Trivselns Mysterium : En kvantitativ jämförelsestudie mellan kommunala- och friskolor

Trivselns Mysterium

-

En kvantitativ jämförelsestudie mellan

kommunala- och friskolor

Andreas Persson, Mirnes Aljic

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt Arbete 94:2020 Utbildningsprogram: Idrott och hälsa 120 hp

Handledare: Susanne Johansson Examinator: Bengt Larsson

Förord

Vi som författat denna uppsats har under hela arbetets gång arbetat tillsammans och fört diskussioner. Vi har under hela arbetet behövt ta gemensamma aktiva beslut angående forskningsområde, tillvägagångssätt, syfte och frågeställningar för att göra denna studie möjlig. Allt innehåll i uppsatsen är vårt eget arbete vilket vi båda står för gemensamt.

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Susanne Johansson som under hela arbetets gång varit till stor hjälp med konstruktiv handledning, stöttning och kommunikation. Hon har under arbetets gång utmanat våra idéer och uppmuntrat oss ta våra egna beslut.

Vi vill även rikta ett stort tack till samtliga skolor, personal och elever som varit inblandade i studien. Utan er hade det inte varit möjligt att genomföra denna studie, tack!

Andreas Persson och Mirnes Aljic Haninge den 23 november 2020

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka trivsel och känsla av sammanhang i ämnet Idrott och hälsa bland elever i årskurs 9 på kommunala skolor respektive friskolor i Haninge kommun. För att uppnå studiens syfte har nedanstående frågeställningar formulerats:

● Förekommer det skillnader i elevernas trivsel i Idrott och hälsa-ämnet mellan kommunala- och friskolor?

● Förekommer det skillnader i elevernas känsla av sammanhang mellan kommunala och friskolor?

● Finns det ett samband mellan elevernas känsla av sammanhang och trivsel på Idrott och hälsa-ämnet?

Metod

Elevernas trivsel och känsla av sammanhang (KASAM) undersöks med hjälp av en

kvantitativ metod. Datainsamlingen sker i form av en enkätundersökning. Enkäten utgår ifrån Antonovskys kortare enkät på 13 frågor som mäter KASAM. Enkäten har anpassats utifrån vårt syfte och frågeställning. Urvalsgruppen är tre grundskolor med totalt 115 svarande elever. Ett signifikanstest gjordes på respektive fråga i enkäten.

Resultat

Resultaten i studien visar att det förekommer skillnader mellan kommunala- och friskolor i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet tyder på att det förekommer skillnader i trivsel såväl som känsla av sammanhang, där de kommunala skolorna får högre resultat än friskolan.

Resultaten visar också att det finns ett samband mellan elevers känsla av sammanhang och trivsel i Idrott och hälsa-ämnet.

Slutsats

Slutsatserna av studien är att det finns skillnader mellan skolformer och ett samband mellan trivsel och känsla av sammanhang. Detta behöver undersökas i en större sammanhang för att se om ett nationellt samband finns och därmed bidra med forskning till den svenska skolan.

Innehållsförteckning

1. Introduktion 1

2 Bakgrund 1

2.1 Teoretisk Utgångspunkt 1

2.2 Tidigare Forskning och Rapporter 2

3 Syfte och frågeställningar 4

3.1 Syfte: 4 3.2 Frågeställning: 4 4 Metod 4 4.1 Urval 5 4.2 Genomförande 6 4.3 Databearbetning 6 4.4 Tillförlitlighetsfrågor 7 4.5 Etiska Aspekter 8 5 Resultat 9 5.1 Redovisning av resultat 10 6 Diskussion 13 6.1 Resultatdiskussion 14

6.2 Återkoppling till tidigare forskning 17

6.3 Framtida forskning 18 6.4 Metoddiskussion 20 7. Slutsatser 23 Käll- och litteraturförteckning 24 Bilaga 1 - Litteratursökning Bilaga 2 - Enkät Bilaga 3 - Informationsblad Bilaga 4 - Samtyckesblankett

1. Introduktion

Allt sedan marknaden öppnades upp av friskolereformen 1992 (Prop.1992/93:230) har det pågått en debatt kring huruvida vinstdrivande friskolor genererar positiva effekter till det svenska skolsystemet eller inte (SVT, 2018). Debatten om vinst i välfärden har under de senaste åren allt mera intensifieras och inte minst inom skolfrågor. Såväl friskolor som kommunala skolor erhåller idag kommunalt stöd för sina verksamheter. Vart dessa medel däremot tar vägen kan skilja sig åt från skola till skola. I en undersökning från Lärarnas Riksförbund hittades skillnader i materiella tillgångar mellan de olika skolformerna, det är t.ex. vanligare att kommunala skolor har tillgång till en idrottshall medan friskolor oftare har relevanta lokaler för naturvetenskapliga ämnen (Lärarnas Riksförbund, 2017). Med tydliga skillnader mellan skolformerna i både pengaflöden och materiella resurser kan elevernas trivsel och hälsa påverkas, något vi vill undersöka.

I skolans värld har ämnet Idrott och hälsa under senare år fått en viktigare roll i och med elevernas rörelsemönster. Varningssignaler om ett utökat stillasittande bland både barn och vuxna tillsammans med allt sämre mental hälsa hos de unga ger idrottsämnet nya utmaningar (Folkhälsomyndigheten, 2019; Statens Folkhälsoinstitut, 2012). Skolämnet som bland annat syftar till att “Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.” (Skolverket, 2019) har en tydlig utmaning framöver. För att elever skall kunna uppnå målen i ämnet Idrott och hälsa är det en grundförutsättning att de trivs. Som blivande idrottslärare har vi tagit avstamp i och kombinerat dessa två områden avseende olika skolformer och trivsel i vårt blivande ämne Idrott och hälsa. Där vi vill undersöka om det förekommer skillnader i elevernas trivsel och deras känsla av sammanhang på idrotten mellan kommunala- och friskolor.

2 Bakgrund

2.1 Teoretisk Utgångspunkt

Vi har valt att utgå ifrån den salutogena KASAM-teorin i vårt arbete. KASAM-teorin är framtagen av den amerikansk-israeliska sociologiprofessorn Aaron Antonovsky och står för känsla av sammanhang eller sense of coherence (SOC) på engelska. Antonovsky menar att en

individ kan vara vid god hälsa oavsett individens fysiska hälsa. KASAM-teorin menar att hälsa utgår från individens känsla av sammanhang, vilket uppnås av KASAMs tre

beståndsdelar. KASAMs tre beståndsdelar är följande: Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet (Antonovsky, 2005).

Begriplighet innebär att individen förstår de krav eller instruktioner som ställs i olika situationer. Utan begriplighet blir det svårt att förstå hur man ska gå tillväga i situationer framförallt om situationerna är obekanta eller ovana för individen. Hanterbarhet handlar i grund och botten om att ha de resurser som krävs för att möta de förväntningar som ställs på en person. Utan dessa resurser kan uppgiften kännas omöjlig att genomföra eller ohanterlig. Det kan handla om fysiska resurser men det kan likväl handla om kognitiva eller mentala resurser individen behöver för att kunna möta förväntningarna. Meningsfullhet innebär att uppgiften en person ställs inför är värd att investera kraft och intresse för. Om en uppgift upplevs som onödig, obefogad, eller oviktig är det oftast meningsfullheten som brister. Uppgiften kan antingen vara engagerande för individen själv eller handla om ett större syfte för individen såsom t.ex. Religion (Antonovsky, 2005).

Teorin kan användas inom helt skilda områden för att mäta hälsa och är inte specifik till utbildning eller elevhälsa, KASAM är en helomfattande hälsoteori. Antonovsky menade att KASAM inte skulle brytas ut i delar av livet och mätas i specifika sammanhang. Han ansåg att KASAM mäts som en helhet där hela livssituationen spelar in. I vår studie vill vi se om elevernas trivsel kan utgå ifrån elevernas känsla av sammanhang likt Antonovskys teori. Därför ligger KASAM-teorin till grund i vår studie.

2.2 Tidigare forskning och rapporter

Forskningsläget kring jämförelser mellan kommunala- och friskolor i Sverige var svåra att hitta. Vi har letat men inte funnit någon studie som vi anser vara relevant för vår studie. Vi har hittat internationella studier som behandlar “Private Schools” men inte som jämförs med “Public Schools”. Forskningsläget kring KASAM däremot är välstuderat runt om hela världen och många studier har gjorts för att undersöka sambandet mellan KASAM och andra faktorer som hälsa, stress och välmående. Fledt (1997) gjorde studier på arbetare och

på personer från vitt spridda områden med olika socioekonomiska faktorer, exempelvis friska, sjuka, unga, gamla, elever, arbetare. Forskningen med KASAM är väl utbredd inom främst sjukvård och omvårdnad men är även vanlig inom skola och utbildning. Såväl kvalitativa som kvantitativa studier har gjorts med KASAM som utgångspunkt men med olika syften (Antonovsky, 2005). Nedan följer relevant forskning vi tagit del av utifrån vårt syfte. Först redogör vi för Skolverkets utbildningsresultat för att sedan gå över till studier med KASAM i allmänhet och sedan avslutar vi med KASAM i skolan och inom ämnet Idrott och Hälsa.

I Utbildningsresultat riksnivå från Skolverket kunde vi utläsa hur friskolorna genererade högre snittresultat än kommunala skolor och att fler elever från friskolor hade klarat målen i samtliga ämnen (Skolverket, 2013). Genom denna statistik kan vi utläsa att friskolorna på grundskolenivå presterar bättre resultat jämfört med kommunala grundskolor. Östh et al. (2013) kommer också fram till att skolvalet i sig har ökat betygsskillnaderna mellan skolor, och att dessa skillnader har ökat sedan 2000-talet. Däremot lämnar både Skolverket (2013) och Östh et al. (2013) ett outforskat område kring trivsel och skolform, där denna studie ämnar ta vid.

Feldt (1997) undersökte sambandet mellan KASAM och arbetares hälsa, Feldts (1997) undersökning utgick från 989 stycken svarande arbetare. Han kom fram till att det fanns ett samband mellan arbetarnas KASAM och hur många av arbetarna som upplevde

psykosomatiska symptom. Togari et al. (2019) undersökte också sambandet mellan hälsa och KASAM, i denna undersökning med universitetselever. Resultatet var även här att

studenternas hälsa hade ett starkt samband med KASAM. Dessa två studier påvisar hur sambandet mellan KASAM och hälsa existerar och dessutom i två skilda grupper. Det är från denna utgångspunkt vi undersöker huruvida det kan finnas ett liknande samband mellan trivsel och KASAM när båda faktorerna mäts i ämnet Idrott och hälsa.

Även i Garcıa-Moya et al. (2013) studie kunde man se att elever med stark KASAM kan hantera stress bättre i skolan och att det fanns ett samband mellan hälsa och KASAM.

Hedberg (2015) kunde fastställa att det fanns ett positivt samband mellan elevers deltagande i ämnet Idrott och hälsa och deras KASAM. Sollerhed et al. (2005) undersökte variabler relaterade till positiv attityd hos elever i ämnet Idrott och hälsa samt stark KASAM. Resultatet visade att en stark KASAM ledde till positiv attityd till ämnet Idrott och hälsa, höga betyg i ämnet, god självuppfattad hälsa samt en känsla av trygghet och bekvämlighet i

skolan. KASAM verkar således påverka hur ungdomar ser på ämnet Idrott och hälsa i skolan. Garcıa-Moya et al. (2013), Hedberg (2015) och Sollerhed et al. (2005) har i samtliga studier använt sig utav elevernas KASAM generellt i livet, när de jämfört med elevers undervisning. Därmed finns det en kunskapslucka i forskningen där denna studie tar vid, nämligen att undersöka hur elevers KASAM i ämnet Idrott och hälsa påverkar deras trivsel i samma ämne.

3 Syfte och frågeställningar

3.1 Syfte:

Studiens syfte är att undersöka trivsel och känsla av sammanhang i ämnet Idrott och hälsa bland elever i årskurs 9 på kommunala skolor respektive friskolor i Haninge kommun.

3.2 Frågeställning:

● Förekommer det skillnader i elevernas trivsel i Idrott och hälsa-ämnet mellan kommunala- och friskolor?

● Förekommer det skillnader i elevernas känsla av sammanhang mellan kommunala och friskolor?

● Finns det ett samband mellan elevernas känsla av sammanhang och trivsel på Idrott och hälsa-ämnet?

4 Metod

Med utgångspunkt tagen utifrån vårt syfte och frågeställning har vi valt att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkätstudie. Vi har valt att använda oss av Antonovskys SOC (Sense of Coherence) förkortade enkät bestående av 13 frågor för att mäta elevernas

KASAM. Som komplement till denna enkät har vi lagt till frågan hur de trivs i ämnet Idrott och hälsa. Trots att Antonovsky anser att KASAM ska mätas som en helhet så kan även teorin användas i specifika sammanhang vilket vi valt medvetet i vår studie för att specifikt mäta elevernas KASAM i ämnet Idrott och hälsa (Antonovsky, 2005).

Då vi ville nå ut till en större grupp elever anser vi att en beprövad enkät är den mest

lämpliga metoden för vårt syfte (Johansson & Svedner, 2010). Vi anser att den valda metoden kommer ge oss en översikt över hur eleverna trivs och hur stark känsla av sammanhang de har i ämnet Idrott och hälsa. Hassmén och Hassmén (2008) beskriver hur en kvantitativ metod med en enkätundersökning ger en översikt över fler deltagare. Utöver detta ämnar vi även kunna ta reda på med hjälp av enkätsvaren huruvida det råder någon skillnad mellan elevers trivsel och KASAM mellan kommunala och friskolor.

4.1 Urval

Enkätstudien kommer ske på tre grundskolor varav en friskola och två kommunala skolor i Haninge kommun. Haninge är en storstadskommun som ligger i ytterkant till Stockholm, i Haninge kommun är andelen högutbildade 18,6 procent (Ekonomifakta, 2019). I kommunen är den eftergymnasiala utbildningen lägre än i Stockholm (Ekonomifakta, 2019) och ca hälften av Haninges invånare har gymnasiet som högsta utbildningsnivå (Haninge kommun, 2019).

I de tre skolorna vi genomförde enkätstudien var de kommunala skolorna större med ca 500-600 elever medan friskolan var mindre med ca 200 elever. Samtliga skolor ligger inom ett område på 3km. Friskolan har en idrott- och hälsoprofil där eleverna väljer inriktning mot handboll, fotboll, hälsa eller matematik.

Populationen vi vill undersöka är samtliga niondeklassare i Haninge kommun, där vi undersöker Haninge kommuns två största högstadieskolor och en av kommunens två

friskolor. Urvalet består av 115st elever från tre olika skolor. Valet av just årskurs nio är för att eleverna skall haft möjlighet att ha flera års erfarenhet från sin idrottsundervisning från samma skola. Dessutom kan äldre elever också lättare förstå enkäten utan att vi ändrar i den mer än anpassningarna till vårt syfte. Bortfall räknas som de elever som tillfrågats men väljer att inte delta i studien.

4.2 Genomförande

Vi började med att modifiera Antonovskys enkät för att passa vårt syfte bättre. Därefter tog vi kontakt med rektor på respektive utvald skola för att ta reda på hur vi kan gå tillväga för att genomföra enkätundersökningen på skolan. Efter att vi fått tillstånd att genomföra studien informerades berörd personal utav rektor. Samtliga skolor hade redan sedan innan elevers samtycke vid skolundersökningar och kunde därmed delta i studien. Vi bokade sedan en tid med berörda lärare och klasser för att genomföra undersökningen. Enkätundersökningen genomfördes av oss på plats under mentorstid där eleverna hade möjlighet att få svar på eventuella frågor om enkäten (se bilaga 2). Enkäten utformades i programmet Google formulär. Enkäterna skrevs ut i fysisk upplaga och delades sedan ut för att besvaras utav eleverna. Enkäterna samlades sedan in och sammanställdes för att sedan kunna bearbetas utav oss.

När undersökningen genomfördes på friskolan var det en utav klasserna som endast hade fem elever på plats. För att få ett större underlag frågades därför ytterligare en klass i årskurs 9 om deltagande. På friskolan tillfrågades därför tre klasser istället för två, detta gjordes för att få ett sådant jämnt underlag som möjligt till studien.

4.3 Databearbetning

Data från enkätundersökningarna har bearbetats dels manuellt, dels med hjälp av Google Sheets. För varje skola har ett genomsnittligt medelvärde tagits på samtliga 14 frågor som besvarats av deltagarna. Dessa frågor behandlar följande punkter och i parentes står antalet frågor i enkäten som behandlar respektive del:

● Trivsel (1) ● Begriplighet (5) ● Hanterbarhet (4) ● Meningsfullhet (4) ● Total KASAM (13)

Vilka frågor i enkäten behandlar de olika delarna: ● Trivsel: 1

● Hanterbarhet: 4, 6, 11, 14 ● Meningsfullhet: 2, 5, 8, 13 ● Total KASAM: 2-14

Det är endast fråga 1 som handlar om trivsel som vi själva lagt till. Resterande frågor är tagna från Antonovskys egen förkortade enkät. Frågorna är utformade utifrån en sjugradig likert-skala där deltagarna svarar på en likert-skala mellan 1-7. Det högsta genomsnittet är därmed 7 och minsta är 1. Ett högre snitt på svaren ger ett högre KASAM. Varje fråga i enkäten behandlar en av beståndsdelarna vilket gör att vi kan ta ett snitt för att påvisa värdet för KASAMs olika beståndsdelar samt den totala KASAM. I Antonovskys enkät bestående av 13 frågor är fyra stycken frågor ställda på det vis att resultatet ska spegelvändas. Detta betyder alltså att ett lågt svar, exempelvis svaret 1 på en fråga motsvarar svaret 7 när ett snitt ska beräknas

(Antonovsky, 2005). De frågor som ska räknas spegelvänt i denna enkät är frågorna 2, 3, 4, 8.

Vi har samlat in data med hjälp av pappersenkäter och sedan sammanställt svaren med hjälp av datorprogram i form av Google-sheet. Genom att ta ett genomsnitt på de frågor som behandlar respektive ämne har vi fått fram ett resultat för vardera delen för varje skola. Efteråt har signifikansprövning genomförts på respektive fråga. Signifikansprövningen gjordes i SPSS, genom ett Anova-test. Valet av test berodde på att vi jämför 3 grupper i detta fall skolor.

4.4 Tillförlitlighetsfrågor

Vi har valt att använda oss utav en standardiserad och beprövad enkät (Johansson & Svedner, 2010). Frågorna i enkäten är anpassade till vårt syfte. Anpassningarna har vi gjort för att mäta KASAM i ämnet Idrott och hälsa och inte KASAM i livet som den ursprungliga enkäten syftar till. Genom att rikta om frågorna i enkäten till KASAM i ämnet Idrott och hälsa får studien högre validitet. Med grunden i en beprövad enkät får vi också större möjligheter att få jämförbara studieresultat med tidigare studier (Johansson & Svedner, 2010). Antonovsky (2005) beskriver hur det finns en rad andra metoder att mäta KASAM och att hans enkät endast är en metod utav flera.

I vårt urval av skolor har vi endast med tre skolor vilket kan anses vara för få för att spegla populationen i Haninge kommun. Det ska poängteras att friskolan i denna undersökning har profiler i sin undervisning. Båda dessa faktorer kan påverka vårt resultat i undersökningen. Urvalet av skolor beror på att Haninge kommun endast har två friskolor där

högstadieundervisning bedrivs. En utav dessa skolor är inriktade på specifika profiler och den andra valt att avböja deltagande i studien. I vår studie visade sig det externa bortfallet vara större än det interna eftersom vi genomförde enkäten på plats. De som var frånvarande på undersökningsdagen inte fick frågan att delta i undersökningen. Detta eftersom vi och skolorna har svårt att ordna ett ytterligare besök under lektionstid.

Studiens reliabilitet kan påverkats eftersom att enkätundersökningen utförs i klassrum där lärare och andra elever vistas samtidigt. Studiens reliabilitet kan påverkas om eleverna uppfattar att andra kan se deras svar och därmed väljer att inte svara ärligt. Trots det valde vi metoden att genomföra enkätundersökningen på plats för att få en högre svarsfrekvens och en högre validitet eftersom eleverna får möjlighet att fråga om de har några funderingar kring enkäten (Ejlertsson, 2014).

4.5 Etiska Aspekter

Innan studien genomfördes tog vi hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna. De är följande: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet går ut på att deltagarna informeras om att studien är frivillig och att det är möjligt att avbryta sitt deltagande närsomhelst under studien gång. Informationskravet ska även informera deltagarna om studiens syfte. Samtyckeskravet går ut på att samtliga deltagare måste lämna sitt samtycke för att delta i studien. Är deltagarna barn under 15 år måste dessutom samtycke lämnas av vårdnadshavare (Vetenskapsrådet, 2002). Som förberedelse skapade vi informations- samt samtyckesblankett som skulle delades ut på de utvalda skolorna innan enkätundersökningen kunde påbörjas.

Konfidentialitetskravet innebär att all data skall förvaras säkert. Om det förekommer känsliga uppgifter ska dessa avrapporteras för att svaren inte ska kunna spåras till deltagarna.

Nyttjandekravet innebär att insamlade data endast får användas i forskningssyfte och ej i kommersiellt bruk eller icke-vetenskapliga syften. Vi tog hänsyn till dessa genom att all insamlad data endast var tillgänglig för oss studenter som ledde studien och kom endast att användas i denna studie. Vi hade heller inte med några känsliga uppgifter då deltagarna endast behövde besvara frågorna i enkäten. På så vis kan varken vi eller någon annan härleda enkätsvar till enskilda deltagare. Vi har också valt att döpa om de utvalda skolorna för att minska möjligheterna till att spåra deltagare i studien (Vetenskapsrådet, 2002).

Samtliga skolor hade sedan innan ett insamlat samtycke för deltagande i undersökningar som behandlade deras skola. Därför användes inte informations- och samtyckesblanketterna som skapades. Eleverna informerades istället på plats om studiens syfte och deltagande. De tillhandahöll information om att allt deltagande var helt frivilligt och att de kunde avbryta när som helst under studiens gång. Då deltagarna var kring 15-årsåldern var det viktigt att både deltagarna själva och närvarande lärare fick tydlig information från oss. Detta gällande frivilligheten och rättigheten att delta i och avbryta studien.

Deltagandet i studien skedde konfidentiellt och kunde efter inlämnad enkät endast ses som en del utav en större helhet utan möjlighet till identifiering. Den data vi tog del utav förvarades på ett säkert sätt och användes inte till något annat än denna studie. Efter avslutad studie kommer samtliga data förstöras. Vi valde att inte göra Haninge kommun konfidentiell eftersom att studien ska vara jämförbar med eventuella framtida studier. Genom att veta vilken kommun arbetet berör kan studien ge viss information om deltagare. Genom att skriva stockholmsförort vet man inte om arbetet handlar om t.ex. Haninge eller Danderyd vilket är två kommuner som skiljer sig åt och har olika förutsättningar.

5 Resultat

Vi kommer presentera resultatet på följande sätt: Resultatet inleds med en resultattabell som ger en överblick av antal deltagare, genomsnittsvärdet i trivsel samt KASAM och dess beståndsdelar för respektive skola. Följt därefter besvaras de tre frågeställningarna i text utifrån resultattabellen. För att ytterligare illustrera resultatet avslutas resultatdelen med två stycken figurer. Figur 1 som visar en jämförelse i trivsel och KASAM mellan skolorna respektive Figur 2 som visar sambandet mellan total KASAM och trivsel.

5.1 Redovisning av resultat

Resultattabellen nedan visar antal deltagare och genomsnittsresultat för respektive skola i de olika kategorierna. 115 deltagare deltog i studien och kolumnen Antal Deltagare visar fördelningen mellan skolorna.

Tabell 1 - Sammanställd resultatdata

Skola

Antal

Deltagare Trivsel

Total

KASAM Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet

Kommunal

skola 1 31 6,32 5,46 5,04 5,63 5,38

Kommunal

skola 2 49 6,12 5,24 5,42 5,51 4,77

Friskola 35 5,91 4,83 4,82 4,98 4,70

Samtliga skolor redovisade ett högre genomsnitt i trivsel än i total KASAM. Kommunal skola 1 redovisade det högsta genomsnittet för trivsel på 6,32 följt av kommunal skola 2 på 6,12 och därefter friskolan på 5,91 vilket visar på att det förekommer skillnader i elevernas trivsel i Idrott och hälsa-ämnet mellan kommunala och friskolor vi undersökt.

Kommunal skola 1 redovisade det högsta genomsnittet för total KASAM på 5,46 därefter redovisade kommunal skola 2 ett totalt KASAM värde på 5,24 och friskolan redovisade ett totalt KASAM värde på 4,83. Dessa siffror visar att det förekommer skillnader i elevernas känsla av sammanhang (KASAM) mellan de olika skolorna. Resultatet visar även att elevernas känsla kring KASAMs olika beståndsdelar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet skiljer sig åt mellan skolorna. Friskolan har det lägsta snittet för samtliga beståndsdelar. Kommunal skola 2 har högst genomsnitt i begriplighet, medan Kommunal skola 1 har högst genomsnitt i hanterbarhet samt meningsfullhet.

Figur 1: Jämförelse Trivsel och KASAM mellan skolorna.

Figuren visar samma resultatdata som i tabell 1 med skillnader mellan de olika skolorna och de sammanställda svaren.

Vi kan också se i resultaten att spridningen mellan de olika beståndsdelarna skiljer sig mellan de olika skolorna. Friskolan visar den minsta differensen mellan det högsta och lägsta

genomsnittet i de tre beståndsdelarna i KASAM. Skillnaden på friskolan är endast 0,28 medan de två kommunala skolorna redovisar skillnader på 0,59 på kommunal skola 1 respektive 0,74 på kommunal skola 2. För varje poäng en elev höjer eller sänker sitt svar motsvarar det en skillnad på 0,02–0,03 för respektive beståndsdel frågan berör. Detta förklaras mer i detalj med exempel i avsnittet Poängpåverkan på sida 16.

Figur 2: Samband mellan total KASAM och Trivsel.

Samtliga skolor vi undersökte visade på ett liknande samband mellan elevernas trivsel och elevernas KASAM. Kommunal skola 1 visade en skillnad på 0,86 medan kommunal skola 2 visade en skillnad på 0,88 och friskolan visade en skillnad på 1,08. Med skillnad avses differensen mellan genomsnittet i trivsel och genomsnitt i total KASAM. Detta påvisar ett samband mellan angiven trivsel och elevernas KASAM på Idrott och hälsa lektionerna. Lutningen på kurvan i Figur 2 ovan visar genomsnittsskillnader, kurvornas liknande lutning visar på sambandet mellan total KASAM och trivsel. Värdena för total KASAM och trivsel är tagna från tabell 1.

Signifikanstest

Ett signifikanstest gjordes på insamlade data. Anova-signifikanstestet visade signifikans med 95 procent på 6st frågor av 14 möjliga. Följande frågor visade signifikans:

● Har det hänt att du på Idrott och hälsa lektionerna blivit överraskad av beteendet hos personer som du trodde du kände väl?

● Har det hänt på Idrott och hälsa lektionerna att människor som du litade på har gjort dig besviken?

● Har du mycket motstridiga känslor och tankar på Idrott och hälsa lektionerna?

● Även en människa med stark självkänsla kan ibland känna sig som en >olycksfågel<. Hur ofta har du känt så på Idrott och hälsa lektionerna?

● Under händelser på Idrott och hälsa lektionerna, känner du efteråt att: Du över- eller undervärderade dess betydelse/ Du såg saken i dess rätta proportion

● Hur ofta känner du att det inte är någon mening med de saker du gör på Idrott och hälsa lektionerna?

6 Diskussion

Vi kommer nu beskriva upplägget för diskussionen som består av följande delar: resultatdiskussion, tidigare och framtida forskning samt metoddiskussion. Diskussionen börjar med en resultatdiskussion och den belyser faktiska skillnader i elevernas KASAM på de undersökta skolorna samt hur skolorna påverkas utav detta. Sedan går vi vidare till vilken nytta dessa resultat kan vara för den undervisande läraren samt vilka faktorer som kan påverkat skolornas resultat. Därefter beskriver vi med en tabell enkätsvarens enskilda

påverkan på resultatet vi fått. Då detta inte är en del utav frågeställning eller syftet har vi valt att presentera förklaringen i resultatdiskussionen istället för resultat. Resultatdiskussionen avslutas med sambandet mellan trivsel och KASAM samt hur eleverna väljer att besvara enkäten och vad det får för påverkan på vårt resultat.

Därefter kommer avsnittet tidigare och framtida forskning där vi återkopplar och jämför vårt resultat med de studier vi tagit upp i tidigare forskning. Detta görs för att se om vi finner liknande samband eller skillnader med dessa studier vilket i sin tur kan problematiseras och leda till framtida forskningsförslag. Sist avslutas diskussionen med avsnittet metoddiskussion som behandlar styrkor och svagheter med vår studie. Vi diskuterar våra metodval och

6.1 Resultatdiskussion

I vårt resultat kunde vi utläsa att friskolan har lägre differens mellan KASAMs olika beståndsdelar jämfört med de kommunala skolorna. Friskolan får lägst differens mellan det högsta och lägsta genomsnittsvärdet i de tre beståndsdelarna i KASAM. Friskolan visade en differens på 0,28 jämfört med de kommunala skolorna som visade en differens på 0,59 på kommunal skola 1 respektive 0,74 på kommunal skola 2.

På friskolan anser därmed eleverna att deras KASAM med de olika delarna begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet är på en jämn nivå i ämnet Idrott och hälsa. Förutom att resultaten är jämna så är de också lägre jämfört med de kommunala skolorna. Detta innebär att eleverna på friskolan i lägre grad begriper de krav de ställs inför, har möjligheten att förstå instruktioner och känna meningsfullhet jämfört med eleverna på de kommunala skolorna. Detta värde innebär inte att undervisningen i ämnet Idrott och hälsa är sämre per automatik. Exempelvis kan friskolan ha en högre teoretisk likväl som praktisk nivå men få ett lägre KASAM-värde av eleverna om undervisningen inte är anpassad till deras nivå.

På de kommunala skolorna anser eleverna att det finns tydliga skillnader i vilken beståndsdel som eleverna upplever i ämnet Idrott och hälsa. På kommunal skola 1 anser eleverna att Hanterbarhet och Meningsfullhet nås i betydligt högre grad än Begriplighet. Detta innebär att eleverna i lägre grad förstår de krav och instruktioner som de ställs inför, men att de har tillräckligt hög hanterbarhet för att kunna genomföra uppgiften och ser denna som

meningsfull. Kommunals skola 2 har hög grad av hanterbarhet och begriplighet men däremot en lägre meningsfullhet. Detta innebär att eleverna förstår vad de ska göra och har resurserna som krävs för att genomföra uppgiften men känner däremot inte meningsfullhet i lika stor utsträckning.

Genom att få fram ovanstående resultat i form av värden på KASAM samt dess fördelning av de olika beståndsdelarna kan läraren använda sig av detta i sin kommande undervisning. För att kunna höja elevernas KASAM i ämnet Idrott och hälsa kan läraren rikta extra fokus till de delar som fått lägst resultat. Till exempel skulle lärarna i kommunal skola 2 kunna lägga mer krut på att försöka få fram meningsfullheten hos eleverna. Det som skiljer meningsfullheten hos eleverna från de andra beståndsdelarna är att alla elever upplever meningsfullhet olika. Till exempel kan vissa elever uppleva undervisningen som meningsfull när de strävar mot ett

högre betyg medan andra elever kan känna meningsfullhet genom att utvecklas eller ha roligt. Det blir således viktigt för läraren att försöka uppnå flera olika sorters meningsfullhet med sin undervisning för att kunna nå ut till samtliga elever.

Utifrån vårt resultat kan vi se att de kommunala skolorna fått ett högre resultat i både trivsel samt KASAM än friskolan vilket kan bero på flera orsaker. En skillnad mellan skolorna är att de kommunala skolorna har tillgång till en egen idrottshall medan friskolan bedriver sin undervisning i en idrottshall som kräver 20 minuters resväg. Detta skulle kunna påverka motivationen hos eleverna samt deras trivsel negativt. Detta trots att resan inte är en del av undervisningen men lätt förknippas med ämnet. Ytterligare förstärkning av kommunala skolornas höga trivsel kopplat till lokaler kan bero på att de båda kommunala skolorna har fullstora idrottshallar med möjligheter att bedriva en fullgod Idrott och hälsa undervisning.

En annan orsak som påverkar resultatet mellan fri- och kommunala skolor är lärarens roll. Hur läraren väljer att undervisa påverkar elevernas meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Detta i sin tur påverkar hur eleverna ser på ämnet Idrott och hälsa och hur de trivs. I vårt resultat kan vi till exempel se att eleverna på kommunal skola 1 har en klart högre meningsfullhet än eleverna på de andra två skolorna. Det skulle kunna bero på hur läraren väljer att bedriva sin undervisning. Detta eftersom att de båda kommunala skolorna är lika varandra när det kommer till skolform, storlek och tillgång till idrottshall. Samtidigt är det viktigt att belysa att den uppmätta skillnaden kan bero på andra faktorer.

Ytterligare en faktor som kan påverka KASAM-värdet är elevernas förväntningar på ämnet Idrott och hälsa. Elevernas uppfattning om ämnets innehåll kan skilja sig åt och därmed kan vad som anses vara meningsfullt variera mellan eleverna. Om eleven inte vet vad som ingår i ämnet Idrott och hälsa eller har en annan bild än läraren utav vad som ingår kan det skapa besvikelse eller förvåning hos eleven. Detta kan i sin tur såväl öka som minska elevens meningsfullhet i ämnet Idrott och hälsa.

Friskolan har flera profiler som eleverna kan välja mellan. Dessa profiler är handboll, fotboll, må bra och matematik. Samtliga profiler är klassöverskridande vilket innebär att samtliga profiler förekommer i varje klass, men när profilen utövas går alla med samma profil från alla klasser ihop. Friskolan har fler timmar fysisk aktivitet då de både har ämnet Idrott och hälsa samt deras undervisning i idrottsprofilen. Eftersom de flesta valt en idrottsinriktning med fler

timmar fysisk aktivitet kan man anta att eleverna har ett idrottsintresse, trots det får friskolan ett lägre resultaten på samtliga parametrar jämfört med de kommunala skolorna. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att eleverna med idrottsprofil har en längre erfarenhet av idrott och således högre förväntan på ämnet Idrott och hälsa.

Skillnader i både trivsel och KASAM förekommer mellan friskolor och kommunala skolor där de kommunala skolorna redovisade ett högre resultat i samtliga kategorier. Däremot kan vi inte avgöra huruvida detta beror på skolformen eller andra faktorer vi lyft ovan.

Nedan följer en förklaring kring hur stor påverkan varje elevsvar har. Hur stor är

resultatskillnaden för trivsel 6,32 på kommunal skola 1 kontra 5,91 på friskolan om man ser till antal elever och poäng angivna i enkäten? Tabell 2 visar hur mycket varje poäng från enkäten höjer/sänker genomsnittet för respektive skola.

Tabell 2 - Poängpåverkan

Kommunal skola 1 1 poäng förändrar genomsnittet med 0,03

Kommunal skola 2 1 poäng förändrar genomsnittet med 0,03

Friskola 1 poäng förändrar genomsnittet med 0,02

Exempel: För att friskolan ska nå upp till samma snitt i trivsel som Kommunal skola 1 krävs att:

● 14 elever höjer sitt svar på fråga 1 om trivsel med 1 poäng eller

● 7 elever höjer sitt svar på fråga 1 med 2 poäng eller

● 3 elever höjer sitt svar på fråga 1 med 5 poäng

I vår enkätundersökning fann vi ett tydligt samband mellan trivsel och KASAM. Samtliga resultat visar att det finns ett klart samband mellan trivsel och KASAM. Kommunal skola 1 uppmätte en differens mellan trivsel och total KASAM med 0,86 följt av kommunal skola 2 som uppmätte en differens 0,88. friskolan uppmätte största differensen mellan trivsel och

total KASAM med 1,08. I vår studie ger detta ett genomsnitt i trivsel som är 0,94 högre än KASAM-värdet på samtliga skolor vi undersökt. Sambandet verkar alltså inte påverkas av skolform eller andra faktorer som skiljer skolorna åt.

När det gäller sambandet mellan trivsel och KASAM är det också värt att belysa hur dessa två begrepp går in i varandra. Då enkäten efterfrågade elevens trivsel kan det vara så att vissa elever omedvetet definierar trivsel och KASAM som något synonymt med varandra medan andra ser det som två helt separata delar. Oberoende vad man lägger i begreppet trivsel visar sambandet mellan trivsel och KASAM en liknande differens mellan olika skolor.

När det kommer till enkäten och elevernas svar på denna bör man komma ihåg att en enkät kan ha funktionen av ett språkrör. Detta eftersom enkätens uppgift är att undersöka något vilket deltagarna vet om därmed kan man som deltagare också använda sitt enkätsvar för att skicka ett budskap. Som elev kan man vilja visa sin skola ur ett bättre eller sämre perspektiv genom att överdriva sina svar istället för att besvara enkäten ärligt. Detta förekommer troligen i en viss grad och genom att göra större studier får inte dessa fall lika stor påverkan som vid mindre studier. I något enstaka fall har vi sett att enkätsvar haft funktionen av ett språkrör men i de allra flesta fallen är detta inget vi kunnat observera.

I vår studie var det externa bortfallet 29 procent vilket kan påverka resultatet. Detta genom att de elever som inte genomförde enkäten skulle kunna vara de elever som trivs sämre och har lägre KASAM. Man bör ha det i åtanke när man läser resultatet att de 29 procent kan skilja sina svar från de svaren vi fått in. För att få en bättre representation av populationen hade man kunnat försöka nå ut till bortfallet med flera undersökningstillfällen.

6.2 Återkoppling till tidigare forskning

Enligt Skolverket genererade friskolorna ett högre snittresultat än kommunala skolor samt att fler elever från friskolor klarade målen i samtliga ämnen (Skolverket, 2013). I vår studie ser vi däremot att eleverna i de kommunala skolorna trivs bättre i ämnet Idrott och hälsa än vad eleverna i friskolan gör. Om skillnaden i trivsel mellan kommunala- och friskolor skulle visa sig i större undersökningar skulle det ge ytterligare en dimension till den svenska

stå mot varandra. Med stigande hälsoproblem inte minst hos de unga, fysiskt som mentalt kan detta ge större problem till den svenska skolan (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Feldt (1997) och Togari et al. (2019) fann båda två ett samband mellan KASAM och arbetares respektive studenters hälsa. Även vi fann ett samband mellan elevers trivsel och elevers KASAM i ämnet Idrott och hälsa. Sambandet ser ut att finnas kvar även när både trivsel och KASAM mäts i ett enskilt område som ämnet Idrott och hälsa. Garcia-Moya et al. (2013) fann också ett samband mellan KASAM och hälsa i skolan där stark KASAM innebär bättre hälsa.

Sollerhed (2005) visade i sin studie att stark KASAM leder till positiv attityd hos elever i ämnet Idrott och hälsa. Även Garcia. Moya et al. (2013) fick ett liknande resultat. Vi ser i vår studie ett liknande samband där en stark KASAM leder till högre nivå av trivsel bland

eleverna. Samtliga nämnda studier ovan visar på liknande resultat samt ett positivt samband mellan KASAM och hälsa, något även vi fann i vår undersökning på de skolor vi har studerat.

Vår studie likväl studierna i den tidigare forskningen visar på att det finns ett tydligt samband mellan KASAM och hälsa. Detta samband förekommer i olika åldersgrupper och

sysselsättningsgrupper. Samtliga utav dessa studier har undersökt huruvida det finns ett samband mellan KASAM och hälsa. Däremot har ingen utav de studier vi tagit upp undersökt hur man förbättrar sin KASAM, något som kan vara viktigt inom såväl skolan som i andra delar av samhället. Detta då trivsel och KASAM har ett samband och ämnet Idrott och hälsa har som uppgift att ge kunskaper om såväl psykisk som fysiskt välbefinnande, är det av stor betydelse att forskningen undersöker hur man förbättrar KASAM och därmed också

förbättrar hälsa (Skolverket, 2013).

6.3 Framtida forskning

Det skulle också vara intressant för framtida forskning att undersöka hur lärare i skolan kan öka trivseln i skolan utifrån Antonovsky´s KASAM-teori. Detta skulle kunna göras med hjälp utav en kvalitativ intervjustudie med såväl elever som lärare. Kan undervisningen anpassas för att förbättra total-KASAM likväl KASAMs beståndsdelar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och i sådana fall hur. Studien skulle även kunna undersöka om det

förekommer skillnader i tillvägagångssättet mellan teoretiska- och praktiska ämnen som Idrott och hälsa för att se om KASAM kan tillämpas på liknande sätt i olika ämnen.

Det vore spännande att göra en nationell studie över flera år sett med samtliga årskullar från grundskolan. Detta för att undersöka huruvida sambandet vi kommit fram till på de skolor vi varit på i denna studie förekommer nationellt. Om det skulle visa sig att detta samband finns nationellt mellan KASAM och trivsel kanske Skolverket skulle se över att introducera KASAM som undervisningsverktyg i den svenska skolan för att uppnå trivsel och hälsa. På så viss kan skolorna utgå från KASAM när de mäter elevernas trivsel på skolorna. Genom KASAMs tre beståndsdelar får man en tydlig bild utav vad som faktiskt behöver förbättras på skolan. Dessutom blir det konkret för läraren att förhålla sig till och tänka på vid val av sin undervisning och didaktik.

Ett annat framtida forskningsförslag är att undersöka om det finns ett samband mellan hög KASAM och höga betyg. I vår studie kunde vi se att de kommunala skolorna fick ett högre värde av KASAM. Det vi kunde se i den tidigare forskningen var att elever på friskolor får högre snittresultat och klarar målen i samtliga ämnen i högre grad (Skolverket, 2013). Dessa två pekar mot varandra och vore därför intressant att undersöka noggrant. Om det visar sig att detta samband mellan höga betyg och lägre KASAM existerar behöver man se över hur friskolorna arbetar för att nå högre resultat trots att eleverna upplever lägre trivsel än på de kommunala skolorna. På samma vis bör kommunala skolor se över arbetet hur de kan öka sina snittresultat utan att få en minskad trivsel på skolan. Om det även visar sig nationellt att eleverna upplever lägre trivsel på friskolorna bör friskolesystemet ses över. Detta för att minska och motverka de lägre resultat av KASAM på friskolorna och därmed förbättra elevhälsan. Om sambandet inte skulle visa sig nationellt vore det intressant att undersöka vilka faktorer som ger ett lägre KASAM-värde.

I vår tidigare forskning undersöktes unga likväl som vuxna i de olika studierna. Det finns en poäng med att undersöka om KASAM och hur KASAM upplevs och skiljer sig mellan barn och vuxna. Detta för att förstå de studier som gjorts bättre och om de är relevanta när de används på en annan åldersgrupp. Det är också viktigt för framtida forskning att ta reda på om det förekommer skillnader för att anpassa KASAM utifrån undersökt population. Det här området är inte lika undersökt som till exempel sambandet KASAM och hälsa.

6.4 Metoddiskussion

Som tidigare belyses i uppsatsen finns det två versioner av Antonovskys enkät för att mäta KASAM. I denna uppsats har vi valt att använda oss utav den kortare versionen med 13 frågor istället för den längre med 29 frågor. Det valet gjorde vi för att få en så kort och koncis enkät som möjligt men fortfarande stödja oss på Antonovskys beprövade enkät. Med en längre enkät är det möjligt att KASAM-värdet hade speglat elevernas KASAM bättre men det finns också en överhängande risk att eleverna som genomförde enkäten hade tappat fokus och engagemang. Trots den beprövade enkäten har vi valt att rikta om frågorna i enkäten för att mäta individens KASAM i ämnet Idrott och hälsa och därmed höja undersökningens validitet. Detta istället för att mäta individens KASAM i vardagen. I varje förändring vi genomfört har vårt mål varit att behålla enkäten så nära Antonovskys ursprungsform som möjligt för att behålla enkätens ursprungliga reliabilitet. Genom att vi har gjort om vissa frågor i enkäten finns det en risk att eleverna uppfattar frågorna på ett annat sätt än vad de hade gjort med Antonovskys ursprungliga enkät vilket skulle kunna ge annorlunda KASAM-värden.

Vårt val av kvantitativ metod grundades sig i vårt syfte att undersöka skillnader mellan skolformer i trivsel och KASAM. För att göra detta krävdes en större mängd svar än vad en kvalitativ intervjustudie kunnat bidra med. Vår metod gav oss ett stort underlag med ytliga svar för att få den överblick vi behövde för vårt syfte. Dock skall det poängteras att en kvalitativ intervjustudie hade kunnat ge mer djupa svar varför det ser ut som det gör och kanske även mer pricksäkra KASAM-värden för enskilda individer. Den hade däremot inte kunnat ge den mängd svar vi var ute efter. För fortsatt forskning som tar vid denna studie och vill undersöka elevernas upplevelse av trivsel och KASAM samt de bakomliggande

orsakerna. Genom att intervjua både elever och lärare skulle det vara möjligt att jämföra deras uppfattningar med varandra vilket skulle kunna ge en större förståelse och eventuella skillnader i KASAM mellan såväl lärare som elever.

Något som kan diskuteras är elevernas enkätförståelse. Vi har inte gjort några större förändringar än att anpassa dessa till ämnet Idrott och hälsa däremot har vi upplevt vid de fysiska enkätundersöknings tillfällena att vi fått frågor på framförallt två stycken enkätfrågor om vad de innebär. Hade vi inte varit där fysiskt hade vi inte kunnat förklara däremot kan vi inte ta för givet att samtliga som inte frågat förstått frågan. Det är också värt att belysa att

förståelsen kan bli lidande på grund av att vi valt Antonovskys enkät. Detta eftersom enkäten ursprungligen är utformad till vuxna. Vårt val att ha kvar så mycket som möjligt av

Antonovskys beprövade enkät gjorde att vi förändrat så lite som möjligt genom att enbart rikta frågor till ämnet Idrott och hälsa. Skulle vi göra om enkätundersökningen på samma deltagare eller yngre så hade vi förenklat just de två frågorna som uppfattades något svåra.

För att få en generell spridning över Haninge hade vi behövt ha fler skolor med. I vår studie valde en av två friskolor med högstadium i kommunen att inte delta och på så sätt kan undersökningen på friskolorna inte ge representativa resultat för samtliga friskolor med årskurs 9. För att få ett mer representativt resultat för hela kommunen hade vi velat undersöka en större del av populationen genom att undersöka båda friskolorna samt fler kommunala skolor. Utifrån den tidsram vi tilldelats fanns det inte möjlighet att undersöka kommunens skolor i större utsträckning. Eftersom det endast finns två friskolor med högstadium i Haninge finns heller inte möjligheten att göra ett slumpmässigt urval eftersom vi ville

undersöka två av varje skolform. Vi valde att inte heller genomföra ett slumpmässigt urval på de kommunala skolorna utifrån att vi ville ha en liten geografisk spridning och ett liknande elevunderlag på samtliga skolor för att få jämförbara resultat mellan fri- och kommunala skolor. Hade vi däremot valt skolor längre ut i Haninge kommun och fått en större geografisk spridning på vårt elevunderlag hade resultatet och sambandet vi sett mellan KASAM och trivsel kunnat se annorlunda ut. Även signifikansprövningen tyder på att denna studie behöver göras i en större skala för att uppnå signifikans på samtliga frågor i enkäten.

Valet att undersöka endast elever i årskurs 9 gjorde vi för att eleverna skall ha så lång erfarenhet av ämnet Idrott och hälsa på samma skola. I vår studie är det däremot ingenting som undersökt hur länge varje elev faktiskt gått på skolan. De flesta eleverna börjar till exempel på skolan i årskurs 7, men det kan förekomma att vissa elever ansluter till skolan vid senare tillfälle på grund av skolbyte etc. Istället för årskurs 9 hade man kunnat valt årskurs 5 där eleverna fortfarande har gått länge på samma skola men inte har en lika cementerad bild utav vad de tycker och känner om ämnet Idrott och hälsa. Det är dock väl värt att poängtera att KASAM till stor del bygger på erfarenhet och därmed finns det en poäng med att

undersöka äldre elever.

Samtliga elever som har blivit tillfrågade vid undersökningstillfället har deltagit i studien. Detta ger ett obefintligt bortfall som till viss del beror på hur vi beräknar bortfall. Vi valde att

endast räkna de som fått frågan om att delta i undersökningen och som sedan avböjt som bortfall. Detta eftersom de elever som inte var på plats när undersökningen genomfördes varken kunde tacka ja eller nej till undersökningen. Hade vi däremot räknat med samtliga som var frånvarande från klasserna vid tillfällena får vi ett deltagande på 71 procent. För att nå ut till de elever som var frånvarande hade vi i efterhand kunnat ge ut elektroniska enkäter som besvarats av elever när tillfälle ges. I och med att vi hade valt att använda oss av fysiska enkäter ansåg vi att alla elever skulle få samma svarsmetod och möjlighet att ställa frågor om enkäten vilket förklarar varför vi inte gick vidare med elektronisk enkät till frånvarande elever. För framtida forskning kan det vara aktuellt med elektroniska undersökningar, men endast om frågor är lätta att förstå och inte misstolkas. Utifrån vår enkät som visade sig innehålla två frågor som uppfattades av eleverna som svåra anser vi att vi gjorde rätt i att behålla enkätundersökningen enbart fysiskt.

Samtliga skolor vi undersökt har sedan tidigare samlat in samtycke för att eleverna ska få delta i undersökningar som rör deras skola. Detta kan påverka resultatet i form av att alla elever förväntas genomföra undersökningen oavsett om de egentligen vill eller inte. Trots informerad frivillighet i studien kan detta förklara vårt 100 procent elevdeltagande.

Skolornas tidigare insamlade samtycke måste diskuteras, varje skola informerade att de redan hade samlat in samtycke. Tanken med detta är i grunden god och till för att underlätta

forskning och undersökningar. Däremot betyder det att samtliga elever på skolorna har gett sitt samtycke till framtida studier utan att veta vad de behandlar eller går ut på. Studierna är frivilliga men det framgår inte alltid som självklart, av framförallt två anledningar. För det första att eleverna får avsatt tid av lektion och uppmanas att genomföra undersökningen av lärare. För det andra av grupptryck från de andra eleverna som också genomför

undersökningen. I vår studie blev ingen elev tvingad att genomföra undersökningen men dessa två försvårande omständigheter kan göra det mycket svårt som elev att säga nej till deltagande. Därför hade vi valt att göra annorlunda nästa gång genom att samla in samtycke för just denna undersökning från varje enskild elev trots att det hade varit mer tidskrävande. Beroende på hur stort urvalet är måste man ta ställning till huruvida det är värt och möjligt att lägga ned den extra tid som krävs för detta. Det betyder inte alltid att det blir en bättre studie resultatmässigt utan kan till och med resultera i mindre och för få svar för att kunna dra några slutsatser. Dock måste etiska ställningstaganden alltid tas hänsyn till och följas i

7. Slutsatser

De slutsatser vi dragit av denna undersökning är många och nedan presenterar vi de

viktigaste. Med denna studie har vi under studiens gång fått många insikter som kommer vara användbara för oss som framtida lärare. Genom de besök vi gjort på de olika skolorna har vi fått en inblick i hur förutsättningarna på skolorna ser ut och hur man valt att bedriva sin verksamhet. Det förekommer skillnader i idrottslokaler, undervisningsmaterial,

klassuppbyggnad och elevernas engagemang. Som framtida lärare har vi därmed också fått mer erfarenhet utav den svenska skolan, dess problem och dess möjligheter.

Slutsatserna vi kan dra av denna studie är följande:

● Vi har i studien funnit att det finns skillnader mellan de undersökta skolorna i KASAM och trivsel. Därmed finns en början till underlag kring skillnad mellan skolformer.

● Vi har kommit fram till att det finns ett samband mellan trivsel och KASAM. De skolor som hade högst KASAM visade också högst trivsel. Likväl visade den skolan med lägst KASAM också lägst trivsel.

● Det finns många undersökningsområden för framtida forskning. Till exempel sambandet mellan betyg och KASAM, skillnader i KASAM mellan vuxna och barn samt kvalitativa studier som besvarar frågorna på djupet.

● Studien behöver göras i ett större sammanhang för att ge ett representativt resultat för Haninge Kommun och för att se om det finns ett nationellt samband mellan trivsel och KASAM likväl ett samband mellan skolformerna. Med framtida forskning kan skolan och undervisningen använda sig av KASAM-teorin för att bättre uppnå trivsel och minska ohälsa bland elever.

Käll- och litteraturförteckning

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Ejlertsson, Göran (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Ekonomifakta (2019) Regional Statistik - Din kommun i siffror.

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/

Feldt, T. (1997). The role of sense of coherence in well-being at work: Analysis of main and moderator effects. Work & Stress, 11(2), 134–147.

https://doi.org/10.1080/02678379708256830

Folkhälsomyndigheten. (9 december 2019). Därför ökar psykisk ohälsa bland unga. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/

García-Moya, I., Rivera, F., & Moreno, C. (2019) School context and health in adolescence: The role of sense of coherence. Scandinavian Journal of Psychology, 54(3) 243-249

http://proxy01.gih.se:2048/login?url=https://proxy01.gih.se:2079/login.aspx?direct=true&db =psyh&AN=2013-15766-009&site=eds-live

Haninge kommun. (30 september 2020) Utbildning - statistik i Haninge kommun. https://www.haninge.se/kommun-och-politik/kommunfakta/statistik/utbildning/

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.

Hedberg, P. (2015). Elevers känsla av sammanhang och deras närvaronivå på gymnasiet i

ämnet Idrott och hälsa 1. [Examensarbete, Högskolan i Gävle]. DiVA publikationsdatabas.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Lärarnas Riksförbund 2017. Så används resurserna i kommunala skolor och friskolor

https://www.lr.se/opinion--debatt/undersokningar/2017/2017-11-09-sa-anvands-resurserna-i-kommunala-skolor-och-i-friskolor

Prop.1992/93/230. Valfrihet i skolan. Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/EB93DF05-0BE2-400C-A8AF-AB89E185204D

Skolverket.18/9-2020 Kursplan - Idrott och hälsa

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode %3DGRGRIDR01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Skolverket (2013). Utbildningsresultat riksnivå (382) https://www.skolverket.se/getFile?file=2979

Sollerhed, A., Ejlertsson, G., & Apitzsch, E. (2005). Predictors of strong sense of coherence and positive attitudes to physical education in adolescents. Scandinavian Journal of Public

Health, 33(5), 334–342. https://doi.org/10.1080/14034940510005833

Statens folkhälsoinstitut (2012). Stillasittande och ohälsa

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/37db054ecc664f51aa55f9b7afe3f924/r20 12-07-stillasittande-och-ohalsa.pdf

SVT. (30 augusti 2018) Olika syn på vinstdrivande friskolor. https://www.svt.se/nyheter/val2018/debatt-om-friskolor

Togari, T., Yamazaki, Y., Takayama, T. S., Yamaki, C. K., & Nakayama, K. (2008). Follow-up study on the effects of sense of coherence on well-being after two years in Japanese university undergraduate students. Personality and Individual Differences, 44(6), 1335–1347. https://proxy01.gih.se:2585/10.1016/j.paid.2007.12.002

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Östh John, Andersson Eva, & Malmberg Bo. (2013). School Choice and Increasing

Bilaga 1 - Litteratursökning

Syfte och frågeställningar

Syfte

Studiens syfte är att undersöka trivsel och känsla av sammanhang i ämnet Idrott och hälsa bland elever i årskurs 9 på kommunala skolor respektive friskolor i Haninge kommun.

Frågeställning

● Förekommer det skillnader i elevernas trivsel i Idrott och hälsa-ämnet mellan kommunala- och friskolor?

● Förekommer det skillnader i elevernas känsla av sammanhang mellan kommunala och friskolor?

● Finns det ett samband mellan elevernas känsla av sammanhang och trivsel på Idrott och hälsa-ämnet?

Vilka sökord har du använt?

Ämnesord och synonymer svenska Ämnesord och synonymer engelska KASAM Känsla av sammanhang

Friskolor

Kommunala skolor Antonovsky Trivsel

Idrott och hälsa

SOC Sense of Coherence Private schools

Public Schools Antonovsky Well-being

Var och hur har du sökt?

Databaser och andra källor Sökkombination

Discovery Discovery Discovery

GIH:s bibliotekskatalog

Skolverket

“Sense of coherence” in school

“Sence of coherence” “physical education” “sense of coherence and well-being “

“Hälsans mysterium”

“Utbildningsresultat”

Kommentarer

Bilaga 3 - Informationsblad

Trivsel i ämnet Idrott och hälsa

Vi är två studenter på Idrott och hälsa programmet från Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Just nu håller vi på med en undersökning som handlar om elevers trivsel på idrottslektionerna. Vi vill ta reda på hur ni trivs på idrotten och vilka olika känslor ni känner på Idrottslektionerna. De svaren vi får från er kommer vi sedan jämföra med tre andra skolor i Haninge kommun. Totalt kommer det vara ungefär 200 elever som får frågan att delta i vår undersökning.

Du kommer få svara på en enkät med 14 frågor. Svaren som du ger kommer sedan bli en del utav den stora undersökningen. Du kan när som helst välja att avbryta studien eller välja att inte svara på vissa frågor i enkäten. Som deltagare kommer inga namn, klass eller liknande stå vilket innebär att ingen kommer kunna veta vem som lämnat svaren i enkäten. Dina svar kommer alltså aldrig kunna spåras tillbaka till dig. Samtliga svar som tas in behandlas med varsamhet och försiktighet. Svaren som samlas in kommer endast användas till denna studie och kommer inte spridas vidare.

Om ni har några frågor finner ni våra samt vår handledarens kontaktuppgifter på nästa sida.

Andreas Persson Mirnes Aljic

andreas.persson@student.gih.se mirnes.aljic@student.gih.se

Handledare

Susanne Johansson - Fil.dr, högskolelektor susanne.johansson@gih.se

Bilaga 4 - Samtyckesblankett

Samtycke till att delta i studien:

Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.

Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.

Dessa blanketter kommer endast användas under denna studie. Efter denna studie raderas alla enkäter och samtyckesblanketter.

Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande

dataskyddslagstiftning och lämnad information.

……… Underskrift

……… ………

Namnförtydligande Ort och datum

Andreas Persson Mirnes Aljic

andreas.persson@student.gih.se mirnes.aljic@student.gih.se

Handledare

Susanne Johansson - Fil.dr, högskolelektor susanne.johansson@gih.se