”Eftersom vi går på en idrottskola så blir det automatiskt
tävling i allt vi gör.”
En enkätstudie av gymnasieelever på högskoleförberedande programs upplevelser kring tävlingsmomentet i idrottsundervisningen.
”Since we attend a sports school, there will automatically
be competition in everything we do.”
A survey of upper secondary school students in university preparatory programs experiences about competition in physical education.
Författare: Carl Skogwik
Höstterminen 2019
Examensarbete: Avancerad nivå, 15 hp
Huvudområde: Idrottsvetenskap
Ämneslärarprogrammet, idrott och hälsa
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Susanna Giedne, Universitetslektor, Örebro universitet
Sammanfattning:
Skolinspektionens (2018) beskriver hur tävlingsmomentet är ett vanligt förekommande moment som tar stor plats i undervisningen, trots momentets frånvaro i styrdokumenten. Tävling kan enligt tidigare forskning (Stolz, 2014) leda till ett negativt klimat för lärande där elever känner sig utpekade samt utsatta. Syftet med studien är därför att undersöka hur gymnasieelever upplever tävlingsmomentet i undervisningen samt om eventuella skillnader i upplevelser beror på kön eller idrottslig bakgrund.
Studien som utförts har ett kvantitativ förhållningssätt, där en enkät har konstruerats och används som datainsamlingsmetod. Enkäten delades ut till 231 elever fördelade på två skolor i sju olika klasser. Av de 231 som fick enkäten var det 221 som valde att fylla i enkäten och gav sitt samtycke till deltagande i studien. Enkäten består framförallt av påståenden som eleverna besvarar med likertskalor, men avslutas också med tre öppna frågor för att få en djupare bild av fenomenet. Resultatet av studien visar att många elever oavsett kön eller idrottslig bakgrund uppskattar
tävlingsmomentet och motiveras av att det förekommer i undervisningen. Resultatet visar också att de skillnader som finns verkar bero på kön snarare än om eleverna är idrottsligt aktiva eller inte. Från resultatet går det dra slutsatsen att tävlingsmomentets förekomst i undervisningen kan
motiveras av dess popularitet och motivationshöjande effekt. Ytterligare en slutsats för lärare att ta hänsyn till att elever lägger vikt vid att prestera i aktiviter med tävling. Lärare bör se till att eleverna vilja att prestera inte övergår till prestationsångest eller en stress över att behöva prestera.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...4
2. Bakgrund ...5
2.1 Styrdokumenten om tävling ...5
2.2 Anledningar till tävlingsmomentet ...5
2.3 Elevers upplevelser av tävling ...6
2.4 Tävling i undervisningen ...7
2.5 Sammanfattning och kunskapsluckor ...9
3. Syfte och frågeställningar ...10
4. Metod ...10
4.1 Design och datainsamling ...10
4.2 Enkät ...11 4.3 Etiska överväganden ...12 4.4 Urval ...13 4.5 Analys ...13 5. Resultat ...14 5.1 Respondenter ...14
5.2 Inställning till tävlingsmomentet ...15
5.3 Press att prestera ...18
5.4 Undervisningen ...19
6. Diskussion ...21
6.1 Resultatdiskussion ...21
6.1.1 Inställning till tävlingsmomentet ...21
6.1.2 Press att prestera ...22
6.1.3 Undervisningen ...23 6.2 Metoddiskussion ...25 6.3 Studiens kunskapsbidrag ...27 6.4 Slutsats ...28 Referenser ...29 Bilagor ...31
1. Inledning
Tävlingsmomentet bland unga är idag ett omdebatterat ämne där åsikterna huruvida unga bör tävla eller inte skiljer sig åt, t ex säger tidigare konståkaren Marcus Björk till DN (2017) att om tävling och resultat tas bort försvinner syftet med idrottandet. Samtidigt skriver Riksidrottsförbundet (2019) på sin hemsida att de arbetar för att resultat ska få en mindre plats i idrottsrörelsen. Det är ett ämne som berör många eftersom många är inblandade och engagerade inom olika idrottsföreningar. År 2011 gjorde Riksidrottsförbundet en rapport för att kartlägga befolkningens motion och
idrottsvanor. I rapporten presenterade att nästan hälften av landets befolkning är engagerade i någon idrottsförening, där den största gruppen är barn. Men i takt med att barnen blir äldre minskar också intresset för att engagera sig inom olika idrottsföreningar (Riksidrottsförbundet, 2011). Tävling är alltså en del av idrottsrörelsen, men vad har det med ämnet idrott och hälsa att göra?
Idrottsrörelsen har närmat sig och är nu någonting som influerarskolan. Någonting som framförallt influeras är undervisningen i ämnet idrott och hälsa menar Peterson (2008). I kursplanen för idrott och hälsa 1 benämns inte ordet tävling och det finns därför inte något krav på att det ska vara ett inslag i undervisning. Trots frånvaron i styrdokumenten menar Skolinspektionen (2018) att undervisningen i idrott och hälsa idag präglas av mycket tävling och prestation. Anledningen till momentets utbredning kan vara lärares tidigare erfarenheter av föreningsidrott (Londos, 2010; Lundvall & Meckbach, 2004). Forskning om tävlingsmomentet i idrottsämnet bedrivs även utanför Sveriges gränser av bland annat Hopple (2018), Aggerholm, Førland Standal och Melvold Hordvik (2018) samt van Daalen (2005). Med det i åtanke bör tävlingsmomentet i undervisningen inte bara beröra den svenska skolan utan är troligtvis ett problem som även berör andra länder.
Tävlingsmomentets utbredning får konsekvenser för både lärare och elever. Stolz (2014) diskuterar att det kan vara positivt då det hjälper eleverna att bygga karaktär men också att det kan vara negativt på grund av att det skapar ett dåligt klimat för lärande. Även Wiker (2017) har undersökt ämnet tävling men beskriver istället grundskoleelevers syn på momentet. Hon menar att
tävlingsmomentet kan uppfattas som utpekande då elever inte är bekväma i aktiviteten som utförs. Tävling verkar alltså vara en stor del av undervisningen trots dess frånvaro i styrdokumenten. Samtidigt verkar momentet populärt eftersom många är aktiva inom föreningsidrotten där tävling och prestation är en betydande del. Det finns därför intresse att undersöka hur eleverna upplever momentet.
2. Bakgrund
Bakgrundsavsnittet syftar till beskriva vad styrdokumenten säger om tävling och tidigare forskning kommer presenteras utifrån fyra områden, (1) Styrdokumenten om tävling, (2) Anledningar till tävlingsmomentet, (3) Elevers upplevelser av tävling samt (4) Tävling i undervisningen
2.1 Styrdokumenten om tävling
Skolverket (2011) beskriver i läroplanen för idrott och hälsa vad som ska ingå i kursen samt vad det är som eleverna ska lära sig. Det står bland annat att undervisningen ska innehålla dans och rörelse till musik, friluftsliv samt andra motions- och idrottsaktiviteter. Vad som inte står med är tävling, vilket medför att det inte finns något krav på att undervisningen ska innehålla det. Det går att argumentera för att tävling kan vara ett inslag i undervisningen då eleverna enligt läroplanen ska utveckla ”Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande.” (Skolverket, 2011. s. 84). Det ska tilläggas att under de tillfällena är det en diskussion och ställningstagande kring tävling som fokuseras och inte en aktivitet där det handlar om att vinna eller förlora. Det går även att motivera tävling genom skolans värdegrund, eftersom skolans uppdrag är att fostra elever till människor med en social kompetens kan tävlingsmomentet användas som verktyg för det fostransuppdraget. Båda de ovanstående exemplen kan ske med hjälp av tävling men det finns även andra sätt att uppnå de mål och krav som skolverket satt upp. Det finns därför ingen tydlig anledning till att tävlingsmomentet ska vara en del av undervisningen. Trots tävlingsmomentets frånvaro i styrdokumenten förekommer det i
undervisningen. Enligt Skolinspektionens undersökning från 2018 präglas idag undervisningen av mycket tävling och prestation, vilket gör att andra moment som finns med i styrdokumenten bortprioriteras och blir lidande.
2.2 Anledningar till tävlingsmomentet
En av anledningarna till att undervisningen innehåller tävlingsmomentet i sådan hög grad kan, enligt Lundvall och Meckbach (2004), bero på att lärares erfarenheter. Deras studie visar att alla deltagande lärare har varit eller är idrottsligt aktiva på något sätt samt att 43% varit aktiva på elitnivå. De förklarar också att nästan 35% av lärarna är aktiva som idrottsledare vilket kan leda till att det tävlingsmässiga tankesättet tas med in i undervisningen. Londos (2010) skriver att en
idrottslig bakgrund som lärare kan leda till ett större inslag av tävling i undervisningen. Författaren förklarar att tävlingsmomentet kan användas som motivationshöjare hos eleverna och för att få
lektionerna att ”flyta på”. Londos beskriver också att det finns en hierarki bland elever där de elever, framförallt killar, som är duktiga inom idrott och ofta utövar det på sin fritid placeras högst upp. De eleverna tenderar också att få större inflytande vilket också kan vara en bidragande orsak till att tävlingsmoment är en stor del av undervisningen.
En annan bidragande faktor till att tävlingsmomentet tagit stor del i ämnet idrott och hälsa är de olika projekt som gjorts tillsammans med föreningsidrotten. Exempel på ett sådant projekt är
”Handslaget” som handlar om att få elever mer aktiva inom föreningsidrotten (Riksidrottsförbundet, 2007). Peterson (2008) beskriver hur kulturen i föreningsidrotten och kulturen i skolidrotten
blandas, vilket gör att tävlingsinslagen från föreningsidrotten hamnar i idrottsundervisningen. Han förklarar också att barn väljer bort föreningsidrotten för att de inte vill tävla eller prestera, vilket då gördetviktigt att hålla isär de två kulturerna för att tävling inte ska förekomma inom båda
områdena.
Elevers föreställningar om idrott och hälsa blir också en faktor till att ämnet präglas av föreningsidrotten och tävling. Larsson (2012) menar att många barn tidigt går med i en idrottsförening av något slag, vilket leder till att de sen tar med föreställningarna därifrån till skolämnet. På så sätt skapar eleverna förväntningar om att lektionerna ska likna den träning eller annan aktivitet som utförs på fritiden. Elever kan också, enligt Larsson, komma att jämföra läraren i skolan med ledaren/tränaren i föreningen där ledare/tränaren blir ett slags mått på hur bra
idrottsläraren är. Det kan vara problematiskt då ledarens/tränarens syfte är att utveckla eleven i sin idrott till att bli så bra som möjligt medan lärarens syfte är att ge eleverna ett livslångt lärande i fysisk aktivitet och hälsa.
2.3 Elevers upplevelser av tävling
Tidigare har det beskrivits hur tävlingsmomentet finns i undervisningen samt att det kan ge olika konsekvenser. Men hur upplever och reagerar eleverna på momentet tävling i
idrottsundervisningen? När fokus läggs på tävling menar Hopple (2018) att elever tenderar att bli negativt inställda och tappa motivationen till ämnet. Hopple tar även upp andra anledningar till att elever inte tycker om undervisningen i idrott och hälsa. Några av anledningarna som författaren tar upp är rädslan att prestera dåligt inför andra, pressen som sätts på eleverna vid tävlingsmomentet och även det hårda klimatet som uppkommer där negativ kritik och även mobbning förekommer.
Den största anledningen till att elever inte tycker idrottsundervisningen är rolig menar Hopple är att de inte kan prestera i den aktivitet som bedrivs. När elever känner att de inte är tillräckligt bra på en aktivitet tycker de att den är tråkig. Ett exempel som tas upp i artikeln är en elev som tycker
volleyboll är tråkigt eftersom han hela tiden missar bollen. Rädslan för att inte kunna prestera tillräckligt bra lyfter även Redelius (2004) och Wiker (2017). De förklarar att elever kan ha en negativ inställning till ämnet och olika aktiviteter på grund av den rädslan. Det kan förklaras med ett elevsvar från Redelius studie där eleven inte tycker om fotboll för att den är inte är bra på det.
Elevers inställning och motivation till idrottsämnet har även Säfvenbom, Haugen och Bulie (2015) undersökt. De har i sin studie kommit fram till att många elever tycker att idrottsundervisningen bör anpassas (48% av tjejerna och 39% av killarna) och att de som är nöjda med undervisningen
framför allt är de som är aktiva inom en idrottsförening utanför skolan. De menar alltså att de elever som gynnas av undervisningen är de som redan är fysiskt aktiva och i synnerhet de som är aktiva inom en idrott. De visar även på skillnader mellan könen och att tjejer generellt är mer negativa till idrottsundervisningen. Skillnader mellan könen och att fler tjejer är negativt inställda till ämnet skriver även van Daalen (2005). I sin studie lyfter hon fram att tjejer tycker om ämnet då de kan prestera och är bra på en aktivitet medan det blir tråkigt och de tappar motivation då de inte är det. Tjejer upplever också svårigheter i att prestera bra i olika aktiviter samtidigt som det finns normer som de förväntas följa (van Daalen, 2005).
2.4 Tävling i undervisningen
Ovan beskrivs anledningar som kan ge svar på varför tävlingsmomentet finns med i undervisningen. Men hur påverkar då tävlingsmomentet undervisningen och eleverna i den? Enligt Redelius (2004) blir tävling ett större problem i undervisningen desto högre upp i åldrarna den genomförs. I de lägre åldrarna har de fysiska skillnaderna inte blivit påtagliga samtidigt som erfarenheten av ett idrottande på fritiden inte ger något försprång i skolidrotten, det förändras i de högre åldrarna där de fysiska förmågorna blir en bidragande faktor till skillnader. En annan anledning är att vissa elever har varit aktiva inom en idrott och på så sätt samlat på sig erfarenhet av den samtidigt som andra har
begränsade erfarenheter.
Skillnader skapas också mellan könen då tävlingsmomentet finns med i undervisningen. Det menar Redelius (2009) som diskuterar vad som förväntas av flickor och pojkar i ämnet. Genom att prestera
bra i olika moment, framförallt när det handlar om tävling, stärker en pojke sin status. För tjejer kan det däremot ge en negativ effekt av att prestera bra i samma moment då de inte förväntas utmana pojkarnas prestationer. Genom att pojkar hela tiden försöker prestera så bra som möjligt kan de ha svårt att anpassa sig till de tillfällen då de ska samarbeta (Fagrell, Larsson & Redelius, 2012). Det klarar flickor av i större utsträckning och de känner av vad som fokuseras i momentet bättre än killar.
Även Aggerholm, Førland Standal och Melvold Hordvik (2018) diskuterar tävlingsmomentet i undervisningen. De menar att tävling bör undvikas i undervisningen eftersom syftet med tävling inte stämmer överens med syftet i skolämnet idrott och hälsa. De menar också att genom att införa tävlingsmomentet så kan andra delar som är mer värdefulla ur ett lärandeperspektiv försvinna ur en aktivitet. Enligt Aggerholm et al. (2018) kan tävling också ses som någonting positivt, men att det då bör anpassas och istället användas till att fostra eleverna. Det bör istället för att fokusera på resultat och prestation användas för att belysa fair-play och lära eleverna respektera varandra.
Att sebåde positiva och negativa aspekter med tävlingsmomentet gör även Stolz (2014). Han menar att tävling i undervisningen kan användas för att hjälpa eleverna bygga karaktär. Även att lära sig samarbeta med andra samt både lyssna och tala med andra ser Stolz som någonting
tävlingsmomentet kan bidra med. Det i sin tur går att koppla till styrdokumenten och kan ses som en del av skolans värdegrundsuppdrag. Trots de positiva sidor tävling kan ha förklarar också Stolz att tävling kan leda till att eleverna till varje pris vill vinna. Det kan vara en anledning till att karaktärskapandet och samarbetsförmågan går i negativ riktning och det skapas ett negativ klimat i undervisningen. Ett klimat där bråk och även ibland mobbning förekommer. Bernstein, Phillips och Silverman (2011) lyfter också det negativa klimat som förekommer då tävling blir en del av
undervisningen. De förklarar att elever tenderar att vara negativa till aktiviteten om de känner att de inte kan utföra den på ett bra sätt. Med det menar författarna att elever inte fått träna på den aktivitet som utövas. Det problemet lyfts även av Wiker (2017) som menar att eleverna inte får tid att lära sig ett moment. Hon menar att de förväntas delta och prestera i en aktivitet där de inte har tillräckligt med förkunskaper, vilket då kan leda till en utsatthet och utpekning.
Layne (2014) menar att tävling kan användas för att främja lärandet. Lärare kan arbeta med olika sporter i sin undervisning utan att tävlingsmomentet tar över allt för mycket. Det säger Layne (2014) som menar att det är viktigt att skapa en bra miljö för tävling som främjar lärandet hos
eleverna. Författaren tar upp fem punkter för idrottslärare att tänka på för att uppnå en bra
tävlingsmiljö. Den första är att inte fokusera på att vinna eller förlora. Den andra är att uppmuntra och belöna prestationer som har kommit med hjälp av samarbete och laganda. Den tredje punkten handlar om att betona rätt saker inom olika aktiviteter, ett exempel kan vara att uppmuntra spelet inom en aktivitet istället för att uppmuntra att de gjorde tre mål eller liknande. Med den fjärde punkten menas att elevernas lärande ska sättas i främsta rummet och inte aktiviteten i sig. Den femte punkten som Layne tar upp gällande att skapa en positiv miljö i undervisningen är att ha roligt. Att skapa en bra miljö för tävling diskuterar även Andersson (2019) som förklarar att det är viktigt att uppmuntra yngres fria tänkande och att poängtera att det är okej att misslyckas för att de ska kunna lära sig. Skapas inte en sådan miljö finns risken att det infinner sig en rädsla för att misslyckas, som i sin tur kan leda till en minskad lust för aktiviteten samt att elevernas beslutsfattande blir lidande.
2.5 Sammanfattning och kunskapsluckor
Sammanfattningsvis tar tävlingsmoment upp en stor del av undervisningen i idrott och hälsa. Forskningen visar på att lärares egna erfarenheter tillsammans med kulturen från föreningsidrotten är bidragande faktorer till det stora utrymmet. Forskningen visar också på att det finns både positiva och negativa konsekvenser av att tävling används. De negativa handlar om att elever känner sig utsatta och det skapas ett klimat i som inte är lämpligt för lärandet. De positiva konsekvenserna kan ge eleverna möjlighet att skapa respekt för andra samt lära sig om fair-play i olika aktiviteter. Det ska dock tilläggas att de positiva sidorna kommer fram då undervisningen anpassas, annars finns det en risk att de negativa sidorna tar över. Det går även se att de elever som gynnas av undervisningen är de som är aktiva inom någon föreningsidrott medan de som inte är aktiva istället missgynnas och tenderar att vara negativt inställda till den. Den negativa inställningen har många olika anledningar men att inte kunna prestera i en aktivitet eller ett moment verkar vara en genomgående faktor för många.
Trots en variation av studier och metoder som gjorts på området finns det kunskapsluckor gällande studier om gymnasieungdomars upplevelser av tävlingsmomentet i undervisningen. Tidigare forskning berör oftast barn, yngre ungdomar eller lärare. Det finns därför ett intresse att med en kvantitativ metod undersöka vad just gymnasielever tycker om fenomenet. Det motiveras med den
kunskapslucka som visats ovan, men också av den minskning gällande deltagande i föreningsidrott som sker då barn börjar närma sig de äldre tonåren.
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att undersöka hur gymnasieelever upplever tävlingsmomentet i undervisningen och hur upplevelserna beror på kön eller idrottslig bakgrund. Med hjälp av följande frågeställningar kommer studiens syfte besvaras:
-
Vad är gymnasieungdomars inställning till tävlingsmomentet i idrott och hälsa med avseende på kön och idrottslig bakgrund?-
Vilka känslor upplevs av eleverna då tävlingsmomentet förekommer i undervisningen?-
Hur upplever eleverna sin idrottsundervisning då tävlingsmomentet blir en del av den?4. Metod
I följande avsnitt förklaras insamlingen och analysen av data samt beskriver enkätens utformning översiktligt. Avsnittets avsikt är också att förklara vilket urval som har gjorts samt vilka etiska överväganden som tagits i det här arbetet. Här förklaras också vilka åtaganden som gjorts för att stärka arbetets kvalitet.
4.1 Design och datainsamling
Den här studien är en tvärsnittsstudie vilket används för att kunna hitta samband och mönster mellan olika variabler (Bryman, 2011). Den datainsamlingsmetod som använts är enkäter, vilket har valts för att försöka få en bredare bild av fenomenet tävling i idrott och hälsa. Svarsalternativen i enkäten är framförallt slutna men även ett fåtal öppna frågor finns med för att kunna gå mer på djupet kring fenomenet. För att spara tid valdes det att användas en fysisk enkät där jag som forskare var med under tillfället enkäten skrevs. Det kan även minska bortfallet eftersom enkäten kan samlas in direkt då respondenterna har svarat. En annan faktor som kan ha bidragit till minskat bortfall är att det har avsatts tid för eleverna att fylla i enkäten då det skett på lektionstid.
Enkäter har valts för att försöka besvara studiens forskningsfrågor då undersökningen ämnar att kartlägga gymnasieungdomars upplevelser kring fenomenet tävling i undervisningen. Genom enkäter kan en stor mängd data från många olika individer samlas in på kort tid. En stor mängd data
ökar också möjligheten att kunna generalisera resultatet till en större grupp än urvalsgruppen. Enligt Jones (2015) är det även en styrka med enkäter att respondenterna inte påverkas nämnvärt av
forskaren. Respondenten är anonym även för forskaren och svaren som ges kan då ses som mer pålitliga då forskaren inte kan påverka på samma sätt, vilket också stärker studiens validitet. En nackdel är dock att det inte finns någon som kan svara på frågor eller omformulera frågorna i enkäten om respondenten inte skulle förstå (Bryman, 2011), vilket i sin tur kan påverka validiteten i studien negativt. Det problemet försöker motverkas genom att närvara då enkäten fylls i, då
eventuella förtydligande av frågor kunde göras. För att minska risken för missförstånd och frågor har även en pilotstudie utförts, vilket enligt Bryman (2011) stärker validiteten och reliabiliteten i enkäten eftersom eventuella justeringar kan åtgärdas innan enkäten skickas ut till urvalsgruppen. För att stärka både validiteten och reliabiliteten har enkätfrågor från en redan befintlig studie (Karlsson, 2018) använts. På så sätt är frågorna testade sedan tidigare och stärker studiens kvalitet.
4.2 Enkät
Som tidigare nämnt är frågorna som enkäter innehåller hämtade från en tidigare studie (Karlsson, 2018). Enkäten (se Bilaga 1) är uppdelad i fyra delar där de tre första delarna är kvantitativa och den sista delen är kvalitativ. Del ett innehåller bakgrundsinformation om deltagarna såsom idrottslig bakgrund samt om de tycker det är roligt att tävla. Del två och tre innehåller påståenden som
respondenterna ska ta ställning till med hjälp av likertskalor med fyra svarsalternativ. Alternativen sträcker sig från ”stämmer mycket dåligt” till ”stämmer mycket bra”. Delarna är uppdelade utefter tävling i lag och tävling individuellt. Del fyra innehåller tre öppna frågor där elever får utveckla sina tankar om fenomenet. Ur enkäten har olika variabler tagits ut, oberoende och beroende. De oberoende är (I) kön, (II) årskurs, (III) om respondenten är idrottsligt aktiv eller har ej samt (IV) vilken idrott som respondenterna är aktiv inom. Variablerna gör det möjligt att analysera de beroende variablerna eftersom de oberoende variablerna har skapat respondentgrupper. Grupperna går sen att jämföra med hjälp av de beroende variablerna för att se om det finns skillnader eller likheter. Vad gäller de oberoende variablerna är alla nominalvariabler, vilket betyder att de inte kan rangordnas (Bryman, 2011), förutom vilken årskurs eleverna går i. Den variabeln går att rangordna och är därför en ordinalvariabel (Bryman, 2011). Ordinalvariabler är också de beroende variablerna då de mäts med likertskalor och kan rangordnas från ”stämmer mycket dåligt” till ”stämmer mycket bra”. De beroende variablerna handlar om hur respondenterna ställer sig till olika påståenden gällande tävling i undervisningen.
Pilotstudien har utförts av tre personer, två personer som befinner sig inom populationen och en som är något yngre än personerna i populationen. Personerna valdes ut för att likna urvalsgruppen och kunna se om de upplevde några svårigheter med enkäten. Enkätfrågorna har utformats ifrån en tidigare enkät som använts för att undersöka samma fenomen men på en yngre urvalsgrupp.
Därefter har frågorna formulerats om någorlunda för att passa en äldre målgrupp samt att tre öppna frågor lagts till. De öppna frågorna behövde formuleras med en viss balans för att eleverna inte ska tröttna på grund av att de behöver skriva mycket, eller att frågorna är så pass slutna att eleverna kan svara ja eller nej vilket gör att de inte kan analyseras. Vad gäller de andra frågorna besvaras nästan alla med hjälp av likertskalor. Likertskalorna har fyra olika svarsalternativ, som sträcker sig från ”stämmer mycket dåligt” till ”stämmer mycket bra”. Det här var någonting som togs upp av de som utförde pilotundersökningen då de på vissa av påståendena hade önskat ett femte alternativ som var ”varken eller”. Jag har aktivt valt att ha fyra olika svarsalternativ vilket gör att respondenterna behöver ta ställning till påståendet och inte kan svara mitt emellan.
4.3 Etiska överväganden
De etiska riktlinjer som studien förhållit sig till är Vetenskapsrådets (2017) fyra huvudkrav, vilka är informationskraven, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Informationskravet handlar om att deltagarna i studien ska få information om vad undersökningen syftar till samt hur den kommer gå till. Deltagarna informerades om att deltagandet är frivilligt samt att de får avsluta studien när de vill utan att det ger några konsekvenser. Den här informationen presenterades för deltagarna muntligt, samt skriftligt i form av ett informationsblad som enkäten innehäll. Med samtyckeskravet menas att deltagarna har rätt att själva bestämma om de vill
medverka i undersökningen eller inte. Med kravet medföljer också att ifall någon inte ger samtycke ska det inte ge några negativa konsekvenser för personen. Då deltagarna i studien är över 15 år behövs bara samtycke från deltagarna själva och vårdnadshavare behöver ej blandas in. Samtycke till deltagande lämnades genom att deltagarna kryssade i en ruta då de fyllde i enkäten. Vad gäller konfidentialitetskravet handlar det om att alla uppgifter som samlas in ska behandlas noggrant och på ett sådant sett att ingen obehörig ska kunna ta del av informationen. Datan som presenteras ska heller inte kunna leda till identifiering av någon deltagare i studien. Eftersom de inte uppgett namn blir deltagarna anonyma även för mig som forskare vilket gör att deltagarna ges konfidentialitet. Deltagarna kommer också ges anonymitet och konfidentialitet genom att resultatet av den kvantitativa datan presenteras på gruppnivå vilket gör att enskilda individer inte pekas ut.
Någonting annat som tagits hänsyn till gällande konfidentialitet är att de öppna svaren i enkäten inte presenterats på ett sådant sätt att det går att identifiera vem som skrivit dem. Det sista kravet som
Vetenskapsrådet (2017) tar upp är nyttjandekravet. Med det menas att de uppgifter som samlas in bara får användas till forskning och inte ges vidare till icke-vetenskapliga ändamål. En sak som varit viktig att poängtera för respondenterna är att de kommer vara anonyma samt att uppgifterna de lämnar bara kommer användas i forskningssyfte. Hade inte anonymiteten poängterats kunde
eleverna varit rädda för att svara ärligt gällande undervisningen då de kanske tror att det skulle påverka deras betyg. Då studien inte samlar in några personuppgifter finns ingen
registreringsskyldighet enligt GDPR.
4.4 Urval
Urvalsgruppen för studien är 260 gymnasieelever som går på två olika skolor belägna i två olika städer. Ett krav på personerna i urvalsgruppen är att de går eller har gått kursen idrott och hälsa 1. På båda skolorna läser eleverna högskoleförberedande program och på en av skolorna läser alla elever någon typ av idrottsspecialisering.
Valet av skolor och respondenter har skett genom ett bekvämlighetsurval då tidigare kontakt funnits med de skolor som ska delta i studien. Det finns både för och nackdelar med att använda sig av bekvämlighetsurval. Fördelarna är att det är bekvämt med den här typen av urval då tiden det tar att få kontakt med en skola minskar samt att skolorna i det här fallet finns i min närhet. Det här gör att det ofta är effektivare att hitta deltagare till studien. Nackdelarna förklarar Bryman (2011) är att det blir väldigt svårt att generalisera resultaten från studien då urvalet inte är representativt gentemot populationen. I den här studiens fall betyder det att resultatet inte kan generaliseras till populationen gymnasieelever utan om någon generalisering ska göras är det snarare till grupper som liknar urvalsgruppen.
4.5 Analys
De mått som är aktuella för analysen i studien är andelar i procent eftersom variablerna är antingen nominala eller ordinala. Eftersom datan presenterats i andelar och ett medelvärde inte kan tas ut har analysen skett med hjälp av icke-parametriska tester för att undersöka om resultatet är signifikant. Med signifikans menas huruvida resultatet beror på slumpen eller inte. Signifikansnivån som använts i arbetet är p< 0,05. Det test som använts är Chi2-test som har använts för att jämföra de nominala variablerna vilket enligt Jones (2015) är att föredra. Exempel på vad som kan analyseras vid ett sådant test är om det finns några skillnader i hur de olika könen ställer sig till tävling. För att analysera datan har även en dikotomisering av likertsskalornas svarsalternativ skett, där alternativen ”stämmer mycket bra” och ”stämmer bra” blivit ett svar och ”stämmer mycket dåligt” och
”stämmer dåligt” har blivit ett annat. Det har gjorts för att lättare kunna se vilka elever som instämmer med ett påstående och vilka som inte gör det. Eftersom enkäterna i studien också innehåller öppna frågor har analysen också varit kvalitativ. Elevernas svar från de öppna frågorna har delats in i kategorier utifrån vilken av studiens tre frågeställningar som svaret berör, därefter har citaten presenterats i resultatet för att kunna ge elevernas ord på den kvantitativa datan.
Då en univariat analys skett, alltså då bara en variabel analyseras åt gången (Bryman, 2011) har datan presenteras med hjälp av cirkel- och stapeldiagram för att bäst illustrera resultatet. När två variabler analyserats, en bivariat analys (Bryman, 2011), har de också presenterats med hjälp av stapeldiagram för att beskriva de samband som hittats. Diagrammen visar den datan som samlats in och därefter presenteras en sammanställd och generell bild av datan i form av text. I den texten berörs de viktigaste samt det som läsaren ska ta med sig vidare in i diskussionen. De öppna frågorna har presenterats i form av citat som kan relateras till den kvantitativa datan eller är tillräckligt relevanta för att diskuteras på egen hand.
5. Resultat
Följande del av arbetet presenterar studiens resultat som delats upp i fyra olika avsnitt. Det första avsnittet beskriver studiens deltagare och deras idrottsbakgrund. Det andra behandlar
respondenternas inställning till tävlingsmomentet i förhållande till kön och idrottslig bakgrund. Avsnitt tre presenterar elevernas svar kring pressen att prestera i olika tävlingsmoment och samt hur viktigt de tycker det är att vara duktig. Det fjärde berör hur undervisningen påverkas då
tävlingsmomentet blir en del av den.
5.1 Respondenter
Totalt besöktes sju klasser som tillsammans innehöll 260 elever. Då enkäterna delades ut förekom det ett visst bortfall, vilket medförde att det var 231 elever på plats som kunde ta del av enkäten. Av de elever som var på plats var det tio stycken som valde att inte göra enkäten eller valde att inte ge sitt samtycke till deltagande. Det innebar en svarsfrekvens på 85 %. Av de som svarade var det 148 elever som gick på skolan med idrottsprofil och resterande 73 gick på den andra skolan.
Tabell 1 - Fördelningen av respondenterna gällande kön och årskurs. (n = 221)
Majoriteten av eleverna i studien är tjejer (61 %) samt att 2 % av eleverna valt att inte uppge sitt kön eller vill definiera sig som någonting annat än kille eller tjej. På grund av etiska skäl kommer de personerna inte inkluderas i analysen kring kön.
Figur 1 - Idrottslig bakgrund bland killar (n = 81) Figur 2 - Idrottslig bakgrund bland tjejer (n =136)
Vad gäller den idrottsliga bakgrunden är det 77% av eleverna som håller på med en idrott på sin fritid. De idrotter som främst dominerar är bollsporter i lag där cirka hälften av alla elever som deltagit i studien håller på med en sådan aktivitet, där fotboll och innebandy förekom mest frekvent. Gällande idrottslig bakgrund finns det en signifikant skillnad mellan tjejer och killar (p < 0,05), där tjejer i högre grad har slutat med sina idrotter som de varit aktiva inom (Figur 1 och Figur 2).
5.2 Inställning till tävlingsmomentet
En övervägande majoritet av både tjejer (79 %) och killar (96 %) i den här studien tycker att det är roligt att tävla (Figur 3), men där killar i högre grad tycker det är roligt (p< 0,01). Mellan de
Tjej Kille Annat/Vill
ej uppge Antal elever Årskurs 1 68 (50 %) 44 (54 %) 112 Årskurs 2 68 (50 %) 37 (46 %) 105 Total 136 (61 %) 81 (37 %) 4 (2 %) 221 (100 %) 5 % 5 % 90 %
Ja, jag är idrottsligt aktiv
Nej, men jag har varit idrottsligt aktiv Nej, jag är inte idrottsligt aktiv
7 % 22 %
71 %
Ja, jag är idrottsligt aktiv
Nej, men har varit idrottsligt aktiv Nej, jag är inte aktiv
respondenter som är idrottsligt aktiva och de som inte är aktiva finns det en signifikant skillnad (p< 0,01) i inställning till tävlingsmomentet. De som är idrottsligt aktiva (91 %) tenderar att tycka tävling är roligare än de som inte är aktiva (64%) (Figur 3). Att många av eleverna tycker tävlingsmomentet är roligt visar sig även i de kommentarer som skrivits, då många av eleverna uttryckte sin glädje för att tävla genom att nämna att det är kul och motiverande.
Figur 3 - Vad eleverna tycker om tävling uppdelat efter kön och om personen är idrottslig aktiv eller inte (n = 217). Samtidigt finns det elever som uttryckte att de inte tycker tävling är roligt. Vissa elever nämner till exempel att det kan vara en bidragande faktor till att de upplever ångest och stress.
Eleverna menar att en av anledningarna till att många tycker tävling är roligt är på grund av att det engagerar och motiverar dem till att göra sitt bästa. Det finns flertalet citat från de öppna svaren där elever påpekar momentets positiva effekt och ett exempel är: ”Ja. För att vi ska göra det bästa vi kan och inte slöa. De vet att många kämpar mer när det är lite tävling” (Flicka, År. 1). Det syns också då majoriteten av både killar och tjejer i studien menar att de kämpar mer både individuellt och i lag ifall tävlingsmomentet förekommer (Figur 4).
En till aspekt gällande inställning till tävlingsmomentet är hur nöjda eleverna är med mängden tävling i sin undervisning. Resultatet visade att tjejer i högre grad är nöjda med mängden tävling, både vad gäller lagtävlingar, då 66 % är nöjda medan 50% av killarna är nöjda (p< 0,05), och tävling individuellt, då 72% av tjejerna är nöjda och 49% av killarna (p< 0,05)(Figur 4) .
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Jag tycker om att tävla
Figur 4 - Vad elever tycker om mängden tävling samt om de kämpar mer vid tävling utifrån kön (n = 215-216).
Resultatet visade också att då respondenterna var missnöjda med mängden tävling verkar det finnas två sidor av missnöjdhet. Vissa elever kan vara missnöjda och vilja ha mer vilket följande citat illustrerar: ”Att vi ska ha tävlingar oftare för det är roligt” (Flicka, År 1). Men det finns också de som är missnöjda för att de tycker att det är för mycket tävling. Det uttrycks också genom citat där en elev till exempel skrivit: ”Nej det ska ej va tävling på idrottslektionerna.” (Flicka, År 1).
Figur 5 - Vad elever tycker om mängden tävling samt om de kämpar mer vid tävling utifrån idrottslig bakgrund (n = 218-220).
Kämpar mer vid tävling i lag
Kämpar mer vid tävling individuellt
Nöjd med mängd tävling i lag
Nöjd med mängd tävling individuellt
0 % 25 % 50 % 75 % 100 %
Killar Tjejer
Kämpar mer vid tävling i lag
Kämpar mer vid tävling individuellt
Nöjd med mängd tävling i lag
Nöjd med mängd tävling individuellt
0 % 25 % 50 % 75 % 100 %
Gällande både mängden tävling på lektionerna samt om eleverna kämpar mer då tävling förekommer verkar det inte finnas några signifikanta skillnader då resultatet analyseras utifrån idrottslig bakgrund (Figur 5).
5.3 Press att prestera
Ett citat som tagits ur de öppna svaren i enkäten är: ”Jag tycker det är lite mycket tävling. Är inte tävlingsinriktad och det känns bara stressigt/prestationsångest” (Flicka, År. 2). Flera liknande citat kan hittas i den data som samlats in samt att elever som själva inte uppger sig vara stressade eller känner ångest skriver att det ser det som en risk då tävlingsmomentet förekommer. Det uttrycks genom att en elev skrivit: ”Nej. Kanske för att man inte ska känna prestationsångest. Alla har olika förutsättningar och man kanske inte mår så bra om man kommer sist” (Flicka, År. 2).
Figur 6 - Rädslan för att göra fel samt vikten av att vara duktig i olika aktiviteter med avseende på kön (n= 216-217).
Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad (p< 0,05) mellan tjejer och killar både vad gäller rädsla för att göra fel i lag och rädsla för att göra fel individuellt. Där tjejer i högre grad är rädda för att göra fel i båda momenten. Det finns också en signifikant skillnad mellan könen i hur viktigt de tycker det är att vara duktig i olika lagaktiviteter (p< 0,05) då 82 % av killarna och 65 % av tjejerna tycker det är viktigt (Figur 6). Det finns dock ingen signifikant skillnad (p > 0,05) mellan könen då vikten av att vara duktig i individuella aktiviteter analyserats. Men en klar majoritet av både killar (81%) och tjejer (72%) tycker det är viktigt.
Rädd att göra fel i lag
Rädd att göra fel individuellt
Viktigt att vara duktig i lag
Vitkigt att vara duktig individuellt
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Killar Tjejer
Utifrån idrottslig bakgrund visar istället resultatet en signifikant skillnad (p < 0,05), där 75 % av de som är idrottsligt aktiva och 52 % av de som inte är aktiva tycker det är viktigt att vara duktig i lagaktiviteter. Vid individuella aktiviteter blir skillnaden mellan aktiva och inte aktiva något större (82 % vs 58 %, p < 0,05) och fler personer i båda grupperna verkar tycka det är viktigt att vara duktig i individuella aktiviteter (Figur 7).
Figur 7 - Rädslan för att göra fel samt vikten av att vara duktig i olika aktiviteter med avseende på idrottslig bakgrund (n= 219-220).
På frågan om eleverna är rädda göra fel fanns det inga signifikanta skillnader mellan om man var aktiv eller inte (p > 0,05 för tävling i lag och p > 0,05 för tävling individuellt).
5.4 Undervisningen
När eleverna tillfrågades om det är mycket tävling på idrottslektionerna och vad det beror på framkommer det många olika åsikter. Vissa elever menar att det är en stor mängd tävling (31 %) medan andra menar att det är väldigt lite tävling på lektionerna (46 %). Samtidigt finns det de elever som anser att det är lagom mycket (10 %) och några som inte hade någon åsikt ifall det var mycket eller lite tävling (13 %). De här olika åsikterna förekommer inte bara från klass till klass utan även inom klasser, vilket visar sig då en elev till exempel svarar följande på frågan om de har mycket tävling i skolan: ”Ja, för att alla vill vinna och då blir man fokuserad!” (Kille, År 1). Medan en annan elev i samma klass svarar: ”Nej, jag skulle säga att vi tävlar väldigt sällan…” (Kille, År 1). Anledningar till tävlingsmomentet menar eleverna i studien beror på många olika saker, men många
Rädda att göra fel i lag
Rädda att göra fel individuellt
Viktigt att vara duktig i lag
Vitkigt att vara duktig individuellt
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Idrottsligt aktiv Ej aktiv
nämner att det är på grund av att eleverna själva är tävlingsinriktade och skapar tävling av olika moment trots att det inte är uttalat av läraren. Att eleverna var en bidragande faktor till tävlingens förekomst var ett återkommande svar då elever från skolan med idrottsprofil blev tillfrågade. En elev svarade: ”Eftersom vi går på en idrottskola så blir det automatiskt tävling i allt vi gör” (Flicka, År 2). Ett annat vanligt förekommande svar på anledningen till tävlingsmomentet är att läraren väljer att inte ha det. Eleverna menar att det kan bero på kursplanen och lärarens planering men vissa nämner också att det kan bero på att läraren inte vill ha bråk på lektionerna. Resultatet visar även på att de aktiviteter där tävling förekommer mest är lagaktiviteter med boll, där aktiviteterna fotboll, innebandy och spökboll var vanligt förekommande bland svaren.
Ett fåtal av respondenterna i studien beskriver att tävling kan leda till att det blir bråk på lektioner, ett exempel är: ”Det kan ofta bli dålig stämning i laget om vi förlorat. Inte meningen att det ska vara tråkigt att tävla tillsammans” (Flicka, År 1). Resultatet visar att nästan en elev av tio upplever att det ofta blir bråk på lektionerna då tävlingen sker individuellt, men då tävlingen sker i lag stiger
andelen till 28 % för tjejer och 15 % för killar (Figur 8). Skillnaden mellan könen vad gäller tävling i lag är statistiskt signifikant (p< 0,05).
Figur 8 - Andel som upplever att det ofta blir bråk på lektionerna (n = 214-215)
Trots att eleverna uppger att det inte är bråk på lektionerna menar de att tävlingsmomentet kan vara en bidragande faktor till att det blir bråk. En elev skriver till exempel följande på frågan om de har mycket tävling på lektionen och vad det skulle bero på i så fall: ”Nej inte jättemycket. Tror det beror på att folk fuskar och att det blir dålig stämning” (Flicka, År. 2).
0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
Det blir ofta bråk vid lagtävlingar Det blir ofta bråk vid individuella tävlingar Killar Tjejer
6. Diskussion
Syftet med studien var att undersöka gymnasielevers upplevelse av tävlingsmomentet i idrott och hälsa. Syftet var också att undersöka om det fanns några skillnader utifrån kön eller idrottslig bakgrund. Avsnittet är uppdelat i fyra olika delar, resultatdiskussion, metoddiskussion, studiens kunskapsbidrag samt slutsatser.
Utifrån resultatet i studien fanns det framförallt ett huvudfynd. Det var att eleverna i studien tycker om tävlingsmomentet i idrottsundervisningen, vilket visar sig genom en ökad motivation och ett ökat engagemang under lektionerna då tävling förekommer. Eleverna menar till exempel att de kämpar mer både i individuella aktiviteter och i lagaktiviteter då tävling förekommer.
6.1 Resultatdiskussion
6.1.1 Inställning till tävlingsmomentet
Resultatet i studien visar på att tävling är ett populärt inslag i undervisningen och att det bidrar till ökat engagemang och ökad motivation hos studiens respondenter såväl killar som tjejer. Det syns framförallt då en majoritet av både killar och tjejer menar att de kämpar mer både individuellt och i lag när tävlingsmoment förekommer i en aktivitet. Det finns dock en skillnad mellan könen där killar i högre utsträckning uppger att de kämpar mer vid tävling. Det kan förklaras med Redelius (2009) diskussion kring hur killar kan uppnå en högre status genom att prestera bra i olika moment. Om de kämpar mer ökar chansen för en bättre prestation och möjligheten till en ökad status i gruppen. För tjejer kan det istället ha en motverkande effekt att kämpa mer och prestera ”för bra” menar Redelius (2009), då normer och förväntningar inte överensstämmer med en sådan mentalitet. Det kan vara en anledning till att andelen tjejer som kämpar mer är lägre än andelen killar, dock är skillnaden inte allt för stor. Att det är många som kämpar mer kan också förklaras av inställningen till tävlingsmomentet. Resultatet i studien visar att många av eleverna, både killar och tjejer, tycker det är roligt att tävla. Det finns en skillnad mellan könen men det är framförallt skillnaden mellan de som är idrottsligt aktiva och de som inte är aktiva som sticker ut. Resultatet visar på att det
framförallt är de som är idrottsligt aktiva som tycker det är roligt att tävla (91 %) men av de som inte är aktiva inom någon idrott är det ändå en majoritet (64 %) som tycker tävling är roligt. En förklaring till skillnaden går att hitta i det som Peterson (2008) och Larsson (2012) skriver. Båda diskuterar att när inslag från idrottsföreningar blandas med skolans undervisning resulterar det i att undervisningen mer och mer liknar föreningsidrotten. Det gör att idrottsligt aktiva elever är vana
vid en sådan miljö och kan därför uppskatta undervisningen mer, vilket verkar vara fallet i den här studien. De aktiva eleverna är troligtvis också duktiga inom olika idrottsliga aktiviteter där tävling förekommer, då de har en erfarenhet från sin idrottsförening. Det gör att de känner sig säkra på hur de ska utföra ett moment och behöver då inte känna sig utsatta, vilket tidigare forskning (ex. Wiker, 2017, Hopple, 2018) beskriver som en faktor till att elever inte tycker om tävling.
När det kommer till mängden tävling i undervisningen fanns det i den här studien en skillnad mellan könen, där tjejer i högre grad var nöjda med mängden tävling då nästan 70 % var nöjda oavsett tävlingsform. Det kan jämföras med killarna där bara hälften var nöjda med mängden tävling. Som tidigare nämnt visade citaten från elevernas utsagor på två olika typer av missnöje vilket bör tas hänsyn till av lärare. Några elever beskrev att de var missnöjda för att de hade för lite tävling medan andra var missnöjda för att det hade för mycket. När det gäller mängden tävling på lektionerna ska det också tas i beaktning att elever ser på tävling på olika sätt. Det framgår av citaten från de öppna frågorna där till exempel en elev upplever att de har mycket tävling och en annan elev från samma klass menar att de inte alls tävlar särskilt ofta. Det visar på att synen på mängden tävling i
idrottsundervisningen är subjektiv hos studiens elever och trots att en specifik aktivitet pågår kan den upplevas på olika sätt. Det blir därför viktigt för lärare med liknande grupper som studiens urval att, som Layne (2014) säger, betona rätt saker och vara tydlig med vad syftet i olika aktiviteters är. Annars lämnas det öppet för tolkning, vilket då kan leda till att eleverna har olika syfte med aktiviteterna.
6.1.2 Press att prestera
Hopple (2018) menar att tävlingsmomentet i idrottsundervisningen bidrar till en ökad press på eleverna samt att de kan vara rädda för att misslyckas. Vad gäller rädslan för att misslyckas stämmer det inte överens med resultaten från studien, där en majoritet av respondenterna uppgav att de inte var rädda för att göra fel varken i lag eller individuellt. Det fanns ingen skillnad med avseende på den idrottsliga bakgrunden men det ska dock tilläggas att det fanns en könsskillnad, där tjejer i högre grad var rädda för att göra fel. Skillnaden kan bero på de könsnormer som tidigare forskning (van Daalen, 2005) beskrivit, där tjejer kan vara mer rädda för att de inte ska uppnå normerna. Samma normer skulle också kunna vara en anledning till att killar i högre grad borde vara mer rädda, eftersom normerna enligt forskningen säger att killar ”ska” vara bra inom tävlingsmomentet. Att andelen elever som upplever rädsla för att göra fel är minoritet kan vara ett tecken på att
sådant klimat förespråkar Andersson (2019) och menar att det är en grund för att eleverna ska kunna lära sig bättre. Det ska dock tilläggas att mer än var tredje tjej var rädd för att göra fel. Det är en siffra som lärare med elevgrupper liknande urvalet bör ta hänsyn till och försöka motverka, speciellt då tjejer som är idrottsligt aktiva och förmodligen är vana vid att tävla även verkar kunna uppleva den känslan.
Trots att en minoritet av eleverna i studien upplevde en rädsla för att göra fel ansåg många att det var viktigt att prestera bra i lag (82 % av killarna och 65 % av tjejerna) och individuellt (81 % av killarna och 74 % av tjejerna). Att de tycker det är viktigt att vara duktig kan leda till en inre press på eleverna då en otillräcklig prestation ses som ett misslyckande. Den pressen kan i sin tur leda till prestationsångest, vilket även uttrycks av elever då vissa menar att de upplever liknande känslor vid aktiviteter med tävlingsinslag. Att en stor andel av både killar och tjejer i studien tycker det är viktigt att vara duktig vid tävling stämmer överens med den tidigare forskningen då den menar på att om elever inte kan prestera på en tillräcklig nivå anser de att aktiviteten blir tråkig och de tappar motivationen. För att den upplevda pressen ska minska bör läraren enligt Layne (2014) anpassa undervisningen för eleverna. Det gör lärare genom att fokusera på andra saker, som samarbete och laganda, för att prestationen inte ska komma i första hand.
Någonting som resultatet också visar är att både vad gäller rädslan för att göra fel samt vikten av att vara duktig är andelarna högre då det handlar om individuella aktiviteter (förutom killar när det handlar om hur duktig man är, där skiljer det 1 %). Det går i linje med vad tidigare forskning (ex. Wiker 2017, Hopple, 2018) säger om att elever känner sig utsatta, vilket blir tydligare då en elev behöver prestera individuellt. Det kan vara angeläget för lärare att tänka på, då en anpassning av individuella aktiviteter kan vara viktigare än om aktiviteten sker i lag där elevernas prestation inte syns lika lätt.
6.1.3 Undervisningen
En av anledningarna till att tävlingsmomentet förekommer i undervisningen menar Peterson (2008) är att många, både lärare och elever, tar med sig kulturen från föreningsidrotten in i undervisningen. Liknande resultatet framkom även ur den här studien, då många elever menar på att de själva skapar tävling i aktiviteter där syftet egentligen är någonting annat. Enligt eleverna verkar tävlingens förekomst bero på att många är tävlingsinriktade. Vissa elever nämner också att idrottsprofilen på deras skola är bidragande till tävlingsmomentets plats. De menar att många har en vana av att tävla
vilket bidrar till ökad mängd tävling. En elev nämner till och med att det automatiskt blir tävling, vilket tyder på att det finns en stark vilja att tävla hos många av eleverna. Om det då är en klass med många elever som har en stark vilja ökar troligtvis sannolikheten att tävling förekommer på
lektionerna. Det går i linje med det Londos (2010) säger om att elever högt upp i hierarkin påverkar innehållet på lektionerna. Om ”rätt” elever vill ha tävling kommer mängden tävling på lektionerna öka. Vad som dock är värt att diskutera är att majoritet av de elever som svarade på enkäten var tjejer. Det medför att i de klasser som besöktes är det fler tjejer en killar, vilket kan göra att det blir ett speciellt klimat under lektionerna då det, enligt Londos (2010), oftast är killar som har de
hierarkiskt högsta positioner i en klass. Om det är en majoritet av tjejer kan det blir svårare för killar att få den positionen. Genom att majoriteten är tjejer kan det också leda till att tävlingen inte
förekommer i lika hög utsträckning som om det vore majoritet killar, då tjejer enligt Fagrell,
Larsson och Redelius (2012) känner av vad som ska fokuseras i momentet i högre grad än vad killar gör.
Ökar mängden tävling är det också sannolikt att ett sämre klimat för lärande uppstår då tidigare forskning (Stolz, 2014) pekar på att tävling kan bidra med just ett sådant klimat. Forskningen visar bland annat att dåligt klimat kan leda till utsatthet och utpekning hos individer men även bråk elever emellan. Det går dock inte i linje med resultatet i studien som utförts, där en majoritet av eleverna svarade att det sällan blir bråk på lektionerna. Färre än 10 % av både tjejer och killar tycker det ofta blir bråk i individuella aktiviteter. Den siffran höjs vid aktiviteter i lag där 28 % tjejer och 15 % av killarna ofta tycker det blev bråk. Anledningen till så pass låg andel som tycker det är mycket bråk på lektionerna kan bero på att läraren har anpassat tävlingsmomenten på ett sådant sätt att bråk och ett negativt klimat inte förekommer, vilket är någonting som Layne (2014) förespråkar. Men även om det är en låg andel av både tjejer och killar som tycker att bråk förekommer ofta finns det en skillnad mellan individuella- och lagaktiviteter. Skillnaden kan bero på att i de individuella aktiviteterna klarar eleverna bättre av att fokusera på sin egen prestation vilket leder till att färre konflikter uppstår. En annan anledning kan vara att tävling i lag verkar förekomma oftare på lektionerna och det finns då fler tillfällen där bråk kan uppstå. Resultatet visar även att tjejer i mycket högre grad upplever att det är bråk i lagaktiviteter jämfört med killar. Det tyder på att tjejer i högre utsträckning verkar var medvetna om när det blir bråk. Det kan också vara så att den
subjektiva bedömningen av vad som är ett bråk skiljer sig mellan killar och tjejer, där det i det här fallet är så att tjejer upplever vissa situationer som bråk medan killar inte gör det.
6.2 Metoddiskussion
I den här studien har en kvantitativ metod använts för att bäst kunna besvara de frågeställningar som utformats samt för att uppfylla det syfte som studien har. Datainsamlingsmetoden har varit enkäter vilket varit bra för att på ett snabbt och effektivt sett fått in en större mängd data. Negativt med enkäterna är dock att djupare och mer kvalitativa svar om fenomenet inte blir tillgängliga (Bryman, 2011). Dock har studien försökt samla in mer kvalitativ data med hjälp av tre öppna frågor i
enkäten. Som tidigare nämnts har det använts en fysisk enkät för att kunna vara på plats då enkäten fylldes i av eleverna, på så sett minskas eventuellt bortfall (Bryman, 2011) samt att tid sparas in då enkäterna kan samlas in på plats. Det kan dock diskuteras huruvida den fysiska närvaron i
klassrummet kan påverka elevernas svar. Att det påverkar eleverna till att svara är bra för att få in så mycket data som möjligt, men om det påverkar eleverna till att svara någonting annat än vad de egentligen tycker blir utfallet negativt. För att motverka att eleverna svarar något de egentligen inte tycker och tänker har det betonats att eleverna ska fylla i det svarsalternativ som de själva anser stämma bäst överens med deras tankar och uppfattning. Det tillsammans med informationen om elevernas anonymitet bör ha minskat risken för påverkan.
Som tidigare nämnt har en av skolorna en idrottsprofil vilket gör att en stor del av eleverna är aktiva inom någon idrottsförening. Det gör att på grund av urvalet går resultatet i studien inte att
generalisera till populationen gymnasieelever, då det är osannolikt att andelen idrottsligt aktiva elever varit lika hög om studien gjorts på en skola utan idrottsprofil. En förbättring hade kunnat vara att eleverna fått uppge vilket skola de gick på för att i resultatet sen kunna jämföra mellan skolorna och se om det fanns några skillnader eller likheter. Dock ska det tilläggas att många barn i Sverige är idrottsligt aktiva (Riksidrottsförbundet, 2011) och det är ingen omöjlighet att majoriteten av eleverna i en klass är idrottsligt aktiva. En annan sak som också gör att resultatet inte går att generalisera till alla gymnasieelever är att eleverna som varit med i studien läser
högskoleförberedande program. Det kan betyda att resultatet blivit någonting annat om elever från yrkesförberedande program också deltagit i studien. Med det sagt kan resultatet i den här studien vara användbart för lärare som har elevgrupper som läser högskoleförberedande program samt har en hög andel elever som är idrottsligt aktiva. En positiv aspekt är dock att respondenterna kommer från två skolor belägna i olika städer, vilket gör att resultatet inte består av data från lektioner med bara en idrottslärare. Det skulle dock vara att föredra om elever från ett högre antal skolor deltog i
studien samt om skolorna var belägna med en större geografisk spridning. På så sätt skulle resultatet kunna generaliseras till en större population.
Urvalsgruppen i studien har skett genom ett bekvämlighetsurval, framförallt på grund av
tidsåtgången för arbetet vilket gjorde att data behövde samlas in snabbt. Bryman (2011) menar att ett sådant urval kan vara negativt för generaliseringen. I det här fallet är det dock inte
respondenterna i studien som valts utan deras lärare. Därför finns det ingen tidigare relation till eleverna i studien och möjligheten att generalisera bör inte påverkas av bekvämlighetsurvalet utan snarare av att gruppen respondenter ser ut som den gör.
Vad gäller enkäten består den till största del av påståenden som besvaras med fyrgradiga
likertskalor. Svaren kan bli begränsade då eleverna bara ska sätta ett kryss i en ruta, men de svarar på ett påstående och det går samtidigt snabbt att fylla i enkäten, vilket är positivt då det bidrar med ett minskat bortfall (Bryman, 2011). Eftersom skalorna är fyrgradiga finns det inget neutralt alternativ, det medförde att vissa elever valde att fylla i två svarsalternativ eller sätta ett kryss mellan två rutor då de troligtvis inte velat välja mellan två alternativ. Att eleverna inte kryssat i ett svarsalternativ är en svaghet då de svaren kommer räknas som bortfall. Det var dock någonting jag hade räknat med då en femgradig skala uppkom som förslag då pilotstudien utfördes. Eftersom antalet elever som antingen kryssade i två alternativ eller kryssade mellan två rutor var väldigt få har det ingen större påverkan på resultatet. I och med de fyra alternativen har eleverna varit tvungna att ta ställning till påståendena vilket var meningen då enkäten utformades. Negativt med enkäten kan också vara att eleverna uppfattar påståendena eller frågorna olika. Det blir till exempel en subjektiv bedömning av varje elev vad som anses som ofta eller sällan. Även då eleverna ska svara på enkäten utifrån deras tävlingserfarenheter i gymnasiet kan det uppstå en problematik kring att eleverna tänker på tävling i ett mycket bredare perspektiv än bara idrottsundervisningen under gymnasietiden. Eleverna kan möjligtvis tänka tillbaka på idrotten i grundskolan eller när de tävlat vid något annat tillfälle. För att minska risken att eleverna tänker på något annat tävlingstillfälle än idrottsundervisningen har det betonats att det är under gymnasietiden, men vid vissa öppna svar beskriver elever en jämförelse mellan grundskolan och gymnasiet vad gäller tävling. En styrka med enkäten har varit att trots det begränsade kvalitativa inslaget är det många av eleverna som har uppgett intressanta svar och citat som varit till användning i analysen av resultatet. Det ska även tilläggas att den sista frågan som handlade om övriga tankar kring fenomenet lämnar stort utrymme åt eleverna. Ett utrymme som kan bli för stort och det är inte säkert att eleverna kommer på
någonting under den korta tiden enkäten utförs. Trots det stora utrymmet och den begränsade tiden förekom det intressanta svar och citat som kunde användas i analysen även där.
6.3 Studiens kunskapsbidrag
Tidigare forskning har framförallt riktat in sig på barn och ungdomar i de lägre åldrarna, vilket gör att studien kan tillföra ett nytt perspektiv och försöka fylla den kunskapslucka som finns. Den här studien visar till exempel att många av respondenterna uppskattar momentet tävling i sin
undervisning och menar att det höjer engagemanget och motivationen. Det gör att studien kan användas för att förstå ett av momentets positiva sidor och hur det kan användas för att påverka undervisningen med elevgrupper som liknar urvalet. Tidigare forskning beskriver framförallt de negativa sidorna med fenomenet men den här studien visar att det kan finnas ett värde i att det finns med som innehåll i undervisningen. När negativa sidor tas upp beskriver bland annat tidigare forskning att tävlingsmoment kan bidra till att elever är rädda för att misslyckas, då det kan leda till utsatthet och utpekning. Trots att andelen som svarade att de inte var rädda för att göra fel var en minoritet och studien resultat inte verkar stämma överens med tidigare forskning var det mer än var tredje tjej som var rädd för att göra fel individuellt såväl som i lag. Det ska också tilläggas att många elever ansåg det viktigt att vara duktig i tävling vilket kan tolkas som att de upplever en press över att behöva prestera. Det kan vara av vikt för idrottslärare att ha i åtanke då lektioner planeras, att elever uppskattar momentet men samtidigt upplever en press att prestera i det. Att eleverna känner press gör att lärare behöver anpassa undervisningen och balansera mellan att tillåta tävlingsmomentet eller inte. Anpassningen bör även ske då större delen av elevgruppen är vana vid att tävla, då även de eleverna kan uppleva rädsla för att göra fel samt press att prestera.
Elever med en idrottslig bakgrund har, som tidigare forskning beskrivit, gynnats av
tävlingsmomentets förekomst undervisningen då den till stor del liknar den träning och tävling som bedrivs i föreningsidrotten. Att idrottsligt aktiva elever har bättre upplevelser av ämnet syns inte i den här studien där skillnaderna i upplevelser kring fenomenet i högre utsträckning verkar bero på kön snarare än idrottslig bakgrund. Det kan bero på att andelen elever som inte är idrottsligt aktiva i studien är väldigt liten. Könsskillnaderna blir dock tydliga bland annat då eleverna besvarar frågan om de är nöjda med mängden tävling på lektionerna. Tjejer i studien är i högre grad nöjda med mängden tävling på lektionerna jämfört med killar. Könsskillnaderna belyses också då rädslan för att göra fel analyseras, där tjejer i högre grad är rädda för att göra fel. En bidragande faktor till
rädslan kan vara de könsnormer som tjejer har att förhålla sig till. Skillnaderna skulle vara intressanta att undersöka på ett djupare plan och kan vara ett alternativ till framtida forskning, varför killar inte är lika nöjda med mängden tävling samt varför tjejer i högre verkar vara rädda för att göra fel. Båda skillnaderna bör idrottslärare med liknande elevgrupper som urvalet fundera över och försöka göra någonting åt, eftersom en ökad mängd elever som är nöjda med undervisningen samt minskad mängd elever som är rädda för att göra fel bör ge positiva konsekvenser för lärandet.
Då respondenterna i studien var elever som läser högskoleförberedande program samt att många av eleverna gick på en skola med idrottsprofil finns det intresse i att göra liknande studie men på ett större antal elever med en större variation av skolor. Genom att ha en större variation på skolorna ökar troligtvis andelen elever som inte har idrottslig bakgrund samt andelen elever som läser yrkesförberedande program. På så sätt skulle en bredare bild av fenomenet ges och resultatet skulle kunna generaliseras till en större population.
6.4 Slutsats
Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av tävlingsmomentet i
undervisningen samt att undersöka om det fanns några skillnader beroende på kön eller idrottslig bakgrund. De slutsatser som kan dras av studien är att många av eleverna i studien tycker om och motiveras av att tävlingsmomentet är en del av undervisningen oavsett kön eller idrottslig bakgrund. Att tävling är omtyckt och engagerar eleverna i studien kan motivera momentets förekomst på lektionerna hos liknade elevgrupper som urvalet. Många av studiens elever anser det också viktigt att prestera i de aktiviteter där tävling förekommer, vilket kan leda till att eleverna sätter press på sig själva. Det är därför viktigt att lärare med liknande elever som studien tar hänsyn till deras vilja att prestera och ser att det inte leder till prestationsångest eller liknande.
En annan slutsats är att upplevelsen av tävlingsmomentet i idrott och hälsa många gånger berodde på kön. De könsskillnader som hittats är framförallt att tjejer i högre grad är nöjda med
undervisningen samt att de i högre grad är rädda för att misslyckas jämfört med killar. Elevernas rädslan för att göra fel är viktig för lärare att ha i åtanke då de bör försöka skapa ett klimat där lärandet främjas och det är okej att göra fel.
Referenser
Aggerholm, K. Førland Standal, Ø & Melvold Hordvik, M. (2018) Competition in Physical Education: Avoid, Ask, Adapt or Accept? Quest. 70(3), s 385-400.
Andersson, E. (2019) A referee perspective on the educational practice of competitive youth games: exploring the pedagogical function of parents, coaches and referees in grassroots soccer.
Physical Education and Sport Pedagogy. 24(6), s 615-628.
Bernstein, E. Phillips, S & Silverman, S. (2011) Attitudes and perceptions of middle school students toward competitive activities in physical education. Journal of Teaching in Physical Education, 30(1), s 69-83.
Björk, M. (2017, 3/10) Ta inte bort tävling från barnens idrott. Svenska Dagbladet. Hämtad: 2019-09-27 från https://www.svd.se/ta-inte-bort-tavlingar-fran-barnens-idrott
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Fagrell, B. Larsson, H & Redelius, K. (2012) The game within the game: girls' underperforming position in Physical Education. Gender and Education, 24(1), s 101-118
Hopple, C. (2018) Top 10 reasons why children find physical activity to be ‘unfun’. Strategies, 31(3), s 32-39.
Jones, I. (2015) Research methods for sport studies. Third edition. London & New York: Routledge Karlsson, J. (2018) Elevers upplevelse av tävling, Enkätundersökning av mellanstadieelevers
upplevelser i idrottsundervisningen. Örebro: Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet. Tillgänglig på:
https://learn-eu-central-1-prod-fleet01-xythos.s3-eu-central-1.amazonaws.com/5d11d45244c9e/3469137
Larsson, H. (2012) Idrott och hälsa – en del av idrottskulturen. I Håkan, Larsson & Jane Meckbach, red: Idrottsdidaktiska utmaningar, s 54-69. Stockholm: Liber.
Layne, T. (2014) Competition within Physical Education: Using Sport Education and Other Recommendations to Create a Productive, Competitive Environment. Strategies, 27(6), s 3-7. Londos, M. (2010) Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och
idrott på fritid. Lund: Lunds universitet.
Lundvall, S & Meckbach, J. (2004) Fritt, roligt och omväxlande! Svensk idrottsforskning, 4(5), s 21-26.
Peterson, T. (2008) When the field of sport crosses the field of physical education. Malmö: Malmö Universitet.
Redelius, K. (2004) Vilka är vinnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Svensk idrottsforskning, 4(9), s 1-5.
Redelius, K. (2009) Svensk Idrottsforskning: Genus och skolframgång i ämnet idrott och hälsa. 1-2009. Hämtad: 2019-11-26 från https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/ 2014/04/Genus-skolframgang-idrott-halsa.pdf.
Riksidrottsförbundet (2007) Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget. Handslagsrapport 2007:6
Riksidrottsförbundet (2011) Svenska folkets idrotts- och motionsvanor. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Riksidrottsförbundet (2019) Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Hämtad: 2019-09-27 från https://www.rf.se/RFarbetarmed/Barn-ochungdomsidrott/riktlinjerforbarn-ochungdomsidrott/ Skolinspektionen (2018) Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9. Stockholm:
Skolinspektionen
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Stolz, S. (2014) Philosophy of Physical Education: A New Perspective. Routledge: London Säfvenbom, R. Haugen, T. & Bulie, M. (2015) Attitudes toward and motivation for PE. Who
collects the benefits of the subject? Physical Education and Sport Pedagogy. 20(6), s 629-646. van Daalen, C. (2006) Girls' Experiences in Physical Education: Competition, Evaluation, &
Degradation. The Journal of School Nursing. 21(2), s 115-121 Vetenskapsrådet (2017) God Forskningssed. Stockholm
Wiker, M. (2018) ”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa. Karlstad: Karlstads universitet.
Bilagor
Bilaga 1
Tävlingsmomentet i ämnet idrott och hälsa
Hej!
Jag är en student på ämneslärarprogrammet på Örebro universitet, där jag i höst skriver mitt
examensarbete inom ämnet idrott och hälsa. Området jag har valt att studera är hur gymnasieelever uppfattar tävlingsmomentet i ämnet idrott och hälsa.
Enkäten tar ca 10 minuter att genomföra, men det är framförallt kryssfrågor med förutbestämda svarsalternativ. Svara på enkäten utifrån den idrottsundervisning du haft på gymnasiet. Enkäten är uppdelad i tre olika delar:
-
Del 1 handlar om vem du är.-
Del 2 handlar om vad du tycker om att tävla i lag och hur undervisningen ser ut när ni gör det.-
Del 3 handlar om vad du tycker om att tävla individuellt och hur undervisningen ser ut när ni gör det.-
Del 4, här får du chansen att framföra ytterligare tanka om tävlingsmomentet.Deltagandet i studien är anonymt och frivilligt, dessutom kan du när som helst avsluta din medverkan. Däremot är din medverkan väldigt betydelsefull för mig!
Uppgifterna kommer hanteras konfidentiellt och kommer endast användas i denna studie. Har du några frågor och funderingar så är det bara att höra av dig till:
Carl Skogwik
calle_skogwik@hotmail.com
Genom att kryssa i rutan nedan samtycker du till deltagande i studien.
