Examensarbete i omvårdnad Malmö Universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2018
SJUKSKÖTERSKORS OCH
PATIENTERS UPPLEVELSER AV
BEDSIDERAPPORTERING
EN LITTERATURSTUDIE
EMELIE LANKER
SUZANNE THERN
SJUKSKÖTERSKORS OCH
PATIENTERS UPPLEVELSER AV
BEDSIDERAPPORTERING
EN LITTERATURSTUDIE
EMELIE LANKER
SUZANNE THERN
Lanker, E & Thern, S. Sjuksköterskors och patienters upplevelser av
bedsiderapportering. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.
Bakgrund: Inom vården sker kommunikation och rapportering av patienter
kontinuerligt. Det finns olika rapporteringsformer och bedsiderapportering är en av dem. Vid bedsiderapportering sker rapporteringen vid sängkanten och därmed i närvaro av patienten. Det kan medföra att vården blir personcentrerad. Både patienten och sjuksköterskan får möjlighet att ställa frågor direkt och
sjuksköterskan kan få en bild över patientens mående och vård. Patienten får en chans att vara delaktig samt att ta del av information som delges under rapporten. Sjuksköterskor respektive patienter upplever bedsiderapportering på skilda sätt och har varierande förkunskaper om rapporteringsformen. Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur om sjuksköterskors och patienters upplevelser av
bedsiderapportering. Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utgjorde studiens resultat. Data samlades in genom databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Fyra huvudteman och nio underteman
identifierades. Sjuksköterskans kompetens med underteman Professionellt
bemötande och Patientsäkerhet. Personcentrerad vård med underteman Känsla av kontroll, Patientdelaktighet och Partnerskap. Sekretess med underteman Integritet och avskildhet och Strategier. Språk med underteman Sjukhusjargong och
Språkbarriärer. Konklusion: Patienter och sjuksköterskor upplevde både för- och nackdelar med bedsiderapportering. Vården blev patientsäker och patienterna blev involverade men samtidigt upplevdes rapporten vara tidskrävande och att
sekretessen kunde kompromissas. Det språk som användes av sjuksköterskorna upplevdes svårt att förstå av en del patienter medan andra patienter tyckte att det visade på kompetens hos sjuksköterskorna.
Nyckelord: Bedsiderapportering, kvalitativ forskning, patienter, sjuksköterskor,
NURSES’ AND PATIENTS’
EXPERIENCES OF BEDSIDE
HANDOVER
A LITERATURE REVIEW
EMELIE LANKER
SUZANNE THERN
Lanker, E & Thern, S. Nurses’ and patients’ experiences of bedside handover. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.
Background: In nursing communication and handover are ongoing. There are
different types of handovers and bedside handover is one of them. This form of handover occurs at the patient´s bedside and in the presence of the patient. This can lead care to be person-centered. Both the patient and the nurse have the opportunity to ask questions directly and the nurse can get a picture of the patient's wellbeing and care. The patient is given a chance to participate, as well as taking part in the information exchanged during the handover. Nurses and patients experience bedside handover in different ways and have different knowledge of this form of handover. Aim: To compile scientific literature on nurses’ and patients’ experiences of bedside handover. Method: A literature study where 10 qualitative scientific articles formed the result of the study. Data was collected through the databases CINAHL and PubMed. Result: Four main themes and nine subthemes were identified. Nursing skills with the subthemes
Professional approach and Patient safety. Person-centered care with the subthemes Feeling in Control, Patient participation and Partnership. Confidentiality with the subthemes Integrity and privacy and Strategies. Language with the subthemes Hospital jargon and Language barriers. Conclusion: Patients and nurses
experienced both advantages and disadvantages with bedside handover. The care became safe for patients and they came to be involved, but at the same time the handover was considered to be time consuming and the confidentiality could be compromised. The language used by nurses was found difficult to understand by some patients while others thought it showed the expertise of nurses.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Kommunikation i vården 1 Rapportering 2 Rapporteringsformer 2 Implementering 3 Anhörigas perspektiv 3 Sekretess 3 Sjuksköterskans kärnkompetenser 4 Personcentrerad vård 4 Patientsäkerhet 5 PROBLEMFORMULERING 6 SYFTE 6 METOD 6 Strukturerad frågeställning 6Inklusions- och exklusionskriterier 7
Litteratursökning och urvalsprocess 7
Kvalitetsgranskning 8
Dataanalys och syntes 8
Etiska övervägande 8 RESULTAT 9 Sjuksköterskans kompetens 10 Professionellt bemötande 10 Patientsäkerhet 10 Personcentrerad vård 11 Känsla av kontroll 11 Patientdelaktighet 11 Partnerskap 12 Sekretess 12
Integritet och avskildhet 12
Strategier 13 Språk 13 Sjukhusjargong 13 Språkbarriärer 13 DISKUSSION 14 Metoddiskussion 14 Strukturerad frågeställning 14
Inklusions- och exklusionskriterier 14
Litteratursökning och urvalsprocess 15
Kvalitetsgranskning 15
Dataanalys och syntes 16
Etiska övervägande 16
Trovärdighet 16
Resultatdiskussion 16
Sjuksköterskans kompetens 17
Sekretess 19
Språk 20
KONKLUSION 20
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 20
REFERENSER 22
1
INLEDNING
Vård bedrivs dygnet runt och i Sverige utövas delar av den genom skiftarbete. Under dygnets timmar är det olika personer som ansvarar och tar hand om patienterna. För att den person som ska påbörja sitt arbetsskift ska vara
uppdaterad angående patienten behöver personen i fråga ha korrekt och aktuell information om patienten. Informationsutbytet brukar benämnas rapportering och kan ske på olika sätt, exempelvis genom skriftlig rapport, muntlig rapport eller bedsiderapportering.
Föreliggande arbete berörde bedsiderapportering, en rapporteringsform där överrapporteringen sker vid patientens sida, till skillnad från skriftlig och muntlig rapport vilka sker i patientens frånvaro. Patienten kan vid bedsiderapportering själv deltaga aktivt både med frågor och bidra med information som kan ha betydelse för vården av patienten. Då bedsiderapportering är en del av den kommunikation som sker mellan patienter och sjuksköterskor, ställer det krav på sjuksköterskans förmåga att kommunicera, både med patienten och med annan vårdpersonal.
Intresset att skriva om ämnet har växt fram under utbildningen på
sjuksköterskeprogrammet vid Malmö Högskola. Vid olika placeringar på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) upplevde författarparet till arbetet att
formen för rapportering vid skiftbyte kunde variera från arbetsplats till arbetsplats. Skillnaden bestod dels av vilken rapporteringsform som användes men även vilka rutiner som fanns för hur rapporteringen skulle genomföras. Författarparet har själva inte deltagit i bedsiderapportering och är därför intresserade av vilka
upplevelser som finns kring rapporteringsformen, sett både ur sjuksköterskors och ur patienters perspektiv.
BAKGRUND
Grunden för god vård är kommunikation (Lindh & Sahlqvist 2012) och med kommunikation avses ett samtal mellan två eller flera personer samt att det sker ett utbyte av information mellan dem som deltar (Eide & Eide 2008). För att patienten ska få god vård krävs att vårdpersonalen vet vilka problem och behov patienten har (Lindh & Sahlqvist 2012). Bristfällig kommunikation kan medföra att patientens vård inte blir lika säker som den skulle kunna vara. Problem och brister kan uppstå vid olika moment i den informationsöverföring som sker och för att undvika att utbytet av information blir inkorrekt kan kommunikationen struktureras (a.a.). Det finns olika sätt att kommunicera inom vården och kommunikation ingår i sjuksköterskans kompetensområde (Sandberg 2014; Svensk sjuksköterskeförening 2017).
Kommunikation i vården
Både vården i sig, men även relationen mellan patient och vårdpersonal har förändrats genom åren (Larsson m.fl. 2016). Idag tror inte patienterna blint på det som sjukvårdspersonalen säger och är inte passiva eller tålmodiga. Patienterna idag är ifrågasättande, kunniga och pålästa, vilket ställer krav på
kommunikationen mellan sjuksköterskor, patienter samt anhöriga.
2
patienterna delaktiga och därmed få förståelse och bli tillfredsställda med den vård och behandling som ges (Larsson m.fl. 2016). Genom att lyssna på, återge och sammanfatta det som patienten säger, kan vårdpersonalen bidraga till att patienten blir delaktig (Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2011). Den här formen att kommunicera ger patienten möjlighet till att kunna ställa frågor och vara med att besluta om exempelvis behandlingsmål. Det ger även vårdpersonalen en bild över patientens förståelse av den information som har givits samt om det har skett missförstånd vid kommunikationsutbytet (a.a.).
Både patienter och sjuksköterskor gynnas av en god kommunikation (Larsson m.fl. 2016). Om patienterna känner sig informerade ger det en trygghet och risken att vårdskador sker kan undvikas (Eide & Eide 2008). Felaktigheter eller brister i kommunikationen eller att informationen misstolkas eller saknas, kan medföra risker eller skador (Lindh & Sahlqvist 2012). En korrekt och professionell kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter medför förståelse för patienternas problem och situation och kan leda till möjligheter att få stöd och hjälp samt hälsa för patienterna (Eide & Eide 2008). Den kommunikation som sker mellan vårdpersonal och patienter ska företrädesvis ske i en miljö där det inte förekommer störningar. Annars finns det en risk för att missa information om ett samtal avbryts eller störs (SKL 2011).
Vid kommunikation har även språket betydelse (SKL 2011). För att patienterna ska kunna vara delaktiga och informerade krävs att språket och uttrycken som används vid informationsöverföringen förstås av de som deltar i samtalet. Om patienterna eller vårdpersonalen talar ett annat språk än svenska bör en
professionell tolk anlitas för att patienterna ska kunna bli informerade.
Vårdpersonalen bör även tänka på att patienterna befinner sig i en ny miljö och kan därmed känna sig osäkra över sin roll. Dessutom bör vårdpersonalen beakta att patienterna befinner sig i en beroendeställning och kan därmed känna sig underlägsen vårdpersonalen (a.a.).
Rapportering
Rapportering är en del i kommunikationen mellan vårdpersonal och det krävs rutiner och ett effektivt system för att överrapportering i ett vårdteam ska fungera (Sandberg 2014). Vid problem i kommunikationen eller rapporteringsrutiner kan patientens tillit till både sjuksköterskan i sig men även till vårdteamet som helhet skadas. En faktor som kan påverka rapporteringen är stress och den trötthet som kan uppstå i slutet av ett arbetspass. Det kan medföra kommunikationsproblem och oengagerad vårdpersonal och kan även leda till att information uteblir vid skiftbytet och att helhetsbilden över patienten förloras (Sandberg 2014; Socialstyrelsen 2017b).
Rapporteringsformer
Rapportering kan ske på olika sätt (Sandberg 2014). I den muntliga rapporten ges information om patienten muntligt till sjuksköterskan som ska gå på sitt pass. I denna rapport kan personliga åsikter bli framträdande och rapporteras vidare, istället för att hålla sig till objektiv information om patienten och patientens vård. Skriftlig överrapportering innebär att vid påbörjat skift läsa skrivna
journalanteckningar och rapporteringsformen ger inte utrymme till personliga åsikter utan fokuserar på saklig information om patienten. Till skillnad från skriftlig rapportering respektive muntlig rapportering som sker i frånvaro av patienten, är bedsiderapportering en rapporteringsform som sker som ett samtal
3
vid patientens sida (Sandberg 2014). Patienten är därmed närvarande och har möjlighet att delta i överrapporteringen, tillsammans med den sjuksköterska som rapporterar över till nästkommande kollega. Rapporteringsformen medför bland annat att fokus hamnar på patienten samt ger möjligheter för denne att vara delaktig i sin vård, men den kan även orsaka problem med integriteten. Den privata informationen om patienten som delges vid dennes sida, kan höras av andra personer som befinner sig i samma rum (a.a.).
Sjuksköterskors åsikter omolika rapporteringsformer vid skiftbyte har studerats i en enkätstudie av Kerr m.fl. (2011). Studien visade att subjektivitet, utebliven information, störningar och avbrott, irrelevant information, ineffektivitet och utebliven patientdelaktighet var brister vid överrapportering. En del deltagare upplevde att en del information inte delgavs under rapporteringen. Trots detta visade studien att majoriteten av deltagande sjuksköterskor inte ville förändra den rådande rapporteringsform som fanns på avdelningen (a.a.).
Implementering
Implementering av bedsiderapportering och identifiering av faktorer som påverkade implementeringen har studerats av McMurray m.fl. (2010) genom observationer och djupintervjuer. Sjuksköterskors inställning och förståelse till förändringen påverkades positivt av att veta att de var en del av en
kvalitetsförbättring. En del var till en början oroliga över att överrapporteringen skulle ske framför patienten men tyckte att det underlättade om de hade ett rapportblad att följa under rapporteringen som ett stöd för att inte missa
information. Vidare visade studien att standardiserade strukturer samt riktlinjer var ett behjälpligt redskap för att kunna vara konsekvent i den information som förmedlades vid bedsiderapportering. Slutligen identifierade studien problem vid övergången till bedsiderapportering som var relaterade till sjuksköterskans personlighet och preferenser. En del sjuksköterskor inte var övertygade om att en förändring var nödvändig, medan andra tyckte att vård krävde att patienterna fick vara involverade (a.a.).
Anhörigas perspektiv
Bedsiderapportering medförde även att familjemedlemmarna fick en förståelse för patientens situation enligt en kvalitativ fallstudie gjord av Tobiano m.fl. (2012). De kände sig informerade om patientens tillstånd, diagnos och behandling. Vid bedsiderapportering kunde de dela med sig av information, tydliggöra information samt ställa frågor. Studien visade vidare att familjemedlemmarna kände ett lugn av att få en tydlig bild av patientens situation. De kände sig inkluderade och upplevde att patienten behandlades som en person snarare än ett sängnummer (a.a.).
Sekretess
Vid rapportering som sker vid patientens sida finns en risk att obehöriga personer tar del av sekretessbelagd information om en annan patient, framförallt om bedsiderapporteringen skedde i ett flerbäddsrum (Tobiano m.fl. 2017). Sekretess innebär förbud mot att avslöja uppgifter enligt 3kap 1§ Offentlighets- och sekretesslagen, 2009:400 (OSL). Alla som arbetar inom vården har tystnadsplikt enligt 6kap 12§ Patientsäkerhetslagen, 2010:659 (PSL). Dock får sekretessbelagd information vidarebefordras till behörig personal för att kunna vårda patienten patientsäkert (25kap 1§ OSL) och den enskilde patienten kan även själv ge sitt medgivande till att sekretessen bryts (10kap 1§ OSL; 12kap 2§ OSL).
4 Sjuksköterskans kärnkompetenser
Det finns sex kärnkompetenser för sjuksköterskor och de är personcentrerad vård, säker vård, informatik, samverkan i team, evidensbaserad vård och
förbättringskunskap (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Kärnkompetenserna ingår i sjuksköterskans kompetensområde, tillsammans med bland annat ansvar för patientens omvårdnad samt ledarskap och ska ses som ett stöd i
sjuksköterskans arbete (a.a.).
Ändamålet med personcentrerad vård är att synliggöra personen bakom
sjukdomen, att inkludera personens upplevelse av sin sjukdom samt att respektera deras val angående sin hälsa och att de är en del i planeringen av vården (Svensk sjuksköterskeförening 2016a). Patientsäkerhet är grunden för säker vård och för detta krävs kunskap om vårdens risker och ett arbetssätt som förhindrar risken för skador och fel (Svensk sjuksköterskeförening 2016b). Det ska även finnas en planering för hur skador och risker för skador ska hanteras och ett exempel på det är avvikelserapportering. En del av säker vård rör kommunikation, både mellan vårdpersonal vid exempelvis överrapportering och skiftbyte, men även vid kommunikation mellan vårdpersonal och patienter samt närstående (a.a.). Informatik handlar om kommunikationsöverföring och dokumentation samt användandet av internetbaserade verktyg och tjänster för att upprätthålla patientsäkerheten, vårdkvalité och tillgänglighet för patienterna (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Med begreppet samverkan i team avses att
tillsammans samverka, planera och rådfråga andra medarbetare och även patienter och närstående, för att åstadkomma en säker hälso- och sjukvård. Begreppet omfattar även att säkra informationsöverföringen mellan medlemmarna i teamet och att skapa en gemensam dialog (a.a.).
Sjuksköterskor ska i sitt arbete använda sig av metoder som baseras på vetenskap och beprövad praxis (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskor har även ett ansvar för att uppdatera sin kunskap inom sitt arbetsområde och bedriva evidensbaserad vård. Kärnkompetensen förbättringskunskap, rör omvårdnadens uppbyggnad och organisation. Omvårdnad förändras och rutiner, metoder och organisationer uppdateras med ny kunskap i området. Sjuksköterskan ska samverka i denna utveckling samt vara en del i utvecklingen av en säker vård (a.a.).
Kärnkompetenser ska genomsyra det dagliga arbetet och kan vara en hjälp till sjuksköterskan vid bland annat rapportering (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Bedsiderapportering lägger vikt på att involvera patienten i sin vård vilket kan kopplas samman med sjuksköterskans kärnkompetens att göra vården
personcentrerad (Sandberg 2014; Svensk sjuksköterskeförening 2017). Ett av sjuksköterskans mål, är att arbeta mot säker vård. Dock kan bedsiderapportering som rapporteringsform ha en påverkan på sekretessen och patientens integritet (a.a.).
Personcentrerad vård
Personcentrerad vård handlar om att respektera och se hela personen (Svensk sjuksköterskeförening 2016a). En person som är sjuk blir inte per automatik sin sjukdom eller sina symtom. Personen som har drabbats av ohälsa är en unik person med ett socialt sammanhang och med prioriteringar, värderingar samt
5
resurser (Svensk sjuksköterskeförening 2016a). I detta har sjuksköterskan en roll i huruvida vården är personcentrerad eller om den är fokuserad på patientens sjukdom. För att sjuksköterskan ska kunna sätta patientens behov i centrum måste patienten få tid och tillfälle att delge sin berättelse samt sina behov.
Sjuksköterskan måste därför visa intresse för att vilja lyssna på patienten. Patientens kunskap ska respekteras, därmed bör sjuksköterskans planering och genomförande av vården baseras på både professionella bedömningarna och patientens berättelse (a.a.).
Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) (2017) har funnit att partnerskap, patientberättelse och dokumentation är tre begrepp inom personcentrerad vård. Partnerskap innebär att både patientens och sjuksköterskans kunskap ska respekteras, att sjuksköterskan måste visa respekt för kunskap som patienten har från att leva med sjukdomen och att patienten måste respektera kunskapen som sjuksköterskan har om vård och behandling. Patientberättelsen ska tillsammans med andra undersökningar ligga till grund för planerad behandling och vård och skrivas ner i en hälsoplan tillsammans med patienten. Slutligen ska patientens berättelse och hälsoplan dokumenteras (a.a.).
Patienters upplevelse av personcentrerad vård har undersökts i en
djupintervjustudie gjord av Alharbi m.fl. (2014). Studien visade bland annat att patienterna kände sig hörda samt att deras uppfattningar om situationen
uppmärksammades när personcentrerad vård tillämpades. Det skapade förtroende och gjorde att patienterna kände sig trygga. Vidare visade studien på att
patienterna upplevde att vårdpersonalen inte bara fokuserade på deras sjukdom utan att patienterna blev sedda som personer (a.a.). Det kan jämföras med en hermeneutisk fenomenologisk studie gjord av McCabe (2004) där patienterna upplevde frustration över att sjuksköterskorna var fokuserade på att slutföra sina uppgifter och inte på att kommunicera med patienterna. Vidare kände de då att de inte blev sedda som personer. Däremot ansåg andra patienter det acceptabelt att sjuksköterskorna var fokuserade på sina uppgifter men de hade ändå en önskan om bli sedda som personer (a.a.).
Patientsäkerhet
Patienten har rätt att få information om sin vård enligt 3kap Patientlagen,
2014:821 (PL). Den information som ges ska vara individanpassad och patienten har rätt att avstå ifrån att få information (3kap 6§ PL). Vidare ska den som mottager information förstå betydelsen och innehållet i den information som ges och det är upp till den som lämnar informationen att försäkra sig om det (3kap 7§ PL).
Det finns områden inom vården där det finns en risk att drabbas av en vårdskada exempelvis vid överföring av information (Lindh & Sahlqvist 2012). Vid
rapporteringen mellan vårdpersonal finns risken att fakta förloras, saknas eller är otydlig (a.a.). Patientsäkerhet och patientskyddet mot vårdskador är lagreglerat i Sverige och går bland annat att finna i Hälso- och sjukvårdslagen, 2017:30 samt i Patientsäkerhetslagen, 2010:659. I 5§ PSL definieras vårdskada som en kroppslig eller psykiska skada, ett lidande eller en sjukdom eller som dödsfall. Det stadgas vidare att de här skadorna borde ha kunnat undvikas om det hade vidtagits adekvata åtgärder. Med adekvata åtgärder avses sådana handlingar som patienter behöver och som är baserade på vetenskap, beprövad praxis eller föreskrifter och lagar (Socialstyrelsen 2017a).
6
PROBLEMFORMULERING
Området som litteraturstudien berör var av intresse att undersöka, då rapportering är en del av sjuksköterskans dagliga arbete. En ständigt skiftande vårdkultur och krav på patienters delaktighet i vården, kan medföra att vårdarbetet och framför allt rapporteringen från sjuksköterska till sjuksköterska kan behöva utformas och genomföras på ett annorlunda sätt. Bedsiderapportering är en rapporteringsform som kan innebära delaktighet för patienterna men samtidigt ställer
rapporteringsformen krav på sjuksköterskans kompetens och patientens kunskapsnivå, tillstånd samt önskan om att vilja vara delaktig.
Avsikten med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa litteratur och öka kunskapen om bedsiderapportering, utifrån sjuksköterskors respektive patienters upplevelser av rapporteringsformen. Författarparet upplevde att det saknades kunskap om rapporteringsformen inom de vårdkontexter de har kommit i kontakt med tidigare. Intentionen var även att skapa en medvetenhet hos sjuksköterskor om att rapporteringsformen finns samt att delge sjuksköterskors och patienters upplevelser av rapporteringsformen. Det för att gamla rutiner ska ifrågasättas och utvärderas samt att nya ska kunna implementeras.
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig litteratur om sjuksköterskors och patienters upplevelser av bedsiderapportering.
METOD
För att svara på syftet gjordes en litteraturstudie som grundades på resultatet från vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. En litteraturstudie ger en
kunskapsöversikt om vad som är känt om ett ämne eller område och vad som fortfarande är okänt (Polit & Beck 2014). I en litteraturstudie samlas således litteraturen inom ett valt område in, granskas kritiskt och sedan analyseras och sammanställs till en syntes (Forsberg & Wengström 2016). En kvalitativ ansats innebär fokus på att förstå människors upplevelser och levda erfarenheter (Polit & Beck 2014).
Strukturerad frågeställning
Syftet specificerades med hjälp av POR modellen (Willman m.fl. 2016) (se tabell 1 och 2). POR står för population, område och resultat och är lämplig att använda för studier gjorda med kvalitativ ansats. Modellen användes även som underlag för att ta fram lämpliga sökblock till databassökningarna (a.a.). Syftet med studien fastställdes efter att de preliminära sökningarna var gjorda och artikelunderlaget hade undersökts.
7
Tabell 1. Frågeställning med sjuksköterskor som population enligt Willman m.fl. (2016).
Population Område Resultat
sjuksköterskor bedsiderapportering upplevelser
Tabell 2. Frågeställning med patienter som population enligt Willman m.fl. (2016).
Population Område Resultat
patienter bedsiderapportering upplevelser
Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för litteraturstudien var att sjuksköterskors eller patienters upplevelser skulle beröras i artikeln samt att artikeln handlade om
bedsiderapportering. Artiklarna skulle vara av kvalitativ ansats samt vara en vetenskaplig studie och därmed innehålla introduktion, metod, resultat och diskussion (IMRAD) (Polit & Beck 2014). Artiklarna var även tvungna att vara gratis för Malmö Högskolas studenter samt vara skrivna på antingen svenska eller engelska, då de språken behärskas av författarparet. Artiklar oavsett årtal eller vårdkontext inkluderades. Även artiklar som innehöll blandade yrkesgrupper i sitt urval valdes, med kravet att sjuksköterskor eller patienters upplevelse fanns med. Exklusionskriterier var studier gjorda på endast specialistsjuksköterskor, läkare, andra professioner eller familjemedlemmar. Även studier med låg kvalité eller studier som saknade en etisk diskussion exkluderades.
Litteratursökning och urvalsprocess
Sökningar gjordes i databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) som är en databas för omvårdnadsprofessionen samt i PubMed som är en databas för medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström 2016; Polit & Beck 2014) (se bilaga 1-4). Sökningar gjordes även i PsycINFO med liknande sökord samt ämnesord men inga nya artiklar tillkom och resultatet redovisas därför inte. Sökningarna baserades på de bärande begreppen i syftet som översattes till engelska och till både fritext och ämnesord för respektive databas (Willman m.fl. 2016). För att bestämma vilka artiklar som skulle väljas ut läste två av varandra oberoende person de artiklar som var av intresse, detta för att bedöma om artiklarna uppfyllde inklusionskriterierna samt om de var relevanta för syftet (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) 2014b). Sökningarna i CINAHL och PubMed resulterade i sammanlagt 1283 artiklar där samtliga titlar lästes igenom. Inga begränsningar eller filter användes i
sökningarna. Därefter lästes 238 abstrakt till titlar som verkade möta studiens syfte och inklusionskriterier. Vidare valdes 17 artiklar ut som lästes i fulltext, av de 17 artiklarna granskades 10 stycken av två oberoende personer. I tabell 3 redovisas urvalet.
8 Tabell 3. Tabell över urvalet av artiklar.
Databas Sökblock Antal
träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar Antal granskade artiklar Antal utvalda artiklar CINAHL 171110 sjuksköterska 328 328 65 4 3 3 PubMed 171110 sjuksköterska 203 203 49 5 varav 3 fanns i CINAHL 2 varav 1 fanns i CINAHL 1 CINAHL 171110 patient 408 408 72 9 6 6* Pubmed 171110 patient 344 344 52 9 varav 7 fanns i CINAHL 5 varav 5 fanns i CINAHL 0 Totalt 1283 1283 238 17 10 10
*En av de 6 artiklarna innehåller både sjuksköterskornas och patienternas perspektiv.
Kvalitetsgranskning
Artiklarna som uppfyllde inklusionskriterierna samt var relevanta
kvalitetsgranskades av två oberoende granskare med hjälp av SBUs (2014a) granskningsmall för kvalitativa studier (se bilaga 5). De artiklar som valdes, bedömdes hålla hög eller medelhög kvalité enligt SBU:s (2014b) kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalité (se bilaga 6). För hög kvalité krävdes att en artikel bland annat skulle ha ett tydligt redovisat sammanhang och en klar frågeställning. Urvalet, metod för datainsamling samt analysmetod skulle vara beskrivet i artikeln. Dessutom skulle resultatet av data vara presenterat
systematiskt och resultatet skulle kunna kontextualiseras till tidigare gjord forskning. Granskningen och kvalitetsbedömningen diskuterades därefter av författarparet som gemensamt gjorde en kvalitetsvärdering (SBU 2014b).
Dataanalys och syntes
Analysen av de utvalda artiklarna gjordes i fem steg enligt Forsberg och
Wengström (2016). Under det första steget lästes inkluderande artiklar igenom ett flertal gånger för att innehållet skulle förstås, med fokus på resultatdelen. Vidare identifierades och kodades de delar som berörde föreliggande litteraturstudies syfte i varje enskild artikel. Koderna gav upphov till teman, både huvudteman och underteman, som sedan tolkades och argumenterades för. Resultatet av artiklarna sammanställdes, jämfördes och sattes in i sitt gemensamma sammanhang, det vill säga en syntes gjordes. En sammanställning ska inte jämföras med en
sammanfattning, då en sammanställning inte innebär att kortfattat beskriva de olika artiklarnas innehåll utan istället att jämföra innehållet. Analysen skedde först individuellt och därefter diskuterades resultatet gemensamt. Syftet med analysen var att förstå, tolka och beskriva materialet (a.a.).
Etiska övervägande
Etiska överväganden ska göras vid litteraturstudier (Forsberg & Wengström 2016). Vid litteraturstudier bör etiska reflektioner avseende urvalet av materialet till studien göras. Forskaren bör använda studier där tillstånd givits från en etisk kommitté alternativt där etiken beaktas (a.a.). Vid forskning där människor deltar ska etiska principer rörande forskning på människor beaktas (Polit & Beck 2014). Under 1900-talets senare hälft skapades koder och etiska standarder över
forskning på människor, ett exempel på detta är Helsingforsdeklarationen från 1964 (a.a.). I deklarationen finns forskningsetiska principer, exempelvis att individens intressen alltid ska gå före samhällets och vetenskapens intresse (World Medical Association (WMA) 2017). Vid forskning i Sverige, på
9
människor eller biologiskt material från människor, ska lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor beaktas. Lagens första paragraf stadgar att det krävs en etikprövning vid denna typ av forskning, samt att det krävs samtycke till forskningen.
Det finns fyra etiska krav som ska följas vid forskning (CODEX, 2002).
Informationskravet innebär att forskaren måste informera om studiens syfte och hur studien ska gå till för de som deltar i studien. Samtyckeskravet betyder att det måste finnas ett samtycke från de som ska delta i studien, alternativt från
vårdnadshavare om deltagaren är under 15 år. Det betyder även att deltagarna när som helst under studiens gång har rätt till att avbryta utan att bli ifrågasatta.
Konfidentialitetskravet innebär att konfidentialitet ska råda kring de uppgifter som deltagare lämnar för att medverka i studien, uppgifter ska även vara
avidentifierade för att obehöriga personer ej ska kunna ta del av uppgifterna. Slutligen finns nyttjandekravet som betyder att uppgifterna som deltagarna till studien har lämnat endast får användas i det ändamål, uppgifterna får ej användas i andra sammanhang (a.a.).
De artiklar som användes i detta arbete hade ett etiskt tillstånd eller förde ett etiskt resonemang angående de etiska kraven för forskning. De resultat som
inkluderades i föreliggande litteraturstudie presenterades oavsett om de var positivt eller negativt inställda till bedsiderapportering som rapporteringsform. Etiska övervägande gjordes kontinuerligt under hela arbetets gång och
författarparet hade ett etiskt förhållningssätt.
RESULTAT
Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats av vilka två artiklar bedömdes ha medelhög kvalité och åtta stycken artiklar bedömdes ha hög kvalité. Artiklarna var publicerade mellan åren 1998 och 2016. Av de tio artiklarna var två gjorda i England, en i USA, en i Canada, en i Italien och fem i Australien. Av de tio artiklar som resultatet baserades på beskrev fyra stycken sjuksköterskornas upplevelser, fem stycken undersökte patienternas upplevelser och en undersökte bådas upplevelser. Datainsamlingen till samtliga artiklar utfördes på sjukhus. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer i nio av artiklarna, i en artikel använde de ostrukturerade intervjuer. Artiklarna var av olika studiedesigner; fyra var deskriptiva, två var av grundad teori, en var deskriptiv fallstudie, en var deskriptiv fenomenologisk metod, en var kvalitativ med fokusgrupper och en var kvalitativ med intervjuer och observationer. Resultatet redovisas i fyra huvudteman och nio underteman (se tabell 4). Det första temat är sjuksköterskans kompetens med professionellt bemötande och patientsäkerhet som undertema. Det andra temat är personcentrerad vård med känsla av kontroll, patientdelaktighet och partnerskap som undertema. Det tredje temat är sekretess med integritet och avskildhet samt strategier som undertema. Det fjärde och sista temat är språk med undertemat sjukhusjargong och
språkbarriärer. I bilaga 7 återfinns en resultatredovisning där huvudteman
respektive underteman presenteras tillsammans med i vilken artikel som de går att finna. Artiklarna som ligger till grund för resultatet presenteras i matriser i en reviderad version av SBU:s (2014b) tabell för systematiska översikter (se bilaga 8).
10 Tabell 4. Översikt av huvudteman och underteman.
Huvudteman Sjuksköterskans kompetens Personcentrerad vård Sekretess Språk Underteman Professionellt bemötande
Känsla av kontroll Integritet och avskildhet
Sjukhusjargong Patientsäkerhet Patientdelaktighet Strategier Språkbarriärer
Partnerskap
Sjuksköterskans kompetens
I samtliga tio utvalda artiklar presenterades sjuksköterskors eller patienters upplevelser av bedsiderapportering vad gällde sjuksköterskans kompetens och de krav som bedsiderapportering ställde på sjuksköterskan. Även
bedsiderapporteringens påverkan på patientsäkerhet presenterades.
Professionellt bemötande
Patienter och sjuksköterskor upplevde att sjuksköterskornas interpersonella kompetens behövde utvecklas samt belysas (Cahill 1998; Kerr m.fl. 2013; Lupieri m.fl. 2016). Patienter tyckte att sjuksköterskor skulle tänka på att delge
information på ett professionellt och humanistiskt sätt. Dessutom påpekade
patienterna att sjuksköterskorna inte skulle ha sitt fokus på andra saker under tiden som rapporten gavs samt att de skulle visa känslighet vid delgivande av
information (a.a.). Sjuksköterskorna upplevde å andra sidan ett behov av kunskap om kommunikation för att kunna ge en rapport i närvaro av patienten (Johnson & Cowin 2013). En del patienter uttryckte att de kände sig förvirrade, stressade, oroade och rädda när de fann motsägelser i rapporten, när information
försummades eller när sjuksköterskor visade ointresse för rapporten (Cahill 1998). I motsats till detta fanns det andra patienter som kände förtroende för
sjuksköterskornas kompetens, professionalism, humanitet samt trygghet efter att ha fått lyssna på bedsiderapporteringen (Bruton m.fl. 2016; Kerr m.fl. 2013; Lupieri m.fl. 2016).
Överrapportering vid patientens sida upplevdes som tidsbegränsad, kortfattad och ytlig av patienterna (Cahill 1998; McMurray m.fl. 2011). Däremot upplevde sjuksköterskorna att rapporten var tidskrävande att genomföra då patienterna avbröt och ställde frågor under rapporten men även på grund av att
sjuksköterskorna rapporterade information som tycktes vara irrelevant (Bruton m.fl. 2016; Jeffs m.fl. 2013; Johnson & Cowin 2013). Sjuksköterskorna upplevde att avdelningarna och rummen inte var anpassade för att det skulle ske en rapport vid patientens sida då ljud, avbrott och koncentrationssvårigheter för
sjuksköterskan gjorde det problematiskt att genomföra rapporten bedside (Johnson & Cowin 2013; Jeffs m.fl. 2013).
Patientsäkerhet
Patienter upplevde att bedsiderapportering hjälpte sjuksköterskor att få en förståelse för patientens tillstånd samt för prioritering av vilka uppgifter som behövde slutföras först samt att vården blev effektivare (Cahill 1998; Lu m.fl. 2014). Även sjuksköterskor upplevde informationsutbytet effektivt (Groves m.fl. 2016; Jeffs m.fl. 2013; Kerr m.fl. 2014). Sjuksköterskor uttryckte att
bedsiderapportering underlättade visualisering och bedömning av patienten vilket gav sjuksköterskorna trygghet då det fanns ett utgångsläge att jämföra med, chans att sätta in åtgärder samt vårdkontinuitet (Groves m.fl. 2016; Kerr m.fl. 2014).
11
Sjuksköterskor upplevde att patientsäkerheten hade förbättrats angående
medicinska fel, ansvarstagande av sjuksköterskor att slutföra sina uppgifter samt dokumentationen (Groves m.fl. 2016; Kerr m.fl. 2014). Både patienter och sjuksköterskor upplevde att bedsiderapportering påverkade patientsäkerheten positivt, då missuppfattningar och felaktig informationsöverföring kunde åtgärdas av patienterna samt att kontinuiteten mellan skiftbytena säkerställdes (Cahill 1998; Groves m.fl. 2016; Kerr m.fl. 2013; Lu m.fl. 2014).
Personcentrerad vård
Alla tio artiklar berörde sjuksköterskors och patienters upplevelser av patientdelaktighet och personcentrerad vård vid bedsiderapportering.
Känsla av kontroll
Patienter upplevde att bedsiderapportering försäkrade dem om att information hade delgetts och de tog på sig rollen som kontrollant av att informationen som givits var korrekt och att inget hade glömts bort (Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016; McMurray m.fl. 2011). Patienter upplevde det positivt att kunna verifiera, kontrollera, korrigera samt komplettera rapporten. Det gav en känsla av trygghet och lättnad samt av att vara i kontroll över situationen (Bruton m.fl. 2016; Kerr m.fl. 2013; Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016). Även sjuksköterskor tyckte det var fördelaktigt att patienterna kunde korrigera felaktig information och ställa frågor men även att sjuksköterskor kunde ställa frågor till patienterna om saker som var oklara (Bruton m.fl. 2016).
Patienter upplevde att bedsiderapportering gjorde att de kände sig informerade och att få lyssna på rapporten gav en förståelse av vad som skedde runt omkring dem (Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016; McMurray m.fl. 2011). De tyckte att de hade rätt till att få information om sitt tillstånd samt att få veta vad som skulle hända framöver (Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016). Patienterna upplevde även att bedsiderapportering var ett tillfälle att få information om sitt tillstånd, att förstå sjuksköterskans förhoppningar och förväntningar samt hur vårdplanen framöver såg ut (McMurray m.fl. 2011). I kontrast till detta var det andra patienter som uttryckte att det inte alltid var positivt att vara informerad, då informationen kunde generera oro hos dem (Lupieri m.fl. 2016).
Patientdelaktighet
Både sjuksköterskor och patienter upplevde att bedsiderapportering gav
patienterna en möjlighet att vara aktiva, involverade och delaktiga (Bruton m.fl. 2016; Cahill 1998; Kerr m.fl. 2013; Kerr m.fl. 2014; Lu m.fl. 2014; McMurray m.fl. 2011). Patienter och sjuksköterskor uppfattade att patienternas delaktighet berodde på om patienten blev uppmuntrad och inbjuden till att delta i rapporten av sjuksköterskan. Även patientens vilja att vara delaktig, fysiska status, kulturella bakgrund, okunskap kring sin roll vid rapport samt kunskap kring sin situation och sjukdom påverkade patientens medverkan (a.a.). Även hos sjuksköterskor fanns en okunskap i hur patienter skulle involveras i rapporten (Cahill 1998; Jeffs m.fl. 2013; Johnson & Cowin 2013; Kerr m.fl. 2013; McMurray m.fl. 2011). En del patienter föredrog att vara passiva och tillförde endast information om de blev inbjudna i samtalet (Bruton m.fl. 2016; Cahill 1998; Kerr m.fl. 2013; McMurray m.fl. 2011). De avstod delaktighet för att de upplevde det påfrestande att tala inför andra människor, de ville inte vara besvärliga och kände inte att de hade tillräckligt med förståelse och information om sitt tillstånd eller sjukdom för
12
att kunna ställa adekvata frågor eller vara aktiva (Bruton m.fl. 2016; Cahill 1998; Kerr m.fl. 2013; McMurray m.fl. 2011). Däremot hade andra patienter en önska om att vara delaktiga. De upplevde att delaktigheten påverkades av att
sjuksköterskorna endast talade till varandra, talade om patienten i tredje person, inte ställde frågor eller gav patienten möjlighet att vara involverad (Johnson & Cowin 2013; Lupieri m.fl. 2016; McMurray m.fl. 2011).
Om sjuksköterskor däremot aktivt uppmuntrade patienter att delta och bjöd in till samtal upplevde patienterna sig inkluderade. De kände sig nöjda med vården, fick en förståelse och kunskap om sin sjukdom samt kände sig uppskattade, viktiga och självsäkra (Cahill 1998; Kerr m.fl. 2013; Kerr m.fl. 2014; McMurray m.fl. 2011). Emellertid påpekade sjuksköterskor att patienter inte utnyttjade
möjligheten att vara delaktiga och ansåg att patienterna borde utbildas och informeras om bedsiderapportering vid sjukhusinläggningen (Kerr m.fl. 2014).
Partnerskap
Sjuksköterskor och patienter upplevde att bedsiderapportering erkände
partnerskapet mellan dem (Groves m.fl. 2016; Kerr m.fl. 2014; Lu m.fl. 2014; McMurray m.fl. 2011). Patienterna upplevde att sjuksköterskorna såg dem som kunniga individer och det var i samstämmighet med sjuksköterskorna som upplevde att patienterna var kapabla att redogöra för sitt eget tillstånd och sina egna önskemål kring fortsatt plan framåt (a.a.). Sjuksköterskor och patienter uttryckte även att personcentrerad vård inte är detsamma som patientdelaktighet. Personcentrerad vård innebar att respektera patienternas beslut om att inte vilja vara delaktiga. Sjuksköterskor upplevde att patienterna inte ville ha rapporten vid sin sida, då de upplevde bedsiderapportering både tröttsamt och att det var
frustrerande att höra samma sak vid varje skiftbyte (Cahill 1998; Jeffs m.fl. 2013).
Sekretess
I samtliga tio artiklars resultat diskuterades sjuksköterskors och patienters upplevelser av sekretess och integritet vid bedsiderapportering.
Integritet och avskildhet
Patienter uttryckte att integritet och sekretess skulle respekteras (Cahill 1998; Kerr m.fl. 2013; Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016; McMurray m.fl. 2011). Däremot upplevde de inte att bedsiderapportering äventyrade sekretessen även om privat information delgavs i en sal där andra personer kunde höra vad som sades (a.a.). Patienterna upplevde att diskussionen om deras sjukdomstillstånd eller
sjukdomsrelaterade problem inte kompromissade sekretessen då de ansåg att de andra patienterna i rummet befann sig i samma situation (Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016).
En del patienter och sjuksköterskor upplevde å andra sidan att
sekretessproblematiken var bekymmersam och oroväckande (Bruton m.fl. 2016; Johnson & Cowin 2013; Kerr m.fl. 2013; Kerr m.fl. 2014). De uttryckte att information av privat natur ej borde diskuteras vid patientens sida då andra personer kunde höra (Kerr m.fl. 2013; Kerr m.fl. 2014; Lu m.fl. 2014).
Patienterna upplevde att information om sexuellt överförbara sjukdomar, alkohol- och drogproblematik, sexualitet, religionstillhörighet och psykisk ohälsa skulle diskuteras med diskretion vid patientens sida eller inte alls (Kerr m.fl. 2013; Lu m.fl. 2014). De ansåg att denna typ av information kunde leda till diskriminering (a.a.). Vidare upplevde patienterna sig obekväma då de fick vetskap om privat
13
information om en annan patient till exempel att patienten i sängen bredvid var psykiskt instabil (Cahill 1998; Lu m.fl. 2014).
Sjuksköterskorna uttryckte i sin tur oro över att behöva bestämma vilken information som skulle delges vid patientens sida samt initiala problem med att bestämma hur privat information skulle delges utan att patientens integritet äventyrades (Jeffs m.fl. 2013). Sjuksköterskor upplevde det även jobbigt att patienterna som rapporten handlade om hörde vad som sades (Bruton m.fl. 2016).
Strategier
Sjuksköterskor upplevde att strategier och flexibilitet hjälpte dem att säkerställa diskretion för att skydda patientens integritet och sekretessbelagd information (Groves m.fl. 2016; Jeffs m.fl. 2013; Johnson & Cowin 2013; Kerr m.fl. 2014). De ansåg att de eventuella sekretessproblem som uppstod var hanterbara (Johnson & Cowin 2013). Sjuksköterskorna försökte till exempel att tala tystare, be
besökare att lämna rummet, diskutera privat information i ett avskilt rum eller kommunicera med nästkommande sjuksköterska genom att peka på information i journalsystemet (a.a.). Även patienterna var av åsikten att sjuksköterskorna skulle skydda sekretessen och patienternas integritet genom att exempelvis be besökare att lämna rummet innan rapporteringen eller att tala tystare (Lupieri m.fl. 2016; Kerr m.fl. 2013).
Språk
Patienters och sjuksköterskors upplevelser av språkets påverkan på bedsiderapportering beskrevs i sex av tio artiklars resultat.
Sjukhusjargong
Både patienter och sjuksköterskor hade synpunkter på det språk som användes vid bedsiderapportering (Cahill 1998; Johnson & Cowin 2013; Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016). Sjuksköterskornas professionella språk upplevdes som komplicerat av patienterna (Cahill 1998; Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016). De ansåg att språket innehöll tekniska termer samt akronym och abstrakta ord (a.a.). Patienterna upplevde även att språket som användes var oacceptabelt, avhumaniserande, manipulativt och kontrollerande (Cahill 1998). I kontrast till detta upplevde andra patienter att den professionella jargong som användes av sjuksköterskorna var lämpligt samt att det visade på kompetens (Cahill 1998; McMurray m.fl. 2011). Språket ingav ett lugn och skapade tillit till sjuksköterskan (a.a.).
Sjuksköterskorna upplevde å andra sidan det som problematiskt att veta hur de skulle anpassa innehållet i rapporten (Johnson & Cowin 2013).
Språkbarriärer
Sjuksköterskor och patienter uttryckte att det var problematiskt när sjuksköterskor och/eller patienter inte talade det officiella språket eller förstod varandra (Johnson & Cowin 2013; Kerr m.fl. 2013). De upplevde att det då kunde ske
missuppfattningar (a.a.). Det skapade oro hos patienterna att inte förstå det som sades, samt en känsla av att bli exkluderad från konversationen (Kerr m.fl. 2013; Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016). Sjuksköterskorna i sin tur uttryckte problem med att förstå rapporten som lämnades, på grund av accenter eller för att sjuksköterskorna inte talade det officiella språket som förstaspråk (Johnson & Cowin 2013).
14
DISKUSSION
Under denna rubrik diskuteras metod och resultat i föreliggande litteraturstudie. I metoddiskussionen lyfts svagheter och styrkor med metoden och
tillvägagångssättet som har valts och i resultatdiskussionen diskuteras de delar av resultatet som anses viktigast mot redan befintlig litteratur.
Metoddiskussion
En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes med syftet att undersöka sjuksköterskors och patienters upplevelser av bedsiderapportering. En empirisk studie med samma syfte hade kunnat göras men en sådan studie krävde etiskt tillstånd vilket hade kunnat omöjliggöra studien med den tidsbegränsning som fanns för att slutföra föreliggande arbete. Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2014) metod för hur en litteraturstudie ska utföras och struktureras.
Strukturerad frågeställning
Studiens syfte inkluderade två populationer då både sjuksköterskans och
patientens perspektiv omfattades. Inledningsvis var tanken att ett av perspektiven skulle utgöra studiens syfte men efter en systematisk databassökning där antalet relevanta artiklar undersöktes hittades inte tillräckligt med artiklar för att kunna välja endast en populations perspektiv. Det kan vara både en styrka och en svaghet för föreliggande arbete. En styrka då båda perspektiven lyfts dels var för sig och dels tillsammans och ger därmed en förståelse samt en gemensam bild över upplevelserna av bedsiderapportering. Dock kan en svaghet vara att undersökningen inte blir djupgående och därmed kan upplevelser ha missats.
Inklusions- och exklusionskriterier
Endast artiklar som var gratis för Malmö Högskolas studenter inkluderades. Artiklar som var relevanta för studiens syfte fick utelämnas då de ej var tillgängliga utan betalning. Sammanlagt valdes 46 artiklar bort som ej var
tillgängliga gratis i fulltext. Det kan anses vara en svaghet då föreliggande studies resultat hade kunnat se annorlunda ut om annat material hade legat till grund för resultatet. Dessutom hade troligtvis endast en populations perspektiv kunnat väljas för studiens syfte om artiklarna hade funnits tillgängliga gratis. Vad gäller
sökningarna gjordes inga begränsningar angående det årtal som artiklarna hade skrivits. En artikel var skriven 1998 men ansågs ändå vara aktuell. Resterande nio artiklar var skrivna år 2010 eller senare. Inte heller gjordes begränsningar
angående den vårdkontext som artiklarna hade gjorts i. Artiklar på engelska var ett av inklusionskriterierna då författarparet behärskar språket. Det kan trots det ha skett feltolkningar av artiklarna då svenska är författarparets förstaspråk och det kan ha påverkat förståelsen av artiklarnas innehåll. Det i sin tur gjorde att tre artiklar som var relevanta fick väljas bort, då de var skrivna på spanska, portugisiska och kinesiska.
Artiklar som endast var gjorda på specialistsjuksköterskor, läkare eller
familjemedlemmar exkluderades då det var allmänsjuksköterskors och patienters upplevelser som var relevanta för föreliggande litteraturstudie. I en av artiklarna som användes till föreliggande litteraturstudies resultat inkluderades
allmänsjuksköterskor och barnmorskor i urvalet. Det framgick i resultatet om det var en allmänsjuksköterskas eller barnmorskas upplevelse som beskrevs och därför valde författarparet till denna studie att inkludera artikeln. I två andra artiklar inkluderades undersköterskors upplevelser och även i de artiklarna
15
framgick det vems upplevelser som presenterades i resultatet. Det medförde att endast sjuksköterskors upplevelser kunde extraheras. En artikel med blandat urval där det ej framgick vem som upplevde vad, inkluderades inte. Det hade varit en svaghet att inkludera artiklar där det var oklart om det var allmänsjuksköterskor som upplevde det eller om det var någon annan yrkeskategori.
Litteratursökning och urvalsprocess
Databaserna CINAHL och PubMed användes i studien. I den preliminära sökningen gjordes även sökningar i databasen PsycINFO men sökningarna tillförde inga nya artiklar. Ytterligare databaser användes inte heller då det var en tidskrävande process att söka igenom databaser och föreliggande litteraturstudie pågick endast under en tidsbegränsad period. Det kan vara en svaghet att endast två databaser har använts då det även finns andra databaser som är relevanta för sjuksköterskor, patienter samt omvårdnadsområdet.Till exempel hade
databaserna SweMed+ och The Cochrane Library kunnat användas (Willman m.fl. 2016). Enligt Willman m.fl. (2016) bör alla relevanta databaser sökas igenom och relevanta artiklar för studiens syfte kan därmed ha missats. Styrkan med de databaser som har tillämpats i arbetet är att de är relevanta för
omvårdnadsområdet och sjuksköterskeprofessionen samt att de sedan tidigare var kända för författarparet.
Annorlunda sökord hade kunnat användas i studien. Sökorden qualitative och
qualitative studies övervägdes inför databassökningarna men sökningen gav ej
tillräckligt antal träffar för att kunna användas. Istället gjordes en bedömning angående artiklarnas relevans för studien vid granskning av titel och abstrakt, och senare även i fulltext. Det saknades specifika ämnesord till bedsiderapportering samt upplevelse och erfarenhet och därför valdes vida begrepp och ord som ämnesord även om irrelevanta artiklar kunde komma med.
Kvalitetsgranskning
SBUs (2014a) granskningsmall för granskning av kvalitativa artiklar användes vid kvalitetsgranskningen av artiklarna. Fördelarna med mallen var att den var skriven på svenska och därmed minskade risken för att bedömningskriterierna
missbedömdes eller feltolkades. Mallen var generellt sett lättförståelig även om en del frågor var svåra att svara på exempelvis hur forskaren hade hanterat sin egen förförståelse samt hur relationen mellan forskare och urval hade beskrivits. Frågorna diskuterades gemensamt av författarparet efter att den individuella granskningen hade gjorts. Enligt Willman m.fl. (2016) ska granskningsprotokollet anpassas för att passa varje unik studie. Författarparet valde att inte modifiera granskningsmallen då mallen ansågs innehålla de punkter som ansågs relevanta att undersöka. Det kan vara en svaghet då irrelevanta frågor eventuellt bedömdes och frågor som specifikt hade varit intressant för föreliggande studies syfte inte besvarades. Polit och Becks (2014) guide för att granska kvalitativa artiklar beaktades som alternativ men mallen var på engelska och valdes därför bort. För att avgöra huruvida artiklarna som kvalitétgranskades var av hög, medelhög eller låg kvalité användes SBUs (2014a) granskningsmall samt SBUs (2014b) kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalité som underlag (se bilaga 5 och 6). Författarparet har dock själva bedömt vilka artiklar som höll hög, medel eller låg kvalité och därmed blev inte kvalitetsbedömningen fullt objektiv.
16
Dataanalys och syntes
Analysen av utvalda artiklar gjordes genom att begrepp för föreliggande
litteraturstudies syfte identifierades, kodades och slutligen jämfördes och ställdes mot varandra (Forsberg & Wengström 2016). Risken med att analysera en artikel på detta sätt var att begreppen togs ur sitt sammanhang och kunde därmed
feltolkas. Det fanns även en risk att analysen av utvalda artiklar påverkades av författarparet till föreliggande studies förkunskaper inom ämnet samt
författarparets förmåga att vara objektiva. En styrka var att analysen först gjordes individuellt och därefter gemensamt då risken för att missa relevant information minskade och att författarparet inte påverkades av varandra.
Etiska övervägande
Samtliga artiklar som valdes ut till resultatet hade fått ett etiskt tillstånd utom artikeln skriven av Cahill (1998). Däremot hade alla utvalda artiklar fått skriftligt samtycke från deltagarna i studierna. Artikeln gjord av Cahill (1998) saknade etiskt tillstånd från en etisk kommitté dock förde författaren till artikeln ett etiskt resonemang. Författaren till studien garanterade deltagarna konfidentialitet och informerade deltagarna om att det när som helt kunde välja att avbryta sitt deltagande utan att deras pågående vård påverkas negativt. Deltagarna fick även lämna samtycke. Även om ett tillstånd från en etisk kommitté saknades bedömdes artikeln följa de etiska kraven (WMA 2017) för forskning samt föra ett etiskt resonemang.
Trovärdighet
Litteraturstudien baserades på artiklar med kvalitativ ansats och enligt Polit och Beck (2014) var därför trovärdigheten viktig att bedöma. I begreppet trovärdighet ingår begrepp som tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet, äkthet och
anpassningsbarhet. Det innebär bland annat att studien ska kunna göras om på liknande sätt med samma resultat, att objektivitet används samt att olika verkligheter representeras. Resultatet ska även kunna appliceras till liknande miljöer (a.a.).
Metoden som föreliggande arbete använde har beskrivits utförligt och därmed kan studien göras om på liknande sätt. Resultatet har även jämförts med resultat från andra studier vilket ökar pålitligheten. Författarparet har i den mån det gått varit objektivt vid genomförandet av arbetet och framförallt vid analys och syntes av resultatet. Dock fanns förkunskaper och subjektiva värderingar hos författarna som kan ha påverkat resultatet. Vad gäller överförbarhet redovisades urvalet samt kontexterna noggrant vilket medförde att resultatet skulle kunna överföras på liknande urval och kontexter. Det skulle även kunna överföras till urval som är lika föreliggande studie exempelvis till specialistsjuksköterskor på sjukhus. Huruvida det kan överföras till andra kontexter är oklart då bedsiderapportering kräver överrapportering mellan skift.
Resultatdiskussion
Litteraturstudien berörde ämnet bedsiderapportering. Arbetet syftade till att undersöka sjuksköterskors respektive patienters upplevelser av
bedsiderapportering. Via artikelgranskning och syntes framkom flera huvudteman respektive underteman som svarade till arbetets syfte. Resultatet jämfördes
17
Sjuksköterskans kompetens
I resultatet till föreliggande studie framkom att patienterna ansåg att sjuksköterskornas interpersonella kompetens behövde utvecklas för att
överlämningen skulle fungera optimalt (Cahill 1998; Johnson & Cowin 2013; Kerr m.fl. 2013; Lupieri m.fl. 2016). Patienterna ansåg även att sjuksköterskorna skulle ha fokus på patienten samt ha ett humanistiskt och professionellt
förhållningssätt vid rapporteringen (a.a.). Resultatet stöds av Svensk
sjuksköterskeförening (2017) som betonar att en humanistisk människosyn ska vara grunden i det patientnära arbete som sjuksköterskan utför. Vidare har sjuksköterskan ett eget ansvar att kontinuerligt utvärdera sina egna svagheter och styrkor samt att utveckla sin professionella kompetens. För att kunna utföra omvårdnad, det vill säga bygga en förtroendefull relation till patienten och
genomföra arbetsuppgifterna med skicklighet måste sjuksköterskan ha kompetens för det (a.a.). Bedsiderapportering medför att sjuksköterskor måste tänka på hur rapporteringen genomförs samt att ständigt utveckla sin egen kunskap om hur de bemöter patienterna samt delger information.
Bedsiderapportering upplevdes som kortfattad och ytlig av patienterna (Cahill 1998; McMurray m.fl. 2011) men däremot som tidskrävande av sjuksköterskorna (Bruton m.fl. 2016; Jeffs m.fl. 2013; Johnson & Cowin 2013) enligt föreliggande studies resultat. I en studie gjord av Timonen och Sihvonen (2000) framkom att hälften av patienterna i studien kände att tiden som spenderades hos patienten vid överlämning var kort medan bara en fjärdedel av sjuksköterskorna i studien
upplevde att tiden var kort. I kontrast till det upplevde patienterna i en studie gjord av Olasoji m.fl. (2017) att överrapporteringen kunde vara tidskrävande, speciellt när de hade frågor att ställa till sjuksköterskorna. Vidare menade patienterna att sjuksköterskorna behövde strategier för att tiden inte skulle springa iväg under rapporteringen (a.a.). En studie av Tobiano m.fl. (2017) styrker att
sjuksköterskorna tyckte rapporten vid patientens sida var tidskrävande.
Sjuksköterskorna ansåg att frågor från patienter och familj och högljudd miljö i omgivningen störde rapporteringen och gjorde att den tog lång tid (a.a.).
Även patientsäkerheten kunde påverkas positivt om rapporteringen skedde
bedside, enligt föreliggande studies resultat (Cahill 1998; Groves m.fl. 2016; Kerr m.fl. 2013; Lu m.fl. 2014). Patienterna hörde vad som sades om dem och kunde dubbelkontrollera informationen samt rätta till den om den var felaktig (a.a.). Det medförde även att patienterna kunde känna sig trygga och säkra när de hade fått vetskap om vad som sagts om dem, hur det hade sagts och hur sjuksköterskorna uppfattade deras mående (Bruton m.fl. 2016; Kerr m.fl. 2013; Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016). Ovanstående stöds av en studie gjord av Sand-Jecklin & Sherman (2014) som kom fram till att sjuksköterskor tyckte att
bedsiderapportering förhindrade patientsäkerhetsproblem. Ett liknande resultat går att finna i en artikel av Drach-Zahavy & Shilman (2015) som visade att den sjuksköterska som skulle ta över patienten utnyttjade tillfället vid
bedsiderapporten till att lyssna, lukta och röra vid patienten samt undersöka sår och såromläggningar för att få en egen uppfattning över patientens mående. Det medförde att sjuksköterskan kunde göra prioriteringar och upprätthålla
patientsäkerheten (a.a.).
Personcentrerad vård
Föreliggande arbetes resultat visade att patienter ville delta i överrapporteringen. De ville lyssna på information, komma med kommentarer, få möjlighet att
18
kontrollera den information som gavs samt kunna komma med klargörande fakta i de fall informationen inte var korrekt (Bruton m.fl. 2016; Kerr m.fl. 2013; Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016; McMurray m.fl. 2011). Ovanstående kan styrkas med en studie gjord av Whitty m.fl. (2017) där författarna kom fram till att patienterna ville bli inbjudna till att deltaga i rapporteringen. De ville få frågor från sjuksköterskan och få en möjlighet att göra sin röst hörd samt att få en möjlighet att ta del av det som delgavs under rapporten (a.a.). Även en studie gjord av Bradley m.fl. (2013) stärker det faktum att patienterna ville deltaga i överrapportering då studien visade att patienter uppskattade att få vara involverade i sin vård samt veta vad som pågick runt omkring. Vidare visade studien att bedsiderapportering gjorde att patienter kände att deras åsikter var betydelsefulla, att de kunde uttrycka tankar och åsikter samt att de fick en inblick i vården som planerades framöver för patienten (a.a.).
Resultatet stöds även av en studie gjord av Olasoji m.fl. (2017) som visade att patientdeltagande vid överrapportering gav patienterna en möjlighet att ställa frågor, klargöra eventuella problem samt att få en inblick i vad som ska göras under passet. Ett liknande resultat presenterades i en artikel skriven av Timonen & Shivonen (2000), där det framkom att patienter ville ha information om deras mående och progress. Även Sand-Jecklin & Sherman (2014) kom i sin artikel fram till att patienterna var nöjda med vården vid bedsiderapportering. De kände att de kunde föra vidare information från pass till pass samt att de kände sig informerade som ett resultat av bedsiderapportering (a.a.). Ovanstående visar på att både sjuksköterskor och patienter ansåg att vården blir personcentrerad vid bedside rapportering, då rapporteringen anpassades efter den information som ges och de frågor som ställs.
Resultatet till föreliggande studie visade dock även att andra patienter varken ville höra rapporteringen eller vara delaktiga i den (Bruton m.fl. 2016; Cahill 1998; Kerr m.fl. 2013; McMurray m.fl. 2011). Vissa fjärmade sig och överlät sig helt till sjukvården. De kände att de inte hade den kompetens och de fakta som krävdes för att kunna deltaga i rapporteringen eller att de inte kunde deltaga på grund av sjukdom (a.a.). Ovanstående stärks av en studie gjord av Timonen & Shivonen (2000) som visade att patienter inte deltog i överlämningen på grund av trötthet och svårigheter att formulera frågor. Resultatet går även att finna i en studie gjord av Olasoji m.fl. (2017), där patienterna ville vara delaktiga i sjuksköterskornas överrapportering men att de under vissa omständigheter inte ville vara delaktiga till exempel när det precis hade blivit inlagda eller när de var akut sjuka. Vidare kan detta jämföras med en studie gjord av Tobiano m.fl. (2017), där
sjuksköterskorna uttryckte en oro över patienternas möjlighet att kunna delta i överrapporteringen på grund av sjukdomstillstånd eller förvirring.
Vidare visade resultatet till föreliggande studie att patienter hade en önskan om att bli involverade och delaktiga men de upplevde att sjuksköterskorna inte bjöd in till delaktighet (Johnson & Cowin 2013; Lupieri m.fl. 2016; McMurray m.fl. 2011). Däremot visade en studie av Timonen & Shivonen (2000) att
sjuksköterskorna upplevde att de uppmuntrade patienterna att vara delaktiga, men att endast hälften av patienterna höll med. Vidare visade studien att
sjuksköterskorna ansåg att patienterna var delaktiga, men det upplevde dock inte patienterna (Timonen & Shivonen 2000). Det här tyder på att kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter måste förbättras för patienterna ska kunna få vara delaktiga i den utsträckning de vill.
19
Sekretess
Resultatet till föreliggande litteraturstudie visade att patienter inte upplevde att bedsiderapportering äventyrade sekretessen trots att andra patienter kunde höra vad som delgavs under rapporten. De ansåg att alla befann sig i samma situation (Cahill 1998; Kerr m.fl. 2013; Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016; McMurray m.fl. 2011). Resultatet stöds av tre av varandra oberoende studier som visade att patienterna inte var oroade över integriteten vid bedsiderapportering (Köberich 2014; Sand-Jecklin & Sherman 2014; Whitty m.fl. 2017). Det då patienterna ansåg det oviktigt hur privat information hanterades samt att de inte hade något emot att andra patienter hörde information om deras tillstånd eller vård (a.a.). Resultat kan ställas i kontrast med fynden i en studie gjord av Olasoji m.fl. (2017) där patienterna inte ville deltaga i överrapporteringen om den miljön där rapporten skedde äventyrade patientens integritet och sekretess, till exempel om rapporten skedde i ett rum där andra patienter kunde höra rapporten.
Patienternas åsikter om sekretess i föreliggande studie, kan jämföras med sjuksköterskornas åsikter angående sekretess. Resultatet visade att
sjuksköterskorna var bekymrade över patienternas integritet och sekretess vid bedsiderapportering (Bruton m.fl. 2016; Johnson & Cowin 2013; Kerr m.fl. 2014). Det här resultatet stärks av en studie gjord av Tobiano m.fl. (2017) där sjuksköterskor var oroade över att delge rapporten högt, då innehållet var privat och endast för andra sjuksköterskor att höra och att innehållet i rapporten ansågs känsligt för patienter att höra.
I föreliggande studies resultat framkom att specifika ämnen som exempelvis sexuellt överförbara sjukdomar, alkohol- och drogproblematik, sexualitet, religionstillhörighet och psykisk ohälsa var ämnen som patienterna upplevde antingen skulle rapporteras med diskretion vid patientens sida eller på en annan plats (Kerr m.fl. 2013; Lu m.fl. 2014). Ett liknande resultat går att finna i en studie av Whitty m.fl. (2017), där de diskuterade var överlämnandet av privat
information skulle ske. I artikeln framgick att det fanns skillnader var patienter respektive sjuksköterskor ansåg att överlämnandet av privat information skulle ske. Patienterna ville att överlämnandet av privat information skulle ske tyst vid sängkanten istället för utanför rummet. Sjuksköterskorna ansåg däremot att överlämnandet av privat information skulle ske utanför patientens rum eller att överlämna informationen i skriftlig form, istället för att ge informationen tyst vid sängkanten (a.a.). Ovanstående tyder på att det finns skilda åsikter om huruvida bedsiderapportering äventyrar sekretessen eller inte. Det finns även skilda åsikter om var privat information ska delges. Det kan skapa problem vid
bedsiderapportering då syftet med rapporteringsformen är att delge information vid sängen och det finns då en risk att sänggrannen kan höra den.
För att säkerställa diskretion och därmed skydda patientens integritet, upplevde sjuksköterskorna att olika strategier kunde användas (Groves m.fl. 2016; Jeffs m.fl. 2013; Johnson & Cowin 2013; Kerr m.fl. 2014). Resultatet stöds av en studie gjord av Tobiano m.fl. (2017) där sjuksköterskorna upplevde att olika strategier kunde användas för att delge privat information, exempelvis att delge informationen utanför rummet eller i en privat miljö (Tobiano m.fl. 2017).
20
Språk
Föreliggande studies resultat visade att det språk som användes av sjuksköterskorna under bedsiderapportering upplevdes svårt att förstå av
patienterna (Cahill 1998; Lu m.fl. 2014; Lupieri m.fl. 2016). Resultatet stöds av en studie gjord av Timonen och Sihvonen (2000) där patienterna hävdade att sjuksköterskornas användande av medicinsk jargong hindrade patienterna att vara delaktiga. Vidare föreslår Timonen och Sihvonen (2000) att ett vardagligt språk som förstås av både sjuksköterskor och patienter ska användas om alla parter ska kunna ta del av informationen som ges. Ovanstående kan ställas i kontrast till en studie gjord av Drach-Zahavy och Shilman (2015), där bedsiderapportering sågs som ett tillfälle av patienterna att lära sig sjuksköterskejargon för att kunna ta del av information (a.a.). Föreliggande arbetes resultat tyder på att patienterna kan känna sig exkluderade från rapporteringen då de inte förstår den jargong som används exempelvis yrkesspecifika förkortningar eller slangspråk i yrket och det kan anses vara motsägelsefullt då syftet med bedsiderapportering är öka
patientdelaktigheten och göra patient inkluderad.
KONKLUSION
Konklusionen av detta arbete är att sjuksköterskor och patienter upplevde både för- och nackdelar med bedsiderapportering. Patienterna upplevde att
sjuksköterskorna behövde utveckla sin kompetens att delge information till patienterna vilket sjuksköterskorna bekräftade då de ansåg sig behöva vidare kunskap i kommunikation. Däremot fanns delade åsikter om rapportens varaktighet tidsmässigt, patienterna upplevde rapporten som kort medan sjuksköterskorna upplevde den som tidskrävande. Både patienter och sjuksköterskor var eniga i att patientsäkerheten påverkades positivt vid
bedsiderapportering då bland annat felaktigheter i informationen kunde åtgärdas direkt. Bedsiderapportering medförde att patienterna kände sig informerade, involverade och delaktiga i vården. Även sjuksköterskorna upplevde patienterna som delaktiga. Båda parterna ansåg även att begreppen patientdelaktighet och personcentrerad vård skulle skiljas åt, då patienterna inte alltid ville vara delaktiga och att detta då skulle respekteras. Åsikterna om sekretess gick isär,
sjuksköterskorna ansåg det problematiskt att rapportera bedside då informationen kunde höras av andra personer medan patienterna ansåg det värdefullare att få möjlighet att lyssna på rapporten. Vad gäller det språk som användes vid rapporteringen ansåg en del patienter det som svårt att förstå medan andra patienter tyckte det visade på professionalitet och kompetens hos sjuksköterskan när de använde professionell jargong.
FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Resultatet av litteraturstudien kan användas som beslutsunderlag kring huruvida bedsiderapportering ska implementeras eller inte på en sjukhusavdelning. Studien kan även användas för att påvisa om sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete kan göra patienten involverad och delaktig genom att använda sig av denna
