Makbule Bulduk & Sarah Eriksson
Hållbarhetsredovisning
Vilka faktorer ligger bakom ett företags hållbarhetsredovisning?
Företagsekonomi C-uppsats
Termin: HT 2010
Handledare: Hans Lindkvist
3
Sammanfattning
Författare: Sarah Eriksson och Makbule Bulduk Handledare: Hans Lindkvist
Datum: 2011-01-03
Bakgrund: Begreppet hållbar utveckling myntades för första gången under 1980- talet till följd av att medvetenheten om människans ohållbara resursförbrukning och påverkan på miljön ökade. Om vi fortsätter leva som vi gör idag kommer vi redan om 20 år behöva en andra planet för att försörja jordens befolkning. I och med att medvetenheten har ökat så har även kraven för att redovisa miljö- och
hållbarhetsarbete ökat. Idag är det till och med lagstadgat för statliga företag att hållbarhetsredovisa.
Syfte: Syftet är att titta på hur utvecklingen har sett ut inom statliga och privatägda företags hållbarhetsredovisningar, och utifrån detta få en förståelse för vilka faktorer som ligger bakom att företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar.
Metod: Vi har granskat två statliga och två privatägda företags
hållbarhetsredovisningar från åren 2003, 2005, 2007 och 2009. Företagen vi har valt är Vattenfall, Green Cargo, E.ON Sverige och Schenker Sverige.
Teori: Den teoretiska referensramen består av TBL (Triple Bottom Line), legitimitetsteorin, intressentteorin, 4N-typologin samt en beskrivning av GRI:s riktlinjer.
Empiri: Genom att undersöka samtliga företags hållbarhetsrapporter och information från deras hemsidor har det empiriska materialet samlats in.
Slutsats: Vi har kommit fram till att de statliga företagen har påverkats av regeringens nya riktlinjer genom att de nu har en större press på sig att vara
föredömen inom hållbarhetsredovisning. Vi kan inte se att E.ON och Schenker har påverkats av de nya riktlinjerna. Utifrån dokumentstudien har vi identifierat ett antal faktorer förutom de nya riktlinjerna som påverkar att företagen upprättar
hållbarhetsrapporter.
4
1. INLEDNING ... 5
1.1. BAKGRUND ... 5
1.2. PROBLEMDISKUSSION ... 7
1.2.1. Syfte ... 8
1.2.2. Frågeställningar ... 8
1.3. AVGRÄNSNINGAR ... 8
1.4. DISPOSITION... 9
2. METOD ... 10
2.1. DATAINSAMLING ... 10
2.2. URVAL ... 10
2.3. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 11
2.4. GILTIGHET OCH TILLFÖRLITLIGHET ... 12
3. TEORI ... 13
3.1. TRIPLE BOTTOM LINE ... 13
3.2. GLOBAL REPORTING INITIATIV ... 14
3.3. LEGITIMITETSTEORI ... 15
3.4. INTRESSENTTEORIN ... 16
3.5. 4N-TYPOLOGIN ... 18
4. EMPIRI ... 20
4.1. FÖRETAGSBESKRIVNING GREEN CARGO ... 20
4.1.1. Granskning av Green Cargos Års- och hållbarhetsredovisning 2003 ... 20
4.1.2. Granskning av Green Cargos Års- och hållbarhetsredovisning 2005 ... 21
4.1.3. Granskning av Green Cargos års- och hållbarhetsredovisning 2007 ... 23
4.1.4. Granskning av Green Cargos års- och hållbarhetsredovisning 2009 ... 24
4.2. FÖRETAGSBESKRIVNING SCHENKER ... 25
4.2.1. Granskning av Schenkers hållbarhetsredovisning 2003 ... 26
4.2.2. Granskning av Schenkers hållbarhetsredovisning 2005 ... 27
4.2.3. Granskning av Schenkers hållbarhetsredovisning 2007 ... 27
4.2.4. Granskning av Schenkers hållbarhetsredovisning 2009 ... 28
4.3. FÖRETAGSBESKRIVNING VATTENFALL ... 29
4.3.1. Granskning av Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2003 ... 29
4.3.2. Granskning av Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2005 ... 30
4.3.3. Granskning av Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2007 ... 31
4.3.4. Granskning av Vattenfalls hållbarhetsredovisning för 2009 ... 32
4.4. FÖRETAGSBESKRIVNING E.ONSVERIGE ... 33
4.4.1. Granskning av Sydkrafts årsredovisning 2003 ... 33
4.4.2. Granskning av E.ONs årsredovisning, miljö- och klimatbokslut 2005 ... 34
4.4.3. Granskning E.ONs årsredovisning, miljö- och klimatbokslut 2007 ... 36
4.4.4. Granskning av E.ONs årsredovisning, miljö- och klimatbokslut 2009 ... 37
5. ANALYS ... 39
5.1. VATTENFALL OCH E.ONSVERIGE ... 39
5.2. GREEN CARGO OCH SCHENKER ... 41
6. SLUTSATS ... 44
7. REFLEKTIONER ... 46
7.1. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 46
8. KÄLLFÖRTECKNING ... 47
5
1. Inledning
Hållbarhetsredovisning är ett högaktuellt ämne i och med den miljö- och klimatdebatt som pågår i samhället. Hållbarhetsredovisning är dock mer än bara miljöfrågor, det handlar om hur företag hanterar sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter.
Framförallt på senare år har utvecklingen inom hållbarhetsredovisning gått framåt och det ser ut som det är en trend som kommer att fortsätta. Det kan därför vara intressant att undersöka vad som ligger bakom att allt fler företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar.
1.1. Bakgrund
Människan använder varje år 30 procent mer naturresurser än vad jorden kan återbilda, detta innebär att vi redan 2030 kommer behöva en andra planet för att försörja jordens befolkning med energi, vatten och mat. Människans
resursförbrukning och påverkan på miljön de senaste 40 åren har gett upphov till miljöförstöring och fattigdom (WWF 2008).
Begreppet hållbar utveckling myntades första gången i FN-rapporten ”Vår
gemensamma framtid”, även kallad Brundtlandrapporten, som utarbetades 1987 av FN. I Brundtlandrapporten beskrevs hållbar utveckling som ”att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers förmåga att klara sina behov” (Bergström et al.
2002). Det var först efter FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 som begreppet hållbar utveckling blev accepterat som mål för samhällsutvecklingen
(Nationalencyklopedin 2010a). Vid Riokonferensen antogs Riodeklarationen om miljö och utveckling, handlingsprogrammet Agenda 21 och principer för ett hållbart nyttjande av världens skogstillgångar (Regeringen 2010a). Tio år senare följdes Riokonferensen upp med världstoppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg 2002 (Nationalencyklopedin 2010b).
6
Hållbar utveckling handlar om samspel mellan ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Detta innebär att miljö och sociala aspekter inte får komma i skymundan för den ekonomiska tillväxten och att vi måste anpassa oss efter miljömässiga och sociala aspekter (Naturvårdsverket 2010).
Global Reporting Initiativ (hädanefter GRI) grundades 1997 och är en organisation som har utvecklat ett av världens mest använda ramverk för hållbarhetsredovisning.
År 2000 lanserade GRI sina första riktlinjer för hållbarhetsredovisning, två år senare uppdaterades dessa till de så kallade G2 riktlinjerna. År 2006 publicerades den tredje versionen av riktlinjerna, denna version kallas för G3 och är den senaste.
GRI:s riktlinjer fungerar som ett verktyg för organisationers redovisning av ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Organisationer som
hållbarhetsredovisar enligt GRI:s riktlinjer skall redovisa resultat mot bakgrund av åtaganden, strategier och hållbarhetsstyrning (GRI 2010).
Hållbarhetsredovisning är en benämning som används för att beskriva ett företags ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Det är viktigt att både det som är positivt och det som är negativt tas med i hållbarhetsredovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt (GRI 2009a).
I och med en ökad ekonomisk globalisering får fler tillgång till handel, teknik och kunskapsutbyte vilket leder till att skapa välstånd och ökad livskvalitet. Men detta kan också ses som ett av 2000-talets största problem, för samtidigt som många människor får det bättre får vi också mer information om hur överexploaterad miljön är och att miljontals människor lever i misär (GRI 2009a).
I november 2008 beslutade den svenska regeringen om nya riktlinjer för hur statliga bolag skall hållbarhetsredovisa. Enligt de nya riktlinjerna måste statliga företag varje år upprätta en hållbarhetsredovisning i enlighet med GRI:s riktlinjer.
Hållbarhetsredovisningen skall också granskas av en oberoende part. Detta gör Sverige till det första landet i världen att lagstadga om att företag skall redovisa sin påverkan på en hållbar utveckling. Enligt näringsminister Maud Olofsson är
7
anledningen till de nya riktlinjerna att de statliga bolagen skall vara föredömen för andra bolag vad det gäller redovisning av miljö och sociala frågor
(Näringsdepartementet 2008).
I en rapport om hållbarhetsredovisningar i statligt ägda bolag som släpptes av
Näringsdepartementet i september 2010 framkommer det att de statligt ägda bolagen prioriterar hållbarhetsfrågor mer och att de blivit bättre på att rapportera sitt
hållbarhetsarbete enligt GRI:s riktlinjer, men att det inte skett stora förändringar i det praktiska hållbarhetsarbetet. I rapporten uppger de flesta företag att de förändrat andra processer sedan de införde GRI och då främst förändringar inom inköp och miljö (Röhne 2010).
1.2. Problemdiskussion
Företag har under 2000-talet blivit mer medvetna om etik och mänskliga rättigheter och är mer aktiva och ansvarsfulla inom miljömässiga och sociala områden. Samtidigt sätter lagar och andra offentliga initiativ press på industrier att bli bättre på etiska affärsmetoder (Kanji & Chopra 2010).
Miljöfrågor har under de senaste åren blivit ett allt mer aktuellt ämne. Det kommer ständigt nya rapporter om klimatförändringar och det diskuteras ofta i olika sorters media. Medvetenheten om miljöproblemen har ökat och blivit ett allmänt
diskussionsämne bland många. I och med detta har hållbarhetsfrågor blivit alltmer viktiga för företagen. Enligt en undersökning gjord av Accenture under 2010 visade det sig att 96 procent av VD:arna tycker att hållbarhetsfrågor skall utgöra en
integrerad del av företagens kärnverksamhet (Regeringen 2010b).
Enligt Deegan (2002) har det under den senaste tiden skett en stor förändring då uppmärksamhet och forskning kring hållbarhetsredovisning ökat. Ökningen beror på att fler forskar inom området och att ämnet uppmärksammas från både den statliga och privata sektorn (Deegan 2002).
8
Miljöaspekter har sedan länge funnits med som en del av företagens årsredovisningar, detta har under senare år förändrats. Från att ha utgjort en liten del av
årsredovisningen har miljöfrågor idag utvecklats till en fristående
hållbarhetsredovisning, där även ekonomiska och sociala aspekter redovisas.
För statligt ägda företag är det sedan 2008 lagstadgat att de måste upprätta hållbarhetsredovisning. Hur har de nya riktlinjerna påverkat företagen samt vilka faktorer ligger bakom att allt fler privata företag hållbarhetsredovisar? Är det ett måste för att inte få ett sämre anseende eller är det ett ansvarsfullt val?
1.2.1.Syfte
Syftet är att titta på hur utvecklingen har sett ut inom statliga och privatägda företags hållbarhetsredovisningar, och utifrån detta få en förståelse för vilka faktorer som ligger bakom att företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar.
1.2.2. Frågeställningar
Hur har privata och statliga företag påverkats av regeringens nya riktlinjer för hållbarhetsredovisning?
Vilka faktorer förutom de nya riktlinjerna påverkar ett företag att upprätta en hållbarhetsredovisning?
1.3. Avgränsningar
Uppsatsen är uppbyggd på granskning av de valda företagens års- och
hållbarhetsredovisningar för åren 2003, 2005, 2007 och 2009. Enligt GRI skall en hållbarhetsredovisning beskriva ett företags ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Vi valde att bara titta på förändringar inom det sociala och miljömässiga området. Vi valde att inte ta med den ekonomiska delen på grund av tidsbrist och för att de två andra områdena var mer intressanta att granska. Slutsatserna har vi enbart dragit utifrån de teorier som ingår i uppsatsen.
9 1.4. Disposition
Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av ämnet som sedan följs av en problemdiskussion. Utifrån problemdiskussionen har vi kommit fram till två frågeställningar och ett syfte. Därefter presenteras de metoder som används och de urval som gjorts. Tredje kapitlet inleds med en kort beskrivning av vad
hållbarhetsredovisning innebär, som därefter följs av de teorier som vi ansåg vara relevanta för uppsatsen. Nästa kapitel tar upp en kort beskrivning om företagen och den empiriska undersökningen. I analysdelen analyserar vi den insamlade empirin och kopplar samman med de valda teorierna. Uppsatsen avslutas med ett kapitel som innehåller de slutsatser som vi kommit fram till samt egna reflektioner.
10
2. Metod
2.1. Datainsamling
Eftersom vår uppsats baseras på en dokumentstudie har vi använt oss av information som andra har skrivit eller samlat in, detta kallas för sekundärdata (Jacobsen 2002).
Källorna vi använt oss av är vetenskapliga artiklar, internet, års- och hållbarhetsredovisningar samt böcker.
En problemställning kan delas in i två huvudtyper, den ena är beskrivande och den andra är förklarande. Den beskrivande avsikten innebär att man undersöker ett fenomen för att få en bättre förståelse för de problem som finns. En
problemställning kan också vara att man fördjupar sig inom ett ämne (explorativ) eller så kan den vara testande. För att ta sig an en explorativ problemställning är det lämpligt att studera ett fåtal enheter och upprätta en intensiv uppsats (Jacobsen 2002).
Vår uppsats bygger på både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har genomfört en dokumentstudie av fyra företags rapporter inom hållbar utveckling. Anledningen till att vi valde den kvalitativa ansatsen är att vi ville gå på djupet med samtliga företags hållbarhetsredovisningar. Enligt Jacobsen (2002) är den kvalitativa ansatsen lämplig att använda då man vill få bättre förståelse för ett visst fenomen. Vi har använt oss av den kvantitativa ansatsen genom att vi har samlat in data som vi sedan har sammanställt i olika tabeller. Datainsamlingen gick ut på att vi tittade på tre faktorer från varje företags rapporter och sedan sammanställde resultatet i tabeller.
2.2. Urval
Vi valde att granska två privatägda och två statligt ägda företags års- och
hållbarhetsredovisningar från åren 2003, 2005, 2007 och 2009. Företagen vi valde är Green Cargo och Schenker som är verksamma inom logistikbranschen samt
Vattenfall och E.ON som är energibolag. Först tittade vi på regeringens hemsida för att se vilka företag som var statligt ägda, och utifrån detta valde vi två privata företag som var konkurrenter till de statliga. Företagen valdes för att de alla har en ganska stor påverkan på miljön och därmed också på samhället. Anledningen till att vi valde åren 2003, 2005, 2007 och 2009 var för att vi ville ha en förhållandevis lång
11
tidsperiod så att eventuella förändringar skulle ha hunnit uppstå, samt för att se om det hänt något mellan åren 2007 och 2009 då lagstadgandet för statliga företag infördes 2008.
2.3. Tillvägagångssätt
Det första vi gjorde var att välja ett ämne att skriva om och sökte information om detta. Utifrån den informationen påbörjade vi en problemdiskussion som tillslut utmynnade i två frågeställningar och ett syfte. Nästa steg var att vi valde fyra företags års- och hållbarhetsredovisningar för granskning.
Enligt GRI skall en hållbarhetsredovisning beskriva ett företags ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Vi valde att titta på förändringar inom det sociala och miljömässiga området för att vi ansåg att utifrån dessa kunde vi dra de mest intressanta slutsatserna. När vi undersökte rapporterna valde vi att utgå från tre faktorer:
Vad företagen lägger mest fokus på i sina rapporter Om de redovisar både positivt och negativt Om de har redovisat indikatorer
I en artikel publicerad på svd.se (Edenhall 2008) redogörs det för en global studie som KPMG har genomfört. Studien handlar om hur läsarna uppfattar
hållbarhetsredovisningarna och vad en trovärdig hållbarhetsredovisning skall
innehålla. En viktig faktor enligt läsarna var att rapporten skall innehålla misstag och misslyckanden i hållbarhetsarbetet för att den skall verka trovärdig. Vi anser också att en hållbarhetsredovisning blir mer trovärdig om det som misslyckats redovisas, därför valde vi att titta på om företagen tagit med både positivt och negativt. Enligt GRI:s riktlinjer skall ett antal resultatindikatorer redovisas. Med indikatorer menas ett mått på till exempel farliga utsläpp eller könsfördelningen i ett företag. Vi anser att indikatorer tillför en trovärdighet till hållbarhetsrapporterna och därför valde vi indikatorer som en faktor att utgå ifrån. Vi valde också att titta på om företagen lägger mest fokus på miljö- eller sociala frågorna för att få en bild av vilket område som är viktigast för respektive företag.
12
Faktorerna sammanställdes sedan i en tabell för varje företag för att få en bättre översikt av resultatet. I analysdelen har vi kopplat samman de förändringar vi identifierade i empiridelen med de teorier vi valde.
2.4. Giltighet och tillförlitlighet
Slutsatserna vi har dragit grundar sig på den information som vi kommit fram till i vår undersökning.
För att granska hur trovärdiga våra slutsatser är kan man utgå från undersökningens giltighet och tillförlitlighet. Giltighet handlar om huruvida vi mäter det vi vill mäta och tillförlitlighet innebär att undersökningen som genomförs går att lita på (Jacobsen 2002).
Vi har granskat hållbarhetsrapporter för att svara på våra frågeställningar istället för att genomföra intervjuer med representanter från de granskade företagen. Detta på grund av att det var svårt att få till intervjuer med personer från företagen som verkligen har en insikt i dessa frågor. Det kan också diskuteras huruvida man faktiskt skulle få ut mer information från en intervju än vad som redan redovisas i
rapporterna.
Vår bedömning är att de artiklar och den litteratur vi har använt oss av är trovärdiga och relevanta för vår undersökning. Det var svårt att hitta vetenskapliga artiklar om hållbarhetsredovisning som just behandlar båda områdena miljö och socialt
tillsammans. Däremot hittade vi många artiklar som enskilt behandlade CSR - frågor (Corporate Social Responsibility) eller miljöredovisning. Det var också svårt att hitta artiklar om hållbarhetsredovisning som kunde kopplas till varför företag upprättar dessa.
13
3. Teori
3.1. Triple Bottom Line
Triple Bottom Line (hädanefter TBL) grundades 1994 av John Elkington. TBL består av tre delar, vilka är ekonomisk välstånd, socialt ansvar och miljömässig kvalité. TBL används för att beskriva de sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekterna för en organisations verksamhet. Ett företags effektivitet kan inte bara bedömas genom finansiella resultat. För att ett företag skall vara hållbart måste alla dessa tre delar implementeras i verksamheten samt att möta intressenters krav och förväntningar. TBL innebär alltså att företaget skall rapportera intressenterna med tillförlitligt information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter (Orlitzky & Erakovic 2007).
Figur 1: Triple Bottom Line
Det ekonomiska välståndet tar hänsyn till ett företags direkta och indirekta
ekonomiska påverkan på sina intressenter. För att uppnå ekonomisk välstånd måste företagen fortsätta utveckla sina medarbetares kompetens, erfarenhet och kunskaper (Orlitzky & Erakovic 2007).
Det miljömässiga resultatet är inriktat på företags påverkan på miljön. Ekonomiskt välstånd och miljömässig kvalité kompletterar varandra på många sätt, till exempel för att företag skall kunna arbeta för ett långsiktigt ekonomiskt välstånd måste företag förbättra kvaliteten på naturresurserna. Ett av de främsta målen för att uppnå miljökvalité är med ekoeffektivitet vilket är ett verktyg för att nå en hållbar
utveckling. Detta kan till exempel uppnås genom leverans av konkurrenskraftigt
14
prissatta varor och tjänster som uppfyller människors krav (Orlitzky & Erakovic 2007).
Det sociala området handlar om att företag tar ett större socialt ansvar för sin omgivning, till exempel möjligheten till utbildning för anställda, hälsa och säkerhet inom företaget. Socialt ansvar handlar även om hur ett företag påverkar de sociala aspekterna i sina relationer till olika externa intressenter (Orlitzky & Erakovic 2007).
3.2. Global Reporting Initiativ
Enligt GRI:s riktlinjer skall ett företag redovisa organisationens miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan. Meningen är att riktlinjerna skall kunna användas av alla sorters organisationer, oavsett storlek, bransch eller geografisk hemvist. Betydelsefullt är också att både det positiva och det negativa tas med i hållbarhetsredovisningar så att informationen av företagets påverkan blir så balanserad som möjligt (GRI 2009a).
Hållbarhetsredovisning kan enligt GRI bland annat användas för att: jämföra och bedöma hållbarhetsresultat till lagar, normer, regler och standarder; visa hur organisationen påverkar och påverkas av förväntningar som rör hållbar utveckling;
samt jämföra resultat inom en organisation och med andra organisationer (GRI 2009a).
G3 riktlinjerna anger dels principer för vad en hållbarhetsredovisning skall innehålla och hur kvaliteten på informationen säkerställs, dels ett antal standardupplysningar som specificerar det grundläggande innehållet som skall finnas i
hållbarhetsredovisningen. Det finns också en del som består av allmänna redovisningsråd (GRI 2009a).
GRI har delat upp hållbarhet i tre dimensioner, ekonomisk påverkan, miljömässig påverkan och social påverkan. Med dimensionen ekonomi menas den ekonomiska påverkan företaget har på dess intressenter och samhället runt organisationen. Den miljömässiga påverkan handlar bland annat om företags resursförbrukning, skadliga utsläpp och åtgärder för ökad biologisk mångfald . Den sociala dimensionen består
15
av anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, organisationens roll i samhället och produktansvar (GRI 2009a).
För att visa att hållbarhetsredovisningen är baserad på GRI bör företagen ange vilken av GRI:s tillämpningsnivåer som valts att följa. Det finns tre nivåer A, B och C, där A är den högsta nivån ett företag kan ange. Varje nivå anger ett mått på i vilken utsträckning GRI:s riktlinjer har tillämpats. Till varje nivå kan ett plus (+) läggas till om redovisningen är granskad av en utomstående part. Det är företagen själva som anger vilken nivå som valts att tillämpa och en tabell med tillämpningsnivåer skall finnas i rapporten (GRI 2009b).
3.3. Legitimitetsteori
Legitimitets- och intressentteorin är nära relaterade till varandra. Legitimitetsteorin innebär vilken uppfattning intressenterna har på företaget medan intressentteorin förklarar de aktörer som påverkar och påverkas av ett företags olika aktiviteter.
Legitimitet handlar om värderingar och normer för vad som är ” rätt och riktigt” i samhället (Ljungdahl 1999).
Då ett företag har olika intressenter innebär det att de har olika intressen, vilket medför att man gör olika bedömningar av ett företags legitimitet. Ett effektivt och lönsamt företag kan anses legitimt av en del intressenter men inte av alla då effektivitet och lönsamhet oftast inte är tillräckligt för att legitimera ett företag (Ljungdahl 1999).
Legitimitetsfrågan behandlas även i ett institutionellt perspektiv som innebär att organisationer tar efter allmänt accepterade strukturer och procedurer. Ett företag kan alltså vinna legitimitet genom att inte avvika från mängden (Ljungdahl 1999).
I en studie av Dr. Gary O’Donovan menar han att legitimitetsteorin är en av de sannolika förklaringarna till varför företag väljer att redovisa om miljöaspekter i årsredovisningen. Enligt O’Donovan (2002) baserar legitimitetsteorin på att företag måste agera inom ramen för vad samhället identifierar som acceptabelt beteende för att ett företag skall fortsätta sin verksamhet framgångsrikt. I undersökningen
16
intervjuade O’Donovan tre chefer från tre stora australienska offentliga företag och det visade sig att legitimitetsteorin var en förklarande faktor till varför de redovisade om miljöaspekter. Legitimitetsteorin har de senaste åren använts mer av forskare som arbetar inom miljö- och socialmässig redovisning. Det är en teori som kan tillämpas på ett företags olika strategier, då i synnerhet vid offentliggörande av uppgifter om en organisation, till exempel vid hållbarhetsredovisningar (O’Donovan 2002).
Enligt legitimitetsteorin måste företag anpassa sig efter hur samhället förändras för att överleva. Deras överlevnad kommer att hotas om samhället ifrågasätter
organisationens legitimitet, organisationen kommer då i sin tur att ha svårt att locka till sig kapital, medarbetare, kunder och så vidare. Legitimitet ses därmed som en resurs för en organisations överlevnad (Hoque 2006).
3.4. Intressentteorin
Figur 2: Intressentmodellen
Runt omkring ett företag finns ett nätverk av relationer med olika aktörer som påverkar och påverkas av företagets aktiviteter för att nå sina mål. Dessa aktörer kallas för företagets intressenter och har på olika sätt ett intresse av företaget.
Exempel på intressenter kan vara kunder, aktieägare, leverantörer, långivare, anställda, samhället och så vidare (Johnson-Cramer 2007).
17
Enligt Clarksson (1995) delas intressenterna upp i primära och sekundära. De primära intressenterna är till exempel aktieägare, finansiärer, anställda, kunder och underleverantörer. Utan dessa skulle företaget antagligen inte överleva och därför är det viktigt för företaget att skapa värde och tillfredställelse för de primära
intressenterna. De sekundära intressentgrupperna är sådana intressenter som kan påverka och påverkas av företaget, men företaget är inte beroende av dessa i samma utsträckning som av de primära intressenterna. De sekundära intressenterna kan åstadkomma stora skador för företaget om deras krav inte tillgodoses men företagets överlevnad är inte beroende av dem (Clarksson 1995). Exempel på sekundära
intressenter kan vara media eller olika intresseorganisationer.
Det finns ett beroendeförhållande mellan organisationen och intressenterna.
Organisationen är beroende av att till exempel kunderna köper företagets produkter och kunderna är beroende av företaget för att få sina behov tillfredställda. De anställda bidrar med sitt arbete och vill i gengäld få lön för detta. Intressentkraven kan i flera fall stå i konflikt med varandra. Till exempel om de anställda skall få högre löner behöver försäljningspriset kanske höjas och det strider mot kundernas krav på låga priser (Bruzelius & Skärvad 2000).
Organisationen strävar efter att uppnå en stabil relation med sin omgivning. För att uppnå denna relation krävs det att företagets mål är att tillgodose intressenternas krav. Intressenterna krav kan komma i konflikt med varandra eller så är de på annat sätt omöjliga att uppfylla för företaget. Uppgiften blir då för företaget att
kompromissa mellan intressenternas krav för att säkerställa företagets fortlevnad (Ax et al. 2009).
Det är viktigt att det finns en balans mellan bidrag och belöning, bidrag är det intressenten bidrar med, till exempel bidrar den anställde med sin arbetsinsats och kompetens, och får belöning i form av bland annat en tillfredställande lön.
Ledningen måste arbete på både kort och lång sikt för att upprätthålla denna balans.
På kort sikt görs detta genom att få intressenterna att jämka på sina krav och på lång
18
sikt bör ledningen försöka öka den totala belöningsförmågan (Bruzelius & Skärvad 2000).
Miljöfrågor har blivit allt mer vanligt för företag och detta är ett uttryck för deras intresse för den omgivande miljön, och för att möta intressenternas krav angående miljöfrågor. Många företag etablerar också samarbeten och relationer med
miljöorganisationer som på så sätt får inflytande på verksamheten och produkterna.
Detta för att möta kraven från olika sorters intressenter (Ax et al. 2005).
3.5. 4N-typologin
4N-typologin är en teori som kan förklara motiven bakom företags handlingar, och i detta fall motiven bakom att företag miljöredovisar. Enligt 4N-typologin kan våra handlingar motiveras utifrån det nöje aktiviteten bidrar till, nyttan som handlingen kan åstadkomma, de normer som man tror sig vara tvungen att följas, och det som nöden kräver (Bergström et al. 2002).
Om ett företag känner ett egenvärde i att miljöredovisa, kan detta motiveras av nöjesmotivet. Det skall alltså ”kännas rätt” för dem att upprätta en miljöredovisning för att det skall kunna sägas att det styrs av nöjesmotivet (Bergström et al. 2002).
Företag kan också vara tvungna att miljöredovisa. Om sådan är fallet handlar det om nödmotivet. Att ett företag är tvunget att utföra en handlig kan bero på lagstiftning och/eller normer från viktiga intressenter (Bergström et al. 2002).
Normmotivet grundar sig på vanor och sådant vi anser vara självklarheter. Enligt Bergström (2002) finns det två olika normmotiv för att miljöredovisa. Det första är det medvetna valet som bygger på att inte avvika från det normala eller att föregå med gott exempel inom området. Det omedvetna valet handlar om att
miljöredovisning blir en så självklar handling att den inte behöver motiveras.
Nyttomotivet handlar om att företag med hjälp av miljöredovisning kan visa att de satsar på miljön och på så sätt kan ta ut ett högre pris för sina produkter. Det handlar också om att om kostnader synliggörs är det lättare att hitta ställen där man kan bli effektivare och sänka kostnader (Bergström et al. 2002). Till exempel kan
19
energieffektivisering i lokaler och anläggningar innebära kostnadsminskningar samtidigt som energieffektivisering är bra för miljön.
Figur 3: 4N-typologin (Bergström et al. 2002)
Nytta och nöje är motiv som kommer inifrån företaget, det är sådant som passar in i företagets strategi. Norm och nöd är istället motiverade utifrån, till exempel
påtryckningar från intressenter eller lagar och regler. Nöje och norm är sådana motiv som vilar på en idé om ett egenvärde, det behövs egentligen inget motiv eftersom handlingen är självklar. Medan nytta och nöd är sådana motiv som vilar på konsekvenserna av en handling (Bergström et al. 2002).
20
4. Empiri
4.1. Företagsbeskrivning Green Cargo
Green Cargo AB är ett logistikföretag som ägs till 100 procent av den svenska staten.
Den huvudsakliga verksamheten bedrivs i Sverige och basen i verksamheten är järnvägstransport. Green Cargo erbjuder heltäckande logistiklösningar som innebär lagring, hantering och distribution. Green Cargos transportverksamhet bedrivs till 90 procent av eldrivna tåg och de största kunderna hittas inom industrierna stål, skog, kemi, fordon, verkstad och handel. Antalet anställda i bolaget år 2010 är cirka 2 700.
Green Cargo förvaltas av Näringsdepartementet och ingår i gruppen ”Företag med marknadsmässiga krav” (Green Cargo 2009).
4.1.1.Granskning av Green Cargos Års- och hållbarhetsredovisning 2003
För år 2003 har Green Cargo upprättat en gemensam Års- och hållbarhetsredovisning. I antal sidor är hållbarhetsredovisningen och
årsredovisningen ungefär lika stora. Hållbarhetsredovisningen är indelad i tre
områden; ekonomi, socialt ansvar och miljöhänsyn. I 2003 års hållbarhetsredovisning har Green Cargo börjat tillämpa GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning.
Miljöaspekterna är något som återkommer ständigt genom hela
hållbarhetsredovisningen. Green Cargo uppfyller Naturskyddsföreningens krav för Bra Miljöval. Kraven innebär att godstransporten skall ge en liten klimatpåverkan, vara energieffektiv och ge låga utsläpp av kväveoxider, svaveloxider och kolväten (Naturskyddsföreningen 2010).
I års- och hållbarhetsredovisningen för år 2003 har Green Cargo delat in de sociala aspekterna i tre underrubriker, vilka är medarbetare, säkerhet och samhälle. Under rubriken medarbetare tas det upp vad som har gjorts under 2003 och vad som har varit framgångsrikt, bland annat chefsutbildning, friskvårdssatsning och insatser mot sned könsfördelning. De har också tagit upp motgångar som inträffats under året. De skriver att dessa har analyserats och förbättringsarbete har påbörjats. Fyra indikatorer på könsfördelning och sjukfrånvaro redovisas.
21
Under området säkerhet skriver Green Cargo att deras viktigaste mål är att
medarbetare och andra människor aldrig skall komma till skada. Här beskrivs vilka aktiviteter som vidtagits under året för att öka säkerheten för både medarbetare och allmänheten. Här redovisas en tabell över antal olyckor under året och ett
trafiksäkerhetsindex.
Green Cargo beskriver målområdet samhälle som att samarbeta och påverka på lång sikt, bland annat genom bidrag till olika projekt och organisationer i samhället.
Green Cargo skriver att man vill bidra med hållbara logistiklösningar inte bara för kunder utan också för en hållbar samhällsutveckling.
Enligt Green Cargo är deras yttre miljöpåverkan relativt liten. Det framgår ofta att Green Cargo är det enda transportföretaget som klarar Svenska
Naturskyddsföreningens krav för Bra Miljöval. Eftersom Green Cargos
transportmedel består till 90 procent av eldrivna tåg så är det inom lastbilstransporten och dieseldrivna tåg man vill förbättra sig. Under 2003 har samtliga medarbetare utbildats inom miljöområdet. Green Cargo är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Test av biogasbilar har under 2003 genomförts och Green Cargo har en biogasbil i trafik och skriver att de är intresserade av att investera i fler. Green Cargo redovisar ganska få och otydliga diagram över utsläpp och energianvändning. Inom miljöområdet redovisas det åtta stycken indikatorer.
4.1.2.Granskning av Green Cargos Års- och hållbarhetsredovisning 2005
Hela års- och hållbarhetsredovisningen genomsyras av miljömässiga lösningar och hållbar utveckling. Tre målområden återfinns i hållbarhetsdelen, vilka är målområdet säkerhet, medarbetare och samhälle, målområdet miljö och målområdet kund och finans. Det nämns inte om GRI används eller inte.
Säkerhet är enligt Green Cargo deras högsta prioritet. Målet är att inga människor skall förolyckas eller skadas av verksamheten. Det arbetas ständigt med förebyggande åtgärder för att motverka olyckor, samt utveckling av rutiner och system för ökad säkerhet. För att öka säkerheten har det bland annat under året genomförts utbildningar för medarbetare och ett nytt rapporteringssystem för återkoppling av
22
vagnfel har upprättats. Green Cargo har en trafiksäkerhetspolicy som innebär att de skall vara Sveriges säkraste transport- och logistikföretag och detta uppnås genom bra planering, rätt kompetens, tydligt ledarskap och professionellt utförande. Green Cargo redovisar trafiksäkerhetsindex för deras olika transportslag.
Green Cargos övergripande mål inom området medarbetare är att ”intressera, attrahera, behålla och utveckla de bästa medarbetarna inom kompetensområden och vara ett företag i
frontlinjen när det gäller kompetensutveckling och arbetsmiljö”. Genom det webbaserade verktyget medarbetardialogen får medarbetare ge sina synpunkter på sin
arbetssituation. Under året var de mest missnöjda med arbetstider och löneprocessen enligt medarbetardialogen. Utfall på samtliga områden inom medarbetardialogen har sammanställts i en tabell. Under 2005 certifierades Green Cargo inom området arbetsmiljö. Chefsutbildningar har under året genomförts, samt
arbetsmiljöutbildningar. Ett antal mål har fastställts för att öka antalet kvinnliga medarbetare i företaget. Enligt Green Cargo är det en av de största frågorna inom området medarbetare. Det redovisas fem stycken indikatorer inom det sociala området, bland annat på sjukfrånvaro.
Målområdet samhälle handlar om hur Green Cargo bidrar till en hållbar utveckling genom att delta i olika samhällsprojekt. Det handlar bland annat om att Green cargo erbjuder handledning för studenter, engagerat sig i olika intresseorganisationer, samt gett bidrag till hjälporganisationer.
Enligt Green Cargo är deras mål att minska den negativa miljöpåverkan och bidra till en hållbar utveckling. Det genomförs kontinuerligt utbildningar för miljöanpassat körsätt för lastbilschaufförerna och det strävas efter att använda eldrivna lok framför diesellok, samt att lastbilarna skall utrustas med partikelfilter. Granskningar av att underleverantörer efterföljer de miljökrav som avtalats om har gjorts under året. Ett antal lokförare har också utbildats i att köra energisnålt med dieseltåg. Åtgärder för att minska elförbrukningen i vissa lagerlokaler har genomförts. Från 2003 har antalet eldrivna tåg ökat, samtidigt som dieseltåg och lastbilar har minskat. Det redovisas fem stycken indikatorer på bland annat utsläpp och fördelningen mellan
transportsslag. Det tas inte upp så mycket negativt, endast lite om några olyckor och
23
icke genomförda aktiviteter. Det fokuseras mest på att berätta om satsningar och aktiviteter.
4.1.3.Granskning av Green Cargos års- och hållbarhetsredovisning 2007
Hållbarhetsfrågor och framför allt miljöfrågor är väl implementerade i hela års- och hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen utgör en del av
förvaltningsberättelsen. Green Cargo profilerar sig som ett logistikföretag med stort fokus på hållbarhet och miljö. Det finns tre områden som speciellt inriktar sig på hållbar utveckling, vilka är socialt hållbart, miljömässigt hållbart och ekonomiskt hållbart. Det framgår inte av års- och hållbarhetsredovisningen om Green Cargo följer GRI:s riktlinjer.
Det sociala hållbarhetsarbetet delas upp på tre delområden, vilka är säkerhet, medarbetare och samhälle.
Syftet med området säkerhet är att förbättra trafiksäkerheten för att förhindra olyckor. Under 2007 har Green Cargo ställt krav på att Banverket skall åtgärda problem med järnvägsspåren. En ny typ av trafiksäkerhetsutbildning har påbörjats för anställda inom företaget och installation av alkolås på ett antal lok har
genomförts.
Inom målområdet medarbetare har det under året främst fokuserats på ledarskap, kompetensutveckling, friskvårdsinsatser och arbete med jämställdhetsfrågor. Årets mål för nyrekrytering av kvinnor har nåtts.
För att bidra till samhällsutvecklingen har Green Cargo tagit initiativ till att diskutera klimatfrågor med ledare för andra stora transportföretag. Andra insatser under året är att medarbetare från Green Cargo har föreläst på mässor. Green Cargo har också något som kallas för ”Green Cargo volontär” som innebär att anställda på Green Cargo kan använda åtta timmars betald arbetstid till ideellt arbete. Indikatorer för 2007 ser ut ungefär på samma sätt som för 2005, skillnaden är att de har en indikator mer.
24
Förutom att miljöfrågorna genomsyrar hela förvaltningsberättelsen så finns det ett enskilt målområde för miljöarbete. Enligt Green Cargo blir miljöprofileringen ett allt mer viktigt konkurrensmedel och strävan efter minskade utsläpp fortsätter. Green Cargo har under 2007 genomfört en modernisering av lok, bland annat har dieselloken fått nya miljöanpassade motorer som minskar koldioxidutsläppen.
Utbildningar för medarbetarna inom miljöfrågor förs kontinuerligt även under 2007.
De indikatorer som redovisas är samma som från 2005.
4.1.4.Granskning av Green Cargos års- och hållbarhetsredovisning 2009
För 2009 har Green Cargo valt att publicera en nätbaserad års- och hållbarhetsredovisning, framför allt på grund av att det innebär en mindre
miljöbelastning. Hållbarhetsredovisningen har upprättats enligt GRI:s riktlinjer och Green Cargo har valt att redovisa enligt nivå B+. Miljöfrågorna är fortfarande en av de viktigaste frågorna inom företaget men kommer i 2009 års- och
hållbarhetsredovisning lite i skuggan av konjunkturnedgången.
Inom ämnet social hållbarhet tar Green Cargo upp tre delområden; säkerhet, medarbetare och samhälle.
Säkerhetsarbetet är fortsatt högt prioriterat inom företaget och 2009 har varit ett framgångsrikt år med få olyckor enligt Green Cargo. Satsningar på ledarskap och utbildning för medarbetarna är de viktigaste orsakerna till ett år med minst antal olyckor sedan förtaget bildades.
I en undersökning om jämställdhet hamnade Green Cargo bland de 40 bästa företagen, på grund av att de har en hög andel kvinnliga chefer. Under året har en friskvårdsvecka genomförts, blivit certifierade enligt den internationella
arbetsmiljöstandarden, och alla medarbetare har erbjudits vaccin mot influensan A(H1N1).
Målområdet samhälle delas in i indirekta och direkta aktiviteter. Direkta aktiviteter som genomförts är till exempel studiebesök på Green Cargo och föreläsningar på universitet. Indirekta aktiviteter är Green Cargo volontär som innebär att
25
medarbetarna har möjlighet att arbete ideellt åtta timmar per år. Det redovisas fem indikatorer på bland annat trafiksäkerhetsindex och lite statistik över sjukfrånvaro.
Eftersom Green Cargos transporter till 90 procent består av eldrivna tåg, så har de enligt Green Cargo en mindre miljöpåverkan och därför inriktas miljöinsatserna mot dieseldrivna transporterna. De övergripande målen enligt Green Cargo är att minska dieselförbrukning inom lastbilstrafik och tågtrafik, samt minskad energiförbrukning i logistiklokalerna. År 2007 påbörjades en modernisering av dieselloken och detta arbete fortsätter även under 2009. Det finns indikatorer för utsläpp, framförallt koldioxid. Det redovisas för fördelningen mellan olika transportslag och energiförbrukning för lager. Sammanlagt uppgår indikatorerna till fem stycken.
Green Cargo
2003 2005 2007 2009
Miljö Socialt Miljö Socialt Miljö Socialt Miljö Socialt
Positivt/Negativt
1 1 1 1 1 1 1 1
Indikatorer
(antal) 8 4 5 5 5 6 5 5
Fokus x x x x
1= Mer positivt än negativt
2= Bra balans mellan positivt och negativt 3= Mer negativt än positivt
Figur 4: Sammanställning av faktorer
4.2. Företagsbeskrivning Schenker
DB Schenker är ett av världens ledande företag inom logistik- och transport branschen. Företaget ägs av det tyska Deutsche Bahn och är verksam i cirka 130 länder med omkring 91 000 anställda (Schenker 2010).
DB Schenker i Sverige är ett bolag i DB Schenkerkoncernen, som i sin tur ägs av Deutsche Bahn. Företaget erbjuder in- och utrikes logistiktjänster för alla
transportslag för företag på den svenska marknaden. Företaget har sitt huvudkontor i Göteborg och hade under 2009 en omsättning på 13 miljarder kronor. Företaget har
26
cirka 3938 anställda fördelade på tjänstemän och kollektivanställda samt 6000
medarbetare som är indirekt sysselsatta via samverkande åkerier (DB Schenker 2009).
4.2.1.Granskning av Schenkers hållbarhetsredovisning 2003 För år 2003 har Schenker en separat hållbarhetsredovisning. För 2003 redovisar de enligt GRI:s riktlinjer men det har inte granskats av en utomstående part. Schenker presenterar ett antal policies, vilka är arbetsmiljöpolicy, ledarskapspolicy, miljöpolicy, medarbetarpolicy och trafiksäkerhetspolicy.
I hållbarhetsredovisningen presenterar Schenker ekonomiska nyckeltal, miljönyckeltal och sociala nyckeltal.
I området sociala nyckeltal tar man upp hur Schenker ställer sig till olika sociala och etiska frågor. Först tas det upp om förhållanden för medarbetarna. Här hade Schenker som mål att minska sjukfrånvaro vilket inte uppfylldes, därför har ett nytt projekt för friskvård startats. Inom jämställdhet fokuserar Schenker på att få fler kvinnliga chefer. Schenker har regelbunden kontakt med vägverket för att utvecklas inom trafiksäkerheten. Det ges även stöd till forskning på vissa högskolor och universitet. Schenker redovisar några negativa händelser som inträffat under året, bland annat olyckor. Det redogörs också för vilka mål som inte har uppnåtts, bland annat problemet med låg andel kvinnliga chefer. Det redovisas åtta stycken
indikatorer inom detta område.
Inom området miljö redovisas det bland annat om verksamhetens resursanvändning och skadliga utsläpp. Det är ledningsgruppen som slår fast det övergripande
miljömålen men även distrikt och andra enheter sätter sina egna lokala miljömål.
Nyckeltalen som redovisas är bland annat dieselförbrukning, antal inköpta däck, energiförbrukning, vattenförbrukning, utsläpp av olika ämnen och avfall. I hållbarhetsredovisningen redovisas även vilka miljörelaterade investeringar och kostnader som uppkommit under året. Sammanlagt uppgår indikatorerna till 17 stycken. Negativa miljöincidenter som inträffat under året tas upp, det handlar bland annat om olika utsläpp. Det redogörs ganska tydligt för hur Schenker påverkar djur och natur negativt och det redovisas också för vilka mål som inte har uppnåtts.
27
4.2.2.Granskning av Schenkers hållbarhetsredovisning 2005 Samma som för 2003 har Schenker en separat hållbarhetsredovisning för 2005, dock är denna nästan bara hälften så stor som för 2003. GRI:s riktlinjer följs även för 2005, och det har inte granskats av utomstående part. I hållbarhetsredovisningen presentas tre nyckeltal, vilka är ekonomi, miljö och socialt.
Hållbarhetsredovisning för 2005 skiljer sig inte så mycket från 2003. Schenker hade som mål att minska sjukfrånvaron och detta har inte heller i år lyckats. Schenker fortsätter med sitt frisknärvaroprojekt som startades år 2003. Det redovisas sju indikatorer på bland annat sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador. Schenker tar återigen upp problemet med att det är en för låg andel kvinnliga chefer.
Inom området miljö lägger Schenker fokus på de resurser som förbrukas och
verksamhetens skadliga utsläpp. Schenker har antagit ett antal övergripande miljömål som sträcker sig över perioden 2005-2008 vilka presenteras i en tabell. Genom utbildningar för chaufförer och bättre energieffektivitet i lokaler strävar Schenker efter att minska den negativa miljöpåverkan. Det redovisas 13 stycken nyckeltal för bland annat resursförbrukning, energianvändning, utsläpp och hur det påverkar miljön. Negativa miljöincidenter redovisas och det redogörs tydligt för vilken påverkan Schenker har på miljön.
4.2.3.Granskning av Schenkers hållbarhetsredovisning 2007 För 2007 har Schenker en separat hållbarhetsredovisning som redovisas enligt GRI:s riktlinjer. Schenker redovisar tre nyckeltalsområden, ekonomi, miljö och socialt. Sett till hela hållbarhetsredovisningen fokuseras det mest på miljöfrågorna. Nytt för i år är att Schenker har tagit fram ett sjupunktsprogram för klimatneutrala godstransporter på väg. Detta hänger ihop med det mål Schenker satt upp om att halvera
koldioxidutsläppen per tonkilometer fram till år 2020. Schenker redovisar återigen ett antal policies.
Schenker inriktar sig framförallt på medarbetarförhållanden inom verksamheten, till exempel en ny modell för medarbetarundersökningar har tagits fram. Arbetet för att minska sjukfrånvaron fortsätter kontinuerligt. Inom jämställdhet har man fortfarande
28
problem med för få kvinnliga chefer och det arbetar man mot. Indikatorerna som redovisas är i stort sett samma som de som redovisades från 2005 års
hållbarhetsredovisning.
Även för 2007 lägger Schenker stor vikt på att redovisa vilka resurser som förbrukas och skadliga utsläpp. Ett nytt mål är som tidigare nämnts att Schenker ska halvera koldioxidutsläppen till 2020. Målet skall uppfyllas genom sju framtagna strategier.
Strategierna är bland annat miljövänligare körning, byta äldre fordon mot nya, använda bästa möjliga bränsle etc.
Även för 2007 redovisar Schenker de förbättringar som görs inom energiförbrukning, till exempel utbildades ett antal fastighetsansvariga i
energieffektivitet. Det tas upp olika negativa miljöincidenter som inträffats under året och det redogörs för hur Schenkers verksamhet påverkar miljön negativt. Här
redovisas det 14 indikatorer.
4.2.4.Granskning av Schenkers hållbarhetsredovisning 2009 Schenkers VD inleder hållbarhetsredovisningen för 2009 med att klimatfrågan nu är viktigare än någonsin. Och det är just klimatfrågan och miljöarbetet som det läggs fokus på i Schenkers hållbarhetsredovisning för 2009. GRI:s riktlinjer från 2002 följs, men hållbarhetsredovisningen är inte granskad av oberoende part eller GRI. Det presenteras nyckeltal för ekonomi, sociala aspekter och miljö.
Åter igen fokuseras det framför allt på jämställdhetsfrågor och sjukfrånvaro inom området socialt. Nytt är att information och åtgärder angående arbetsrelaterade skador tas upp. Inom jämställdhetsfrågorna tas ett antal åtgärder upp som har utförts under året för att öka kunskapen om jämställdhets- och mångfaldsarbete. Statistik över arbetsrelaterade skador och några enligt Schenker viktiga policies som bland annat handlar om kör- och vilotider, utbildning samt alkohol och droger redovisas.
Även nyckeltal över personalsammansättning fördelad mellan kvinnor och män redovisas. Sammanlagt uppgår nyckeltalen till åtta stycken.
Inom området miljö fokuseras det mer på vilka insatser som det har arbetats med under året, till skillnad mot tidigare års hållbarhetsredovisningar där fokus har legat
29
på att redovisa den negativa påverkan på miljön. Statistik över utsläpp och resursförbrukning utgör fortfarande en stor del av hållbarhetsredovisningen, men också framtidssatsningar tas upp. Enligt Schenker satsas det framför allt på ny fordonsteknik och nya bränslen. Det lyfts fram att en ny anläggning i Stockholm blivit Green Building certifierad vilket innebär att det krävs en mycket låg
energiförbrukning. 15 stycken nyckeltal för materialförbrukning, energianvändning, utsläpp och avfall redovisas.
Schenker 2003 2005 2007 2009
Miljö Socialt Miljö Socialt Miljö Socialt Miljö Socialt
Positivt/Negativt
2 2 2 1 2 1 1 1
Indikatorer
(antal) 17 8 13 7 14 7 15 8
Fokus x x x x
1= Mer positivt än negativt
2= Bra balans mellan positivt och negativt 3= Mer negativt än positivt
Figur 5: Sammanställning av faktorer
4.3. Företagsbeskrivning Vattenfall
Vattenfall är ett energiföretag som ägs till 100 procent av den svenska staten.
Verksamhet bedrivs i Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Polen, Nederländerna, Storbritannien och Belgien. Vattenfalls viktigaste produkter är el, värme och gas.
Koncernen har ungefär 40 000 anställda. Elen produceras i huvudsak av fossila bränslen, kärnkraft och vattenkraft. Värme produceras till största del av stenkol, gas, brunkol och biomassa (Vattenfall 2009).
4.3.1.Granskning av Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2003 Vattenfall har för år 2003 för första gången publicerat en separat
hållbarhetsredovisning. Redovisningen baseras på GRI:s riktlinjer men den är dock inte granskad av en oberoende part. Hållbarhetsredovisningen är uppdelad i två delar, i den första delen presenterar Vattenfall de förväntningar deras intressenter har på
30
företaget och i den andra delen redovisar de hur det arbetas inom de områden som rör hållbar utveckling. Förväntningarna har delats in i tre huvudområden, ekonomi, samhälle och miljö.
Inom området som kallas samhälle presenteras först ett antal förväntningar, dessa förväntningar berör frågor om säkerhet, medarbetare, kunder och samhällsansvar.
Vattenfall prioriterar främst frågor som rör medarbetarna. Det handlar framförallt om medarbetarnas hälsa, men också om utbildning och jämställdhet. Vattenfall redovisar ett utdrag ur deras personalpolicy. Det redovisas endast två stycken indikatorer, dessa är sjukdom och olycksfall.
Inom miljöområdet presenteras ett antal förväntningar, vilka bland annat handlar om minskade utsläpp, mer användning av energi från förnybara källor, bidra till forskning och utveckling och ta ansvar för förändringar i landskapet. Även inom området miljö presenteras ett utdrag ur Vattenfalls miljöpolicy. Enligt Vattenfall har de minskat sitt utsläpp av koldioxid med 36 procent från elproduktionen och 29 procent inom värmeproduktion. Vattenfall visar hur deras elproduktion ser ut och även vilka farliga utsläpp de bidrar till. Det förklaras utförligt vilken påverkan deras verksamhet har på miljön. Det finns två indikatorer som redovisar utsläpp av koldioxid och det framgår ganska tydligt i texten hur de påverkar miljön negativt. Dock lyfts det positiva upp mer än det negativa.
4.3.2.Granskning av Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2005 För 2005 har Vattenfall upprättat en separat hållbarhetsredovisning. Det finns dock bara ett särtryck tillgängligt för Vattenfalls hållbarhetsredovisning för 2005 och det är den vi utgått från. De följer GRI:s riktlinjer men är inte granskade av en oberoende part.
Hållbarhetsredovisningen är uppdelad i tre rubriker: det här vill vi, det här gör vi, det här har vi uppnått. Det är framför allt miljö och klimatpåverkan som prioriteras. Först beskriver Vattenfall vilka mål och visioner de har, samt vilken roll i samhället de har.
Sedan rapporteras 6 områden, klimatfrågan, kärnbränslecykeln, satsningar på förnybar energi, fossila bränslen, säker energiförsörjning och deras roll på
31
marknaden. Slutligen presenteras en översikt på vad Vattenfall har uppnått inom områdena ekonomi, miljö och samhälle.
Inom det sociala området tar Vattenfall framförallt upp det ansvar de har för att försäkra energiförsörjningen till kunder till ett godtagbart pris. Vattenfall arbetar även långsiktigt med regional utveckling och stödjer olika samhällsaktiviteter. Med
chefsplanering, chefsutveckling, långsiktig kompetensplanering och
kompetensutveckling försöker Vattenfall vara en attraktiv arbetsgivare. Företaget rapporterar i hållbarhetsredovisningen hur det arbetas med olika arbetsmiljöfrågor för att till exempel minska sjukfrånvaron och minimera risken för olyckor. Några indikatorer finns inte med i särtrycket.
Vattenfall lägger mest fokus på deras negativa miljöpåverkan. Det redogörs tydligt vilken påverkan Vattenfall har på miljön. Vattenfall nämner tre faktorer som är särskilt viktiga för dem att arbeta med, vilka är att öka effektiviteten i befintliga kraftanläggningar, utveckla tekniker för att avskilja och lagra koldioxid från fossila bränslen, samt att öka användningen från energikällor som ger små eller inga utsläpp av koldioxid. Det redovisas endast två indikatorer inom området miljö.
4.3.3.Granskning av Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2007 Vattenfall har för 2007 en separat hållbarhetsredovisning som följer GRI:s riktlinjer nivå A. Hållbarhetsredovisningen är uppdelad i tre rubriker, vilka är det här vill vi, det här gör vi, det här har vi uppnått. Vattenfall skriver att de har som mål att vara nummer ett för kunden, nummer ett för miljön, lönsam tillväxt, benchmark för branschen och en attraktiv arbetsgivare. Några indikatorer för året redovisas inte i
hållbarhetsredovisningen, istället hänvisar de till vattenfall.se.
Inom det sociala området skriver vattenfall att de arbetar för att vara kundens förstahandsval genom förbättrade tjänster. Det tas upp åtta exempel på hur Vattenfall arbetar för att bli ”nummer ett för kunden”. Vattenfall skriver att
allmänheten för tillfället har lågt förtroende för vattenfall och för att öka förtroendet igen fokuserar sig Vattenfall på sina medarbetare. Det tas upp sex exempel på hur
