Umeå Universitet
Statsvetenskapliga institutionen
Uppsats för C-seminariet i statsvetenskap vid Umeå Universitet VT 2019 Tove Dahlberg
Kvinnorepresentation i kommunala bolagsstyrelser
En kvalitativ analys som undersöker kvinnors underrepresentation i två
kommunala bolagsstyrelser
Abstract
Studien syftar till att undersöka orsaker till kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser. Detta kommer att undersökas genom att analysera nomineringsprocessen för tre politiska partier samt deras åsikter gällande kvinnorepresentation i kommunala bolagsstyrelser i Umeå. Studien fokuserar på två mansdominerade bolagsstyrelser: Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB samt Infrastruktur i Umeå AB. En kvalitativ metod med sex intervjuer har genomförts med representanter från Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Intervjupersonerna var partiernas valberedningsordförande och ordföranden för partiernas kvinnoorganisationer. Studiens resultat visar på att nomineringsprocessen för de tre partierna har varit likartad och att den största skillnaden var de interna valberedningarnas kriterier och preferenser när de valde kandidater till bolagsstyrelserna. Socialdemokraternas valberedning fokuserade på att uppnå en god representation i form av kön, ålder, facklig representation, geografisk spridning och etnicitet. Moderaternas valberedning prioriterade kandidater med erfarenhet och kompetens medan Centerpartiets valberedning ansåg att engagemang och intresse var viktiga faktorer när kandidater väljs. Orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation som diskuterades av de sex intervjupersonerna var framförallt gamla könsstrukturer, det vill säga hur kvinnor missgynnas i organisationer på grund av sitt kön, samt den horisontella könssegregeringen. Det handlar om att kvinnor och män finns inom skilda kunskaps- och yrkesområden.
English title: Women’s representation in municipal board of directors – A qualitative analysis examining under-representation of women in two municipal board of directors
Nyckelord: Kommunala bolagsstyrelser, kvinnorepresentation, nomineringsprocess, politiska partier
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
1. Inledning ... 5
1.1 Problemformulering ...5
1.2 Syfte och frågeställningar ...7
1.3 Avgränsningar ...7
1.4 Disposition...7
2. Bakgrund ... 8
2.1 Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB ...8
2.2 Infrastruktur i Umeå AB...8
3. Teori och tidigare forskning ... 9
3.1 Feministisk teoribildning ...9
3.2 Jämställdhet ...9
3.3 Kvinnlig representation ...10
3.4 Orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation ...10
3.4.1 Könsstrukturer ...11
3.4.2 Horisontell könssegregering ...11
3.4.3 Glastaket, homosocialitet och heterosocialitet ...12
3.5 Summering av tänkbara förklaringar ...13
3.6 Operationalisering ...14
4. Metod ... 15
4.1 Metodens avgränsning ...15
4.2 Val av metod ...15
4.3 Datainsamling och databearbetning ...16
4.4 Urval ...18
4.5 Alternativa tillvägagångssätt ...19
4.6 Trovärdighet ...19
4.7 Etiska aspekter ...20
5. Empiri och analys ... 21
5.1 Nomineringsprocessen för de tre politiska partierna ...21
5.1.1 Socialdemokraternas nomineringsprocess ...21
5.1.2 Moderaternas nomineringsprocess ...22
5.1.3 Centerpartiets nomineringsprocess ...23
5.2 Summering och analys av partiernas nomineringsprocess ...24
5.3 Orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation ...25
5.3.1 Socialdemokraterna ...25
5.3.2 Moderaterna ...26
5.3.3 Centerpartiet ...27
5.4 Summering och analys av tänkbara förklaringar ...28
5.4.1 Könsstrukturer ...28
5.4.2 Horisontell könssegregering ...29
5.4.3 Glastaket, homosocialitet och heterosocialitet ...29
5.4.4 Övriga orsaksfaktorer ...30
6. Avslutning ... 31
6.1 Vidare forskning ...32
6.2 Begränsningar med studien ...32
Käll- och litteraturförteckning ... 33
Bilaga 1: Intervjuguide till partiernas valberedningsordförande ...36
Bilaga 2: Intervjuguide till ordförande för partiernas kvinnoorganisationer ...37
Bilaga 3: Könsfördelning och partitillhörighet i Umeås kommunala bolagsstyrelser ...38
Bilaga 4: Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB ...40
Bilaga 5: Infrastruktur i Umeå AB ...41
1. Inledning
Denna studie syftar till att undersöka vilka orsaker som ligger till grund för kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser i Umeå. Detta för att se om de politiska partiernas nomineringsprocess samt partiernas åsikter har påverkat kvinnorepresentationen.
Studien fokuserar på två mansdominerade kommunala bolagsstyrelser: Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB samt Infrastruktur i Umeå AB. Tre politiska partier som finns representerade i de två bolagsstyrelserna har blivit intervjuade i studien: Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Intervjupersonerna består av tre valberedningsordföranden för de tre lokala partierna och ordföranden för de tre partiernas kvinnoorganisationer. I den första delen presenteras studiens problemformulering som mynnar ut i syfte och frågeställningar och därefter redogörs avgränsningar och disposition.
1.1 Problemformulering
Den 17 december 1918 skedde ett historiskt genomslag i Sverige: riksdagens bägge kamrar röstade igenom förslaget om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män (Riksdagen 2016).
Första valet med allmän rösträtt ägde rum 1921 och de fem första kvinnliga ledamöterna tog därefter plats i Sveriges riksdag. Femtio år senare var riksdagens könsfördelning fortfarande ojämn och bestod av endast 14 % andel kvinnor. Efter det senaste valet 2018 består riksdagen av 46,1 % andel kvinnor och 53,9 % andel män. Kvinnor har sedan dagen de fick rösträtt alltid varit underrepresenterade i Sveriges högst beslutande församling i relation till befolkningen som består av 50 % av vardera kön (Riksdagen 2019).
Sveriges bolagsstyrelser, med undantag från de statligt ägda, har också haft svårigheter med att uppnå en jämn könsfördelning. I de statliga organen har kvinnors representation redovisats sedan 1988 efter att riksdagen fastställde flera etappmål för att uppnå en jämn könsfördelning.
Den 31 december 2015 bestod 51 % av ledamöterna i styrelser, insynsråd, nämnder och stiftelser av kvinnor och 49 % av män vilket innebär att målet om en jämn könsfördelning i statliga myndigheters styrelser uppnåddes (Regeringskansliet 2016). Sveriges privata aktiebolagsstyrelser har däremot haft större svårigheter att förbättra könsfördelningen i sina verksamheter. Under 2017 bestod 93,5 % av styrelseordförandena och 67,5 % av styrelseledamöterna i styrelser och ledning i Sveriges börsbolag av män (Statistiska centralbyrån 2017). Dessa styrelser har dock valts av privatpersoner och därför är det svårt för politikerna att påverka könsfördelningen om inte en ny lagstiftning införs. Statistiska
centralbyrån har den senaste statistiken på förtroendevalda i Sveriges kommuner och landsting från 2015. Förtroendevalda räknas här som ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. 43 % bestod av andelen kvinnor. Om vi tittar på siffror på andelen kvinnor och män i kommunala bolagsstyrelser kan vi se att endast 20 % av styrelseledamöterna i kommunala bolag bestod av kvinnor under 2003 och två mandatperioder senare, under 2011, hade den siffran ökat till 26 % (Regeringskansliet 2016).
Tyvärr finns ingen senare statistik redovisad på nationell nivå.
Umeå kommuns jämställdhetsarbete har pågått under trettio år och kommunen blev vald som en av tre kommuner för att vara med i en femårig regeringssatsning för lokalt jämställdhetsarbete under 1989. Efter att pilotprojektet avslutades har Umeå kommun fortsatt att arbeta med jämställdhet inom kommunens organisation och idag anser sig kommunen vara framgångsrik gällande integreringen av kvinnor i organisationen (Umeå Kommun 2019).
Umeås kommunala bolagsstyrelser har kommit en god bit på vägen men har fortfarande inte uppnått en jämn könsfördelning i relation till kommunens befolkning (Statistiska centralbyrån 2018). Det finns sju helägda kommunala bolagsstyrelser i Umeå och endast sex av dem har ledamöter som sitter på politiska uppdrag. Det innebär att de är förtroendevalda i styrelserna och ska förvalta och genomföra sitt uppdrag och ansvar efter kommunfullmäktiges mål och beslut (Sveriges Kommuner och Landsting 2019). Efter det senaste valet 2018 bestod de sex kommunala bolagsstyrelserna av 22 kvinnor och 28 män vilket motsvarar 44 % andel kvinnor och 56 % andel män (Bilaga 3, figur 1). Två av sex kommunala bolagsstyrelser i Umeå har en majoritet av kvinnor och det är AB Bostaden och Umeå Vatten och Avfall AB. Resterande bolagsstyrelser har fler män än kvinnor och två av dem urskiljer sig mer än de andra i könsfördelningen: Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB och Infrastruktur i Umeå AB.
Den förstnämnda har åtta styrelseledamöter varav sju av dem är män. Den andra bolagsstyrelsen har nio styrelseledamöter med sex män och tre kvinnor (Bilaga 3, figur 2).
Vad är orsaken till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i kommunala bolagsstyrelser utifrån ovanstående redogörelse? För att besvara denna frågeställning har studien undersökt tre politiska partier som finns representerade i de kommunala bolagsstyrelserna i Umeå.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka orsaker till kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser. Detta görs genom att analysera nomineringsprocessen till styrelserna samt de politiska partiernas åsikter gällande kvinnorepresentation i de kommunala bolagsstyrelserna.
Följande frågeställningar kommer att besvaras för att uppnå studiens syfte:
- Hur har nomineringsprocessen gått till i de politiska partierna?
- Vilka orsaker ligger till grund för kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser enligt de tre partierna?
- Vilka likheter och skillnader finns det gällande partiernas syn på kvinnorepresentation?
1.3 Avgränsningar
För att besvara studiens syfte och frågeställningar har avgränsningar vidtagits. Studien har undersökt representation i kommunala bolagsstyrelser efter det senaste kommunalvalet 2018 med fokus på kön och därför har inte andra aspekter av representation tagits i beaktande, såsom etnicitet, geografi eller annan identitet. Studien har fokuserat på två kommunala bolagsstyrelser i Umeå, Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB samt Infrastruktur i Umeå AB. Tre politiska partier som finns representerade i de två bolagsstyrelserna har undersökts och det är Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Motivering till val av bolagsstyrelser och politiska partier finns i metodavsnittet.
1.4 Disposition
I nästa avsnitt har en kortare bakgrund redogjorts om de två valda bolagsstyrelserna. Teori och tidigare forskning presenteras i avsnittet därpå som omfattar motivering av den valda teorin, studiens teoretiska ramverk, tidigare forskning om orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation samt operationalisering. Därefter kommer metodavsnittet som redovisar metodens avgränsning, val av metod kopplat till studiens syfte, relevant metodlitteratur, metodens för- och nackdelar, tillvägagångssätt samt trovärdighet och etiska aspekter. I det senare avsnittet redovisas studiens empiri och analys som innehåller partiernas nomineringsprocess och tänkbara orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation samt analys av de teoretiska begreppen kopplat till intervjupersonernas svar. Det avslutande kapitlet sammanfattar och diskuterar intervjusvaren utifrån studiens syfte och frågeställningar. Därefter finns käll- och litteraturförteckning samt bilagor i slutet av studien.
2. Bakgrund
I detta avsnitt presenteras en kort bakgrund om de två bolagsstyrelserna Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB (Dåva DAC) och Infrastruktur i Umeå AB (INAB) för att ge läsaren en förförståelse till valet av bolagsstyrelser. Fortsättningsvis kommer de två bolagsstyrelserna namnges efter sina förkortningar för att underlätta för läsaren i den löpande texten, med undantag för bilagorna där hela namnen skrivs ut.
2.1 Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB
En av bolagsstyrelserna som har undersökts är Dåva DAC i Umeå AB. Det är ett kommunalägt bolag i Umeå som syftar till att hantera avfall som inte går att återvinnas i kommunen (Dåva DAC 2019). Bolagsstyrelsens sammansättning som sitter för nuvarande mandatperiod (2018–
2022) består av sex män och en kvinna. Fyra partier finns representerade i bolagsstyrelsen:
Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet samt Vänsterpartiet (Bilaga 4, figur 1 och 2).
2.2 Infrastruktur i Umeå AB
Den andra kommunala bolagsstyrelsen som har undersökts är INAB. Bolaget arbetar med att uppnå effektiva och långsiktigt hållbara logistik- och transportlösningar i Umeå (INAB 2019).
Bolagsstyrelsen består av sex manliga ledamöter och tre kvinnliga ledamöter. Fem partier är representerade i bolagsstyrelsen: Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna (Bilaga 5, figur 1 och 2).
3. Teori och tidigare forskning
Teori och tidigare forskning som författaren anser vara av relevans för att besvara studiens syfte och frågeställningar presenteras i detta avsnitt. Jämställdhet, kvinnlig representation, tänkbara orsaksfaktorer till underrepresentationen och centrala teoretiska begrepp redogörs här. Det inkluderar begreppen könsstrukturer, horisontell könssegregering, ”glastaket”, homosocialitet samt heterosocialitet. Avslutningsvis presenteras ett avsnitt om hur de teoretiska begreppen ska operationaliserats i den empiriska undersökningen.
3.1 Feministisk teoribildning
Studien har använt sig av teoribildning som är hämtad från feministisk teori för att diskutera tänkbara orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser. Valet av teori utgår ifrån litteratur som har varit och är än idag betydelsefull för den feministiska kampen. Begreppet makt är centralt inom feministisk teori och en gemensam utgångspunkt vid tillämpningen är antagandet om att det finns historiskt upprätthållande maktstrukturer i samhället, där kvinnor är underordnade män (Kenny och Mackay 2018, 92). Läsaren bör ha i åtanke att studiens teoridel inte har tagit upp alla tänkbara orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser, utan främst de orsaksfaktorer som författaren anser vara av högst relevans för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
3.2 Jämställdhet
Sveriges regering definierar jämställdhet som jämlikhet mellan kvinnor och män och det innebär att vardera kön ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv.
Begreppet inkluderar frågor gällande makt, inflytande, ekonomi, hälsa, utbildning, arbete och fysisk integritet (Regeringskansliet 2019). Det finns olika sätt att arbeta med jämställdhet och det går att urskilja det kvantitativa- och det kvalitativa jämställdhetsarbetet. Det kvantitativa perspektivet innebär en strävan att uppnå en jämn fördelning av antalet kvinnor och män på arbetsplatser, utbildningar, maktpositioner och andra befattningsområden i samhället och i organisationer. En jämn könsfördelning existerar när andelen kvinnor och andelen män är 40/60 % i en organisation, enligt Jämställ (2017). Denna studie utgår dock ifrån att en jämn könsfördelning är 50/50 % av vardera kön eftersom det ger en bättre spegling av befolkningen (Statistiska centralbyrån 2019). Det kvalitativa perspektivet har istället fokus på strukturer genom att uppmärksamma hur attityder, normer, värderingar och ideal påverkar kvinnors och mäns möjligheter olika. Strukturer behöver inte förändras för att det finns en jämn
könsfördelning av kvinnor och män (Jämställ 2017). De båda perspektiven är relevanta att nämna i studien eftersom de uppmärksammar problemet med kvinnors underrepresentation.
3.3 Kvinnlig representation
Representation handlar om att tala eller agera på uppdrag av någon annan (Oxford Dictionaries 2019). I detta fall innebär det att personer har blivit valda att representera ett politiskt parti inom en bolagsstyrelse. I FN:s konvention om medborgare och politiska rättigheter ska alla medborgare ha samma rättigheter och möjligheter att bli valda till politiska församlingar oavsett kön (Regeringskansliet 2011, 41). FN:s medlemsstater har förbundit sig till ytterligare en konvention om avskaffandet av all diskriminering av kvinnor vilket innebär att staterna ska avskaffa alla möjliga hinder som motverkar detta (UN Women 2019). Problemet med en ojämn könsfördelning i bolagsstyrelserna är således avsaknaden av en god representation.
3.4 Orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation
Freidenvall och Hallonsten (2013, 481) diskuterar på vilket sätt underrepresentationen av kvinnor i bolagsstyrelser kan anses vara problematiskt eller inte och hur det tacklas av de svenska beslutsfattarna. Detta för att förstå oviljan att implementera könskvotering.
Könskvotering är en så kallad särbehandling som innebär att en andel av platserna i en verksamhet reserveras till personer baserat på deras kön (Nationella sekretariatet för genusforskning 2019). Beroende på hur problemet uppfattas av regeringen ges olika lösningar.
Om ett politiskt parti argumenterar för den individuella rättvisan finns det inget problem gällande underrepresentationen av kvinnor eftersom meriter är det enda kriteriet för att bli tillsatt i en styrelse. Om problemet är kvinnors avsaknad av kompetens och erfarenheter är det kvinnor som behöver stärkas, genom exempelvis mentorsprogram och training. Anses problemet istället omfatta diskriminering i organisatoriska strukturer behöver dessa hinder tas bort genom att exempelvis ändra attityder hos anställda alternativt införa könskvotering.
Könsstrukturer i organisationer går att upptäcka genom att undersöka antalet kvinnor och män i en organisation, samt se vilka nivåer och befattningar personerna har beroende av kön.
Handlar problemet istället om ojämna maktrelationer mellan kön behöver en omfördelning av makt göras från kvinnor till män där könskvotering kan vara ett angreppssätt (Freidenvall och Hallonsten 2013, 482).
I Sverige har problemformuleringen gällande kvinnors underrepresentation i bolagsstyrelser förändrats med tiden. Tidigare ansågs problemet vara diskriminering i organisatoriska strukturer där förändrade attityder, kvotering och främjande av kvinnors erfarenheter har varit lösningen. På senare tid har problemet istället förflyttats till kvinnors egenskaper och familjesituation där den manliga normen kopplat till ledarskap inte blir ifrågasatt utan istället förstärkt, menar Freidenvall och Hallonsten (2013, 483). I det empiriska avsnittet presenteras de politiska partiernas tänkbara orsaksfaktorer gällande kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser och flera av orsaksfaktorerna som redovisas här kommer att tas upp i det avsnittet.
Enligt Eckert är nomineringsprocessen det huvudsakliga problemet till kvinnors underrepresentation i bolagsstyrelser. Traditionellt sätt har styrelseledamöter rekryterat nya ledamöter genom sina egna nätverk och de har föreslagit personer som de känner och vet besitter kompetensen. Väldigt sällan är kvinnor med i dessa nätverk. Den stora utmaningen är således att få beslutsfattarna att nominera kandidater de inte känner eller har hört talas om för att förbättra mångfald och kvinnlig representation i styrelserna (Gareth 2013, 39).
3.4.1 Könsstrukturer
Könsstrukturer är ett begrepp som har uppkommit för att visa på skillnader mellan kvinnor och män i organisationer. En könsstruktur kan beskrivas utifrån tre begreppsförklaringar:
fördelningen av antalet kvinnor och män i en organisation, segregering mellan kön baserat på sysslor, yrken och positioner samt en hierarkisk fördelning mellan kön baserat på möjligheten till inflytande och makt. Könsstrukturer kan synliggöras med hjälp av statistik och beskrivningar. Ett vanligt exempel på en förekommande könsstruktur är att kvinnor är en minoritetsgrupp eller underordnade i en organisation. Könsstrukturer medför konsekvenser i en organisation såsom indirekt diskriminering mot kvinnor, konstruktionen av kön och karriärsglapp mellan kvinnor och män (Wahl 1992, 248–249). Könsstrukturer är en långsamt föränderlig process på grund av att den politiska arenan alltid har tillhört männen, skriver Wide (2006, 43). Detta innebär att normer kommer att brytas ner när kvinnor väl tillträder den politiska sfären, menar hon.
3.4.2 Horisontell könssegregering
Könssegregering handlar om att det finns yrken, sektorer och branscher som anses vara ”typiskt kvinnliga” eller ”typiskt manliga”. Denna uppdelning upprätthåller könssegregeringen mellan
kvinnor och män på arbetsmarknaden. Vertikal könssegregering och horisontell könssegregering är två utgångspunkter som används när könssegregering beskrivs på arbetsmarknaden. Den förstnämnda är när en organisation är hierarkiskt uppbyggd med män på de högre positionerna och kvinnor på de lägre positionerna. Horisontell könssegregering beskriver hur kvinnor och män finns inom skilda kunskaps- och yrkesområden (Riksdagen 2003). Den horisontella könssegregeringen kommer främst att analyseras som teoretiskt begrepp eftersom studien inte avser att undersöka hierarkier inom styrelserna. Istället avser den att hitta orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation i bolagsstyrelser och skilda kunskaps- och yrkesområden skulle kunna vara en tänkbar orsak till problemet.
3.4.3 Glastaket, homosocialitet och heterosocialitet
En annan förklaring gällande kvinnors underrepresentation är det så kallade ”glastaket”.
Begreppet definierades första gången av Morrison, White och Van Velsor 1987 för att förklara varför kvinnor begränsas från att avancera till ledande positioner. Glastaket är inte bara en barriär för individen baserat på personens förmåga att hantera ett avancerat arbete utan även ett tak för kvinnor i grupp som begränsas att avancera just för att de är kvinnor (Morrison, White och Van Velsor 1987, 124). Glastaket uppstår vanligtvis av att kvinnor är en minoritet på arbetsplatsen och det brukar talas om begreppet homosocialitet. Homosocialitet innebär att personer med samma kön kommer att föredra varandra före personer med motsatta kön i olika sammanhang. Begreppet utvecklades för att förklara hur män identifierar sig med, föredrar och väljer andra män. Holgersson undersöker homosocialitet och menar att personer i styrelser rekryterar personer som liknar dem själva och att problemet med homosocialitet och könsdiskriminering går hand i hand med varandra (2013, 463). Kanter (1977) och Lipman- Blumen (1976) var två tidiga företrädare av att studera sambandet mellan mäns relationer och mansdominans på ledande positioner inom organisationer. Lipman-Blumen menar att män är homosociala och att det finns maktstrukturer i samhället som upprätthåller männens ekonomiska, politiska och sociala kontroll både i organisationer och i samhället. Detta leder till att män identifierar sig och orienterar sig mot andra män. Teorin menar att så länge män beslutar vilka personer som ska tillsättas i en organisation, utifrån förhållningssättet att män föredrar män, tenderar kvinnor att fortsätta uteslutas från ledande positioner (Kanter 1977 och Lipman-Blumen 1976, refererad i Holgersson 2004, 45). Detta går att knyta an till Eckerts teori om att kvinnor utesluts i nomineringsprocessen på grund av att personer tillsätts genom sociala nätverk som kvinnor traditionellt sätt inte har varit en del av (se tidigare avsnitt 3.4, 11).
Homosocialitet vid rekrytering görs genom att omdefiniera kompetens och skapa hierarkier.
Kompetens som efterfrågas hos kandidaten grundar sig i en manlig norm vilket innebär att kvinnor missgynnas i rekryteringsprocessen. Kvinnor anses istället vara heterosociala och det betyder att de också orienterar sig mot män. Detta beteende förklaras med att kvinnor har mindre resurser och makt (Holgersson 2013, 463).
3.5 Summering av tänkbara förklaringar
I detta kapitel har flera tänkbara orsaker till kvinnors underrepresentation i bolagsstyrelser presenterats. Studiens teori- och forskningsdel fokuserar på ett antal antaganden om varför det kvarstår en underrepresentation av kvinnor i styrelser och kapitlet inleds med att diskutera motivering av teoribildning samt begreppen jämställdhet och kvinnlig representation. Därefter presenteras ett flertal teoretiska begrepp såsom könsstrukturer, horisontell könssegregering,
”glastaket”, homosocialitet och heterosocialitet som tänkbara orsaksfaktorer till underrepresentationen. Freidenvall och Hallonsten menar att problemet med en underrepresentation av kvinnor kan uppfattas olika av de politiska partierna och således ges det olika lösningar på problemet. Det behöver inte vara ett problem om partiet utgår ifrån den individuella rättvisan där meriter är det enda kriteriet för att bli tillsatt i en styrelse. Däremot kan det anses vara diskriminering i organisatoriska strukturer och i så fall kan problemet upptäckas genom att undersöka kvinnors och mäns nivåer och befattningar inom organisationen. En annan formulering på problemet är ojämna maktrelationer mellan kön och då behövs en omfördelning av makt att göras. Könsstrukturer och horisontell könssegregering är två andra begrepp som det redogörs för. Det första begreppet handlar om hur kvinnor missgynnas i organisationer på grund av sitt kön. Det sistnämnda begreppet innebär att yrken, sektorer och branscher delas upp i ”typiskt kvinnliga”- och ”typiskt manliga”-kategorier.
Glastaket, homosocialitet och heterosocialitet diskuteras även som tre orsaksförklaringar till kvinnors underrepresentation i bolagsstyrelser. Glastaket är den osynliga barriären i verksamheter som gör att kvinnor inte kan avancera just för att de är kvinnor. Homosocialitet är en teori som har uppkommit för att förklara varför det är vanligt att män rekryterar män i organisationer och begreppet handlar om att personer identifierar sig med, föredrar och väljer personer som påminner om de själva vid rekrytering. Heterosocialitet innebär att kvinnor också orienterar sig mot män vid rekrytering och detta anses bero på att kvinnor har mindre makt och resurser.
3.6 Operationalisering
Med hjälp av ovannämnda teori och forskning kommer studiens empiri koppla an till relevant teorianknytning och teoribegrepp som har diskuterats ovan. Intervjufrågorna som ställs handlar om nomineringsprocessen och de politiska partiernas åsikter om kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser, med fokus på två valda kommunala bolagsstyrelser, Dåva DAC och INAB. Tänkbara orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation som har presenterats i detta kapitel hoppas således kunna hittas i intervjupersonernas svar. Teoretiska begrepp om könsstrukturer, horisontell könssegregering, glastaket, homosocialitet och heterosocialitet kommer att sökas efter i personernas svar.
Tänkbara hinder med operationaliseringen är om intervjupersonerna inte nämner orsaksförklaringar som har presenterats i teoridelen eller om de tar upp nya orsaksfaktorer som inte har diskuterats i teoridelen. Det behöver dock inte vara ett hinder utan kan istället fylla en ny funktion. Ett annat hinder är om intervjupersonen förklarar en orsaksfaktor som är applicerbar på ett teoretiskt begrepp i teoriavsnittet men som feltolkas av författaren men med noggrannhet i databearbetningen hoppas detta undvikas.
4. Metod
Metodavsnittet syftar till att utförligt beskriva studiens tillvägagångsätt. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har gjorts. Avsnittet innehåller motivering av metodens avgränsning, val av metod med koppling till studiens syfte, för- och nackdelar med den valda metoden, datainsamling och databearbetning, urvalsgrupp, alternativa tillvägagångssätt samt trovärdighet och etiska aspekter.
4.1 Metodens avgränsning
Ledamöterna med politiska uppdrag i de sex helägda kommunala bolagsstyrelserna i Umeå är framförallt relevanta att undersöka eftersom de väljs av folkvalda representanter. Den sjätte helägda kommunala bolagsstyrelsen, Kompetensspridning i Umeå AB, har ledamöter som sitter på intresseområden och inte politiska uppdrag och den styrelsen är således inte relevant.
Studien skulle bli för omfattande och tidskrävande om alla sex kommunala bolagsstyrelser undersöktes och jämfördes och därför valdes två mansdominerade bolagsstyrelser som avvek mer än resterande styrelser. Dåva DAC samt INAB blev särskilt intressanta att undersöka för att se vilka tänkbara orsaksfaktorer som ligger bakom deras underrepresentation av kvinnor.
Politiska partier valdes ut efter de två bolagsstyrelsernas sammansättning. De båda styrelserna har fyra gemensamma partier representerade: Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. När partier skulle väljas blev Moderaterna och Socialdemokraterna självklara fall eftersom de båda partierna har mer än ett mandat i båda styrelserna och således har de ett större inflytande över bolagsstyrelsernas sammansättning. Ett tredje parti valdes också för att uppnå en bättre mättnad. Centerpartiet och Vänsterpartiet har varsitt mandat i båda styrelserna och en avvägning gjordes där Centerpartiet blev det tredje valda partiet att undersöka. Detta val på grund av att Centerpartiet har två manliga kandidater i styrelserna i jämförelse med Vänsterpartiet som har både en kvinnlig ledamot och en manlig ledamot (se bilaga 4, figur 2 och bilaga 5, figur 2). Centerpartiet blir således mer intressant att undersöka kopplat till studiens syfte eftersom partiet har valt att gå vidare med två män i nomineringsprocessen.
4.2 Val av metod
Denna studie lämpade sig bäst att använda sig av en kvalitativ metod. En utmärkande skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ metod är att den förstnämnda behandlar ord och inte siffror, exempelvis datamaterial från anteckningar, dokument och intervjuer (Lindgren 2014, 30).
Detta påstående kan dock anses vara en förenkling av verkligheten på grund av att de flesta studier varken är renodlade kvantitativa metoder eller kvalitativa metoder utan istället en kombination av båda (Hjerm och Lindgren 2014, 23). Både den kvalitativa metoden och den kvantitativa metoden behövs för att analysera samhällsprocesser och metoderna lämpar sig olika bra beroende på vad studien undersöker (Ahrne och Svensson 2016, 9). Fördelar med kvalitativa metoder såsom intervjuer är att de kan bidra till en djupare förståelse för miljön eller personerna som studeras. Forskningsprocessen har också en större flexibilitet i kvalitativa metoder eftersom avståndet mellan exempelvis en intervju och analysen av det empiriska materialet är mindre och forskningsdesignen kan enklare förändras under arbetets gång.
Nackdelar med metoden är trovärdigheten och generaliserbarheten (Ahrne och Svensson 2016, 15). Det är svårt att göra sannolikhetskalkyler som generaliserar forskningsresultatet i den kvalitativa metoden och generaliserbarhet bör således användas försiktigt (Ahrne och Svensson 2016, 27). Den ställer andra krav än den kvantitativa studien som kan använda sig av statistik på ett annat sätt (Ahrne och Svensson 2016, 15).
Vid kvalitativ metod har forskningsprocessen ofta en induktiv utgångspunkt som innebär att en teori skapas utifrån empiriska erfarenheter till skillnad från en kvantitativ metod som ofta är deduktiv, det vill säga hypotesprövande. (Hjerm och Lindgren 2014, 21–25). Denna studie har istället en blandning av de båda eftersom författaren har inspirerats och utgått ifrån teorier innan den empiriska undersökningen har genomförts (deduktion) samtidigt som författaren tar hänsyn till ny teori som kan uppkomma i intervjuerna (induktion). Utgångspunkten för studien är det vetenskapliga förhållningssättet hermeneutik som betyder tolkningslära och med hjälp av intervjuerna har egna tolkningar använts för att förstå det studerade problemet (Davidson och Patel 2011, 28). Detta har gjorts genom att författaren tolkat intervjupersonernas åsikter gällande kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser.
4.3 Datainsamling och databearbetning
Det insamlade materialet bestod av intervjuer som skedde genom personliga möten men också över telefon. Intervjuer är en utmanade flerstegsprocess som kräver en god planering, genomförande, transkribering och därefter en god tolkningsanalys. Det är viktigt att förstå att intervjun påverkas av den sociala och språkliga kontexten (Eriksson-Zetterquist och Ahrne 2016, 35). En fördel med att använda sig av intervjuer är en ökad förståelse för intervjupersonens subjektiva upplevelse. En nackdel med intervjuer är svårigheten att
generalisera resultaten eftersom intervjuer är tidskrävande och antalet intervjupersoner därför är begränsat. Ytterligare en teoriprövning kan således gynna utfallet, exempelvis genom att använda sig av enkätundersökningar (Nilsson 2014, 150).
Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade med förbestämda frågor för att förbättra struktur, flexibilitet och ge en högre validitet. Validiteten ökar eftersom intervjuaren skapar strukturen i förväg (Nilsson 2014, 150). En förbestämd struktur kan även leda till en låst interaktion och en minskad förståelse för komplexitet men om intervjuaren vet vad den vill studera samt har förberett sina frågor väl behöver det inte vara en nackdel (Nilsson 2014, 151).
En intervjuguide med förberedda frågor gjordes inför intervjuerna (se bilaga 1 och 2) som innebär att intervjupersonerna får samma frågor att utgå ifrån men ett större utrymme till att besvara frågorna efter egen tolkning samtidigt som intervjuaren har möjlighet att utforma intervjuns struktur. Intervjufrågorna bestod av öppna frågor för att få mer objektiva svar av intervjupersonen och personen kan således gardera sig mot förförståelse och antaganden (Esaiasson et al. 2007, 262). Intervjufrågorna delades inte ut till intervjupersonerna i förtid eftersom det kan leda till förberedelser och anpassade svar samt minska trovärdigheten (Esaiasson et al. 2007, 285). Istället gavs personerna en kort sammanfattning om studiens syfte och intervjuns upplägg i förtid vid mailkontakt.
Personerna söktes upp via e-post och alla sex personer fick information om studiens syfte och tackade därefter ja till att delta i studien. Efter det bestämdes en tid på en lämplig plats för att genomföra intervjun. Två av intervjuerna skedde via telefon, den ena intervjun på grund av att personen var bosatt i en annan kommun och den andra intervjun på grund av en begränsad tid.
Resterande fyra intervjuer genomfördes över personliga möten på Umeå kommun, i stadshuset och på stadsbiblioteket i Umeå. Intervjuerna varade i ungefär trettio minuter. De spelades in med hjälp av telefonapplikationen ”Voice Memos”. Därefter transkriberades intervjuerna i ett Microsoft Word-dokument vilket betyder att det som sades skrevs ut i ord. Transkribering av data är tidskrävande och det krävs noggrannhet menar Lindgren (2014, 31) men det är ett praktiskt sätt för att identifiera teman i intervjuerna (Lindgren 2014, 40). För att kunna analysera den insamlade data har transkriberingen kodats och tematiserats. Kodning av data innebär att nyckelpassager och centrala begrepp har identifierats och därefter tillskrivits nyckelord, det vill säga koder. Detta har gjorts för att reducera mängden av data. Efter detta har en tematisering gjorts som handlar om att sortera och kategorisera nyckelorden för att på
så vis hitta kopplingar och mönster i svaren som kan ge en ökad förståelse av det som har studerats (Lindgren 2014, 37–40).
4.4 Urval
En djupgående analys med fokus på att försöka förstå fenomenet som undersöks ligger till grund för studiens syfte och därför undersöktes ett mindre urval. Ett mindre urval gör det svårare att generalisera resultatet men eftersom generalisering inte är studiens syfte har det ingen större betydelse (Nilsson 2014, 150). Tvåstegsurval är ett av de huvudsakliga tillvägagångssätten när intervjupersoner väljs ut. Det innebär att första steget är att välja ut vilka organisationer som ska undersökas och i denna studie blev det de två kommunala bolagsstyrelserna Dåva DAC och INAB. Nästa steg är att välja ut vilka individer i organisationerna som ska intervjuas, det vill säga undersökningsenheterna (Eriksson- Zetterquist och Ahrne 2015, 40). Totalt har sex intervjupersoner valts ut från tre politiska partier som finns representerade i bolagsstyrelserna. Det är svårt att veta hur många intervjupersoner som behövs i en studie för att uppnå en mättnad och läsaren bör ha en förståelse för att sex intervjuer kan ge en god inblick i fenomenet men att andra tillvägagångssätt skulle kunna ge en bättre bild av en större population. Både informantintervjuer och respondentintervjuer genomfördes för att få en bättre förståelse för nomineringsprocessen. Den förstnämnda intervjuvarianten innebär att personen har en viktig inblick samt sitter med informationsrik kunskap om partiets arbete vilket ordföranden för kvinnoorganisationerna gör. Respondentintervjuer används när personer är delaktiga i processen och därför valdes valberedningsordföranden för de tre partierna (Ekengren och Hinnfors 2012, 83–84). Fortsättningsvis urskiljs intervjupersonerna med ”respondent” och
”informant” där den förstnämnda är valberedningsordföranden och den sistnämnda är kvinnoorganisationernas ordförande.
Två personer från varje parti intervjuades och det var partiernas valberedningsordförande i Umeå samt partiernas ordförande för den lokala kvinnoorganisationen. I Centerpartiet var det valberedningsordförande vid senaste nomineringsprocessen, Olle Edblom, och ordförande för Centerkvinnor i Umeå, Anna-Karin Sjölander. Från Socialdemokraterna intervjuades valberedningsordförande Carin Nilsson och ordförande för S-kvinnor i Umeå, Novalie Lilja.
Moderaternas intervjupersoner bestod av valberedningsordförande Gunilla Berglund samt Anna-Karin Nilsson, ordförande för Moderatkvinnor i Västerbotten. Anledningen till att Anna-
Karin valdes istället för personen som är ordförande för Moderatkvinnor i Umeå berodde på att kontaktinformationen till Umeås ordförande var svåråtkomlig. Anna-Karin, som är ordförande för Moderatkvinnor i Västerbotten, berättade dock att Umeås ordförande skulle ge liknande svar i intervjun och således ansågs Anna-Karins intervju vara likaberättigad.
4.5 Alternativa tillvägagångssätt
För att besvara syfte och frågeställningar hade andra kvalitativa metoder också gått att använda sig av. Utöver intervjuer hade studien kunnat använda sig av deltagande observation eller öppna enkätfrågor. Den förstnämnda metoden är lämplig för att studera beslutsprocesser. Detta görs genom att delta i ett händelseförlopp, exempelvis genom att studera partiernas nomineringsprocess från början till slut. En fördel med deltagande observation är en ökad förståelse för händelsen och en nackdel är utmaningen att hålla sig objektiv eftersom en involvering i processen skapar egna subjektiva upplevelser av observationen. Metoden är också tidskrävande och passar bättre i långsiktiga projekt. För att fylla en kunskapslucka i forskningen kan det vara klokt att använda sig av ytterligare en metod, såsom protokoll eller intervjuer på grund av att en deltagande observation riskerar att inte bidra med något nytt om resultatet inte generar ett vetenskapligt värde (Ejvegård 2009, 76–77). Enkäter är ett annat exempel på en metod. Metoden är billig, enkel och mindre tidskrävande vid materialinsamling i jämförelse med intervjuer och deltagande observationer. Metoden är dock mer användbar för att nå ut till en större population medan intervjuer passar sig bättre till ett fåtal personer som har den önskade kunskapen inom studiens område (Ejvegård 2009, 55–56).
4.6 Trovärdighet
När studiens precision och tillförlitlighet ska undersökas används begreppen validitet och reliabilitet. Validitet innebär att studien mäter det den avser att mäta, det vill säga precisionen (Ejvegård 2009, 80). Reliabilitet är metodens tillförlitlighet och användbarhet för mätinstrumentet, exempelvis att samma studie skulle kunna göras flera gånger om och ändå uppnå liknande resultat. Detta för att undvika slumpmässiga fel i undersökningen (Ejvegård 2009, 77). För att uppnå trovärdighet i studien bör tre aspekter tas i beaktande: transparens, triangulering och återkoppling. Transparens innebär att studien bör ha en tydlig redogörelse av forskningsprocessen som leder till diskussion och kritik. Texter som inte kan diskuteras eller kritiseras saknar ofta en tydlig redogörelse av sin forskningsprocess. Triangulering betyder att studien bör utgå ifrån flera olika metoder, typer av data, teorier eller forskare för att studera
forskningsproblemet (Ahrne och Svensson 2016, 25). Återkoppling är den tredje aspekten som innebär att resultatet av studien återkopplas till undersökningsenheterna, det vill säga intervjupersonerna. Generaliserbarhet är ytterligare ett begrepp som påverkar studiens trovärdighet. Som nämndes tidigare är en svaghet i den kvalitativa forskningen svårigheten att generalisera resultatet på grund av svårigheten att överföra forskningsresultaten på andra personer eller sociala miljöer (Ahrne och Svensson 2016, 26). Däremot är generalisering fortfarande relevant för kvalitativa studier och det går exempelvis att jämföra resultat med andra studier eller undersöka likheter och olikheter på personer och miljöer (Ahrne och Svensson 2016, 27).
4.7 Etiska aspekter
Forskningsetiska principer som bör tas i beaktande i studien är informations- och samtyckesprincipen, konfidentialitetsprincipen och nyttjandekravet. Informations- och samtyckesprincipen innebär att intervjupersonerna har fått information om studiens syfte och därefter avgjort själva om de vill medverka i studien eller inte (Ahrne och Svensson 2016, 29).
De sex intervjupersonerna har tagit del av studiens syfte och gett sitt samtycke till medverkan.
Den andra principen gällande konfidentialitet betyder att enskilda personer som har medverkat i studien är icke-identifierbara för utomstående. Den sistnämnda principen om nyttjandekravet innebär att insamlade personuppgifter endast får användas för studiens syfte och inte för åtgärder som direkt kan påverka dem (Ahrne och Svensson 2016, 29). Eftersom intervjupersonerna är representanter från politiska partier i Umeå har de blivit tillfrågade om deras namn och partitillhörighet får vara synliga i studien eller om de vill vara anonyma och alla sex personer har godkänt att namn och partitillhörighet får finnas med i studien. Personerna har även tagit del av det material som har berört dem och en del justeringar har gjorts efter deras önskemål.
5. Empiri och analys
I detta avsnitt har det insamlade materialet analyserats och bearbetats. Den empiriska redovisningen har som mål att besvara studiens syfte och frågeställningar samt operationalisera de teoretiska begreppen. Syftet med studien var att undersöka orsaker till kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser genom att analysera partiernas nomineringsprocess samt deras åsikter gällande kvinnorepresentation i kommunala bolagsstyrelser.
Studien syftar till att besvara följande frågeställningar:
- Hur har nomineringsprocessen gått till i de politiska partierna?
- Vilka orsaker ligger till grund för kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser enligt de tre partierna?
- Vilka likheter och skillnader finns det gällande partiernas syn på kvinnorepresentation?
Det empiriska avsnittet är indelat i två teman: partiernas nomineringsprocess med summering och analys samt partiernas svar gällande orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation med summering och analys.
5.1 Nomineringsprocessen för de tre politiska partierna
Här redovisas partiernas nomineringsprocess som har beskrivits muntligt av intervjupersonerna med undantag för information om Moderaternas nomineringsprocess som främst beskrevs genom e-post. Första gången som en intervjuperson nämns i avsnittet finns det information om personens fullständiga namn, partitillhörighet och roll men därefter hänvisas personerna endast till sitt förnamn och förkortning av deras partitillhörighet.
5.1.1 Socialdemokraternas nomineringsprocess
Carin Nilsson, valberedningsordförande för Socialdemokraterna i Umeå berättar att kvinnorepresentation ska genomsyra hela Socialdemokraternas nomineringsprocess. Innan valet arbetar den interna valberedningen med att fördela namnen på vallistorna efter varannan- damernas-principen. Det innebär att vartannat namn på vallistan är en kvinna och vartannat namn är en man. Efter kommunalvalet tilldelas de politiska partierna sina mandat i styrelser och nämnder beroende på valresultatet. Valberedningen har som uppgift att välja ut tänkbara kandidater utifrån partiets vallistor. De får ett underlag av kommunen om vilka som har suttit
i olika styrelser och nämnder tidigare. Socialdemokraterna i Umeå har ett flertal socialdemokratiska föreningar, så kallade S-föreningar, och det är dessa föreningar som främst nominerar till partiets interna valberedning men nomineringar förekommer också utanför S- föreningarnas nomineringar av övriga medlemmar. När S-föreningarna nominerar ska de ta hänsyn till faktorer såsom geografisk spridning, kön, ålder, facklig representation och etnisk bakgrund, förklarar Novalie Lilja, ordförande för S-kvinnor i Umeå. S-kvinnor är med och påverkar nomineringsprocessen genom att lista tänkbara kandidater och i första hand försöker de hitta kvinnor till de olika positionerna. Det förekommer även att vi nominerar en man på en ordförandepost för att vi inte kommer på en kvinna, säger Novalie. Därefter går valberedningen igenom styrelse för styrelse för att se vilka som har nominerats. Partiets valberedning måste också förhålla sig till vissa faktorer och de följer bland annat partikongressens mål om ålder som innebär att 25 % av kandidaterna på vallistorna ska vara under 35 år samt att alla kandidater ska ha en facklig bakgrund inför nomineringen. ”Både ordförandeposter och ledamöter i styrelser och nämnder ska ha en jämn könsfördelning för Socialdemokraterna i Umeå” säger Carin. Ingen person ska heller sitta på flera uppdrag och partiet arbetar därför med att sprida uppdragen. Valberedningens förslag skickas därefter vidare till kommunfullmäktiges valberedning.
5.1.2 Moderaternas nomineringsprocess
Moderaternas valberedning väljs av den nyvalda moderata fullmäktigegruppen efter ett val.
Förhandlingar sker mellan de olika partierna och när mandaten är fördelade får Moderaternas medlemmar, lokalföreningar samt partiets sidoorganisationer (Moderaternas ungdomsförbund och Moderatkvinnorna) brev hemskickade med en lista på samtliga uppdrag inom styrelser, nämnder och bolagsstyrelser. Därefter kan samtliga medlemmar anmäla sitt intresse alternativt nominera andra personer till de olika uppdragen, skriver Gunilla Berglund, valberedningsordförande för Moderaterna i Umeå. Nomineringsprocessen inom partiet är ett öppet system inom partiet men en stängd process för utomstående och det är inte offentliga handlingar, säger Anna-Karin Nilsson som är ordförande för Moderatkvinnor i Västerbotten.
När nomineringarna har kommit in går valberedningen igenom kandidaternas lämplighet, CV, tidigare uppdrag och referenser vid nya medlemmar. De försöker att ha varannan-damernas på vallistorna. I bolagsstyrelserna är det extra intressant med personer som har tidigare erfarenhet av att sitta i bolagsstyrelser och oftast känner valberedningen personen sedan tidigare, skriver Gunilla. När förslaget är färdigt skickas det vidare till kretsstyrelsen för Moderaterna i Umeå
som också får yttra sig. Slutligen skickas förslaget till moderata kommunfullmäktigegruppen för diskussion och beslut.
5.1.3 Centerpartiets nomineringsprocess
Centerpartiets valberedning kallas ”nomineringskommitté” och har som uppgift att lägga fram förslag gällande kandidater till kommunfullmäktigevalet samt förslag till partiets stämma.
Detta utifrån valresultatet och förhandlingarna mellan de politiska partierna om vilka som ska få de olika uppdragen. I nomineringskommittén sitter sju ledamöter med representanter från Centerpartiet, Centerpartiets ungdomsförbund, Centerkvinnorna och Centerstudenterna. Innan nomineringskommittén börjar sitt arbete skickar vi ut enkäter till alla som har varit med tidigare eller som finns med på listan för att besvara frågor om exempelvis vad personerna tyckte om sitt engagemang, vad de har gjort i valrörelsen och vilka intresseområden de har, säger Olle Edblom, valberedningsordförande för Centerpartiet i Umeå. Därefter har samtliga medlemmar från partiet möjlighet att nominera kandidater, förklarar Anna-Karin Sjölander, ordförande för Centerkvinnor i Umeå. Olle berättar att när nomineringarna har kommit in går kommittén igenom förslagen på kandidater och försöker sedan fördela mandaten så rättvist som möjligt utifrån bland annat kön, yrke och engagemang. Varannan-damernas-principen tillämpas även i Centerpartiet och partiet försöker att toppa vallistorna med varannan kvinna och varannan man. Egenskaper som partiet värderar extra mycket hos sina kandidater är just engagemanget och intresset samt att personen arbetar bra i grupp. Centerpartiets ledamöter i Umeås styrelser och nämnder träffas en gång i månaden för att diskutera olika ärenden och det är otroligt viktigt att gruppdynamiken fungerar bra. Nomineringskommittén tittar på vad en bolagsstyrelse har för uppdrag och om det finns kopplingar på uppdragen mellan bolagsstyrelsen och uppdragen inom kommunfullmäktige eller en viss nämnd. Olle ger ett exempel på bolagsstyrelsen INAB där de har en representant som tidigare har arbetat med utvecklingsfrågor och liknande frågor som INAB arbetar med inom byggnadsnämnden. Kandidaten valdes till bolagsstyrelsen på grund av sitt tidigare engagemang i byggnadsnämnden. Slutligen skickas förslaget från partiets nomineringskommitté till kommunfullmäktige för diskussion och beslut.
5.2 Summering och analys av partiernas nomineringsprocess
Nomineringsprocessen till kommunala bolagsstyrelser inleds hos de politiska partierna som nominerar sina kandidater till den interna valberedningen inom partiet. Alla medlemmar i ett parti kan nominera sig själva eller andra. Socialdemokraternas S-föreningar tar bland annat hänsyn till faktorer som geografisk spridning, kön, ålder, facklig representation och etnicitet när de nominerar till valberedningen. Efter kommunalvalet blir partierna tilldelade ett visst antal mandat i bolagsstyrelserna beroende på valresultatet. De tre partierna tillämpar varannan- damernas-principen som innebär att vartannat namn på vallistan ska vara en kvinna och vartannat namn ska vara en man. När förslag på kandidater har getts till partiets valberedning har valberedningen riktlinjer och kriterier de utgår ifrån när de undersöker och röstar igenom förslagen. Socialdemokraternas valberedning följer S-föreningarnas önskemål som nämndes ovan och partikongressens mål om att 25 % av kandidaterna ska vara under 35 år och samtliga ska ha en facklig bakgrund. Moderaternas valberedning tittar främst på kandidaternas lämplighet, CV, tidigare uppdrag och referenser om det är nya medlemmar. Erfarenhet är något som prioriteras högt när kandidater väljs in i bolagsstyrelserna och det är vanligt att valberedningen känner personerna som har nominerats. I och med att valberedningen oftast känner personerna kan nomineringsprocessen bli orättvis om vi utgår ifrån Eckerts teori om att kvinnor traditionellt sätt inte har funnits med i dessa nätverk (se teoridel). Engagemang och intresse är två viktiga faktorer som Centerpartiet utgår ifrån när de väljer sina kandidater till bolagsstyrelserna och om personen har erfarenhet och kompetens inom styrelsens område kommer den personen att prioriteras före andra kandidater. När kandidaterna har godkänts av partiets valberedning skickas förslagen vidare till kommunfullmäktiges valberedning som diskuterar och godkänner förslagen. Det främsta arbetet har dock gjorts inom partierna och klubbas sedan igenom av kommunfullmäktige.
Nomineringsprocessen för de tre partierna upplevs likartad och den största skillnaden verkar vara den interna valberedningens kriterier på kandidaterna. Socialdemokraternas valberedning uppfattas prioritera kriterier som har mer fokus på att uppnå en god representation vid val av kandidater. Moderaternas valberedning prioriterar främst tidigare erfarenhet och kompetens och Centerpartiets valberedning ger preferens åt engagemang och intresse. Valberedningarnas förhållningssätt till valet av kandidater anser jag påverkas av antalet mandat i styrelserna.
Socialdemokraterna har exempelvis 19 av 50 mandat i de kommunala bolagsstyrelserna under nuvarande mandatperiod i jämförelse med Moderaterna och Centerpartiet som endast har 11
mandat respektive fem mandat (se bilaga 3, figur 3). Socialdemokraterna har två till fyra mandat i varje kommunal bolagsstyrelse medans Moderaterna har två mandat i samtliga bolagsstyrelser (förutom AB Bostaden där de endast har ett mandat). Centerpartiet har ett mandat i varje bolagsstyrelse förutom Umeå Parkerings AB där de inte sitter överhuvudtaget.
Socialdemokraterna har således större möjlighet och inflytande att påverka könsfördelningen i bolagsstyrelserna i jämförelse med Moderaterna och Centerpartiet.
5.3 Orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation
Könsfördelningen mellan kvinnor och män i kommunala bolagsstyrelser har förbättrats med tiden och de tre partierna menar att varannan-damernas-principen är en bidragande faktor till det. Men det finns fortfarande en majoritet av män i Umeås kommunala bolagsstyrelser och framförallt i de två bolagsstyrelserna som studien fokuserar på (se bilaga 3, figur 2). Vad beror det på? Nedan redovisas intervjupersonernas åsikter och orsaksförklaringar gällande det kvarstående problemet.
5.3.1 Socialdemokraterna
Carin (S) säger att kvinnorepresentation genomsyrar hela nomineringsprocessen. Hon anser att det finns problem med en underrepresentation av kvinnor i styrelserna bland de politiska partierna men att Socialdemokraterna alltid arbetar för att uppnå en jämn könsfördelning. Av de 19 mandaten Socialdemokraterna har är 10 av ledamöterna män och nio av ledamöterna kvinnor. Oavsett om ett parti har hälften kvinnor och hälften män i de sex kommunala bolagsstyrelserna finns det ingen samordning partierna emellan, vilket kan leda till att flera av partierna väljer varsin manlig kandidat till samma styrelse, säger Carin. I en av de valda bolagsstyrelserna, INAB, fick Socialdemokraterna fyra mandat och därför kunde partiet fördela mandaten jämnt och ha två kvinnor och två män. Däremot hade de ett ojämnt antal mandat i den andra bolagsstyrelsen, Dåva DAC, och det blev en kvinna och två män. Flera av partierna har endast ett mandat i en bolagsstyrelse vilket leder till att en kvinna eller en man blir vald och det kan i sin tur leda till en ojämn könsfördelning i den totala sammansättningen, säger Carin.
Novalie (S) tror att en av orsakerna till kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser beror på att vi lever med gamla maktstrukturer i ett fortsatt patriarkalt samhälle.
Patriarkat är idén om att vi har ett samhällssystem där män har den främsta makten och
dominerar på ledande positioner inom exempelvis politiken och ekonomin (Svenska Akademiens Ordbok 1952). ”Strukturer upprätthålls där män har tillgång till makt och de ges tid, stöttning, självförtroende och de lyfts som kandidater till bolagsstyrelser baserat på samhällsnormer” säger hon. S-kvinnor arbetar med att uppnå en jämn könsfördelning genom att titta på valberedningens förslag och göra en jämställdhetsanalys för att se till att kvinnor har fått hälften av positionerna de ska ha. Svårigheten med att vissa bolagsstyrelser är mer mansdominerade än andra beror även på att det inte finns någon samordning mellan de politiska partierna förklarar Novalie, som Carin också nämnde. Partierna kan inte se vilka kandidater som har valts av de andra partierna och detta kan i sin tur leda till att kvinnor nomineras till en viss typ av styrelser medan män nomineras till andra typer av styrelser som är mer
”manstypiska”, trots att den totala könsfördelningen i de kommunala bolagsstyrelserna är jämn, säger Novalie.
5.3.2 Moderaterna
Gunilla (M) säger att kvinnorepresentation är viktigt och att partiet strävar efter att ha varannan-damernas men att kvalifikation framförallt ska avgöra om personen är lämplig att sitta i en bolagsstyrelse eller inte. Av Moderaternas 11 mandat i Umeås kommunala bolagsstyrelser är endast tre av dem kvinnor. I de två bolagsstyrelserna Dåva DAC och INAB har Moderaterna två mandat i vardera och de fyra ledamöterna är män. Orsaken till detta beror dels på att de två styrelserna arbetar med speciella områden och att det är gamla områden, menar Gunilla. Exempelvis är infrastruktur ett speciellt område som alltid har varit mansdominerat och som kommer ta sina år att förändra. Det är också vanligt att det blir personer som tidigare har suttit i styrelserna som blir omvalda, exempelvis valdes en av ledamöterna i INAB och en av ledamöterna i Dåva DAC in igen efter att ha suttit förra mandatperioden också. ”Om kvinnor var intresserade att söka de här posterna hade representationen ökat, men det är få kvinnor som är intresserade och det går inte att tvinga dem att söka” säger hon.
Det finns ett intresse hos Moderaterna att ha en bra representation av kvinnor och på de flesta vallistor till kommuner, regioner och även på riksdagslistan försöker partiet ha varvade listor med varannan kvinna och varannan man, säger Anna-Karin (M). Det kan dock bli en skev könsfördelning, som i bolagsstyrelserna Dåva DAC och INAB, eftersom alla medlemmar i Moderaterna kan skicka in nomineringar till uppdragen. Personer väljs efter kompetens och intresse för uppdraget och det är framförallt män som är intresserade samt har kompetens inom
