Vuxna personers upplevelser av att leva med Diabetes Mellitus Typ 2 En litteraturstudie

Vuxna personers upplevelser av att leva med Diabetes

Mellitus Typ 2

En litteraturstudie

Adults experiences of living with Diabetes Mellitus Type 2

A litterature study

Författare: Emma Ekblom och Sofie Eriksson

VT 2017

Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap

Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap B, Självständigt arbete

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Inger James, Universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Örebro universitet

Sammanfattning

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 (DMT2) är i dagens samhälle en av de vanligast förekommande folksjukdomarna och ökar ständigt bland världens befolkning. Den globala ökningen av sjukdomen innebär att sjuksköterskan med stor sannolikhet kommer att möta patienter med DMT2 oavsett vilken arbetsplats hen arbetar på. För att sjuksköterskan ska kunna leverera bästa möjliga omvårdnad till patienterna är det därför viktigt att hen innehar en god kunskap om sjukdomen, samt hur det är att leva med den.

Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med Diabetes Mellitus Typ 2.

Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar och en beskrivande kvalitativ design. Tio artiklar sammanställdes genom en integrerad analysmetod.

Resultat: I resultatet av litteraturstudien framkommer tre huvudkategorier i form av Känslomässiga reaktioner, Behov av livsstilsförändringar samt Behov av stöd. Totalt

framkommer även nio underkategorier i de tre huvudkategorierna. Litteraturstudiens resultat visar att vuxna personer med DMT2 har olika upplevelser av hur det är att leva med

sjukdomen. Känslomässiga reaktioner var en vanligt förekommande upplevelse hos

personerna. Även upplevelser av livsstilsförändringar som personer behövt göra på grund av sjukdomen, samt upplevelsen av stöd eller bristande stöd framkom.

Slutsats: Litteraturstudien visar att upplevelsen av att leva med DMT2 är olika från person till person och därför bör omvårdnaden kring DMT2 anpassas utefter individens egna förutsättningar. Detta för att personen ska kunna känna ett välbefinnande och leva i enlighet med sin sjukdom.

Innehållsförteckning

1. Inledning……….…………...…...1

2. Bakgrund………....………...1

2.1 Historik……….………..……..1

2.2 Diabetes Mellitus Typ 2……….…..…1

2.2.1 Komplikationer av Diabetes Mellitus Typ 2………....….2

2.3 Personcentrerad omvårdnad………...…….……...2 3. Problemformulering……….………..….…….3 4. Syfte……….…………...3 5. Metod……….…….……….…..3 5.1 Design ……….……….………...3 5.2 Sökstrategi……….……….…...………...3 5.3 Urval……….…...…3 5.4 Granskning/värdering……….………...…...4

5.5 Bearbetning och analys……….…...4

5.6 Forskningsetiska överväganden……….…...5

6. Resultat……….……...…5

6.1 Känslomässiga reaktioner……….…………...…..5

6.1.1 Känslomässigt kaos………....……...…….….…..5

6.1.2 Upplevelser av skuld, skam och stigmatisering...……...………..…...6

6.1.3 Acceptans och optimism………...………...……....7

6.2 Behov av livsstilsförändringar.………...………....…….7

6.2.1 Upplevelser av krav på ökad fysisk aktivitet…………...………….……7

6.2.2 Upplevelser av krav på kostförändringar..………...……..……..7

6.2.3 Behov av hantering…….………...8

6.3 Behov av stöd……….………...…………...8

6.3.1 Att uppleva stöd eller bristande stöd från anhöriga och vänner…...….…8

6.3.2 Att uppleva stöd eller bristande stöd från hälso- och sjukvård…...……...9

6.3.3 Upplevelser av stöd från nätverk………...…...9 7. Resultatsammanfattning………...10 8. Diskussion………..…...…...10 8.1 Metoddiskussion………...………..…………10 8.2 Resultatdiskussion………...…….…..…11 9. Slutsats………...………..15 9.1 Klinisk nytta………...…...15

9.2 Förslag till fortsatt forskning………...…...…15

10. Referenslista…………...………..…...16 Bilaga I, Sökmatris

1. Inledning

Diabetes Mellitus är en global folkhälsosjukdom och antalet drabbade personer ökar för varje år. Sedan år 1980 har antalet personer med diabetes ökat med 108 miljoner och år 2014 uppmättes hela 422 miljoner människor i världen vara drabbade. Typ 2 Diabetes är den vanligaste formen av sjukdomen och orsakas till stor del av övervikt, fysiskt inaktivitet samt dåliga kostvanor (World Health Organisation [WHO], 2015). Eftersom att Diabetes Mellitus blir allt vanligare kommer en stor del av de personer som sjuksköterskan möter under sitt arbetsliv vara individer med sjukdomen. Det är därför betydande att sjuksköterskan har kunskap om personers upplevelse av att leva med sjukdomen för att kunna ge individer bästa möjliga personcentrerade vård.

2. Bakgrund

Diabetes Mellitus har varit en känd sjukdom i tusentals år och ett tillstånd där överskott på urin förekommer nämns i skrifter från det gamla Egypten redan 1500 år före Kristus. Namnet på sjukdomen härstammar från det latinska ordet för honungssöt, då läkare som smakade och luktade på patientens urin upptäckte att urinen hade en söt smak. Flera år efter detta

upptäcktes det även att blodet hos diabetespatienter också hade en söt smak. Till en början trodde läkarna att behandlingen för sjukdomen skulle bygga på en sockerrik kost, på grund av de stora sockerförlusterna i urinen. Dock upptäcktes det att den sockerrika kosten påverkade diabetes i negativ form och kunde leda till konsekvenser för patienten. Det var först under 1800-talet som det upptäcktes att bukspottskörteln hade en betydande roll i diabetes, samt att undvikande av socker var att föredra. Under 1900-talet gav två händelser en stor betydelse för diabetes historia, år 1921 upptäcktes insulinet. Under 1930-talet upptäcktes skillnader i diabetes och två typer kunde identifieras: typ 1 diabetes och typ 2 diabetes (Ajanki, 1999). 2.2 Diabetes Mellitus Typ 2

Sjukdomen Diabetes är en kärlsjukdom och förekommer i flera olika former: Diabetes typ 1, Diabetes typ 2 samt graviditetsdiabetes. DMT2 är den globalt vanligast förekommande typen av diabetes och utgör cirka 90 % av all diabetes (Mosand & Stubberud, 2011). Då ett stort antal människor drabbas utgör sjukdomen stora kostnader inom delar av vården. I Sverige uppskattades behandling av DMT2 kostat cirka 7 miljarder kronor under året 1998, vilket är ungefär 6 % av de totala hälso- vårdutgifterna (Henriksson et al., 2000). DMT2 utmärker sig genom att det insulin som bukspottkörteln producerar inte räcker till och kroppens celler får det problematiskt att ta upp sockerarten glukos. Diabetes är en sjukdom som tar tid på sig att utvecklas och ofta kommer själva diagnostiseringen efter flera år av diabetessjukdom

(Mosand & Stubberud, 2011). Ärftliga faktorer spelar en roll i utveckling av sjukdomen och en uppskattning av diabetesrelaterad ärftlighet sträcker sig mellan 20-80 %. Risken för personer med en förälder som har sjukdomen att under sin livstid utveckla DMT2 är ungefär 40 % och upp till 70 % risk om båda föräldrarna är drabbade. Nära släktingar till personer med DMT2 har cirka tre gånger större risk att utveckla sjukdomen än individer utan diabetes i släkten (Ali, 2013). DMT2 drabbar människor av olika åldrar men uppkommer oftast i vuxen ålder och brukar därför benämnas som ”åldersdiabetes” (Mosand & Stubberud, 2011). DMT2 är ofta förknippad med en ohälsosam livsstil relaterat till dåliga kostvanor, viss

ärftlighet, tobaksrökning samt fysisk inaktivitet (International Diabetes Federation, 2015a). På grund av detta så kan sjukdomen undvikas eller fördröjas genom grundläggande

livsstilsåtgärder (WHO, 2015). Genom 30 minuters fysisk aktivitet dagligen kan risken att insjukna reduceras med 40 % (International Diabetes Federation, 2015b). Vid DMT2 kan ibland läkemedelsbehandling bli aktuellt, bland annat finns det läkemedel som gör att

upptagandet av glukos i tarmen saktas ned eller där glukosen hindras från att tas upp i kroppens njurar. Insulin som kan tillföras är antingen långtidsverkande eller snabbverkande. Tillvägagångssätt för behandling kan även vara att tillämpa livsstilsförändringar, bra

utbildning och god egenvård. Tillvägagångssätten bidrar till att krav ställs på personen och det krävs stora förändringar i vardagen som glukoskontroll, medicinering, fysisk aktivitet, kosthållning samt uppföljning hos vårdgivare (Youngson, Cole, Wilby & Cox, 2015). 2.2.1 Komplikationer av Diabetes Mellitus Typ 2

På grund av att diabetes leder till förhöjt blodsocker påverkas kärlen i kroppen och över tid kan såväl små som stora kärl ta skada. Komplikationer av sjukdomen kan vara neuropati, retinopati, nefropati och hjärt- och kärlsjukdomar (Matthew, Gucciardi, De Melo & Barata, 2012). Under 1990-talet visade upprepade studier att genom noggranna blodsockerkontroller (p-glukos) kan risken för komplikationer minska (Hjärt-lungfonden, 2016). För att minska risken finns även behandlingsmål som att hålla blodsockernivåerna jämna, då kan läkemedel bli aktuellt. DMT2 är generellt mer aggressiv än de andra typerna av diabetes, vilket betyder att om inte sjukdomen sköts blir komplikationerna allvarligare (Kahn, Cooper & Del Prato, 2014).

2.3 Personcentrerad omvårdnad

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) ska sjukvården alltid sträva efter att ge alla människor vård på samma villkor och respektera individens värdighet. Det är även viktigt att personens självbestämmande och autonomi respekteras för att kunna sätta personen i centrum (2§). Sjuksköterskan innehar en central roll i att ta hand om personer med DMT2 gällande bedömning av fysisk hälsa, psykosociala frågor och mediciner. Hen ansvarar även för målsättning, genomförande och samordning av behandlingsplaner (Beresford, 2011; Robertson, 2012). I sin yrkesroll bör sjuksköterskan vara medveten om egna övertygelser och värderingar då det kan påverka beslut som gäller behandling och vård (McCance &

McCormack, 2013). Sjuksköterskan bör även kunna se till individens autonomi och självbestämmande för att främja och bidra till att personer kan leva ett så självständigt liv som möjligt med sin sjukdom (Mosand & Stubberud, 2011).

Personcentrerad vård har länge funnits, men inte alltid beskrivits i ett och samma begrepp. Till exempel har tidigare omvårdnadsforskare konstruerat teorier baserat på fyra andra olika begrepp: “Miljö”, “Sjuksköterska”, “Hälsa” och “Person”. De fyra begreppen benämner inte bokstavligen “Personcentrerad vård” men formulerades utifrån specifika filosofiska

perspektiv. Genom de fyra begreppen utvecklades användbara omvårdnadsmodeller och omvårdnadsteorier för sjuksköterskan. Personcentrering utvecklas och formas mellan

personer och vårdgivare och har sina grundvärden i ömsesidig respekt, självbestämmande och genom ständig utveckling i olika miljöer (McCance & McCormack, 2013). För att

sjuksköterskan ska arbeta enligt en personcentrerad vård krävs det även att sjuksköterskan respekterar och uppmärksammar individens enskilda upplevelser av hälsa. Det är även viktigt att se till individens intressen, synsätt och vanor, samt att ta till vara på personens egna tillgångar och kapacitet. För att personen ska känna en känsla av välbefinnande krävs det att hen blir respekterad, känner sig sedd samt blir bekräftad (McCance & McCormack, 2013). Samverkan mellan vårdpersonal och patient är en väsentlig del i diabetesvården. Patienter med DMT2 behöver möjligheter att delta i sin vård på individuell, lokal samt nationell nivå för att säkerställa korrekt uppfyllda behov. Resultat av diabetesvård kan förbättras genom en ökad inblandning av patienten, då beslut kan fattas tillsammans mellan patient och

3. Problemformulering

Sjukdomstillståndet DMT2 medför behov av livsstilsförändringar för patienter.

Sjuksköterskan ansvarar bland annat för att i samråd med patienten planera för patientens omvårdnad i enlighet med personcentrerad omvårdnad. För att sjuksköterskan ska kunna arbeta utifrån en personcentrerad omvårdnad kan det vara av betydelse att sjuksköterskan har kännedom om hur patienter upplever att leva med DMT2. Genom kunskap om vuxna

personers upplevelser av att leva med DMT2 kan sjuksköterskan se på sjukdomen ur olika perspektiv och därefter anpassa omvårdnaden kring den enskilde individen.

4. Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med Diabetes Mellitus Typ 2.

5. Metod

Syftet med att göra en litteraturstudie är att sammanställa aktuella forskningsresultat som svarar på studiens ändamål (Forsberg & Wengström, 2013).

5.1 Design

Det genomfördes en kvalitativ beskrivande litteraturstudie med systematiska sökningar (Kristensson, 2014).

5.2 Sökstrategi

De systematiska sökningarna skedde sedan via databaserna CINAHL Plus with full text, Medline och PsycInfo. Sökord togs fram med hjälp av MeSH-termer för att få ämnesord. Karolinska Institutet (u.å.) beskriver det som ett verktyg för att översätta medicinska termer. För att få fram sökord till studien valde författarna ut de meningsbärande orden från syftet och översatte dem till engelska. De sökord som valdes utifrån syftet var: Diabetes Mellitus Typ 2, upplevelser, leva och vuxna. Initialt söktes sökorden fram var för sig utan filter för att kontrollera att sökorden gav mättnad i träffar (Bilaga I). Artiklarna söktes fram med hjälp av ämnesord. Då alla de utvalda sökorden inte fanns som ämnesord resulterade det i att

sökningen blev kombinerad av både ämnesord och fritextsökning. I sökningen så

kombinerades de utvalda sökorden för att bilda ett sökblock genom de Booleska operatorerna “AND” och “OR” (Kristensson, 2014). Till en början genomfördes en provsökning i de valda databaserna med sökorden Diabetes type 2 AND experience*. Trunkering [*] användes till en början på sökordet “experience*”. För att specificera och få fram mer hanterbara sökresultat lades fler sökord till för att hitta artiklar som i slutändan kunde svara på syftet. När fler sökord lades till användes trunkering även på “patient attitude*” samt “life experience*”. Det fanns dock skillnader i ämnesord i de olika databaserna och därför söktes vissa ord i fritext beroende på om de fanns som ämnesord i den aktuella databasen. Sökningen begränsades till vetenskapliga artiklar med publicering mellan åren 2007-2017 samt till artiklar publicerade på engelskt språk i en vetenskaplig tidskrift. I databaserna CINAHL och PsycInfo bockade författarna i “Peer Reviewed” för att endast få fram artiklar som tidigare granskats av forskare. I Medline publiceras endast artiklar som tidigare har blivit granskade av forskare. 5.3 Urval

Tio artiklar hämtades med inklusionskriterierna: vuxna personers upplevelser av att leva med DMT2 och endast kvalitativa artiklar som hade ett etiskt godkännande av en etisk kommitté. Exklusionskriterierna var alla artiklar där deltagarna var yngre än 18 år och alla artiklar av kvantitativ metod.

Stegvis i fyra urval har artiklarna valts ut med hjälp av en urvalsprocess(Kristensson, 2014). Urval 1: I det första steget lästes de titlar som sökresultatet gav efter sökning med de utvalda sök- och ämnesord som valts. Artiklarnas titlar jämfördes gentemot studiens syfte och inklusions- samt exklusionskriterier som tidigare nämnts.

Urval 2: När artiklar valts ut genom titel-granskning påbörjades det 2:a urvalet, där

artiklarnas abstrakt granskades. På samma vis som titelgranskning gick abstraktgranskningen till. Artiklarnas abstrakt lästes igenom av författarna tillsammans och jämfördes med studiens syfte och inklusions- samt exklusionskriterier för att bedöma relevans för studien.

Urval 3: När artiklarna valts ut baserat på lästa titlar och abstrakt startade urval 3 som bestod av att läsa artiklarna i sin helhet. Artiklarna lästes först enskilt av författarna för att sedan tillsammans diskutera, jämföra och sammanställa identifierade fynd, likheter och skillnader. Urval 4: I det fjärde och slutgiltiga urvalet utsågs de artiklar som kritiskt granskats av författarna. De artiklar som ansågs vara av tillräckligt god kvalitet och uppnådde författarnas krav i förhållande till studiens syfte och kriterier valdes ut till att användas i studiens resultat. 5.4 Granskning/värdering

De vetenskapliga artiklar som använts har alla följt strukturen IMRAD (Introduktion, metod, resultat (and) diskussion) och är originalartiklar. För vidare granskning av artiklarna

användes en kvalitetsgranskningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2010). Efter genomgång i granskningsmallen bedömdes artiklarna om de var av god kvalitet eller ej. Endast de artiklar som bedömdes av god kvalitet användes i resultatet.

5.5 Bearbetning och analys

Vid sammanställning av resultat från de olika vetenskapliga artiklarna användes en integrerad analysmetod (Tabell 1). Med hjälp av analysmetoden bearbetades artiklarna stegvis för att därefter hitta skillnader och likheter för att sedan kunna presentera resultatet på ett

överskådligt vis (Kristensson, 2014). Först lästes alla artiklarna igenom av författarna var för sig för att med olika perspektiv identifiera likheter och skillnader i resultatdelen av artiklarna. Därefter diskuterades och jämfördes fynden för att tillslut få en omfattande förståelse av alla artiklarna. Artiklarnas resultat analyserades sedan tillsammans av författarna och

huvudkategorier kodades i form av överstrykning av relevanta meningsenheter. De tre huvudkategorier som valdes ut var “Känslomässiga reaktioner”, “Behov av

livsstilsförändringar” samt “Behov av stöd”. De delar som kodats till huvudkategorier

bearbetades och sammanställdes för att sedan sättas ihop och bilda studiens resultat. Därefter skapades nio underkategorier i de utvalda huvudkategorierna, också i form av kodning (Tabell 2). Huvudkategorier och underkategorier översattes från engelska till svenska och skrevs sedan ihop för att bilda studiens resultat.

Tabell 1: Ett exempel på integrerad analys

Meningar som svarade på syftet Huvudkategori Underkategori

Deltagare upplevde olika känslomässiga reaktioner som till exempel ångest, oro och rädsla.

Känslomässiga reaktioner

Många deltagare fick i samband med

sjukdomsbeskedet göra livsstilsförändringar, som t.ex. ökad fysisk aktivitet och

kostförändringar, som ett

behandlingsalternativ vilket kunde upplevas som krav. Behov av livsstilsförändringar Upplevelser av krav på ökad fysisk aktivitet

Majoriteten av deltagarna hade olika upplevelser av stöd, dock betonades det att alla var i behov av någon form av stöd för att öka välbefinnande.

Behov av stöd Att uppleva stöd eller

bristande stöd från anhöriga och vänner

5.6 Forskningsetiska överväganden

Författarna till litteraturstudien har arbetat för att framställa resultatet på ett objektivt sätt utan att utesluta eller förvränga någon information (Forsberg & Wengström, 2013). Endast artiklar som har ett etiskt godkännande av en etisk kommitté eller artiklar som betonat att det skett ett noggrant etiskt övervägande har använts i litteraturstudien. Lag om etikprövning används när forskning som avser människor sker, lagens syfte är att se till människans värde och

respektera individen. När forskning som handlar om människor sker krävs det enligt lagen om etikprövning (SFS 2003:460) att forskarens studie blivit godkänd i en etikprövning (6 §).

6. Resultat

I resultatet framkom olika vuxna personers upplevelser av hur det är att leva med DMT2. Deltagare i resultatets artiklar var av både kvinnligt och manligt kön och av vuxen ålder (18+). Då sjukdomen är global valdes artiklar ut som var genomförda och publicerade i olika länder.

Tabell 2: Översikt över huvudkategorier och underkategorier

Huvudkategorier

Underkategorier

Känslomässiga reaktioner • Känslomässigt kaos

• Upplevelser av skuld, skam och stigmatisering

• Acceptans och optimism

Behov av

livsstilsförändringar

• Upplevelser av krav på ökad fysisk aktivitet • Upplevelser av krav på kostförändringar

• Behov av hantering

Behov av stöd • Att uppleva stöd eller bristande stöd från anhöriga och

vänner

• Att uppleva bristande stöd från hälso- och sjukvård • Upplevelser av stöd från nätverk

6.1 Känslomässiga reaktioner

Upplevelsen av den direkta reaktionen av att få sjukdomen DMT2 innebar chock och ett ständigt oroande gällande den kroniska delen av sjukdomen och dess komplikationer.

berättade att de kände en ständig oro vilket kunde påverka deras förmåga att kontrollera sin diabetes (Manderson & Kokanovic, 2009). Deltagarna berättade om en rad olika reaktioner vid diagnostiseringen såsom: förnekande, chock, rädsla och ilska (Handley, Pullon & Gifford, 2010). Inblicken i hur allvarligt tillståndet var upplevdes som tungt och skrämmande relaterat till släktingar och vänner som avlidit i sjukdomen. Detta gjorde att deltagarna upplevde att de inte längre kunde ignorera allvaret i sjukdomen (Jutterström, Isaksson, Sandström &

Hörnsten, 2012). Vanliga reaktioner var även upplevelser av ångest, misstro och en känsla av orättvisa gällande en diagnos de inte hade förväntat sig att få (Carolan, Holman & Ferarri, 2014). Personer upplevde att oron över sjukdomen gjort att de känt sig sämre och sämre vilket hade resulterat i att de blev stressade. Stress och depression hade också gjort att deltagarna känt brist på energi och trötthet, vilket i sin tur påverkat deltagarnas familjer och sociala liv (Manderson & Kokanovic, 2009). Några deltagare hade upplevt sömnlöshet vilket resulterade i ångest och en känsla av hjälplöshet på grund av fysiska symtom i samband med sjukdomen. Symtomen kunde vara täta urinträngningar, onormal psykisk trötthet och

sömnlöshet (Li et al., 2013).

Deltagare upplevde en “ond cirkel” där fysisk och psykisk ohälsa påverkade varandra genom oro för den andra. Flera personer hade upplevt känslor som lidande och sorg samt känslor av att ha gått miste om kompetens och prestation, självförtroende och självständighet samt att de känt sig isolerade, maktlösa och svaga (Manderson & Kokanovic, 2009). DMT2 hade tillfört förändringar i sociala relationer, kulturell och social status hos deltagare. Även förändringar i personliga egenskaper hade upplevts och förändringarna gav personerna en känsla av

misslyckande och utanförskap (Manderson & Kokanovic, 2009). Nedstämdhet över att vara drabbad av sjukdomen DMT2 var vanligt (Li, Drury & Taylor, 2013).Flertalet personer upplevde även känslor av tomhet och meningslöshet då de inte kunde leva som de tidigare gjort (Ahlin & Billhult, 2012; Manderson & Kokanovic, 2009).

Eventuella komplikationer gjorde upplevelsen av sjukdomen personlig och deltagare hade känt olika känslor inför dem innan de hade accepterat sin sjukdom (Carolan et al., 2014). Deltagare hade upplevt att de varit tvungna att göra en hastig förändring i deras beteende för att undvika komplikationer och hot av sjukdomen (Jutterström et al., 2012). Rädsla för framtiden och eventuella komplikationer var vanligt förekommande. Att kontrollera och förebygga komplikationer orsakade stress. Diabetes upplevdes som en orsak till stress samtidigt som stress sågs som en orsak till diabetes (Manderson & Kokanovic, 2009). 6.1.2 Upplevelser av skuld, skam och stigmatisering

Personer upplevde skuld och skam och hade känt att de blivit dömda av anhöriga och vänner på grund av sin sjukdom. En deltagare berättade att hen kallat diabetes för “skuld- och skam-sjukdomen” (Browne, Ventura, Mosley & Speight, 2013).

Samhällets attityder gällande diabetessjukdom beskrevs påverka deltagarna, majoriteten berättade om negativa stereotyper som vanligtvis förknippades med DMT2. De vanligast förekommande negativa beskrivningarna var “fet”, “fetma”, “övervikt”, “lathet”,

“soffpotatis”, “frossare” och “överätare” (Browne et al., 2013). Deltagare beskrev även hur de stött på andra som uppfattat personer med DMT2 som lata, oftast överviktiga, att det var självförvållat och att de därmed fick skylla sig själva (Oftedal, Karlsen & Bru, 2009). Stigmatisering kring sjukdomen gjorde att personer upplevt att det var de drabbade som bar skulden för sjukdomen och att de fick skämmas (Browne et al., 2013). Ett flertal deltagare hade upplevt medias och andra människors fördomar kring sjukdomen. Många upplevde att de inte ville bli socialt stigmatiserade och beskrev att de känt sig isolerade och särbehandlade

(Oftedal et al., 2009). Att andra skulle uppfatta dem som annorlunda om det kom fram att de hade DMT2 var också något som oroat deltagarna (Li et al., 2013). Personerna upplevde sig själva som offer och orättvist behandlade, vilket resulterade i en ständig inre och yttre kamp (Ahlin & Billhult, 2012).

6.1.3 Acceptans och optimism

Trots att många upplevt nackdelar med sin sjukdom var det ett mindre antal personer som uppgav att de var tacksamma för att ha fått den och de såg sin sjukdom som en möjlighet att lära sig och att vidta åtgärder för att förbättra sin hälsa (Carolan et al., 2014). Deltagare beskrev också att de var glada över att ha ändrat livsstil till det bättre, både för dem själva och för familjen (Yamakawa & Makimoto, 2008). En deltagare hade upplevt sina aktiviteter som hälsosamma och att de hade gynnat hen på flera olika sätt. Övningarna gav hen motivation till att leva längre (Carolan et al., 2014). Genom att försöka tänka positivt och sedan känna positiva känslor kändes det lättare för deltagarna att hantera sin diabetes på ett optimistiskt vis och med acceptans (Li et al., 2013). Andliga övertygelser och visioner beskrevs också som ett sätt för att känna delaktighet, integration och acceptans av sin diabetes (Handley et al., 2010).

6.2 Behov av livsstilsförändringar

6.2.1Upplevelser av krav på ökad fysisk aktivitet

Personer hade upplevt sjukdomens medförda krav på livsstilsförändringar som en

kontinuerlig inre kamp. En person hade känt sig så överväldigad av krav att hen inte hittat någon motivation till att göra några livsstilsförändringar. Istället hade hen känt sig pressad till att behöva göra något som hen ansåg vara tråkigt och krävande (Ahlin & Billhult, 2012). Orsak efter orsak hittades på för att inte börja med fysisk aktivitet, bland annat att gymmet utgav stora kostnader och att promenadkäppar var fånigt (Ahlin & Billhult, 2012). Deltagare hade upplevt svårigheter i det aktiva livet på grund av fysiska begränsningar som smärtor, engagemang i familjelivet och brist på motivation. Det var även några av de anledningarna som använts som skäl för att inte delta i träning (Li et al., 2013). En deltagare berättade att hen led av muskelsmärtor och hade använt detta som en ursäkt för att inte träna. Deltagare hade även upplevt att motion kunde orsaka obehag, svaghet och trötthet (Carolan et al., 2014).

6.2.2 Upplevelser av krav på kostförändringar

Svårigheter med den rekommenderade maten hade förekommit och några deltagare hade behövt göra kostförändringar, inklusive regelbunden schemaläggning av måltider samt storleksjusteringar på portionerna. De hade upplevt behovet av att minska den mängd mat de konsumerade och istället för att äta färre stora måltider fördelades måltiderna ut i mindre portioner utspridda över dagen (Carolan et al., 2014). Medvetenhet och information om vad deltagarna fick äta och inte hade funnits där, men att acceptera fakta hade upplevts som svårt (Manderson & Kokanovic, 2009). Att inte kunna leva och vara som andra beskrevs av deltagarna som något som ibland kommit i konflikt med kraven på att anpassa sig till kostförändringar (Oftedal et al., 2009). Några deltagare beskrev att de förlorat sin livsglädje på grund av att de varit tvungna att byta kostvanor. Att byta kostvanor hade gett deltagare en känsla av att ha förlorat något viktigt och under de stunder som de “fuskat” under sin diet hade de upplevt ångest (Ahlin & Billhult, 2012). Några hade upplevt att det inte spelade någon roll om de åt hälsosamt eller inte då de ansett att ingenting hände oavsett vad de valde. De som hade haft som mål att tillaga och följa den rekommenderade dieten och kontrollera allt de åt hade upplevt att portioneras storlekar var det som var mest utmanande för dem att förhålla sig till. Deltagare hade upplevt orättvisa kring att hålla sig till en diet då allt som

beskrevs som gott att äta avråddes av läkare. De hade även upplevt att det krävdes faktorer som planering, förberedelse och övervakning för att främja en hälsosam diet. När personer inte fått äta vad som helst hade de upplevt en förlust av njutning och även en upplevelse av begär för mat (Carolan et al., 2014).

Deltagare hade upplevt känslor av att “suget” efter olika saker varit likvärdig med “suget” som narkomaner kunde känna och att det då var svårt att hålla sig till den rekommenderade dieten (Ahlin & Billhult, 2012). Deltagare hade tagit emot nyttiga recept, men kände dock en frustration då det innebar extra jobb att förbereda och tillaga måltiderna. Det krävdes mer planering för att det inte skulle bli snabba och onyttiga måltider. En annan deltagare upplevde att det svåraste var att hålla disciplinen och oroade sig ständigt över kommande planering av måltider. Deltagare med ursprung i andra länder stod inför ytterligare svårigheter såsom tillgången till acceptabla livsmedelsalternativ. Till exempel beskrevs det att en deltagare från Bangladesh upplevde svårigheter då ris som var huvudfödan i hemlandet, inte ansågs vara bra för diabetiker. Ett flertal deltagare hade även åsikten att det borde vara en större betoning på hälsosam kost i både media och samhället, samt mindre marknadsföring för “skräpmat” (Carolan et al., 2014). En annan deltagare som ändrat livsstil berättade att diabeteskosten fungerat bra även i familjen och att hen var glad över att ha etablerat en bättre livsstil (Yamakawa & Makimoto, 2008).

6.2.3 Behov av hantering

En upplevd vändpunkt i att själv kunna hantera sin sjukdom beskrevs som känslan av att befinna sig i en kamp över liv eller död (Jutterström et al., 2012). Att göra oberoende val och att ha rätt att vägra behandling, friheten att uttrycka sina egna åsikter, fatta egna beslut och även att ställa krav på sina läkare beskrevs som viktiga i hanteringen av sjukdomen. Bön och religiös tro var också något som upplevdes av deltagarna som en strategi för hantering och en person beskrev att hen brukade be för att hantera sin oro kring sjukdomen. Rädsla för nålar, kostnader för material till glukosmätning var något som kunde påverka deltagares hantering av sjukdomen (Li et al., 2013).

Flertalet deltagare kände att de behövde acceptera sin sjukdom för att kunna ta ansvar över att kontrollera sina blodsockernivåer (Carolan et al., 2014). Några upplevde att de kommit fram till insikt i att de faktiskt hade sjukdomen, det var den insikten som hade gjort att de kunnat anpassa hanteringen av sin sjukdom efter dem själva. Saker som tidigare hade gjort att de kände sig obekväma och som tidigare upplevdes som svåra hade blivit ett nytt sätt att leva när insikten väl hade kommit (Jutterström et al., 2012).

Att balansera mellan sitt eget sätt att leva och egenvård upplevde deltagarna som en viktig del i att kunna hantera sjukdomen. De beskrev att förändringarna behövde anpassas till vardagen, men även till individens identitet. Behandling genom kost och fysisk aktivitet upplevdes som något deltagarna kunde styra över själva (Jutterström et al., 2012). När personer såg

effekterna av förbättrad egenvård i form av lägre blodsockernivåer och minskad vikt, resulterade detta att de blev mer motiverade till att fortsätta och att hanteringen förbättrades (Jutterström et al., 2012). Det upplevdes lika viktigt att deltagares makar/makor lärde sig att leva med DMT2 som det att personen själv kunde hantera sjukdomen. Ett par som båda diagnostiserats med DMT2 upplevde att det var lättare för dem att hantera sjukdomen då de båda var drabbade (Beverly, Miller & Wray, 2008).

6.3 Behov av stöd

Stöd som diskuterades var bland annat anhörigas roll i att motivera, uppmuntra och stödja sin familjemedlem och ibland även hänvisa dem till mer nyttiga alternativ och val. Barn och makar upplevdes motivera sina närstående till att fortsätta vara friska och hjälpte dem i form av stöd och uppmuntran (Carolan et al., 2014). Genom anhöriga, ökat välbefinnande samt viktminskning hade deltagare upplevt ökad motivation till att fortsätta med fysisk aktivitet (Oftedal et al., 2009). Stödet från den andre i paret var något som en deltagare ansåg göra att hen inte kände sig ensam och rädd relaterat till sin sjukdom (Beverly et al., 2008). Stödet från partnern var uppskattat och deltagare hade upplevt det viktigt med stöd från sin make/maka när de fått DMT2 (Beverley et al., 2008). Några deltagare upplevde att hälsa hade blivit en större del i deras samtal. Makars stöd var viktigt och en viktig komponent upplevdes vara att kunna arbeta ihop för att hantera sjukdomen (Beverly et al., 2008). En person fann stöd i en vän som också hade sjukdomen DMT2 (Manderson & Kokanovic, 2009).

I en studie gällande stöd mellan makar där båda eller den ena hade sjukdomen DMT2 upplevde männen brister i att själva kunna kontrollera sina egna kostförändringar medan kvinnorna med DMT2 upplevde ett bristande stöd från sina män gällande kostvanor (Beverly et al., 2008). Deltagare beskrev även att familj och vänner inte alltid var till stöd. I nära relationer där att dela en måltid var en vana kände deltagarna av en inre kamp när partnern föredrog mat som inte lämpar sig för personer med DMT2 (Ahlin & Billhult, 2012).

Vissa deltagare upplevde att det inte gick att tala med vänner om sjukdomen då de ansåg att det var den enskildes ensak (Manderson & Kokanovic, 2009). På grund av rädsla för att relationen till vännerna skulle förändras hade deltagare undvikit att tala om sjukdomen med dem (Li et al., 2013). Några deltagare hade även avslutat relationer med vänner som de upplevde inte stöttade dem i sjukdomen. I de fall där anhöriga, vänner och arbetsplats inte fanns som stöd upplevdes detta som sårande, dömande och störande. Detta gällde speciellt kostvanor och viktkontroll (Browne et al., 2013).

6.3.2 Att uppleva bristande stöd från hälso- och sjukvård

Deltagare hade upplevt missnöje med de råd de hade fått från sjukvården. Vid

diagnostiseringen upplevde en deltagare att hen fått mycket information vilket resulterade i att hen kände sig överväldigad. Personer hade även upplevt brist på empati från vårdgivare (Li et al., 2013; Jutterström et al., 2012). En deltagare upplevde att mycket kunde förbättras om empatin ökade. Vissa deltagare hade upplevt att diabetessköterskan de träffade sällan kunde ge dem drivkraft för förändring och att motivationen behövde komma från dem själva (Jutterström et al., 2012). En deltagare berättade om ett samtal med en läkare där hen uppgivit önskemål om insulinbehandling men blivit nekad och behövt kämpa för att få som hen ville (Oftedal et al., 2009). Negativa upplevelser av sjuksköterskors stöd hade gjort att deltagare sökt råd och stöd på annat håll, till exempel på internet eller av vänner. De negativa

upplevelserna hade också lett till att de undvek konsultationer med sjuksköterskan (Browne et al., 2013).

6.3.3 Upplevelser av stöd från nätverk

Stöd från nya nätverk av människor och deltagande i stödgrupper var något som deltagare upplevt. En person berättade om värdet hen hade fått genom att ha deltagit i en grekisktalande samhällsgrupp (Manderson & Kokanovic, 2009). En annan deltagare beskrev att hen hade gått med i en promenadgrupp som en del i att främja sin hälsa och hen gillade sällskapet hen fått av de andra i gruppen (Yamakawa & Makimoto, 2008). Att tillhöra en grupp eller gemenskap och inblandning i någon aktivitet hade upplevts som nyttigt även för andra personer. Exempel på andra grupper kunde vara matlagnings-, motions- eller

aktiviteter hade deltagare fått en tillfredsställande känsla (Yamakawa & Makimoto, 2008). Vissa deltagare hade upplevt att de fått stöd från medarbetare och andra personer med diabetes. En person upplevde stöd från sitt arbete i form av att få sina lunchtider anpassade efter hens sjukdomsrelaterade behov (Li et al., 2013). Personer upplevde att de fann ett värde i sin sjukdom genom tillhörighet med andra (Oftedal et al., 2009).

7. Resultatsammanfattning

I resultatet framkom att människor som lever med DMT2 kunde uppleva olika känslomässiga reaktioner som bland annat upplevelse av oro, ångest och hopplöshet. Deltagare upplevde även positiva känslor såsom ökat välbefinnande och bättre självkänsla relaterat till

livsstilsförändringar när de väl accepterat sin sjukdom. Upplevelser av livsstilsförändringar betonades i majoriteten av artiklarna. Livsstilsförändringar som ökad fysisk aktivitet och kostförändringar tolkades av författarna som ett något som utgjorde största delen av upplevd behandling av deltagarnas sjukdom. Tillsammans med kategorin om livsstilsförändringar betonades även vikten av att uppleva stöd, både från anhöriga, nätverk samt från hälso- och sjukvården i majoriteten av artiklarna. Stödet upplevdes som viktigt för att lättare kunna acceptera situationen och leva i enlighet med sin sjukdom. Fynd framkom dock att det i många situationer brast i stöd från båda parter vilket resulterade i upplevelse av känslor som utanförskap, skuld, skam och rädsla.

8. Diskussion

En litteraturstudie med systematiska sökningar valdes då det var upplevelser som skulle beskrivas (Kristensson, 2014). Endast kvalitativa artiklar valdes ut för användning i studien. En kvalitativ studie kännetecknas av att den fokuserar på deltagarnas egna perspektiv på det som undersöks (Kristensson, 2014). Databaserna Medline och CINAHL användes då de båda är inom området vårdvetenskap (Kristensson, 2014). Även PsycInfo användes då det är en databas inom området psykologi och beteendevetenskap med ämnesområden som bland annat medicin. Artiklarna som använts är alla publicerade inom en tidsram på tio år (2007-2017), författarna valde tio års tidsintervall för att finna artiklar med så aktuella resultat som möjligt (Kristensson, 2014).Peer reviewed valdes då det innebär att artiklarna var publicerade i vetenskapliga tidskrifter och därmed granskade före publicering, därför styrks urvalet av arbetets artiklar (Kristensson, 2014).På grund av arbetets syfte som inkluderade vuxna personers upplevelser begränsades sökningen till endast vuxna, dock var definitionen av vid vilken ålder en person anses som vuxen olika i de tre databaserna. I databaserna CINAHL och Medline utgår “all adult” från åldern 19 medan databasen PsycInfo utgår från “adulthood (18 yrs & older)” alltså från 18 år och äldre. På grund av att databaserna definierade detta olika användes endast begränsningen från PsycInfo för att inte exkludera relevanta artiklar som använt studiedeltagare från 18 år och äldre. Svenska MesH (Karolinska institutet, u.å.) definierar en person som vuxen mellan 19-44 år men enligt föräldrabalken (SFS 1949:381) räknas en person som barn fram till 18-års ålder och därefter som vuxen (6 §). Om resultatet påverkats av detta problem är svårt att ta reda på, författarna är dock medvetna om detta dilemma men upplever det inte som bristfälligt då övergången från att vara barn till att bli vuxen i Sverige sker vid 18 års ålder. I sökningarna begränsades språket i artiklarna till engelska då det är ett språk som behärskas av båda författarna. Kunskapssammanställning innebär att endast originalartiklar får användas och därför är alla artiklar som använts i litteraturstudien originalartiklar.

För att stärka studiens trovärdighet valde författarna att använda sig av mer än en databas när de vetenskapliga artiklarna söktes fram. Alla de utvalda artiklarna hämtades ur två olika databaser inom det vårdvetenskapliga området och en inom området psykologi och

beteendevetenskap med ämnesområden som bland annat medicin för att stärka studiens validitet (Kristensson, 2014). Sökorden valdes noggrant ut och var alla kopplade till upplevelser av hur det är att leva med DMT2. Under sökprocessen anpassades och

utvecklades sökorden relaterat till de MeSH-termer som fanns i de olika databaserna, samt det antal artiklar som kom fram vid sökningarna. Olika sök-kombinationer har prövats. Sökordet “life experience*” användes för att bredda sökningen och för att minska risken att exkludera relevanta artiklar, dock översätts sökordet till “livserfarenhet” på svenska och kan därför anses som en svaghet då översättningen inte innefattar ordet “upplevelse”. Då vissa sökord inte fanns som ämnesord valde författarna att söka på dem i fritextsökning kombinerat med de ämnesord som fanns. Att söka i fritext innebär att sökningen är fri och inte är bunden till ämnesord. En fördel med att söka i fritext är att sökningens känslighet ökar på grund av att fler artiklar genereras. En svaghet med att göra en fritextsökning är att sökningen kan generera irrelevanta artiklar (Kristensson, 2014) som inte svarar på studiens syfte. Några av sökorden söktes med hjälp av trunkering [*]. Forsberg och Wengström (2003) beskriver att genom trunkering [*] kan en sökning utvidgas och kan därmed generera fler ändelser. Datainsamling och urval resulterade i att 10 antal artiklar granskades enligt granskningsmall från SBU (SBU, 2010)för att säkerhetsställa så god kvalité som möjligt. Alla bedömdes vara av god kvalité och användes sedan i studien. En svaghet är dock att granskningsmallens frågor inte alltid var lätta att tolka, vilket kan ha påverkat resultatet av granskningen av artiklarnas kvalité. Alla artiklarnas studier använde sig av intervju eller diskussion i fokusgrupper till datainsamling. Genom intervjuer eller diskussion i fokusgrupper kan personer själva beskriva sina upplevelser med egna ord. Resultatet i litteraturstudien har på grund av detta endast sammanställt deltagares egna upplevelser.

Författarna har valt att ta med två artiklar där studien fokuserat på deltagare av kvinnligt kön. Detta kan ses som en brist i studien, men studiens intention är att beskriva alla deltagares upplevelser, oavsett kön och de artiklarna ansågs relevanta för studien då de undersökt vuxna personer. Enligt lag krävs att forskning som avser människor (SFS 2003:460) har godkänts i en etikprövning (6 §). Därför har författarna kontrollerat att alla artiklar som granskats har genomgått en etisk prövning (Kristensson, 2014).

Till arbetets analysdel använde författarna sig av en integrerad analysmetod då det enligt Kristensson (2014) är en bra metod när man arbetar med kvalitativa studier. Metoden bedömdes som lämpad för arbetet, då en integrerad analysmetod möjliggör att på ett överskådligt sätt presentera litteraturstudiens resultat.

8.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med DMT2. Studien visade att leva med DMT2 väckte känslomässiga reaktioner, krav på

livsstilsförändringar, behov av att hantera sin sjukdom samt behov av stöd från omgivningen. Resultatet visade att personer med DMT2 upplevde flera olika känslomässiga reaktioner i samband med sin sjukdom. Personerna upplevde ofta sig själva som oroliga och stressade över sin nuvarande situation, men även för de komplikationer som kunde uppstå av sjukdomen i framtiden. Deltagarna upplevde även känslor som ångest och rädsla över att diagnostiserats med sjukdomen. Detta överensstämmer med tidigare forskning där bland annat Fisher, Skaff, Mullan, Glasgow och Masharani (2008) beskriver i resultatet av sin studie att det finns en hög förekomst av affektiva störningar såsom ångest och depressiv påverkan hos personer med DMT2. Författarna anser att genom att sjuksköterskan är lyhörd

och visar respekt för hur patienter känner och tänker inför sin sjukdom kan de tillsammans i omvårdnaden förebygga upplevd psykisk ohälsa i samband med DMT2.

Mosand och Stubberud (2011) menar att det är viktigt att tillgodose personens grundläggande behov genom fysisk aktivitet, kost samt tillräckligt med insulin för att hålla en stabil

plasmaglukosnivå. Även faktorer som kontroll över andra sjukdomar samt att personen har en stabil psykisk hälsa är betydande. McCance och McCormack (2013) beskriver att en

personcentrerad omvårdnad bland annat handlar om att sjuksköterskan möter och behandlar personer som individer och att personen och sjuksköterskan bygger upp en gemensam tillit och förståelse.

I litteraturstudiens resultat framkom det att deltagare upplevde skuld och skam relaterat till sin sjukdom. De upplevde att de inte kunde tala om sjukdomen med anhöriga på grund av rädslan för att bli dömda. Att uppleva stigmatisering var också något som orsakade skuld och skam över sjukdomen. Deltagarna upplevde att media och samhället porträtterat en felaktig bild av sjukdomen och att detta gjorde att de kände sig dömda av andra. Deltagarna upplevde att de beskylldes för att själva vara orsak till sjukdomen genom dåliga levnadsvanor. Att personer upplever att samhällets syn på DMT2 påverkar dem stämmer överens med tidigare forskning av Stuckey et al. (2014) som har beskrivit att samhällets attityder gällande diabetes påverkar välbefinnandet hos personer med sjukdom. I den här litteraturstudien har artiklar från Australien, Nya Zeeland, Singapore, Japan, USA, Norge och Sverige använts. På grund av detta går det inte att dra några slutsatser om skuld, skam och stigmatisering då medier och samhällen kan se olika ut i olika länder.

Wiklund (2003) har beskrivit att skuld och skam relaterat till diabetes kan upplevas av personer på grund av vad som orsakar sjukdomen. Enligt personcentrerad vård har

sjuksköterskan ett ansvar över patientens skapande av föreställning kring vad som händer dem. Sjuksköterskan bör vara medveten om personens syn på DMT2 och ett fortsatt liv med sjukdomen (McCance & McCormack, 2013). Enligt svensk sjuksköterskeförening (2016) kan ett personcentrerat arbetssätt leda till positiva effekter som minskad ångest och depression för personer med psykisk ohälsa. Det är i personcentrerad vård viktigt att sträva efter att se personen i helhet bakom sjukdomen och tillgodose existentiella, sociala, andliga, psykiska samt fysiska behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Genom att sjuksköterskan inte bara fokuserar på personens sjukdom utan även ser till individens upplevelser av psykisk hälsa anser författarna att ångest och depression kan undvikas.

Enligt Strategi för hälsofrämjande arbete (Svensk sjuksköterskeförening, 2008) är ett av de grundläggande elementen i hälsofrämjande arbete att sjuksköterskan är delaktig i samhället. Gällande den stigmatisering, skuld och skam som personer upplever kring DMT2 anser författarna att sjuksköterskan först och främst bör ta reda på vilka föreställningar patienter har om sin sjukdom. Om patienter då visar tecken på känslor som bland annat skuld och skam bör sjuksköterskan informera och förklara för patienten vad sjukdomen beror på. Information kan göra att de felaktiga bilderna som patienten fått av sin sjukdom på annat håll reduceras och kan i sin tur leda till att patienten kan se på sin sjukdom på ett annat sätt. Författarna anser att minskad stigmatisering kan bli möjligt genom att sjuksköterskan sprider kunskap om sjukdomen genom information till patienter, men även till anhöriga och samhället.

Sjuksköterskan bör också vara medveten om den stigmatisering som finns kring sjukdomen och se över eventuella egna fördomar inför mötet med patienter. Detta för att sjuksköterskan inte ska vara delaktig i att skapa skuld och skam.

I litteraturstudiens resultat framkom upplevelsen av de krav på livsstilsförändringar deltagarna fått genomföra för att kunna leva i enlighet med sin sjukdom. De krav på livsstilsförändringar som deltagarna i huvudsak upplevde var krav på ökad fysisk aktivitet och krav på kostförändringar. Resultatet visade på både positiva och negativa upplevelser av livsstilsförändringar. Det framkom att personer upplevde svårigheter med och blev

överväldigade av kraven på att öka fysisk aktivitet, vilket resulterade i en inre kamp hos dem själva. De hittade även orsaker till att inte träna såsom höga kostnader på gym och smärtor. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård (2015) menar att det är särskilt viktigt med fysisk aktivitet inom diabetesvården. Fysisk aktivitet kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt och för tidig död och sjuksköterskan bör därför erbjuda stöd till ökad fysisk aktivitet för personer med DMT2 (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för

diabetesvård, 2015) vilket kan göras genom personcentrerad vård. För att arbeta enligt en personcentrerad vård krävs det att sjuksköterskan respekterar och uppmärksammar individens enskilda upplevelser av hälsa. Enligt en personcentrerad vård är det även viktigt att se till personens intressen, synsätt och vanor samt att ta till vara på egna tillgångar och kapacitet (McCance & McCormack, 2013). När en patient har viljan till att lära sig mer om sin situation och hur den kan hanteras är sjuksköterskans roll att organisera så att bästa möjliga läroprocess sker för individen i fråga (Engström et al., 2007). Det räcker inte med kunskap för att en individ med ett kroniskt sjukdomstillstånd ska kunna genomföra olika typer av livsstilsförändringar. Det krävs även att individen har färdigheterna inför det (Sabaté, 2007). Då vissa patienter upplevde kraven på fysisk aktivitet som överväldigande och hittade orsaker till att inte träna anser författarna att sjuksköterskan bör se till personens egna resurser och intressen inför fysisk aktivitet. Sjuksköterskan bör därefter informera patienter om ett sätt att utöva fysisk aktivitet anpassat till individens egna förutsättningar och intressen. Patienter som känner att de inte har råd att gå på gym bör få information om andra sätt att utöva fysisk aktivitet, där det inte ingår någon kostnad. Författarna anser även att en god väg till att

patienter får utöva fysisk aktivitet kan vara genom att använda sig av FaR (Fysisk aktivitet på recept). Genom att tillämpa FaR anpassas och utgår den fysiska aktiviteten från individen (Folkhälsomyndigheten, u.å.).

Upplevelser av krav på kostförändringar framkom i litteraturstudiens resultat. Vissa personer upplevde att kostförändringar gjort att njutningen i livet försvunnit och att “suget” efter mat som inte var inom den rekommenderade dieten var starkt. Deltagare beskrev också att de upplevt att de förlorat sin livsglädje i och med utförda kostförändringar. I litteraturstudiens resultat framkom det även att deltagare från olika länder upplevde ytterligare besvär med kosten i form av svårigheter med att hitta acceptabla livsmedelsalternativ gällande DMT2. Mat som beskrevs som huvudföda i deras hemländer ansågs inte var bra för diabetiker. Jirwe, Momeni och Emami (2014) menar på att kulturellt betingade saker som bland annat kost kan ha stor betydelse för olika personer. Tidigare forskning visar på att personer med DMT2 upplever besvär med nya matrestriktioner (Matthew et al., 2012). Detta överensstämmer med resultatet i den här studien där upplevelser som förlust njutning och svårigheter med att anpassa sig efter nya matrestriktioner framkom. I studiens resultat beskrevs även positiva upplevelser av krav på kostförändringar och glädje över att ha etablerat en bättre livsstil. Upplevelserna kan relateras till en studie av Stuckey et al. (2014) där det beskrivs att diabetes är “världens nyttigaste sjukdom” så länge kosten kontrolleras och den fysiska aktiviteten ökar. Socialstyrelsen (2015) menar på att bra val av livsmedel kan ge förbättrad metabol kontroll och stabilisera blodglukos. Den här faktorn gällande kost minskar även risken för diabeteskomplikationer (Socialstyrelsen, 2015). Med stöd i personcentrerad vård kan

patienten bjudas in till delaktighet för utformning av egenvård i relation till krav. Genischen et al. (2006) beskriver vikten av att personer känner tillit till sin kontakt inom vården för att

kunna bli sedd efter sina behov. Därför kan sjuksköterskan ha en funktion i att uppmuntra patienter att själva vara aktiva i sin egenvård för att öka känslan av kontroll (Genischen et al., 2006). För att individen ska känna en känsla av välbefinnande krävs det att hen blir

respekterad, känner sig sedd samt blir bekräftad (McCance & McCormack, 2013). För att upplevelsen av krav på kostförändringar inte ska påverka personer negativt bör

sjuksköterskan i sin omvårdnad vara medveten om sina egna värderingar och åsikter. De kostrestriktioner som sjuksköterskan anser vara lämpliga kanske inte är lämpade för personen. Sjuksköterskan bör därför göra individen delaktig i att utforma kostrestriktioner som passar både individen samt lämpar sig för personer med DMT2. Socialstyrelsen (2015) skriver att fysisk aktivitet i kombination med kostråd medför en låg kostnad jämfört med sedvanlig vård. Författarna anser det därför viktigt för sjuksköterskan att regelbundet diskutera kost och fysisk aktivitet med personer med DMT2 för att främja

kostnadseffektivitet inom vården.

Några upplevde att hantering av DMT2 var svår på grund av de fysiska symtom som kom med sjukdomen. Andra upplevde att de kunde hantera sin sjukdom med hjälp av olika strategier. Bön och religiös tro samt att få stöd av sin partner var några strategier som upplevdes fungera bra. I och med hantering av sjukdomen följde också upplevelser av att behöva balansera mellan sitt eget sätt att leva och egenvård. Att kunna sköta sin egenvård upplevdes som en del i att kunna hantera sjukdomen. Enligt Mosand och Stubberud (2011) ska sjuksköterskan handleda och informera patienter för att de själva ska kunna ansvara för sin egen behandling och egenvård. Sjuksköterskan ska även kunna utforma ett mål med behandlingen som passar personens livssituation (Mosand & Stubberud, 2011). Enligt

McCance och McCormack (2013) är det viktigt för sjuksköterskan att kunna se till individens intressen, synsätt och vanor samt ta till vara på individens egna tillgångar och kapacitet. Sjuksköterskan ska också respektera och uppmärksamma individens enskilda upplevelser av hälsa. Författarna anser därför att sjuksköterskan bör vara uppmärksam på personens

upplevelser och syn på hantering och egenvård för att kunna utforma en omvårdnad som passar individen.

I litteraturstudiens resultat framkom upplevelsen av stöd och bristande stöd. Anhöriga upplevdes kunna motivera och stödja deltagarna till att fortsätta vara friska och upplevdes även som en trygghet. I resultatet framkom även att stöd kunde upplevas genom religiositet och böner eller i form av empati från sjukvårdspersonal. Betydelsen av att uppleva stöd stärks även tidigare forskning där upplevelse av bristande kunskap gällande sin sjukdom gör att rådgivning och stöd ses som önskvärt. Genom stöd från anhöriga, vänner samt även från andra med sjukdomen genererar ökad förståelse för hantering av sjukdomen (Murrock et al., 2013; Zamzam, Anoosheh & Ahmadi, 2013). Enligt McCance och McCormack (2013) bör sjuksköterskan också ta till vara på patientens egna tillgångar för att arbeta inom en

personcentrerad vård. En tillgång anser författarna skulle kunna vara ett socialt stöd. Författarna anser därför att sjuksköterskan bör identifiera personens eventuella sociala stöd för att få en uppfattning huruvida det finns förutsättningar för stöd utanför hälso- och

sjukvården. Efter att sjuksköterskan gjort detta kan även anhöriga få ta del i omvårdnaden om patienten så önskar.

Resultatet i litteraturstudien visade att kvinnor upplever ett måttligt stöd i

livsstilsförändringar från sina makar och att männen upplevde ett bra stöd från sina makor. Enligt Määttä och Öresland (2014) finns det olika föreställningar om normativa egenskaper gällande vilket kön en person tillhör. Kvinnor har ur ett historiskt perspektiv ansetts vara mer

“känslostyrda” och männen mer “rationella” (Määttä & Öresland, 2014). Vilket kan relateras till det upplevda stödet från make/maka som presenteras i resultatet.

Deltagare upplevde brist på empati från vårdgivare och sjuksköterskor samt ett missnöje med de råd som de fått. Detta gjorde att personerna sökte råd på annat håll och kände att de behövde motivera sig själva då det brast i stödet. Personerna undvek konsultationer med sjuksköterskor då det bristande stödet från dem hade bidragit till negativa upplevelser. Att personer upplever brist på möjligheter att prata med sjukvårdspersonal om sin sjukdom stärks av tidigare forskning gjord av Beresford (2011). Enligt Furåker och Nilsson (2013) kan det stöd personen får av sjuksköterskan upplevas olika och kan påverkas beroende på hur bred kompetens personalen har. Enligt den personcentrerade vården som presenteras av McCance och McCormack (2013) krävs det att individen blir respekterad, känner sig sedd samt blir bekräftad för att hen ska känna en känsla av välbefinnande. I en personcentrerad omvårdnad är det därför viktigt att upplevelsen av de faktorerna framkommer. Att sjuksköterskan ska kunna uppvisa professionella värden som respektfullhet, medkänsla, trovärdighet, lyhördhet och integritet är något som framkommer i ICN:s etiska riktlinjer (Svensk

sjuksköterskeförening, 2014). Författarna anser därför att det är viktigt att sjuksköterskan ser till och respekterar personers tankar och åsikter i omvårdnaden för att främja etik samt en personcentrerad omvårdnad i sitt arbetssätt.

9. Slutsats

Litteraturstudiens resultat visar att vuxna personer med DMT2 har olika upplevelser av att leva med sjukdomen. Känslomässiga reaktioner relaterat till sjukdomen var vanligt

förekommande. Det framkom även upplevelser av krav på livsstilsförändringar, samt

upplevelsen av att ha stöd eller uppleva ett bristande stöd. Då upplevelserna kring sjukdomen och dess olika delar skiljde sig åt, är ett personcentrerat förhållningssätt till patienter med DMT2 att föredra.

9.1 Klinisk nytta

Studiens resultat kan hjälpa sjuksköterskor att få en ökad kunskap och förståelse för hur det är att leva med DMT2. Detta kan vara till nytta i mötet med diabetespatienter samt bidra till att sjuksköterskor kan arbeta utifrån en personcentrerad omvårdnad, vilket i sin tur kan öka välbefinnandet hos individen. Genom utförandet av studien har författarna fått nya kunskaper om hur personer kan uppleva livet med DMT2. Alla nya kunskaper kan därför tillämpas i författarnas framtida yrkesroller som sjuksköterskor.

9.2 Förslag till fortsatt forskning

Upplevelser av stigmatisering och att media och samhället framställer felaktiga bilder av hur personer med diabetes ser ut och lever förekom i studien. Att bli stigmatiserad på grund av sin sjukdom anser författarna inte vara rättvist för de drabbade. Därför föreslår författarna att detta område bör forskas mer om. Till exempel anser författarna att det skulle vara intressant att veta hur sjuksköterskor hanterar och förebygger stigmatisering kring personer med DMT2.

10. Referenslista

I referenslistan anges de artiklar som använts i resultatet med *.

*Ahlin, K. & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes – a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 30(1), 41-47. doi:10.3109/02813432.2012.654193

Ajanki, T. (1999). Historien om diabetes och insulinets upptäckt. Lund: Historiska media. Ali, O. (2013). Genetics of type 2 diabetes. World Journal Diabetes, (4), 114-123. doi: 10.4239/wjd.v4.i4.114

Beresford, C. (2011). Patient’s perspectives of type 2 diabetes care by practice nurses: A qualitative study. Journal of Diabetes Nursing, 35(15), 391-397.

*Beverly, E., Miller, C. & Wray, L. (2008). Spousal support and Food-Related Behaviour Change in Middle-Aged and Older Adults Living With Type 2 Diabetes. Health Education & Behavior, 35(5), 707-720. doi:10.1177/109019810729978

Beverly, E., Pendrod, J. & Wray, L. (2007). Living with type 2 Diabetes: Marital perspectives of middle-aged and older couples. Journal of psychological nursing, 45(2),24-32.

*Browne, J., Ventura, A., Mosley, K. & Speight, J. (2013). ’I call it the blame and shame disease’: a qualitative study about perceptions of social stigma surrounding type 2 diabetes. BMJ Open, 3(11), 1-10. doi: http://dx.doi.org/10.1136/bmjopen-2013-003384

*Carolan, M., Holman, J. & Ferrari, M. (2014). Experiences of diabetes self-management: a focus group study among Australians with type 2 diabetes. Journal of clinical nursing, 24(7-8), 1011-1023. doi:10.1111/jocn.1272

Engström, B., Beijer Melander, M., Ekman, I., Friberg, F. & Östlinder, G. (2007).

Patientundervisning och patientens lärande. Svensk sjuksköterskeförening och Gothias Förlag AB.

Fisher, M., Skaff, J., Mullan, P., Glasgow, R. & Masharani, U. (2008). A longitudinal study of affective and anxiety disorders, depressive affect and diabetes distress in adults with Type 2 diabetes. Diabetic Medicine, 25(9), 1096-1101. doi:10.1111/j.1464-5491.2008.02533.x Folkhälsomyndigheten. (u.å.). FaR® i praktiken. Hämtad 28 mars, 2017, från

Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/far-i-praktiken/

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.

Furåker, C. & Nilsson, A. (2013). Kompetens, kunskap och lärande. I J. Leksell & M. Lepp. (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 15-36). Stockholm: Liber

Gensichen, J., Beyer, M., Muth, C., Gerlach, F.M., Von Korff, M. & Ormel, J. (2006). Case management to improve major depression in primary health care: a systematic review. Psychological Medicine, 29, 425-34.

*Handley, J., Pullon, S., & Gifford, H. (2010). Living with type 2 diabetes: ’Putting the person in the pilots’ seat’. Australian journal of advanced nursing, (27), 12-19.

Henriksson, F., Agardh, C.-D., Berne, C., Bolinder, J., Lönnqvist, F., Stenström, P.,

Östenson, C.-G. & Jönsson, B. (2000). Direct medical costs for patients with type 2 diabetes in Sweden. Journal of Internal Medicine 2000; 248: 387-396

Henricson, M. (2012). Diskussion. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 471-478) Lund: Studentlitteratur.

Hjärt-lungfonden (2016). Diabetes. Hämtad 1 mars, 2017, från hjärt- lungfonden,

https://www.hjart-lungfonden.se/Documents/Skrifter/Diabetes_2016%20webb.pdf

International Diabetes Federation (IDF). (2015a). Hämtad 17 februari, 2017, från: https://www.idf.org/worlddiabetesday/toolkit/gp/facts-figure.

International Diabetes Federation (IDF). (2015b). Hämtad 6 mars, 2017, från: http://www.idf.org/about-diabetes

Jirwe, M., Momeni, P., & Emami, A. (2014). Kulturell mångfald. I F. Friberg., & J. Öhlen (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 342-357). Lund: Studentlitteratur.

*Jutterström, L., Isaksson, U., Sandström, H., & Hörnsten, Å. (2012). Turning points in self-management of type 2 diabetes. European Diabetes Nursing, 9(2), 46-50.

Kahn, S. E., Cooper, M. E., & Del Prato, S. (2014). Pathophysiology and treatment of type 2 diabetes: perspectives on the past, present, and future. Lancet, 383(9922), 1068-1083. doi:10.1016/S0140-6736(13)62154-6

Karolinska institutet (u.å.). Swedish Mesh: MeSH Tree Locations for Adolescent. Hämtad 2 mars, 2017, från Karolinska institutet University Library,

http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=M01.060.057&tool=karoli nska

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.

*Li, J., Drury, V., & Traylor, B. (2013). ‘Diabetes is nothing’: the experience of older Singaporean women living and coping with type 2 diabetes. Contemporary Nurse, 45(2), 188- 196. doi:10.5172/conu.2013.45.2.188

*Manderson, L., & Kokanovic, R. (2009). ”Worried all the time”: distress and the

circumstances of everyday life among immigrant Australians with type 2 Diabetes. Chronic Ilness, volym(5), 21-32. doi:10.1177/1742395309102243

Matthew, R., Gucciardi, E., De Melo, M., & Barata, P. (2012). Self-management experiences among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitative analysis. BMC Family Practice, 13(1),122-133. doi:10.1186/1471-2296-13-122

McCance, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 81-110). Stockholm: Liber

Mosand, R. D. & Stubberud, D-G. (2011). Omvårdnad vid diabetes mellitus. I H. Almås., D. Stubberud, & R. Grønseth (Red.) Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber

Murrock, C. J., Taylor, E. & Marino, D. (2013). Dietary challenges of managing type 2 diabetes in African-American women. Women & Health, 53(2), 173-184.

doi:10.1080/03630242.2012.753979

Määttä, S. & Öresland, S. (2014). Genusperspektiv i omvårdnad. I F. Friberg. & J. Öhlén (Red.) Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 324-339). Lund: Studentlitteratur

*Oftedal, B., Karlsen, B. & Bru, E. (2009). Life values and self-regulation behaviours among adults with type 2 diabetes. Journal of clinical nursing, 19(17-18), 2548-2556. doi:

10.1111/j.1365-2702.2010.03243.x

Robertson, C. (2012). The role of the nurse practitioner in the diagnosis and early

management of type 2 diabetes. American Academy of Nurse Practitioners, 24, 225-233. doi:10.1111/j.1745-7599.2012.00719.x

Sabaté, E. (Red.) (2003). Adhearence to long-term therapies: evidence for action. World Health Organization, Geneva, Switzerland.

www.who.int/chronic_conditions/adherencereport/en/

SFS 1949:381. Föräldrabalken. Hämtad 3 mars, 2017, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381

SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 24 februari, 2015, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso-- och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/

SFS 2003:460. Lag om etikprövning om forskning som avser människor. Hämtad 9 februari, 2017, från Regeringskansliet, http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/03/030460.PDF

SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad 11 mars, 2017, från Riksdagen,

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Skärsäter, I. (2014). Psykisk ohälsa. A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 612-642). Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2015). Nationella riktlinjer för diabetesvård: Stöd för styrning och ledning. Hämtad 3 mars, 2017, från Socialstyrelsen,

www.https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19689/2015-2-3.pdf Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Utvärdering av metoder inom hälso-och sjukvård- en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Stuckey, H. L., Mullan-Jensen, C. B., Reach, G., Kovacs-Burns, K., Piana, N., Vallis, M., Wens, J., Willaing, I., Skovlund, S. & Peyrot, M. (2014). Personal Accounts of the Negative and Adaptive Psychosocial Experiences of People With Diabetes in the Second Diabetes Attitudes, Wishes and Needs (DAN2) Study. Diabetes care, 37(9), 2466-2474. doi: 10.2337/dc13-2536

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr]. Stockholm. Från

https://www.swenurse.se/globalassetss/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterksforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete [Broschyr]. Stockholm. Från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. [Broschyr]. Stockholm. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & kultur.

World Health Organisation. (2015). Diabetes. Hämtad den 8 februari, 2017, från World Health Organisation, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/

*Yamakawa, M. & Makimoto, K. (2008). Positive experiences of type 2 diabetes in Japanese patients: an exploratory qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 45(7), 1032–1041. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2007.05.003

Youngson, A., Cole, F., Wilby, H. & Cox, D. (2015). "The lived experience of diabetes: Conceptualisation using a metaphor". The British Journal of Occupational Therapy, 78(1), 24-32. doi:10.1177/0308022614561240

Zamzam, S., Anoosheh, M. & Ahmadi, F. (2013). Barriers to diabetes control from Syrian women's perspectives. Japan Journal Of Nursing Science, 10(1), 121-129.

Bilaga I, Sökmatris:

Databas Sökord Resultat av

sökningen Urval 1 Antal lästa titlar Urval 2 Antal lästa abstract Urval 3 Antal lästa artiklar Urval 4 Antal artiklar till studien Medline 2017-01-16 Kl. 14.00 S1. Diabetes type 2 173,370 Medline 2017-01-16 Kl. 14.00 S2. [MH] Diabetes mellitus type 2 101,998 Medline 2017-01-16 Kl. 14.00 S3. Experience* 846,439 Medline 2017-01-16 Kl. 14.00 S4. [MH] Adaption, Psychological 82,206 Medline 2017-01-16 Kl. 14.00 S5. Living 307,869 Medline 2017-01-16 Kl. 14.00 S6. [MH] Quality of Life 143,032 Medline 2017-01-16 Kl. 14.00 S7. Emotions 52,110