• No results found

Upplevelse av miljöansvar ur ett genusperspektiv -En studie om studenters på Örebro Universitet upplevda miljöansvar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Upplevelse av miljöansvar ur ett genusperspektiv -En studie om studenters på Örebro Universitet upplevda miljöansvar"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Sociolog

Upplevelse av miljöansvar ur

ett genusperspektiv

En studie om studenters på Örebro Universitet upplevda miljöansvar

Sociologi, kandidatkurs inriktning organisation och arbetsliv, 30 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 hp Ht 2019

Författare: Wilma Wisting Forsgren & Malin Magnusson Handledare: Kerstin Lekare

(2)

Förord

Vi skulle vilja tacka vår handledare Kerstin Lekare för bra återkoppling och den handledning hon bidragit till. Vi vill även tacka för att du utöver handledningar varit mottaglig för frågor och funderingar. Vidare vill vi tacka våra kurskamrater för den feedback vi mottagit under handledningstillfällena. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till våra sex respondenter som med sitt deltagande gjort denna studie möjlig.

14 januari 2020

(3)

Örebro University

School of Humanities, Education and Social Sciences Sociology, Advanced course, 30 hp

Essay, 15 hp, Autumn 2019

Title: Upplevt miljöansvar ur ett genusperspektiv

En studie om studenters vid Örebro Universitet upplevda miljöansvar Author: Wilma Wisting Forsgren och Malin Magnusson

Abstract

Many people in Sweden have big interest in environmental questions regarding our climate. People are concerned about the increasing temperatures and the consequences that comes with it. This leads to more people trying to live sustainable. When trying to live eco-friendlier lots of people are experiencing obstacles which leads to feelings of resistance and unwillingness to change their habits. This study explores how individuals experience their responsibility for the environment. The aim is to investigate the experienced responsibility through a gender perspective. The main questions for this study are how men and women experience their environmental responsibility, how the respondents experience the expectations on men and women to take responsibility for the environment and what factors the respondents experience are affecting their feelings of responsibility towards environment. Previous studies show that social spheres, gender and relations are factors that affect what environmental responsibility a person takes. Our study is based on six qualitative interviews with students at Örebro

University. The study shows that all of the respondents feel a responsibility towards the environment and believe that the environmental responsibility can be seen as a trend. The respondents experience that men and women have the same expectations to act responsible towards the environment although this varies depending on area. The respondents experience pressure to act eco-friendly from different kinds of media. The social environment an

individual finds themselves in also affects the respondents experience. The thought about the future was one more thing that the respondents experienced affect their feeling of

responsibility for the environment. The women in the study were more concerned about future generations and their children than men and they experienced that this affected their feeling of responsibility for the environment. Our research also showed that consumption and the worth this brings to the individual works as a contradictory force which collide with the

responsibility an individual feel for the environment.

Keywords: Experienced environmental responsibility, gender, gender differences,

(4)

Sammanfattning

Många människor i Sverige är engagerade i miljöfrågan. Det finns en oro över de

konsekvenser ett varmare klimat kan leda till. Trots detta ser många människor hinder för att leva miljövänligt och känner ett motstånd inför att förändra sina vanor. Denna studie

undersöker hur individer upplever sitt ansvar gentemot miljön. Syftet med studien är att med ett genusperspektiv få en djupare förståelse för studenters vid Örebro Universitet upplevda miljöansvar. Centrala frågor är hur manliga respektive kvinnliga studenter upplever deras miljöansvar, vad de upplever att denna upplevelse påverkas av samt vilka förväntningar som upplevs finnas på män respektive kvinnor när det kommer till att ta miljöansvar. Vidare visar tidigare forskning att olika sociala sfärer, kön och relationer är faktorer som påverkar vilket miljöansvar en individ tar. Vår studie är baserad på sex kvalitativa intervjuer med personer på Örebro Universitet. Studien visar att samtliga respondenter upplever ett miljöansvar och att detta kan ses som en trend i samhället. Respondenterna upplever att män och kvinnor har samma förväntningar på sig att agera miljömedvetet men på olika områden. Medier i olika former upplevs bidra med press och normer kring miljömedvetenhet. Även den sociala omgivning individen befinner sig i upplevs påverka hur individen upplever sitt ansvar för miljön. Konsumtion och det värde som detta tillför individen upplevs fungera som en

motstridig kraft som krockar med individens upplevelse av sitt miljöansvar. Både kvinnor och män känner en oro för framtiden vilken motiverar dem att leva mer miljömedvetet. Det

framgår dock att kvinnor upplever en större oro för framtida generationer och sina framtida barn.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Avgränsningar ... 2

1.3 Disposition ... 3

2. Tidigare forskning ... 4

2.1 Expertsystem och korstryck ... 4

2.2 Sociala sfärer ... 5

2.3 Kön & Miljö ... 5

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 7

3. Teori ... 8

3.1 Pierre Bourdieu ... 8

3.1.1 Symboliskt kapital ... 8

3.1.2 Sociala fält ... 8

3.1.3 Symboliskt våld ... 9

3.1.4 Motivering till val av Bourdieus begrepp... 9

3.2 Hirdman ... 10

3.2.1 Genussystem och genuskontrakt ... 10

3.2.2 Motivering till val av begrepp ... 11

4. Metod ... 12

4.1 Val av metod ... 12

4.2 Konstruktion av intervjuguide ... 13

4.3 Urval ... 14

4.4 Intervjusituation ... 14

4.5 Databearbetning och analysprocess ... 14

4.6 Tillförlitlighet ... 15

4.7 Etiska överväganden ... 16

5. Resultat och analys ... 18

5.1 Miljöansvar som trend ... 18

5.2 Hinder och förskjutning av ansvar ... 19

5.3 Upplevelse av förväntningar på respektive kön ... 20

5.4 Miljömedvetenhet och handlingskraft ... 21

5.5 Mediers påverkan på upplevt ansvar ... 23

5.6 Social omgivning och normer ... 25

5.7 Konsumtionssamhället som motverkande faktor ... 26

5.8 Framtidsoro ... 28

6. Slutsats & diskussion ... 30

7. Referenslista ... 32 8. Bilagor

Bilaga 1 - Intervjuguide Bilaga 2 - Informationsbrev

(6)

1. Inledning

“But I don’t want your hope. I don’t want you to be hopeful. I want you to panic. I want you to feel the fear I feel every day. I want you to act. I want you to act as you would in a crisis. I want you to act as if the house is on fire, because it is.” (Greta Thunberg, 2019)

Detta citat kommer från Greta Thunberg som är en ung, svensk opinionsbildare och aktivist i miljöfrågor. Hon talar om det stora klimathotet samhället står inför till följd av den globala uppvärmningen och vikten av att ta detta på stort allvar. Även om forskningen kring klimatförändringen inte är heltäckande pekar mycket av forskningen i samma riktning: den accelererande klimatförändringar som sker idag beror på mänskligheten. Utsläppen av

växthusgaser förstör naturens balans och om mänskligheten inte börjar agera, kommer jorden i framtiden vara obeboelig (Världsnaturfonden, 2019). Situationen jorden står inför är

allvarlig, men forskningvisar att det inte är försent att minska utsläppen i tid för att bromsa de negativa effekterna. Om enskilda individer, företag och beslutsfattare tillsammans uppvisar en vilja och en handlingsförmåga är detta möjligt (Naturvårdsverket, 2018).

Att som enskild individ inse vikten av att förändra sin livsstil och börja agera i enlighet med miljöforskningen är av stor vikt. Det finns ett ansvar i människors handlingar och individers beslut är viktiga (Finnveden, 2018). Många människor i Sverige visar ett engagemang

gällande klimatfrågan. Det finns en oro över de konsekvenser som ett varmare klimat kan leda till och många arbetar för att leva mer hållbart (Finnveden, 2018). Det finns även många människor som ser stora hinder i att leva miljövänligt och känner ett motstånd inför att förändra sina vanor. Det kan handla om alltifrån personlig ekonomi, vanor, att det är tidskrävande, ansträngande och att det av olika anledningar saknas möjlighet (Nordlund, 2002).

Idag släpper en genomsnittlig svensk ut elva ton koldioxid per person och år. Varje kilo bidrar till uppvärmningen av jorden och genom olika val i vardagen kan uppvärmningen minska (Finnveden, 2018). Män står i stor utsträckning för en större mängd utsläpp av växthusgaser än kvinnor. Mäns privata resor släpper ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som kvinnors och män äter kött i större utsträckning än det motsatta könet (Naturskyddsförening, 2018).

(7)

Eftersom det finns en skillnad i mängden utsläpp som kvinnor respektive män står för finner vi det intressant att undersöka hur män respektive kvinnor upplever sitt miljöansvar. Detta avser vi göra genom kvalitativa intervjuer. Vår studie är intressant då vi inte funnit en liknande kvalitativ studie utförd i Sverige gällande individens upplevda miljöansvar ur ett genusperspektiv. Vår förhoppning är att kunna bidra till forskningsfältet genom att skapa en djupare förståelse för hur respektive kön upplever sitt miljöansvar, vad de upplever påverkar detta och vilka förväntningar som finns på respektive kön att ta miljöansvar.

1.1 Syfte och frågeställningar

Med miljöansvar avses i denna studie den skyldighet en individ har för att anpassa sitt liv utifrån vad som är bäst för miljön. Syftet med studien är att med ett genusperspektiv få en djupare förståelse för studenters vid Örebro Universitet upplevda miljöansvar samt vilka faktorer som upplevs påverka denna upplevelse. Vidare vill vi undersöka upplevelsen av vilka förväntningar som finns på män respektive kvinnor när det kommer till miljöansvar.

Detta avser vi göra genom att undersöka följande frågeställningar:

• Hur upplevs miljöansvar av manliga respektive kvinnliga studenter?

• Hur upplever studenterna förväntningar på män respektive kvinnor när det kommer till att ta miljöansvar?

• Vad upplever manliga respektive kvinnliga studenter att deras upplevda miljöansvar påverkas av?

1.2 Avgränsningar

Vi har avgränsat oss till personer som läser Personalvetarprogrammet på Örebro Universitet. Detta är en nödvändig avgränsning med hänvisning till begränsningarna i arbetets praktiska och tidsmässiga omfång. Hänsynstagande till aspekter som ålder, inkomst eller bakgrund har inte tagits då detta inte fyller någon funktion för studiens syfte. Den aspekt vi väljer att ta med är genus för att kunna belysa om det finns några skillnader mellan könen.

(8)

1.3 Disposition

Kapitel 1 gav läsaren en introduktion till vårt ämne samt redogjorde för syfte och

frågeställningar. I kapitel 2 redogörs tidigare forskning inom området. Kapitel 3 innehåller en redogörelse för de begrepp som senare utgör ett redskap i vår analys. I kapitel 4 redogörs för de metodval som gjorts och hur studien har genomförts. Kapitel 5 innehåller analysen som gjorts av det insamlade datamaterialet och studiens huvudsakliga resultat läggs fram. I kapitel 6 redogör vi för studiens slutsatser samt för en diskussion kring dessa. Därefter följer bilagor med intervjuguide samt informationsbrev.

(9)

2. Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras tidigare forskning. Vi har tagit del av denna forskning genom att kombinera sökorden enviroment, enviromental behaviour, gender, ecofeminism, climate change, miljöansvar, miljöanpassning och climate på SwePub och Primo. Genom de artiklar som är relevanta för studien har vi funnit ytterligare artiklar som forskarna använt sig av som varit av intresse även för vår studie. För att försäkra oss om den tidigare forskningens relevans och kvalitét har vi sett till att samtliga artiklar varit peer reviewed. Vi har tematiserat den tidigare forskningen med rubrikerna Problematiken med expertsystem och korstryck, sociala

sfärers förändringspotential och kön och miljö. Avsnittet avslutas med en sammanfattning av

den tidigare forskningen och vårt bidrag till denna forskning.

2.1 Problematiken med expertsystem och korstryck

Klintman (1995) tar utgångspunkt i Anthony Giddens och Ulrich Becks teorier och skriver en forskningsartikel om problematiken med expertsystem och korstryck i miljöfrågor. Klintman skriver att dessa skapar ett hinder för individen när det gäller att uppfatta sin miljöroll. Gällande miljö måste individen ha ett förtroende för de expertsystem som finns och den information som denna förmedlar. Detta eftersom människor är beroende av experternas kunskap. Ofta förmedlas denna information på ett komplext och formellt sätt utan personlig prägel. För att beskriva detta fenomen tar Klintman utgångspunkt i Giddens teori om tids- och rumsmässig distansering vilket skapar en skepsis hos individen. Denna skepsis leder till en obeslutsamhets hos individen då den ser sin miljöroll som diffus (Klintman, 1995).

Eftersom individen måste förhålla sig till och lita på de uttalanden som expertsystemen gör, uppstår här ett problem när strukturella mål som ökad produktionseffektivitet, ekonomisk tillväxt och bekvämlighet många gånger motsätter sig miljöanpassningen (Klintman, 1995). Näringslivet strävar efter att skapa ett konsumtionsbehov hos människor i syfte att nå

ekonomisk framgång. När information från reklam och expertsystem sprids till individen skapas olika och ofta motstridiga bilder av den ideala livsstilen ur ett miljöperspektiv eftersom det finns olika mål med informationen som sprids. Individen utsätts därmed för korstryck. I och med att människor är reflexiva varelser skapas en misstro och skepsis mot den information som sprids om miljö, vilket kan leda till att individen ser sin miljöroll som oklar och betydelselös (Klintman, 1995).

(10)

2.2 Sociala sfärers förändringspotential

När en individ ingår i olika grupper tenderar denne att påverkas av övriga gruppmedlemmar (Klintman, 1995). Klintman beskriver tre sfärer: den offentliga sfären, den privata sfären och grannsfären. Den offentliga sfären präglas ofta av massinformation med förslag på enkla handlingar. Den tids- och rumsmässiga distansen är stark och sfären präglas av brist på social kontakt, påverkan och förtroende. Detta leder till att människor är mindre benägna att

påverkas till att förändra sina vardagshandlingar. Den privata sfären innefattar enskilda hushåll och nära vänner. Här kan den långsiktiga miljöpåverkan och förändringspotentialen i en individs enskilda vardagshandlingar framstå som svaga. För att motivera individer i denna sfär krävs synliga resultat. Den sfär där det finns störst förändringspotential är den tredje sfären vilket är grannskapet. Sociala band och gemensamma intressen kan i denna sfär

användas för att skapa motivation till miljöförändringar. Dock beror förändringspotentialen på vilken typ av kontakt som finns mellan grannarna. Vidare menar Klintman (1995) att graden av homogenitet, gemensamma intressen, mål, aktiviteter och emotionella band är aspekter som påverkar potentialen. Samma sak gäller för vilka attityder som finns gentemot

miljöanpassning och förändring av handlingssätt (Klintman, 1995).

2.3 Kön och miljö

Dahl (2014) bygger vidare på människors möjlighet till förändring men studerar det ur människors upplevda möjlighet att utföra miljöanpassade handlingar. I studien undersöks i vilken mån respondenter i olika fokusgrupper anser att det är möjligt att ta miljöansvar, vilka krav som ställs på individen och hur de hanterar ett sådant ansvar. Studien undersöker hur individer upplever sin möjlighet att förändra sitt sätt att leva (Dahl, 2014).

Dahls (2014) studie bygger på en kvalitativ fokusgruppsstudie som har fokus på det individualiserade ansvaret för miljöpåverkan. Fokusgrupperna är uppbyggda utifrån olika aspekter för att skapa variation. Dessa är b.la. resepraktiker, livsfas och familjeförhållanden. Under intervjuerna med fokusgrupperna fokuseras det på olika diskurser. Fokusgrupperna är uppdelade utifrån kön vilket innebär att män och kvinnor studeras var för sig. I studien upplever majoriteten av respondenterna miljöansvar som något besvärligt. Miljöansvar benämns ofta som krångligt eller orealistiskt. I olika fokusgrupper framgår något motstridiga resultat. I en fokusgrupp motsätter sig kvinnorna att kvinnor skulle vara mer miljömedvetna

(11)

än män, medan kvinnorna i en annan fokusgrupp håller med diskursen som prövas gällande detta. Dessa kvinnor upplever att de är mer omvårdande och tänker på barnen och deras framtid i större utsträckning (Dahl, 2014). I studien som helhet framkommer att männen tenderar att ta bilen kortare sträckor och inte kunde tänka sig ta kollektivtrafik i lika hög utsträckning som kvinnorna. Kvinnor som är singlar sopsorterar mer än män som är singlar men män i heterosexuella förhållanden sopsorterar mer än kvinnor (Dahl, 2014)

Z. Zelezny, Chua och Aldrich gjorde år 2000 en kvantitativ studie i fjorton länder om skillnader mellan män och kvinnor när det kommer till ekologism. I studien framkom att det är socialisering snarare än biologiska effekter som påverkar relationen mellan kön och miljö. Studien visar att kvinnor är mer benägna att ta ett större miljöansvar på grund av att de upplever ett större socialt ansvar. Det framgick även att kvinnor i större utsträckning bryr sig mer om naturen, jordens ekosystem och levande varelser än vad män gör samt att kvinnor känner ett större ansvar att förbättra miljön. Studien visade på att det finns en viss

generationseffekt och att relationen mellan kön och miljö troligtvis har förändrats över de senaste åren. (Z. Zelezny, Chua och Aldrich, 2000).

I en annan kvantitativ studie gjord i 22 länder av M. Hunter, Hatch & Johnson (2004) om miljöångest och miljöanpassat beteende ur ett genusperspektiv framkommer att kvinnor vanligtvis uppvisar en större oro för miljön. Det framgår även att kvinnor anpassar sitt beteende utifrån detta i större utsträckning än män. Studien visar att kvinnor är mer

engagerade när det kommer till att miljöanpassa hushållsrelaterade sysslor än män. Kvinnor återvinner, köper ekologiska produkter och kör mindre bil (M. Hunter, Hatch & Johnson, 2004).

I en tredje kvantitativ studie gjord av Xiao och M. McCright år 2011 testas olika hypoteser kring könsskillnader när det kommer till oro för miljön. Det framkom att det praktiskt taget inte finns någon skillnad mellan könen när det kommer till oro för miljöproblemen men att kvinnor är något mer oroliga för hälsoproblem som kommer som en konsekvens av

miljöförändringen. Slutligen beskriver studien att kön har effekt på hur riskmedveten en individ är vilket i sin tur påverkar miljöhänsynen. Enligt resultaten som redovisas i studien beror detta på olika upplevda sårbarheter mot risk (Xiao, M. McCright, 2011).

(12)

2.4 Sammanfattning av tidigare forskning

Sammanfattningsvis har den tidigare forskningen berört vad som påverkar en individ att ta eller inte ta miljöansvar och hur genus kan kopplas till miljö och miljöanpassning. Den tidigare forskningen vi har tagit del av tyder på att det finns många orsaker till att människor tar eller inte tar ett miljöansvar. Vi bedömer att Klintmans forskningsartikel från 1995 fortfarande har relevans på forskningsfältet trots att det ligger många år tillbaka i tiden. Detta eftersom expertsystem, korstryck och sociala sfärer fortfarande existerar i dagens samhälle men i ytterligare former som sociala medier, internet-tidningar och liknande. I förhållande till annan tidigare forskning vi tagit del av fokuserar Klintmans studie på en individs upplevda miljöansvar. I övriga studier ges få förklaringar till orsakerna bakom människors ansvar för miljön, deras upplevelser och hur individerna personligen tänker kring miljöansvar. Det är tänkbart att detta resultat beror på att en stor del av den tidigare forskningen är kvantitativ och således fokuserar mer på hur snarare än varför en individ upplever eller tar miljöansvar. Med utgångspunkt i detta är det intressant att undersöka hur män respektive kvinnor upplever sitt miljöansvar då detta inte tas upp i den tidigare forskning vi tagit del av. Vidare är det också intressant att undersöka vad män respektive kvinnor upplever orsaka det miljöansvar de upplever. Med avstamp i den tidigare forskningen kommer vi genom ett genusperspektiv undersöka hur män respektive kvinnor upplever sitt miljöansvar, vad de upplever påverkar detta och vilka förväntningar de upplever på män respektive kvinnor när det kommer till att ta ansvar för miljön.

Vi fyller en lucka i tidigare forskning genom att undersöka upplevt miljöansvar istället för vilket miljöansvar individen tar. Vidare bidrar vi till forskningsfältet genom att undersöka miljöansvar med en kvalitativ utgångspunkt istället för en kvantitativ utgångspunkt som merparten av den tidigare forskningen gjort. Den tidigare forskningen rör sig på en makronivå och det saknas således en djup förståelse kring hur individers upplever sitt miljöansvar. Med vår studie hoppas vi kunna bidra till forskningsfältet genom att undersöka individers

individuella upplevelser av deras miljöansvar och på så vis bredda förståelsen på mikronivå. Ur ett vetenskapligt perspektiv är detta relevant då det kan skapa verktyg till att påverka människors upplevda ansvar för miljön i en positiv riktning.

(13)

3. Teori

I detta kapitel presenterar vi de begrepp vi avser använda i analysen av vårt resultat. Dessa teorier har valts med hänsyn till studiens syfte och för att ge oss verktyg att analysera vår studies frågeställningar.

3.1 Pierre Bourdieu

I detta avsnitt redogör vi för Pierre Bourdieus begrepp kapital, sociala fält och symboliskt våld. Bourdieu skriver om olika typer av kapital och sociala fält för att skapa en förståelse för vad som anses värdefullt av en grupp. Detta är relevant för studiens syfte då det kan ge en förklaring till vad individen upplever påverka deras upplevda miljöansvar i olika riktningar. Vidare skriver Bourdieu om symboliskt våld för att problematisera och undersöka

maktfördelningen mellan könen. Då vår studies syfte innehar ett genusperspektiv används detta begrepp för att få en förståelse för skillnader mellan könen.

3.1.1 Symboliskt kapital

Pierre Bourdieu (2013:297) skriver om tre olika typer av kapital som ligger under begreppet

symboliskt kapital. Begreppet syftar till det som av gruppen erkänns som betydelsefullt och

det som skapar status. Exempelvis kan detta vara att ha studerat på ett speciellt universitet eller tillhöra en adel (Bourdieu, 2013:297). De två kapital vi kommer att fokusera på i vår studie är socialt kapital och kulturellt kapital. Socialt kapital som innefattar sociala relationer, kontakter och nätverk som en individ har och som av andra ses som värdefulla och ger

individen status (Bourdieu, 1979:124). Med kulturellt kapital kan vara kunskap och

kännedom om utbildning, kultur och samhälle (Bourdieu, 1979:261–262). I studien kommer de två kapitalbegreppen skrivas ihop som symboliskt kapital.

3.1.2 Sociala fält

Bourdieu undviker att skriva om samhället i stort och riktar sig istället in på sociala fält (1991:131). Det är där kapitalbegreppet kommer in och existerar i olika former. De

symboliska kapitalen fördelas ut och det råder en ständig kamp för att vinna mer kapital för att klättra i klass. Denna kamp är nödvändig för att fälten skall bestå. Nykomlingen försöker motarbeta fältets givna lagar och fältets dominerande försvarar sig mot denna konkurrens. Fältet fungerar som ett spelrum där vissa insatser läggs fram och skapar en

(14)

handlingsbenägenhet. I dessa fält finns det generella normer eller lagar (Bourdieu, 1991:131). I fälten är normernas och lagarnas egenskaper ständigt olika beroende på vilket fält det handlar om. Vidare skriver Bourdieu att det är viktigt att se de mindre synliga egenskaperna inom fälten. Ett exempel på en sådan egenskap är att alla aktörer inom ett visst fält delar ett gemensamt intresse. Detta är grunden till hela fältets existens, det som gör att människor accepterar alla förutsättningar och att aktörerna spelar spelet som fältet innebär (Bourdieu, 1991:135).

3.1.3 Symboliskt våld

För att bestämma vad som anses som rätt värderingar och vad som är legitimt att säga, tänka och göra skriver Bourdieu om symboliskt våld. Symboliskt våld är enligt Bourdieu (1999:11) ett milt och osynligt våld som upprätthåller de sociala strukturerna. Det symboliska våldet utövas genom kunskap, misskännande, erkännande och känslor. Det består av nedvärderande, tystnad och förlöjligande. De personer som utsätts för det symboliska våldet är ofta

omedvetna om detta och det är de dominerades perspektiv, dvs. männens perspektiv, som framstår som det naturliga (1999:12).

3.1.4 Motivering till val av Bourdieus begrepp

Genom att analysera miljöansvar som en form av symboliskt kapital skapar vi en förståelse för hur respondenterna upplever detta ansvar. Om en person som upplever ett stort

miljöansvar samtidigt upplever att personer i dennes omgivning tar mycket ansvar för miljön skulle detta kunna förstås som att miljöansvar är ett värdefullt symboliskt kapital i det sociala fältet individen befinner sig i. Med begreppen symboliskt kapital och socialt fält kan vi då förstå individens upplevda miljöansvar som en effekt av ett gemensamt intresse som finns i dennes sociala fält, i detta fall personens närhet. Sociala fält och symboliskt kapital kan förstås som faktorer som påverkar upplevelsen av miljöansvar och kan användas för att besvara frågeställningen om hur män respektive kvinnor upplever sitt miljöansvar och vad som påverkar detta. Vidare är det tänkbart att miljöansvar har olika värde som symboliskt kapital på kvinnodominerade sociala fält i jämförelse med mansdominerade sociala fält. På så vis går symboliskt kapital att använda för att få en förståelse för vilka förväntningar

respondenterna upplever att det finns på respektive kön att ta miljöansvar

(15)

Genom att använda begreppet symboliskt våld kan vi få en förståelse kring hur kvinnliga respektive manliga studenter på Örebro Universitet upplever sitt miljöansvar. Den manliga dominansen som Bourdieu beskriver påverkar de rådande strukturerna. Det är tänkbart att en del av det ansvar en individ upplever för miljön kommer från strukturer i samhället och dess normer. Att den manliga dominansen påverkar dessa strukturer kan innebära att män och kvinnor upplever ansvaret på olika sätt beroende på vilka normerna strukturerna formar för de olika könen. Skillnader i manliga respektive kvinnliga respondenters svar kan analysera med det symboliska våldet som verktyg för att förstå skillnader mellan respektive köns upplevelser som en typ av symboliskt våld och en manlig dominans. Begreppet kan således användas för att uppfylla syftet att analysera upplevelser av miljöansvar ur ett genusperspektiv. Detta genom att besvara frågeställningen som rör hur respondenterna upplever förväntningarna på män respektive kvinnor att ta miljöansvar samt vad män respektive kvinnor upplever påverka deras upplevda miljöansvar.

3.2 Hirdman

Hirdman (1988) använder begreppen genussystem och genuskontrakt för att förstå särhållandet av könen och det faktum att det manliga är det normativa. Med begreppen

problematiserar hon förhållandet mellan könen. Syftet med vår studie är att undersöka upplevt miljöansvar ur ett genusperspektiv. Hirdmans begrepp skapar verktyg för att förstå skillnader mellan män och kvinnors upplevelser.

3.2.1 Genussystem och genuskontrakt

Hirdman (1988:51) beskriver en struktur som är ordnad efter kön och som sätter en ordning för handlande. Denna struktur kallar hon genussystem. Systemet skapar en mönstrad struktur som ligger till grund för de sociala, ekonomiska och politiska ordningarna i samhället. Vidare beskriver Hirdman (1988:54) begreppet genuskontrakt som en operationalisering av

genussystemet. Genuskontraktet beskriver konkreta föreställningar kring hur män och kvinnor i olika tider och olika samhällen ska vara. Dessa föreställningar ärvs från generation till generation. Föreställningarna går att se som ett osynligt kontrakt mellan könen och hur kvinnor “bör” vara vilket upprätthåller segregeringen mellan könen. Föreställningarna i genuskontraktet handlar om hur de olika könen ska prata, klä sig och vilken hårlängd de ska ha, till vilka redskap som hör till vem, vem som ska förföra vem och vilka ord som ska

(16)

användas. Enligt Hirdman (1988:54) gör systemet att kvinnor har olika sysslor, egenskaper, styrkor och arbetsförmågor medan män har andra. Kontraktet beskriver gränser för de kvinnliga möjligheterna och skapar ett mellanrum mellan femininitet och maskulinitet. Begreppet möjliggör modellskapande för att förstå handlingar, strategier, ideologier och politik. Kvinnor och män handlar och tänker med genuskontraktet som grund. Således går begreppet att använda för att analysera kvinnor och mäns handlande på individ- och samhällsnivå (Hirdman, 1988:57).

3.2.2 Motivering till val av begrepp

Genom att studera manliga respektive kvinnliga studenters vid Örebro Universitet upplevda miljöansvar med hjälp av Hirdmans genuskontrakt som utgångspunkt, skapar vi en förståelse för hur skillnader och likheter i en individs upplevda miljöansvar kan grunda sig på vilket kön en individ har. När det går att se ett mönster i skillnaderna mellan respektive köns svar kan detta mönster förstås som en effekt av det genussystemet och genuskontrakt som Hirdman beskriver. Således kan vi få ett genusperspektiv och få en förståelse för skillnaderna mellan könen. I och med att genuskontraktet skapar olika förväntningar på en persons handlande beroende på kön är detta begrepp relevant för studiens syfte. Med hjälp av Hirdmans begrepp kan vi besvara frågeställningen hur respondenterna upplever förväntningarna på respektive kön samt vad män respektive kvinnor upplever påverka deras upplevda miljöansvar.

(17)

4. Metod

I detta kapitel redogör vi för studiens tillvägagångssätt och valda metoder. Här presenteras val av metod, konstruktion av intervjuguide, urval, intervjusituation, databearbetning och

analysprocess, tillförlitlighet och etiska överväganden.

4.1 Val av metod

För att uppnå syftet med studien har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Syftet med vår studie var att få en förståelse för individers upplevelse av sitt miljöansvar vilket den kvalitativa metoden lämpade sig för. Detta med anledning av att den kvalitativa ansatsen skapade just det djup vi eftersökte och möjliggjorde en samverkan mellan datainsamling och tolkning. En nackdel med denna ansats är att resultatet av studien inte går att generalisera men då syftet med studien inte är att göra anspråk på generaliserbarhet ser vi inte detta som ett hinder. Denna studie ger oss snarare individernas subjektiva upplevelse och kan öka

förståelsen för hur olika individer upplever miljöansvar. En kvantitativ ansats hade givit hos ett resultat i form av siffror och saker som går att räkna på men inte kunnat besvara frågor kring hur, vad och varför individen upplever sitt miljöansvar (jmf Bryman, 2008:150). Således hade en kvantitativ metod inte besvarat vår studies frågeställningar i och med att den djupa förståelse för en individs upplevda miljöansvar som vi eftersträvar inte hade

framkommit.

Den datainsamlingsmetod som valts är semistrukturerade individuella intervjuer.

Följsamheten och flexibiliteten i denna intervjumetod skapade en god möjlighet för intervjun att utvecklas i olika riktningar och skapade således möjlighet att få en förståelse kring vad intervjupersonen upplevde intressant och viktigt (jmf Bryman, 2008:413). Det var tänkbart att olika individerna upplevelse av miljöansvar kunde skilja sig åt och flexibiliteten i denna metod möjliggjorde diskussioner kring ämnen vi inte kunnat förutse i skapandet av intervjuguiden. En nackdel med semistrukturerade intervjuer var att följdfrågor får en stor betydelse för vad som vidareutvecklas eller inte. Variationen på intervjuerna blev därmed stor vilket ibland gjorde det svårt att jämföra olika respondenters svar. Trots dessa begränsningar är detta den intervjumetod som vi ansåg mest lämpad för vår studies syfte då vi säkerställde att vi samlade in information inom ramen för individernas upplevda miljöansvar och

(18)

strukturerade intervjuer hade gjort empirin mer kvantitativ och det som fångades hade varit inom förutbestämda ramar. Vi skulle då riskera att gå miste om intressanta aspekter av

respondenternas upplevelser som de hade haft möjlighet att diskutera om de fått en följdfråga. Anledningen att vi utförde individuella intervjuer istället för fokusgruppsintervjuer beror på att vi inte ville att våra respondenter skulle influeras av de andra respondenterna i rummet. Vi ville ha varje enskild individs upplevelse av sitt miljöansvar och information om vilka

faktorer som de individuellt upplevde sig bli påverkade av. Fokusgruppsintervjuer hade kunnat innebära att vissa åsikter föll bort på grund av att någon tar mer eller mindre plats i en grupp och således ge sken av en mer enhetlig upplevelse än vad individerna faktiskt upplever individuellt (jmf Bryman, 2008:464).

4.2 Konstruktion av intervjuguide

När intervjuguide utformades gjordes detta utifrån vår studies syfte, frågeställningar och teoretiska utgångspunkter. De teman som valdes i intervjuguiden är bakgrund, vanor, kön & miljö, omgivning och bakgrund. Temana fångade upp de aspekter som var avsedda att beröras under intervjun, men i och med den semistrukturerade intervjumetoden fanns möjligheten till följdfrågor för att få mer utvecklade svar. Temat bakgrund fungerar som en mjukstart för respondenten med väldigt öppna frågor som kopplas till studiens båda frågeställningar beroende på vad respondenten väljer att ta upp. Temat vanor syftar till att besvara studiens första frågeställning vilket är hur män respektive kvinnor upplever sitt miljöansvar. Det tredje temat är kön och miljö. Detta tema används för att besvara vår andra frågeställning om hur respondenterna upplever förväntningarna på män respektive kvinnor när det kommer till att ta miljöansvar. Här låg fokusen inte på själva frågorna i sig utan på respondenternas resonemang kring sina svar. Intervjuguidens fjärde tema omgivning skapades för att besvara studiens sista frågeställning som handlar om vad män respektive kvinnor upplever påverka deras upplevda miljöansvar. Avslutningsvis var vårt sista tema en avslutade del där respondenterna fick möjlighet att gå tillbaka till en fråga eller ta upp delar som de upplevt att vi inte berört. Detta för att fånga ytterligare intressanta aspekter kring upplevt miljöansvar som vi inte kunnat förutse under skapande av intervjuguiden. Innan intervjun utfördes även två pilotintervjuer för att testa intervjuguiden. Inga revideringar av intervjuguiden gjordes efter dessa pilotintervjuer då vi inte upplevde problematik med någon av frågorna.

(19)

4.3 Urval

För att välja vilka personer som skulle intervjuas utförde vi först ett målinriktat urval. Kriterierna var att personen skulle vara studerande på Personalvetarprogrammet på Örebro Universitet samt att tre av respondenterna skulle identifiera sig som män och tre som kvinnor för att möjliggöra en jämförelse mellan könen. Därefter gjorde vi ett bekvämlighetsurval där vi tillfrågade personer i vår närhet som vi visste uppfyllde kriterierna. Bekvämlighetsurvalet gjordes i och med att det inte fanns någon tanke om att skapa en generaliserbarhet (jmf Bryman, 2008:194). Vi kontaktade sex personer via Facebook. Vi var bekanta med dessa personer sedan tidigare genom Personalvetarprogrammet. Att vi sedan tidigare var bekanta med respondenterna och troligtvis kommer träffa dem i framtiden kan ha påverkat hur personerna svarade. Vår tanke är att de är bekväma med oss och därför vågar öppna upp sig kring det miljöansvar de upplever. Det skulle även kunna innebära att de vill framställa sig på ett särskilt sätt som de tror är enhetligt med våra personliga ståndpunkter. För att minimera risken med detta tog vi inte upp något som kunde visa våra personliga åsikter och förhåll oss neutrala genom intervjun genom att varken bekräfta eller motsäga det som framkom. Vi upplevde att sex intervjuer var fullgott för att uppnå teoretisk mättnad (jmf Bryman, 2008)

4.4 Intervjusituation

Intervjuerna genomfördes i stängda grupprum på Örebro Universitet där vi båda närvarande men enbart en av oss ställde frågorna. Intervjuerna tog cirka 30 minuter och vi träffade respondenterna en och en. Vi återupprepade informationen från informationsbrevet för att försäkra oss om att våra respondenter förstod. Därefter stämde vi av med respondenterna om det var okej att vi spelade in intervjuerna som ljudfiler samt förklarade syftet med detta. Samtliga respondenter var okej med detta och vi använde två mobiltelefoner för att spela in ljudet. Detta för att försäkra oss om att vi fick med allting som sades. Intervjuguide fungerade väl och vi upplevde intervjuerna som avslappnade. Respondenterna upplevdes trygga i

intervjumiljön vilket öppnade upp för reflekterande svar där respondenterna själva gick in djupare på de frågor de önskade.

4.5 Databearbetning och analysprocess

Intervjuerna bygger på en intervjuguide med tillhörande följdfrågor (se bilaga 1). Under intervjuerna skedde en ljudinspelning och det är utifrån transkriberingen av dessa

(20)

ljudinspelningar studiens analys bygger på. Vid transkriberingen delade vi upp intervjuerna mellan oss forskare och gjorde hälften var men var noga med att göra likadant. Vi

transkriberade ned alla ord respondenten sade samt alla intervjufrågor och våra följdfrågor. För att kunna genomföra en analys har vi genom noggrann genomgång av transkriberingen kunnat urskilja gemensamma kategorier. Genom att sammanställa dessa kunde vi finna åtta huvudteman i det insamlade materialet (jmf Bryman, 2008:528). Dessa teman ärmiljöansvar som trend, hinder och förskjutning av ansvar, upplevelse av förväntningar på respektive kön, miljömedvetenhet och handlingskraft, mediers påverkan på upplevt ansvar, sociala fält och normer, konsumtionssamhälle och framtidsoro. Därefter infogades varje citat som passade in i

kategorin samt information om vem citat kom ifrån. Citaten tvättades för att ta bort onödiga ord och upprepningar, till exempel “så”, “som”, “liksom”, “ju” och andra utfyllnadsord. Fokus låg på att finna mönster och avvikelser bland respondenternas svar. Vår tolkning av teman och citat har därefter analyserats med hjälp av begrepp från Bourdieu och Hirdman samt tidigare forskning.

4.6 Tillförlitlighet

I detta avsnitt diskuteras och problematiseras studiens tillförlitlighet. För att studien ska anses som tillförlitlig bör fyra delkriterier uppfyllas. Dessa är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. För att uppfylla kriteriet för trovärdighet har vi genomgående i studien varit transparenta i hur denna har genomförts.

Denna studie undersöker individers individuella upplevelse av sitt miljöansvar och det är tänkbart att denna upplevelse varierar från person till person beroende på en rad olika

faktorer. Detta kan göra att det resultat som framkommer om upplevt miljöansvar är svårt att överföra till andra personer och kontexter. Vi såg dock inte detta som en begränsning då syftet med studien inte var att resultatet skulle vara generaliserbart. I vårt fall handlar kriteriet om överförbarhet om att vi noggrant har beskrivit studiens metod, urval, design och kontext samt fört en kritisk diskussion gentemot dessa val. Detta för att de som tar del av studien själva ska kunna bilda sig en uppfattning om studiens överförbarhet till olika kontexter (jmf Bryman, 2008:355).

(21)

För att säkerställa studiens pålitlighet har vi genom hela studien haft ett kritiskt

förhållningssätt där vi har problematiserat och argumenterat för valen genom de olika stegen i forskningsprocessen. Vidare har de källor som använts varit aktuella och genom frekvent källhänvisning under de kapitel som berör inledning, tidigare forskning och teori har vi skapat en tillgänglighet för granskning. Detta har bidragit till att kriteriet för pålitlighet har uppfyllts (jmf Bryman, 2008:355).

Det sista kriteriet för tillförlitlighet gäller möjligheten att styrka och konfirmera. Under processens gång har vi försökt undanhålla egna värderingar i så stor utsträckning som möjligt för att inte påverka resultatet. Baserat på vår egna upplevelse kring miljöansvar och vilket miljöansvar män respektive kvinnor i vår närhet tar, har vi haft en tanke om att kvinnor är mer miljömedvetna än män. För att hindra dessa tankar från att prägla vårt resultat har vi tagit del av tidigare forskning för att bredda vår bild. Vidare har vi formulerat öppna intervjufrågorna som inte leder in individen på något särskilt spår. Under analysprocessen har vi redovisat citat från transkriberingen. Detta för att visa på vad som sagts under intervjuerna och hur detta har tolkats. Syftet med detta är att läsaren själv ska kunna bilda sig en uppfattning kring

materialet. Vi har därefter genomfört analysarbetet med stöd av teoretiska referensramar för att ge grund åt de slutsatser som vi dragit. Vi har således genomfört samtliga steg i processen i god tro men är samtidigt medvetna om att det som forskare är omöjligt att förhålla sig helt objektiv till samhällelig forskning (jmf Bryman, 2008:355). Detta är anledningen till att vi i detta kapitel väljer att vara transparenta med vår förförståelse.

Vår studie är kvalitativ och således svår att replikera. Detta beror på att vi som forskare har varit det viktigaste redskapet när det kommer till vad som observerats och tolkats (jmf Bryman, 2008:369). Problemet med att replikera studien och risken för tillförlitligheten som detta skulle kunna medföra minimeras genom att vi noggrant redogjort för

tillförlitlighetskriterierna och hur vi förhållit oss till dessa.

4.7 Etiska överväganden

I vår studie har vi tagit hänsyn till de fyra krav som finns för att säkerställa vedertagen forskningsetik. Detta är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta har vi gjort genom ett informationsbrev där deltagarna har informerats om syftet med studien, att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan hoppa av från

(22)

sin medverkan i studien (se bilaga 2). I brevet framgår även våra kontaktuppgifter samt information om att intervjudata enbart kommer användas i forskningssyfte. I och med detta har vi uppfyllt informationskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet (jmf Bryman, 2008:131). För att uppfylla konfidentialitetskravet har intervjudeltagarna anonymiserats. Även detaljer som framkommit under intervjun som skulle kunna användas för att identifiera deltagarna har anonymiserats (jmf Bryman, 2008:132).

För att säkerställa att studien utfördes i enlighet med The General Data Protection Regulation (GDPR) har vi under studien inte samlat in någon information om personuppgifter så som namn eller kontaktuppgifter. Vidare raderades ljudinspelningarna från intervjun efter att studien slutförts.

(23)

5. Resultat och analys

I detta avsnitt redovisas resultat och analys av studien. Resultatet presenteras under åtta huvudteman vilka är miljöansvar som trend, hinder och förskjutning av ansvar, upplevelse av

förväntningar på respektive kön, miljömedvetenhet och handlingskraft, mediers påverkan på upplevt ansvar, social omgivning och normer, konsumtionens värde som motverkande faktor

och framtidsoro. De två första temana hör till studiens första frågeställning som handlar om upplevt miljöansvar. Därefter berör de två nästkommande temana studiens andra

frågeställning som handlar om vilka förväntningar som respondenterna upplever att respektive kön har att ta miljöansvar. De fyra sista temana berör studiens tredje frågeställning som är vad manliga respektive kvinnliga studenter upplever påverka deras upplevda miljöansvar.

Kvinnorna i studien kommer här benämnas K1-3 och männen M1-3.

5.1 Miljöansvar som trend

Något som framkom i vår empiri var att samtliga respondenter upplever ett ansvar för miljön. När vi frågade K3 vilket miljöansvar hon upplever svarade hon:

Stort ansvar, allting jag gör kommer ju påverka miljön. T.ex. att köra mindre bil, tänka på hur mycket man handlar t.ex. kläder, inte konsumera för mycket, vilka typer av material man köper. Jag känner ändå att det finns ett stort ansvar hos individerna och tänka på det här.

Samtliga respondenter i studien gav liknande svar som K3 och det framkom således att

respondenterna kände ett ansvar för bland annat att konsumtion och transportmedel. På frågan huruvida individen anser att det är en trend att agera miljömedvetet svarar samtliga

respondenter likt M3:

Det ses som väldigt krediterade att agera miljövänligt. Man ses som en bra människa, man höjs upp på något sätt. [...] folk ser väl det som en chans att skapa identitet och uppnå status för att man agerar miljömedvetet.

Av respondenternas svar framkommer en upplevelse av att miljöansvar går att använda för att skapa en identitet eller få status. Att samtliga respondenter ser miljömedvetet handlande som

(24)

en trend visar på att miljömedvetenhet kan ses som en form av symboliskt kapital som erkänns betydelsefullt inom det eller de sociala fält våra respondenter befinner sig i.

5.2 Hinder och förskjutning av ansvar

Samtliga respondenter nämner även att de upplever olika hinder för att agera i enlighet med det miljöansvar de känner. Gemensamma aspekter som tas upp av samtliga respondenter är ekonomi och bekvämlighet. På frågan vad som hindrar individen från att agera mer

miljömedvetet svarar M2:

Det är billigare att inte vara lika miljövänlig. Vanor, att det är svårt att vänja bort mat, om man käkar kött och sådär. Men även allt annat, man kommer lätt in i gamla vanor och fastnar i det. Även lathet, litegrann.

Att samtliga respondenter upplever ett ansvar för miljön och samtidigt finner liknande hinder för att agera i enlighet med detta ansvar går att relatera till Klintmans tidigare studie. I studien framgick att individer som ingår i olika grupper tenderar att påverkas av övriga

gruppmedlemmar. Här går universitetet att se som en social sfär (jmf Klintman, 1995) och kan således förklara likheten i studenternas upplevda ansvar.

Vidare nämner flera av respondenterna att ansvaret bör ligga på högre nivåer och förskjuter såldes ansvaret från individnivå. På frågan om det finns något annat som M1 vill ta upp, svarar han bland annat följande

[...] Mycket av miljötänket är väldigt ihopkopplat med ekonomi och för många blir det väldigt svårt ibland. Då kan jag tänka mig att det är viktigt att folk på högre nivåer, staten, EU eller andra verkligen bestämmer och ser till att det blir förändring.

Detta går att relatera till den tids- och rumsmässiga distans som Klintman (1995) beskriver i sin studie. Individerna i vår studie lyfter obeslutsamhet och det framgår att de till viss del upplever sin egen miljöroll som diffus när de förskjuter ansvaret till högre nivåer (jmf Klintman, 1995).

(25)

5.3 Upplevelse av förväntningar på respektive kön

Gällande förväntningar på män respektive kvinnors miljöansvar svarar samtliga respondenter att det antingen inte finns någon skillnad mellan könen eller att det skiljer sig mellan olika områden. På frågan om han upplever att det finns någon skillnad mellan vilka förväntningar det finns på kvinnors respektive mäns miljöansvar svarar han följande:

[...] nu idag skulle jag säga att det är press ändå på alla generellt. Kanske på olika

områden. [..] Viss konsumtion är kanske mer press åt ena hållet, men det beror väl på vad man känner också.

Samtliga män nämner att män har mer press på sig när det kommer till bilkörning och flygresor. På frågan varför svarade M3: “Jag tror att det är dem som är mer aktuella, […] jag tror män flyger mer definitivt i, främst högre uppsatta chefer som flyger, det är ju män som är mer frekventa.”

Att det finns olika förväntningar på olika områden går att förklara genom Hirdmans

genuskontrakt vilket innefattar förväntningar på kvinnligt respektive manligt. I ovanstående citat från M3 förknippar han högt uppsatta chefer med något manligt och män. Det är tänkbart att hans resonemang är baserat på ett genussystem och dess mönstrade struktur som lägger grunden för den sociala, ekonomiska och politiska ordningen i samhället. Detta skulle kunna göra att M3 relaterar höga positioner till just män. Enligt begreppet skulle M3s resonemang grunda sig på ett genuskontrakt som bidrar med konkreta föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt.

Två av tre kvinnliga respondenter nämner tidigare generationer i sitt resonemang kring förväntningar på olika köns miljöansvar. På frågan om K2 upplever att det finns någon skillnad i vilka förväntningar det finns på kvinnor respektive män att agera miljömedvetet svarar hon:

Generellt inte, sen på äldre generationer är det en skillnad på hushållssysslor och att miljömedvetenheten förväntas mer att kvinnor ska göra hushållssysslor tex handla och städa, så kanske det går hand i hand.

(26)

K1 svarar i likhet med detta. K1s och K2s bild av att kvinnor i tidigare generationer förväntades sköta hemmet, hushållssysslor och därmed förväntas ta större miljöansvar kan förstås med hjälp av Hirdmans genuskontrakt. Kontraktet beskriver konkreta föreställningar kring manliga respektive kvinnliga sysslor. Detta skapar en tanke om hur män och kvinnor i olika tider och samhällen ska vara (jmf Hirdman, 1988) vilket återspeglas i K1s och K2s svar.

5.4 Miljömedvetenhet och handlingskraft

Respondenterna lyfter en del skillnader mellan könen när det kommer till miljömedvetenhet och att ta miljöansvar. De manliga respondenterna lyfter att kvinnor i deras närhet och även kvinnor generellt är mer miljömedvetna än män. M2 lyfter följande ”[...] jag får nog en känsla av att kvinnor rent generellt är mer miljömedvetna än män. [...] Att kvinnor är mer miljömedvetna och män mer lata [...].”

K1 beskriver att hon upplever att kvinnor är mer handlingskraftiga när det kommer att ta miljöansvar. Hon upplever trots detta att män och kvinnor är lika medvetna. På frågan kring huruvida det finns en skillnad mellan hur hennes kvinnliga respektive manliga vänner reflekterar över miljö svarar hon följande:

Nej det tycker jag inte. Som jag var inne på tidigare, jag tycker det känns som att männen i min närhet också är medvetna och att man måste hjälpa till alleman. Som jag sa tidigare känner jag ändå att kvinnorna i min närhet tar steget längre och faktiskt gör något. I det sociala rummet läggs vissa insatser in och en handlingsbenägenhet skapas. Att män beskriver män som lata och kvinnor beskriver kvinnor som mer handlingskraftiga än män skulle kunna påverkas av det sociala fältet som individerna befinner sig inom, i detta fall personer i respondentens närhet. Det kan finnas normer som säger att kvinnor bör ta mer ansvar. Det skulle även kunna vara så att det finns ett underliggande symboliskt våld som upprätthåller dessa normer och innebär att det ses som normalt att kvinnor agerar mer miljömedvetet (jmf Bourdieu, 1991). I citaten ovan från M2 och K1 återspeglas ett mönster som funnits bland respondenterna. Kvinnor är mer försiktiga med att hårdra skillnaden mellan könen än män och menar i stor utsträckning att båda könen är lika medvetna. Även detta kan kopplas till det symboliska våldet där det manliga är normen och det “normala” vilket gör att kvinnorna argumenterar på detta sätt (se Bourdieu, 1999). Att kritisera männen är inte legitimt

(27)

och genom att inte göra detta upprätthålls tanken hos kvinnorna om att män är lika miljömedvetna som kvinnor.

Samtliga manliga respondenter menar att deras kvinnliga vänner pratar mer om miljö och uttrycker sig i likhet med M1 som under intervjun säger följande:

Tjejer pratar mer om miljön och är mer öppna med hur de värnar om miljön. De vill visa upp att de tänker på det, att det är viktigt för dem. Men i mina kretsar så pratar jag med killar inte lika mycket om det. Jag kan tänka mig att det inte är lika viktigt att visa upp det på det sättet för varandra.

Baserat på de manliga respondenternas svar är det tänkbart att det i sociala fält som är mansdominerade inte ses som en norm att prata om miljö. I sociala fält som är

kvinnodominerade kan miljömedvetenhet ses som en typ av symboliskt kapital som är värdefullt.

Ytterligare ett mönster vi fann i vår studie var hur män respektive kvinnor trodde att personer i deras närhet ser på personer som är väldigt miljömedvetna. Samtliga kvinnliga respondenter menar att deras omgivning ser positivt på personer som är väldigt miljömedvetna och K3 lyfter miljömedvetenhet som “[...] en populär åsikt att ha”. Vidare menar K3 att personer i hennes omgivning ser upp till personer som är väldigt miljömedvetna. På frågan vilken uppfattning K3 tror att människor har av personer som lever väldigt miljöanpassat svarar hon följande: “Jag tror att man känner att kanske, ja vad duktiga dem är som tänker på miljön alltså att man ser typ upp till dem [...]” Detta skiljer sig mot vad männen i studien uppger för bild av omgivningens uppfattning av en miljömedveten person. Två av tre manliga

respondenter nämner att det kan upplevas som pretentiöst eller negativt att vara

miljömedveten. M1s svar på frågan om vilken uppfattning han tror att människor i hans omgivning har av personer som lever väldigt miljömedvetet representerar majoriteten av männens svar:

Jag kan tänka mig att ibland så kan det framstå som pretentiöst. Man ska bara köpa miljövänligt, man ska hela tiden tänka på… och att vissa kanske tänker att det kan bli för mycket, att man inte kan slappna av riktigt.

(28)

Detta är en intressant aspekt av vår studie då den kan förklara respondenternas upplevelse av att kvinnor pratar mer om miljö och är mer miljömedvetna, samt att kvinnor upplevs som mer handlingskraftiga. I och med att kvinnorna i vår studie har en bild av att omgivningen ser miljömedvetenhet som någonting positivt kan miljömedvetenhet på så vis ses som ett symboliskt kapital som ger individen status och säkrar dennes position i det sociala fält som hennes omgivning ingår i (Bourdieu, 1991). Majoriteten av de manliga respondenterna som menar att miljöansvar kan ses som något negativt skulle kunna förklara M1s tanke på att männen inte är lika villiga att prata om detta då detta för dem inte är en kapitalform som ger status (jmf Bourdieu, 1979).

5.5 Mediers påverkan på upplevt ansvar

När vi ställer frågan till våra respondenter i vilka sammanhang de tar del av information kring miljö uppger alla respondenter att media är en stor del. De medier som står i fokus är sociala medier, tidningar, TV och reklam. Två av de kvinnliga respondenterna svarar att de aktivt väljer att se dokumentärer gällande klimat och miljö. På frågan var K3 tar del av information om miljö svarar hon “Mycket på nätet. Sen läser mycket tidningar, kollar på serier, Netflix, dokumentärfilmer, informationsfilmer [...]” Inga av männen i studien nämnde att de brukade kolla på dokumentärer om miljö.

Samtliga respondenter nämnde likt K3 att normer och press kommer från media. När vi frågar respondent M3 om vart han tror hans miljöansvar kommer ifrån svarar han ”En hel del från sociala medier. Jag upplever att miljöansvar till stor del skapas av normer” På frågan vart dessa normer kommer ifrån svarade han ”Framförallt skapas de väl på nått sätt via sociala medier, men det är allting, reklam, CSR, allting skapas utav något på nått sätt är en bild av vad man ska ta för ansvar.”

I likhet med M3 berättar K3 om hennes upplevelse av att personer som uttalar sig på sociala medier får ta emot kritik på sociala medier om de inte lever upp till de rådande normerna om att leva miljövänligt. Hon tycker sig se en ökning av antal unga tjejer som bryr sig om miljön och att kritiken mot de personer som inte tänker på miljön ökar. Sociala medier kan ses som ett socialt fält där miljömedvetenhet är något som tillskrivs värde och kan ses som en typ av symboliskt kapital. När personer publicerar saker som inte går i enhetlighet med de normer

(29)

som råder i det sociala fältet kritiseras de och riskerar sin plats i det fältet (jmf Bourdieu, 1991). Ett exempel som framkom under intervjuerna som understryker detta resonemang är K3s beskrivning av hur Bianca Ingrosso mottar hård kritik för renovering av sin lägenhet:

[...] Jag kollade på Bianca Ingrossos blogg när hon hade fått ny lägenhet och kollar man kommentarerna har nästan alla kommenterat “Tänk på miljön[...]”, även unga tjejer till äldre. Det var ganska hård kritik. Då tänkte jag det börjar bli en grej mer och mer att man

ska göra det [...]

Flera respondenter uttrycker sig i likhet med K3 och beskriver att personer på sociala medier kritiseras hårt om de inte framstår som miljövänliga. Det är tecken på att sociala medier delvis kan ses som ett socialt fält i sig, men också skapar normer och symboliska kapital i andra sociala fält. Eftersom att samtliga respondenter nämner att de blir påverkade av medier innebär det att sociala medier blir ett sätt att sprida normer till de sociala fält som en individ befinner sig i. I och med att respondenterna svarar likartat på denna fråga är det tänkbart att normer från sociala medier sprids till de fält som individen befinner sig i fysiskt. Dessa normer måste individerna sedan följa för att inte riskera sin position i de olika sociala fält där normerna implementerats.

Respondenterna benämner inte mediernas uppmärksammande av miljön som någonting negativt utan snarare positivt. Medier beskrevs som ett forum för informationsspridning och information kring hur man stoppa miljöförändringen. K1 beskriver miljön plats i medier på följande sätt: “I sådana sammanhang belyses det bra [...] Det är någonting som måste göras nu, det tycker jag ändå att man får den insikten att det är brådskande.” Vi kan konstatera att de rådande normerna i det sociala fältet (i detta fall medier) är accepterade och

eftersträvansvärda av våra respondenter. Den ständiga publicitet och kritik som förekommer på sociala medier skulle kunna ses som den ständiga kamp för att vinna kapital och klättra i klass som Bourdieu beskriver. De som kritiserar personerna som uttrycker sig på sociala medier gör det både för att upprätthålla normerna inom det sociala fältet men även för att hävda sig och visa att man innehar kulturellt kapital i form av kunskap om miljön och miljöansvar (jmf Bourdieu, 1979).

(30)

5.6 Social omgivning och normer

På frågan vad respondenterna upplevde att deras miljöansvar kommer ifrån nämndes bland annat personens omgivning, kollektivt tryck, samhället och normer. M3 nämner:

[...] Hade jag inte hört andra röster så hade jag nog tagit ännu mindre ansvar. Jag tror att mycket av de sakerna och det ansvaret man upplever själv skapas av samhällets normer och regler och av folk i ens omgivning. Folk som har åsikter, det kan vara enkelt prat i fikarummet, det kan vara saker som gör att man påverkas. [...]

Samtliga respondenter i vår studie resonerar i enlighet med detta och menar att deras upplevda miljöansvar kommer från deras omgivning. Den omgivning respondenterna beskriver kan ses som det eller de sociala fält individen befinner sig i. M3 nämner i ovanstående citat ”enkelt prat i fikarummet”. Här går då M3s arbete att se som ett socialt fält som påverkar hans upplevelse av miljöansvar.

K1 menar att miljön inte var ett aktuellt ämne under hennes uppväxt men att det numera är väldigt aktuellt bland hennes vänner där vissa är väldigt miljömedvetna. I nedanstående exempel lyfter hon ett tillfälle då hon slängt aluminium i hushållsavfall varpå hennes vän reagerade negativt:

[...] För bara någon vecka sedan hade jag hastigt slängt aluminium [...] slängde jag i vanlig sophantering för jag var stressad och så hade jag en kompis där som såg det. Och hon sa ’nej men herregud, varför slänger du där?’. Då blev jag så här oj nej, det ska man ju inte göra [...]

I K1s exempel ser vi att hon agerat tvärtemot normen i det sociala fältet, vilket i detta fall är att källsortera korrekt. Genom att inte agera i enlighet med dessa normer riskerar K1 sin plats i det sociala fältet vilket får henne att reagera starkt på att hon gjorde fel (jmf Bourdieu, 1991). Samtliga respondenter upplever att de påverkas av hur andra pratar om miljö. På följdfrågan frågan hur hon påverkas av omgivningen svarar hon:

Det påverkar ju mycket, om det är någon som är väldigt medveten om det och tar jättemycket miljöansvar och informerar mig och pratar, argumenterar, kan man ju ändra sin uppfattning och åsikt.

(31)

På frågan om miljöansvar är en trend svarar K3 följande: “[...] man blir mer medveten om det och man får stark kritik om man inte håller med om det.” K3s svar återspeglar ett mönster som går att se hos de kvinnliga respondenterna som upplever att de kritiseras om de inte agerar miljömedvetet. Detta stödjer argumentet kring att miljömedvetet agerande kan ses som en symboliskt kapital som säkrar positionen i det sociala fältet som i detta fall är personernas nära omgivning. Detta är ingenting som männen nämner. Detta kan handla om att manliga och kvinnliga respondenter har olika människor i sin umgängeskrets och därför har olika sociala fält där det råder olika normer.

5.7 Konsumtionens värde som motverkande faktor

Gällande konsumtion fann vi ett mönster bland respondenterna. Samtliga respondenter antog att kvinnor konsumerar kläder oftare än män. Samtliga manliga respondenter sade även att de inte konsumerar kläder i särskilt stor utsträckning. M1 och M2 berättar att de upplever att kvinnor handlar mer kläder än män. M1 framför:

[...] Är man ett visst kön kanske man producerar mer av vissa varor och då kanske man tänker kläder. Det finns, i alla fall min uppfattning, att kvinnor köper mer kläder än vad män gör rent generellt.

M1 nämner även följande under intervjun: “Ja och att kvinnor behöver försöka lite extra för att nå upp till samma nivåer som män och då kan kanske kläder spela in i den rollen.” M1s resonemang kan härledas till det symboliska våldet. Om kvinnor inte försöker lite extra riskerar de att bli utsatta för misskännande och nedvärderade. Detta genom att inte ha

möjlighet att nå samma nivåer som de dominerande, dvs. männen (jmf Bourdieu, 1999). M1s resonemang går även att koppla till genuskontraktet då M1 tänker att de nivåer som män befinner sig på i yrkeslivet kan vara svårare att nå för kvinnor. Kontraktet beskriver just detta, det vill säga de begränsningar som finns för de kvinnliga möjligheterna (jmf Hirdman, 1988). När det kommer till shopping och att äga särskilda produkter eller att klä sig på ett särskilt sätt, kan detta utifrån M1s resonemang ovanvara en kapitalform som har högre värde i det kvinnliga sociala fältet än i det manliga (jmf Bourdieu, 1971). Detta skulle kunna förklara varför respondenterna upplever att kvinnor konsumerar mer, framför allt kläder. Vidare skulle

(32)

detta kunna kopplas till genuskontraktet som upprätthåller föreställningar kring hur män respektive kvinnor bör vara eller bör klä sig.

På frågan om vad K1 ser som hinder för att konsumera mindre svarar hon:

Jag skulle säga att det är ett sånt himla konsumtionssamhälle, att man ska ha nya kläder olika säsonger. För det är kläder jag konsumerar mest, så att det känns ändå som att det är mycket från samhällets sida och vad alla andra gör också.

Samtliga kvinnliga respondenter svarar i likhet med detta att konsumtionssamhället och normer hindrar dem från att konsumera mindre. Respondenternas resonemang kring konsumtion går i enhet med Klintmans (1995) studie som visade att näringslivet skapar ett konsumtionsbehov hos människor vilket resulterar i en negativ effekt på miljön. I citatet från K1 ovan nämner hon att man ska ha olika kläder olika säsonger. Övriga kvinnliga

respondenter nämner att de shoppar av eget intresse. Det är tänkbart att det i genuskontraktet finns en undermedveten struktur kring hur män respektive kvinnor ska förhålla sig till kläder och utseende (jmf Hirdman, 1988). Detta skulle i så fall kunna vara en förklaring till varför kvinnorna i studien belyser just klädkonsumtionen på det sätt de gör och varför

respondenterna upplever att kvinnor konsumerar mer kläder.

Intressant är att M1 uttrycker sig i motsats till resterande manliga respondenter och talar i likhet med K3 och K2 om normer kopplat till konsumtion. Han lyfter följande

[...] Man kanske vill köpa grejer, vara del i olika grupper. Exempelvis så är jag musiker och ibland finns det vissa grejer som man ska ha men som man kanske inte behöver, men som är en positiv grej i kretsen.

Samtliga kvinnliga respondenter och M1 upplever viss konsumtion som en norm i samhället eller i den grupp man befinner sig i. På frågan hur M1 tänker kring konsumtion svarar han ”Man försöker att inte konsumera allt för mycket utan konsumera utifrån det man behöver […]” M1s svar återspeglar ett mönster som vi ser hos samtliga respondenter, nämligen att de försöker tänka på hur mycket de konsumerar. Det är intressant att samtliga respondenter samtidigt nämner att de känner ett ansvar för miljön och att konsumera mindre, men samtidigt upplever samtliga kvinnliga respondenter och M1 ett konsumtionsbehov som en motstridande

(33)

faktor till denna upplevelse. För att förstå detta med hjälp av Bourdieus symboliska kapital kan det vara så att miljöansvar och konsumtion av olika varor båda kan ses som en typ av symboliskt kapital. Dessa kapital har olika värde i olika sociala fält, vilket kan förklara denna ambivalens hos samtliga kvinnliga respondenter och M1. För att exemplifiera med M1s citat ovan menar han att det i hans musikgrupp kan ses som positivt att konsumera en viss produkt. Troligtvis har då denna produkt ett högre symboliskt kapital än miljömedvetenhet i det sociala fält som hans musikgrupp innefattar, vilket gör att M1 ser ett värde i att konsumera denna produkt. Detta trots att han inte behöver den och trots att det går emot hans åsikt om bara konsumera det han behöver. Intressant är denna ambivalens mellan konsumtion och miljöansvar framkommer hos samtliga kvinnliga respondenter men hos enbart en av de manliga respondenterna.

5.8 Framtidsoro

I samband med att våra respondenter svarar på vad som motiverar dem att leva miljöanpassat finner vi ett mönster i att samtliga känner en oro för framtiden. Skillnaden som kunde avläsas mellan könen var att männen inte diskuterade detta i detalj medan kvinnorna gav mer

utvecklade svar. På frågan vad som motiverar individen att leva miljöanpassat svarade K1:

Jag tror ändå att man tänker någonstans på framtidsaspekt. [...] jag tänker mig ytterligare en generation så som mina barn, det kanske inte hinner hända jättemycket på den tiden, men ändå kanske att man känner att man har ett ansvar under sin levnadstid och inte i alla fall förvärrar. Att man är medveten om de val man gör. Sen tänker jag också naturen, vad jorden har att erbjuda. Exempelvis stora barriärrevet, att korallerna håller på att dö. Det blir saker som har varit, som finns risk, att utrotas eller att det försvinner och förstörs helt enkelt.

På samma fråga svarade M2: “Eftersom vi konsumerar över våra resurser. Att vi... Även med utsläpp. Allt möjligt, hur det påverkar jorden och hälsa, allting.”

Samtliga kvinnliga respondenter lyfter, likt K1 i ovanstående citat, en oro för nästkommande generationer och deras framtida barn eller släkte. Även M3 nämner detta men inte alls lika utvecklat som de kvinnliga respondenterna. Detta framkommer som svar på frågan om som motiverar honom att leva miljöanpassat: ” […] Man vill ju liksom att framtida generationer

(34)

ska få det lika bra som man själv har haft det, så man måste ju börja tänka på det redan vi även fast vi kanske inte märker av det än.”

Det är intressant att se att samtliga tre kvinnliga respondenternas svar bildar ett mönster. Samtliga kvinnors svar inkluderar ett generationstänk medan enbart en av de manliga respondenterna belyser detta väldigt kortfattat. Om vi kopplar det till Hirdmans teori om genuskontrakt är det tänkbart att kvinnornas omtanke för sina barn och framtida generationer beror på genuskontraktet (jmf Hirdman, 1988). Kvinnor förväntas enligt genuskontraktet vara mer omhändertagande, familjeinriktad och har en stor modersinstinkt. Att ta hand om barn och hemmet är något som länge sett som kvinnogöra och dessa föreställningar kan ha präglat både de kvinnliga och de manliga respondenternas upplevelse av miljöansvar. Detta gör att det faller sig naturligt för kvinnorna i studien att tänka och resonera om barn och framtida generationer i förhållande till sitt miljöansvar.

References

Related documents

wald Moor och hans arbetsgivare fastställa att 2 § preskriptionslagen skall tolkas så att tidpunkten för en skadeståndsfordran tillkomst är då skadan upptäcks, inte då

Dessa syftar till att illustrera hur fördelningen mellan mer och mindre jämställda företag har sett ut, dels för varje bransch och år, dels för alla branscherna sammanslaget

För att om möjligt kunna urskilja för vilka typer av beteenden som den indirekta effekten av miljöansvar är större än för andra kommer jag även att dela upp variabeln

a) Jag tycker att det är viktigt att söka det program som mina föräldrar anser. Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Mindre viktigt Oviktigt b) Jag tycker

Synen på ett aktivt miljöansvar kan se olika ut. Förutsättningarna för arbete kring miljöansvar ser olika ut från bransch till bransch. Idag förs diskussioner kring hur

Flenings inställning till sambandet mellan ekonomi och miljö är att miljöarbete måste bedrivas av företagen för att de skall kunna överleva.. Vidare poängterar hon att både direkt

företrädare för samhället skall drabbas av kostnaderna. 105) anges att varken deponeringsdirektivet eller utvinningsavfallsdirektivet innehåller något uttryckligt undantag för de

Under studiens gång har intressanta idéer på fortsatt forskning uppstått. Anledningen till varför vi inte uppmärksammat dessa är på grund av tidsbrist. Därför uppmärksamma vi