Kvinnors erfarenheter av stöd vidbehandling av bröstcancer- En litteraturstudie

Kvinnors erfarenheter av stöd vid

behandling av bröstcancer

- En litteraturstudie

Women’s experiences of support in the

treatment of breastcancer

- A Literature Study

Författare: Anna Gustafsson och Emma Persson

HT 2020

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Beatrice Lennartsson, Universitetsadjunkt, Örebro Universitet

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Fler än 8000 individer får en bröstcancerdiagnos varje år. Majoriteten av de som

diagnostiseras med bröstcancer är kvinnor. Bröstcancer behandlas ofta med kirurgi men för med sig biverkningar som kan vara svåra att hantera för kvinnorna. Som sjuksköterska ligger det till grund att arbeta personcentrerat för att tillämpa god omvårdnad.

Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av stöd vid behandling av bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie är en deskriptiv litteraturstudie på systematisk grund. Analysen

av artiklar skedde med hjälp av integrerad analys och gav slutligen tio artiklar att inkludera i resultatet.

Resultat: Fyra kategorier analyserades fram som resulterade i huvudrubrikerna: 1) Det

informativa stödet, 2) Det emotionella stödet, 3) Sjuksköterskans närvaro och tillgänglighet och 4) Stöd från närstående. Dessa kategorier låg till grund för resultatet i denna

litteraturstudie.

Slutsatser: Kvinnor som behandlas för bröstcancer har ett tydligt behov av stöd. För att

kvinnorna ska få en god erfarenhet av stöd krävs ett personcentrerat förhållningssätt. Brist på forskning angående det specifika stödet från sjuksköterskan har setts och ytterligare forskning kring ämnet uppmuntras.

Innehållsförteckning

1. BAKGRUND ... 1

1.1BRÖSTCANCER ... 1

1.2BEHANDLINGOCHBIVERKNINGAR ... 1

1.3FÖRÄNDRINGARILIVET ... 1

1.4SJUKSKÖTERSKANSROLLIMÖTETMEDPATIENTEN ... 1

1.5PERSONCENTRERADOMVÅRDNAD ... 2 1.6PROBLEMFORMULERING ... 2 2. SYFTE ... 2 3. METOD ... 3 3.1DESIGN ... 3 3.2SÖKSTRATEGI ... 3 3.3URVAL ... 3 3.4GRANSKNING/KVALITETSGRANSKNING ... 4 3.5DATAANALYS ... 5 3.6FORSKNINGSETISKAÖVERVÄGANDEN ... 5 4. RESULTAT ... 6

4.1DETINFORMATIVASTÖDET ... 6

4.2DETEMOTIONELLASTÖDET ... 7

4.3SJUKSKÖTERSKANSNÄRVAROOCHTILLGÄNGLIGHET ... 7

4.4STÖDFRÅNNÄRSTÅENDE ... 8 4.5RESULTATSAMMANFATTNING ... 8 5. DISKUSSION ... 9 5.1METODDISKUSSION ... 9 5.1.1 Design ... 9 5.1.2 Sökstrategi ... 9 5.1.3 Urval ... 10 5.1.4 Granskning/kvalitetsgranskning ... 11 5.1.5 Dataanalys ... 12 5.1.6 Forskningsetiska överväganden ... 12 5.1.7 Övrigt ... 13 5.2RESULTATDISKUSSION ... 13

5.2.1 Det informativa stödet ... 13

5.2.2 Det emotionella stödet ... 14

5.2.3 Sjuksköterskans närvaro och tillgänglighet ... 14

5.2.4 Stöd från närstående ... 15

6. SLUTSATSER ... 16

7. REFERENSLISTA ... 17 Bilaga 1 – Sökmatris

1. BAKGRUND

1.1 BRÖSTCANCER

I Sverige får fler än 8000 individer får en bröstcancerdiagnos varje år. Majoriteten av de som diagnostiseras med bröstcancer är kvinnor och endast cirka 30-40 män varje år får beskedet att de har bröstcancer (Socialstyrelsen, 2019).

1.2 BEHANDLING OCH BIVERKNINGAR

Då bröstcancer krävde olika sorters behandling beroende på individ och stadium erbjöds de flesta kvinnor kirurgi, strålning eller kemoterapibehandling. Kirurgiskt ingrepp erbjöds i första hand i tidigt stadium, sedan kemoterapi och/eller strålbehandling. Dessa tre behandlingsalternativ kunde även kombineras (Suwankhong & Liamputtong, 2016).

Kvinnor som behandlades för bröstcancer upplevde biverkningar av kemoterapin. Några av dessa biverkningar var håravfall, illamående, kräkningar och trötthet (Suwankhong & Liamputtong, 2016; Frölich, Benetti & Stumm 2014; Komatsu, Yagasaki, Yamauchi & Yamauchi, 2016). Strålbehandlingens biverkningar kunde även ge irriterande hud i behandlingsområdet (Suwankhong & Liamputtong, 2016; Frölich et al., 2014).

1.3 FÖRÄNDRINGAR I LIVET

Det var viktigt att skapa ett personligt skyddsnät för en person som lever med cancer. Specifikt under behandling. Kvinnorna begränsade aktiviteter för att prioritera vad de skulle lägga energi på. Att upprätthålla vardagliga rutiner kunde ge kvinnorna en känsla av tröst, vilket då gav kvinnorna en känsla av kontroll i vardagen. Hade de även närstående kunde kvinnorna känna att de hade ett värde när de kunde utföra aktiviteter för andra, exempelvis matlagning. Detta trots att de själva inte hade lust att äta (Komatsu et al., 2016). Vid ett kirurgiskt ingrepp där lymfkörtlar togs bort var det vanligt att vardagsaktiviteter var svåra att utföra. Detta för att begränsad rörlighet i armen uppstod (Frölich et al., 2014). Dock kunde vardagsaktiviteterna begränsas på grund av en känsla av trötthet och svaghet relaterat till behandlingen (Suwankhong och Liamputtong, 2016).

Ångest uppkom ofta när känsla av kontrollförlust upplevdes. När diagnosen cancer erhölls utvecklades osäkerheten om livet och tankar om döden. Genom att återfå kontrollen av sina liv så kunde kvinnorna få ett positivt synsätt och ändra i sina liv för att göra livet meningsfullt trots sin sjukdom. I och med den upplevda kontrollförlusten kände kvinnorna att de ofta var irriterade, kände sig deprimerade och ensamma. Arbete och sociala kontakter togs ifrån kvinnorna på grund av deras begränsning som diagnosen medförde, såsom att umgås med vänner och begränsad förmåga att utföra arbete. Dock tillförde diagnosen en känsla av hur värdefullt ett liv är (Komatsu et al., 2016).

Genom en bröstrekonstruktion kunde kvinnornas självkänsla öka. Anledningen till det var att en mastektomi gav kvinnorna en förändrad syn på sin kropp och ett förändrat sexuellt liv. Detta orsakat av ett estetiskt missnöje relaterat till att anpassa sig till den förändrade kroppen. Bröstrekonstruktion ledde även till ökat socialt umgänge och färre depressionsdiagnoser (Frölich et al., 2014; Suwankhong & Liamputtong, 2016).

1.4 SJUKSKÖTERSKANS ROLL I MÖTET MED PATIENTEN

Som sjuksköterska ska helheten hos kvinnan ses och inte bara de fysiska symtomen, såsom sjukdomen cancer. I helhetssynen ingår även de emotionella, psykiska och sociala behoven.

Dessa ses tillsammans med de fysiska symtomen som då blir helheten (Lemonde & Payman, 2015).

Det var viktigt att sjuksköterskan visade kvinnan respekt samt gav henne möjlighet att vara delaktig i sin egen vård. Viktiga aspekter att beakta var att ge information och uppföljning angående behandling till kvinnorna. Genom att sjuksköterskan gav information och uppföljning gavs kvinnan en möjlighet till delaktighet i sin egen vård. Tung arbetsbelastning och tidsbrist hos sjuksköterskan ledde till svårigheter att tillhandahålla en personcentrerad omvårdnad. När tiden inte räckte till upplevde sjuksköterskan att hon kände sig oförskämd och inte tog den tid hon borde till kvinnorna. Sjuksköterskan bör acceptera kvinnans autonomi och självbestämmande för att främja en god omvårdnad (Lemonde & Payman, 2015).

ICN, etisk kod för sjuksköterskor är en sammansatt värdegrund för omvårdnad. Sjuksköterskan har ett etiskt ansvar när det handlar om att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Ett nyckelord för sjuksköterskan är respekt. Bemötande omvårdnad ska ges respektfullt och vara oberoende av utomstående faktorer som exempelvis bakgrund, kön, sexuell läggning och vilken tro eller kulturell bakgrund som personen som vårdas har (ICN, etiska kod för sjuksköterskor, 2017).

1.5 PERSONCENTRERAD OMVÅRDNAD

Att arbeta personcentrerat ligger till grund för sjuksköterskans arbete. Att samarbeta med patienten skapar förutsättningar för att främja hälsa. Sjuksköterskan strävar efter att synliggöra hela personen och arbeta med patientens sociala såväl psykiska behov. I mötet mellan sjuksköterska och patient finns det två viktiga aspekter som bör beaktas. Dessa är respekt och bekräftelse. Det handlar om att göra livet lättare för de personer som lider av ohälsa (svensk sjuksköterskeförening 2010). Sjuksköterskans roll i mötet var att lindra lidande under behandlingen samt att ta sig tid till att hjälpa och lyssna på kvinnorna i deras hanteringsprocess av sjukdomen (Frölich et al., 2014).

Personcentrerad omvårdnad handlar om att synliggöra vad hälsa betyder för patienten. Där har sjuksköterskan ett stort ansvar och en stor betydande roll. För att personcentrerad omvårdnad ska kunna ges så krävs det att personens anhöriga involveras i vården. Att närstående aktivt involveras resulterar i en bättre vård som är individanpassad (svensk sjuksköterskeförening, 2010).

1.6 PROBLEMFORMULERING

Bland kvinnor är bröstcancer den mest vanliga cancersjukdomen. Fler än 8000 kvinnor får diagnosen varje år. Under behandling är kvinnorna i behov av olika sorters stöd. Genom en ökad kunskap kring kvinnornas behov av stöd kan sjuksköterskan anpassa vården efter varje individ. På så sätt kan sjuksköterskan ge en personcentrerad omvårdnad för kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer. Sjuksköterskan har en central och betydande roll i mötet med kvinnorna under deras behandling för bröstcancer. Genom ökad kunskap av kvinnors erfarenheter kan sjuksköterskan optimera omvårdnaden av kvinnor som är under behandling för bröstcancer.

2. SYFTE

Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av stöd vid behandling av bröstcancer.

3. METOD

3.1 DESIGN

Studien är en deskriptiv litteraturstudie på systematisk grund. Detta innebär att systematiska sökningar utförs relevanta elektroniska databaser för det valda ämnesområdet. Även att granska och analysera materialet systematiskt (Forsberg & Wengström, 2016). Ämnesområdet som valts är omvårdnad.

3.2 SÖKSTRATEGI

Vid sökningen av artiklar så har Cinahl och Medline använts. Detta för att dessa databaser erbjuder många omvårdnadsrelaterade artiklar (Karlsson, 2017). Grundläggande sökord valdes relaterat till studiens syfte. Ämnesordet utformades i Cinahl och Medline där ordet ”Breastcancer” användes för att få fram ett ämnesord. En så kallad ”subject heading”. I båda databaserna framkom ämnesordet (MH “Breast Neoplasms”. Sökorden support, experience* och women användes i fritext. Sökorden användes för att huvudinnehållet i de artiklarna som hittades skulle svara på studiens syfte. Experience trunkerades med en asterisk (*). Detta för att kunna se alla böjelser av ordet för att utvidga sökningen och få träffar som exempelvis experiences.

Första sökningen gjordes i Cinahl och kombinerades med (MH “breast neoplasms”) AND support AND experience* AND women. Andra sökningen gjordes i Medline med samma kombination av sökord.

Sökningarna i fritext kompletterades med AND för att kombinera sökorden med varandra. Begränsningarna i Cinahl var engelskt språk, peer reviewed, publiceringsår mellan 2010 och 2020 samt kvinnor. Begränsningarna i Medline var engelskt språk, peer reviewed och publiceringsår mellan 2010 och 2020.

Sökningarna finns i en sökmatris som innehåller vald databas, sökord och begränsningar tillsammans med antalet sökträffar, lästa titlar och abstract samt utvalda artiklar, se bilaga 1. De artiklar som slutligen ingick i resultatet sattes ihop i en tabell, så kallad artikelmatris, för att sedan kunna sammanställas, se bilaga 2.

3.3 URVAL

Inklusionskriterierna för denna litteraturstudie var kvinnor i alla åldrar som behandlas eller har behandlats för bröstcancer. Exklusionskriterier var män som behandlas/ har behandlats för bröstcancer.

Första sökningen i Cinahl resulterade i 478 sökträffar. Alla 478 titlar lästes. De 43 abstract, vars titlar var väsentliga relaterat till syftet, lästes sedan enskilt av författarna. Därefter lästes artiklarna i fulltext enskilt av författarna, vars abstract ansågs aktuella relaterat till studiens syfte. Dessa artiklar lästes sedan av båda författarna. Slutligen kvarstod elva artiklar som ansågs svara på studiens syfte.

Andra sökningen utfördes i Medline och resulterade i 672 sökträffar. Även här lästes alla titlar. Sedan lästes 54 abstract som tycktes vara relevant mot studiens syfte enskilt av författarna. De artiklar vars abstract som tycktes vara väsentligt relaterat till studiens syfte, lästes enskilt av författarna och sedan i fulltext av båda författarna. Totalt nio artiklar som ansågs svara på studiens syfte gick till granskning.

3.4 GRANSKNING/KVALITETSGRANSKNING

När artiklarna var lästa i fulltext av båda författarna utfördes en granskning av samtliga artiklar. De kvalitativa artiklarna granskades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2020). Denna mall var ett hjälpmedel för att svara på frågor angående varje artikel. Vid besvarande av dessa frågor framkom det om artiklarnas olika delar beskrevs i artikeln. Exempelvis om frågeställningarna fanns besvarade, inte besvarade eller om svaret var otydligt (Kristensson, 2014). Detta ledde till ett underlag som hjälpte till att granska artiklarnas trovärdighet som låg till grund för litteraturstudien. Ett poängsystem för kvalitetsgranskningen vägdes samman för att värdera studiens totala trovärdighet. Studierna kunde ha en låg, medel eller hög trovärdighet (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2020).

I de kvalitativa studier som granskades kontrollerades syftet och om det var tydligt, metodens beskrivning, resultatets beskrivning samt diskussionen. Metoden i respektive artikel kontrollerades genom att undersöka om designen, rekrytering av deltagare, datainsamling, dataanalysen samt forskningsetiken var beskriven. I resultatet undersöktes det om den insamlade datan speglade resultatet samt om det fanns en tydlig beskrivning och en röd tråd. (Kristensson, 2014).

Den kvantitativa artikeln är granskad med hjälp av en sammanfattning av “STROBE-nätverket (STrengthening the Reporting of OBservational studies in Epidemiology)” (von Elm, Altman, Egger, Pocock, Gotzsche & Vandenbroucke, 2008, refererad i Kristensson, 2014, s 169). Där undersöktes det om syftet var tydligt utformat. I metoden kontrollerades urvalet, såsom rekrytering, population samt datainsamlingsmetod. Det undersöktes om det fanns en beskrivning av slutlig studiegrupp samt om det fanns en beskrivning av det slutliga resultatet. I diskussionen undersöktes det om risk för bias fanns samt om artikelns resultat har bedömts (von Elm et al., 2008, refererad i Kristensson, 2014, s 170).

Slutligen utfördes en värdering om studien hade klinisk betydelse och om den skulle inkluderas i den systematiska litteraturstudien. Totalt 20 artiklar granskades till resultatet och tio artiklar kvarstod att inkludera till denna studies resultat. De tio artiklar som föll bort i granskningen ansågs ha låg trovärdighet då metoden var otydlig och exempelvis urval och urvalsförfarande inte var tydligt beskriven.

Tabell 1 Granskning

Databas Sökning Antal

träffar Lästa abstract Lästa i fulltext Granskade Inkluderade i resultatet Cinahl (MH ”Breast neoplasms”)

AND support AND experience* AND women 478 43 18 11 4 Medline (MH ”breast neoplasms”) AND support AND experience*AND women 672 54 13 9 6

3.5 DATAANALYS

Granskningen resulterade slutligen i tio artiklar som grundade resultatdelen. Författarna använde en integrerad analys för att analysera artiklarnas innehåll. De tio artiklar som samlades in lästes först av båda författarna enskilt. Författarna skrev ut artiklarna i pappersform. Därefter markerade varje författare ut de delar ur artiklarnas resultat som de ansåg svara på denna studies syfte. När författarna hade markerat den text som ansågs relevant redovisades de för varandra. Författarna till litteraturstudien diskuterade igenom sina fynd då de hade markerat olika delar och ibland var markeringarna samma. Författarnas fynd som var likadana sammanställdes omgående efter en diskussion om att inkludera dessa delar. Skilda åsikter angående fynden diskuterade författarna noga igenom. Det som diskuterades var om texten svarade på denna studies syfte. Ansågs texten inte göra det efter mycket diskussion uteslöts de ur studien. Kom författarna inte överens sparades de delarna till en senare diskussion. Var författarna fortsatt oense vid nästa diskussion togs beslut om att utesluta de osäkra delarna till denna studie. Det överenskomna materialet kontrollerades av båda författarna för att se att utvalda delarna verkligen svarade på studiens syfte. Likheter och skillnader i de uttagna delarna markerades gentemot varandra. Författarna läste en resultatdel i taget. En tabell ritades upp där flera kategorier med underrubriker skrevs upp utifrån innehållet i resultatens relevanta delar. Därefter sattes det kryss under den kategori och underrubrik där artikelns utvalda resultat ansågs stämma in. Alla artiklars markerade delar från resultatet bearbetades på detta sätt. När alla artiklar hade bearbetats kontrollerades kategorierna. Denna kontroll resulterade i att underrubrikerna togs bort och kategorierna bearbetades ytterligare. När några av de satta kategorierna ansågs flyta ihop så tog författarna beslut om att utesluta en av kategorierna. De resultat som sedan fanns under den borttagna kategorin fick ingå i den andra liknande kategorin. Exempel på detta var två kategorier som var nämnda med “Det psykiska stödet” samt “Det emotionella stödet”. De kategorier som slutligen utformades var:

· Det informativa stödet

· Det emotionella stödet

· Sjuksköterskans närvaro och tillgänglighet · Stöd från närstående

3.6 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Forskningsetik finns för att skydda människor som deltar i studier och försvara människors grundläggande rättigheter och värde. Människor ska vara självbestämmande vid medverkande av studier och de beslut som de fattar ska respekteras (Kjellström, 2017).

Alla utvalda artiklar är och ska vara godkända av etisk kommitté (Lag om etikprövning av forskning som avser människor, godkännande, SFS, 2003:460, 6 §). Vilket innebär att ansökan har godkänts av Etikprövningsmyndigheten (Etikprövningsmyndigheten, u.å.)

Helsingforsdeklarationen är ett arkiv med etiska principer. Detta för medicinsk forskning samt forskning som berör människor. Alla tio artiklar som inkluderats är godkända av etisk kommitté. I nio av studierna uppgavs det att informerat samtycke fanns från kvinnorna som deltog, medan det i en av studierna inte framkom om forskarna fått ett informerat samtycke av de deltagande kvinnorna. För att delta i studier som berör medicinsk forskning måste deltagarna kunna ge ett informerat samtycke. Informerat samtycke innebär att deltagandet är frivilligt och att deltagaren när som helst under studien kan avbryta deltagandet (World Medical Association, 2013).

Författarna till denna studie har strävat efter att förhålla sig till ett etiskt tänkande gällande granskning och analys samt tolkning av de insamlade artiklarna. Författarna har inte lagt egna värderingar som grund för att få artiklarnas resultat att spegla studiens syfte. Författarna erhåller en viss förförståelse då det funnits ett intresse för ämnet bröstcancer. Dock saknar de erfarenhet angående vården som utförs vid bröstcancer. Detta kan ha bidragit till att ett objektivt synsätt har använts.

4. RESULTAT

Resultatet baseras på av nio artiklar med kvalitativ design och en artikel med kvantitativ design. Fyra av studierna är utförda i Kanada och tre studier är utförda i Storbritannien. Resterande tre studier är utförda i USA, Kina och Nederländerna, en studie från varje land.

Tabell 2 Resultatets kategorier Det informativa stödet Det emotionella stödet Sjuksköterskans närvaro och tillgänglighet Stöd från närstående Burton et al., 2017.

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

4.1 DET INFORMATIVA STÖDET

Sjuksköterskan gav kvinnorna information och ansågs då som informativ. Sjuksköterskan beskrev även planer för deras framtida behandlingar (Pieters, Heilemann, Grant & Maly, 2011). Kvinnorna erfor minskad oro och ångest när de erhöll information och bra kommunikation från vårdpersonal. Information från vårdpersonalen och information i form av broschyrer ansågs av kvinnorna som bra informationskällor. Kvinnorna erfor att informationen var tillräcklig för att kunna lägga grund för ett beslutstagande angående behandling. De önskade information personligen för att sedan komplettera med läsmaterial. Beslutet om behandling ville de ta i samråd med vårdpersonalen. Detta även med hjälp av broschyrer (Burton et al., 2017).

Kvinnorna kunde erfara brist på information angående diagnos och behandlingar (Matthews & Semper, 2017; Pedersen, Hack, McClemnt & Taylor brown, 2014; Xiong, Stone, Turale & Petrini, 2016; Zhang, Xiao & Ren, 2018). Kvinnorna var då i behov av en bättre kommunikation

från sjuksköterskan. Detta gällande sjukdomsrelaterad information såsom förväntade biverkningar (Matthews & Semper, 2017; Xiong et al., 2016; Zhang et al., 2018).

Oro och ångest kunde uppkomma relaterat till svårigheter att förstå information angående behandlingen, vilket i sin tur kunde leda till ett bristande informativt stöd (Pedersen et al., 2014). Detta för att kvinnorna önskade att vårdpersonalen hade givit mer information angående den specifika sjukdomen. När kvinnorna hade fått sin diagnos kände de ett ökat behov av information, vilket kunde vara bristande från vårdpersonalen (Zhang et al., 2018).

Vid erhållande av information kunde kvinnorna vid vissa tillfällen erfara att informationen inte nådde fram (Dawe, Bennett, Kearney, & Westera, 2014; Xiong et al., 2016). Detta kunde ske när exempelvis information erhölls vid en tidpunkt som inte var den mest optimala för bearbetning. Exempel på detta var information till kvinnorna precis innan en operation. De kunde då inte fokusera på informationen utan fokuset låg på operationen eller sjukdomen i sig. Därför ansåg kvinnorna att tidpunkten för när de fick ta del av informationen var av betydelse (Dawe et al., 2014).

4.2 DET EMOTIONELLA STÖDET

Kvinnorna erfor att sjuksköterskan var kompetent i sitt bemötande, var en varm och vänlig person som kunde vägleda kvinnorna under behandling (Pieters et al., 2011) Kvinnorna erfor att sjuksköterskan gav en känsla av tröst vilket resulterade i att deras oro och bekymmer försvagades (Matthews & Semper, 2017).

Sjukdomen påverkade kvinnorna både fysiskt och psykiskt, från att de fick diagnos till avslut av behandling. De var ofta i behov av psykiskt stöd under behandlingstiden. Kvinnorna ansåg psykiskt stöd var begränsat i den utsträckning som önskades under vissa delar av behandlingen. Speciellt när det gällde stöd i andra aspekter än den specifika diagnosen (Loughery & Woodgate, 2019).

Osäkerhet hos kvinnorna kunde uppkomma om vårdgivaren ansågs som bristande i sitt emotionella stöd. Osäkerheten ledde till oro under behandling (Pedersen et al., 2014). Det emotionella stödet ansågs viktigt för kvinnorna när de kände ångest och rädsla relaterat till behandlingens biverkningar (Zhang et al., 2018). Trots att kvinnorna påvisande att de kände oro vid behandlingar för sin cancer så fick de inte stödet att få gå vidare och få ytterligare hjälp (Pedersen et al., 2014). Kvinnorna beskrev även behovet av medicinskt och socialt stöd under behandlingstiden. Detta relaterat till behov av att prata med någon som genomgått samma behandling. Någon som kunde förstå vad kvinnorna gått igenom och kunna hjälpa dem på de olika plan som de var i behov av, exempelvis fysiska och psykiska aspekter (Matthews & Semper, 2017).

4.3 SJUKSKÖTERSKANS NÄRVARO OCH TILLGÄNGLIGHET

Kvinnorna erfor ökat stöd då sjuksköterskan var närvarande och tog sig tid till att samtala med kvinnorna (Pieters et al., 2011). Stöd erfors även när sjuksköterskan fanns tillgänglig under behandlingstiden (Dawe et al., 2014; Pieters et al., 2011; Van Ee et al., 2019). Telefonkontakt ansågs som ett bra stöd (Dawe et al., 2014; Pieters et al., 2011). Detta när exempelvis kvinnorna hade frågor eller om något hade hänt (Van Ee et al., 2019). Telefonkontakten ledde till att en känsla av ensamhet minskade, vilket i sin tur bidrog till en erfarenhet av ett bra stöd (Pieters et al., 2011).

Kvinnorna erfor ett ökat behov av sjuksköterskans närvaro och tillgänglighet vid genomförande av vardagsaktiviteter och rutiner. Tillgången på sjuksköterskor fanns ibland inte i den utsträckning som önskades, vilket kunde leda till ett bristande stöd (Loughery & Woodgate, 2019).

4.4 STÖD FRÅN NÄRSTÅENDE

Stöd från närstående uppskattades av kvinnorna (Carr, Groot, Cochran, Vancoughnett & Holtslander, 2019; Van Ee et al., 2019; Xiong et al., 2016, Zhang et al., 2018). Kvinnorna erfor emotionellt stöd och socialt stöd i första hand av sina makar (Dawe et al., 2014). Kvinnornas närstående gav kvinnorna en känsla av att någon lyssnade och gav på så sätt det stödet (Carr et al., 2019; Dawe et al., 2014). De närstående hade förståelse för vad kvinnorna gick igenom och stöttade vid beslut av viktiga frågor. Kvinnornas erfarenhet av stöd från närstående ansågs göra kvinnorna modiga och de närstående kunde fatta beslut åt dem när de själva inte klarade av det (Xiong et al., 2016). Dessutom erfor kvinnorna praktiskt stöd i form av transport till och från behandlingar på sjukhuset. Dessutom var sjukhusbesöken frekventa av de närstående under kvinnornas behandlingsperiod (Van Ee et al., 2019).

Kvinnorna erfor stöd från sina närstående när diagnosen erhölls men även under behandlingen. Stödet från närstående ledde till minskad ångest hos kvinnorna (Zhang et al., 2018). Detta stöd ledde också till en känsla av ökad trygghet (Dawe et al., 2014). Eftersom sjukdomen påverkade kvinnornas emotionella reaktioner så kunde dessa lindras när deras vänner visade stöd (Zhang et al., 2018).

Brist i det emotionella stödet från närstående kunde kvinnorna erfara när de närstående tog avstånd från att prata om kvinnornas erfarenheter av sin sjukdom (Carr et al., 2019; Van Ee et al., 2019). Detta visade sig när kvinnorna ansåg att stödet från en familjemedlem eller partner saknades. Detta genom att deras partner hade en oförmåga att vilja prata då partners kunde överge kvinnorna under behandlingstiden (Carr et al., 2019).

4.5 RESULTATSAMMANFATTNING

God kommunikation resulterade i minskad oro och ångest hos kvinnorna. Information var viktig för att hjälpa till i beslutstagandet relaterat till behandling. Tidpunkten för när kvinnorna erhöll information ansågs viktig. Oro och ångest kunde i sin tur uppkomma till följd av att kvinnorna hade svårigheter att förstå information, vilket ansågs som en brist i det informativa stödet. Sjuksköterskan gav en känsla av tröst som försvagade kvinnornas oro. Det emotionella stödet relaterat till stöd i andra aspekter än den specifika sjukdomen ansågs begränsat. Osäkerhet hos kvinnorna kunde uppkomma vid brist på det emotionella stödet. Vid telefonkontakt med sjuksköterskan erfor kvinnorna ett stöd i form av tillgänglighet. Vid eventuella frågor fanns sjuksköterskan tillgänglig att svara samt ansågs som närvarande i samtalen. Detta i sin tur gav ett bra stöd och en känsla av ensamhet minskade. Närstående hade en betydande roll i stödet vid behandling av bröstcancer. Främst makar fanns som stöttning och kunde hjälpa till vid beslutstaganden och transport till och från behandlingar. En brist på stöd från närstående gav kvinnorna en känsla av övergivenhet. Detta relaterat till om en partner tog avstånd.

5. DISKUSSION

5.1 METODDISKUSSION 5.1.1 Design

Designen som tillämpas i litteraturstudien är en deskriptiv design på systematisk grund. En deskriptiv litteraturstudie utförs för att studera tidigare forskning inom ett visst ämne. Detta för att syftet med studien är att beskriva redan befintlig data. Deskriptiv design valdes av författarna för att kunna undersöka en specifik variabel i en specifik population (Kristensson, 2014). I studien undersöktes kvinnors erfarenhet av stöd vid behandling av bröstcancer, där den specifika populationen är kvinnor och variabeln är deras erfarenhet av stöd. Denna design anser författarna som en styrka då det är kvinnors erfarenheter som ska beskrivas och undersökas.

5.1.2 Sökstrategi

Systematiska sökningar tillämpades för att finna forskning som skulle spegla studiens syfte. En systematisk sökning innebär att relevant forskning hittas i exempelvis databaser tillsammans med ämnesord, men även sökord i fritext (Nyberg & Aspfors, 2012). För att få fram så många vetenskapliga artiklar på det mest optimala sättet, som dessutom är relevanta för studiens syfte, används specificitet i sökstrategin (Rosén, 2017). Detta för att begränsa sökträffarna och endast få fram den forskning som är relevant.

Cinahl är en databas där innehållet är specialiserat på omvårdnad, därav användes denna databas. Medline användes för att databasen hade ett brett utbud av omvårdnad som var relevant relaterat till denna studie. Medlines innehåll är främst vetenskapliga tidskriftsartiklar (Forsberg & Wengström, 2016). Dessa två databaser ansågs av författarna relevanta, då studiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenhet av stöd vid behandling av bröstcancer. Detta för att omvårdnad är det valda ämnesområdet för litteraturstudien. När två databaser användes ökade trovärdigheten i studien då det inkluderade flera artiklar från olika databaser, vilket ansågs som en styrka av författarna. Vid mer efterforskning hade eventuellt Psycinfo också kunnat användas att söka i då exempelvis mer material kring emotionellt/psykiskt stöd kunde ha hittats. Detta kan ha lett till att författarna gick miste om en del material som hade kunnat påträffas i Psycinfo. Dock ansåg författarna att Cinahl och Medline ändå tillförde material som var både tillräckligt och relevant.

Ämnesordet användes för att sökträffarna skulle få ett innehåll som var relevant mot studiens syfte. Breast neoplasms användes som ämnesord för att detta ansågs relevant då det var bröstcancer som skulle undersökas. Sökorden support och experience* testades som förslag som ”subject headings”, men träffarna som kom upp ansågs av författarna inte var relevanta för studiens syfte eller skulle göra att utbudet av artiklar blev för smalt.

För att begränsa antalet sökträffar och få en smalare sökning användes begränsningar i databaserna. Kombinationen mellan sökningar i fritext tillsammans med begränsningar kunde då ge ytterligare färre sökträffar (Forsberg & Wengström, 2016). Detta gjorde författarna och begränsade sökningarna i både Cinahl och Medline till engelskt språk, publiceringsår under de senaste tio åren (2010-2020) samt att artiklarna skulle vara peer reviewed. Begränsningen “kvinnor” tillämpades endast i Cinahl då det inte var en möjlig begränsning i Medline vid kombination av sökorden i fritext och ämnesordet. Om möjligheten hade funnits att begränsa till “kvinnor” i Medline så kunde det ha resulterat i ännu färre sökträffar. Författarna ansåg att publiceringsår, peer reviewed samt engelskt språk var en styrka i studien. Detta för publiceringsåren inkluderar studier som är publicerade under de senaste tio åren, vilket i sin tur

styrker att forskningen är aktuell och anses som senaste forskningen. Begränsningen “engelskt språk” kan ha lett till att relevanta artiklar på andra språk inte påträffades och lästes. Författarna såg en risk med engelska artiklar överlag då författarna ibland kunde uppleva svårigheter att förstå artiklarna och därav krävde översättning. Detta ansåg författarna kunde bli ett problem då översättningen inte alltid upplevdes korrekt och utrymme för feltolkning kan ha skapats av misstag.

Trunkering innebär att slutet eller början på ett ord tas bort och ersätts med en asterisk (*) (Forsberg och Wengström, 2016). Författarna trunkerade experience* för att kunna få ett bredare urval av artiklar. En styrka som setts var att trunkering ledde till bredare sökning som i sin tur resulterade i flera sökträffar med ord som avslutades på olika sätt, exempelvis “experience” och “experiences”. Sökorden inför den systematiska litteratursökningen valdes ut relaterat till studiens syfte. Med mer tid till att genomföra studien så hade författarna kunnat utforma sökord som eventuellt hade varit mer passande eller som hade kunnat användas tillsammans med de aktuella sökorden. En svaghet som kunde ses i studien var tiden som studien skulle utföras på. Detta för att författarna upplevde att sökord och sökning hastigt skulle påbörjas.

Dessa sökord kunde då kombineras med de booleska sökoperatorerna “AND”, “OR” och “NOT”. Författarna till denna studie valde att kombinera sökorden med “AND” för att få sökträffar där kombinationen mellan ämnesordet och sökningarna i fritext fanns. Vilket också gav en smalare sökning och en begränsning som ledde till färre sökträffar men som fortfarande var relevanta. I några av sökningarna lade författarna till sökorden “supportive care” och “patient experience” i fritext och kombinerade med “OR” relaterat till orden “support” och “experience”. Detta för att få synonymer till dessa ord och en bredare sökning. Dessa sökningar som kombinerades med “OR” uteslöts omgående ur studien, då detta gav för många sökträffar för att författarna skulle ha möjlighet att läsa igenom alla titlar, abstract och artiklar i fulltext.

5.1.3 Urval

Författarna utförde urvalet i tre steg. De läste titlar, abstract och artiklar i full text som ansågs relevanta/svara på studiens syfte. Artiklar som gallrades bort kunde exempelvis bero på inklusionskriterierna i artikeln eller att artikeln inte ansågs svara på denna studies syfte. De artiklar som slutligen svarade på studiens syfte sparades och skulle sedan ingå i granskningen. I detta steg sparades totalt 20 artiklar för att genomgå en granskning. Författarna anser att urvalet för litteraturstudien är tydligt beskrivet. Med ett tydligt beskrivet urval och tillvägagångssätt ökar trovärdigheten.

Alla artiklar är skrivna av olika forskare och olika utgivningsländer. Detta ger denna studie en styrka då det utgås från att alla deltagare i de olika studierna antas vara olika individer. Det gav i sin tur en bred population att utgå ifrån. De flesta artiklarna som inkluderades i studien var kvalitativa. Detta ansåg författarna som en styrka då det var kvinnornas egna erfarenheter som beskrevs i bland annat intervjuer, vilket gav en trovärdighet.

Reliabilitet är ett begrepp som främst används inom kvantitativ forskning och innebär att studiens mätningar som utförs ska på bästa sätt ge ett säkert resultat (Kristensson, 2014). Författarna tog ett beslut att ändå använda detta begrepp för samtliga artiklar då de ansåg att begreppet kunde ge en synvinkel på svagheter i studierna. Detta för att exempelvis några av artiklarna hade för liten population för att kunna ge ett säkert resultat. Risken med en liten population är att resultatet endast stod till svar för en liten del av populationen.

Den kvantitativa artikeln gav en bredare population av kvinnornas erfarenheter och kunde på så vis ge en mer generell beskrivning av erfarenheterna. Detta i sig är en styrka för att kunna se en större helhetsbild, vilket i sin tur ökade reliabiliteten i artikeln. Det finns en risk att författarnas resultat gav ett resultat som slutligen inte stämde överens med forskarens slutsatser angående sin artikel. Detta för att forskaren till en början haft en bristande reliabilitet som sedan inte bidrar till ett säkert och trovärdigt resultat.

Överförbarhet är en bedömning om en studies rimlighet att användas i andra sammanhang. Denna bedömning görs av den som läser studien. Genom att studien exempelvis innehåller ett tydligt beskrivet urval kan forskaren bidra till att läsarens överförbarhet stärks (Graneheim & Lundman, 2004, refererad i Kristensson, 2014, s 126). Denna studie anses av författarna ha en god överförbarhet då studien är överförbar i andra sammanhang. Författarna anses ha bidragit till en ökad överförbarhet till läsaren som ger den möjlighet att utföra en rimlighetsbedömning som blir korrekt.

5.1.4 Granskning/kvalitetsgranskning

Författarna bedömde kvaliteten av den kvantitativa artikeln med “STROBE-nätverket” (von Elm et al., 2008, refererad i Kristensson, 2014, s 169). Medan de kvalitativa artiklarna granskades med SBU:S mall för kvalitetsgranskning (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2020). De inkluderade artiklarna fick medel till hög trovärdighet efter att frågeställningarna i mallen besvarats. Detta ansågs höja den vetenskapliga trovärdigheten i litteraturstudien då alla kvalitativa artiklar har granskats med hjälp av mallen.

Totalt 20 artiklar ansågs relevanta och gick till granskning. Där föll totalt tio artiklar bort då de ansågs ha en låg trovärdighet. Dessa inkluderades inte i studien och kunde exempelvis ha en otydligt metod där datainsamling, urval och dataanalys inte var utförligt beskriven. De resterande tio artiklarna inkluderades i denna studies resultat. Två av de inkluderade artiklarna saknade ett tydligt formulerat syfte. Däremot hade de en tydligt beskriven bakgrund, metod, resultat och diskussion som höjde kvaliteten på artiklarna. Syftet gick att utläsa från studien utan att det fanns en tydlig rubrik med benämningen “syfte”. Därav tog författarna beslutet, efter noga övervägning, att inkludera dessa två artiklar trots avsaknad av tydligt formulerat syfte. Att inkludera dessa artiklar kan ha varit en svaghet då någon annan som utför granskningen kan ha granskat annorlunda och tagit ett annat beslut än vad författarna kommit fram till.

Författarna har haft ett objektivt synsätt vid granskningen av artiklarna och inte lagt egen värdering eller egna åsikter som grund. Detta ger studien en styrka då objektivitet vid granskningen tillämpas. Med ett subjektivt synsätt hade författarna kunnat vinkla granskningen till sin fördel för att samla material.

Vid granskningen av artiklarna har författarna ansett att forskarna till artiklarna till största del bidragit till en stärkt trovärdighet. Forskarna har angett metod på ett tydligt sätt som hjälpte författarna till denna studie att göra en bedömning angående artikelns trovärdighet. I vissa fall saknades dock ett tydligt beskrivet urvalsförfarande eller att tillvägagångssättet för rekrytering var svår att tyda. Författarna ansåg att granskningen av artiklarna är utförd med försiktighet för att inte feltolka.

Intern validitet är ett begrepp som innebär att en studies resultat speglar forskarens påståenden. Med exempelvis ett urval som var tydligt beskrivet ansågs artiklarna ha en representativ population (Kristensson, 2014). Detta relaterat till denna studies syfte där kvinnors erfarenheter skulle mätas. Författarna anser att de inkluderade artiklarna har en intern validitet som ovan.

Detta bidrog till en ökad trovärdighet vid granskningen av dessa artiklar då artiklarnas slutsatser speglade resultatet i respektive artikel.

5.1.5 Dataanalys

Dataanalysen utfördes som en integrerad analys. Denna analysmetod valdes då författarna ansåg den relevant mot en litteraturstudie med deskriptiv design. En annan analysmetod hade kunnat vara relevant att använda beroende på hur syftet utformats eller hur en frågeställning formulerats, exempelvis en metaanalys.

En integrerad analys ska utföras i olika steg för att nå ett optimalt resultat, där artiklarnas olika resultat presenteras i förhållande till varandra. Detta har författarna utgått ifrån när dataanalysen genomfördes. Eventuella likheter och skillnader i resultaten ställdes mot varandra i samtliga artiklar (Kristensson, 2014). När artiklarna sammanställdes i en tabell utformades kategorier. Författarna använde till en början även underrubriker till kategorierna för att få en överblick av det insamlade materialet. Underrubrikerna togs sedan bort när alla artiklar var sammanställda då författarna ansåg att de inte behövdes.

När materialet bearbetades, diskuterade författarna artiklarnas resultat. Text som författarna var oense om i artiklarnas resultat uteslöts. Detta var om exempelvis en författare hade markerat en del i texten som den andra författaren inte ansåg svarade på studiens syfte. Detta kan ha varit en svaghet i studien då delar av artiklarnas resultat har fallit bort på grund av att författarna varit oense och tagit beslutet om att utesluta den delen av texten. Om den delen hade inkluderats i studien kunde eventuellt författarna fått mer material att arbeta med.

Vid analys och bearbetning av materialet ansåg författarna att analysmättnad skedde och valde därmed att ändra syftet till studien. Det ursprungliga syftet var “Kvinnors erfarenhet av sjuksköterskans stöd vid behandling av bröstcancer”. Författarna såg en problematik med att ha det specifika stödet från sjuksköterskan, då sjuksköterskan även benämns som vårdpersonal eller vårdgivare. Detta svarade då inte på denna studies syfte. Detta ledde till att de insamlade artiklarna inte hade den mängd relevant material som författarna hade önskat. Syftet ändrades till “Kvinnors erfarenheter av stöd vid behandling av bröstcancer”. Detta gjorde författarna för att få ett bredare syfte att arbeta med och få ett mer allmänt perspektiv på kvinnors erfarenheter av stöd. Materialet som användes var samma insamlade data som mot tidigare syfte, då författarna ansåg att dessa fortfarande var relevanta. De artiklar som påträffades när det första syftet var aktuellt påträffades även denna gång vid en ny sökning och kunde inkluderas i studien. Med byte av syfte kunde författarna utnyttja artiklarnas fulla potential och ämnet stöd fick en bredd.

5.1.6 Forskningsetiska överväganden

För att kunna utföra en studie inom medicinsk forskning krävs ett etiskt tillstånd. Etiska prövningar ska genomföras när det finns risk för psykisk eller fysisk skada. Alternativt även om personuppgifter som anses känsliga ska samlas in. Denna litteraturstudie behöver inte vara etiskt prövad formellt sett. Dock krävs det av författarna att inte inkludera sina egna åsikter under arbetet av studien (Kristensson, 2014). Detta anser författarna stämmer överens med hur de arbetat kring studien och inte inkluderat egna värderingar och tolkningar för egen vinning. Trots att författarna strävat efter att inte utföra tolkningar och ha åsikter finns det risk för att feltolkningar har gjorts. Detta på grund av den mänskliga faktorn men även forskarens egen överförbarhet i artiklarna som kan leda till att författarna gör en oavsiktlig feltolkning. Alla tio artiklar som inkluderats i denna litteraturstudies uppgav att det fanns ett etisk

godkännande från en etisk kommitté. I nio av studierna uppgavs även att kvinnorna fått ge ett informerat samtycke att delta. En av studierna uppgav inte att ett informerat samtycke fanns. Författarna har antagit att ett informerat samtycke ändå fanns trots att det inte uppgavs i artikeln, då den studien är etiskt godkänd och är en kvalitativ studie med intervjuer som datainsamlings-metod.

5.1.7 Övrigt

Artiklarna nämner anhöriga, familj och närstående löpande och menar att de har samma definition. Författarna tog beslut att endast använda begreppet närstående då samtliga ansågs kunde gå under den kategorin.

Patienter, deltagare och kvinnor nämns olika i de vetenskapliga artiklarna. I denna studie benämns patienter och deltagare som kvinnor då artiklarnas deltagare och patienter är kvinnor. Anledningen till detta är att det stämmer mer överens med denna studies syfte och kunde tillämpas utan att förvrängas eller feltolkas. När svensk sjuksköterskeförening, lagar och kurslitteratur refereras används dock benämningen patienter då de beskriver patienter i allmänhet och inte bara kvinnor. Detta för att inte förvränga vad dessa källor säger.

I de vetenskapliga artiklarna benämns sjuksköterskan ibland som vårdpersonal. När läkare och sjuksköterska nämndes tillsammans så använde forskarna ibland benämningen vårdpersonal. Vårdgivare nämns också i artiklarna som vårdpersonal, sjuksköterska och läkare. I denna studie benämndes dessa olika titlar beroende på vad som angavs i artikeln då författarna ansåg att alla typer av stöd var aktuella.

5.2 RESULTATDISKUSSION 5.2.1 Det informativa stödet

I resultatet framkom kvinnors erfarenheter angående kommunikation och information, men även vad kvinnorna ansåg som bristande i det informativa stödet. God given information ledde till minskad oro och ångest hos kvinnorna, vilket i sin tur bidrog till ett bra informativt stöd. Medan bristande information istället gav kvinnorna oro och ångest.

Sjuksköterskan ska ge patienterna information angående vård och behandling samt den förväntade vård- och behandlingsplanen (Patientlagen, SFS 2014:821, 3 Kap, 1 §). God kommunikation är personorienterad. Personorienterad kommunikation innebär att sjuksköterskan lyssnar aktivt (Eide & Eide, 2019). Sjuksköterskan ska se patienten som en helhet och synliggöra hela personen samt arbeta med patientens psykiska och sociala behov (Eide & Eide, 2019; Lemonde & Payman, 2015; Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Att arbeta som sjuksköterska innefattar bland annat att ha en kompetens gällande den akademiska vetenskapen om omvårdnad. Att utföra omvårdnad är att se patienten som en helhet, där sjukdom ses lika mycket som personen och de psykiska delarna.

Genom god kommunikation främjas god hälsa och det gör livet lättare för patienter som lider av ohälsa. Vid bristande kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan det vara svårt att tillgodose patientens behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Genom att sjuksköterskan ger information till patienter ges en möjlighet för dem att vara delaktiga i sin egen vård. Vård och behandling ska utformas i samråd med patienten (Patientlagen, SFS 2014:821, 5 Kap, 1 §). Kommunikationen med patienter ska ske med respekt och ett empatiskt förhållningssätt då sjuksköterskans värdegrund är en human syn på människan (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).

Patienten ska av sjuksköterskan ges utrymme för att ställa frågor eller uttrycka oro vilket är en viktig del i den personcentrerade vården gällande delaktighet (Vårdhandboken, 2020). Vid informativt stöd från sjuksköterskan skulle oro och ångest kunna minskas hos kvinnorna. Detta i sin tur skulle kunna leda till att kvinnorna kände en ökad känsla av en god och säker vård. Vilket skulle kunna bidra till en allmänt positiv upplevelse av sjukvården och erfarenhet av sjuksköterskans stöd, då sjuksköterskan dessutom gjort kvinnorna delaktiga i sin egen vård. När sjuksköterskan gör patienten/kvinnan delaktig i vården tillämpas en personcentrerad omvårdnad.

Det är viktigt att som sjuksköterska anpassa stödet beroende på kvinnans tillstånd och hur mottaglig kvinnan är för information. Att ge information vid fel tillfälle kan ge kvinnan känsla av stress samt skapa möjlighet för missuppfattningar eller feltolkningar i kommunikationen. Problematiken kring kommunikation är att alla individer tolkar på olika sätt. Detta kan ge utrymme för missförstånd som skulle kunna undvikas om sjuksköterskan är tydlig samt väljer rätt tillfällen för information och patientundervisning.

5.2.2 Det emotionella stödet

I resultatet uppgavs det att kvinnorna var i behov av stöd under hela behandlingstiden, från diagnos till avslut av behandling. Sjuksköterskans stöd ansågs som betydelsefullt och kompetent samt gav stöd i andra aspekter än sjukdomen och diagnos.

Olika cancerstadium krävde olika behandlingar och stöd. Även vårdbehovet var olika. En stor roll sjuksköterskan hade i stödprocessen var att hjälpa kvinnorna att anpassa sig till cancerdiagnosen (Nimekari et al., 2019). Studiens resultat styrks av Azri, Awisi, Al-Rasbi och Al-Moundhri (2014) där de beskriver att vårdgivare kunde vara ett stöd under olika stadier av behandlingen, vilket då kunde ge kvinnorna uppmuntran och hopp. Detta i sin tur kunde leda till att kvinnorna kände ett ökat förtroende för vårdgivaren vilket resulterade att kvinnorna kunde känna sig mer stabila känslomässigt.

När kvinnorna fick samma vårdgivare under hela behandlingen skapade det en trygghet. Genom stöd från sjuksköterskan kunde kvinnorna ges möjlighet att själva hantera sjukdomen. Detta gav en positiv inställning även när behandlingen hade avslutats (Llewellyn, Howard, & McCabe, 2019). När diagnosen erhölls skapade det en osäkerhet och tankar om döden. Kontrollförlust kunde då upplevas, vilket kunde kännas ensamt och deprimerande. Kontroll kunde kännas vid exempelvis emotionella sammanhang. Detta kunde vara vardagliga aktiviteter då fokus skiftade från sjukdomen till den valda aktiviteten, vilket kunde leda till en känsla av tröst (Komatsu et al., 2016).

Kontinuitet kan inte alltid hållas då arbeten sker på olika tider på dygnet. Detta blir en negativ följd som gör att kvinnorna ofta inte kan ha samma sjuksköterska vid alla vårdtillfällen trots att det vore det mest optimala. Kontinuitet i vården där kvinnorna får träffa samma sjuksköterska ledde till en ökad trygghet. Sjuksköterskan ska finnas som stöd genom hela behandlingen.

5.2.3 Sjuksköterskans närvaro och tillgänglighet

I resultatet framkom det att kvinnorna erfor ett ökat stöd då sjuksköterskan fanns tillgänglig att kontakta vid behov och ansågs vara närvarande i samtal. Det framkom även att sjuksköterskor inte alltid fanns tillgängliga i den utsträckning som kvinnorna önskade.

Sjuksköterskan skulle lindra kvinnornas lidande och ge tid till att hjälpa dem hantera deras sjukdom (Frölich et al., 2014). Sjuksköterskan kunde uppleva tidsbrist och att de inte har möjlighet att ge kvinnorna den tid som de hade velat ge och som kvinnorna var i behov av. Detta för att en tung arbetsbelastning ledde till svårigheter att ge kvinnorna en personcentrerad omvårdnad (Lemonde & Payman, 2015).

Tidsbristen hos sjuksköterskorna kan leda till att kvinnorna inte känner sig sedda och hörda. Vilket kan ge dem en känsla av osäkerhet och att de inte vill höra av sig till vården för att de känner sig som en belastning. En risk med tidsbristen hos sjuksköterskan är att endast medicinska aspekter tas i beaktande i första hand, såsom biverkningar, medicinering och symtom. Det emotionella så som exempelvis kvinnornas känslor och upplevelser kan komma i skymundan då detta inte anses som prioritet. Tillgängligheten till sjuksköterskor kan dessutom öka tryggheten för kvinnorna genom endast ett telefonsamtal, vilket i sin tur kan resultera i minskad oro och ångest som de förmodligen redan har angående sin diagnos och behandling.

5.2.4 Stöd från närstående

I resultatet framkom det att kvinnorna erfor att stödet från närstående var betydande. De närstående ansågs ha förståelse för kvinnornas vårdprocess och gav stöttning vid viktiga frågor eller beslutstagande.

Cancer är en sjukdom som inte enbart påverkar kvinnan utan även närstående (Nimekari et al., 2019). De närstående fungerade som ett stöd för kvinnan under hela sjukdomsförloppet (Goldblatt, Cohen, Azaiza & Manassa, 2012; Elmir, Jackson, Beale & Schmied, 2010). Stöd från närstående bidrog till påskyndade av kvinnornas återhämtning efter kirurgi. Detta resulterade i ökad lycka och en känsla av styrka (Elmir et al., 2010). För att sjuksköterskan ska kunna tillämpa en personcentrerad vård ska även anhöriga involveras i vården. Detta resulterar i en bättre individanpassad vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Att tillämpa personcentrerad vård är optimalt för att kunna ge en god omvårdnad. Det kan dock bli ett problem när närstående ska involveras. Genom att göra närstående delaktiga i vården uppkommer svårigheter för alla parter såsom närstående, patient/kvinna och sjuksköterska. Det kan vara ett problem för den närstående att se kvinnan i ett sjukdomstillstånd och ha kvinnans bästa i åtanke vid beslutstagande. Det kan i sin tur leda till svårigheter i sjuksköterskans profession att arbeta personcentrerat och göra den närstående delaktig i omvårdnaden.

Samtliga kategorier kan användas i andra kontext än kvinnors erfarenheter av stöd vid behandling av bröstcancer. Specifikt informativt stöd och emotionellt stöd kan lätt överföras i andra sammanhang med andra diagnoser samt är aktuellt för alla människor. Som sjuksköterska kan vikten av närvaro och tillgänglighet ses samt betydelsen av att ha närstående som stöd vid andra sjukdomar än bröstcancer. När sjuksköterskan är medveten om dessa aspekter ökar tryggheten för patienterna oavsett tillhörighet av kön samt etnicitet. Svensk sjuksköterskeförening (2017) styrker detta genom att uppge att sjuksköterskan ska ge en jämlik vård för alla individer oavsett exempelvis ålder och kön.

Omvårdnad är sjuksköterskans kompetensområde och innebär bland annat ett nära arbete med patienten. Detta bidrar till att sjuksköterskan är ansvarig för att utveckla sin kompetens i sin yrkesroll angående omvårdnaden till patienterna (Svensk sjuksköterskeföring, 2017). I författarnas blivande profession som sjuksköterskor önskas en ökad kunskap angående stöd till patienter vid alla vårdtillfällen. Detta även gällande andra diagnoser än bröstcancer. Genom en ökad förståelse och utbildning kring bemötandet av patienterna så kan författarna tillämpa en personcentrerad omvårdnad. En bristande kunskap kan leda till en bristande personcentrerad

vård. Detta för att vi som sjuksköterskor kommer möta patienter i alla sammanhang oavsett var vi kommer arbeta som vår blivande yrkesroll. En bristande personcentrerad vård kan exempelvis falla om patienten eller närstående inte görs delaktiga i vården.

Relaterat till denna studie är författarna i behov av ytterligare kunskap gällande kvinnors behov av stöd, då en bristande erfarenhet kring detta omvårdnads ämne har setts när studien har utförts.

6. SLUTSATSER

Kvinnor som behandlas för bröstcancer har ett tydligt behov av stöd. Sjuksköterskan och annan vårdpersonal tillsammans med närstående har en central roll i kvinnors behov av stöd. Närvaro och tillgänglighet från sjuksköterskan minskade kvinnornas känsla av ensamhet och gav en känsla av tröst från sjuksköterskan. Det informativa stödet från vårdpersonal ansågs betydelsefullt. Dock upptäcktes det att det även fanns erfarenheter om bristande stöd i samtliga kategorier. Studien belyser problematiken med att arbeta personcentrerat i samverkan mellan sjuksköterska och patient. Författarna vill öka förståelsen för kvinnor som behandlas för bröstcancer då ungefär 8000 kvinnor diagnostiseras varje år. Denna studie anses viktig för att kvinnor som behandlas för bröstcancer ska få en så god omvårdnad som möjligt. För att kunna arbeta personcentrerat krävs det att sjuksköterskan utvecklar sin yrkesroll för att uppfylla det stödjande behovet som kvinnor önskar. Detta resultat går att överföra i andra kontext då kvinnors/patienters erfarenheter av stöd är viktigt oavsett diagnos. Författarna har sett att det finns gott om forskning gällande kvinnors erfarenheter av stöd i allmänhet men en brist på forskning angående det specifika stödet från sjuksköterskan. Forskningen om sjuksköterskans stöd för kvinnor som behandlas/ har behandlats för bröstcancer kan utvecklas och med det ge en ökad förståelse av kvinnors behov.

Därav föreslår författarna att utforma en app för kontakt med sjuksköterskan mellan behandlingarna. Där kan också allmän information nå kvinnorna skriftligt och med det öka tryggheten. Informationen bör vara vetenskaplig så att korrekt data ska nå kvinnorna. Yngre kvinnor och människor överlag använder i dagens samhälle mycket teknisk utrustning. Appen kan då ge sjukvården en fördel när kvinnorna senare kommer till en ålder där det är en ökad risk för bröstcancer. Med hjälp av denna app kan sjukvården på ett smidigt sätt nå ut till befolkningen utan att lägga några större bedrifter på det. Dessutom erhåller kvinnorna samma information vilket då kan leda till att färre kvinnor får en känsla av informationsbrist och brist på närvaro och tillgänglighet. Appen hade med fördel även kunnat användas inom andra områden eller vid andra sjukdomar/diagnoser som drabbar båda könen.

7. REFERENSLISTA

Artiklar med * är inkluderade i studiens resultat.

Al-Azri, M. H., Al-Awisi, H., Al-Rasbi, S. & Al-Moundhri, M. (2014). Coping with a diagnosis of breast cancer among Omani women. Journal of Health Psychology, 19(7), 836–846. doi:10.1177/1359105313479813

*Burton, M., Kilner, K., Wyld, L., Lifford, K. J., Gordon, F., Allison, A., … Collins, K. A. (2017). Information needs and decision-making preferences of older women offered a choice between surgery and primary endocrine therapy for early breast cancer. Psycho-oncology, 26(12), 2094–2100. doi:10.1002/pon.4429

*Carr, T. L., Groot, G., Cochran, D., Vancoughnett, M., & Holtslander, L. (2019). Exploring Women’s Support Needs After Breast Reconstruction Surgery: A Qualitative Study. Cancer Nursing, 42(2), E1–E9. doi:10.1097/NCC.0000000000000600

*Dawe, D. E., Bennett, L. R., Kearney, A., & Westera, D. (2014). Emotional and informational needs of women experiencing outpatient surgery for breast cancer. Canadian Oncology Nursing Journal, 24(1), 20–24. doi:10.5737/1181912x2412024

Eide, H. & Eide, T. (2019). Omvårdnadsorienterad kommunikation: personorientering, samarbete och etik. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Elmir, R., Jackson, D., Beale, B. & Schmied, V. (2010). Against all odds: Australian women’s experiences of recovery from breast cancer. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 19(17–18), 2531–2538. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03196.x

Etikprövningsmyndigheten. (u.å.). Etikprövning - så går det till. Hämtad 26 november 2020 från https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/sa-gar-det-till/?fbclid=IwAR3clMNQi W5kB7SJS-NskLzGfgBI3NLNiww44zwYudjnCZuOhUxwSkgIcUU

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2009). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Frohlich, M., Benetti, E. R. R. & Stumm, E. M. F. (2014). Experiences of women with breast cancer and actions to reduce stress. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 8(3), 537–544. doi:10.5205/reuol.5149-42141-1-SM.0803201407

Goldblatt, H., Cohen, M., Azaiza, F., & Manassa, R. (2013). Being within or being between? The cultural context of Arab women’s experience of coping with breast cancer in Israel. Psycho-Oncology, 22(4), 869–875. doi:10.1002/pon.3078

Komatsu, H., Yagasaki, K., Yamauchi, H. & Yamauchi, T. (2016). Patients’ Perspectives on Creating a Personal Safety Net During Chemotherapy. Clinical Journal of Oncology Nursing, 20(1), 13–16. doi:10.1188/16.CJON.13-16

Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricsson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. Uppl., s. 81-96). Lund: Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2. Uppl., s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.

Lemonde, M. & Payman, N. (2015). Perceived roles of oncology nursing. Canadian Oncology Nursing Journal, 25(4), 422–431. doi: 10.5737/23688076254422431

Llewellyn, A., Howard, C., & McCabe, C. (2019). An exploration of the experiences of women treated with radiotherapy for breast cancer: Learning from recent and historical cohorts to identify enduring needs. European Journal of Oncology Nursing, 39, 47–54. doi: 10.1016/j.ejon.2019.01.002

*Loughery, J. & Woodgate, R. L. (2019). Supportive care experiences of rural women living with breast cancer: An interpretive descriptive qualitative study. Canadian Oncology Nursing Journal, 29(3), 170–176. doi:10.5737/23688076293170176

*Matthews, H., & Semper, H. (2017). ”Dropped from the system”: The experiences and challenges of long-term breast cancer survivors. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 73(6), 1355–1365. doi: 10.1111/jan.13237

Nimekari, M. M., Marzieh Saei Ghare Naz, Taziani, Y. A., Nasiri, M., Evazi, M. R., Shafizad, A. & Ozgoli, G. (2019). Correlation between Supportive Care Needs of Women with Breast Cancer and Quality of Life of their Family Caregivers. International Journal of Community Based Nursing & Midwifery, 7(4), 300–308. doi:10.30476/IJCBNM.2019.73892.0

Nyberg, R. & Aspfors, J. (2017). Sök i tryckta källor. I R. Nyberg & A. Tidström (red.), Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

*Pedersen, A. E., Hack, T. F., McClement, S. E., & Taylor-Brown, J. (2014). An Exploration of the Patient Navigator Role: Perspectives of Younger Women With Breast Cancer. Oncology Nursing Forum, 41(1), 77–88. doi:10.1188/14.ONF.77-88

*Pieters, H. C., Heilemann, M. V., Grant, M. & Maly, R. C. (2011). Older Women’s Reflections on Accessing Care Across Their Breast Cancer Trajectory: Navigating Beyond the Triple Barriers. Oncology Nursing Forum, 38(2), 175–184. doi:10.1188/11.ONF.175-184

Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricsson (red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 375-389). Lund: Studentlitteratur.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/patientlag- 2014821_sfs-2014-821

Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för bröstcancer. Hämtad från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/nr-cancer-vetenskapligt-underlag-brostcancer.pdf

Suwankhong, D. & Liamputtong, P. (2016). Breast Cancer Treatment: Experiences of Changes and Social Stigma Among Thai Women in Southern Thailand. Cancer nursing, 39(3), 213– 220. doi:10.1097/NCC.0000000000000255

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 18 november 2020 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening /publikationer-svensksjukskoterskeforening/etikpublikationer /sjukskoterskornas_etiska_kod_ 2017.pdf [2020-11-18]

Statens Beredning för medicinsk utvärdering. (2012). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik-patientupplevelser. Hämtad från https://www.sbu.se/ contentassets/886fcb546f7f4b3b8ba3d1bdce9367d3/bilaga-2-granskningsmallar.pdf.

Svensk Sjuksköterskeförening. (2010). Personcentrerad vård. Hämtad 18 november 2020 från https://swenurse.se/download/18.21c1e38d1759774592615393/1605100833382

/Personcentrerad%20v%C3%A5rd.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 11 januari 2020 från https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c00306231 7be/1584025404390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf *Van Ee, B., Smits, C., Honkoop, A., Kamper, A., Slaets, J. & Hagedoorn, M. (2019). Open Wounds and Healed Scars: A Qualitative Study of Elderly Women’s Experiences With Breast Cancer. Cancer Nursing, 42(3), 190–197. doi:10.1097/NCC.0000000000000575

Vårdhandboken. (2020). Personcentrerad vård. Hämtad 11 januari 2020 från

https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/

World Medical Association. (2013).WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad från https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

*Xiong, M., Stone, T. E., Turale, S. & Petrini, M. A. (2016). Women’s experiences of making healthcare decisions about their breast cancer: A phenomenological study. Nursing & Health Sciences, 18(3), 314–320. doi:10.1111/nhs.12270

*Zhang, H., Xiao, L. & Ren, G. (2018). Experiences of Social Support Among Chinese Women with Breast Cancer: A Qualitative Analysis Using a Framework Approach. Medical science monitor: international medical journal of experimental and clinical research, 24, 574–581. doi:10.12659/msm.908558

Sökmatris

Bilaga 1

Databas Sökord Resultat av

sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2021-01-01 Kl. 08.00 Begränsningar • engelska • 2010-2020 • Kvinnor • Peer reviewed 1. (MH ”Breast neoplasms”) 35,365 2. support 106,120 3.experience* 124,887 4. women 203,614 5. (MH ”Breast neoplasms”) AND support AND experience* AND women 478 43 18 4 Medline 2021-01-01 Kl. 08.15 Begränsningar • engelska • 2010-2020 • Peer reviewed 1.(MH ”Breast neoplasms”) 106,172 2. support 664,161 3. experience* 547,570 4. women 575,167 5. (MH ”breast neoplasms”) AND support AND experience* AND women 672 54 13 6

Artikelmatris 1 av 10

Bilaga 2

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Burton, M., Kilner, K., Wyld, L., Lifford, K. J., Gordon, F., Allison, A., Reed, M., & Collins, K. A. (2017). Information needs and decision-making preferences of older women offered a choice between surgery and primary endocrine therapy for early breast cancer. Psycho-oncology, 2094– 2100. Land: Storbritannien To establish older women's (≥75 years) information preferences regarding 2 breast cancer treatment options: surgery plus adjuvant endocrine therapy versus primary endocrine therapy. To quantify women's preferences for the mode of information presentation and decision‐making (DM) style

Population: inklusionskriterier: Kvinnor över 75 år

med diagnostiserad bröstcancer de senaste fem åren som hade gjort ett val av behandling i sin journal. exklusionskriterier: De kvinnor vars bröstcancer var avancerad eller var metastaserad, samt de som hade en saknad kognitiv förmåga uteslöts.

Urvalsförfogande: Rekrytering skedde från tio olika

bröstcancerenheter med hjälp av sjukvårdspersonal. De kvinnor som uppfyllde kriterierna fick ett inbjudande paket som innehöll information och frågeformuläret.

Urval: 247 kvinnor uppfyllde kriterierna och fick

frågeformuläret skickade till sig.

Slutlig studiegrupp: 101 kvinnor skickade tillbaka frågeformuläret som svarspost och därmed godkände sitt samtycke till studien. Åldern på kvinnorna var 75-99 år och medianåldern var 82 år. 58 kvinnor hade genomgått kirurgi och 37 kvinnor hade PET (primär endokrin behandling).

Datainsamlingsmetod: Kvantitativ metod:

undersökning via frågeformulär.

Analysmetod: Beskrivande analys.

Styrkor: Ett

frågeformulär som var noga utvecklat. Tydlig beskrivning av population. Svagheter: bekvämlighetsurval med hjälp av personal på bröstcancerenheter. Rekryteringen pågick lite mer än två år. Lågt antal deltagare samt äldre deltagare som kan ha en nedsatt kognitiv förmåga eller nedsatt minnesfunktion.

Information från

vårdpersonal och i form av broschyrer ansågs som bra informationskällor. Kvinnorna erfor att vänner och familj hjälpte till genom diskussioner. Kvinnorna erfor även att informationen var tillräcklig för att kunna lägga grund för ett

beslutstagande. Kvinnorna önskade information personligen för att sedan kompletteras med läsmaterial. Beslutet om behandling ville kvinnorna ta i samråd med

vårdpersonal. Detta även med hjälp av broschyrer.