Företags omfattning av hållbarhetsredovisning: En studie av hur storlek, miljöpåverkan och lönsamhet påverkar svenska företags omfattning av hållbarhetsredovisning

(1)

Adam Edvardsson & Ingrid Lander

Företags omfattning av hållbarhetsredovisning

En studie av hur storlek, miljöpåverkan och lönsamhet påverkar svenska företags omfattning av hållbarhetsredovisning

The extent of sustainability reports in companies

A study of size, environmental and profitability impact on the extent of Swedish corporate sustainability reports

Företagsekonomi C-uppsats

Termin: Höstterminen 2013 Handledare: Tommy Bood

(2)

Sammanfattning

Företag och organisationer producerar och publicerar allt mer redovisning.

Förutom den obligatoriska redovisningen utökas information i allt större grad av frivillig hållbarhetsinformation. Det har gjorts flera studier om vad som får företagen att producera hållbarhetsinformation. Studierna visar på ett flertal faktorer som kan påverka omfattning och utformning men det finns motstridiga resultat inom forskningen.

Syftet med den här studien är att se hur företagens storlek, miljöpåverkan och lönsamhet påverkar hållbarhetsredovisningens omfattning.

I teorin beskrivs legitimitetsteorin och intressentteorin som en förklaringsmodell till hur företag påverkas av intressenterna till att dela med sig av hållbarhetsinformation. Företagen svarar upp mot intressenternas krav på sådan information och söker legitimitet i samhället.

I studien har en kvantitativ metod använts. Från Stockholmsbörsen har 90 företag från 11 olika branscher och med varierande lönsamhet valts ut. Från företagens års- och hållbarhetsredovisningar har uppgifter hämtats om i vilken omfattning de redovisar hållbarhetsarbete. Omfattningen är indelad i olika nivåer enligt Global Reporting Initiativs nivågruppering A, B eller C.

Sambandet mellan omfattningen och storlek, miljöpåverkan och lönsamhet har undersökts med hjälp av en regressionsanalys.

Resultat och slutsats visar att det finns ett samband mellan företagens omfattning av hållbarhetsredovisning och dess storlek. Däremot finns inget samband mellan omfattningen och bransch eller lönsamhet. I analysen diskuteras studiens resultat utifrån teorier och tidigare forskning.

(3)

Abstract

Companies and organizations produce and publish an increasingly amount of accounting information. In addition to the mandatory information there is more and more voluntary sustainability information. There have been several studies of what makes companies produce sustainability information. The studies show on a number of factors that can affect the scope and design but there are conflicting results in research.

The purpose of this study is to see how the companies' size, environmental and profitability effects sustainability reporting.

In theory describes legitimacy theory and stakeholder theory as an explanatory model for how businesses are affected by the stakeholders to share information. Firms respond to the stakeholder demands and search for legitimacy in society.

In the study, a quantitative method was used. From Stockholm Stock Exchange have 90 companies from 11 different industries and with varying profitability been selected. Information on the extent of corporate sustainability report was obtained from their annual and sustainability report.

The scale was divided into different levels according to the Global Reporting Initiative groupings A, B or C. The relationship between the scale and size, environmental and profitability were then examined using a regression analysis.

The results and conclusions show that there is a correlation between the extent of sustainability reporting and size. However, there is no relationship between the extent and environmental or profitability. The analysis compares the study's results with theory and previous research.

(4)

Innehåll

1. INLEDNING ... 1

1.1. BAKGRUND ... 1

1.2. PROBLEMBAKGRUND ... 3

1.3. SYFTE ... 5

1.4. AVGRÄNSNINGAR ... 5

1.5. DISPOSITION ... 6

2. TEORI ... 7

2.1. INTRESSENT-‐ OCH LEGITIMITETSTEORIERNA ... 7

2.1.1. Intressentteori ... 7

2.1.2. Legitimitetsteori ... 8

2.2. TIDIGARE FORSKNING ... 8

2.2.1. Hypotes ... 9

3. METOD ... 10

3.1. VAL AV METOD ... 10

3.2. URVAL AV FÖRETAG ... 10

3.3. INSAMLING, BEARBETNING OCH REDOVISNING AV DATA ... 11

3.3.1. Mätning av beroende variabel ... 11

3.3.2. Mätning av oberoende variabler ... 11

3.4. VALIDITET OCH RELIABILITET ... 13

4. RESULTAT ... 14

5. ANALYS ... 20

6. SLUTSATS ... 22

6.1. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 22 KÄLLOR

BILAGA 1, ÅRS-‐ OCH HÅLLBARHETSREDOVISNINGAR BILAGA 2, EXEMPEL PÅ GRI:S RIKTLINJER

BILAGA 3, FÖRETAGSINFORMATION

(5)

1. Inledning

I inledningen presenteras bakgrunden till Corporate Social Responsibility (CSR) samt varför det är av intresse att studera vad som påverkar företags omfattning av hållbarhetsredovisning. Vidare presenteras även syfte och problemformulering.

1.1. Bakgrund

De senaste trettio åren har präglats av förändringar i samhället och näringslivet. Politikens inflytande på företagen ser annorlunda ut då internationaliseringar och avregleringar minskat dess påverkan. Samtidigt som politikens påverkan avtagit har det skett en övergång från materiella till immateriella värderingar. Konkurrensen har utökats till att innehålla företagens värderingar och ansvar likväl som bra produkter och god service (Löhman &

Steinholz 2003)

Intressenterna ställer allt högre krav. De vill förutom bra produkter, tjänster och service även få ett mervärde i form av emotionella faktorer. Kunden vill kunna identifiera sig med företagens värderingar. Företagen måste visa för kunden att de är miljövänliga och tar ansvar både för samhällsfrågor och för den interna miljön i form av de anställda (Löhman & Steinholz 2003).

En annan anledning till det ökade intresset för företagens värderingar är den ekonomiska krisen i början av 2000-talet då flera stora företag gick i konkurs på grund av tvivelaktiga redovisningsmetoder. Detta ledde fram till diskussioner om bonussystem och företagens ansvarstagande (Grafström et al.

2008)

Företag började på ett mer medvetet sätt arbeta med frågor som har med värderingar att göra. Det arbetet kallas för Corporate Social Responsibility (CSR). CSR handlar om att förstå och aktivt arbeta med företagets inverkan på omvärlden och de människor, djur och den miljö som berörs av företaget. Det är företagsledningen själv som måste bestämma vilket ansvar företaget har (Löhman & Steinholz 2003).

CSR beskrivs som att företagen frivilligt arbetar för ett bättre samhälle och en renare miljö. Det kan delas upp i två delar. Dels vad som görs internt, tillsammans med och för de anställda, samt det som görs externt tillsammans med och för omvärlden (Grafström et al. 2008).

(6)

EU-kommissionen definierar Corporate Social Responsibility som:

”Ett begrepp som innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenter utöver vad lagen kräver”

(Löhman & Steinholz 2003).

De företag som arbetar med CSR väljer ofta att redovisa resultatet av arbetet via det som kallas hållbarhetsredovisningar. Där redovisas företagets resultat vad avser ekonomi, sociala frågor och miljöområdet. Det är också vanligt att värderingar och andra principer som utgör grunden för företagets agerande redovisas (Löhman & Steinholz 2003).

Det finns flera olika sätt att mäta företagens hållbarhetsutveckling. Global Reporting Initiatives (GRI:s) riktlinjer för hållbarhetsredovisning anses vara den globalt ledande standarden inom området. Den kan liknas vid de riktlinjer som International Financial Reporting Standards (IFRS) har för finansiell redovisning. Det är ett stort antal företag och organisationer som är med och utvecklar ramverket. Syftet med att följa GRI:s riktlinjer är dels att intressenterna ska kunna studera och jämföra företag på en internationell marknad samt att företagen själva ska kunna arbeta systematiskt med hållbarhetsfrågorna (Frostenson et al. 2012).

Innehållet i hållbarhetsredovisningar delas enligt GRI upp i tre delar med tanke på vilka upplysningar de ska innehålla: Strategi och profil där företaget ger övergripande upplysningar om mål, verksamhet och prioriteringar av hållbarhetsarbetet. Hållbarhetsstyrning som visar hur företaget arbetar med hållbarhet. Samt resultatindikatorer som är mätbara för att kunna se effekten av hållbarhetsarbetet. Det finns kärnindikatorer som är viktiga för alla företag och tilläggsfaktorer som är branschspecifika (Frostenson et al. 2012).

Företagen väljer i vilken grad de vill tillämpa GRI:s riktlinjer. Det finns tre olika tillämpningsnivåer A, B och C där A är den högsta nivån. Det vill säga den nivå som innefattar mest hållbarhetsinformation. På de olika nivåerna ska olika mängd information angående profil och hållbarhetsstyrning ingå. Även olika antal indikatorer ingår. För nivå A ingår samtliga kärnindikatorer och de tilläggsindikatorer som berör företagets bransch. På nivå B ska minst 20 indikatorer redovisas och för nivå C minst 10 indikatorer. Företaget väljer de indikatorer som är relevanta utifrån verksamheten (Se bilaga 2). Minst en indikator från varje huvudkategori är dock obligatorisk. Huvudkategorierna är

(7)

ekonomisk påverkan, miljömässig påverkan och social påverkan (Frostenson et al. 2012).

Förutom uppgift om tillämpningsnivå kan ett plus läggas till nivåangivelsen som ett tecken på att hållbarhetsredovisningen har genomgått någon form av granskning. Vid granskning av extern revisor väljer styrelsen en sådan. Det finns inga krav på auktorisation. Syftet med granskningen är att öka tilltron till hållbarhetsredovisningen samt att öka kvaliteten på den genom att ge förslag på förbättringar. Ett bestyrkande av revisorn leder fram till ett så kallat negativt yttrande. Det betyder inte att hållbarhetsredovisningen är helt fri från eventuella fel och brister. Revisorn har dock inte upptäckt att det finns något som tyder på att den skulle innehålla några felaktigheter (Frostenson et al.

2012).

1.2. Problembakgrund

Det finns flera orsaker till att företag vill följa reglerna trots att de är frivilliga.

En anledning kan vara att de genom frivillig redovisning av CSR motverkar formell lagstiftning på området. En annan anledning är att det kan uppfattas som illegitimt att inte följa de frivilliga reglerna. Det kan leda till ett minskat anseende ifall företagen inte tar sitt sociala och miljömässiga ansvar (Grafström et al. 2008).

Även ökad lönsamhet kan ses som ett skäl till att utöka företagens arbete med CSR. Det finns dock inga entydiga resultat inom forskningen som visar att det finns en positiv koppling mellan ett ökat CSR-arbete och ökad lönsamhet. I medias beskrivning av området har däremot tyngdpunkten flyttats från ett mer kritiskt synsätt till en koppling mellan CSR och lönsamhet. Under de förutsättningarna gynnar arbetet med CSR både aktieägarna och övriga intressenter (Grafström et al. 2008).

Det finns ett antal studier som försöker förklara varför företag redovisar sitt arbete med CSR. Flertalet av studierna visar att företagen gör det om de tror att det leder till ekonomisk utveckling eller till ett stärkt varumärke (Ljungdahl 1999).

Redovisningen av CSR-arbete kan enligt Ullman (1985) vara ett led i en högst medveten strategisk process i syfte att påverka företagets intressenter. Ullman (1985) betonar sambandet mellan ekonomiska resultat, social prestanda och sociala avslöjanden. Roberts (1992) gjorde ett försök att testa Ullmans (1985) modell genom en regressionsanalys där omfattningen av

(8)

hållbarhetsredovisning antogs vara en funktion av olika variabler, bland annat ägarspridning, företagssponsrad välgörenhet, avkastning på eget kapital, betavärde, ålder, storlek samt miljöpåverkan. Roberts (1992) resultat visar att samtliga variabler förutom ägarspridningen kan kopplas till företagens omfattning av hållbarhetsredovisning (Ljungdahl 1999).

I en artikel från Tagesson et al. (2011) är syftet att se vilka faktorer som påverkar innehållet och utformningen av CSR-redovisningen i Sveriges kommuner. Studien visar att det finns stora skillnader inom både innehåll och utformning. De variabler som används i studien är storlek, skattesats, skattebas, lönsamhet och politisk majoritet och de påverkar alla utfallet (Tagesson et al. 2011).

Blombäck och Wigren (2008) skriver i en artikel att det ofta är storleken på företaget som anses avgöra hur långt de har kommit i sitt arbete med CSR. I slutsatsen tar de upp att lokal förankring, bolagsstyrelse och individuell motivation är olika faktorer som påverkar CSR-redovisningen oavsett företagsstorlek.

Företag i kritiserade branscher som utvinningsindustrin och detaljhandeln var de som tidigt kom igång med CSR-arbete. Skarp kritik i media mot bland annat Shell, Lundin Oil, GAP och Nike ledde till att de började arbeta med frågorna på ett mer strategiskt sätt. De började ställa krav på både leverantörer och underleverantörer. Andra branscher har dock kommit ikapp och CSR- arbetet är relativt jämnt fördelat mellan de största bolagen i Norden. Det är fortfarande stora företag som leder utvecklingen framåt men även mindre företag visar ett allt större engagemang (Grafström et al. 2008).

Som diskuterats så finns det många orsaker till varför företagen skulle vilja redovisa frivillig CSR-information. Det finns också många variabler som kan påverka i vilken omfattning företag väljer att redovisa sitt CSR-arbete.

Grafström et al. (2008) säger att mindre företag gör framsteg i utvecklingen av CSR-arbete vilket skulle kunna betyda att det inte längre finns något samband mellan storlek och omfattning av hållbarhetsredovisning även fast tidigare forskning påstår detta (Roberts 1992). Roberts (1992) studie visade också att det fanns ett samband mellan CSR-arbete och miljöpåverkan. Som Grafström et al. (2008) skrev var vissa branscher tidiga med CSR-arbete men skillnaderna har jämnats ut. Det skulle kunna betyda att det heller inte längre finns något samband mellan miljöpåverkan och hållbarhetsredovisning. Tagesson et al.

(2011) hade i sin studie med lönsamhet som en variabel vilken påverkade

(9)

utformningen av företags CSR-arbete. Grafström et al. (2008) skriver att det inte finns några entydiga svar inom forskningen som tyder på att det finns något samband mellan lönsamhet och CSR-arbete. Dock påpekar de att det kan finnas ett skäl till ökad hållbarhetsredovisning då det gynnar aktieägare och intressenter.

Utifrån dessa motsägelser finner vi det intressant att studera ifall det finns något samband mellan företags omfattning av hållbarhetsredovisning och dess storlek, miljöpåverkan och lönsamhet.

Detta leder oss fram till följande problemformulering:

Finns det något samband mellan omfattningen av företags hållbarhetsredovisning och dess storlek, miljöpåverkan och lönsamhet?

1.3. Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns något samband mellan omfattningen av företags hållbarhetsredovisning och dess storlek, miljöpåverkan och lönsamhet.

1.4. Avgränsningar

Omfattningen av företagens hållbarhetsredovisning kommer enbart grunda sig på GRI:s tillämpningsnivåer (A, B, C, +).

Vi kommer endast att behandla svenska företag på Stockholmbörsen.

(10)

1.5. Disposition

Här ges en kort introduktion till respektive kapitel i uppsatsen.

2. Teori: I detta kapitel förklaras intressent- och legitimitetsteorin som är de två utvalda teorierna för uppsatsen. Vidare presenteras ett antal tidigare studier inom området Corporate Social Responsibility.

3. Metod: I inledningen ges en kort introduktion till företagsekonomisk metod. Vidare presenteras val av metod som är kvantitativ samt studiens tillvägagångssätt och tillförlitlighet.

4. Resultat: I detta avsnitt presenteras samtliga studerade företag samt resultatet av en regressionsanalys som förklarar om det finns något samband mellan omfattningen av företagens hållbarhetsredovisningar och dess storlek, miljöpåverkan och lönsamhet. Resultatet presenteras både i tabeller och diagram för att tydliggöra för läsaren.

5. Analys: I analysen diskuteras resultatet utifrån valda teorier samt tidigare forskning.

6. Slutsats: I detta avsnitt presenteras vad studien kommit fram till.

(11)

2. Teori

2.1. Intressent- och legitimitetsteorierna

Intressent- och legitimitetsteorierna behandlar förhållandet mellan företag och samhälle. Teorierna betonar att syftet med redovisning är att dela med sig av samhällsrelaterad information (Ljungdahl 1999). Då tidigare forskning använt sig av dessa teorier har även vi valt att göra på samma sätt.

Problemen i teorierna kan ses ur två perspektiv, företagsledningens och samhällets. Företagsledningens perspektiv framhåller redovisningen som ett verktyg för att hantera och tillmötesgå olika intressenters krav och på så sätt legitimera verksamheten. Intressent- och legitimitetsteorierna kompletterar enligt det här synsättet varandra. Intressentteorin beskriver företagets relationer till intressenterna och legitimitetsteorin förklarar olika strategier företagen har för att legitimera sin verksamhet (Ljungdahl 1999).

Ur ett samhälleligt perspektiv betonas att olika intressenter kan ställa krav på företag och att de därför anses utöva kontroll. Detta kallas för ”accountability framework” och med det menas att företagen måste redovisa samhällsinformation även om det sker på bekostnad av dess önskan att undanhålla viss information (Grey et al. 1996 refererad i Ljungdahl 1999).

Det finns även ett annat perspektiv Ijiri tar upp (Ijiri 1983 refererad i Ljungdahl 1999). Han anser att företag har en moralisk skyldighet att redovisa miljö- och samhällsrelaterad information till intressenterna. Med det menar han att företagen inte väljer att redovisa sådan information för att de vill, utan för att de bör (Ljungdahl 1999).

2.1.1. Intressentteori

Freeman (1984) beskriver ”stakeholder” som alla de intressenter som kan påverka eller påverkas av ett företags aktiviteter.

Man kan skilja på primära intressenter som har någon form av insats eller påtagligt intresse i företagen, och sekundära som endast är intresserade av företaget och har viss möjlighet att påverka (Ljungdahl 1999).

Mellan företag och intressenter råder det ett beroendeförhållande som grundar sig i någon form av resursutbyte. Företagen måste bemöta de intressenter som bidrar till dess verksamhet. Utan bidrag från intressenterna kan ekonomiska konsekvenser uppstå som är negativa för företagen (Ljungdahl 1999).

(12)

2.1.2. Legitimitetsteori

Enligt legitimitetsteorin är legitimitet en nödvändig resurs för företaget. Det innebär att företagets värderingar stämmer överens med de värderingar som finns i samhället. Begreppet kan begränsas till att värderingarna ska stämma överens med intressenternas värderingar. Används begreppen primära och sekundära intressenter är det viktigt att även den senare gruppens krav tillmötesgås eftersom de har möjlighet att påverka den primära gruppen.

Graden av legitimitet bedöms och erhålls av utomstående. Det är de som godkänner och accepterar företagets handlingar och värderingar. Eftersom olika intressenter har olika intressen kan de bedöma företagets legitimitet på varierande sätt. I arbetet med att stärka legitimiteten används olika kommunikativa aktiviteter (Ljungdahl 1999).

Det är det enklare att uppfatta legitimitet när den är frånvarande än när den är närvarade. Avsaknaden av legitimitet väcker uppmärksamhet och reaktioner.

Därför är legitimeringsprocessen ofta mer reaktiv än proaktiv (Pfeffer &

Salancik 1978 refererad i Ljungdahl 1999).

2.2. Tidigare forskning

Flera olika teorier har använts för att förklara förekomsten och innehållet i hållbarhetsredovisning. De teorier som har varit mest framgångsrika med att förklara innehåll och utformning av sådana rapporter är intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori (Grey et al. 1995 refererad i Ljungdahl 1999). Det finns flera studier som undersökt sambandet mellan hållbarhetsredovisning och lönsamhet, storlek eller bransch med utgångspunkt i dessa teorier.

Patten (1991) undersöker hur just de tre variablerna påverkar den frivilliga hållbarhetsredovisningen. Han menar att både storlek och bransch är ett uttryck för hur mycket intressenterna påverkar företagen. Större företag och företag inom branscher som belastar miljön utsätts för ett större socialt tryck.

Genom en regressionsanalys kommer han fram till att både storlek och bransch påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisning medan lönsamhet inte gör det.

Blombäck och Wigren (2008) ifrågasätter i sin studie betydelsen av företagens storlek för CSR-arbetet. De anser att det ger en onyanserad och förenklad bild när det framhålls att storlek är den avgörande faktorn för CSR-arbetets utformning. I studien tar de fram exempel på CSR-arbete i små företag och

(13)

aktiviteter som genomförs på lokal nivå. Resultatet av studien visar att lokal förankring, bolagsstyrning och individuell motivation påverkar CSR-arbetet oavsett företagets storlek. Teorierna de använder sig av för att förklara CSR är intressent-, socialakontrakts- samt legitimitetsteorin.

I Tagessons et al. (2011) artikel framkommer det däremot att organisationers storlek påverkar både omfattning och innehåll i den sociala redovisningen. De har studerat innehållet och formen av årsredovisningarna i Sveriges kommuner och jämfört med storlek, skattesats, skattebas, lönsamhet och politisk majoritet. De drar slutsatsen att organisationens storlek har betydelse och att det beror på att större organisationer har mer personal och därmed större möjligheter att samla ihop och sammanställa material för CSR- arbetet. De har också större grupper med intressenter som ställer större krav på informationen. De har använt sig av ett multiteoretiskt ramverk, där intressent- och legitimetitsteorin ingår, för att förklara variationerna.

Även McWilliams och Siegel (2001) jämför nivån på CSR- arbetet med flera faktorer. I sin studie undersöker de ifall det finns en ideal nivå på CSR-arbetet som ger maximal vinst och samtidigt tillfredsställer intressenternas krav.

Utifrån sin hypotes kommer de fram till att en sådan ideal nivå finns och kan bestämmas med hjälp av lönsamhetsberäkningar. Det finns därmed ett samband mellan CSR och lönsamhet.

Med utgångspunkt i legitimitetsteorin beskriver Patten (1992) i sin studie hur omfattningen av miljöinformation i årsredovisningen påverkas av en miljökatastrof i oljebranschen. Det blev en betydande ökning av miljöredovisningen efter oljekatastrofen i hela oljebranschen. Hotet om att förlora sin legitimitet gjorde att förtagen utökade rapporteringen av CSR i sin redovisning.

2.2.1. Hypotes

Vår hypotes är att storlek, miljöpåverkan och lönsamhet påverkar omfattningen av företags hållbarhetsredovisning.

(14)

3. Metod

Inom företagsekonomisk forskning väljs ofta att skilja på kvantitativa och kvalitativa forskningsstrategier. Kvalitativ forskningsstrategi lägger sin vikt på ord vid datainsamling snarare än kvantifiering. Den betonar ett induktivt synsätt i sin relation mellan teori och forskning, det vill säga tyngden läggs på att observationer leder till teorier. Tonvikten läggs på hur individer tolkar verkligheten (Bryman & Bell 2005).

Kvantitativ forskning betonar kvantifiering när det gäller insamling och analys av data. Den innehåller ett deduktivt synsätt där tyngden ligger på prövning av teorier. Uppfattningen är att den sociala verkligheten utgör en yttre och objektiv verklighet (Bryman & Bell 2005).

3.1. Val av metod

Då syftet med uppsatsen är att studera sambandet mellan företags omfattning av hållbarhetsredovisning och dess storlek, miljöpåverkan och lönsamhet har vi valt att använda en kvantitativ metod. Detta då vår studie deduceras utifrån teorin och sedan prövas. Anledningen till valet av kvantitativ metod är att vi vill ha med ett stort antal företag i vår studie för att få ett relevant resultat.

3.2. Urval av företag

Populationen består av samtliga svenska företag på stockholmsbörsens large- mid- och small cap. Den del av populationen som valts ut som stickprov för studien är 90 företag. 30 inom large-, 30 inom mid- och 30 inom small cap. Vi har valt de 30 största företagen inom respektive kategori då detta ger oss en stor spridning av storleken. Vi har avstått från att ha med de allra minsta företagen då sannolikheten för att de har hållbarhetsredovisningar är mindre.

Därför valde vi de 30 största inom small cap. Urvalet kan ses som ett bekvämlighetsurval då de 90 företagen för tillfället ligger inom ramen för de 30 största inom varje kategori.

(15)

De utvalda företagen har sedan delats in i branscher efter SNI 2007.

Branscherna har rangordnats efter hur mycket koldioxid de totalt släpper ut med värden från SCB (2013b). Då det saknas fakta om total miljöpåverkan per bransch så valde vi totala koldioxidutsläpp. Eftersom SCB gjort en statistisk undersökning av totala koldioxidutsläpp valde vi även att använda deras branschindelning (SNI 2007) för att få ett tillförlitligt resultat.

3.3. Insamling, bearbetning och redovisning av data 3.3.1. Mätning av beroende variabel

Omfattningen av företagens hållbarhetsarbete har samlats in från företagens års- och hållbarhetsredovisningar per balansdagen den 2012-12-31. GRI:s riktlinjer är omkodade till siffror mellan 0-6 där 6 är mest omfattande, det vill säga A+. 0 innebär att företaget inte använder sig av GRI:s riktlinjer.

Tabell 1, GRI-kodning

GRI A+ A B+ B C+ C Ej GRI

Kodning 6 5 4 3 2 1 0

3.3.2. Mätning av oberoende variabler

Information om storlek och lönsamhet är hämtade från Avanzas hemsida (Avanza 2013). Branschindelningen är hämtad från SCB (SCB 2013a).

Storlek

Som ett mått på företagens storlek har vi använt börsvärdet. Företag delas på Stockholmsbörsen in i tre kategorier beroende på börsvärdets storlek.

Small, mid och large cap är de storlekskategorier som Stockholmbörsen delar in förtagen i. Small cap, även kallad småbololagslistan, listar de företag som har ett börsvärde som understiger 150 miljoner euro. Mid cap, listan över medelstora bolag, innehåller de bolag som har ett börsvärde mellan 150 miljoner och 1 miljard euro. Large cap, storbolagslistan, innehåller de bolag som har ett börsvärde som överstiger 1 miljard euro (NE 2013bcd).

(16)

Lönsamhet

Vi har valt att definiera lönsamhet som nettomarginal. Nettomarginalen visar hur stor del av varje omsatt krona som blir över när alla kostnader, förutom bolagsskatten, dragits av. Nyckeltalet kan användas för att visa hur effektivt och lönsamt företaget varit under en period (Ekonomi-info 2013)

Miljöpåverkan

Vi har valt att använda samma branschindelning för företag som Statistiska Centralbyrån (SCB) gör. De utgår från Svensk näringsgrensindelning (SNI) som bygger på en EU-standard. Företagen klassificeras efter den aktivitet som bedrivs (SCB 2013a).

Företagens miljöpåverkan är omkodade till siffror mellan 1-11 och baseras på mängden totala koldioxidutsläpp i branschen. Bransch 11 är den bransch med mest koldioxidutsläpp och bransch 1 är den med minst.

Tabell 2, Branschkodning

Bransch Kodning

Tillverkning 11

Information- och kommunikation 10 Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 9

Handel 8

Transport och magasinering 7

Finans och försäkring 6

Hotell och restaurang 5

Uthyrning, fastighetsservice och resetjänster 4

Utvinning av mineral 3

Byggverksamhet 2

Fastighetsverksamhet 1

Annan serviceverksamhet 1

(17)

Informationen har sedan bearbetats i en multivariat regressionsanalys där omfattningen av företagens hållbarhetsredovisning står som beroende variabel och storleken, miljöpåverkan och lönsamheten som oberoende variabler.

Regressionsanalys är en statistisk metod för att analysera sambandet mellan en beroende variabel och en eller flera förklarande, oberoende variabler (NE 2013a).

GRI:s riktlinjer och miljöpåverkanen har kodats om till siffror för att kunna användas i regressionsanalysen.

Detta har givit oss ett resultat som presenterats i tabeller och diagram.

Resultatet har sedan analyserat med hjälp av valda teorier och tidigare forskning och mynnat ut i en slutsats. Eftersom inte alla studerade företag har redovisat sitt hållbarhetsarbete enligt GRI:s riktlinjer har bortfallen hanterats med 0. Detta då ett borttagande av dessa skulle ge ett missvisande resultat.

3.4. Validitet och reliabilitet

Reliabilitet rör följdriktighet, överrensstämmelse och pålitlighet hos ett mått och innehåller tre viktiga faktorer. Är måttet stabilt över tid, är indikatorerna pålitliga och följdriktiga och finns det någon risk för olika tolkningar vid översättningen av data? De två sistnämnda benämns intern reliabilitet och interbedömarreliabilitet (Bryman & Bell 2005).

I vårt fall har data i form av GRI-nivå samlats in per balansdagen den 2012-12- 31. Information om storlek och lönsamhet är hämtade vid olika tillfällen och förändras hela tiden. Vi anser att informationen är pålitlig då den är hämtad från års- och hållbarhetsredovisningar, SCB samt Avanza Bank. Eftersom vi använder en kvantitativ metod finns inga kvalitativa data att tolka och översätta.

Validitet handlar om att det som avses att mätas verkligen mäts (Bryman &

Bell 2005). Vår studie avser att mäta ifall det finns något samband mellan omfattningen av företags hållbarhetsredovisningar och dess storlek, miljöpåverkan och lönsamhet vilket också är det som mäts. Eftersom informationen om GRI-nivå, storlek, miljöpåverkan och lönsamhet är hämtad från tillförlitliga källor anser vi att studien har hög validitet.

(18)

4. Resultat

Syftet med uppsatsen är att se om det finns något samband mellan företagens omfattning av hållbarhetsredovisning och dess storlek, miljöpåverkan och lönsamhet. Studiens resultat bygger på utdata från en multivariat regressionsanalys där den beroende variabeln är data i form av 90 företags omfattning av hållbarhetsredovisning. De tre oberoende variablerna storlek, miljöpåverkan och lönsamhet är hämtade från Avanza samt SCB. Dessa variabler har förts in i regressionsanalysen vilken givit ett resultat som förklarar om det finns något samband mellan de oberoende variablerna och den beroende. Samtliga variabler presenteras också i diagram för att tydliggöra resultatet.

Tabell 3 visar deskriptiv statistik för samtliga variabler. Med det menas variablernas minimum- och maximumvärden, medelvärden samt dess standardavvikelser. Standardavvikelsen visar hur mycket värdena avviker från medelvärdet, det vill säga hur stor spridningen är (Körner & Wahlgren 2002).

Omfattningen av hållbarhetsredovisning benämns GRIKOD i tabellen.

Tabell 3, Deskriptiv statistik

Antal Minimum Maximum Medelvärde Standardavvikelse

GRIKOD 90 0 6 ,99 1,659

Storlek 90 1 3 2 ,821

Lönsamhet 90 -2141 775 -12,41 245,765

Miljöpåverkan 90 1 11 7,7 2,973

Tabell över samtliga studerade företag samt dess omfattning av hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer (A, B, C, +) presenteras i bilaga 3. Tabellen visar även företagens storlek, miljöpåverkan och lönsamhet.

Det första vi studerat i regressionsanalysen är hur mycket av företagens omfattning av hållbarhetsredovisning som förklaras av storlek, miljöpåverkan och lönsamhet. Resultatet finner vi bredvid Adjusted R Square i Tabell 4 och är 26,4 %. Adjusted R Square är justerat efter antalet oberoende variabler vilket innebär att måttet justeras ner. Detta då måttet kan överskattas vid flera oberoende variabler (Körner & Wahlgren 2002).

Tabell 4 visar också om resultatet är signifikant och om en ökning i någon av de oberoende variablerna storlek, miljöpåverkan och lönsamhet leder till en ökning i den beroende variabeln, omfattning av hållbarhetsredovisning.

(19)

Resultatets säkerhet visas av signifikansen. Det vill säga om vi kan vara säkra på resultatet som Unstandardized coefficients B visar. Ju lägre tal signifikansen visar desto säkrare är resultatet. Det finns en standardgräns för signifikansen som är 0,050. Detta innebär att oberoende variabler som har en signifikans över 0,050 inte med säkerhet kan förklara resultatet som Unstandardized coefficients B visar och kan därför bortses från. Unstandardized coefficients B för oberoende variabler med en signifikans under 0,050 stämmer med 95 % säkerhet (Körner & Wahlgren 2002).

Resultatet visar att storleken är den enda oberoende variabeln i vår studie som påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisning då den har en signifikans på 0,000. Miljöpåverkan och lönsamhet har båda en signifikans som är högre än gränsvärdet och dessa kan därför bortses från. Det vill säga att de inte har något samband med omfattningen av hållbarhetsredovisning.

Unstandardized coefficients B visar vilken ökning eller minskning som omfattningen av hållbarhetsredovisning skulle få om någon av de tre oberoende variablerna skulle öka med ett steg (Körner & Wahlgren 2002).

Resultatet visar att en ökning av storleken med ett steg, till exempel från mid cap till large cap, ökar omfattningen av hållbarhetsredovisning med med mer än ett steg av GRI:s riktlinjer (1,048). Miljöpåverkan och lönsamhet har en signifikans över gränsvärdet och kan därför bortses från.

Tabell 4, Resultat av regressionsanalys B Coefficients

Model Unstandardized

coefficients B

Signifikans

1 (Constant) -1,824 ,002

Storlek 1,048 ,000

Lönsamhet 0 ,965

Miljöpåverkan ,093 ,071

Dependent variable:

Omfattning av

hållbarhets-redovisning

Adjusted R square ,264

(20)

För att styrka resultatet än mer har vi tagit fram en korrelationstabell (Tabell 5). Korrelationstabellen visar om det finns något linjärt samband mellan respektive variabler samt hur starkt sambandet är. Korrelationen anges i värden mellan 1 och -1. 1 innebär positiv korrelation och -1 negativ korrelation. Vid 0 finns ingen korrelation. Signifikansen visar hur säker korrelationen mellan variablerna är (Körner & Wahlgren 2002). Resultatet visar att det finns en positiv korrelation mellan omfattningen av hållbarhetsredovisning (GRIKOD) och storlek, lönsamhet samt miljöpåverkan. Dock är det endast korrelationen mellan omfattningen och storleken som är signifikant vilket även regressionsanalysen visade.

Korrelationen mellan storlek och omfattning av hållbarhetsredovisning är 0,511 vilket innebär ett positivt linjärt samband. Det vill säga att ju större företaget är, ju mer omfattande hållbarhetsredovisning har de.

Tabell 5, Korrelationstabell

GRIKOD Storlek Lönsamhet Miljöpåverkan GRIKOD Korrelation

Signifikans

1 ,511

,000

,061 ,284

,145 ,086 Storlek Korrelation

Signifikans ,511 ,000

1 ,124

,123

-,041 ,349 Lönsamhet Korrelation

,124 ,123

1 ,005

,482 Miljöpåverkan Korrelation

-,041 ,349

,005 ,482

1

(21)

Diagram 1 visar samtliga företags storlek i förhållande till omfattning av hållbarhetsredovisning, GRIKOD. Diagrammet visar att omfattningen av hållbarhetsredovisning har en viss spridning. Anledningen till att 0 är med på skalan i diagrammet är för att visa att det finns företag som saknar hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. I diagrammet syns att många av de mindre företagen saknar hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer.

Dock kan vi se att större företag överlag har en mer omfattande hållbarhetsredovisning vilket också är resultatet av regressionsanalysen.

Diagram 1, Storlek

(22)

Diagram 2 visar företagens lönsamhet i form av nettomarginal i förhållande till omfattning av hållbarhetsredovisning, GRIKOD. Diagrammet visar att oavsett företagens lönsamhet så varierar omfattningen av hållbarhetsredovisning, GRIKOD. Spridningen visar tydligt att det inte finns något samband vilket regressionsanalysens resultat också visar.

Diagram 2, Lönsamhet

(23)

Diagram 3 visar företagens miljöpåverkan i form av Branschkod i förhållande till omfattning av hållbarhetsredovisning, GRIKOD. Diagrammet visar att företag i branscher med större koldioxidutsläpp, bransch 6-11, överlag har mer omfattande hållbarhetsredovisningar. Dock visar resultatet att även branscher i kategori 1, med minst koldioxidutsläpp, har omfattande hållbarhetsredovisningar vilket leder till att det inte finns något samband som också regressionsanalysen visar. Dock ligger signifikansen nära gränsvärdet och skulle branscherna i kategori 1 uteslutas så skulle det förmodligen finnas ett ganska tydligt samband precis som vid storleken.

Diagram 3, Miljöpåverkan

(24)

5. Analys

I resultatet framkommer att företagets storlek är den enda oberoende variabel som påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisning vilket också stöds av Roberts (1992) studie. Miljöpåverkan och lönsamhet har inget samband med omfattningen. Enligt Blombäck och Wigren (2008) anses storleken vara en variabel som påverkar mängden CSR-arbete men ofta beror det på fler saker.

Intressent- och legitimitetsteorierna betonar sambandet mellan intressenter och företag. Utifrån teorierna kan vi anta att större företag har fler intressenter vilka i sin tur ställer högre krav. Detta skulle kunna vara en anledning till att de större företagen redovisar ett mer omfattande CSR-arbete vilket också vår studie tyder på. Tagesson et al. (2011) har i en studie kommit fram till att kommuners storlek påverkar omfattningen av CSR-arbete. Enligt författarna har större företag fler anställda vilket gör det möjligt att samla in och sammanställa mer information. Enligt Ullman (1985) kan redovisning av CSR- arbete vara en strategisk process för att istället påverka intressenterna då det enligt honom finns ett samband mellan ekonomiska resultat och sociala avslöjanden. Det skulle då kunna vara fördelaktigt för företagen att redovisa mer CSR-arbete eftersom det leder till bättre ekonomiska resultat. Roberts (1992) testade Ullmans (1985) studie och kom fram till att storleken har ett samband med omfattningen av hållbarhetsredovisning.

Blombäck och Wigren (2008) har i sin studie försökt utmana betydelsen av att storlek bestämmer CSR-arbetets omfattning. De menar att det är andra faktorer som påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisning oavsett storlek och tycker inte att det ska se som ett huvudkriterie när det gäller att förstå och förutsäga CSR-beteende. Detta talar emot vårt resultat då sambandet mellan storlek och omfattning av hållbarhetsredovisning är så betydande att vi anser att storleken bör ses som ett huvudkriterie.

Enligt Patten (1992) så påverkas omfattningen av hållbarhetsredovisningen av miljöförstöringar. Forskningen visar på att företag i branscher som påverkar miljön negativt har mer omfattande hållbarhetsredovisningar. Patten (1991) menar att stora företag som belastar miljön negativt utstår ett högre socialt tryck och tvingas därför till mer övergripande CSR-arbete. Enligt Grafström et al. (2008) så var företag i kritiserade branscher de som tidigt kom igång med CSR-arbete. De menar dock att företag i andra branscher har kommit i kapp och enligt vår studie finns det inte längre något samband vilket tyder på att utvecklingen i övriga branscher gått framåt precis som Grafström et al. (2008)

(25)

skriver. Resultatet från vår regressionsanalys visar inte på något samband mellan miljöpåverkan och omfattning av hållbarhetsredovisning. Dock är det viktigt att påpeka att det finns ett mönster i diagram 3 som tyder på att branscher med mer miljöpåverkan har högre nivå av CSR-redovisning även om det inte kan visas statistiskt i regressionsanalysen. Detta då branscherna med minst miljöpåverkan jämnar ut resultatet ur ett statistiskt perspektiv. Att vår studie använder koldioxidutsläpp som grund för klassificering av branscher kan eventuellt påverka resultatet. Det framgår inte av Pattens (1991) studie hur han valt att definiera miljöpåverkan för respektive bransch.

Enligt McWilliams och Siegel (2001) finns det en ideal nivå för CSR-arbete som kan bestämmas med hjälp av lönsamhetsberäkningar. Utifrån deras hypotes menar de att det går att räkna ut hur mycket företag ska spendera på CSR-arbete. Patten (1991) menar dock att det inte finns något samband mellan lönsamhet och omfattning av CSR-redovisning vilket även vår studie visar.

(26)

6. Slutsats

Företag väljer att redovisa allt mer information om sitt hållbarhetsarbete trots att det är frivilligt och förenat med kostnader. Det finns flera studier som undersökt vad som påverkar omfattning och innehåll i dessa redovisningar.

Syftet med den här studien har varit att besvara i fall det finns något samband mellan företags omfattning av hållbarhetsredovisning och dess storlek, miljöpåverkan samt lönsamhet. Utifrån denna frågeställning har vi avgränsat oss till att undersöka svenska företag på stockholmsbörsen. Undersökningen har tillämpat en multivariat regressionsanalys där företagens omfattning av hållbarhetsredovisning stått som beroende variabel och storlek, miljöpåverkan samt lönsamhet som oberoende variabler.

Studiens resultat visar att det endast finns ett samband mellan företagens omfattning av hållbarhetsredovisning och dess storlek men inte med miljöpåverkan och lönsamhet. Inom tidigare forskning finns en del oenigheter om hur dessa faktorer påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisning, men majoriteten av de studerade artiklarna menar att storleken har stor betydelse.

Miljöpåverkan har tidigare visat sig vara ytterligare en faktor som påverkat omfattningen av hållbarhetsredovisning där företag med större miljöpåverkan legat steget före. Vår regressionsanalys tyder dock på att fler branscher har kommit i kapp och jämnat ut resultatet. Vad gäller lönsamhet har vi inte kunnat se något samband med omfattning av hållbarhetsredovisning vilket tidigare forskning också visat. Endast hypoteser från tidigare forskare menar det omvända.

Vår hypotes var att de tre oberoende variablerna i studien, storlek, miljöpåverkan och lönsamhet påverkar omfattningen på hållbarhetsredovisningen. Studien visar att storleken på företaget påverkar, miljöpåverkan har inte en helt signifikant påverkan men värdet (0,071) är ändå i närheten av ett signifikant resultat medan lönsamhet inte påverkar omfattningen på hållbarhetsredovisningen.

6.1. Förslag till vidare forskning

Resultatet i vår studie visar om storlek, lönsamhet och bransch påverkar omfattningen av hållbarhetsredovisningen. I vidare forskning kan andra faktorers påverkan på omfattningen studeras. Studier kan även göras på företag från andra branscher då inte alla branscher är representerade i den här studien.

(27)

Det skulle vara intressant med en omfattande studie av branschernas totala miljöpåverkan då det skulle bli lättare att studera.

Det skulle även kunna vara intressant att replikera denna studie med helt andra företag för att se om resultatet blir detsamma eller om skillnader uppstår i och med urval av företag.

(28)

Källor

Avanza (2013). [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.avanza.se/aktier/lista.html?countryCode=SE&marketPlaceO rList=LIST_LargeCap.SE&sectorId=ALL&page=1&sortField=MARKET _CAPITAL&sortOrder=DESCENDING&activeTab=overview

[2013-11-13 – 2013-11-15]

Blombäck, A., & Wigren, C. (2009). Challange the importance of size as determinant for CSR activities. Management of Environmental Quality: An International Journal, 20 (3). 255-270.

Bryman, Alan & Bell, Emma (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1.

uppl. Malmö: Liber ekonomi

Ekonomi-info (2013). [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.ekonomi-info.nu/nettomarginal_3313.asp [2013-11-22]

Freeman, R. Edward (1984). Strategic management: a stakeholder approach. Boston [Mass.]: Pitman

Frostensson, M., Helin, S., & Sandström, J. (2012). Hållbarhetsredovisning:

grunder, praktik och funktion. Malmö: Liber.

Grafström, M., Götheberg, P., & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i förändring. Korotan Ljubljana: Liber.

Körner, Svante & Wahlgren, Lars (2002). Praktisk statistik. 3., [rev.] uppl.

Lund: Studentlitteratur

Ljungdahl, F. (1999). Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag. Lund: Lund Univ. Press.

Löhman, O., & Steinholtz, D. (2003). Det ansvarsfulla företaget: corporate social responsibility i praktiken. Stockholm: Ekerlid.

Macwilliams, A., Siegel, D. (2001). Corporate Social Responsibility: A theory of the firm perspektive. Academy of Management Review, 26(1)117-127.

Nationalencyklopedin (2013a). [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.ne.se/regressionsanalys [2013-12-02]

Nationalencyklopedin (2013b). [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.ne.se/lang/small-cap [2013-11-22]

(29)

Nationalencyklopedin (2013c).[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.ne.se/sok?q=mid+cap [2013-11-22]

Nationalencyklopedin (2013d).[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.ne.se/large-cap [2013-11-22]

Patten, D. M. (1991). Exposure, Legitimacy and Social Disclosures. Journal of Accounting & Public Policy, 10 (4) 297-308.

Patten, D. M. (1992). Intra-Environmental environmental disclusures in respons to the alaskan oil spill: a note on legitimacy theory. Accounting, Orrganizations and Society , 17 (5) 471-475.

Roberts, R. W. (1992). Determinants of corporate social responsibility disclosure: an application of stakeholder theory. Accounting and Society , 17(6)595.

SCA (2013). [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.sca.com/sv/Hallbarhet1/ [2013-12-16]

Statistiska Centralbyrån, SCB (2013a). [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.sni2007.scb.se/ [2013-11-22]

Statistiska Centralbyrån, SCB (2013b). [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.mirdata.scb.se/MDInfo.aspx [2013-11-22]

Tagesson, T., Klugman, M., & Lindvall Ekström, M. (2013). What explains the extent and content of social disclosures in Swdish municiipalities´annual reports. Journal of Management and Governance , 17 (2) 217-235.

Ullman, A. (1985). Data in search of a Theory: A critical examination of the relationship among social performance, social disclosure, and economic performance of U.S. firms. Academy of Management Review, 10(3)540-557.

(30)

Bilaga 1, Års- och hållbarhetsredovisningar

H&M

http://about.hm.com/content/dam/hm/about/do cuments/en/CSR/reports/Conscious%20Actio ns%20Sustainability%20Report%202012_en.

pdf

Hämtad den 2013-11-06

Nordea Bank

http://www.nordea.com/sitemod/upload/root/w ww.nordea.com%20-

%20uk/aboutnordea/csr/Nordea_CSR_Report _2012_060213.pdf

Ericsson A

http://www.ericsson.com/res/thecompany/docs /corporate-

responsibility/2012/2012_corporate_responsib ility_and_sustainability_report.pdf

Telia- Sonera

http://www.teliasonera.com/Documents/Report s/2012/Annual%20reports/teliasonera_sustain abilityreport_2012.pdf

Atlas Copco

http://www.atlascopco.com/Images/Atlas%20 Copco%20Annual%20report%202012%20-

%20GRI%20Index_tcm17-3522752.pdf

Swedbank

http://www.swedbank.com/idc/groups/public/

@i/@sc/@all/@gs/@corpaff/@pubaff/docume nts/publication/cid_870253.pdf

Handels- banken

http://www.handelsbanken.com/shb/inet/icents v.nsf/vlookuppics/investor_relations_en_hallba rhetsred_2012_en/$file/hbh_2012_en.pdf

Volvo

http://www3.volvo.com/investors/finrep/sr12/sr _2012_eng.pdf

SEB

http://www.sebgroup.com/Documents/Sustain ability/reporting_package/2012/SEB_CS_2012 _Eng_130422.pdf?epslanguage=en

Investor

Ej tillgång till års- eller hållbarhetsredovisning

SCA

http://www.sca.com/Documents/en/Env_Repo rts/2012/SCA-Sustainability-Report-

2012.pdf?epslanguage=en

Assa Abloy

http://www.assaabloy.com/Global/Sustainabilit y/Sustainability-

Report/2012/ASSA%20ABLOY%20Sustainabi lity%20Report%202012.pdf

Sandvik

http://www.sandvik.com/Global/About%20San dvik/Reports/Sustainability%20report%202012 .pdf

Scania http://www.scania.com/sustainability/gri-index/ Hämtad den 2013-11-06 ABB

http://www400.abbext.com/2012/sr/servicepag es/filelibrary/files/collection.php

SKF

http://www.skf.com/binary/12-

121009/SKF_E_webb_tcm_12-121009.pdf

Hämtad den 2013-11-06 Hexagon Ej tillgång till års- eller hållbarhetsredovisning

Kinnevik

http://www.kinnevik.se/Documents/Pdf/Annual Reports/sv/AR_2012_S.pdf

Alfa Laval

http://www.alfalaval.com/about-

us/sustainability/reports/Documents/sustainabi lity_report_2012.pdf

MIC SDB http://www.millicom.com/sites/default/files/Milli Hämtad den 2013-11-06

(31)

com_CRR12.pdf

Skanska

http://www.group.skanska.com/Global/About%

20Skanska/Sustainability/Reporting/extract- from-Skanska-annual-report-2012_including- Sus-Reveiw.pdf

Astra

Zeneca Ej tillgång till års- eller hållbarhetsredovisning

Electrolux

http://annualreports.electrolux.com/2012/en/su stainability/griindex/gri_index.html

Hämtad den 2013-11-06 Industri-

värden Ej tillgång till års- eller hållbarhetsredovisning Getinge

http://www.getingegroup.com/Global/AGM/AG M%202013/Getinge_2012_Inlaga_engelsk.pdf

Hämtad den 2013-11-06 Lundin

Petroleum

http://www.lundin-

petroleum.com/Documents/ar_2012_e.pdf

Swedish Match

http://www.swedishmatch.com/Documents/Su stainability/Sustainability%20reporting%20arc hive/SustainabilityReport2012_SwedishMatch.

pdf

ICA Gruppen

http://reports.ica.se/ar2012sv/Materiale/Files/I CA+H%C3%A5llbarhetsredovisning+2012_opt .pdf

Autoliv

SDB Ej tillgång till års- eller hållbarhetsredovisning Elekta Ej tillgång till års- eller hållbarhetsredovisning Swedish

Orphan Biovitrum

http://www.sobi.com/Global/Financial%20infor mation/Annual%20Reports/Sobi_%20Annual

%20Report_2012.pdf

Hexpol

http://investors.hexpol.com/files/press/hexpol/

Hexpol_2012_SustainabilityReport.pdf

Aarhus- Karlshamn

http://www.exakta.se/x-

online/aak/2013/responsible_growth_eng/pub Data/source/AAK_2012_2013_UK_opt3.pdf

JM

http://www.jm.se/Global/jmse/Om_JM/Miljo/JM _GRI-index_2012_SVE.pdf

Hämtad den 2013-11-07 Intrum

Justitia

http://www.intrum.com/Global/IR/AR/English/IJ AB-AR2012_ENG.pdf

Hämtad den 2013-11-07 Fast.

Balder

http://www.balder.se/media/34614/balder_ar_

2012.pdf

Loomis

http://www.loomis.com/Documents/Investerare /Arsredovisning/Loomis%20%C3%85rsredovis ning%202012%20Index_sv.pdf

Indutrade

http://www.indutrade.se/Documents/Rapporter /1446722.pdf

Nobia

http://www.nobia.com/Documents/AGM/2013/

Nobia_AR12_final_sve_w%20bookmarks.pdf.

pdf

Bettson

http://betssonab.com/Global/%C3%85R%202 012/Download%20Center/Annual%20Report

%20Swedish.pdf

Wihlborgs fastigheter

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00 /1E/6A/4B/wkr0006.pdf

Unibet

http://www.unibetgroupplc.com/pages/951/Uni bet%20Annual%20Report%202012.pdf

(32)

ÅF http://www.afconsult.com/upload/ekonomi/rap porter/arsredovisn2012/ar2012/sv/verksamhet /hallbarhetsredovisn/Hallbarhetsredovising.pdf

Sweco

http://investors.swecogroup.com/v2/files/press /sweco/201303255971-1.pdf

Klövern

http://www.klovern.se/Global/IR%20och%20Pr ess/Finansiella%20rapporter/%C3%85rsredov isningar_sv/Arsredovisning2012.pdf

Mekonome n

http://vp083.alertir.com/files/press/mekonome n/201303225178-2.pdf

Addtech

http://www.addtech.com/$-1/file/annual-report- 11-12.pdf

Clas Ohlson

http://om.clasohlson.com/Documents/Financia lReports/2011_2012/ClasOhlson_2011_2012_

AnnualReport_SV.pdf

Avanza Bank Holding

https://www.avanza.se/aza/omavanza/pdf/ava nza_bank_arsred12.pdf

Kungslede n

http://om.clasohlson.com/Documents/Financia lReports/2011_2012/ClasOhlson_2011_2012_

AnnualReport_SV.pdf

Beijer http://www.beijers.com/arsredovisning.aspx Hämtad den 2013-11-07 Systemair

http://www.systemair.com/PageFiles/59466/%

C3%85rsredovisningen%202012-13.pdf

Cloetta

http://www.cloetta.com/sv/files/Cloetta- Arsredovisning-2012.pdf

SAS

http://www.sasgroup.net/SASGROUP_SUSTA INABILITY/CMSForeignContent/SAS_Sustain ability_Report_JAN-OCT2012_lowres.pdf

Rezidor Hotel

Group Ej tillgång till års- eller hållbarhetsredovisning Active

Biotech

http://www.mypaper.se/show/activebiotech/sh ow.asp?pid=24567951733525

Sagax

http://www.sagax.se/Global/Sverige/Om_AB_

Sagax/Finansiell_information/Finansiella_rapp orter/%C3%85rsredovisning_2012.pdf

Vostok Nafta Investment

http://www.euroinvestor.dk/pdf/cse/2013/03/12 270065/vost_ar12sve_1.pdf

Beijer Alma

http://www.beijer-

alma.se/images/stories/rapporter/2012/beijer_

alma_2012_sv.pdf

Net Entertainm ent NE

http://www.netent.com/wp-

content/uploads/2010/12/netent-annual-report- 2012-en-new.pdf

Orexo

http://www.orexo.com/ar/2012/sv/Forvaltnings berattelse/Medarbetareochhallbarutveckling.ht ml?s=h%E5llbarhets

Arcam

http://ir.arcam.se/wp-

content/blogs.dir/3/files/Arcam-%C3%85R- 20121.pdf

Opus Group

http://www.opus.se/wp-

content/uploads/2013/06/2012- Arsredovisning.pdf

(33)

Lager- crantz Group B

https://www.lagercrantz.com/Documents/Fina nsiella%20rapporter/2012-

13/LcG_AR1213_Sve_28juni_Final.pdf

ITAB Shop Concept B

https://www.lagercrantz.com/Documents/Fina nsiella%20rapporter/2012-

13/LcG_AR1213_Sve_28juni_Final.pdf

Catena

http://mb.cision.com/Main/191/9393954/10839 7.pdf

Fingerprint Cards B

http://www.fingerprints.com/media/PDF/Finans iella%20rapporter/2012/FPC%20%C3%85R%

202012.pdf

Cavotec

http://files.shareholder.com/downloads/AMDA- FS92R/2778466059x0x647003/B28B17CD- 758D-493E-BEDD-

E86108BBC757/Cavotec_Annual_Report_201 2_-_20130320.pdf

Nederman Holding

http://www.nederman.com/about-

us/investerare/~/media/ExtranetDocuments/P ublishedAnnualReport/Nederman_Arsredovisn ing_2012_.ashx

OEM Internation al B

http://www.oem.se/investerarrelationer/arsred ovisningar/arsredovisning-2012

VBG GROUP B

http://www.vbggroup.com/sv/finansiell_informa tion/finansiella_rapporter/arsredovisningar/vbg -group_arsredovisning-2012.pdf

Vitrolife

http://www.vbggroup.com/sv/finansiell_informa tion/finansiella_rapporter/arsredovisningar/vbg -group_arsredovisning-2012.pdf

Karolinska Developme nt B

http://www.karolinskadevelopment.com/files/9 113/6680/6534/Karolinska%20Development%

20Arsredovisning%202012.pdf

Oasmia Pharma- ceutical

http://oasmia.se/html/upl/728/%C3%A5rsredo visning_2012.pdf

HMS Networks

http://epi.bolagsfakta.se/borsbolag/reports.asp x?id=39112&file=6

Seamless Distribution

http://files.shareholder.com/downloads/ABEA- 4VREJY/2452011972x0x645239/ACDD9759- 2C4E-4A3B-ACA2-

788379820033/Seamless_R_2012.pdf

Transcom WorldWide SDB A

http://www.transcom.com/Documents/Pressm eddelanden/1301515.pdf

Traction B http://www.traction.se/?id=127-27 Hämtad den 2013-11-08

XANO Industri B

http://www.xano.se/MediaBinaryLoader.axd?

MediaArchive_FileID=7efd9789-8ae7-4af7- 9796-

5c6ebf94fa55&FileName=XANO_2012_SVE.p df

Beijer Electronics

http://mb.cision.com/Main/668/9395214/10909 1.pdf

Semcon

http://www.semcon.com/Global/Docs/Investor s/Semcon%20%C3%85rsredovisning%20201 2.pdf