1
Sjuksköterskors erfarenheter av
hälsofrämjande arbete för personer med
diabetes typ II
En litteraturstudie
Nurses´ experiences of health promotion for
people with diabetes type II
A literature review
Författare: Erica Lundqvist och Sara Karlsson
HT 2018
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Mona Ewertsson, universitetslektor, Örebro universitet. Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet.
Sammanfattning
Bakgrund: Diabetes Mellitus är globalt sett en av de vanligaste sjukdomarna, år 2040
beräknas det vara 642 miljoner personer som har diabetes mellitus typ I och typ II. Flera faktorer påverkar uppkomsten som dåliga matvanor, fysisk inaktivitet och tobakskonsumtion. Sjuksköterskans hälsofrämjande roll är att ge personer utbildning, råd och rekommendationer för att främja hälsa. Genom människans inre kraft i form av styrkor kan hälsa ses som en resurs. Ansvaret hos sjuksköterskan är att stödja personens egna resurser. Syfte:
Sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för personer med diabetes typ II.
Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och en deskriptiv design. Vetenskapliga
artiklar söktes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Totalt ingick nio artiklar i litteraturstudien. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier: Sjuksköterskans erfarenhet
av hälsofrämjande metoder och Sjuksköterskans betydelse i det hälsofrämjande arbetet. De
innehåller sex underkategorier: personcentrerad vård, motiverande samtal och
patientutbildning. Samt egenvård, hinder vid livsstilsförändring och relation. Slutsats:
Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är ett ansvarstagande inom yrkesprofessionen med fokus på patientutbildning. Resultatet visar samtidigt att sjuksköterskan saknar rutiner,
strategier och har bristande kunskap i utförande av livsstilsrådgivning. En god relation mellan sjuksköterskan och personen skapar ett ökat engagemang i egenvården. En del sjuksköterskor har erfarenhet av att personer med diabetes typ II inte förstår sambandet mellan sjukdom och livsstil.
Innehållsförteckning
1.Bakgrund ... 5
1.1 Diabetes Mellitus typ I & typ II ... 5
1.2 Riskfaktorer för diabetes typ II ... 5
1.3 Sjuksköterskans hälsofrämjande roll ... 6
1.4 Hälsa ... 6
1.5 Dorothea Orems egenvårdsteori ... 6
2. Problemformulering ... 6
3. Syfte ... 7
4. Metod ... 7
4.1 Design ... 7
4.2 Sökstrategi och datainsamling ... 7
4.3 Urval ... 8
4.4 Kvalitetsgranskning ... 8
4.5 Dataanalys ... 8
4.6 Etiska övervägande ... 8
5. Resultat ... 9
5.1 Sjuksköterskans erfarenhet av hälsofrämjande metoder ... 9
5.1.1 Personcentrerad vård ... 9
5.1.2 Motiverande samtal ... 10
5. 1.3 Patientutbildning ... 10
5.2 Sjuksköterskans betydelse i det hälsofrämjande arbetet ... 11
5.2.1 Egenvård ... 11
5.2.2 Hinder vid livsstilsförändring ... 11
5.3.3 Relation ... 11 5.5 Resultatsammanfattning ... 12 6. Diskussion ... 12 6.1 Metoddiskussion ... 12 6.2 Resultatdiskussion ... 14 7. Slutsats ... 15 8. Klinisk nytta ... 16
9. Fortsatt forskning ... 16 Referenslista ... 17 Bilaga 1
5
1.Bakgrund
1.1 Diabetes Mellitus typ I & typ II
Globalt sett är diabetes mellitus en av de vanligaste sjukdomarna. Sedan flera tusen år tillbaka har sjukdomen varit känd och har en snabb utveckling. År 2015 hade mer än 415 miljoner vuxna diabetes typ I och typ II, år 2040 beräknas antalet estimeras till 642 miljoner
(Diabetesförbundet, 2017a). En ökning av prevalensen noteras ske för både diabetes typ I och typ II, men domineras av diabetes typ II (Landin-Olsson, 2015). Den gemensamma nämnaren för diabetes mellitus är ett tillstånd med hyperglykemi. Vid diabetes typ I slutar kroppen att bilda insulin, däremot hos diabetes typ II finns en insulinresistens som gör att insulinmängden som produceras inte räcker till (Diabetesförbundet, 2017b). Ungefär 90% av alla människor som har diabetes globalt har diabetes typ II. Vilket kostar 1,3 biljoner USD för hälso- och sjukvård att bedriva sjukvård till personer med diabetes typ II (Seib et al., 2018; Zimmet, Alberti & Shaw, 2001). Vid diagnostisering av diabetes kan symtomen variera från milda som trötthet, stora urinmängder och törst, till svåra symtom som medvetslöshet (Lindholm, 2011). Sjukdomen kan vara oupptäckt under flera år och personen har oftast hunnit utveckla
komplikationer som makroangiopati, njur-, ögon- och nervskador. Sjukdomar som är förknippade till diabetes typ II är hypertoni och hyperlipidemi (Ahren et al., 2004; Landin-Olsson, 2016).
Kunskap kring sjukdomen har ökat och skapat bättre möjligheter att förebygga och behandla diabetes. Under de senaste 30 åren har patientutbildning och förebyggande åtgärder för livsstilsrelaterade sjukdomar som diabetes varit ett framträdande område att studera. Allt fler strukturerade utbildningsprogram som inkluderar bland annat livsstilsråd, som fysisk aktivitet och kostråd erbjuds. Diabetes är vid de flesta tillfällen en hanterbar och potentiellt
förebyggbar sjukdom. Antalet utbildningsprogram inom diabetes ökar internationellt samtidigt som patientutbildning blir allt mer erbjudna utav sjuksköterskor (McGloin, Timmins, Coates & Boore, 2015).
1.2 Riskfaktorer för diabetes typ II
Ärftlighet och samverkan av flera olika gener är betydande faktorer för uppkomsten av diabetes typ II (Lindholm, 2010; Mulder, 2011). Diabetes typ II utvecklas med olika faktorer från omgivningen. Ändrade levnadsvanor och miljöfaktorer påverkar uppkomsten av diabetes typ II, antingen genom att förebygga eller fördröja sjukdomen hos personer med hög risk av att insjukna (Bartol, 2012; Hearnshaw et al., 2017; Merlotti, Morabito & Pontiroli, 2014; Seib et al., 2018; van Dijk-de Vries, Duimel-Peeters & Vrijhoef, 2011). En förändring har skett angående viktökning i samhället, människor äter mer samt har ökad inaktivitet. Personer har ett högt intag av salt, halvfabrikat och tar större portionsstorlekar, vilket ökar risken för utveckling av diabetes typ II (Folkhälsomyndigheten, 2016). Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är av vikt för att motivera personer till att följa hälsosamma levnadsvanor (Löndahl & Nilsson, 2016). Hälsosamma levnadsvanor består av goda matvanor, fysisk aktivitet och att undvika tobak samt alkohol. Fysisk aktivitet upprätthåller ett hälsosamt glukosvärde och en viktnedgång som kan främja hypertoni (Bartol, 2012; Hearnshaw et al., 2017; van Dijk-de Vries et al., 2011). För att förändra en ohälsosam livsstil kan det vara av vikt att i tidig ålder prata om hälsosamma levnadsvanor (Rydholm Hedman, 2014).
6
1.3 Sjuksköterskans hälsofrämjande roll
Hälsofrämjande arbete är förknippat med hälsoutbildning, som innebär att informera om livsstil och beteenden för den enskilde individen för att främja hälsa. Inom hälsoutbildning innehåller arbetet särskilda kännetecken som består av samarbete, samtal samt respekt för den enskilde individen. Syftet är att personen ska öka sitt kritiska tänkande för att utveckla
strategier till att kunna hantera sitt liv. Ett holistiskt synsätt på människan är en del av sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Något som innebär att försöka förstå personens livsvärld genom att fokusera på det som upprätthåller personens hälsa, istället för problem, diagnoser eller sjukdomen i sig. Ansvaret hos sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet är att stödja personens egna resurser och se det friska i personen. Genom att tro på personens förmågor och att respektera individens egna värderingar (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2008). Personer med diabetes mellitus kan vara experter på sig själva och hur sjukdomen påverkar dem psykiskt och emotionellt. Sjuksköterskor har som roll att ge personer utbildning och stöd (Carey & Courtenay, 2007; Tabesh, Magliano, Koye & Shaw, 2018).
1.4 Hälsa
Hälsa beskrivs som ett tillstånd, process, resultat, mål eller medel (SSF, 2008). Begreppet hälsa kan förklaras som sundhet, friskhet och välbefinnande. Hälsa anses vara en enhet mellan kropp, själ och ande. Det vårdvetenskapliga perspektivet förklarar att hälsa är en relation till personens liv och den livssituation människan befinner sig i (Wärnå-Furu, 2012). Vad hälsa innebär är individuellt och utgår från personens möjligheter samt förmågor (SSF, 2008). Hälsa kan ses som en resurs av en inre kraft inom människan i form av styrkor eller förmågor (Wärnå-Furu, 2012). Ett annat perspektiv på hälsa är att det är motsatsen till sjukdom, genom att bota personens sjukdom upplevs hälsa (SSF, 2008). Antonovskys salutogenetiska
hälsoteori är en annan förklaring på hälsa (Wärnå-Furu, 2012). Perspektivet betonar känslan av sammanhang (KASAM), samt det positiva i tillvaron som ett inflytande på hälsan
(Halkoaho, Kangasniemi, Niinimäki & Pietilä, 2014; Lindström & Eriksson, 2006). Teorin innefattar tre komponenter som är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Hälsa upplevs om en person ser ett sammanhang i sin tillvaro och meningsfullhet i sina handlingar (Wärnå-Furu, 2012).
1.5 Dorothea Orems egenvårdsteori
Dorothea Orems egenvårdsteori innebär att personer på eget initiativ utför aktiviteter för att bevara hälsa och välmående. I fokus är personens förmåga till egenvård och sjuksköterskans omvårdnadsmål kan vara att främja det (Allison, 2007; Khatiban, Shirani, Oshvandi,
Soltanian & Ebrahimian, 2018; Renpenning & Taylor, 2003). Ett viktigt redskap i egenvård är undervisning och handledning för att uppnå personens mål. Målen är att personen ska kunna ha en kroppslig funktion, utveckling och hälsa. Tillräcklig kunskap hos sjuksköterskan behövs, som att agera vid brister av egenvård hos personen, stötta och att kunna tillgodose de behov som behövs (Renpenning & Taylor, 2003).
2. Problemformulering
Diabetes typ II är en sjukdom med snabb utveckling globalt. År 2040 beräknas det att antalet personer med diabetes typ I och typ II kommer stiga till 642 miljoner. Tidigare forskning identifierar riskfaktorer som kost, övervikt, samt avsaknad av fysisk aktivitet som bidragande
7 faktorer för utveckling av diabetes typ II. Resultat från tidigare forskning har fokuserat kring patientutbildning och förebyggande åtgärder för livsstilsrelaterade sjukdomar som diabetes, och blir allt mer erbjudna av sjuksköterskor. Patientutbildning och hälsofrämjande arbete är en av sjuksköterskans ansvarsområde. Studien är av intresse för att undersöka vilka
erfarenheter sjuksköterskan har av att arbeta hälsofrämjande för personer med diabetes typ II. Ökad kunskap hos sjuksköterskan kan möjliggöra en livsstilsförändring hos personen.
3. Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för personer med diabetes typ II.
4. Metod
4.1 Design
Den valda metoden som användes var en litteraturstudie med systematisk sökning och en deskriptiv design (Kristensson, 2014).
4.2 Sökstrategi och datainsamling
Utifrån syftet identifierades sökord som användes i Svensk MeSH för att översättas till engelska, samt för att hitta synonymer. Sökorden var hälsofrämjande arbete, diabetes typ 2 och sjuksköterska. Den engelska översättningen resulterade i health promotion, diabetes
mellitus type 2 samt nurse. För att hitta vetenskapliga artiklar utfördes sökningen i tre olika
vetenskapliga databaser, CINAHL, som har omvårdnadsinriktning, MEDLINE, som har inriktning på medicin- och omvårdnadsområdet och PsycINFO, som inriktas på psykologi och beteendevetenskap (Kristensson, 2014).
I databasen CINAHL användes “CINAHL headings” för att identifiera indexord. I PsycINFO användes “Thesaurus” och för att utföra sökningen i MEDLINE användes “MeSH 2018”. De sökord som användes i CINAHL resulterade i diabetes education, diabetes mellitus, diabetes
mellitus type 2, nurs*, health promotion, samt experience. Sökorden som användes i
PsycINOf var Type 2 Diabetes, Health Promotion, experinc* och Nurs*. I MEDLINE var sökorden Diabetes Mellitus, Diabetes Mellitus type, 2, nurse- patient relations, health
promotion, nurse´s role och experienc*. Efter att alla sökorden sökts var för sig kombinerades
sökorden med hjälp av Boolesk söklogik som innefattade både “OR” och “AND”. Sökstrategins begränsningar var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, vara Peer- reviewed samt publicerade mellan 2008 - 2018. Sökstrategin redovisas i en sökmatris (se Bilaga 1).
8
4.3 Urval
Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle beskriva sjuksköterskors erfarenhet, innefatta både män och kvinnor diagnostiserade med diabetes typ II. Exklusionskriterier var att de inte skulle innefatta fler sjukdomar i närvarande av den primära sjukdomen eller prediabetes. Artiklarna skulle inte inkludera nyexaminerade sjuksköterskor samt annan profession. Litteraturstudiens inkluderade artiklar redogjordes i en artikelmatris, se Bilaga 2.
I urval ett lästes 716 titlar som bedömdes besvara syftet från samtliga databaser. Urval två genomfördes genom att 55 abstrakt lästes. I urval tre valdes 39 artiklar att läsas i fulltext och 13 artiklar valdes för att kvalitetsgranskas. Samtliga abstrakt lästes individuellt, därefter jämförde författarna tillsammans de abstrakt som besvarade syftet. Artiklarna av intresse valdes ut för att läsas i fulltext individuellt för att sedan genomgå kvalitetsgranskning gemensamt. En artikel inkluderades till litteraturstudien genom snowballing genom att de valda artiklarnas referenser genomsöktes (Kristensson, 2014).
4.4 Kvalitetsgranskning
De kvarvarande 13 artiklar som ansågs besvara syftet granskades med frågor utifrån
bedömning av kvalitativa studier enligt Kristensson (2014). Kvalitetsgranskningen värderades utifrån de fyra begreppen trovärdighet, giltighet, överförbarhet och verifierbarhet. Artiklarna granskades individuellt, sedan jämfördes och diskuterades de fynd som påträffades
tillsammans. Efter granskningen exkluderades fyra artiklar, de hade otydlig metod eller irrelevant innehåll. De nio artiklar som återstod kunde användas i studien efter att bedömningen gjordes, de ansågs svara till syftet och var av god kvalitet. Se Bilaga 2.
4.5 Dataanalys
Kvalitativ innehållsanalys var den metod som valdes för att bearbeta dem vetenskapliga artiklarna till studien. Artiklarna lästes individuellt för att sedan analysera artiklarnas resultat gemensamt. Meningsbärande enheter från texten utsågs ut individuellt och reducerade
tillsammans ner dem i koder som sammanfattade det gemensamma innehållet i ett stycke text. Koder provades fram för att finna gemensamma nämnare som sorterades in i underkategorier och i sin tur bildade kategorier (Lundman & Graneheim, 2008). Totalt identifierades två huvudkategorier och sex underkategorier (se Tabell 1).
4.6 Etiska övervägande
Litteraturstudiers ämnen ska väljas med omsorg på grund av det bland annat inte ska inkludera människor som har risken att skadas. Studier som kan påverka en person fysiskt, psykiskt eller innehåller känsliga personuppgifter ska etikprövas (Kristensson, 2014). Artiklar som användes i studien hade genomgått en etisk prövning och blivit godkända av en
etikkommitté. När resultat har hämtats från resultatdelen från de valda artiklarna har författarna försökt bortse från sin förförståelse. När resultatet tolkades togs alla perspektiv med för att hålla det neutralt och egna värderingar uteslöts. En korrekt översättning från engelska till svenska eftersträvades genom att använda lexikon för att inte ändra studiens resultat.
9
5. Resultat
Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för personer med diabetes typ II. Nio studier med kvalitativ metod inkluderades till litteraturstudien. Studierna utfördes i Sverige (n=6), England (n=1) Tyskland (n=1) Vietnam (n=1). Fördelningen mellan män och kvinnor var ojämnt, det var endast 4 män av 149
deltagare. Utifrån dataanalysen framkom två kategorier och sex underkategorier (se Tabell 1). I de valda artiklarna förekommer diabetessjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och
sjuksköterskor. Ordet sjuksköterskan och sjuksköterskor användes i resultatet.
Tabell 1.
Kategorier Sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande metoder.
Sjuksköterskors erfarenheter av sin betydelse i det
hälsofrämjande arbetet.
Underkategorier Personcentrerad vård. Motiverande samtal. Patientutbildning.
Egenvård.
Hinder vid livsstilsförändring. Relation.
Antal artiklar per kategori
9 8
5.1 Sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande metoder
Ur analysprocessen framkom det att sjuksköterskor hade olika erfarenheter av hälsofrämjande metoder relaterat till personer med diabetes typ II. Under den här kategorin identifierades tre underkategorier: personcentrerad vård, motiverande samtal och patientutbildning.
5.1.1 Personcentrerad vård
Sjuksköterskors erfarenheter av att utgå från personcentrerad vård gav dem ett nytt perspektiv och arbetssätt för att förbättra sitt stöd till personer med diabetes typ II. Tillämpningen av ett personcentrerat förhållningssätt framkallade mod hos sjuksköterskan till att våga prata om komplikationer som kunde uppstå vid diabetes typ II. Personcentrerad vård ökade
sjuksköterskans engagemang kring patienternas perspektiv av att leva med diabetes typ II. Samtidigt som några sjuksköterskor önskade att fokusera mer på sjukdomen då det kunde kännas främmande att tala om personens känslor och erfarenhet av sin sjukdom. Tidsbrist ansågs som en svårighet för att tillämpa personcentrerad vård i praktiken. Sjuksköterskans erfarenhet av det nya arbetssättet hade fördelar, eftersom det var mer fokuserat utifrån individens synvinkel (Boström, Isaksson, Lundman, Lehuluante & Hörnsten, 2014a).
En central del inom personcentrerad vård var att personer ska vara de som för diskussionen framåt. Samtalen kunde resultera i långa diskussioner som inte var relaterat till
diabetessjukdomen vilket ansågs vara tidskrävande. När sjuksköterskor inte förde
diskussionen erfor de att personen anförtrodde sina personliga bekymmer till dem, vilket inte var relevant för det professionella mötet (Graves, Garrett, Amiel, Ismail & Winkley, 2016).
10
5.1.2 Motiverande samtal
Många sjuksköterskor ansåg motiverande samtal som ett nytt tankesätt och en metod som var användbar i arbetet. Motiverande samtal skapade självsäkerhet hos sjuksköterskan samt att arbetet och samtalen fick en bättre struktur (Brobeck, Bergh, Odencrants & Hildingh, 2011). Sjuksköterskor ansåg att professionell erfarenhet, träning och en möjlighet att öva metoden krävdes för att arbeta med motiverande samtal (Brobeck et al., 2011; Lindhe-Söderlund, Nilsen & Kristensson, 2008). För att en livsstilsförändring skulle ske behövde sjuksköterskor tillåta att de motiverande samtalen tog tid. Ibland kunde sjuksköterskor bli för ivriga vilket resulterade i att beslut fattades för fort. Om metoden inte tillämpades av sjuksköterskan och de endast gav information till personen resulterade det i att livsstilen hos personen inte förändrades. Sjuksköterskor påpekade att det var positivt när de kunde hjälpa personer att bli motiverade att förändra sin livsstil till att bli mer hälsosam. Motiverande samtal gjorde att sjuksköterskor och personer arbetade som ett lag och metoden fungerade både individuellt och i grupp. Sjuksköterskor hade erfarenhet av att personer utvecklades ännu mer i sin livsstilsförändring när de såg att metoden fungerade (Brobeck et al., 2011).
Genom metoden fick sjuksköterskor ett klarare synsätt på deras ansvar i det hälsofrämjande arbetet. För att en förändring skulle ske var det bättre att hjälpa personen att komma fram till en egen lösning istället för att säga vad de skulle göra (Brobeck et al., 2011;
Lindhe-Söderlund et al., 2008). Det kunde vara svårt som sjuksköterska att inte ta över ansvaret för personens livsstilsförändring när personen inte var intresserad att göra det själv (Lindhe-Söderlund et al., 2008). Skulle personen inte förändra sin livsstil var det viktigt som
sjuksköterska att inte kritisera, utan förklara att de kan se det som en lärdom och ta det som något positivt (Brobeck et al., 2011).
5. 1.3 Patientutbildning
Sjuksköterskor ansåg patientutbildning som en viktig faktor eftersom mer kunskap resulterade i en hälsosammare livsstil hos personer med diabetes typ II. Sjuksköterskan beskrev olika tillvägagångssätt som kunde användas vid patientutbildning som dokument, böcker, bilder och träningskurser. Patientutbildning i grupp var ett alternativ när arbetsbelastningen hos sjuksköterskan blev för hög (Pham & Ziegert, 2016). I en studie av Boström et al. (2014a) framkom delade erfarenheter av grupputbildning bland sjuksköterskor. Tidsbrist att planera och förbereda patientutbildning i grupp identifierades som ett problem hos några
sjuksköterskor. För en del andra behövdes ingen extra ansträngning än individuella möten.
Sjuksköterskor hade erfarenhet av att den centrala delen inom patientutbildning var att ge möjligheter för personer med diabetes typ II att själva påverka sjukdomsförloppet (Boström, Isaksson, Lundman, Sjölander & Hörnsten, 2012; Boström, Isaksson, Lundman, Lehuluante & Hörnsten, 2014b). Några sjuksköterskor beskrev att de hade otillräcklig kunskap för att ge personer patientutbildning och informera om livsstilsråd (Jansink, Braspenning, van der Weijden, Elwyn, & Grol, 2010; Pham & Ziegert, 2016). I en studie av Hörnsten, Lundman, Almberg & Sandström (2008) erfor sjuksköterskor den medicinska kunskapen om diabetes typ II som mer betydelsefull än personens individuella erfarenhet av att leva med sjukdomen. Sjuksköterskor ansåg att personer ibland kunde ha mer kunskap om sin sjukdom, vilket gjorde dem obekväma. Sjuksköterskor saknade tillräckligt med tid för ytterligare uppgifter, som att hinna med att uppdatera sig angående ny information och utveckling (Jansink et al., 2010).
11
5.2 Sjuksköterskors erfarenheter av sin betydelse i det hälsofrämjande
arbetet
Efter dataanalysen framkom det att sjuksköterskor hade olika erfarenheter av sin betydelse i det hälsofrämjande arbetet. Erfarenheter av att engagera personen, brister samt gemenskap framkom vilket resulterade i tre underkategorier: egenvård, hinder i livsstilsförändring och
relation.
5.2.1 Egenvård
Undervisning till personer om hälsa, sjukdom och egenvård var beskrivet som ett ansvarstagande inom sjuksköterskeprofessionen (Pham & Ziegert, 2016).
Sjuksköterskan betonade att begreppet egenvård reducerade arbetsbelastningen både fysiskt och psykiskt. De uttryckte att en del av ansvaret låg hos personen själv i att strukturera sin egenvård och att sjuksköterskan skulle finnas där som ett stöd. Sjuksköterskan erfor därmed mötet som mindre stressfyllt (Graves et al., 2016). För att uppnå egenvård hos personer engagerade sjuksköterskan sig genom att identifiera deras individuella styrkor. En del
sjuksköterskor undvek att tala om personens styrkor då känslig information kunde uppkomma som resulterade i att fokus kring diabetesvård och egenvård gick förlorad. (Boström et al., 2014b). Enligt sjuksköterskan erfarenhet var det svårt att uppmuntra och motivera personer med diabetes typ II till egenvård (Jansink et al., 2010). Några sjuksköterskor hade erfarenhet av att egenvård inte var prioriterat hos personer med diabetes typ II. Personer ville inte göra en livsstilsförändring utan ville fortsätta med sina gamla rutiner (Boström et al., 2014b).
5.2.2 Hinder vid livsstilsförändring
Det var inte enkelt att förändra någons livsstil samt ätbeteende som sjuksköterska och kunde vara svårt för personer att genomföra (Hörnsten et al., 2008). Sjuksköterskan kunde antingen ha för höga eller låga förhoppningar på att personen skulle genomföra en livsstilsförändring. Om sjuksköterskor ställde för höga eller inga krav blev personen inte motiverad till att göra en livsstilsförändring (Jansink et al., 2010). Frustration hos sjuksköterskan kunde uppstå på grund av hur svårt det var att arbeta med personer som inte var villiga att följa de
rekommendationer som gavs (Boström et al., 2012; Hörnsten et al., 2008). Personer gav undanflykter för att inte ändra sin livsstil (Jansink et al., 2010). Sjuksköterskor hade
erfarenhet av att personer ibland saknade uppfattning om hur de konsumerade mat och tobak, samt deras brist på fysisk aktivitet. Några sjuksköterskor erfor brist på motivation från dem själva när given information behövde upprepas flera gånger till samma personer,
utan att de gjorde en livsstilsförändring (Jansink et al., 2010). Sjuksköterskan kunde bli misstänksam om det som sades ifrån personen var sant, eftersom de ibland inte var ärliga om sina matvanor och fysiska aktivitet (Boström et al., 2012). Sjuksköterskor hade erafenhet av att personen kunde ha det svårt att kvarhålla den hälsosamma livsstilen. När de förväntade resultaten inte inträffade tillräckligt snabbt fick de ett återfall till sin gamla livsstilsrutin (Jansink et al., 2010).
5.3.3 Relation
Hälsa kunde främjas genom att sjuksköterskor och personer med diabetes typ II hade en god relation till varandra. Genom en god relation uppstod en bra kommunikation som kunde användas som en resurs i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete (Pham & Ziegert, 2016). För att etablera ett förtroende och en relation var det viktigt att aktivt lyssna på vad personer var motiverade till att förändra och hur de ville uppnå sina mål (Brobeck et al., 2011). Det kunde vara problematiskt att tillsammans sätta gemensamma mål för att sjuksköterskan måste följa riktlinjer, och samtidigt ha personens personliga värderingar i åtanke (Hörnsten et al., 2008).
12 Vid en god relation stärktes sjuksköterskans mod att samtala om personens sjukdom och de hade erfarenhet av att en livsstilsförändring kunde ske genom att samtala om
framtidsperspektiv (Boström et al., 2014b). Sjuksköterskan hade erfarenhet av att det fanns varierande svårigheter med att skapa en relation med personen, beroende på den fysiska och psykiska hälsan. Sjuksköterskan erfor att andra typer av relationer var viktiga för att främja hälsa hos personer. Stöd från anhöriga ansågs som en resurs för att främja hälsa, samt att prata med andra personer med diabetes typ II. Sjuksköterskan uppmuntrade personer med diabetes typ II att aktivera sig i samhället och att gå med i föreningar för att samtala med andra och utbyta kunskap (Pham & Ziegert, 2016).
5.5 Resultatsammanfattning
Sjuksköterskor hade erfarenhet av att personcentrerad vård och motiverande samtal gav dem ett nytt arbetssätt att förhålla sig till. De ansåg att erfarenhet och träning behövdes för att kunna använda metoderna. Vissa sjuksköterskor erfor metoderna som tidskrävande med avsaknad av struktur och rutiner. Sjuksköterskans erfarenhet av att motivera egenvård hos personer reducerade arbetsbelastning och stressfaktorn. Sjuksköterskor erfor svårigheter med att förändra personens livsstil, vilket skapade frustration och brist på motivation när
information upprepades flera gånger utan en förändring. Sjuksköterskor ansåg
patientutbildning som en viktig faktor genom att mer kunskap resulterade i en hälsosammare livsstil. Bristande kunskaper fanns hos sjuksköterskan om att förse personer med livsstilsråd och vissa erfor att personen hade mer kunskap än dem, vilket resulterade i osäkerhet. En god relation kunde användas som en resurs för att främja hälsa. Sjuksköterskan ansåg att genom en god relation kunde svåra samtalsämnen, som personens framtidsperspektiv och sjukdom, lyftas upp och kunde resultera i livsstilsförändring.
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Metoden som användes för att besvara syftet var en litteraturstudie med systematisk sökning och en deskriptiv design. Metoden ansågs lämplig för att den innehöll en kvalitativ ansats vilket besvarade syftet genom att den utgår från människors egna tolkningar och upplevelser (Kristensson, 2014). Under datainsamlingen inkluderades endast kvalitativa artiklar för att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och perspektiv av hälsofrämjande arbete. Kvalitativa studier används för att få en ökad förståelse för upplevelser av ett fenomen (Friberg, 2012).
En styrka i datainsamlingen var att sökord och indexord identifierades utifrån syftet och översattes till engelska via Svensk MeSH för att få en korrekt översättning samt hitta
synonymer. Sökningen utfördes i de tre databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO för att få ett så omfattande material som möjligt. Första steget var att identifiera sökord och söka dem var för sig för att få en översikt av hur många träffar det gav. För att bredda sökningen ytterligare användes fritextsökning samt trunkering i CINAHL och PsycINFO (Kristensson, 2014). Alla sökord kombinerades med Boolesk söklogik där OR användes i CINAHL och MEDLINE och AND i alla tre databaserna. Enligt Kristensson (2014) ökar sökningens sensitivitet genom att kombinera söktermerna med de Booleska sökorden, samt för att identifiera relevanta artiklar. Eftersom författarna till studien ansåg att det material som hittades i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO passade syftet och var av god
13 kvalitet valdes sökningar i andra databaser bort. Begränsningarna för samtliga databaser var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2008 - 2018 för att finna så aktuella artiklar som möjligt vilket ökar tillförlitligheten. Artiklarna skulle vara peer- reviewed, vilket är en styrka då fler forskare har granskat artikeln. Databassökningarna kompletterades genom en manuell sökning i form av snowballing. De valda artiklarnas referenslistor granskades där en artikel inkluderades i resultatet (Kristensson, 2014).
Flertalet artiklar exkluderades när författarna läste abstrakten efter respektive sökning vilket kan ses som en svaghet och att sökorden kunde ha kombinerats på annorlunda sätt med varandra eller andra sökord. De artiklar som valdes bort hade otydlig metod eller hade irrelevant innehåll. En bedömning var att det material som återstod var av god kvalitet och därför valdes det att inte att söka efter fler artiklar som besvarade syftet. Inklusions- och exklusionskriterier finns beskrivna i metoden och är en styrka för att de förtydligar det som ska ingå i artiklarna och vilka som ska exkluderas (Kristensson, 2014).
En kvalitetsgranskning av artiklarna bedömdes enligt Kristensson (2014) frågor och de fyra trovärdighetsbegreppen, tillförlitlighet, överförbarhet, verifierbarhet och giltighet.
Tillförlitligheten stärktes genom att tillsammans diskutera materialet, kvalitetsgranska artiklarna, analysera resultatet och diskutera innehåll till diskussionen, samt slutsatsen. En bedömning var att noggrant följa studiens syfte och inte avvika från det, vilket ökar
trovärdighet i studien. Både män och kvinnor i olika åldrar med varierande yrkesverksamhet inkluderades i studien, vilket är en styrka. Artiklar från Europa och en från Asien valdes, resultatet kan därmed vara lämpligt inom Europa. Överförbarhet ökar genom att det finns en tydlig beskrivning av deltagarna som kan vara giltigt i andra sammanhang (Kristensson, 2014).
För att analysera data användes kvalitativ innehållsanalys där artiklarna lästes i fulltext individuellt och identifierade meningsbärande enheter. Genom att analysera datamaterialet individuellt minimeras risken för att utesluta betydande artiklar eller meningsbärande enheter. Samtliga fynd jämfördes och diskuterades för att tillsammans kondensera de meningsbärande enheterna till koder genom att hitta likheter och skillnader. De koder som passade med
varandra bildade underkategorier som sedan skapade kategorier (Kristensson, 2014; Lundman & Graneheim, 2008). Genom att använda kvalitativ innehållsanalys anses det resultera i en tydlig struktur av innehållet till resultatet och en överskådlig bild av hur underkategorier och kategorier formas.
För att skapa ny kunskap och förståelse kring olika fenomen genomförs studier inom olika områden. Därmed krävs medverkan av andra personer för att kunna skapa ny kunskap. Forskningsetik innebär att skydda deltagarna i studien och värnar om människors rättigheter (Sandman & Kjellström, 2013). Artiklar som är godkända av en etisk kommitté inkluderades till resultatet. Hänsyn har tagits till de fyra principerna inom vård och medicin för etiska överväganden när artiklarna valdes. Deltagarna medverkade frivilligt och gav informerat samtycke i artiklarna vilket motsvarar autonomiprincipen. Deltagarnas integritet skyddas genom att det inte kan utläsas vilka som sade vad i artiklarna, utan det hålls konfidentiellt enligt inte skada - principen (Sandman & Kjellström, 2013). Principen att göra gott
framkommer i litteraturstudiens resultat genom att hälsofrämjande arbete inom diabetes typ II är av nytta för omvårdnaden där alla personer ska ha rätt till lika vård (Northern Nurses´ Federation [NNF], 2003).
14
6.2 Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskors erfarenheter av rådgivning med motiverande samtal fungerar både individuellt och i grupp (Brobeck et al., 2011). Flera sjuksköterskor påpekar att individuella utbildningar är av vikt, men på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning används grupputbildningar istället (Pham & Zigert, 2016). Individuella eller gruppbaserade rådgivningar och utbildningar anses ha för- och nackdelar. Vid
gruppbaserade rådgivningar kan den hälsosamma livsstilen påverkas genom att det blir mindre inriktat på den personcentrerade vården. En studie som jämförde individuella- och grupprådgivningar visar att efter sex månaders forskning upplevde båda grupperna bättre livskvalitet. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna (Vadstrup, Frølich, Perrild, Borg & Røder, 2011). Socialstyrelsen (2017) skriver att vid diabetes typ II har en skillnad påvisats i sänkta glukosnivåer hos personer, när de deltagit i grupputbildningar. I riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder ska rådgivningssamtal ges, det ligger i grunden för alla åtgärder (World Health Organization [WHO], 2015).
Levnadsvanor kan vara sammankopplat med hälsa. Enligt sjuksköterskan är det viktigt att identifiera personens upplevelse av hälsa och göra personen medveten om att välja en sund livsstil. I samtalen om hälsa kan sjuksköterskan få ett större perspektiv om personens värderingar (Wärnå-Furu, 2012). Ett antagande kan vara att vid samtal om
livsstilsförändringar är det viktigt att ha personens autonomi i åtanke. Diabetes typ II innebär förändringar i personens liv och det är många faktorer som sjuksköterskan ska stödja.
Hälsofrämjande arbete är en komplicerad process som kräver tid och samarbete för att åstadkomma en livsstilsförändring. I resultatet framkom det att som sjuksköterska är det inte enkelt att förändra en persons ätbeteende eller livsstil (Hörnsten et al., 2008). Sjuksköterskan uppfattar att utmaningen är att hjälpa personer med diabetes typ II att se sambandet mellan dålig kosthållning, fysisk inaktivitet och viktuppgång med framåtskridningen av sjukdomen (Stuckey et al., 2015). Samhället har en påverkan på hur hälsa framställs. Ohälsosamt
kostintag är en av de största riskfaktorerna till ohälsa och för tidig död i Sverige. Förekomsten av fetma har tredubblats hos vuxna sedan 1980-talet och kostar samhället cirka 70 miljarder kronor per år. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket utför insatser för att främja hälsa till befolkningen. Insatserna är långsiktiga och riktas till individer som tillhör alla grupper i samhället, men också till skola, arbetsplatser samt hälso- och sjukvård
(Folkhälsomyndigheten, 2017).
Skillnader i livsstilsförändring mellan män och kvinnors perspektiv framkommer inte i
studien. Resultatet är av intresse eftersom samtal om livsstilsförändringar kan leda till ändrade levnadsvanor som förebygger eller fördröjer diabetes typ II. International Council of Nurses (2017) skriver att sjuksköterskan har fyra områden som innefattar riktlinjer vid etiskt
handlande. Sjuksköterskan ska verka för jämlikhet och social rättvisa angående fördelning av resurser, tillgång till hälso- och sjukvård samt andra vård- och omsorgstjänster. Enligt
Svenningsson, Hallberg & Gedda (2011) kan män och kvinnor behöva olika samtalsstrategier, och sjuksköterskans ansvar är att fokusera på individens autonomi samt undvika att hota integriteten. En påvisad skillnad i samtal om vikt mellan män och kvinnor är att
sjuksköterskan intar ett varsamt förhållningssätt mot kvinnor. De anser att kvinnor är mer emotionellt påverkade av övervikt än män, och därmed förminskas samtalet för att undvika kvinnornas känsla av skuld och skam över sin vikt. Om sjuksköterskan inte skulle samtala om hälsosamma livsstilsförändringar med kvinnor på grund av oro kan det strida mot Hälso- och Sjukvårdslagen. Lagen innebär att alla ska få en god vård på lika villkor, samt att vården ska ges med respekt för allas lika värde oavsett kön eller kultur (Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 1982:763, 2§).
15 Eftersom diabetes typ II ökar globalt kan ett antagande vara att det yttersta ansvaret om
livsstilsförändring ligger hos den enskilda individen. Det anses att stöttning och utbildning är viktiga faktorer för sjuksköterskan att arbeta med. Egenvård är ett inlärt beteende och en medveten handling (Wiklund et al., 2016). Inom alla människor finns en förmåga att vårda sig själv, men alla har inte den färdighet som krävs för att utföra det (ibid). Livsstilsförändringar kan vara svåra att utföra för personer och upplevas som tunga. Diabetes typ II är en sjukdom vilket innebär livsstilsförändringar som kan vara livet ut, men många personer tar inte ansvar över sin behandling (Johansson & Leksell, 2009).
Orems egenvårdsteori belyser att sjuksköterskan ska identifiera personens behov av egenvård, och med den kunskapen planera hur en undervisning om egenvård ska genomföras (Wiklund et al., 2016). Sjuksköterskans uppgift är att undervisa och handleda personer i egenvård (Renpenning & Taylor, 2003). Ett antagande kan vara att de inkluderade sjuksköterskor i litteraturstudien har olika lång erfarenhet i yrket och kan därmed ha olika inriktningar i form av att antingen vara uppgiftsorienterad eller individorienterad. En uppgiftsorienterad
sjuksköterska koncentrerar sig på läkares instruktioner, och följer inte upp personerna på eget initiativ (Lundh, Rosenhall & Törnqvist, 2006). I resultatet framkommer den
uppgiftsorienterade sjuksköterskan genom att den medicinska kunskapen ansågs viktigare än personens erfarenhet av att leva med sin sjukdom (Hörnsten et al., 2008). Det kan vara så att sjuksköterskor anser att personer inte fortsätter med sitt hälsosamma liv på grund av
ouppnådda resultat. Därmed fokuserar sjuksköterskan på den medicinska kunskapen mer än utifrån ett helhetsperspektiv. Samtidigt skriver Svensk Sjuksköterskeförening (2008) att sjuksköterskans hälsofrämjande roll innebär att ha ett holistiskt synsätt. Ansvaret hos sjuksköterskan är stödja personens egna resurser och att se det friska, genom att tro på personens förmågor. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659, kap. 6), 1§ skriver att hälso- och sjukvårdspersonal har en skyldighet att bedriva sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap, för att skapa säkerhet för personer inom vården.
Sjuksköterskor bär ansvaret för att fördela sin tid så att arbetsuppgifter utförs enligt
patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659, kap. 6), 2§. I resultatet framkommer att sjuksköterskan upplever bristande kunskap om hur patientutbildning ska utföras och saknar vetskap att förse livsstilsråd till personer med diabetes typ II (Jansink et al., 2010; Pham & Ziegert, 2016). I en studie visar det att hälften av sjuksköterskor uppger att de har tillräcklig kunskap i
livsstilsrådgivning. De har hjälpt många personer med diabetes typ II att ändra sina
levnadsvanor till mer hälsosamma. Medan en del av sjuksköterskor anser att deras schema är för hektiskt för att kunna engagera sig i personens livssituation (Jallinoja et al., 2007).
7. Slutsats
Litteraturstudiens resultat visar att sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete är ett ansvarstagande med fokus på patientutbildning. Sjuksköterskor upplever att personer med diabetes typ II inte delvis förstår sambandet mellan sjukdom och livsstil. Samtidigt visar resultatet att sjuksköterskan saknar rutiner, strategier och erhåller bristande kunskap i utförande av livsstilsrådgivning till personer med diabetes typ II. Gruppundervisning är ett tillvägagångsätt att nå fram till personer och är samtidigt tidssparande. En god relation mellan sjuksköterskan och personen skapar ett ökat engagemang i egenvården. Genom
16 kritiska tänkande angående sin egenvård. Därmed kan personer med diabetes typ II uppnå en livsstilsförändring och kunna bli mer insatt i sin sjukdom, samt undvika komplikationer.
8. Klinisk nytta
Genom att identifiera sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för personer med diabetes typ II, kan styrkor och svagheter synliggöras. Svagheterna kan för framtiden bli ett förbättringsarbete och bidra med en utveckling i sjukvården. Förhoppningen är att ge kunskap och förståelse om vad sjuksköterskan har för erfarenheter av hälsofrämjande arbete, som vilka möjligheter det ger eller vilka hinder som uppstår. Sjuksköterskan kan förbättra personers levnadsvanor och bidra till en hälsosammare livsstil. Förbättrade levnadsvanor leder till hälsovinster för samhället. Både hälsomässigt som minskat lidande och ekonomiskt med minskade sjukvårdskostnader.
9. Fortsatt forskning
Fortsatt forskning behövs för att påvisa vilka metoder och strategier angående
livsstilsförändringar som är mest effektiva för att motivera personer med diabetes typ II. Sjuksköterskans kunskap om patientutbildning och handleda i egenvård bör det forskas mer kring. För fortsatt forskning kan en observationsstudie av sjuksköterskans hälsofrämjande arbete utföras, för att uppmärksamma om riktlinjer följs och att arbetssättet hos sjuksköterskor är likadana.
17
Referenslista
* Artiklar som används till litteraturstudiens resultat
Ahrén, B., Landin- Olsson, M., Jansson, P. A., Svensson, M., Holmes, D., & Schweizer, A. (2004). Inhibition of dipeptidyl peptidase- 4 reduces glycemia, sustains insulin levels, and reduces glucagon levels in type 2 diabetes. J Clin Endocrinol Metab, 89(5), 2078-84. doi:10.1210/jc.2003-031907
Allison, S. E. (2007). Self-care requirements for activity and rest: An Orem nursing focus.
Nursing Science Quarterly, 20(1), 68- 76. doi:10.1177/0894318406296297
Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2 diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 24(Suppl 1), 270–276. doi.org/10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x
*Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Graneheim, U. H., & Hörnsten, Å. (2014a). Interaction between diabetes specialist nurses and patients during group sessions about self-management in type 2 diabetes. Patient Education and Counseling, 94(2), 187–192.
doi.org/10.1016/j.pec.2013.10.010
*Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Lehuluante, A., & Hörnsten, Å. (2014b). Patient-centred care in type 2 diabetes - an altered professional role for diabetes specialist nurses.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(4), 675–682. doi.org/10.1111/scs.12092
*Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Sjölander, A. E., & Hörnsten, Å. (2012). Diabetes specialist nurses’ perceptions of their multifaceted role. European Diabetes Nursing, 9(2), 39–44b. doi.org/10.1002/edn.204
*Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of Clinical
Nursing, 20(23–24), 3322–3330. doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03874.
Carey, N., & Courtenay, M. (2007). A review of the activity and effects of nurse-led care in diabetes. Journal of Clinical Nursing, 16(11c), 296-304. doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1365-2702.2007.01969.x
Diabetesförbundet. (2017a). Diabetes i världen. Hämtad 10 november , 2018, från Diabetesförbundet, https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-varlden/
Diabetesförbundet. (2017b). Lär dig om diabetes. Hämtad 10 november, 2018, från Diabetesförbundet, https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/
Folkhälsomyndigheten. (2016). Fysisk aktivitet och matvanor. Hämtad 25 november, 2018, från Folkhälsomyndigheten,
18 Folkhälsomyndigheten. (2017). Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att
främja hälsa relaterat till matvanor och fysisk aktivitet. Hämtad 18 december, 2018, från
Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/f/forslag-till-atgarder-for-ett-starkt-langsiktigt-arbete-for-att-framja-halsa-relaterad-till-matvanor-och-fysisk-aktivitet/
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (s. 121-132). Lund: Studentlitteratur.
*Graves, H., Garrett, C., Amiel, S. A., Ismail, K., & Winkley, K. (2016). Psychological skills training to support diabetes self-management: Qualitative assessment of nurses’ experiences.
Primary Care Diabetes, 10(5), 376–382. doi.org/10.1016/j.pcd.2016.03.001
Halkoaho, A., Kangasniemi, M., Niinimäki, S., & Pietilä, A. (2014). Type 2 diabetes patients’ perceptions about counselling elicited by interview: Is it time for a more healthoriented approach? European Diabetes Nursing, 11(1), 13–18. doi.org/10.1002/edn.240
Hearnshaw, H., Wright, K., Dale, J., Stuart, J., Vermeire, E., & van Royen P. (2007). Development and validation of the Diabetes Obstacles Questionnaire (DOQ) to assess obstacles in living with type 2 diabetes. Diabetic Medicine, 24(8), 878-82. doi:
10.1111/j.1464-5491.2007.02137.x
*Hörnsten, Å., Lundman, B., Almberg, A., & Sandström H. (2008). Nurses’ experiences of conflicting encounters in diabetes care. European Diabetes Nursing, 5(2), 64–69. Hämtad 19 november, 2018, från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=rzh&AN=105576296&site=ehost-live
International Council of nurses. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 21 januari, 2018, från Svensk sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., & Patja, K. (2007). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25(4), 244–249. Hämtad 10 december, 2018, från
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=rzh&AN=105847775&site=ehost-live
*Jansink, R., Braspenning, J., van der Weijden, T., Elwyn, G., & Grol, R. (2010). Primary care nurses struggle with lifestyle counseling in diabetes care: a qualitative analysis. BMC
Family Practice, 11, 41. doi.org/10.1186/1471-2296-11-41
Johansson, U.B., & Leksell, J. (2009). Psykosociala aspekter. I C.-D. Agardh & C. Berne (Red.), Diabetes (s. 149-159). Stockholm: Liber.
19 Khatiban, M., Shirani, F., Oshvandi, K., Soltanian, A. R., & Ebrahimian, R. (2018). Orem’s Self-Care Model With Trauma Patients: A Quasi-Experimental Study. Nursing Science
Quarterly, 31(3), 272–278. doi.org/10.1177/0894318418774876
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Landin-Olsson, M. (2016). Diabetes mellitus: Klassifikation och diagnos. I K. Hedin & M. Löndahl (Red.), Allmänläkarpraktikan: Diabetes och andra endokrina sjukdomar (s.15-16). Lund: Studentlitteratur.
Landin-Olsson, M. (2015). Diabetes mellitus. I S. Sjöberg & C.Mattsson (Red.), Klinisk
Endokrinologi (s.317). Lund: Studentlitteratur.
Lindhe-Söderlund, L., Nilsen, P., & Kristensson, M. (2008). Learning motivational inter-viewing: exploring primary health carenurses¢training and counselling expe-riences. Health
Education Journal 67(2),102–109. doi: 10.1177/0017896908089389
Lindholm, E. (2010). Epidemiologi och patogenetiska mekanismer. I C.-D. Agardh & C. Berne (Red.), Diabetes (s.23-24). Liber: Stockholm.
Lindholm, E. (2011). Klassifikation och diagnostik av diabetes. I C.-D. Agardh (Red.), Typ
2-diabetes: Klassifikation, diagnostik och behandling (s.15-16). Liber: Stockholm.
Lundh, L., Rosenhall, L., & Törnkvist, L. (2006). Care of patients with chronic obstructive pulmonary disease in primary health care. Journal of advanced nursing, 56(3), 237 – 46. doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.04027.x
Lindström, B., & Eriksson, M. (2006). Contextualizing salutogenesis and Antonovsky in public health development. Health Promont Int, 21(3), 238-44. doi:10.1093/heapro/dal016.
Lundman, B., & Graneheim, U.-H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Högund- Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Löndahl, M & Nilsson, A. (2016). Diabetes mellitus: Behandling vid typ 2-diabetes. I K. Hedin & M. Löndahl (Red.), Allmänläkarpraktikan: Diabetes och andra endokrina sjukdomar (s.27). Lund: Studentlitteratur.
McGloin, H., Timmins, F., Coates, V., & Boore, J. (2015). A case study approach to the examination of a telephone‐based health coaching intervention in facilitating behaviour change for adults with Type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 24(9–10), 1246–1257. doi:10.1111/jocn.12692
Merlotti, C., Morabito, A., & Pontiroli, A. E. (2014). Prevention of type 2 diabetes; a systematic review and meta-analysis of different intervention strategies. Diabetes, Obesity
20 Mulder, H. (2011). Patogenetiska mekanismer vid utveckling av typ 2-diabetes. I C.-D.
Agardh (Red.), Typ 2-diabetes: Klassifikation, diagnostik och behandling (s.29-31). Liber: Stockholm.
Northern Nurses´ Federation (NNF). (2003). Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i
Norden. Hämtad 18 december, 2018, från Northern Nurses´ Federation,
https://dsr.dk/sites/default/files/479/ssns_etiske_retningslinjer_0.pdf
*Pham, L., & Ziegert, K. (2016). Ways of promoting health to patients with diabetes and chronic kidney disease from a nursing perspective in Vietnam: A phenomenographic study.
International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 11, 1–11.
doi.org/10.3402/qhw.v11.30722
Renpenning, M. K., & Taylor, G. S. (Eds.). (2003). Self-care theory in nursing : selected
papers of Dorothea Orem. New York: Springer Publisations.
Rydholm Hedman, A.-M. (2014). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (s. 342-343). Lund: Studentlitteratur.
Sandman, L & Kjellström, S. (Red.). (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Seib, C., Parkinson, J., McDonald, N., Fujihira, H., Zietek, S., & Anderson, D. (2018). Lifestyle interventions for improving health and health behaviours in women with type 2 diabetes: A systematic review of the literature 2011-2017. Maturitas, 111, 1–14.
doi.org/10.1016/j.maturitas.2018.02.008
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Sveriges Riksdag.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Sveriges Riksdag.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Sveriges Riksdag.
Socialstyrelsen. (2017). Typ 2-diabetes. Hämtad 11 november, 2018, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvard/sokiriktlinjerna/typ2- diabetes1
Stuckey, H. L., Vallis, M., Kovacs Burns, K., Mullan-Jensen, C. B., Reading, J. M., Kalra, S., Wens, J., Kokoszka, A., Skovlund., S. E., & Peyrot, M. (2015). “I Do My Best To Listen to Patients”: Qualitative Insights Into DAWN2 (Diabetes Psychosocial Care From the
Perspective of Health Care Professionals in the Second Diabetes Attitudes, Wishes and Needs Study). Clinical Therapeutics, 37(9), 1986–1998.e12.doi.org/10.1016/j.clinthera.2015.06.010
Svenningsson, I., Hallberg, L. R. M., & Gedda, B. (2011). Health care professionals meeting with individuals with Type 2 diabetes and obesity: Balancing coaching and caution.
International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being, 6(2), 1–9.
doi.org/10.3402/qhw.v6i2.7129
21 Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. [Broschyr]. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 15 november, 2018, från Svensk sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf
Tabesh, M., Magliano, D. J., Koye, D. N., & Shaw, J. E. (2018). The effect of nurse
prescribers on glycaemic control in type 2 diabetes: A systematic review and meta-analysis.
International Journal of Nursing Studies, 78, 37–43. doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2017.08.01
Vadstrup, E. S., Frølich, A., Perrild, H., Borg, E., & Røder, M. (2011). Health-related quality of life and self-related health in patients with type 2 diabetes: effects of group-based
rehabilitation versus individual counselling. Health and Quality of Life Outcomes, 9, 110. doi.org/10.1186/1477-7525-9-110
van Dijk-de Vries, A. N., Duimel-Peeters, I. G. P., & Vrijhoef, H. J. M. (2011). An instrument to assess the needs of patients with type 2 diabetes mellitus for health-promotion activities.
The Patient: Patient-Centered Outcomes Research, 4(2), 115–123.
doi.org/10.2165/11538390-000000000-00000
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (Red.). (2016). Omvårdnadsteorier i klinix
praxis.Stockholm: Natur & kultur.
World Health Organization. (2018). Diabetes. Hämtad 14 December, 2018, från World Health organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/
Wärnå-Furu, C. (2012). Hälsa. I L. Wiklund-Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik (s. 200-211). Lund: Studentlitteratur.
Zimmet, P., Alberti, K. G., & Shaw, J. (2001). Global and societal implications of the diabetes epidemic. Journal of Food and Nutrition Research, 13;414(6865), 782-7.
doi:10.1038/414782a
Sökmatris
Bilaga 1
Databas Sökord Resultat av sökning Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien PsycINFO 8/11 - 18 Kl. 14.35 S1. (DE ”Type 2 diabetes”) 3108 PsycINFO 8/11 -18 Kl. 14. 49 S2. (DE ”Health promotion”) 30933 PsycINFO 8/11 - 18 Kl. 14.53 S7. S1 AND S2 161 PsycINFO 8/11 - 18 Kl. 14.57 S4. Limits - 2008- 2018 - English - Peer Reviewed 125 125 3 0 PsycINFO 8/11 - 18 Kl. 15.32 S5. Nurs* (fritextsökning med trunkering) 155377 PsycINFO 8/11 – 18 Kl. 15.35 S6. S1 AND S5 579 PsycINFO 8/11- 18 Kl. 15.39 S7. Limits - 2008 – 2018 - English - Peer Reviewd 428 40 6 4 PsycINFO 8/11-18 Kl. 16.00 S8. Experinc* (Fritextsökning med trunkering) 648535 PsycINFO 8/11 -18 Kl. 16.05 S9. S2 AND S5 AND S8 803 PsycINFO 8/11 - 18 Kl. 16.09 S10. Limits - 2008 – 2018 - English - Peer Reviewd 519 125 9 1
Databas Sökord Resultat av sökning Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien MEDLINE 9/11 - 18 Kl 12. 57 S1. (MH” Diabetes Mellitus, type 2”) 117477 MEDLINE 9/11 - 2018 Kl. 12. 58 S2. (MH” Diabetes Mellitus”) 109858 MEDLINE 9/11 - 2018 Kl. 13.16 S3. (MH ”Nurse- patient relations”) 34240 MEDLINE 9/11 - 2018 Kl. 13.24 S4. (MH ”Nurse’s role” 38997 MEDLINE 9/11 - 2018 Kl. 13.34 S5. S1 OR S2 223391 MEDLINE 9/11 - 2018 Kl. 13.43 S6. S3 OR S4 67621 MEDLINE 9/11 - 2018 Kl. 13.58 S7. (MH ”Health promotion”) 67599 MEDLINE 9/11 Kl. 14.08 S8. S1 AND S7 891 70 MEDLINE 9/11 - 2018 Kl. 14.27 S9. Experienc* (fritextsökning med trunkering) 991107 MEDLINE 9/11 Kl. 14.32 S10. S1 AND S9 3927 50 MEDLINE 9/11- 2018 Kl. 14.49 S11. S5 AND S6 613 MEDLINE 9/11- 2018 Kl. 14.51 S12. Limits - 2008 – 2017 - English 254 150 20 4
Databas Sökord Resultat av sökning Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien CINAHL 8/11 -18 Kl. 13.10 S1. (MH”Diabetes mellitus type, 2”) 49635 CINAHL 8/11 – 18 Kl. 13.14 S2. (MH”Diabetes education”) 5467 CINAHL 8/11 -18 Kl. 13.19 S3. (”MH Diabetes mellitus”) 53650 CINAHL 8/11 – 18 Kl. 13.25 S4. S1 OR S2 OR S3 102615 CINAHL 8/11 – 18 Kl. 13.29 S5. (MH”Health promotion”) 52680 CINAHL 8/11 -18 Kl. 13.34 S6. Experience (fritextsökning) 273314 CINAHL 8/11 -18 Kl. 13.38 S7. Nurs* (fritextsökning med trunkering) 809237 CINAHL 8/11 -18 Kl. 13.45 S8. S4 AND S5 AND S6 AND S7 10 CINAHL 8/11 -18 Kl. 14.00 S9. S4 AND S6 AND S7 505 CINAHL 8/11 -18 Kl.14. 19 S10. Limits - 2008 – 2018 - Peer Reviewed - English 244 180 17 3
Artikelmatris
Bilaga 2
1(9)
Författare, år, titel. Tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Graneheim, U. H., & Hörnsten, Å. (2014). Interaction between diabetes specialist nurses and patients during group sessions about self- management in type 2 diabetes. Patient Education and Counseling, 94(2), 187-192. https://doi.org/10.1016/j.pec. 2013.10.010 Sverige To explore the interaction between diabetes specialist nurses and patients with type 2 diabetes during group sessions about self-
management
Design:
Explorative design.
Population:
Inklusions respektive exklusionskriterier: framgår ej.
Urval:
Kontaktades via 9 vårdcentraler.
studiegrupp: 10 diabetessjuksköterskor, kvinnor och hade 4-21 års yrkeserfarenhet inom diabetesvård. Datainsamlingsmetod: Observationsstudie. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor:
- Flera forskare som analyserade analysprocessen. - Välformulerat syfte. - Resultatet innehåller citat. Svagheter:
- Framgår inte hur deltagarna rekryterades. - Har ej beskrivit tidsperioden för insamlad data - Ej beskrivna inklusions- och exklusionskriterier. - Framgår inte om studien innehöll bortfall/ bias. Sjuksköterskans erfarenheter: - Hitta möjligheter för styrka och mål inom egenvård
- Egenvård gick förlorad när sjuksköterskor inte vågade prata om känsliga ämnen. - Egenvård var inte
prioriterat och personer ville inte utföra det.
2(9)
Författare, år, titel. Tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Lehuluante, A., & Hörnsten, Å. (2014). Patient-centred care in type 2 diabetes - an altered professional role for diabetes specialist nurses.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(4), 675–682. https://doi.org/10.1111/scs.12092 Sverige To describe diabetes specialist nurses’ experiences of practising patient-centered care in the context of a type 2 diabetes intervention. Design: Deskriptiv design. Population: Inklusionskriterier respektive exklusionskriterier: framgår ej.
Urval:
Studien genomfördes på nio olika vårdcentraler i norra Sverige. Studiegrupp: 10 deltagare. Kvinnor mellan 33 – 63 år och hade varit legitimerade sjuksköterskor inom diabetesvården i 4 – 21 år.
Datainsamlingsmetod:
En semistrukturerad fokusgruppintervju och en individuell intervju 6 månader senare. Deltagarna fick öppna frågor.
Analysmetod:
Kvalitativ innehållsanalys.
Styrkor:
- Tydlig och utförlig dataanalys.
- Intervju med öppna frågor.
- De beskrev tiden för insamlat
datamaterial. - Flera författare har
tolkat insamlad data.
Svaghet: - Otydligt tillvägagångssätt på beskrivning av rekrytering av deltagarna. - Ej beskrivet forskarnas relation till deltagarna eller deras förförståelse. Sjuksköterskans erfarenheter: - Personcentrerat förhållningssätt skapade en främmande roll för sjuksköterskan. - Fick ny insikt i patientperspektivet. - Tidsbrist att överlåta
samtalet till patienten. - Delade åsikter om
erfarenhet av grupputbildning
3(9)
Författare, år, titel. Tidskrift, sidnr och land.
Syfte Metod Värdering Resultat
Boström, E., Isaksson, U., Lundman, B., Sjölander, A. E., & Hörnsten, Å. (2012).
Diabetes specialist nurses’ perceptions of their
multifaceted role. European
Diabetes Nursing, 9(2), 39– 44b. https://doi.org/10.1002/edn.204 Sverige To explore DSNs’ perceptions of their professional role in diabetes care. Design: Explorativ design. Population: Inklusionskriterier respektive exklusionskriterier: framgår ej.
Urval:
Studien genomfördes på 23 vårdcentraler i norra Sverige. Studiegrupp: 29 deltagare, varav 27 kvinnor och 2 män med medelåldern på 51 år. De hade 15- 41 års
yrkeserfarenhet, med 2 -19 års erfarenhet inom diabetesvården.
Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerad intervju med öppna frågor så att deltagarna får tala fritt.
Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: - Beskriver tidsperioden för datainsamlingen - Tydlig beskrivning av hur deltagarna rekryterades - Resultatet innehåller citat - Intervjuerna bestod av öppna frågor där deltagarna fick prata fritt. Svagheter: - Mättnad framkommer inte om det uppstått. - Otydligt om flera forskare analyserat intervjuerna. - Inklusions- och exklusionskriterier framgår ej. Sjuksköterskors erfarenheter: - Frustation när personer inte följde rekommendationer. - Patientutbildning var en
möjlighet för personen att påverka
4(9)
Författare, år, titel. Tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’ experiences with motivational interviewing in health promotion practice.
Journal of Clinical Nursing, 20(23–24), 3322–3330. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03874.x Sverige To describe primary healthcare nureses´experiences with MI as a method for HPP. Design: Deskriptiv design. Population: Inklusionskriterier var
diabetssjuksköterskor som aktivt använt MI.
Exklusionskriterier framgår ej.
Urval:
Studien genomfördes på en vårdcentral i sydvästra Sverige.
Studiegrupp: 20 sjuksköterskor deltog i studien. Kvinnor som hade 12-40 års yrkeserfarenhet. Deltagarna hade arbetat med MI i 3-10 år. Datainsamlingsmetod: Kvalitativ intervju. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: - Forskarna har skrivit intervjutiden. - Flera forskare analyserade datamaterialet. - Resultatet består utav många resultat. Svagheter: - Har ej med om vilken tidsperiod intervjuerna gjordes. - Har ej med sin
förförståelse eller hur de känner deltagarna.
- Skriver ej om det har uppstått mättnad. Sjuksköterskans erfarenheter: - Professionell erfarenhet behövdes hos sjuksköterskan. - Användbar metod. - Som utvecklar ett nytt
tankesätt.
- Metoden krävde tid för att genomföras. - En relation var viktig
5(9)
Författare, år, titel. Tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Graves, H., Garrett, C., Amiel, S. A., Ismail, K., & Winkley, K. (2016). Psychological skills training to support diabetes self-management: Qualitative assessment of nurses’ experiences.
Primary Care Diabetes, 10(5), 376–382.
https://doi.org/10.1016/j.pcd.2016.03.001 England To explore the primary care nurses´ experiences of psychological skills training as part of the D6 Study. Design: Explorativ design. Population: Inklusionskriterier respektive exklusionskriterier: framgår ej.
Urval:
Studien genomfördes på fem olika vårdcentraler i södra London. Studiegrupp: 16 sjuksköterskor. Kvinnor. Medelålder i interventionsgruppen var 49 år och i kontrollgruppen 53år. Bortfall: 7 sjuksköterskor. Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerad intervju, med öppna frågor så deltagarna kunde svara fritt. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: - Utförlig datainsamling och dataanalys. - Forskarna har sammanställt intervjufrågorna i studien. - Resultatet bestod av mycket citat. - Skrev att mättnad
uppkom. Svagheter: - Fanns ej inklusions- och exklusionskriterier - Inte skrivit om forskarnas förförståelse. - Inte skrivit vilken
tidsperiod data samlades in.
Sjuksköterskors erfarenheter:
- Att kunna göra personer delaktiga och ta eget ansvar.
- Tidskrävande när sjuksköterskan inte förde samtalet.
6(9)
Författare, år, titel. Tidskrift, sidnr och land.
Syfte Metod Värdering Resultat
Hörnsten Å, Lundman B, Almberg A, & Sandström H. (2008). Nurses’
experiences of conflicting encounters in diabetes care. European Diabetes
Nursing, 5(2), 64–69. Retrieved from
https://search.eboschost.com/login.aspx? direct=true&db=rzh&AN =105576296&site=ehost-live Sverige To describe nurses’ experiences of encounters with patients in diabetes care. Design: Deskriptiv design. Population: Inklusionskriterier respektive exklusionskriterier: framgår ej.
Urval:
Studien genomfördes på vårdcentraler. Studiegrupp: 17 deltagare, kvinnor mellan åldrarna 25 – 54 år. De har jobbat inom diabetesvården mellan 2 – 20 år. Datainsamlingsmetod: Fokusgruppintervju. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: - Studien har en intervjuguide - Utförlig dataanalys - Analysprocessen granskades av flera forskare Svagheter: - Otydlig beskrivning av studiens lokalisation - Framkommer inte om studien uppnått mättnad - Beskriver ej om bortfall skett Sjuksköterskors erfarenheter:
- Problematiskt att sätta gemensamma mål på grund av professionella riktlinjer motsvarande personliga värderingar - Svårt att förändra en persons levnadsvanor. - Medicinsk kunskap
ansågs viktigare än levd erfarenhet.
7(9)
Författare, år, titel. Tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Jansink, R., Braspenning, J., van der Weijden, T., Elwyn, G., & Grol, R. (2010). Primary care nurses struggle with lifestyle counseling in diabetes care: a qualitative analysis. BMC Family Practice, 11, 41. https://doi.org/10.1186/1471-2296-11-41 Tyskland To gain insight into the lifestyle counseling barriers that nurses
encounter on these three levels (nurse, patient, practise).
Design:
Deskriptiv design.
Population:
Inklusionskriterier respektive exklusionskriterier: framgår ej.
Urvalsförförande:
Studien genomfördes på flera olika tyska vårdcentraler.
Studiegrupp: 12 deltagare. Deltagarna var kvinnor mellan åldrarna 27 – 51, med 2 – 24 års yrkeserfarenhet. Bortfall: 1 sjuksköterska
Datainsamlingsmetod
Semistrukturerad intervju med öppna frågor. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: - Uppnådd mättnad. - Studien har sammanställt en tabell med intervjufrågor som användes.
- Resultatet innehåller flera citat.
Svagheter:
- Det framkommer inga inklusions- eller exklusionskriterier. - Det beskrivs ej tydligt
när datamaterialet samlades in, eller hur lång tid intervjuerna tog. - Otydlighet i forskarnas förförståelse och om de kände deltagarna. Sjuksköterskans erfarenheter: - Sjuksköterskor saknar kunskap om hälsofrämjande levnadsvanor. - Motivation och engagemang saknades hos sjuksköterskan.
