att få fram verktyg och mål för att nå dessa.
De viktigaste elementen i PCC är, enligt Little et al. (2001), att det existerar kommunikation med patienten, att det finns någon typ av partnerskap mellan patient och vårdarna, att det fokuseras bortom patientens tillstånd samt att se till faktorer som hälsofrämjande och hälsosamma livsstilar. Enligt ett flertal stu-‐ dier (Ring, 2005; Anderson, 2003) kan det vara svårt för läkare att få till denna kommunikation och detta partnerskap, eftersom de ofta har brist på tid och har många patienter att ta hand om. Detta är väldigt tydligt enligt både Ring (2005) och Andersson (2003) som visar på att läkare endast stannar för att förklara den medicinska aspekten av en patients tillstånd under de så kallade samordnade vårdplaneringsmötena (SVP). Anledningen till detta är tidspress och leder till att det snarare skapas en envängskommunikation, än den önskade tvåvägskommu-‐ nikation mellan patient och läkare.
För att kunna öka den informativa biten för patienter har Inera AB (2011) på be-‐ ställning av Center för eHälsa i samverkan (CeHis) gjort en förstudierapport som ger ett förslag på en ”eJournal” för patienter och anhöriga. Med hjälp av denna studie framkom det att patienter och anhöriga skulle kunna tänka sig att ta del av journalinformation om det fanns en enkel lösning via Internet. Det visade sig även att de vill ha IT-‐tjänster som ökar tillgänglighet till vården såsom att boka tid och skicka meddelanden. Patienter och anhöriga vill även kunna interagera med vården kring information och bidra med viss information som självskatt-‐ ningar och mätvärden.
Det finns många olika typer av patienter och en intressant del av sjukvården är de patienter som får genomgå en samordnad vårdplanering (SVP). SVP borde i framtiden ses som en del av den patientcentrerade vården, eftersom kommunen tillsammans med sjukhuset arbetar fram en plan för patientens framtid. Anled-‐ ningen till en sådan vårdplan finns, är för de fall då en patient anses färdigbe-‐ handlad och utskrivningsklar men behöver fortsatt vård utanför sjukhuset (Ring, 2005; Anderson, 2003). Efter att en patient anses vara utskrivningsklar sam-‐ mankallas personer som på något sätt har varit och kommer vara delaktiga i pa-‐ tientens vård samt patienten i fråga och dess anhöriga. Mötet är till för att pati-‐ enten ska kunna få bekräfta samt ha önskningar på hur den fortsatta vården ska gå till. En möjlig fråga i det här läget, när patienten tar del av denna vårdplan i form av till exempel hemtjänst eller rehabilitering, är vilka typer av användar-‐ krav som då kan finnas hos patienten och dess anhöriga.
Denna studie ska analysera primär intern och extern data från personer som har genomgått en SVP, deras anhöriga, biståndshandläggare och annan sjukvårds-‐ personal. Utifrån dessa data ska sedan personor skapas som ska föreställa pati-‐ enter, för att sedan dra slutsatser om vad för typ av användarkrav patienter som genomgår en samordnad vårdplanering skulle kunna tänkas ha av en IT-‐tjänst som liknar den som har föreslagits av Inera AB.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att utifrån personor fastställa vad för typ av använ-‐ darkrav som kan vara önskvärda att ha med i en potentiell IT-‐tjänst för personer som genomgår en samordnad vårdplanering.
1.2 Frågeställningar
1. Vilka användarkrav kan fastställas utifrån patienter som genomgår en sam-‐ ordnad vårdplanering av en potentiell webbaserad IT-‐tjänst.
2. Hur upprätthåller man den patientcentrerade vården för patienter som har genomgått eller genomgår en samordnad vårdplan?
1.3 Avgränsningar
Detta arbete innefattar endast data från patienter som har genomgått en sam-‐ ordnad vårdplanering (SVP), deras anhöriga, biståndshandläggare och personal från sjukhus. De interna primära data som har samlats in är i form av en intervju. Personen som har intervjuats genomgår en SVP och frågorna innefattar den in-‐ formativa biten ur processen av en SVP. Ingen observation av det faktiska mötet eller observation av personen i sitt hem har skett då detta ligger utanför arbetets tidsram. Extern primär data som inhämtas från tidigare forskningsartiklar rör personer som har genomgått en samordnad vårdplanering, deras anhöriga, bi-‐ ståndshandläggare, personal från sjukhus samt annan typ av data som kan vara till hjälp för att komplettera personorna.
2 Bakgrund
I detta kapitel presenteras teorier och forskning kring patientcentrerad vård (PCC) och vad det innebär. Det görs även en redogörelse för den samordnad vårdplanering (SVP) gällande lagar och föreskrifter samt tidigare forskning kring SVP. Det kommer även en redogörelse av Inera ABs rapport om en potentiell eJournal. Slutligen görs även en redogörelse för den teoretiska aspekten av sä-‐ kerhetsbarriärer och medveten närvaro som argument för varför det är viktigt att lyssna på patientens åsikter.
2.1 Patientcentrerad vård
Den patientcentrerade vården (Patient-‐centred healthcare, PCC) har på senare tid fått en allt vidare användning men problemet som följt är att det ofta före-‐ kommer missförstånd av vad PCC faktiskt innebär. Exempel på felaktiga faktorer som ibland räknas in är teknologicentrering, läkarcentrering, sjukhuscentrering eller sjukdomcentrering (Stewart, 2001). Som nämndes tidigare finns det, enligt International Alliance of Patients’ Organizations (IAPO, 2007) ett flertal före-‐ slagna definitioner av vad PCC är. Dessa definitioner följer många av grundprin-‐ ciperna i flera aspekter, men det finns inte någon globalt accepterad definition av vad PCC är. IAPO (2007) förespråkar att PCC handlar om en patients behov och preferenser och det är enbart patienten som kan avgöra vad PCC är för dem. IAPO har utifrån detta formulerat fem principer som de anser att man bör följa för att kunna uppnå PCC:
1. Respekt innebär att patienter och deras vårdare har rätt till PCC som även ska respektera deras specifika behov, preferenser och värderingar.
2. Val och egenmakt betyder att patienter har rätt att delta i att ta beslut i sjukvårdsfrågor som berör dem. Det ska inte bara ses som ett val, utan även en skyldighet.
3. Patientpåverkan och hälso-‐/sjukvårdspolicy betyder att patienter och patientorganisationer bör ha rätt till att kunna påverka och dela sin skyl-‐ dighet till att skapa en bra hälso-‐ och sjukvårdspolicy. Det vill även säga att policyn är utformad så att patienten står i mitten.
4. Tillgänglighet och support innebär att patienten måste få tillgång till hälso-‐ och sjukvårdstjänster som är anpassade efter deras tillstånd när de väl är i behov av dem.
5. Information innebär att patienter och vårdarna ska få tillgång till så kor-‐ rekt information som möjligt som även ska vara presenterad på ett sådant sätt att den är anpassad för patienten.
Enligt IAPO (2007) kommer sjukvården inte att klara sig om de fortsätter med att enbart fokusera på själva sjukdomen och inte på patienten. IAPO (2007) bör-‐ jar även mer och mer tro att PCC som är inriktat på patientens preferenser och behov är det mest kostnadseffektiva sättet att förbättra hälsoutfallet hos perso-‐ ner med kroniska sjukdomar.
Enligt forskning av Little (2001) där det utfördes studier av patienternas prefe-‐ renser, framkom det att det finns tre viktiga element som patienter vill ha utav PCC; (1) Kommunikation med patienten, vilket innebär att en vårdgivare bryr sig om vad patienten oroar sig över och diskuterar olika lösningar på hur de ska gå tillväga i patientens vård. (2) Det andra elementet är att det existerar någon typ av Partnerskap i form av att läkaren vet vem patienten är och är medveten om patientens känslomässiga behov. (3) Det tredje och sista handlar om fokus, det vill säga att det bör Fokuseras bortom patientens tillstånd, det vill säga ha en posi-‐ tiv framhållning till patientens tillstånd och även se bortom tillståndet samt att tänka på vad som är hälsofrämjande och hälsosamma livsstilar.
2.2 Samordnad vårdplanering
Den samordnade vårdplaneringen (SVP) sker i samband med att en patient som är inlagd på sjukhus anses vara färdigbehandlad men är i behov av fortsatt hjälp i hemmet (Ring, 2005). Ansvaret för patienten förs då över från sjukhus till kom-‐ mun. Vårdplaneringen är ett samarbete mellan sjukhus och kommun. Patienten är utskrivningsklar när vårdplanen för den fortsatta vården eller rehabilitering-‐ en justerats av alla berörda enheter. Nedan presenteras vilka lagar och föreskrif-‐ ter som finns gällande SVP samt en redogörelse för en del av den forskningen som finns.
2.2.1 Lagar och föreskrifter
Enligt lagen om ”kommunernas betalningsansvar för viss hälso-‐ och sjukvård” (SFS 1990:1404, ändring 2003:193), blir kommunerna betalningsansvariga för en patient som av behandlande läkare bedöms vara färdigbehandlad. När detta sker, innebär det att patienten inte längre är i behov av den vård som sjukhuset erbjuder och om patienten behöver fortsatta insatser innebär det att läkaren är ansvarig för att kalla till planering med de berörda enheterna, kommun och pri-‐ märvård. Den planeringen ska senare leda till en vårdplan som ska förklara vad patienten är i behov av för fortsatt vård, vilket sker efter utskrivning. Patienten blir inte utskriven innan vårdplanen är justerad av de inblandade enheterna. Pa-‐ tienten deltar inte i utformningen av själva vårdplanen, men är oftast närvarande under själva mötet. Tanken med mötet är att patienten ska kunna bekräfta eller förhindra den plan som har bestämts.
Enligt ”Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in-‐ och utskrivning av pa-‐ tienter i sluten vård” (SOSFS 2005:27), gäller föreskrifterna vid tillämpningen av lagen (SFS 1990:1404). Landsting och kommun ska tillsammans utarbeta rutiner för vårdplanering. Dessa rutiner framställs inför utskrivning av patienter och för informationsöverföring mellan vård-‐ och omsorgsgivare i samband med in-‐ och utskrivning av patienter från sluten vård till öppen vård och socialtjänst. Ruti-‐ nerna ska vara dokumenterade och de ska vara enhetligt utformade inom ett län eller en region. Rutinerna ska innehålla information om:
”1. vilka som är ansvariga för att sända respektive ta emot in-‐ och utskrivnings-‐ meddelanden,
2. vilka som skall kallas till vårdplaneringen,
3. hur den behandlande läkaren skall kalla till vårdplaneringen,
4. hur den behandlande läkaren skall få besked om att kallelsen till vårdplanering-‐ en har mottagits, och
5. vilka som har utsetts till att justera vårdplanen och hur den skall justeras.”
I tredje kapitlet ”Vårdplanering”, i SOSFS 2005:27 står det att den behandlande läkaren i den slutna vården, efter samråd med patienten, närstående och före-‐ trädare för berörda enheter, ska bestämma hur vårdplaneringen ska genomfö-‐ ras. Det står även att personal från berörda enheter bör vara närvarande. Det gäller alltså personal som har den kompetens som krävs för att tillgodose patien-‐ tens behov av insatser efter utskrivning. Slutligen ska det visas respekt för den enskildes integritet och värdighet under vårdplaneringen. Följande uppgifter ska ingå i själva vårdplanen:
”1. medicinska åtgärder och andra behandlingar,
2. aktuella läkemedelsförskrivningar,
3. tillhandahållna eller förskrivna medicintekniska produkter, hjälpmedel eller för-‐ brukningsartiklar,
4. allmän och specifik omvårdnad,
5. omsorg, stöd och service, och
6. rehabilitering och habilitering.
Av vårdplanen skall det även framgå
1. namnet på den behandlande läkaren som ansvarar för planen,
2. vilka åtgärder som den behandlande läkaren har bedömt som hälso-‐ och sjuk-‐ vård alternativt egenvård och vem som skall vidta respektive åtgärd,
3. namnet på den eller de läkare i primärvården och i den slutna vården som har det fortsatta ansvaret för vården och behandlingen av patienten,
4. om patienten har medverkat i vårdplaneringen eller inte,
5. om närstående har medverkat i vårdplaneringen eller inte, och
6. målsättningen med insatserna samt hur och när dessa skall följas upp.”
Med andra ord ska det tydligt framgå vilka insatser som behövs för att en hälso-‐ och sjukvård och socialtjänst av god kvalitet ska uppnås.
2.2.2 Tidigare forskning kring Samordnad Vårdplanering
Den forskning som har gjorts kring SVP påvisar oftast brister som finns med in-‐ riktning på själva mötet och det som sker efter patientens utskrivning.
Enligt Rings (2005) studie har det visats att en patients möjligheter och för-‐ mågor endast diskuterades under 23 procent av den totala tiden under vårdpla-‐ neringsmöten. Resterande tid patientens begränsningar diskuterats, i form av oförmåga, vilka hinder och problem som väntades. Detta kan leda till att det uppkommer en känsla av att patientens öde redan är bestämt. Ring (2005) me-‐ nar att kommunens och sjukhusets företrädare ofta inte har möjlighet att er-‐ bjuda alternativa eller individuella lösningar. Orsaken till detta är att det är två organisationer som ständigt arbetar med stora underskott, vilket gör att att det inte finns tid att optimera lösningar för patienter.
Intervjuer som utfördes i Rings studie (2005) visar att ungefär hälften av de pa-‐ tienter som fått genomgå en SVP och som har varit närvarande vid mötet inte var nöjda med mötet. Många förstod inte vad som hade sagts, de kände inte att deras åsikter respekterades och över hälften hade inte en aning om vad som skulle hända efter deras sjukhusvistelse. De som inte var nöjda med mötet syftade ofta på att de inte visste vem som var med på mötet och vad de gjorde där. De uppfat-‐ tade inte heller vad som sades, eftersom det bildades många grupper under mö-‐ tets gång vilket orsakade att många pratade sinsemellan. Många störde sig även på varför så många skulle sitta och prata om patienten och varför de var tvungna att hålla reda på allt. Slutligen ansågs patienterna att de var allt för trötta för att kunna hänga med under mötets gång.
Andersson (2003) utförde en studie baserad på observationer och intervjuer kring fem vårdplaneringsmöten för att analysera mötets struktur. Ett av de pro-‐ blematiska områden som studien kom fram till var att informationen före mötet var bristande, gällande syftet med och genomförande av det. Även anhöriga öns-‐ kade mer information om saker, som genom fler E-‐postmeddelanden med in-‐ formation och fler broschyrer inför vårdplaneringsmötet. Ett annat problema-‐ tiskt område som framkom i studien, var mötets genomförande och dess brist på struktur som till exempel att flera personer ur sjukvården under mötets gång lämnar rummet. Detta anses inte vara ovanligt bland sjukvårdspersonalen eller biståndshandläggaren, men är främmande för patienten och anhöriga. Fler pro-‐ blematiska områden som framkom ur studien är bland annat erbjudandet av kommunala insatser, i form av hur insatserna erbjuds och att de varierar för mycket från biståndshandläggare till biståndshandläggare. Detta leder även till att de finns stora problem mellan kommun och sjukhus och hur de samarbetar. Slutligen finns det enligt Andersson (2003) ett glapp mellan patienten och hem-‐ tjänstorganisationen i form av att det som lovas patienten i Anderssons studie inte stämmer överens med hur det till slut blev, vilket skapar missnöje.
2.3 Din eJournal på nätet
Inera AB (2011) har på beställning av Center för eHälsa i samverkan (CeHis) gjort en förstudierapport som ger ett förslag på en ”eJournal” för patienter och dess anhöriga. I delrapport 1 av förstudien ”Invånarnas behov av och önskemål om att ta del av sin journal via internet.” har Inera AB (2011) utifrån intervjuer och enkäter kommit fram till att det finns ett intresse hos patienter och anhöriga att få tillgång till sin journal på nätet:
• ”Skulle ta del av journalinformation i högre grad än de gör idag om det
fanns en enkel möjlighet via internet
• Vill ha e-‐tjänster som ökar tillgängligheten till vården, exempelvis möjlighet
att boka tid via internet och att kunna skicka meddelanden
• Efterfrågar vissa specifika e-‐tjänster som innehåller journalinformation;
framför allt information om läkemedel, vaccinationer, remisstatus och provsvar
• Vill kunna interagera med vården kring information och själva bidra med
viss dokumentation, exempelvis självskattningar och mätvärden
• Tycker att de har rätt att få se sin egen journalinformation och jämför med
annan personlig information som lämnas ut via internet, exempelvis från banker, försäkringskassan och skatteverket
• Uttrycker inte någon stor oro över att journaluppgifter hanteras via Inter-‐
net, men förväntar sig att vården väljer högsta möjliga säkerhetsnivå i tek-‐ niska lösningar.” (Inera AB, 2011)
Inera AB (2011) trycker på att patienten behöver vara mer delaktig i sin vård och att det inte finns någonting som ifrågasätter att patienter ska kunna ta del av personlig information om sin hälsa på nätet. Detta för att kunna vara mer aktiv och delaktig som patient. De menar att utvecklingen inom hälso-‐ och sjukvården går mot att patienter och anhöriga mer och mer betraktas som samarbetspart-‐ ners och resurser i arbetet. Dessa punkter är självklart inte tillräckliga för att få en fullt fungerande tjänst för en patient som genomgår en SVP. Inera ABs rapport ligger enbart som grund för denna studie och föreliggande studie bygger alltså inte vidare på Inera ABs idé. Denna potentiella IT-‐tjänst är tänkt som ett stöd för att stärka patientens röst. Samverkan mellan kommun, sjukvård och patienten kan ses som ett system där patienten inte alltid är delaktig i besluten som görs. En IT-‐tjänst skulle kunna ge patienten fler möjligheter att kunna påverka sin fortsatta vård.
2.4 Medveten närvaro
Medveten närvaro eller ”mindfulness” som det även kallas (Langer, 2000), kan ses som ett flexibelt sinnestillstånd där en person aktivt engagerar sig i nuet. Det går även se det som en process där personen hela tiden drar nya distinktioner (Langer & Moldoveanu, 2000). Med andra ord kan det ses som att försöka se nya lösningar eller se saker på ett helt nytt sett. Det har inte någon betydelse om de nya distinktionerna är triviala, det viktiga är att det är nytt för individen. Detta gör att personer blir mer medvetna om kontexten och perspektiven på handling-‐ ar, än om en person enbart baserar distinktioner och kategorier på sådant som skett förr. Det kallas istället för blind närvaro, vilket betyder att en person oftast är fast i ett perspektiv och är helt blind för alternativa lösningar och sätt att se på saker (Langer, 2000). Det kan liknas vid en typ av tunnelseende. En person kan heller inte ha känt av att denne är i blind närvaro eftersom det kräver att denne först måste ha haft erfarenhet av en medveten närvaro. Detta leder till att perso-‐ nen tror att han eller hon har en medveten närvaro fastän man spenderar mer tid i den blinda närvaron (Langer, 2000).
Processen av att dra nya distinktioner kan leda till flertalet konsekvenser som bland annat dessa (Langer & Moldoveanu, 2000):
1. större känslighet mot ens närvaro 2. mer öppensinnad mot ny information
3. skapandet av nya kategorier för att strukturera sin perception 4. förstärkt medvetenhet om flera olika perspektiv i problemlösning
Enligt en studie av Novak & Sellnow (2009), har det kommits fram till att med-‐ veten närvaro i form av kommunikation tenderar till att reducera risker. En av deras hypoteser var att deltagande kommunikation skulle vara positivt relaterad till organisatorisk medveten närvaro. Resultaten av studien visade bland annat på att faktorer, som tillgång till information samt en organisatorisk uppriktighet, ökade den kollektiva medvetna närvaron. Detta stödde därmed deras antagna hypotes. Informativa arbetsplatser, vilka har ett positivt förhållningssätt till del-‐ tagande samtal och diskussioner om mål i arbetet och aktiviteter, kan faktiskt reducera risker och förhindra kriser (Novak & Sellnow, 2009). Genom att till-‐ lämpa organisatorisk medveten närvaro förbättras möjligheterna att upptäcka risker, bedömning och ledning. Anställda måste få uttrycka sina åsikter, idéer, förslag, oroligheter och måste få möjligheten att kunna säga emot (Novak & Sell-‐ now, 2009). Emellertid kom de även fram till att individuell medveten närvaro även kan ge motsatt effekt. Detta kan ske när en anställd har friheten, ansvaret och auktoriteten för att influera organisatoriska beslut och förbestämda hand-‐ lingar. Novak och Sellnow (2009) menar att det krävs mer forskning inom indi-‐ viduella influenser för att kunna säga något ytterligare om detta.
Anledning till varför medveten närvaro tillämpas i föreliggande studie har att göra med att kommunen, sjukvården och patienten kan ses som en organisation. Läkare, biståndshandläggare, patienter, anhöriga, rehabiliteringspersonal kan alla ses som anställda inom denna organisation. De bör alla vara delaktiga i be-‐ slut som tas angående en patient och alla bör vara öppna mot nya typer av lös-‐
ningar i patientens vård. Med hjälp av PCC stärks fokus på patienten inom orga-‐ nisationen då patienten bör vara mer delaktig än hur det ser ut idag.
2.5 Barriärteori
Barriärer är enligt Hollnagel (1999) är artefakter, signaler eller fysiska hinder som är till för att öka säkerheten i ett system. En grundläggande distinktion är att det finns två typer av barriärer, de som är förebyggande och de som är skyd-‐ dande. Förebyggande är till för att förhindra handlingar som leder till en olycka att ske och skyddande är för att skydda efter att en olycka har skett. Hollnagel (1999) beskriver fyra typer av barriärer som finns:
• Materiella barriärer är till för att fysiskt förhindra en handling från att ske eller från att få konsekvenserna att ske. Det är ett fysiskt hinder och även om det inte alltid kan förhindra en olycka från att ske kan det i alla fall se till att sakta ner eller försena denna. Exempel på materiella barriärer är dörrar, stängsel, grindar och burar.
• Funktionella barriärer är aktiva eller dynamiska och fungerar genom att den förhindrar en handling från att utföras. Detta sker genom att kräva till exempel nycklar eller lösenord. För att kunna komma förbi funktionella barriärer, måste det utföras en eller fler kontrollerande eller förbere-‐ dande handlingar. Både fysiska och logiska (som kräver ett lösenord) är exempel på funktionella barriärer.
• Symboliska barriärer kräver en tolkning från agenten för att den ska upp-‐ fylla sitt syfte. Därför krävs en ”intelligent” agent som kan reagera på bar-‐ riären. Denna typ av barriär kan inte hindra en handling från att fysiskt eller funktionellt ske. Det går alltså att bortse eller ignorera symboliska barriärer. Ljud-‐ eller ljussignaler och skyltar är exempel på symboliska barriärer.
• Immateriella barriärer är inte fysiskt närvarande eller representerade i si-‐ tuationen men är beroende av användarens kunskaper. Dessa barriärer är oftast representerade i textformat, men inte fysiskt närvarande i situat-‐ ionen. Exempel på immateriella barriärer är regler, riktlinjer, restriktion-‐ er och lagar.
I Larssons (2011) magisteruppsats ”Riskhantering på hematologens vårdavdel-‐ ning – En kvalitativ studie av sjuksköterskornas roll inom säkerhetsarbetet” framkom det att patienten kan fungera som en säkerhetsbarriär vid administre-‐ ring av medicin. Detta eftersom sjuksköterskorna varje morgon pratar med varje patient och diskuterar dennes tillstånd och försöker komma med lösningar på hur den fortsatta behandlingen ska se ut. Detta gör att patienten har större in-‐ blick i vilken medicin denne får och varför, vilket i sin tur gör att patienten kän-‐ ner till sin egen behandling. Ska det i denna situation ses till patienten som en säkerhetsbarriär, blir patienten en symbolisk barriär med en kommunikativ funktion (Hollnagel, 1999). Föreliggande studie kommer att utgå ifrån att patien-‐
ter fungerar som en säkerhetsbarriär inom vården då deras åsikter, kunskaper och önskningar kan vara relevanta för deras fortsatta vård.
3 Metod
I kapitlet nedan presenteras val av metod, processen för genomförandet i form av den interna datainsamlingen, intervjuer och den externa insamlingen av data från forskningsartiklar till analys av de data som användes till skapandet av personor.
3.1 Personor, Mål och Användarkrav
Denna studie använder sig av en modifierad version av personor. Det är enligt Goodwin (2009) och Pruitt & Adlin (2006) en metod för att skapa fiktiva perso-‐ ner som grund för att designa en produkt. Dessa fiktiva personor bygger på data om de tänkta användarna till en produkt. Anledningen till att använda sig av personor är för att motverka att en produkt designas utifrån utvecklarens egna behov, vilket kan leda till att det inte fås en representativ bild av vad produkten bör innehålla (Pruitt & Adlin, 2006). En annan orsak är att användarna av en tjänst ofta inte är en homogen grupp och att det därmed kan vara svårt att tillgo-‐ dose allas behov, preferenser, önskemål och beteende. Personor är som tidigare nämnt fiktiva, men även specifika, konkreta representationer av de användare som produkten är riktad mot (Pruitt & Adlin, 2006). Personor ger användaren ett ansikte, det vill säga en bild som är minnesvärd, engagerande och angripbar.
Denna studie använder sig av framtagande av personor som metod, enligt Pruitt & Adlin (2006) och Goodwin (2009). Anledningen till varför Pruitt & Adlin (2006) används är för att de till skillnad från Goodwin (2009) inte enbart använ-‐ der sig av egna intervjuer som underlag för personor. Primär intern data är en-‐ ligt Pruitt & Adlin (2006) material som samlats in av designern själv medan den externa är data i form av tidningsartiklar, rapporter och annan forskning kring ett ämne. Sekundär data är rått datamaterial som har använts tidigare i liknande designforskning. Primär extern data kan användas som komplement till interna data som har samlats in.
När personorna sedan har skapats analyseras dessa för att få fram mål. Mål inom interaktionsdesign (Goodwin, 2009) är i form av observerat beteende hos perso-‐ norna och de kan framstå som tydliga mål och som otydliga eller ”gömda” mål. Mål kan uppstå i form av frustrationer som i detta exempel där en chef uttrycker sig om tidsbrist, vilket är ett tydligt mål:
”I spend so much time responding to little crises that I have no time to plan ahead”
(Goodwin, 2009)
Utifrån detta kan slutsatsen dras att målet i detta fall är möjligheten till att pla-‐ nera framåt i tiden (Goodwin, 2009). Ska det istället ges exempel på ett gömt mål så kan det ses till denna kommentar, yttrad av en äldre kvinna som sällan träffar sina anhöriga eller vänner:
”I have my programs that I like to watch. In the afternoon, I’ll sit and have a cup of coffee with Ellen. Mostly I just leave the TV on for noise.” (Goodwin, 2009)
Tänks det efter, går det här att inse att Ellen är en talkshow-‐värd. Då kan slutsat-‐ sen dras att den äldre kvinnan beskriver Tv-‐tittande som ett socialt engagemang med en vän. Att hon sedan påpekar att hon har Tv:n på för ljudets skull är ett tecken på ensamhet (Goodwin, 2009).
Efter att mål har identifierats hos personorna kan det sedan definieras krav. En-‐ ligt Goodwin (2009) misstolkas termen ”krav” ofta med designlösningar. En de-‐ signlösning skulle till exempel kunna vara att en tjänst inom ett företag bör vara webbaserad. Men vad uppnås med detta? Svar på den frågan skulle kunna vara att man slipper installera mjukvaran på varenda dator inom företaget. Enligt Goodwin (2009) ses detta som ett behov då man sparar tid och ansträngning för att installera mjukvaran på alla datorer inom företaget. Det går att få fram an-‐ vändarkrav ett flertal sätt; genom egna idéer utifrån ”brainstorming”, utifrån vad intressenter är ute efter, externa influenser i form av konkurrens och media, samt utifrån personor och deras mål (Goodwin, 2009). I föreliggande kommer det enbart koncentreras på krav som skapas utifrån personor, det vill säga an-‐ vändarkrav.
3.2 Insamling av primär intern data
En intervjumall (se bilaga 1) skapades som huvudsakligen var uppdelad i tre de-‐ lar, för att täcka de tre moment som ingår i en samordnad vårdplanering; Sjuk-‐ husvistelsen, det samordnade vårdplaneringsmötet och hemmet. Dessa teman innehöll likartade frågor, vilka var anpassade så att intervjudeltagarna fritt fick berätta om och förklara sina upplevelser och hur de skulle vilja uppleva situat-‐ ionerna.
De interna data resulterade i en semistrukturerad intervju som spelades in med en inspelningsapparat. Innan intervjun påbörjades blev intervjudeltagaren in-‐ formerad om att intervjun var anonym, att ingen förutom intervjuledaren kom-‐ mer använda sig av datamaterialet och att intervjun enbart kommer användas i forskningssyfte. Intervjudeltagaren blev även informerad om att denne får av-‐ bryta intervjun om så önskades. Intervjudeltagaren var en patient som har ge-‐ nomgått en samordnad vårdplanering. Efter intervjun grovtranskriberades in-‐ tervjun samt anonymiserades.
3.3 Insamling av primär extern data
För att komplettera intervjun användes två forskningsartiklar som innehåller data från totalt åtta intervjuer. Den första artikeln var ”Vårdplaneringar på sjuk-‐ hus – Form, innehåll och upplevelser” av Natasja Andersson (2003). I Anders-‐ sons artikel presenteras fem äldre patienter som har intervjuats angående deras upplevelser kring den samordnade vårdplaneringen samt hur det gick till i hemmet efteråt. Det ges även en inblick om åsikter från patienternas anhöriga, biståndshandläggarna och viss sjukvårdspersonal som var närvarande vid mötet.
Denna artikel valdes eftersom den tar upp fem olika situationer som beskrivs ur ett flertal perspektiv och att den tydligt visar de centrala delarna av en SVP.
Den andra artikeln var ”The vulnerable elderly’s need for recognizing relation-‐ ships – a challenge to Danish home-‐based care” av Anne Liveng (2011). Denna är baserad på tre intervjuer med äldre människor som får någon typ av hemhjälp. Artikeln riktas in på personernas behov och att äldre människor, i den mån de kan, vill leva sitt liv så normalt som möjligt och vara respekterade för det. Denna artikel är inte fullständigt baserad på patienter som genomgår en SVP men den är av relevans eftersom det tas upp levnadssituationer hos äldre personer, vilka har någon typ av hemtjänst.
3.4 Sammanställning av data med Innehållsanalys
För att analysera de data som samlats in så användes kvalitativ innehållsanalys baserat på artikeln ”The qualitative content analysis process” av Elo och Kyngäs, (2008) för skapandet av personorna. Innehållsanalys kan göras både induktivt och deduktivt på kvalitativa och kvantitativa data. Elo och Kyngäs (2008) menar att det inte finns några systematiska regler för att analysera data, utan att syftet med analysen är att de många orden i texten klassificeras till ett mycket mindre antal innehållskategorier. De data som har insamlats till denna studie har tolkats utifrån ett induktivt förhållningssätt vilket innebär att man gör öppen kodning och skapar kategorier utifrån de data man har. Analysen sker på transkriptionen och de data som finns utifrån intervjuerna i de två artiklarna. Senare jämfördes kategorier och underkategorier för att på så vis få fram likheter och olikheter mellan data.
3.5 Skapandet av Personor
Utifrån det insamlade datamaterialet går det att säga att intervjun är ett exempel på en bra SVP i form av att patienten var nöjd med helheten, medan det komplet-‐ terande datamaterialet är exempel på dåliga SVP då de inte är nöjda med helhet-‐ en. Därmed skiljer föreliggande studie på en positiv och negativ händelse vilket i sin tur leder till två personor. Goodwin (2009) menar att det går att använda en negativ persona om de potentiella användarna av en produkt skiljer sig från res-‐ ten av marknaden. Detta eftersom deras behov kan skilja sig väldigt mycket från resten. I föreliggande studie skulle inte en negativ persona skilja sig från resten av marknaden utan snarare vara en stor del av den. Trots detta kan ändå vara viktigt att ha en variation över potentiella användare då patienter är en hetero-‐ gen grupp. Utefter detta så identifierades följande kategorier utifrån innehållsa-‐ nalys:
• Kön
• Åldersgrupper • Tillstånd
• Tid spenderad på sjukhus • Ansvar under SVP
• Typ av plan
Utifrån de identifierade kategorierna jämfördes skillnader inom dem och de skillnaderna lade i sin tur grunden för personornas struktur. Personorna resulte-‐ rade i en manlig och en kvinnlig persona. Den manliga personan var till största del var baserad på intervjun samt Livengs artikel (2011) och den kvinnlig perso-‐ nan som är baserad på vissa av intervjuerna ur Anderssons artikel (2003) samt Livengs artikel. Kategorin åldersgrupper ledde till en yngre åldersgrupp och en äldre åldersgrupp i form av att den manliga personan blev 60 år, medan den kvinnliga personan blev 70 år gammal. Vidare har den manliga personan sen flera år tillbaka haft en hjärntumör och på senare tid har han återigen fått kom-‐ plikationer medan den kvinnliga personan är ålderssvag. Sedan skapades även en skillnad i hur länge de två personorna fick stanna kvar innan de bedömdes vara utskrivningsklara och huruvida de var redo att bli utskrivna. Den manliga personan stannade kvar på sjukhuset i sex veckor innan han bedömdes utskriv-‐ ningsklar medan den kvinnliga personan endast stannade kvar i två veckor vilket var allt för tidigt för henne. Den nästsista kategorin som identifierades var an-‐ svar under SVP-‐mötet som hölls. I den manliga personans fall så tog han eget an-‐ svar och höll egen talan medan den kvinnliga personan inte var i stånd till detta då hon var för svag, vilket ledde till att hennes anhöriga talade för henne. Den sista kategorin som identifierades handlade om vad för typ av plan som till slut bestämdes. Den manliga personan fick fortsatt rehabilitering medan den kvinn-‐ liga personan först fick hemtjänst. Men efter en diskussion så fick den kvinnliga personan beslutat att rehabiliteringspersonal skulle vistas hos henne ett antal gånger i veckan då den kvinnliga personan inte tyckte om hemtjänst.
4 Resultat
I detta kapitel presenteras personorna. Två personor skapades utifrån delar av de tre analyserade datakällorna. Dessa ska försöka ge en samlad bild av de källor som använts i form av en manlig representant samt en kvinnlig representant. Det skapades två olika sidor av hur patienter kan tänkas uppleva processen av en samordnad vårdplanering, i form av en bra upplevelse och en dålig upplevelse. Sedan utifrån dessa två personor försöka se vilka användarkrav det går finna för en potentiell IT-‐tjänst för personer som genomgår en samordnad vårdplanering.
4.1 Persona 1, Anders Björk
Anders är 60 år gammal och bor tillsammans med sin fru i en liten lägenhet. Han är sen åtta år tillbaka återhämtad från en hjärntumör som idag har gjort att hans kognitiva förmåga är väldigt känslig och lätt försvagas av påfrestning. För unge-‐ fär fem månader sen när han vaknade en morgon så visade det sig att han plöts-‐ ligt inte kunde resa sig upp ur sängen. Senare på sjukhuset kom läkarna fram till att en shunt i huvudet hade havererat vilket orsakade att hela hans högra sida blev förlamad och att i samband med det blev hörseln distorderad. Anders var inlagd på sjukhus i sex veckor för att kunna träna upp kroppen tillräckligt myck-‐ et för att kunna gå och klara sig i hemmet.
Anders anser att han blev väl omhändertagen på sjukhuset och hade den inform-‐ ation som han kände att han behövde om sitt tillstånd. Han tycker att det är vik-‐ tigt för honom att ha den information som anses vara viktig för honom. Skulle Anders ha några frågor så ansåg han inte att det var några större problem att fråga någon om hjälp. När det kom till utformningen av hans vårdplan så blev han välinformerad om att ett möte skulle hållas där man skulle diskutera vad som utformats för honom efter att han skrivs ut från sjukhuset.
Under mötet beslutades det att Anders skulle fortsätta gå på en rehabilitering två till tre gånger i veckan för att fortsätta träna kroppen. En sak Anders var lite be-‐ sviken på var att han saknade viss personal under mötet för att kunna ställa frå-‐ gor som var inom deras område. Han var ändå positivt inställd till den plan som utformats för honom. Anders känner att han faktiskt vill bli bättre och kunna ha ett fullt fungerande liv till den grad det tillåts. Han anser att en av orsakerna till att han hölls motiverad var att rehabiliteringspersonalen gav honom realistiska mål att uppnå och de visade gång på gång statistik över hur han låg till. Utifrån den statistik han får se så diskuterar han tillsammans med personalen om hur de ska fortsätta med hans träning.
