Örebro universitet Handelshögskolan
Företagsekonomi C, Uppsats 15hp Handledare: Sofia Baraldi Wagrell Examinator: Per Forsberg
HT 2017
Påverkar ägarstruktur ett företags hållbarhetsredovisning?
•
En kvantitativ studie
Dahlström, Robin 930923 Paulsson, Hannes 951130 Wallin, Gustav 940513
Abstract
The purpose with this study is to provide answers to how the selected companies ownership structures are influenced by companies efforts in sustainability reports. Are there any factors within the ownership structure that influence how a company accounts for sustainability? What are these factors and why is it important for sustainability?
In order to provide answers to the research question and provide the study with the main analytical ability, the study is based on a quantitative method. Through a multiple linear regression, a number of observations will be analyzed to find possible realtions to this reports dependent variable.
Based on the information obtained from the regression analysis carried out in the study, connections were found between the depentent variable GRI and the independent variables high level of foreign ownership and a higher number of shareholders, which is categorized as spread ownership.
Keywords
GRI, Ownership, Stakeholder theory, agency theory, legitimacy theory, signaling theory, institutional theory
Innehållsförteckning
1. Bakgrund 1
1.1 Hållbarhetsredovisning 2
1.1.1 Global reporting initiative 2
1.1.2 Upprättande av hållbarhetsrapport 3 1.2 Problemformulering 4 1.3 Syfte 5 1.4 Forskningsfråga 5 1.5 Avgränsningar 5 2. Teoretisk referensram 6 2.1 Tidigare forskning 6 2.2 Intressentteori 6 2.3 Agentteori 7
2.3.1 Olika ägares intressen 8
2.3.2 Styrelsens intressen 9
2.3.3 Kontroll och motivering av ledningsgrupp 9
2.4 Legitimitetsteori 10 2.5 Signalteori 11 2.6 Nyinstutitionell teori 11 3. Metod 13 3.1 Kvantitativ metod 13 3.1.1 Undersökningsdesign 13 3.1.2 Kvantifiering 13 3.1.3 Urval 13 3.1.4 Sekundärdata 14 3.1.5 Dataanalys 14 3.1.6 Kritik 15 3.2 Regressionsanalys 15
3.2.1 Ordinary least squares 15
3.2.2 Multipel linjär regression & Backward stepwise regression 15
3.2.3 Modell 16
3.2.4 Beroende & oberoende variabler 16
3.3 Bolag & kvantifiering av variabler 16
3.4 Deskriptiv statistik 17
4. Empiri & Resultat 19
5. Analys 22 5.1 Analys 22 5.1.1 Utländskt ägande 22 5.1.2 Antal aktieägare 23 5.1.3 Institutionellt/Privat ägande 24 5.1.4 Största ägare 24 5.1.5 GRI 24 5.2 Begränsningar 25 5.2.1 GRI 26
6. Slutsats 26
7. Framtida forskning 27
8. Litteraturförteckning 28
9. Bilagor 32
Figurförteckning
Tabell 1 - Deskriptiv statistik
Tabell 2 - Regressionsanalys 1 utan Backward stepwise Tabell 3 - Regressionsanalys 2 med Backward stepwise Tabell 4 - Färdig regressionsanalys med Backward stepwise
1. Bakgrund
I det inledande kapitel presenteras en bakgrund till det ämne som studie har till syfte att undersöka. Vidare redogörs det för studiens problemformulering, syfte, forskningsfråga och avgränsningar.
Framtidsanalytiker predikterar om jordens stundande undergång, de belyser dock framtidstron om att vända på samhällsutvecklingen genom att vi gemensamt bestämmer oss för en mer ansvarsfull och hållbar inriktning (DI, 2017). Om det är möjligt för näringslivet att anta den utmaningen utan politisk inblandning är upp till bevis men då krävs det att företagen tar sig kragen.
I Sverige har frågor gällande hållbarhet tillämpats och diskuterats sedan 1970-talet (Larsson, 2009) och har sedan dess vuxit till att idag vara något som är mycket efterfrågat. Under 1990-talet började olika intressenter dessutom intressera sig för hållbarhetsredovisningar (Ljungdahl, 1999).
Som Fagerström, Hartwig & Lindberg (2016) beskriver har hållbart företagande diskuterats under en lång period, år 1987 utarbetades en rapport av FN:s världskommission som handlade om miljö och utveckling. Rapporten syftade till att öka medvetenheten om vår miljö. Detta har i sin tur lett till att organisationer och företag successivt har fått ett ökat yttre krav på att upprätta externa hållbarhetsrapporter. Ett problem som funnits från början och som finns än idag är att rapporterna ofta bryter mot viktiga redovisningsprinciper som väsentlighet, relevans och jämförbarhet. Företagen väljer istället själva ut vilka upplysningar de ska lämna. Företagen ändrar dessa upplysningar från år till år vilket gör det omöjligt att se utvecklingen över tid (Fagerström et al, 2016).
Under de två senaste decennierna har det skett omfattande förändringar inom miljö och sociala frågor som påverkat samhället vi lever i. Hållbarhetsredovisning samt hållbarhet överlag är en ständigt aktuell fråga som tas upp i media nästintill varje dag. Diskussioner förs på olika plattformar som exempelvis skolor och andra typer av utbildningar med relevans för hållbarhet. (Holt & Barkmeyer, 2012)
Schalteger & Burrit (2010) visar att väldigt många företag idag hållbarhetsredovisar som en följd av ökade påtryckningar från viktiga intressenter. De ökande påtryckningarna har lett fram till 2017 års krav på att bolag med över 500 anställda ska upprätta en hållbarhetsredovisning (Tidningen balans, 2016). Kraven som ställs på hållbarhetsrapporten kommer ur ett behov av icke-finansiella upplysningar för att utomstående intressenter bättre ska kunna värdera bolagens utveckling, ställning, resultat samt vilka konsekvenser som verksamheten medför. Den nya lagen kräver inte att den icke-finansiella informationen inom redovisningen ska följa någon specifik formalia, utan företagen får utforma den efter egen tolkning. Lagen kräver dock upplysningar som berör miljö, personal, sociala förhållanden, korruption och mänskliga rättigheter (ibid).
Det har länge saknats gemensamma ramverk för företag vilket har gjort transparensen och jämförbarheten mellan bolag svår (Fagerström et al, 2016). Men det har vuxit fram ramverk som till exempel Global reporting initiative (GRI) som utvecklas över tid. Det finns företag i Sverige som är kopplade till GRI och de allra flesta redovisar enligt G41 riktlinjerna. År2016 släpptes nya riktlinjer som kallas GRI standards och dessa riktlinjer skiljer sig mellan olika branscher för att kunna utvecklas mer på sikt (Gri.org).
1.1 Hållbarhetsredovisning
Skönmålning av bolagens verksamheter har historiskt sett varit ett återkommande inslag i många företags hållbarhetsredovisning (Frostenson, 2015). Forskning visar på att viktiga redovisningsprinciper i egenskap av relevans, väsentlighet och jämförbarhet ofta har frångåtts i företagens hållbarhetsredovisning.
Junior, Best & Cotter (2013) diskuterar att även om kvantiteten har ökat så har inte kvaliteten på hållbarhetsrapporterna blivit bättre. I deras resultat framgår det att många av företagen använder sin hållbarhetsrapport för att kommunicera med sina intressenter. Ofta innehåller rapporterna inte upplysningar som är väsentliga, relevanta eller jämförbara.
Ljungdahl (1999) gjorde en omfattande studie kring utvecklingen av miljöredovisning inom svenska börsbolag vilket inkluderade undersökning av olika faktorer som kunde påverka miljöredovisningens utveckling. De resultat som framkom med stöd av en statistisk regressionsanalys var att bara en del av variationen i praxis kunde förklaras av faktorer som storlek och branschtillhörighet. Resultatet visade även att större företag med en verksamhet som hade en tydlig påverkan på miljön gjorde större insatser inom hållbarhetsredovisningen. Genom intervjuer kunde även undersökningen påvisa en koppling mellan större satsningar på hållbarhetsredovisning om förekomsten av yttre påtryckningar var en faktor och även då företaget hade exempelvis en miljöchef (Ljungdahl, 1999).
1.1.1 Global reporting initiative (GRI)
Global Reporting Initiative är en internationell oberoende organisation som utvecklar och formulerar riktlinjer för hur hållbarhetsredovisningen bör utformas och tillämpas (Frostenson, 2015). I den senaste upplagan från GRI har principen om väsentlighet inkluderats, dock ska det hållas i åtanke att GRI:s endast utfärdar riktlinjer som inte är att likställas med varken bestämmelser eller stadgar för hållbarhetsredovisning.
Statligt ägda bolag är sedan år 2007 ålagda att upprätta en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer (Regeringskansliet, 2016). Den nya lagen som träder i kraft år 2017 kräver stora bolag av allmänt intresse att upprätta en hållbarhetsrapport som ska innehålla upplysningar om hur företaget arbetar med hållbarhetsfrågor. Regeringskansliet uppger även i
lagen att utöver GRI:s riktlinjer kan företagen använda sig av ramverk från bland annat FN, EU och OECD2 som stödjande hållbarhetsinformation. Lagen säger dessutom att företagets revisor ska uppge om en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte, utöver detta ställs inga krav på att rapporten ska revideras eller ytterligare granskas (ibid).
I dagsläget följer 66 av de 100 största bolagen i Sverige GRI:s riktlinjer. Bland de 250 största bolagen i världen tillämpar 74 % av företagen riktlinjerna. I Sverige så väljer 45 % av företagen att få sin hållbarhetsredovisning granskad av en revisor. (KPMG, 2017)
Från studien av Borglund, Frostenson & Windell (2010) påvisas det resultat som kommit från år 2007 beslut om hållbarhetsredovisning efter GRIs riktlinjer för statligt ägda företag. Resultatet från de 49 statligt hel-eller delägda företagen visar en varierad grad av påverkan efter införandet av GRIs riktlinjer. Riktlinjerna har bidragit till att uppmärksamma och skapa medvetenhet hos företagen sett till hållbarhetsfrågorna, detta framförallt genom ny kunskap inom området. Utöver en ökad kunskap och medvetenhet visar resultatet att riktlinjerna för hållbarhetsredovisning har bidragit till att skapa förändring kring hållbarhetsarbete i praktiken, detta genom utveckling av företagens rutiner. Generellt sett har införandet av riktlinjerna primärt haft en påverkan på företagens rapportering snarare än direkt påverkan på själva hållbarhetsarbetet. De slutsatser som författarna kommer fram till i studien är att det främst är redovisningen av hållbarhetsfrågorna och redovisning proceduren som utvecklas till det bättre snarare än det praktiska arbetet (ibid).
GRI:s G4 ramverk och riktlinjer består av tre huvudkategorier för upplysningar, dessa omfattar ekonomi, miljö och det sociala (Gri.org). Den sociala kategorin har dessutom några underkategorier som innefattar mänskliga rättigheter, samhällsfrågor, produktansvar samt arbetsförhållanden. Under samtliga huvudkategorier såväl som underkategorier så finns det flera punkter som ska redovisas. Ramverket kräver att företagen gör en väsentlighetsanalys för att de sedan ska redovisa de punkter som är väsentliga för det specifika företaget, om bolaget väljer att inte redovisa en punkt som är väsentlig måste anledning till utlämnandet noga förklaras. Företag har i tidigare GRI-versioner kunnat redovisa alla punkter i samma kategori inom samma spalt, i G4 krävs det att punkterna redovisas var för sig men närliggande punkter får grupperas. Utöver detta finns det även branschspecifika riktlinjer, syftet är att hjälpa företagen med vilka punkter som generellt är väsentliga inom dess bransch och även för att öka jämförbarhet inom branscher (ibid).
1.1.2 Upprättandet av hållbarhetsrapport
Schalteger & Burrit (2010) visar på att det oftast finns sex olika anledningar till att företag upprättar en hållbarhetsrapport. Kvaliteten på hållbarhetsrapporten beror på vilken av dessa sex anledningar som påverkar företaget till att upprätta rapporten. De sex anledningarna är
2 Förenta Nationerna, Europeiska Unionen & Organisation for Economic Co-‐Operation and Development.
Greenwashing, isomorfism, tryck från intressenter, självreglering, CSR3 samt utveckla affärsverksamheten med hjälp av hållbarhet.
Greenwashing kan kopplas till signalteorin och företag som hållbarhetsrapporterar här gör det för att signalera att de bryr sig. Rapporten saknar ofta relevans och väsentlighet. Här går det att utläsa den skönmålning som tidigare beskrivits.
Isomorfism som kan hänföras till nyinstitutionell teori vilket menas med att företag blir allt mer lika varandra och hela tiden anpassar sig till varandra. Hållbarhetsrapporten följer här redovisningsprinciperna bättre än den föregående. Men den är fortfarande inte tillfredställande. Utan av stor del av skönmålning kvarstår.
Intressenttryck, menas med att företag upprättar en hållbarhetsrapport på grund av påtryckningar från intressenter. Inom denna kategorin varierar kvaliteten på rapporten ganska mycket beroende på vilka viktiga intressenter företaget har.
Självreglering ger liknande hållbarhetsrapporter som isomorfism, anledningen till att företag som med denna orsak upprättar en rapport är för att de vill ta kontroll över deras egna agenda. De sista två orsakerna bildar ofta bra rapporter om det ska bedömas enligt redovisningsteorier. Här vill företagen utveckla sig själva för att arbeta mer hållbart och för att uppnå målet behövs det bra rapporter för att se vad företaget behöver utveckla. (Schalteger & Burrit, 2010) I en studie från Ionel-Alin (2012) undersöks det hur ägarstrukturen påverkar kvaliteten på hållbarhetsrapporter i Rumänien. I den studien framkommer det att bolag med statligt ägande och utländska ägare är de bolag med högst kvalitet på sin rapport. Författaren finner att institutionellt ägande och i de fall VD, ordförande eller direktörer har mycket röster inte betyder att rapporten är av högre kvalitet. Studien fann ingen korrelation mellan detta ägande och hög kvalitet på rapporten i Rumänien. Det är dock mycket möjligt att det är annorlunda i andra länder (ibid). Detta kan kopplas till det Schalteger & Burrit (2010) diskuterar rörande syftet med hållbarhetsrapporter. Det viktiga är hur väl hållbarhetsrapporten kommer vara relevant och väsentlig, vilket enligt författarna primärt påverkas av företagsledarnas attityder och inställning. Ursprungsidén med hållbarhetsrapporter är goda, men det finns tydliga problem med hur den utformas (Harrison et al., 2015).
1.2 Problemformulering
Skönmålning, det vill säga den alltför positiva framställningen av bolaget, realiseras i redovisning genom att rapportera något som ser betydligt bättre ut än vad det de facto är trots att redovisningen ska bygga på centrala principer och riktlinjer (Frostenson, 2015). Dessa ska följas för att redovisningen ska vara i enlighet med ‘’god redovisningssed’’. Vid skönmålning av bolagets rapporter är det dock vanligt att principer som relevans, väsentlighet, tillförlitlighet och jämförbarhet frångås.
3 Corporate Social Responsibility.
Harrison & Van der Laan Smith (2015) belyser också de problem som finns i hållbarhetsredovisning, och att många företag i dessa sammanhang bortser från viktiga redovisningsprinciper. Författarna hävdar att detta problem grundar sig i att ramverken inte är lika tydliga som inom den finansiella rapporteringen.
Ljungdahl (1999) påvisar även han brister inom hållbarhetsredovisningen då den rapporterade informationen kan fungera som ett ensidigt redogörande av företagets positiva prestationer och därmed utelämna förbättringsområden. Författaren menar att även fast informationen i hållbarhetsredovisningen kan fungera i marknadsföringssyfte så går det inte anta att den är felaktig eller falsk.
Problemformuleringen sätter fokus på ägarstrukturen inom bolaget, vilket inflytande ägandet har på hållbarhetsredovisningen samt hur detta påverkar dess utformning och vilket budskap hållbarhetsrapporten signalera mot omvärlden.
Frostenson (2015) påvisar att ägarnas attityd och inställning är ledande sett till de insatser som tillämpas i hållbarhetsredovisningen. Det gör ägarstrukturen till en lämplig utgångspunkt för granskning. Detta för att beskriva och skapa en bild av det historiskt tämligen återkommande problemet av en avspänd attityd till upprättandet av hållbarhetsredovisning, samt förstå orsaken till dess fortvaro.
Mink (2012) menar på att GRI:s ramverk är en lämplig måttstock för att undersöka företags påverkan på hållbarhetsredovisningen då det kan belysa hur hängivna företag är att upprätta hållbarhetsredovisningar enligt “ god redovisningssed”. GRI:s ramverk används för att undersöka om specifika karaktärsdrag hos företag gör dem mer förenliga med stora insatser i hållbarhetsredovisning.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att se om ägarstrukturen påverkar hållbarhetsredovisningen och samtidigt identifiera vilka av de undersökta faktorerna som har högst inflytande på hållbarhetsrapporteringen. De fyra faktorerna som undersöks i studien är antal aktieägare, största innehavare av röster, institutionellt/privat ägande och hög grad av utländskt ägande. Uppsatsens bidrag är av praktisk karaktär och bidrar till medvetenhet att hållbarhetsredovisning enligt GRI kan öka viljan att investera i ett bolag.
1.4 Forskningsfråga
Hur påverkar bolagets ägarstruktur företagets insatser i hållbarhetsredovisning?
1.5 Avgränsningar
Den här studien inriktar sig på svenska börsnoterade bolag, därmed kommer studien endast att inkludera företag som är listade hos Nasdaq Stockholm. Nasdaq Stockholm innefattar tre olika kapital nivåer, en avgränsning har gjorts till Small cap och Mid cap vilket exkluderar
Large cap. Anledningen till detta kopplas till studien av Ljungdahl (1999) där författaren påvisar en tydlig korrelation mellan bolag av större karaktär lägger mer resurser i hållbarhetsredovisningen.
2. Teoretisk referensram
Följande kapitel redogör för de teorier som används i studien och ingående beskriver teoriernas tillämpningsområden. Kapitlet tar även ta upp tidigare forskning för det undersökta ämnet.
2.1 Tidigare forskning
Det är främst i utvecklingsländer liknande undersökningar har gjorts. Det har gjorts flera studier i Afrika och Asien men inte särskilt många i USA och Europa. De undersökningar som gjorts i västvärlden har främst riktat in sig mot familjeägda företag. Inte så mycket på utländska och institutionella ägare. Generellt genom studierna verkar utländskt ägande ge högre påverkan än någon annan ägarkategori men resultaten kan variera mellan olika studier. Ionel-Alin (2012) har undersökt hur ägarstrukturen påverkar hållbarhetsredovisning i Rumänien. Studiens resultat visar att framförallt bolag med högt utländskt ägande har stor betydelse för om företaget hållbarhetsredovisar. Även kvaliteten på hållbarhetsrapporten var högre i dessa bolag. Författaren tror det beror på att utländska ägare blir mer osäkra än inhemska investerare. Även den Rumänska staten har bättre hållbarhetsredovisningar än privata bolag. Detta tror författaren har att göra med att staten vill vara en god förebild för de privata bolagen.
Vidare undersöker Barako, hancock & Izan (2006) hur mycket frivillig information kenyanska bolag avslöjar i samband med sin årsredovisning. De kommer fram till att utländskt ägande och institutionellt ägande ger rapporter med mer frivilliga upplysningar. Resultat visar på att lokalt ägande ger rapporter med mindre frivilliga upplysningar.
Sambandet mellan utländskt ägande och mycket frivilligt utlämnad information hittas även på marknaden i Zimbabwe (Mangena & Tauringana, 2007).
2.2 Intressentteori
Intressentteorin är till denna studie en relevant teori att applicera, teorin förklarar varför vissa företag väljer att tillämpa hållbarhetsredovisning (Clarkson, 1995).
Intressenter inom redovisning ses som något eller någon som kan påverka eller påverkas av organisationen. Det finns naturligtvis många intressenter bland företag, traditionellt ansågs ägare och kreditgivare vara huvudintressenter. I modernare tid har intressenter som kunder, leverantörer, anställda med flera blivit allt viktigare. Redovisningen spelar en viktig roll för både företagen och intressenterna för att de ska kommunicera med varandra. Därför är det
viktigt med tillförlitlig information i redovisningsrapporter så att intressenterna ska kunna utvärdera företaget de vill samarbeta med. (Frostenson, 2015)
Donaldson & Preston (1995) diskuterar huruvida intressentteori ska ses som normativ, instrumental eller deskriptiv. Deras slutsats är att intressentteorin ska ses som en normativ teori även fast den kan verka deskriptiv. Deras argument är att chefer är företagens viktigaste intressenter eftersom deras handlingar har störst påverkan på företaget. Meningen är att cheferna ska handla utefter företagets bästa men ibland handlar cheferna för egen vinnings skull. Därför bör intressentteorin beskrivas som normativ eftersom det är en teori som beskriver hur företagen bör handla inte hur de handlar. Författarna menar alltså att teorin bör användas i ett föreskrivande syfte (ibid).
Ett företags intressenter är framförallt bestående av investerare, aktieägare, anställda, leverantörer och kunder (Clarkson, 1995). Även offentliga intressenter finns däribland regeringar och andra statliga myndigheter. De ovannämnda intressenterna klassificeras som primära intressenter, det vill säga aktörer som ett företag inte skulle existera utan. Det finns även intressenter som klassificeras som sekundära, det vill säga intressenter som ett företag skulle överleva utan däribland media och andra intressenter med mer nischade intressen för företagen.
Phillips (2003) diskuterar hur organisationer är beroende av intressenter. I diskussionen påpekar dock författaren att det är viktigt att kritisera teorin och riktar då en stark kritik mot organisationer som har stort inflytande över organisationen som inte är med i modellen. Det kan exempelvis vara aktivister och konkurrenter. Ytterligare svårigheter för företag kan vara att lokalisera vilka intressenter som påverkar företaget och vilka krav dessa har på verksamheten.
2.3 Agentteori
Agentteorins grund var något som hade en stark tillväxt i början av 1970-talet och har spelat en betydande roll för företag och dess styrning samt hur de ska arbeta teoretiskt och praktiskt (Lan & Heracleous, 2010).
Inom agentteorin undersöks relationen mellan två aktörer, en principal och en agent (Frostenson, 2015). Relationen mellan principalen och agenten har sina kännetecken av olika egenskaper inom den ekonomiska yrkesverksamheten. Inom redovisning är agentteori av relevans då den har en förmåga att förklara, förutsäga och förstå olika fenomen samt hur de är sammankopplade. Enligt agentteorin är alla medverkande parter inom den ekonomiska relationen vinstmaximerande och drivna av egenintresse, parterna som finns sig i relation befinner sig också i en slags förbindelse som kan ses som ett kontraktsförhållande (ibid). Författarna beskriver också att inom agentteorin så finns ett behov av övervakning av agenten från principalens håll. Agentteorin är även till hjälp när det kommer till att förklara olika typer av fenomen, vilka exempelvis kan vara företagsledare som gör redovisningsval, bonusar och utformningen av incitamentsystem samt hur och varför de gör som de gör.
Inom företag uppkommer problem eftersom ägarna och ledningen är självmaximerande (Jensen & Meckling 1976). Ägaren önskar ökad avkastning och att bolaget ska skapa lönsamhet på det satsade kapitalet. Agenten vill använda bolagets resurser för egna intressen. I de fall bolag inte styrs utefter ägarintresse så uppstår agentkostnader. Agentkostnader kan förebyggas genom mer övervakning och högre ersättningar.
I mening med att få ledningen för ett företag att arbeta och agera i överensstämmelse med de önskemål ägarna sätter som införs olika incitament i kontrakten mellan dem (Ljungdahl, 1999). De olika incitamenten kan till exempel innehålla bonus eller ett delägarskap i företaget.
Som Ljungdahl (1999) beskriver kan det förekomma informationsasymmetri mellan agenten och principalen och den ges i uttryck i två vanliga problem, ‘’moral hazard och ‘’adverse selection’’ båda problemen beror på att agenten vill utnyttja sitt informationsövertag för att ‘’lura’’ ägarna. Sett till aktiemarknaden gör dessa problem att aktier kan nedvärderas eller övervärderas. Ofta nedvärderas företag som inte offentliggör särskilt mycket frivilliga upplysningar, detta gör att investerarna utgår ifrån att den icke redovisade informationen är ofördelaktig (ibid). Företag som signalerar mycket frivilliga upplysningar har ofta en positiv påverkan på aktiekursen.
En undersökning i Italien kom fram till att bolag med mer ägarspridning gav ut mer frivilliga upplysningar (Prencipe, 2004). Detta för att småägare oftast inte har så mycket insyn i bolaget och därför behöver god information från agenten.
Företagets värdemaximering kan ställas i relation till egenintressen hos principalen och agenten (Jensen & Murphy, 1990). Detta märks främst i de fall kortsiktighet står i kontrast till långsiktighet. Företaget kan alltså maximera kortsiktiga mål till kostnad av de långsiktiga målen (Petra & Dorata, 2008). Att VD eller någon inom ledningsgruppen använder redovisning för att påverka sitt eget utfall är också ett vanligt problem (Frostenson, 2015).
2.3.1 Olika ägares intressen
Det finns olika sorters ägare på den svenska marknaden, familje-eller enskilt ägda bolag är traditionellt det vanligaste ägandet på den svenska marknaden (Alvesson & Sveningsson, 2012). Efter avregleringar under 90-talet så har dock utländska ägare fått ett ökat inflytande. Det ökade inflytande gäller även institutioner och sen år 1975 har institutionella ägare högre rösträtt inom bolag än de resterande kategorierna. Författarna påpekar även att utöver dessa tre större typerna av ägande finns det bolag med svenska staten som ägare, samt traditionella småsparare. Dessa olika ägarstrukturer har givetvis olika mål med verksamheten. Familje/enskilt ägda bolag brukar ofta investera långsiktigt och försöka bygga stabila bolag istället för att jaga kortsiktig hög avkastning (ibid). Utländska ägare, institutioner (främst finansiella) och småsparare brukar istället vanligtvis jaga den kortsiktiga höga avkastningen. Staten brukar däremot generellt sett äga företag för att uppnå politiska mål. Naturligtvis finns det bolag med ägare som har olika och skilda mål med verksamhet, vilket bidrar med att skapa konflikter.
2.3.2 Styrelsens intressen
Bolagsstyrelsen utses av bolagsstämman, det betyder att aktieägarna röstar fram ledamöter och ordförande i styrelsen (Alvesson & Sveningsson, 2012). Undantag förekommer i de fall det finns en arbetstagarrepresentant som utses av anställda i bolaget. En viktig princip för styrelsearbete är att styrelsen ska se till företagets bästa. Vilket kan vara problematiskt dels för olika ägares olika mål men också sett till intressentteorin, detta då företagets bästa kan vara att ta beslut som gynnar andra intressenter än ägarna. Detta blir problematiskt eftersom styrelsen är vald av aktieägarna och kan tänkas vilja gynna dessa. Som författarna beskriver ska styrelsen fungera som ett kontrollerande organ över ledningsgruppen, det är ofta VD:ar som sitter i styrelser och det kan tänkas att de håller varandra om ryggen (ibid). Det är styrelsen som är ytterst ansvarig för bolaget och styrelseledamöter kan bli skadeståndsskyldiga om de inte uppfyller sitt uppdrag.
Fama & Jensen (1983) belyser funktionsfördelningen mellan styrelse och ledningsgruppen genom att dela upp beslutsprocessen i fyra olika steg. De fyra olika stegen är initiering, ratificering, implementering och övervakning. Författarna delar upp steg ett och tre och kallar dessa steg för decision management. Det är ledningsgruppen som ska jobba med decision management. Steg två och fyra benämns decision control och det blir således styrelsen uppgifter. I praktiken går det till genom att ledningsgruppen lägger fram förslag till styrelsen som antingen kommer godkänna eller förkasta förslaget det är sen ledningsgruppens ansvar att implementera förslaget (om det blir godkänt) och slutligen blir det upp till styrelsen att mäta utfallet och eventuellt dela ut belöning (ibid).
2.3.3 Kontroll och motivering av ledningsgrupp
Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar (SFS 2005:551, Kap 8, § 29) . VD kan däremot vidta åtgärder utan styrelsens bemyndigande om det är av stor betydelse för bolaget och styrelsens beslut inte kan avvaktas (Alvesson & Sveningsson, 2012). Enligt både lagtexten och agentteorin anses decision management vara företagsledningens ansvar.
Styrelsen kan anses vara det viktigaste kontrollorganet mot företagsledningen (Alvesson & Sveningsson, 2012). Kontroll sker genom affärsmål som sätts upp av styrelsen och genom löpande rapporter från VD till styrelse. VD avrapporterar vanligtvis även i samband med styrelsemöten. Dessa kontroller är exempel på en formell intern kontroll utöver dessa förekommer även extern kontroll främst genom revision. Revisorernas arbete är väldigt beroende av vilken sorts tillgång de får till information om företaget. Det är inte alltid lagen följs och detta försvårar revision dessutom kan informationen och lagtext tolkas olika vilket även det försvårar revisionen. Det förekommer även informell kontroll genom finansanalytiker och ekonomijournalister (ibid).
Agentteorin förutsätter opportunistiska ledningsgrupper som drivs efter egenintresse (Alvesson & Sveningsson, 2012). Därför bör ledningsgruppen aktivt övervakas, även motivering är viktigt för att ledningsgruppen ska arbeta efter ägarnas intresse. Motivering sker ofta genom bonusar som betalas ut när företaget når sina mål. Som ofta är kopplade till nyckeltal. Det är styrelsen som bestämmer vilka mål som ska klaras och vad bonusen blir och styrelsen sätter målen enligt vad de tror är av ägarnas intresse. Det är också relativt vanligt att göra företagsledarna till ägare genom att låta aktier vara en del av belöningssystemen (ibid). Dagens mer spridda ägande gör att det är svårare för ägare att utöva makt över ledningsgruppen (Alvesson & Sveningsson, 2012). De klassiska industrialisterna hade nära relation till ledningsgruppen och ofta ingick de även i den. Ägandet har övergått mot mer spritt ägande vilket gör det allt viktigare för ledningsgruppen att kommunicera med ägarna genom media och finansmarknanden. Dessutom har de flesta bolagen ägare med olika målbilder vilket bidrar än mer till krav på kommunikation.
2.4 Legitimitetsteori
Författare har genom åren efterfrågat en teori för att förklara fenomenet av en ökad frivillig hållbarhetsrapportering, vilket har lett till att ett antal studier har utförts (Blowfield & Murray, 2011). Traditionella redovisningsteorier reducerades och fokus blev främst inriktat på politisk ekonomi, det var vid detta tillfälle som legitimitetsteori blev identifierat, och samtidigt blev det en av de mest diskuterade teorierna i litteraturen.
Legitimitetsteori baseras på att företag opererar i samhället genom ett socialt kontrakt där företag behöver prestera enligt samhällets krav (Ljungdahl, 1999). Teorin är även förklarande när det kommer till företags agerande vid hållbarhetsredovisningar. Företaget behöver legitimera sina handlingar för dess fortlevnad. Pittroff (2013) påpekar att legitimitet inte uppnås genom fokus på organisationens beteende utan istället på hur samhället uppfattar samt vad de vet om organisationen. Skulle en organisation inte ta hänsyn till samhället och dess normer uppstår ett gap inom legitimiteten (ibid). Ett gap inom legitimiteten kan resultera i ett försämrat rykte för organisationen, omfattningen av försämringen beror på svårighetsgraden på gapet. Genom att legitimera sina handlingar så kan företag rättfärdiga sin existens (Guthrie, Park, 1989). En bra plattform för legitimering är just hållbarhetsredovisningen. Enligt Bhattacharyya (2015) så har legitimitetsteorin en fördel över andra teorier genom att det ger strategiska upplysningar som kan antas legitimera organisationer som kan kommas att testas empiriskt.
Genom legitimitetsteori går det att lyfta fram olika redovisningsfrågor, exempelvis hur redovisningspraxis tas emot av omgivningen, varför vissa redovisningsstandarder accepteras och andra inte samt varför vissa företag redovisar på ett specifikt sätt (Frostenson, 2015). Yuh Ching & Gerab (2017) belyser hur legitimitetsteori och intressentteori kan sammankopplas när hållbarhetsredovisning undersöks genom att legitimiteten hanteras genom att företag identifierar sina viktigaste intressenter och vad dessa intressenter kräver för information från företaget, ett exempel kan vara en investerare. De diskuterar vidare att
företag bör se investeringar i hållbarhetsredovisningen som en god strategi för att uppnå legitimitet.
Legitimitetsteori är till stor användning när det kommer till att förklara ett företags investeringar i det sociala ansvaret (Pittroff, 2013). Teorin har även ett stort fokus på samhället och dess acceptans.
2.5 Signalteori
Signalteori grundar sig i att ge förklaring i termer av att ett bolag ger signaler till sin omgivning genom att ge information (Frostenson, 2015). Inom signalteorin ligger fokus på rationella och egenintresserade aktörer som har ett intresse att minska kostnaderna för de transaktioner som uppstår i kontraktsrelationerna mellan olika parter. Genom applicering av signalteorin kan ett antal fenomen besvaras, till exempel varför rapporteringsinformation rapporteras frivilligt av företag och även vilken information det är som når omgivningen. Saud A Taj (2016) beskriver signalteorin med tre nyckelord, signalgivare, signal och mottagare. Signalgivare är en insider som sitter på information som inte allmänheten besitter, vilket kan vara både positiv och negativ information. Signalgivare kan vara en hel organisation men också enbart ägare, ledare, anställda etc. Signalgivare sänder ut signalen med målet att den ska tas emot av mottagaren. Signalgivare väljer vilken signal som ska sändas ut till mottagare, det vill säga vilken information givare vill att mottagaren ska ta del av.
Organisationsforskare använder signalteori för att försöka förklara informationsassymmetri (Connely, Certo, Ireland & Reutzel, 2011). Det finns studier som visar hur en VD signalerar till potentiella investerare genom rapporter med observerbar kvalitet. Även mångfaldsforskare använder sig av signalteori för att förklara hur företag kan använda heterogena styrelser till att signalera till intressenter att företaget jobbar efter och i enlighet med sociala värden.
2.6 Nyinstitutionell teori
Den nyinstitutionella teorin är en vidareutveckling av den tidiga institutionella teorin (Frostenson, 2015). Den nyinstitutionella teorin ställer sig kritisk till en rationalistisk 4syn på organisering (Eriksson-Zetterquist et al, 2015). Fokus inom nyinstitutionell teori är på organisationens omvärldsförhållande och hur den enskilda organisationen påverkas av samhället och dess organisationsfält. Nyinstutitionell teori hjälper till att förklara organisationers stabilitet i omvärlden, exempelvis genom efterliknande av konkurrenter inom samma organisation vilket kallas för isomorfism (ibid). Enligt Frostenson (2015) har den nyinstitutionella teorin en roll inom redovisningen då den bidrar till förklaringar och förståelse inom olika områden som exempelvis var vissa redovisningsval görs och varför vissa former av redovisning tenderar att omfattas eller inte.
4 Alla filosofiska riktningar som är centrerade kring tänkandet, förnuftet och tinget logiska ordning.
Det finns tre typer av isomorfism: Tvingande, imiterande samt normativ (Eriksson, Zetterquist et al, 2015). Enligt DiMaggio & Powell (1983) är tvingande isomorfism ett resultat av både formell press från till exempel lagstiftaren och informell press från intressenter. Ofta kan exempelvis lagkrav och liknande tvinga företag till förändring. Imiterande isomorfism är när företag är osäkra på vad dom gör och helt enkelt imiterar andra framgångsrika organisationer i branschen. Det skapar en mer homogeniserad bransch och kan förklara varför bolag hållbarhetsredovisar och även hur de upprättar sin hållbarhetsredovisning (ibid). Normativ isomorfism kommer ur en högre grad av professionalisering. Den förklarar varför en viss sorts människor eller organisationer handlar som dom bör göra.
3. Metod
Detta kapitel kommer ingående beskriva metoden som använts i studien. Innebörden och användningen av regressionsanalys och den kvantitativa metoden kommer redogöras för, samt ge en genomgripande beskrivning av variablerna och bolagen som analyserats.
3.1 Kvantitativ metod
Som Bryman & Bell (2012) beskriver ligger ett stort fokus på kausalitet vid kvantitativ forskning. Intresset vid kvantitativ forskning ligger sällan i hur saker är utan snarare varför det är på ett specifikt sätt. Genom “beroende” och “oberoende” variabler kommer studien fokusera på att ge en förklaring för termerna orsak och verkan.
3.1.1 Undersökningsdesign
Bryman & Bell (2012) redogör för den idealtypiska processen vid en kvantitativ undersökning som även denna studien eftersträvat att följa fastän den kvantitativa forskningen inte handlar om en enkel och linjär process.
Undersökningen följer ett deduktivt perspektiv sett till förhållandet mellan forskning och teori (Bryman & Bell, 2012). Någon specifik hypotes prövas inte i studien utan det är snarare genom forskningsfrågan med assistans av teorin som undersökningens intresseinriktning utformas. Undersökningen har tagit form efter en design som ska skapa en trovärdighet och även ha förmågan att påvisa samband utifrån studiens resultat.
3.1.2 Kvantifiering
För att kunna använda sig av kvantitativ forskning- och metod påpekar Edling & Hedström (2003) att man måste vara beredd på att kvantifiera, detta genom att vara benägen att mäta omfattningen av det verkliga livets egenskaper och fenomen. Mätning genom kvantitativa metoder är endast genomförbart med hjälp av olika talvärden vilka definieras utifrån undersökningens variabler som bygger på den empiriska datan från studiens observationsenheter.
3.1.3 Urval
Urvalskriterierna för undersökningens subjekt bygger framförallt på att de är av intresse för problemformuleringen och forskningsfrågan, även valet av undersöknings instrumentet för datainsamling grundar sig i relevansen för problemformuleringen (Bryman & Bell, 2012). Vilket i denna studien handlar om en regressionsanalys, specifikt en multipel linjär regression som skattas med hjälp av minsta kvadratmetoden (Stock & Watson, 2015).
Bryman & Bell (2012) påpekar att för att den insamlade informationen ska vara av värde krävs det att den kvantifieras till relevant data, detta bland annat genom kodning som skett för
vissa av undersökningens variabler vilket påvisas senare i studien. Datan analyseras sedan genom regressionsanalysen för att finna samband och ge form åt ett resultat som kan användas för att formulera och dra väsentliga slutsatser.
Utformningen och framtagningen av ett urval är ständigt aktuellt vid kvantitativ forskning (Bryman & Bell, 2012). Studiens population består av enheter som uppfyller kraven av att kategoriseras som svenska börsnoterade bolag, vilket gör Nasdaq Stockholm till en lämplig urvalsram för undersökningen. Från Nasdaq Stockholm har 102 stycken bolag från Small cap och Mid cap slumpmässigt valts ut. Studien har kännedom och är medvetna om ett möjligt sampling- eller urvalsfel vid sannolikhetsurvalet.
Sannolikhetsurvalet som används för studien är ett obundet slumpmässigt urval, vilket har som egenskap att alla enheter i populationen besitter samma möjlighet att hamna i urvalet för undersökningen (Bryman & Bell, 2012). Det är genom resultatet från detta urval som studien ska säga något om alla de enheter som finns i populationen (Løvås, 2006).
Som Bryman & Bell (2012) beskriver ökar studiens precision samtidigt som stickprovet ökar, vilket betyder att det 95-procentiga konfidensintervallet minskar. En högre grad av precision kan dock inte garanteras med ett större urval, det gör snarare sannolikheten av en hög grad av precision större. Urvalsstorlek för studien kan med tidsaspekten som faktor anses vara en lämplig kompromiss.
3.1.4 Sekundärdata
För denna typ av studien har sekundäranalys och offentlig statistik använts, detta genom det som Bryman & Bell (2012) beskriver som data insamlad i syfte att använda och tillämpa i organisationens ordinarie verksamhet. Den kvantitativa datan som används och analyseras i studien är inte insamlad på egen hand utan kommer från de observerade enheternas senaste årsredovisningar. Fördelarna med denna typ av insamling är framförallt den höga kvaliteten, detta då datan kommer från den externa redovisning vilken är framtagen av företagen själva. Bryman & Bell (2012) påpekar att denna typ av data kan medföra spännande analysmöjligheter då datan ofta har en sådan stor omfattning. Det förekommer dock även nackdelar vid användandet av sekundäranalys, framförallt kravet på en stor kännedom av datan vid hantering.
3.1.5 Dataanalys
Den kvantitativa dataanalysen utfördes genom en regressionsanalys för att pröva om studiens beroende variabel har något samband med de oberoende variablerna (Edling & Hedström, 2003). För att anpassa en linje till den insamlade datan kommer minsta kvadratmetoden att användas, även kallad ordinary least squares (OLS). Då regressionen består av en beroende och ett flertal oberoende variabler kommer en multipel regressionsmodell användas för skattningen.
3.1.6 Kritik
Bryman & Bell (2012) redogör för en del av den kritik som riktas mot kvantitativ metod- och forskning. Att bortse från skillnaderna som existerar mellan samhälle och natur, det vill säga ignoransen av att individen tolkar världen denne lever i är en del av kritiken som författarna tar upp. Kritik riktas även mot uppfattningen om att världen är statisk och separerad från individens verklighet, vilket i denna studie kan kopplas till en åtskild ställning till bolagens sociala verklighet.
3.2 Regressionsanalys
Linjär regressionsanalys kommer användas för att undersöka betydelsen och påverkan som ägarstrukturen har på aktiviteterna som berör hållbarhetsredovisningen. Multipel regression kommer vara undersökningens centrala verktyg, detta för att kunna skatta och analysera påverkan som ett flertal oberoende variabler har på den beroende variabeln (Edling & Hedström, 2003)
3.2.1 Ordinary least squares
Som Edling & Hedström (2003) påpekar finns det flera sätt att skatta en regressionsmodell, valet vid denna studie har fallit på den absolut vanligaste.
Modellen skattas med hjälp av minsta kvadratmetoden, vilket betyder att regressionslinjen anpassas till datamaterialet så att summan av de kvadrerade residualerna minimeras, som tidigare nämnt går metoden även under namnet ordinary least squares (OLS) (Edling & Hedström, 2003).
3.2.2 Multipel linjär regression & Backward stepwise regression
Multipel linjär regression är det verktyg som kommer användas för att få fram det linjära sambandet mellan respons och förklaringsvariablerna (Løvås, 2006). Detta beror på att regressionen har flertalet förklaringsvariabler vilket gör att GRI kan vara beroende av fler än en av dessa.
Multipel linjär regression är en utökad modell av den enkla linjära regressionen som endast undersöker det statistiska sambandet mellan en oberoende och beroende variabel (Stock & Watson, 2015). Som Edling & Hedström (2003) beskriver är användandet av en korrekt modell en förutsättning för att kunna göra en riktig skattning av variablerna i studien.
Multipel linjär regressionsmodell tillåter estimering av effekterna på den oberoende variabeln vid förändring av en av de beroende variablerna då de resterande beroende variablerna hålls konstanta (Stock & Watson, 2015). Genom att pröva den beroende variabeln mot de oberoende variabler som tillämpas i studien kommer det visa ifall ett samband uppstår, det vill säga om någon av variablerna påverkar företags insatser på hållbarhetsredovisning efter GRI.
Stepwise regression är en modell som är konstruerad att antingen addera eller subtrahera en enskild variabel till eller från modellen (Liao, Li, Yang, Zhang & Li, 2007).
Backward stepwise regression kommer användas i undersökningen då variabler subtraheras från modellen. Regressionen kommer till en början att inkludera alla oberoende variabler men kommer gradvis exkludera de variabler som har minst påverkan och effekt på modellen och den oberoende variabeln GRI (Cordell & Clayton, 2002). Exkulderandet av variabler vars parameterskattning (koefficient) är minst signifikant kommer upprepas tills att modellen är färdig.
Det ska påpekas att stepwise regression är en av de mest kritiserade multipla regressionerna (Petrocelli, 2003). Metoden kritiseras bland annat för att producera ett resultat som är ostabilt då den konsekvent misslyckas reflekterar över de samband och relationer som finns i populationen. Kritik riktas även mot de inkorrekta beräkningarna och olämpliga slutsatserna som kan dras då för stor frihet tas genom exkludering och inkludering av variabler.
3.2.3 Modell
Vår modell ser ut enligt följande:
𝐺𝑅𝐼 = 𝑏0 + 𝑏1 ∗ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒ä𝑔𝑎𝑟𝑒 + 𝑏2 ∗ 𝑠𝑡ö𝑟𝑠𝑡𝑎𝑖𝑛𝑛𝑒ℎ𝑎𝑣𝑎𝑟𝑒𝑎𝑣𝑟ö𝑠𝑡𝑒𝑟 + 𝑏3 ∗𝐼𝑛𝑠𝑡𝑖𝑡𝑢𝑡𝑖𝑜𝑛𝑒𝑙𝑙𝑡 𝑃𝑟𝑖𝑣𝑎𝑡ä𝑔𝑎𝑛𝑑𝑒 + 𝑏4 ∗ ℎö𝑔𝑔𝑟𝑎𝑑𝑎𝑣𝑢𝑡𝑙ä𝑛𝑑𝑠𝑘𝑡ä𝑔𝑎𝑛𝑑𝑒 +𝜇
3.2.4 Beroende & oberoende variabler
Global Reporting Initiative (GRI) är regressionens beroende variabel och visar om de undersökta bolagen har upprättat en hållbarhetsredovisning efter GRI:s riktlinjer alternativt inte. Den beroende variabeln är en dummyvariabel vilket betyder att den är binär och enbart kan anta värdena 0 eller 1 (Edling & Hedström, 2003).Regressionens oberoende variabler utgörs av antal aktieägare, största innehavare av röster, institutionellt/privat ägande samt hög grad av utländskt ägande.
Antal aktieägare är en diskret variabel som är ett mått för att se hur många aktieägare bolaget har. Största innehavare av röster är en kontinuerlig variabel som är ett mått på hur stor procentandel av rösterna största innehavare har. Institutionellt/privat ägande är en dummyvariabler som pröva ifall bolagets största ägare är privat alternativt inte. Hög grad av utländskt ägande är en dummyvariabler som prövas mot 30%, det vill säga om bolaget har över eller under 30% av utländskt ägande.
3.3 Bolag & kvantifiering av variabler
Studiens regression består som ovan nämnt av en beroende variabel som utgörs av GRI, samt fyra stycken oberoende variabler vilka består av antal aktieägare, största innehavare av röster, institutionellt/privat ägande och hög grad av utländskt ägande.
𝑌 − (GRI) Global reporting initiative är en dummyvariabler och regressionens beroende variabel. GRI:s internationellt erkända riktlinjer är det mått som kommer användas för undersöka företags aktiviteter sett till hållbarhetsredovisning.
0 − Använder inte GRI 1 − Använder GRI
𝑋! − Antal aktieägare är en diskret variabel som beskriver om ett högt eller lågt aktieägare antal påverkar företagets ställning sett till hållbarhetsredovisning enligt GRI. Variabeln söker en koppling om ett större antal aktieägare kan skapa påtryckningar för att följa GRI:s riktlinjer eller om det saknar verkan.
𝑋! − Största innehavare av röster är en kontinuerlig variabel som visar på bolagets största innehavare av rösträtter sett till procentandelar. Syftet är att undersöka om ett större enskilt inflytande i ett företag och i ett företags beslutsfattande påverkar tillämpandet av GRI.
𝑋! − Institutionellt/Privat ägande är en dummyvariabler som beskriver ägarförhållandet inom ett företag, det vill säga om en institution eller privatperson har störst andel rösträtter i företaget. Syftet är att undersöka om ett institutionellt-eller privat ägande påverkar redovisning i enlighet med GRIs riktlinjer.
0 − Institutionellt ägande 1 − Privat ägande
𝑋! − Hög grad av utländskt ägande är en dummyvariabel som visar på hur stor andel av företaget som ägs av utländska finansiärer. Syftet är att undersöka om ett företag med en hög respektive låg grad av utländskt ägande är mer eller mindre benägna att redovisa efter GRI:s riktlinjer. Genom undersökning av bolagens årsredovisningar framkommer 30% som ett generellt genomsnitt, därav sätts gränsen vid detta procentvärde.
0 − Utländskt ägande under 30 % 1 − Utländskt ägande över 30 %
Genom en regressionsanalys kommer 102 stycken börsnoterade bolag från Nasdaq Stockholm att analyseras med ovanstående variabler. Dessa bolag har genom ett obundet slumpmässigt urval valts ut från två av de tre existerande kapital nivåerna på Nasdaq Stockholm. De två kapital nivåerna som inkluderas i studien är Mid cap och Small cap, vilka båda försett studien med 51 stycken bolag var5.
3.4 Deskriptiv statistik
Från deskriptiv data kan det utläsas att 102 stycken observationer har gjorts på samtliga variabler. GRI, variabeln visar att av de 102 stycken observationerna så använder sig c:a 24% av GRI:s riktlinjer.
5 Se bilaga 1.
Antal aktieägare, variabeln visar att det lägsta antalet aktieägare från observationerna är 167 stycken och det högsta antalet aktieägare är 60234 stycken. Det genomsnittliga antalet aktieägare hos observationerna är c:a 7467 stycken.
Största innehavare av röster, variabeln visar att största rösträtts innehavet hos observationer finns mellan 5,27% och 72,9% som utgör minsta och största innehavet av rösträtter. Genomsnittligt högsta rösträtts innehav hos de observerade bolagen utgörs av c:a 28%.
Institutionellt/Privat ägande, variabeln visar på att c:a 33% av observationerna är privatägda och resterande del utgörs av institutionellt ägande.
Hög grad av utländskt ägande, variabeln visar på att c:a 30% av observationerna går under utländskt ägande och resterande del utgörs av inhemskt ägande.
Variabel N Medelvärde Standardav. Min Max
GRI 102 0,2352941 0,4262772 0 1
Antal aktieägare 102 7466,686 8372,349 167 60234
Största innehavare av röster 102 28,68804 17,58803 5,27 72,9
Institutionellt/Privat ägande 102 0,3333333 0,4737325 0 1
Hög grad av utländskt ägande 102 0,3039216 0,4622205 0 1
4. Empiri & Resultat
I följande kapitel redogörs det för undersökningens empiri och genom sammanfattande modeller presenteras ett genomgripande och omfattande resultat för studien.
GRI B-Koefficient Standardfel T-värde P>| t |
Antal aktieägare 0,0000111 4,98e-06 2,23 0,028*
Största innehavare av röster -0,0030262 0,002371 -1,28 0,205
Institutionellt/privat ägande 0,0460021 0,0883929 0,52 0,604
Hög grad av utländskt ägande 0,2454498 0,0914231 2,68 0,009*
Cons 0,1493553 0,1001055 1,49 0,139
Just. 𝑅! 0,1467
F-värde 5,34
Sig.
Korrelation signifikant på 0,05 nivån= *
Tabell 2 - Regression 1 Multipel linjär regression.
Från multipel linjär regressionen framkommer ett justerat R2 på 0,1467 vilket motsvarar cirka 15 %. Det betyder att cirka 15 % av variansen i mängden av hållbarhetsredovisningar kan förklaras genom de oberoende variablerna antalet aktieägare, största innehavare av röster, institutionellt/privat ägande och hög grad av utländskt ägande.
GRI B-Koefficient Standardfel T-värde P>| t |
Antal aktieägare 0,0000109 4,94e-06 2,20 0,030*
Största innehavare av röster -0,0028103 0,0023257 -1,21 0,230
Hög grad av utländskt ägande 0,2348848 0,0888084 2,64 0,010*
Cons 0,1634525 0,960118 1,70 0,092
Just. 𝑅! 0,1531
F-värde 7,09
Sig.
Korrelation signifikant på 0,05 nivån= *
Tabell 3 - Regression 2 med Backward stepwise regression (Privat/Institutionellt borttagna).
Genom backward stepwise regression testas om justerad R2 antar ett högre värde genom att ta bort variabeln som är minst signifikant i regression. Privat/institutionellt exkluderas ur
regressionen. Regression 2 är justerat R2 0,1531, det vill säga 15,31 % av variansen i mängden av hållbarhetsredovisningar kan förklaras genom de oberoende variablerna antalet aktieägare, största innehavare av röster och hög grad av utländskt ägande.
GRI B-koefficient Standardfel T-värde P>| t |
Antal aktieägare 0,0000121 4,85e-06 2,50 0,014*
Hög grad av utländskt ägande 0,2524552 0,0878133 2,87 0,005*
Cons 0,0682453 0,0549924 1,24 0,218
Just. 𝑅! 0,1492
F-värde 9,85
Sig.
Korrelation signifikant på 0,05 nivån= *
Tabell 4 - Färdig regression med Backward stepwise regression (Privat & institutionellt och största innehavare av röster borttagna).
Genom att ännu en gång exkludera den variabeln som är minst signifikant får vi fram regression 3, vilket är den slutliga regressionen. Variabeln som exkluderas är största innehavare av röster.
Regression 3 är justerat R2 0,1492, det vill säga 14,92 procent av variansen i mängden av hållbarhetsredovisningar kan förklaras genom de oberoende variablerna antalet aktieägare och hög grad av utländskt ägande. Det vill säga, R2 är den del av variationen i vår beroende variabel som går att förklara av variationen i vår oberoende variabel. Det är resultatet som framkommer efter tolkning av skattningarna i regressionen.
Regressionsanalysen ger följande resultat:
𝐺𝑅𝐼 = 0,068243 + 0,0000121 ∗ 𝑎𝑛𝑡𝑎𝑙 𝑎𝑘𝑡𝑖𝑒ä𝑔𝑎𝑟𝑒 + 0,2524552 ∗ ℎö𝑔 𝑔𝑟𝑎𝑑 𝑎𝑣 𝑢𝑡𝑙ä𝑛𝑑𝑠𝑘𝑡 ä𝑔𝑎𝑛𝑑𝑒 + 𝜇
Resultaten från regressionsanalysen visar på en positiv signifikans för ett 5 procentigt intervall (P-värde < 0,05).
De oberoende variablerna antalet aktieägare och hög grad av utländskt ägande är positivt signifikanta, det vill säga verkar ge en positiv effekt på beroende variabeln GRI.
Genom ett F-test prövas nollhypotesen om samtliga parameterskattningar skulle vara lika med noll. Resultatet av F-testet ger ett värde på 9,85 (Prob>F=0,0001), därmed förkastas
5. Analys
I följande kapitel kommer studiens resultat djupgående analyseras och det kommer även redogöras för studiens begränsningar.
5.1 Analys
Aktieägare är en av bolagets viktigaste intressenter, för att locka nya investerare behöver bolaget anpassa sig för att få de potentiellt nya investerare att våga satsa kapital i bolaget. Detta kan kopplas till nyinstitutionell teori där Frostenson (2015) hävdar att bolaget gör medvetna redovisningsval i syfte att attrahera investerare. Enligt DiMaggio & Powell (1983) kan det uppfattas som en typ av tvingande isomorfism.
Det går att argumentera för att ägare använder hållbarhetsredovisningen som ett slags kontrollorgan för att bevaka bolaget vilket kan hänföras till agentteori och de egenintressen som Jensen & Murphy (1990) beskriver finns både hos principal och agent.
Legitimitetsteori är centralt i studien då det går att argumentera för att bolag rättfärdigar sin existens genom att legitimera sina handlingar och som Guthrie & Park (1989) beskriver används hållbarhetsredovisningen som plattform för legitimeringen. Detta går att koppla till signalteorin som Connely et al (2011) påpekar bland annat kan används för att locka nya investerare genom rapportering av hållbarhetsredovisningar med hög kvalitet och i enlighet med sociala värden. Som Saud A Taj (2016) nämner så är det de signaler som bolagen vill att mottagaren ska ta del av som sänds ut och det går då att resonera kring om detta är mest fördelaktigt genom hållbarhetsredovisningen.
5.1.1 Utländskt ägande
I vår studie fann vi att bolag med utländska ägare i större omfattning ger ut hållbarhetsredovisningar som tillämpar GRIs G4 riktlinjer. I tidigare studier från Kenya fann Barako et al (2006) att bolag med utländska ägare lämnar ut fler frivilliga upplysningar i årsredovisningen, även Ionel-Alin (2012) fann denna korrelation på den Rumänska marknaden. Författarna trodde dock att resultatet skulle se annorlunda ut i ett I-land men studien visar liknande resultat och finner alltså att det finns ett samband mellan utländskt ägande och större del av frivilliga upplysningar även i Sverige.
Att utländskt ägande påverkar hållbarhetsredovisningen kan eventuellt förklaras genom att utländska ägare inte har samma insyn i bolag som inhemska ägare. Det går att diskutera om utländska ägare då väljer att i högre grad investera i bolag som redan tillämpar GRI som en slags säkerhet mot oangenäma överraskningar. Connely et al (2011) beskriver hur ledningsgrupper använder sig av observerbara rapporter för locka nya investerare, detta kan kopplas till legitimitetsteori och Bhattacharyya (2015) som antyder att utländska ägare vill legitimera de bolag de väljer att investera i på den lokala marknaden. Detta skulle då stödja
och förklara sambandet mellan utländskt ägande och hållbarhetsredovisning efter GRI:s riktlinjer som vi fann i denna studie.
Intressentteorin kan användas till att analysera resultatet. Frostensson (2015) beskriver hur intressenttrycket kan ställa krav på organisationen. Utländska ägare använder sitt intressenttryck till att få bolag att implementera GRI.
Analysen kring utländskt ägande kretsar i hög grad kring agentteori, eftersom det går att föra en diskussion i anknytning till maktförhållandet och de egenintressen som Jensen & Murphy (1990) beskriver finns mellan principal och agent.
Bokpin & Isshaq (2009) kommer i sin studie fram till att utländska ägare i högre grad väljer att investera i bolag som lämnar mycket information, anledningen torde vara att undvika informationsasymmetri. Även Mangena & Tauringana (2007) finner samband mellan utländskt ägande och mer frivilliga upplysningar på den Zimbabwiska marknaden. Dock så var utländskt ägande högre representerat bland bolagen med högre omsättning som generellt är en starkt bidragande faktor till fler frivilliga upplysningar. Även dessa författare diskuterar huruvida utländska ägare väljer att investera i bolag som redan lämnar mycket information eller om det är de utländska ägarna som påverkar bolagsstyrningen efter deras investering (Bokpin & Isshaq, 2009; Mangena & Tauringana, 2007).
Innan vi drar några slutsatser måste vi ta hänsyn till de kulturella skillnaderna som finns mellan Sverige och länder i Afrika där liknande studier har utförts. Den kulturella faktorn kan ha en stor inverkan på resultatet.
5.1.2 Antal aktieägare
Det går att diskutera anledningen till att ett större antal aktieägare har ett samband med hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer. En tidigare undersökning från Italien visar dock på att en högre grad av ägarspridning leder till mer frivilliga upplysningar i företagens årsredovisningar (Prencipe, 2004). Det går att argumentera för att ett mer spritt ägande ökar viljan för att hållbarhetsredovisa efter GRI:s riktlinjer. Prencipe (2004) antyder att detta beror på avsaknaden av insyn i bolaget för småägare och då resulterar i ett större informationskrav i årsredovisningen. Även Alvesson & Sveningsson (2012) anser att det blir allt viktigare för ledningsgruppen att kommunicera till ägarna genom media och externa rapporter, bakgrunden till det är att spritt ägande blir mer vanligt vilket inte ger den personliga kontakten med ägarna som ofta blir fallet med ett mer koncentrerat ägande. Detta knyter samman till agentteorin och till den informationsasymmetri som Ljungdahl (1999) påstår kan uppstå mellan agent och principal vid ett informationsövertag för någon av parterna. Diskussionen huruvida det är investerare som väljer att investera i bolag som redan redovisar enligt GRI eller om det faktiskt är först när de är ägare i bolaget de implementerar GRI kan även föras här. Ljungdahl (1999) diskuterade att investerare i högre grad väljer att investera i bolag som lämnar mer upplysningar för att undgå informationsasymmetrin.
5.1.3 Institutionellt/privat
Inför studien fann vi mest forskning som undersökte om institutionellt ägande påverkade hållbarhetsredovisning. Därför kändes det spännande att undersöka om det kunde finnas något sådant samband. Studien fann dock inget samband mellan privatägda företag och en större vilja att hållbarhetsredovisa i enlighet med GRI:s riktlinjer. Tidigare forskning av Barako, hancock & Izan (2006) visar på att företag som är institutionellt ägda har en större benägenhet att uppge frivilliga upplysningar i årsredovisningar. Dock ska det uppmärksammas att studien av Barako et al (2006) är baserad på företag verksamma i Afrika där det kan uppkomma stora skillnader mellan exempelvis kultur och företagsmiljö. Det kan eventuellt vara så att institutionellt ägande har påverkan på marknaden, det är dock något som framtida studier får utvisa.
5.1.4 Största ägare
Studien fann att det saknas ett samband mellan en ägare av stor röstmängd och hållbarhetsredovisning enligt GRI, detta var oväntat då vi hade förväntat oss finna ett tydligt samband mellan variablerna. Ett sätt att tolka resultatet är om vi väljer att se utfallet genom agentteorin och resonera kring relationen som Jensen & Murphy (1990) beskriver finns mellan företagets värdemaximering och ägarens självmaximerande. Författarna påpekar de problem som uppstår inom företaget då ägarnas primära fokus ligger på att öka avkastningen. Detta är även något som Petra & Dorata (2008) belyser som ett vanligt problem och hävdar att företaget genom att maximera de kortsiktiga målen av en ökad avkastningen skadar de långsiktiga målen för företaget. Författarna uppger även att de kortsiktiga målen kan realiseras genom redovisningen vilket då skulle redogöra för bristen på utförliga hållbarhetsrapporter enligt GRI. Alvesson & Sveningsson (2012) stärker argumentet då de hävdar att vid koncentrerat ägande så har ägaren redan god kontakt med agenten och därför behövs inte samma kontroll gentemot agenten som vid spritt ägande, det är också mer vanligt att ägaren vid koncentrerat ägande ingår i ledningsgruppen vilket då minskar kontrollbehovet. Ovanstående argument stärker det resultat som vi finner i vår studie och visar på tydliga kopplingar och samband skådat genom det agentteoretiskt perspektivet.
Vi förväntade oss även att storägare vill legitimera sitt bolag eftersom de lätt blir förknippade med det. Det kan då upplevas som motsägelsefullt när vårt resultat i studien visade på det motsatta. Även Yuh Ching & Gerab (2017) lyfter fram argumentet för att företag bör investera i hållbarhetsredovisning då det är en gynnsam strategi för att uppnå legitimitet.
5.1.5 GRI
GRI valdes ut som beroende variabel för studien då vi ansåg det vara ett enkelt mått att göra jämförelsen av bolagens aktiviteter sett till hållbarhetsredovisningen. Som Frostensson (2015) belyser är GRI är ett utarbetat ramverk för att öka jämförbarhet och väsentlighet i företags hållbarhetsredovisning, vilket tillämpar sig bra i studien för att undersöka vidden av insatserna. Frostenson (2015) påpekar dock att de två viktiga principerna ofta frångås i
