Övervikt och fetma hos barn : Betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vårdens insatser

Full text

(1)Institutionen för hälsa och samhälle Vårdvetenskap C – inriktning omvårdnad, 51-60 poäng Vt 2007. Övervikt och fetma hos barn Betydelsen av kost och fysisk aktivitet samt vårdens insatser Litteraturstudie. Författare: Bergman, Marie Norrmalm, Lina. Handledare: Balaile, Gunnel Examinator: Hillervik, Charlotte.

(2) Department of Health and Social Sciences Health Sciences C, 51-60p Spring term, 2007. Overweight and Obesity among Children Importance of Diet and Physical Activity and the Effort of the Health Care Sector A literature Review. Authors: Bergman, Marie Norrmalm, Lina. Superviser: Balaile, Gunnel Examinar: Hillervik, Charlotte.

(3) Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta. TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt. Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet. Nyckelord: Barn, övervikt, fetma, kost och fysisk aktivitet Keywords: Children, overweight, obesity, diet and physical activity.

(4) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION.................................................................................................................... 5 Diabetes typ II................................................................................................................... 6 Hjärt- och kärl sjukdomar .............................................................................................. 7 Cancersjukdomar............................................................................................................. 7 Psykiska besvär ................................................................................................................ 7 Problemformulering......................................................................................................... 8. Syfte ................................................................................................................... 8 Frågeställningar.................................................................................................. 8 Begreppsdefinitioner.......................................................................................... 8 METOD................................................................................................................................... 10. Design .............................................................................................................. 10 Tillvägagångssätt ............................................................................................. 10 Analys .............................................................................................................. 12 RESULTAT ............................................................................................................................ 14. Kostens betydelse för övervikt och fetma hos barn......................................... 14 Föräldrarnas betydelse under barnets uppväxt .......................................................... 14 Vad barn bör äta ............................................................................................................ 15 Bidragande faktorer till att övervikten ökar ............................................................... 16. Fysiska aktivitetens betydelse för övervikt och fetma hos barn...................... 18 Föräldrarnas betydelse under barnets uppväxt .......................................................... 18 Hur mycket fysisk aktivitet bör barn ha...................................................................... 19 Bidragande faktorer till att övervikten ökar ............................................................... 19 Vårdens betydelse för barns viktutveckling.................................................................. 21 Primärvården ................................................................................................................. 21 Barnhälsovården ............................................................................................................ 21 DISKUSSION ......................................................................................................................... 23. Sammanfattning av huvudresultat ................................................................... 23 Resultatdiskussion............................................................................................ 23 Kost.................................................................................................................................. 23 Fysisk aktivitet................................................................................................................ 25. Metoddiskussion .............................................................................................. 26 Förslag till fortsatta studier........................................................................................... 26 REFERENSER ....................................................................................................................... 27. BILAGOR 1. Granskningsmall 2. Tabell 3, referenstabell.

(5) INTRODUKTION Historik Förr i tiden ansågs övervikt som ett tecken på välfärd och i några delar av Afrika är det fortfarande så, speciellt efter HIV-epidemin (1). Senare betraktades fetma som en självförvållad ätstörning med mer eller mindre allvarliga kosmetiska konsekvenser. Personen med fetma har inte kunnat få moraliskt eller medicinsk stöd utan har fått skylla sig själva. Men sedan fetma blev klassat som sjukdom har hjälp kunnat ges precis som vid alkoholism och narkomani (2).. Förekomst av övervikt och fetma Övervikt och fetma är en livsstilsrelaterad sjukdom som ökar allt mer världen över. Det har visat sig att över en miljard vuxna var överviktiga och minst 300 miljoner av dessa var feta (3). Även barn är drabbade av övervikt och fetma och 17,5 miljoner av världens alla barn under 5år var överviktiga eller feta (4). Även i Sverige visar statistik att antalet personer med övervikt och fetma ökar. Bara de senaste 20 åren har andelen personer med fetma nästan fördubblats och omfattar nu omkring en halv miljon människor. Ökningen gäller både män och kvinnor i alla åldrar. Cirka 8 % av den vuxna befolkningen är feta och 4 % av barnen och ungdomarna (5). I studier som pågick 2002 visade data att fetma förekom hos 3-4 % av tioåringar och att 18-25 % av barn i samma ålder var övervikiga (6). Dessa siffror är dock låga om man exempelvis jämför med USA, där hela 20 % av befolkningen är drabbade av fetma. Tyvärr visar det sig även att i Sverige är ökningstakten av övervikt och fetma högre bland barn och ungdomar än hos vuxna. Ökningen är mest uttalad i åldrarna 10-24 år (5). Risken för att ett överviktigt barn ska förbli överviktigt även som vuxen beror på vilken ålder de har när de blir överviktiga. Om barnet är under tre år är risken för vuxen övervikt liten och lika som för normalviktiga barn. Även när barnen är runt sju år har det visat sig att 50-60 % av dessa är normalviktiga vid vuxen ålder. Däremot om barnen är tio år och äldre och har uttalad fetma är risken stor för att den blir bestående. Studier från USA har visat att cirka 90 % av tolvåriga pojkar med 50 % övervikt förblev överviktiga och i stort sett alla femtonåringar med BMI ≥ 30 bibehöll sin fetma i vuxen ålder. Dessa siffror är från 1996 och data från Stockholms Läns Landsting visade år 2002 att prognosen för överviktiga barn blivit sämre (6)..

(6) Orsak till övervikt och fetma Det har länge diskuterats om det är de sociala eller de genetiska faktorerna som har störst betydelse för utveckling av övervikt och fetma. Flera studier pekar på att det genetiska arvet spelar stor roll. Studier har bland annat gjorts på enäggstvillingar som vuxit upp i olika familjer, men som ändå haft likartade kroppssammansättningar när de senare träffats i vuxen ålder. Adoptivbarn har också studerats och när barnen i vuxen ålder träffat sina biologiska föräldrar har väldiga likheter i kroppskonstitution uppmärksammats (5, 6).. Risker med övervikt Övervikt är olika farligt beroende på vart fettet sitter. Det abdominala fettet, det vill säga det runt magen, är mer hälsoskadligt än det som sätter sig runt höfter och lår. För män är det vanligare med abdominal fetma, till skillnad från kvinnorna som lättare blir rundare runt höfter och lår. Det är därför vanligare att män drabbas av sjukdomar och för tidig död än kvinnor (7). I USA var fetma den näst största orsaken till för tidig död, den enda som var värre var rökning. Några av de vanligaste risksjukdomarna vid övervikt och framför allt fetma är diabetes typ två, hjärt- och kärl sjukdomar och vissa cancersjukdomar (2). Det är inte bara dessa sjukdomar som överviktiga och framför allt feta personer riskerar att få. De riskerar också att drabbas av infertilitet, sömnapné och astma (5). På grund av kraftig vikt finns också en stor risk för slitningar på rygg och leder, framför allt knälederna, som gör att gå, gå i trappor och arbeta blir svåra (8). Den överviktiga personen påverkas dock inte bara fysiskt utan också psykiska besvär är vanliga. Kroppsvikten och dagens skönhetsideal leder lätt till försämrat självförtroende, nedstämdhet och depression (2, 7).. Diabetes typ II Fetman leder till rubbningar i ämnesomsättningen vilket leder till insulinresistens, som i sin tur lätt kan leda till diabetes. De flesta individer som har diabetes typ II har övervikt och fetma (2). Resultat visar att ungefär 90 % av alla som har diabetes typ II har BMI ≥ 23. Risken för att utveckla sjukdomen stiger ju tidigare viktuppgången sker, speciellt om den sker i barndomen, men även om diabetes finns i familjen eller om personen har abdominal fetma (1). Risken för att utveckla diabetes typ II blir 20 gånger så stor om personen har BMI ≥ 30 och fyrtio gånger högre om BMI ≥ 35 (6). Att övervikt blir allt vanligare i lägre åldrar innebär inte bara ökad risk för diabetes. Den sjukdomen i sig har många följdsjukdomar i form av hjärt- kärlsjukdomar, njursvikt, synnedsättningar och problem som kan leda till amputationer..

(7) Övervikt i barnålder innebär en stor risk att drabbas av någon av dessa sjukdomar i tidig vuxen ålder (5).. Hjärt- och kärl sjukdomar Vid övervikt är det både det systoliska och det diastoliska trycket som ökar (2) och därför löper personer med övervikt och fetma ökad risk att drabbas av hypertoni och därmed även hjärt- kärlsjukdomar (6). Risken att drabbas av hypertoni är fem gånger högre för personer med fetma, jämfört med normalviktiga (1) och hos yngre med fetma är risken ännu större (2). Upp till två tredjedelar av alla med hypertoni är kopplade till övervikt och mer än 85 % har ett BMI ≥ 25 (1). Hypertoni leder också till en ökad åderförkalkningsprocess som även innebär ökad risk för kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke (2).. Cancersjukdomar Fetma är en av de vanligaste sjukdomarna som leder till cancer och ungefär 10 % av dem som avlider för tidigt i cancer, och som inte är rökare, har en koppling till fetma (1). Undersökningar visar att kvinnor med fetma har lättare att utveckla cancer i livmoder, bröst och äggstockar medan risken för prostata cancer ökar för männen. Gemensamt för båda könen ökar risken för cancer i lever, njure och mag- tarm kanalen (2).. Psykiska besvär I en studie från Holland (6) visade det sig att överviktiga 9-12-åringar genomgående kände sig mer missnöjda med sin fysiska prestationsförmåga och de hade lägre självskattning än normalviktiga barn i samma ålder. Det var också många barn som rapporterade att de blev retade och ibland också mobbade för sin övervikt (6). Detta har visats i en studie gjord redan 1961, där barn i åldern 10-11 fick se bilder av barn med olika handikapp. De fick sedan frågan vem de ville ha som vän och den som blev kvar sist var just den överviktige. Denna studie gjordes sedan igen år 2001 och reaktionerna på barn med övervikt blev ännu mer påtagliga (5). I en annan studie visades silhuettbilder för barnen och de runda bilderna beskrevs som fula, smutsiga, lata och dumma (6). I och med dagens skönhetsideal är det mer vanligt att flickor mår psykiskt dåligt än pojkar. Detta på grund av att det förekommer en högre grad av kroppsfixering hos flickor (5)..

(8) Om det finns ett energiöverskott i kroppen kommer fettcellerna att lagras i fettlager och det är när dessa lager ökar som det resulterar i övervikt och kanske slutligen även fetma. Vid viktökning ökar antalet fettceller medan vid viktnedgång minskar de till storlek, men inte i antal och just därför är det svårt att bibehålla låg vikt om man en gång varit överviktig (7). Det är även bevisat att en person som en gång varit överviktig och gått ner till normalvikt har låg energiförbrukning både i vila, vid ansträngning och efter måltid (9).. Problemformulering Eftersom övervikt och fetma hos barn ökar världen över, anser vi att det är viktigt att veta vad som kan göras för att på något sätt bryta trenden. Vi anser att just kost och motion kanske är det bästa sättet för att få barnen tillbaka till normalvikt. Med mer kunskap inom det området kan det vara lättare att prata med föräldrar och barn, om hur de ska gå till väga för att få bukt med problemet. Så hur bör man då göra för att förhindra övervikt?. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet hade för betydelse för övervikt och fetma hos barn, samt vårdens betydelse för barns viktutveckling. Frågeställningar 1.Vad har kosten för betydelse för övervikt och fetma hos barn? 2. Vad har fysisk aktivitet för betydelse för övervikt och fetma hos barn? 3. Vilken betydelse har vården för barns viktutveckling?. Begreppsdefinitioner *Barn: 0-19 år, enligt WHO (10) *Övervikt: BMI ≥ 25, enligt WHO (11).

(9) *Fetma: BMI ≥ 30, enligt WHO (11) *BMI: Body Mass Index. Vikt (kg)/ längd² (cm) (11).

(10) METOD Design Studien är skriven som en deskriptiv systematisk litteraturstudie.. Tillvägagångssätt Artiklarna till uppsatsen har sökts på databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och PubMed+. Sökorden som har använts är: overweight, obesity, children, diet, physical activity, exercise, weight reduction, weight loss, sugar, breakfast, skipping, parents, information, health, healthrisk och television. Sökorden finns med i artikelns titel eller abstrakt. (tabell 1) Artiklarna är publicerade mellan år 1997-2007. Artiklarna är vetenskapliga och skrivna på svenska eller engelska. Artiklarna är huvudsakligen primärartiklar men litteraturstudier vars referenser inte finns tillgängliga i fulltext har använts om de innehåller relevant fakta.. Tabell 1. Översikt över databassökning. Databaser +. Antal. Lästa. Lästa. Använda. sökord. träffar. abstrakt. artiklar. artiklar i uppsatsen. Elin@Dalarna Obesity + diet. 2838. 3. + exercise. 429. 3. 111. 1. 1. 5. 3. 3. 170. 13. 5. 2. Parents + information. 318. 6. 4. 1. + snacks. 54. 2. 1. 1. 14. 2. 1. 1. 54. 2. 1. 1. Children + diet + overweight Children + physical activity + overweight Physical activity + children + obesity Breakfast + skipping. Overweight + children + television. 5006.

(11) Blackwell Synergy Overweight + diet. 2724. 1. 1. 2. 2239. 3. 2. 2. 2. 0. 0. Obesity + weightloss + weightreduction + healthrisk. PubMed+ Overweight + children. 11471. + sugar. 1015. Sugar + health + overweight. 922. + children. 156. 5. 1. 1. Overweight + exercise + children. 1426. 4. 2. 1. Nutrition Surveillance System. 17300. 1. 1. 1. - Breast feeding and obesity: cross sectional study. 227000. 1. 1. 1. 378000. 1. 1. 1. 190. 1. 1. 1. 179000. 1. 1. 1. 5. 1. 1. 1. 12100. 1. 1. 1. 834. 1. 1. 1. 906. 1. 1. 1. www.Google.se -Does Breastfeeding Protect Against Pediatric Overweight? Analysis of Longitudinal Data From the Centers for Disease Control and Prevention Pediatric. - Influence of ParentsÉating Behaviors and Child Feeding Practices on Children´s Weight Status. - Overweight Among Low-Income Preschool Children Associated With the Consumption of Sweet Drinks: Missouri, 1999-2002 - Family Dinner and Diet Quality Among Older Children and Adolescents - Effects of Fast-Food Consuption on Energy Intake and Diet Quality Among Children in a Nationale Household Survey - Preventing childhood obesity by reducing consumption of carbonated drinks: cluster randomised controlled trial - Parent-child physical activity relationships in 12-year French students do not depend on family socioeconomic status - The role of dietary calcium and other nutrients in moderating body fat in preschool children.

(12) - Physical activity and dietary fiber determine population body fat levels: the Seven Countries Study. 192000. 1. 1. 1. 84300. 1. 1. 1. 62. 33. 27. - Trends in breakfast consumption for children in the United States from 1965 to 1991. Summa:. Tabell 2. Översikt över manuell sökning Bibliotek. Antal träffar. Valda böcker. 21. 1. 7. 2. 1167. 2. Borlänge bibliotek Rössner Högskolan dalarna Falun Barn + övervikt omvårdnad. Tre artiklar som hittades var litteraturstudier men ansågs relevanta ändå. Deras referenser söktes efter titel via www.google.se, Pub Med+ och Elin@Dalarna. I Lindsay, Sussner, Kim och Gortmakers studie ‘The Role of Parents in Preventing Childhood Obesity’ hittades referens 12 - 15, 17, 21, 24 och 28. Från Ritchie, Welk, Styne, Gerstein och Crawfords studie ‘Family Enviroment and Pediatric Overweight: What is a Parent to do?’ avändes referens 19, 20 och 25. Till introduktionen har även annan litteratur sökts manuellt på biblioteket i Falun och Borlänge. Med vetskap om att Stephan Rössner skrivit mycket om övervikt söktes böcker på hans namn på Borlänges statsbibliotek. En av hans böcker användes, referens 2. På Högskolan Dalarnas bibliotek i Falun söktes böcker efter orden barn och övervikt. Referens 5 och 6 valdes ut. Även referens 7 och 9 hittades på Högskolan Dalarnas bibliotek. Dessa böcker har använts tidigare under utbildningen och författarna visste att de innehöll relevant fakta.. Analys Artiklarna har delats upp och lästs av författarna var och en för sig. De har granskats utifrån en granskningsmall anpassad för kvantitativa studier (bilaga1). Mallen är en modifierad version av Willman och Stoltz bok ‘Evidensbaserad omvårdnad’ (12) och Forsberg och Wengströms bok ‘Att göra systematiska litteraturstudier’ (13). Mallen har ett max på 29 poäng. 80 % (23.2 poäng) av dessa innebär hög kvalitet och under 50 % (14,5 poäng) innebär låg kvalitet. Vi har använt oss av artiklar med hög eller medel kvalitet. Poäng på respektive.

(13) artikel visas i tabell 3 (se bilaga 2). Sedan har artiklarna diskuterats och vissa har ansetts användbara i relation till syfte, frågeställningar och artikelns kvalitet. Därefter gjordes understrykningar och kommentarer till det som författarna tyckte var viktigt..

(14) RESULTAT Kostens betydelse för övervikt och fetma hos barn Föräldrarnas betydelse under barnets uppväxt Under spädbarnsåldern spelar föräldrar en viktig roll, eftersom barn redan där får grunden för sina kostvanor. Grummer-Strawn och Mei påstår att amning har en skyddande effekt mot fetma och flera studier har visat att färre barn blev överviktiga om de ammat länge. Den skyddande effekten kommer inte förrän efter amning i minst tre månader (14). En förklaring till varför amning är att föredra är att spädbarn lättare kan reglera det intaget, jämfört med matning med flaska. Detta på grund av att mjölkersättning innehåller mer energi och näringsämnen än bröstmjölk. Om föräldrar uppmuntrar barn till att dricka allt som finns i flaskan, trots att barn känner mättnad efter halva, lär dem sig inte att lyssna på sin mättnadskänsla. Skedde detta i tidig ålder fanns risken att barnen inte utvecklade en pålitlig kontroll av sitt matintag i senare ålder (15). Studier visade att övervikten minskade med ökad amning och att antalet överviktiga fyra åringar var högre bland barn som aldrig ammat eller blivit ammade < 1 månad (14). När barnen var så gamla att de själva kunde bestämma vad de skulle äta bestämde de utefter vad de hade blivit lärda under uppväxten. Föräldrarna kunde hjälpa till att utveckla vad barnen föredrog för mat och bibehålla deras normalvikt genom sina egna matvanor och rutiner samt vad det fanns för mat tillgänglig hemma (16). God tillgång till frukt och grönsaker ökade även barnens intag av dessa. Därför borde tillgängligheten av feta, kaloririka och sockerrika varor begränsas (17). Föräldrar kunde också använda sig av två olika metoder för att kontrollera barnens intag av onyttig mat genom att förbjuda allt onyttigt eller pressa barnen till att äta nyttigt. De kunde även kombinera dessa två metoder genom att använda sig av mutor och belöningar. Den här metoden kunde leda till att barnen istället överkonsumerade ohälsosam mat när de väl fick tillgång till det. De åt mer och de åt större portioner istället för att lyssna på magen (16). Det är även bevisat att feta personer inte bara åt för att de var hungriga utan de åt ofta på grund av andra orsaker som att de tittade på TV eller läste en bok (18). När barn är i skolåren kan föräldrar uppmuntra till nyttiga matvanor, så att barnen kan bibehålla sin normalvikt, genom att öka antalet gemensamma familjemiddagar i hemmet..

(15) Studier visade att måltider som åts tillsammans med familjen uppmuntrade barnen att äta nyttigt genom att det ökade barnens konsumtion av frukt, grönsaker och fibrer, samt att det minskade intaget av fett och socker. Det har också visat sig att vid gemensamma måltider ökade diskussionerna om hälsosam kost och på så vis också kunskapen om vilken mat som är nyttig. Mer än 75 % av barnen i studien sa att de har lärt sig om nyttig mat av föräldrarna. Tyvärr var det så att ju äldre barnen blev, desto mer sällan åt hela familjen tillsammans. I en amerikansk studie av Gillman, Rifas-Shiman, Frazer, Rocket, Camargo, Field, Berkley och Colditz (19) visade det sig att nioåringar endast åt hälften av måltiderna tillsammans med familjen och fjortonåringarna bara en tredjedel av gångerna. För att undvika att barnen åt onyttigt var det viktigt att familjerna fortsatte med familjemåltider under barnens uppväxt (19).. Vad barn bör äta Kostrekommendationerna för barn och ungdomar hade betoning på flingor, bröd och andra fullkornsprodukter samt frukt och grönsaker. Det står också att inte mer än 30 % av det dagliga kaloriintaget ska komma från fett. Därför bör fettsnåla mejeriprodukter och magert kött väljas. Maten borde också vara tillagad med så lite fett som möjligt, eller ingenting alls. Dessa rekommendationer uppfylldes sällan av barn och ungdomar oavsett vikt. Från deras mat kom oftast mer än 30 % av kalorierna från fett. Det var också så att om kosten innehöll mycket fett, minskade ofta konsumtionen av frukt och grönsaker och därför borde en hälsosam kost vara baserad utifrån rekommendationerna. Trots den stora tillgången till fettsnåla, light och fettfria produkter fortsätter fetman att öka (20). Mejeriprodukter utgör den största kalciumkällan och högt intag av kalcium var associerat med mindre kroppsfett och minskad risk för att på längre sikt gå upp i vikt. Detta är bevisat i en studie gjord på flickor i förskolan där det visade sig att ökat kalciumintag innebar minskat kroppsfett. Mejeriprodukter innehåller också fett och om barnen hade restriktioner på fettintag ledde det även till minskat intag av kalcium och vitamin A och D (21). Även högt intag av kostfibrer, som finns i fullkorn, baljväxter, frukter och grönsaker, kunde skydda mot övervikt (22). Det är bevisat att frukt och grönsaker kunde minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes på grund av lite energi och mycket fibrer (23)..

(16) Bidragande faktorer till att övervikten ökar Genom reklam hade TV ett starkt negativt inflytande på barns matvanor (24). Det är bevisat att tobaksreklam ledde till att fler ungdomar började röka och det var därför möjligt att reklam för onyttig mat kunde ha liknande effekt (25). Flertalet reklamer som riktade sig till barn handlade om läsk, flingor, godis och snabbmat som kunde påverka barnens önskemål om mat (23). De timmar som barn oftast tittade på TV handlade 70 % av reklamen om mat och 98 % av dessa handlade om mat som innehåller mycket socker, salt och fett. Jämfört med de timmarna då vuxna tittade då endast 20 % av reklamen handlade om mat (25). I Sverige är reklam till barn under tolv år förbjudet sedan reklam-TV kom. Detta blev svårt att hålla då satellit-TV kom, där barnprogram med reklam från andra länder visas (24). Antalet snabbmatsrestauranger har mer än dubblats de senaste trettio åren i USA och där fanns år 2004 ungefär 247 115 stycken. Sedan snabbmaten etablerades på femtiotalet har det blivit en allt mer vanlig matvana hos ungdomar. Konsumtionen av snabbmat hade mer än femdubblats fram till mitten av nittiotalet. Anledningen till att snabbmat ledde till övervikt var dels de stora portionerna som serverades men de var också väldigt energirika, innehöll höga halter mättade transfetter, lite fibrer och smakerna kom främst från fett, socker och salt. De som åt mycket snabbmat fick även i sig mindre mjölk, frukt och grönt. Om en person besökte en snabbmatsrestaurang två gånger i veckan istället för en gång ökade risken för att bli fet med 86 % över en femtonårs period (23). Personer med fetma åt oftare på snabbmatsställen till skillnad mot normalviktiga (18). Överviktiga barn verkade ha svårare att reglera sitt matintag jämfört med normal eller underviktiga. Barn som tidigt fattat tycke för energirik mat skaffade sig en större kontroll över sin mat genom att de åt det dem tyckte om och lämnade resten. Dessa individuella matvanor tillsammans med barnets vikt tros ha påverkat deras möjlighet att själva reglera deras matintag (17). Fler familjer åt också ute mer ofta och portionerna hade blivit betydligt större. I amerika var det vanligt med super size, vilket innebär enormt stora portioner. Denna storlek på portioner finns på onyttig mat, så som strips och läsk och det kostade inte matställena just något extra att fylla på med 25 % mer. De stora portionerna tillsammans med trenden att äta allt på tallriken var stor. Av alla amerikanare åt 67 % ofta eller alltid upp sin huvudrätt. Det innebar att chansen var stor att de åt upp allt på tallriken trots att portionen var så pass mycket större..

(17) En person som i vanliga fall aldrig skulle tillaga och äta en jättestor portion hemma, kan däremot beställa in en super size när de är på restaurang (5). Det var inte bara de större portionerna som gjorde så att vikten ökade, utan även bufféer där gäster fick äta så mycket de ville låg till grund för ökningen. På vissa restauranger kunde gästerna också köpa olika menyer där allt var inkluderat, till exempel hamburgare, strips och läsk. Köptes dessa separat, blev det något dyrare än att köpa dem ihop (5). Trots sämre förutsättningar på restauranger, var det fortfarande konsumentens val att beställa den största portionen och att äta upp allt. Regeringen i amerika diskuterade därför om det kunde vara av betydelse att ge befolkningen mer information vad gäller kost (5). I en studie av Welsh, Cogswell, Rogers, Rocket, Mei och Grummerstrawn (17) beskrevs att den ökade konsumtionen av söta drycker också ökade risken för övervikt hos barn. Barn mellan två och fem år och som drack juice med innehåll av socker varje dag löpte större risk att bli överviktiga än de som drack mer sällan. Lite äldre barn, de mellan elva och tolv år, som konsumerade söta drycker dagligen, ökade risken med 60 % för övervikt vid varje gång de drack dessa drycker. Det framkom att 88 % av cirka 11 000 barn drack söta drycker en eller flera gånger om dagen och 41 % konsumerade söta drycker minst tre gånger om dagen (17). I England provades det att minska konsumtionen av kolsyrade drycker och förekomsten av övervikt hos sju till elvaåringar minskade. Sådana resultat visade hur viktigt det var att föräldrar satte gränser för hur mycket söta drycker deras barn fick konsumera. Skolorna i England hade åtagit sig att ta bort läsken från korridorer och kafeterior och då kunde föräldrar följa deras exempel och hålla hemmen fria från söta drycker (26). Att hoppa över frukosten kunde dels relateras till övervikt men också till sämre prestationer i skolan. Resultat visar att det var vanligare att överviktiga hoppade över frukosten, både vuxna och barn. Det var också vanligare att barn med ensamstående föräldrar hoppade över frukosten eftersom de barnen ofta själva blev ansvariga för att göra i ordning frukosten. Andra orsaker till att hoppa över frukosten var att det inte fanns någon att äta med, begränsad tillgång till färdiga rätter och grupptryck (27). I en studie från 2005 visade det sig att överviktiga barn hoppade över frukosten när deras BMI minskat något, medan normalviktiga.

(18) hoppade över frukosten när deras BMI ökat (24). Det var oftast flickor i tonåren med fetma som hoppade över frukosten (18). Mellanmålen hade en tendens att bli mer fett- och energirika och ett stort mellanmål var associerat med högt intag av fett, socker och energi (18). För att uppmuntra barn till att välja hälsosamma alternativ krävdes mer information om vad hälsosam mat är för något och vad det var för faktorer som gjorde att barnen valde som det gjorde. En sådan faktor var reklam och det har visat sig att barn ville ha den mat som de kom ihåg från TV-reklam (25). Trots att det var betydelsefullt att få barnen att komma ifrån sina dåliga kostvanor var det viktigt att ta det försiktigt så att de inte utvecklade ätstörningar eller andra dåliga vanor för att kontrollera vikten. De ungdomar som ville gå ner i vikt och bantade var redan inne i en process som kunde leda till just ätstörningar. Patton, Selzer, Coffey, Carlin och Wolfe fann i sin studie att 8 % (n=1947) av 15- åringar bantade hårt och 60 % gick på lättare diet. De som bantade hårt löpte 18 gånger så stor risk att utveckla en ätstörning inom sex månader, jämfört med dem som inte bantade alls. Inom tolv månader hade nästan en femtedel av dem flickor utvecklat en ätstörning. Detta resultat visade att bantning för ungdomar var en riskfaktor (28).. Fysiska aktivitetens betydelse för övervikt och fetma hos barn Föräldrarnas betydelse under barnets uppväxt För att förhindra risken till övervikt och fetma hos barn var det viktigt att redan i tidig ålder införa fysisk aktivitet. Det kom att leda till att de som äldre var mer aktiva och på så sätt undvek de att utveckla övervikt (29) Det var viktigt att föräldrarna förstod att det var dem som var förebilder för barnen när det gällde fysisk aktivitet. Wagner, Klein-Platat, Arveiler, Haan, Schlienger och Simon fann i sin studie att det var större chans att barn var aktiva om deras föräldrar visade intresse och stöttade dem. Detta resultat hängde inte ihop med vikt, eftersom samma sak gällde för normalviktiga som för överviktiga familjer Det gav samma resultat om det endast var en förälder som var involverad, men var det en flicka visade det sig att det var bättre om det var mamman som var med och stöttade. För pojkar var inget liknande resultat bevisat (30)..

(19) För att barn skulle gå ner i vikt eller för att förebygga övervikt föreslog Tyers i sin studie att det var viktigt att både barn och föräldrar var delaktiga. Studien handlade om ett behandlingsprogram där barn skulle förändra sitt BMI genom att ändra sitt beteende vad gällde att äta mer hälsosamt och öka sin fysiska aktivitet. Även resten av familjen skulle vara delaktiga och när programmet var slut visade det sig att hela familjen blev mer fysiskt aktiva, inte bara barnen (31). Hur mycket fysisk aktivitet bör barn ha Aktuella riktlinjer gällande fysisk aktivitet för äldre barn var att det rekommenderades minst en timmes ansträngande aktivitet om dagen, helst alla dagar i veckan. Det var även rekommenderat för flickor att ta 12 000 steg om dagen och pojkar 15 000 steg, för att öka chansen att bibehålla normalvikt (32).. Bidragande faktorer till att övervikten ökar Stillasittande aktiviteter har ökat och har bland annat bidragit till den ökade övervikten. Mer stillasittande aktiviteter ledde till mindre fysisk aktivitet som i sin tur leder till övervikt (20, 33). Överviktiga barn ägnade sig mer åt stillasittande aktiviteter, så som TV, TV-spel, video och dator med mera, än jämnåriga normalviktiga barn. De deltog också mer sällan i olika typer av idrottsaktiviteter och lekar (34). I en studie där de jämförde elvaåringar i nio länder visade resultatet att pojkar spenderade mer tid till stillasittande aktiviteter än flickor, men pojkarna spenderade även mer tid till fysisk aktivitet. Flickor som tittade mycket på TV och använde dator mycket hade ökad risk att drabbas av övervikt. Därför var det viktigare att ändra på flickors vanor vad gäller stillasittande aktiviteter. Alla länderna visade att snittet på TV tittandet var två timmar om dagen. Danska flickor och svenska pojkar rapporterade mindre stillasittande aktiviteter och mer fysisk aktivitet än de andra länderna. Att titta på TV under middagen och under dagen, tillsammans med låg fysisk aktivitet hörde ihop med risk för övervikt medan högt dataanvändande inte var associerat med övervikt bland pojkar och flickor. Pojkar och flickor som tittade på TV men som också rörde på sig löpte ingen större risk att bli överviktiga jämfört med dem som inte tittade på TV (34)..

(20) Barn som hade TV på sitt rum tittade i snitt 4.8 timmar mer på TV/video än de som inte hade det. Det kunde också hända att de barn som hade egen TV på rummet tittade mer på TV än vad föräldrarna var medvetna om. Att ha TV kunde också leda till andra beteenden så som minskad fysisk aktivitet och ökat matintag vilket hade ett samband med övervikt och fetma. Dennison, Erb och Jenkins skrev också att TV på rummet hade en stark koppling till ökad risk för övervikt och fetma (35). För barn mellan tolv och arton år ökade risken för fetma med 2 % för varje timme framför TV: n och flickor som tittade fyra timmar eller mer per dag löpte dubbelt så stor risk att bli överviktiga än de som tittade mindre än fyra timmar (36). I studien var det många barn som inte hade några regler för hur länge de fick sitta framför TV: n, men amerikanska forskare rekommenderade att två timmar framför TV: n var den maximala gränsen (35). Föräldrar kunde hjälpa till att dra ner på barnens TV tittandet genom att inte titta så mycket själva, eftersom om föräldrarna tittade på TV så tittade även barnen. Detta gällde framför allt om båda föräldrarna tittade (30). Tillgång till lämpliga ställen för fysiska aktivitet och lek var också en nyckel för att få barnen aktiva. Studier från USA visade att sådana platser var sämre i de områden som ansågs fattiga och därför ägnade sig ofta de barnen till mer stillasittande aktiviteter (37). I En studie av Heelan, Donnelly, Jacobsen, Mayo, Washburn och Green skrevs att en annan bidragande faktor till att barn blev mer överviktiga var att fler valde att åka bil eller buss till skolan. Det fanns många alternativ för att öka sin fysiska aktivitet utan att behöva vara med i någon organiserad idrott. Ett utmärkt tillfälle var när barnen skulle till och från skolan. Eftersom de har skola fem dagar i veckan var det ett väldigt bra tillfälle till att utöka den dagliga motionen. Barnen kunde till exempel gå eller cykla till skolan, istället för att bli skjutsade. Att gå var en utmärkt form av fysisk aktivitet, men ändå var det många som inte utnyttjade den möjligheten. Det visade sig att de som gick till och från skolan spenderade 19 % mer tid till intensiv fysisk aktivitet, jämfört med de som fick skjuts. Av alla resorna till och från skolan i USA gjordes 66,7 % med bil och 33,3 % med cykel, sparkcykel eller promenad. Av barnen mellan fem och femton år som bodde inom 1,6 km från skolan, var det bara 28 % som gick till skolan år 1995. En organisation i USA som arbetade med hälsa, har satt som mål att år 2010 ska 50 % av dem som bor inom 1, 6 km gå till och från skolan (29). De som arbetar med fysisk aktivitet, till exempel idrottslärare, måste ha som mål att kunna ha aktiviteter som passar alla barn, oavsett deras förutsättningar så som vikt och självförtroende..

(21) Detta måste börja redan under skolåren eftersom det annars kan minska motivationen till att fortsätta vara fysiskt aktiv i senare ålder (32). Det var många faktorer som var viktiga för den individuella nivån på fysisk aktivitet; kulturella, sociala och personliga faktorer. En annan viktig faktor var självförtroendet och det var bevisat att det fanns en koppling mellan självförtroende och fysisk aktivitet hos barn. Graden av självförtroende var en viktig faktor för motivation och beteende och motivationen var en grundläggande del vid inlärning och vid beteendeförändringar. Träning var ett värdefullt verktyg för att öka och bibehålla ett fysiskt självförtroende. För flickor var självförtroendet viktigare när det gällde utseendet, medan det för pojkar var viktigare att prestera bättre i sport (32).. Vårdens betydelse för barns viktutveckling Primärvården Eftersom personalen inom primärvården har god kontakt med befolkningen i deras vardag, medför det att många folkhälsoproblem kommer till känna. Det är primärvårdens uppgift att engagera sig i dessa problem. Primärvården har generellt sett inte hand om de primära preventionerna, till skillnad från skolhälsovården, utan det är sekundär prevention som utgör en stor del av deras arbete. Det kan handla om hypertoni, diabetes och andra följdsjukdomar. Tyvärr är behandlingen av övervikt och fetma eftersatt eftersom kompetens för behandling varierar (8).. Barnhälsovården Mödrahälsovården har som uppgift att informera kvinnor om lämplig kost, motion och amning. Eftersom alla barn upp till fem år är ansluta till barnavårdscentralen (BVC) har dom en unik möjlighet att stödja hälsosamma levnadsvanor hos småbarns familjer. För att kunna ge praktiska råd till småbarns föräldrar krävs mer tid och möjlighet till barndietist kompetens även mer pedagogiskt material behövs för att kunna ge optimal information till föräldrar. Sådant material är under framtagande av landstingens barnhälsovårdsenheter med hjälp av dietister inom barnhälsovården. Många småbarns föräldrar behöver inte bara muntlig information utan behöver också hjälp med praktiska saker som matlagning. Barnhälsovården.

(22) bör ta hand om överviktiga barn och mödravårdcentralen om överviktiga vuxna (39). I en undersökning gjord 2006 av läkarförbundet, vårdförbundet och tandläkarförbundet intervjuades 1000 föräldrar med barn i åldern fyra till femton år, där framkom att information från barnavårdscentralen, livsmedelsverket och socialstyrelsen har mest inverkan på föräldrars val av mat och dryck. Mindre effekt hade information från förskolan (40)..

(23) DISKUSSION Sammanfattning av huvudresultat Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen (29). Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta (22). TV och andra stillasittande aktiviteter ökar vilket i sin tur leder till att övervikten ökar bland barn. Genom att begränsa dessa aktiviteter och inte tillåta barnen att ha egen TV på rummet kan föräldrarna lättare hjälpa barnen att bibehålla deras normalvikt. Genom att begränsa TV tittandet begränsas också mängden reklam som har visat sig påverka barnen negativt (35). Primärvård och barnhälsovård bör vara uppmärksamma på barn som är överviktiga och ge föräldrar information om hälsosam mat och vikten av fysisk aktivitet (38).. Resultatdiskussion Kost Föräldrarna kan hjälpa till att utveckla vad barnen föredrar för mat och påverka dem genom sina egna matvanor, vad det finns för tillgång till mat hemma och deras matrutiner (16). Vi anser också att föräldrarna spelar en stor roll i barnens utveckling av rutiner. Vi kan till och med anse att föräldrarna har den absolut största rollen, eftersom de små barnen inte har förmåga att välja själva. Det är även så att det som barnen får lära sig i ung ålder följer med ända upp till vuxen ålder och därför anser vi att goda vanor är bra att introducera tidigt. Föräldrarna bör till exempel ha regler om hur ofta sötsaker får ätas, kanske genom att begränsa det till helger och festligare tillfällen. Vi håller även med Kromhout, Bloemberg, Seidel, Nissinen och Menotti som skriver att det är viktigt att barnen får i sig kostfibrer, som bland annat finns i frukt och grönsaker (22). Därför anser vi att föräldrarna gör rätt i att servera grönsaker till alla måltider och ha frukt tillgängligt om barnen bli småhungriga. När barnen är i skolåren kan föräldrarna uppmuntra till nyttiga matvanor, genom att öka antalet gemensamma familjemiddagar i hemmet. Studier visar att måltider som äts.

(24) tillsammans med familjen uppmuntrar barnen att äta nyttigt, genom att det ökar barnets konsumtion av frukt, grönsaker och fibrer, samt att det minskar intaget av fett och socker. Ju äldre barnen blir, desto mer sällan äter hela familjen tillsammans (29). Vi håller med om att gemensamma måltider är bra för att föräldrarna har då större chans att påverka vad barnen äter. Vi anser även att det är viktigast med gemensamma måltider när barnen blir äldre för att de annars kan åka iväg och äta skräpmat. I kostrekommendationerna för barn står det att inte mer än 30 % av det dagliga kaloriintaget ska komma från fett. Därför bör fettsnåla mejeriprodukter och magert kött väljas. Maten ska också vara tillagad med så lite fett som möjligt, eller ingenting alls (15). Att börja med lightoch fettsnåla produkter redan i låg barnålder anser vi verkar konstigt, eftersom vi anser att barn ska äta så riktig mat som möjligt. Vi tror att light och magra produkter innehåller mer konstlade ämnen och vi anser att barn ska hålla vikten på andra sätt. Istället för att ge barnen magra produkter anser vi att de kan få riktig mat och istället dra ner på sötsaker och skräpmat. Det är bevisat att trots den stora tillgången till fettsnåla, lightoch fettfria produkter fortsätter fetman att öka (15). Om barnen däremot redan är feta anser vi att det är bra att använda magrare produkter för att barnen lättare ska gå ner i vikt, men vi anser inte att det ska användas i förebyggande syfte. En artikel som stödjer det vi anser är den som Carruth och Skinner har skrivit. De skriver att kalcium är associerat med mindre kroppsvikt och att fettrestriktioner kan leda till minskat intag av just kalcium, men även vitamin A och D (21). Genom reklam har TV ett starkt negativt inflytande på barnens matvanor (24). Många reklaminslag som sänds under de timmar som barnen oftast tittar handlar om mat som är näringsfattig och rik på socker och fett (25). De timmar som barn oftast tittade på TV handlade 70 % av reklamen om mat och 98 % av dessa handlade om mat som innehåller mycket socker, salt och fett. De timmar då vuxna tittade så handlar 20 % av reklamen om mat (25). Eftersom det är bevisat att reklamen har stor påverkan på barn, anser vi att reklam inte ska få rikta sig till dem. Där anser vi att Sverige har tagit ett bra beslut genom att förbjuda reklam som riktar sig till barn under tolv år. Vi anser att det är synd att det inte gäller alla kanaler som visas, utan bara de från Sverige. Därför anser vi att andra länder ska ta efter beslutet. Att reklam förbjuds borde också hjälpa de föräldrar som har bestämt sig för att äta mer hälsosamt. Om barnen inte ser reklamen och blir influerade borde tjatet minska om sådan mat..

(25) Fysisk aktivitet För att förhindra risken till övervikt och fetma hos barn är det viktigt att i tidig ålder införa fysisk aktivitet. Det kommer att leda till att de som äldre är mer aktiva och på så sätt undviker de övervikt (20). Wagner med flera skriver i sin artikel att det är större chans att barnen är aktiva om deras föräldrar visar intresse och stöttar barnen (30). Att fysisk aktivitet introduceras tidigt anser vi är av stor vikt. Det behöver inte vara organiserad aktivitet, utan bara att barnen får leka och på så vis röra sig anser vi är tillräckligt. Vi tror också att framför allt barn i yngre åldrar tycker att det är roligt när mamma och pappa är med och leker och uppmuntrar. När barnen blir lite äldre och kommer upp i tonåren tror vi att det kan det vara lite känsligare att ha föräldrarna med. Men vi anser inte att det ska vara något hinder för föräldrarna att uppmuntra. Det finns många andra sätt, till exempel att stötta och visa intresse genom frågor. Stillasittande aktiviteter så som TV, TV-spel, video och dator har ökat och har bland annat bidragit till den ökade övervikten (15, 17). Vi anser att barnen får titta på TV eller ägna sig åt andra liknande aktiviteter, men vi anser att det ska finnas begränsningar för hur länge. Där tycker vi som Dennison med flera att två timmar om dagen räcker. En annan bidragande faktor till att barn blir mer överviktiga är att fler väljer att åka bil eller buss till skolan (20). Här anser vi återigen att Sverige har tagit ett bra beslut, genom att inte ge busskort till dem som bor inom ett visst avstånd från skolan. Detta leder till att barnen antingen tar cykeln eller går till skolan. Återigen anser vi att föräldrarna spelar en stor roll. De behöver inte ställa upp och skjutsa, utan de bör istället se tillfället till att barnen rör på sig som en bra sak. Vänjer sig barnen med att gå eller cykla blir det till slut en vana som även sitter i när de ska iväg på andra aktiviteter. För att minska fetmaepidemin måste vanor och beteenden ändras och detta görs lättast redan i tidig ålder. Föräldrarna betyder därför mycket när det gäller barnens vanor vad gäller kost och fysisk aktivitet. Goda vanor inom dessa områden har visat sig ha positiv inverkan på vikten..

(26) Metoddiskussion Det valda ämnet är ett väldigt aktuellt ämne och därför fanns det mycket material till en litteraturstudie. För att få ett mer specifikt resultat hade vi kunnat begränsa oss till ett land, istället för flera olika. USA hade varit ett bra alternativ, eftersom många studier är därifrån. Eftersom fetma epidemin även kommit till oss i Sverige, hade det varit intressant att även rikta in sig mer på det, men det blir troligtvis svårare eftersom materialet troligtvis blir begränsat. Ett annat sätt att begränsa sig på är att endast inkludera nya artiklar. Vi har använt oss av artiklar från 1997, som kanske är något gamla och kan därför innehålla fakta som inte är aktuellt idag. Däremot har vi bara använt oss av kvantitativa artiklar, eftersom studien inte lämpar sig för kvalitativa studier, då de oftare beskriver upplevelser. Förslag till fortsatta studier Eftersom övervikt och fetma hos barn är ett så aktuellt problem krävs ytterligare forskning i hur trenden ska brytas. Detta tror vi görs bäst med empiriska studier med stort urval. Det skulle vara intressant att utföra studien i Sverige eftersom epidemin även kommit hit. Vi anser att det skulle vara intressant att ta reda på hur de svenska skolorna och framför allt skolsköterskorna arbetar för att förebygga övervikt och fetma, samt att ta reda på vilka åtgärder de använder sig av när ett barn redan blivit överviktigt. Skulle studien utvecklas ytterligare anser vi att Barnavårdcentralen och den övriga primärvården borde undersökas för samma sak..

(27) REFERENSER 1. W Haslam D, T James W P. Obesity. Lancet 2005; 366: 1197-1209 2. Rössner S. Vikten av vikten. Första upplagan. Finland: Stephan Rössner och Brombergs bokförlag AB; 1999 3. Edwards J, Engström K, Hartwell H. Overweight, obesity and the food service industry. Food Service Technology 2005; 5: 85-94 4. Strychar I. Diet in the management of weight loss. Canadian Medical Association Journal 2006; 1: 56-63 5. Strandell A (red.). Skolhälsovård, övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Första upplagan. Mölnlycke: Gothia; 2006 6. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Fetma- problem och åtgärder, en systematisk litteraturöverikt. Första upplagan. Göteborg: Elanders Graphic Systems; 2002 7. Jahren Kristofferen N (red). Allmän omvårdnad 3. Första upplagan. Stockholm: Författarna och Liber AB; 1998 8. Fontaine K.R, Barofsky I Obesity and health-related quality of life. The International Association for the Study of Obesity 2001; 2:173-182 9. Almås H. Klinisk omvårdnad 1. Första upplagan. Finland: Liber AB; 2004 10. http://www.who.int/ceh/en/ 11. http://www.who.int/bmi/index.jsp?introPage=intro_3.html 12. Willman A, Stoltz P. Evidensbaserad omvårdnad. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2002.

(28) 13. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier. Första upplagan. Stockholm: Natur och Kultur; 2003 14. Grummer-Strawn L, Mei Z. Does Breastfeeding Protect Against Pediatric Overweight? Analysis of Longitudinal Data From the Centers for Disease Control and Prevention Pediatric Nutrition Surveillance System. Pediatrics 2004; 2: 81-86 15. von Kries R, Koletzko B, Sauerwald T, von Mutius E, Barnert D, Grunert V, von Voss H. Breast feeding and obesity: cross sectional study. BMJ 1999; 319: 147-150 16. Johannsen D, Johannsen N, Specker B. Influence of ParentsÉating Behaviors and Child Feeding Practices on Children´s Weight Status. Obesity 2006; 3: 431-439 17. Wesh J, Cogswell M, Rogers S, Rockett H, Mei Z, Grummer-Strawn L. Overweight Among Low-Income Preschool Children Associated With the Consumption of Sweet Drinks: Missouri, 1999-2002. Pediatrics 2005; 115: 223-229 18. McNutt S, Hu Y, Schreiber G, Crawford P, Obarzanek E, Mellin L. A Longitudinal Study of the Dietary Practices of Black and White Girls 9 and 10 Years Old at Enrollment: The NHLBI Growth and Health Study. Journal of Adolescent Health 1997; 20: 27-37 19. Gillman M, Rifas-Shiman S, Frazer L, Rockett H, Camargo C, Field A, Berkey C, Colditz G. Family Dinner and Diet Quality Among Older Children and Adolescents. Arch Fam Med 2000; 9: 235-240 20. Gillis L, Bar-Or O. Food Away from Home, Sugar- Sweetened Drink Consumption and Juvenile Obesity. Journal of the American College of Nutrition 2003; 6: 539-545 21. Carruth BR, Skinner JD. The role of dietary calcium and other nutrients in moderating body fat in preschool children. International Journal of Obesity 2001; 25: 559-566 22. Kromhout D, Bloemberg B, Seidell JC, Nissinen A, Menotti A. Physical activity and dietary fiber determine population body fat levels: the Seven Countries Study. International Journal of Obesity 2001; 25: 301-306.

(29) 23. Bowman S, Gortmaker S, Ebbeling C, Pereria M, Ludwig D. Effects of Fast-Food Consuption on Energy Intake and Diet Quality Among Children in a Nationale Household Survey. Pediatrics 2004; 113: 112-118 24. Magnusson M.B, Hulthén L, Kjellgren K.I. Obesity, dietary pattern and physical activity among children in a suburb with a high proportion of immigrants. Journal of Human Nutrition & Dietetics 2005; 3: 187-194 25. Hitchings E, Moynihan P.J. The relationship between television food advertisements recalled and actual foods consumed by children. Journal of Human Nutrition and Dietetics 1998; 11: 511-517 26. James J, Thomas P, Cavan D, Kerr D. Preventing childhood obesity by reducing consumption of carbonated drinks: cluster randomised controlled trial. BMJ 2004; 328: 12371239 27. Siega-Riz A-M, Popkin B, Carson T. Trends in breakfast consumption for children in the United States from 1965 to 1991. The American Journal of Clinical Nutrition 1998; 67: 748756 28. Patton G C, Selzer R, Coffey C, Carlin J B, Wolfe R. Onset of adolescent eating disorders: population based cohort study over 3 years. BMJ 1999, 318: 765-768 29. Heelan K.A, Donnelly J.E, Jacobsen D.J, Mayo M.S, Washburn R, Greene L. Active commuting to and from school and BMI in elementary school children-preliminary data. Child:care, health and development 2005; 3: 341- 349 30. Wagner A, Klein-Platat C, Arveiler D, Haan MC, Schlienger JL, Simon C. Parent-child physical activity relationships in 12-year French students do not depend on family socioeconomic status. Diabetes Metab 2004; 30: 359-366 31. Tyers M. Healty lifestyle project for overweight and obese children: a pilot study. Nutritional Food Science 2005; 5: 298- 302.

(30) 32. Raustorp A, Mattsson E, Svensson K, Sthåle A. Physical activity, body composition and physical self-esteem: a 3-year follow-up study among adolescent in Sweden. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports 2006; 16: 258- 266 33. te Velde S, De Bourdeaudhuij I, Thorsdottir I, Rasmussen M, Hagströmmer M, Kläpp K-I, Brug J. Patterns in sedentary and exercise behaviours and associations with overweight in 9-14- year- old boys and girls- a cross- sectional study. BMC Public Health 2007; 7: 7-16 34. Gibson S, Lambert J, Neate D. Associations between weigh status, physical activity, and consumption of biscuits, cakes and confectionery among young people in Britain. British Nutrition Fondation 2004; 29: 301- 309. 35. Dennison B, Erb T, Jenkins P. Television Viewing and Television in Bedroom Associated With Overweight Risk Among Low-Income Preschool Children. Pediatrics 2002; 6: 10281035 36. Eisenmann J, Bartee R, Wang M. Physical Activity, TV Viewing, and Weight in U.S. Youth: 1999 Youth Risk Behavior Survey. Obesity Research 2002; 5: 379-385 37. Ellaway A, Kirk A, Macintyre S, Mutrie N. Nowhere to play? The relationship between the location of outdoor play areas and deprivation in Glasgow. Health and Place 2007; 13: 557- 561 38. Perlhagen J, Flodmark C-E, Hernell O. Fetma hos barn – prevention enda realistiska lösningen på problemet. Läkartidningen 2007; 3: 138-141 39. Ohlin E. Folkhälsoministern tror på föräldraopinion. Läkartidningen 2007; 3: 110-113.

(31) BILAGA 1 Granskningsmall Kvantitativa studier. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29.. Fråga Motsvarar titeln studiens innehåll? Återger abstract studiens innehåll? Ger introduktionen en adekvat beskrivning av vald problematik? Leder introduktionen logiskt fram till studiens syfte? Är studiens syfte tydligt formulerat? Är frågeställningarna tydligt formulerade? Är designen relevant utifrån syftet? Finns inklusionskriterier beskrivna? Är inklusionskriterierna relevanta? Finns exklusionkriterier beskrivna? Är exklusionskriterierna relevanta? Är urvalsmetoden beskriven? Är urvalsmetoden relevant för studiens syfte? Finns populationen beskriven? Är populationen representativ för studiens syfte? Anges bortfallets storlek? Kan bortfallet accepteras? Anges var studien genomfördes? Anges när studien genomfördes? Anges hur datainsamlingen genomfördes? Anges vilka mätmetoder som användes? Beskrivs studiens huvudresultat? Presenteras hur data bearbetats statistiskt och analyserats? Besvaras studiens frågeställningar? Beskriver författarna vilka slutsatser som kan dras av studieresultatet? Diskuterar författarna studiens interna validitet?? Diskuterar författarna studiens externa validitet? Diskuterar författarna studiens etiska aspekter Diskuterar författarna studiens kliniska värde?. Ja Nej.

(32) BILAGA 2 Referenstabell Tabell 2. Översikt av källor som ligger till grund för resultatet Författare Nationalitet År Ref 3. Overweight, obesity Litteraturstudie. Edwards J,. and the food service. Engström K,. industry.. Titel. Design. Urval. Datainsamlingsmetod. Poäng. Hartwell H. England, 2005 Ref 14. Does Breastfeeding. Kvantitativ. 177 304 barn. Datainsamling. Grummer-Strawn. Protect Against. Analys. upp till 60. från olika instnser. L, Mei Z. Pediatric Overweight?. USA, 2004. Analysis of. 22 Medel. månader gamla. Longitudinal Data From the Centers for Disease Control and Prevention Pediatric Nutrition Surveillance System. Ref 15. Breast feeding and. Kvantitativ. 9357 barn, 5-6. von Kries R,. obesity: cross sectional. Survey. år. Koletzko B,. study. Frågeformulär. 20 Medel. Sauerwald T, von Mutius E, Barnert D, Grunert V, von Voss H. Tyskland, 1999 Ref 16. Influence of. Kvantitativ. 143 mammor. Johannsen D,. ParentsÉating. Retrospektiv. och 68 pappor. Johannsen N,. Behaviors and Child. cohort. som har barn. Specker B.. Feeding Practices on. USA, 2006. Children´s Weight. Frågeformulär. 22 Medel. mellan 3-5 år. Status Ref 17. Overweight Among. Kvantitativ. 10904 barn 2-3. Welsh J,. Low-Income Preschool. Cohort. år. Cogswell M,. Children Associated. Rogers S,. With the Consumption. Frågeformulär. 26 Hög.

(33) Rockett H, Mei. of Sweet Drinks:. Z, Grummer-. Missouri, 1999-2002. Strawn L USA, 2005 Ref 18. A Longitudinal Study of. Kvantitativ. 2379 flickor. Intervjuer och. 24. McNutt S, Hu Y,. the Dietary Practices of. Långitudinell. 9-10år. frågeformulär. Hög. Schreiber G,. Black and White Girls 9. Crawford P,. and 10 Years Old at. Obarzanek E,. Enrollment: The. Mellin L.. NHLBI Growth and. USA, 1997. Health Study. Ref 19. Family Dinner and Diet. Kvantitativ. 8677 flickor,. Frågeformulär. 25. Gillman M,. Quality Among Older. Tvärsnitt. 7525 pojkar,. Rifas-Shiman S,. Children and. Frazer L, Rockett. Adolescents. Hög. 9-14 år. H, Camargo C, Field A, Berkey C, Colditz G. USA, 2000 Ref 20. Food Away from Home,. Kvantitativ. 195. Frågeformulär,. 26. Gillis L, Bar-Or. Sugar- Sweetened Drink. Tvärsnitt. barn/ungdomar. intervju med en. Hög. O. Consumption and. 4-16 år. förälder. Canada, 2003. Juvenile Obesity. Ref 21. The role of dietary. Kvantitativ. 53 vita barn. Intervjuer. Carruth BR,. calcium and other. Longitudinell. Skinner JD. nutrients in moderating. USA, 2001. body fat in preschool. 23 Medel. children Ref 22. Physical activity and. Kvantitativ. 12 763. Frågeformulär. Kromhout D,. dietary fiber determine. Tvärkulturell. medelålders. via dator. Medel. Bloemberg B,. population body fat. män från sju. Seidell JC,. levels: the Seven. länder. Nissinen A,. Countries Study.. 25. 21. Menotti A Nederländerna, 2001 Ref 23. Effects of Fast-Food. Kvantitativ. 6212. Intervju,. Bowman S,. Consuption on Energy. Survey. barn/ungdomar. frågeformulär. Gortmaker S,. Intake and Diet Quality. Ebbeling C,. Among Children in a. 4-19 år. Hög.

(34) Pereria M,. Nationale Household. Ludwig D.. Survey. USA, 2004 Ref 24. Obesity, dietary pattern. Kvantitativ. 112 barn 11-12. Intervju och. Magnusson M.B,. and physical activity. Survey. år. frågeformulär. Hulthén L,. among children in a. Kjellgren K.I. suburb with a high. Sverige, 2005. proportion of 169 barn 9-10 år. Intervju. 27 Hög. immigrants. Ref 25. The relationship. Kvantitativ. Hitchings E,. between television food. Survey. Moynihan P.J. advertisements recalled. England, 1998. and actual foods. 22 Medel. consumed by children Ref 26. Preventing childhood. Kvantitativ. James J, Thomas. obesity by reducing. Longitudinell. P, Cavan D, Kerr. consumption of. D.. carbonated drinks:. England, 2004. cluster randomised. 644 barn 7-11 år. Frågeformulär. 21. via hemsida på. Medel. dator. controlled trial. Ref 27. Trends in breakfast. Kvantitativ. Hushåll från 48. Siega-Riz A-M,. consumption for. Survey. stater. Popkin B, Carson. children in the United. T. States from 1965 to. USA, 1998. 1991.. Ref 28. Onset of adolescent. Kvantitativ. 1947 studenter. Patton G C,. eating disorders:. Cohort. Selzer R, Coffey. population based cohort. C, Carlin J B,. study over 3 years. Frågeformulär. 21 Medel. Intervjuer. 20 Medel. Wolfe R. Australien, 1999 Ref 29. Active commuting to. Kvantitativ. 320 barn. Heelan K.A,. and from school and. Tvärsnitt. 10,2 ± 0,7 år. Donnelly J.E,. BMI in elementary. Jacobsen D.J,. school children-. Mayo M.S,. preliminary data.. Kvantitativ. 3000 tolvåriga. Frågeformulär. 23 Medel. Washburn R, Greene L USA, 2005 Ref 30. Parent-child physical. Frågeformulär. 24.

(35) Wagner A, Klein-. activity relationships in. Platat C, Arveiler. 12-year French students. D, Haan MC,. do not depend on family. Schlienger JL,. socioeconomic status.. Survey. studenter. Hög. Simon C. Frankrike, 2004 Ref 31. Healty lifestyle project. Kvantitativ. 16 barn med. Tyers M. for overweight and. Pilotstudie. familj. England, 2005. obese children: a pilot. Intervju. 19 Medel. study Ref 32. Physical activity, body. Kvantitativ. 871 skolbarn,. Raustorp A,. composition and. Långitudinell. 7-14 år. Mattsson E,. physical self-esteem: a. Svensson K,. 3-year follow-up study. Sthåle A.. among adolescent in. Sverige, 2006. Sweden. Ref 33. . Patterns in sedentary. Kvantitativ. 12 538 barn, 11. te Velde S, De. and exercise behaviours. Tvärsnitt. år, från nio olika. Bourdeaudhuij I,. and associations with. Thorsdottir I,. overweight in. Rasmussen M,. 9-14- year- old boys and. Hagströmmer M,. girls- a cross- sectional. Kläpp K-I, Brug. study. Frågeformulär. 27 Hög. Frågeformulär. 29 Hög. länder. J Nederländerna, 2007 Ref 34. Associations between. Kvantitativ. 1294 barn 7-18. Dagböcker från. Gibson S,. weigh status, physical. Survey. år. barnen. Lambert J, Neate. activity, and. D. consumption of biscuits,. England, 2004. cakes and confectionery. Frågeformulär. 24 Hög. among young people in Britain Ref 35. Television Viewing and. Kvantitativ. 2761st vuxna. Dennison B, Erb. Television in Bedroom. Tvärsitt. med barn mellan. T, Jenkins P.. Associated With. USA, 2002. Overweight Risk. 25 Hög. 1-5 år. Among Low-Income Preschool Children. Ref 36. Physical Activity, TV. Kvantitativ. 15 143. Frågeformuler. 20.

(36) Eisenmann J,. Viewing, and Weight in. Bartee R, Wang. U.S. Youth: 1999 Youth. M.. Risk Behavior Survey.. Survey. gymnasieelever. Medel. USA, 2002 Ref 37. Nowhere to play? The. Kvantitativ. Ellaway A, Kirk. relationship between the. Survey. A, Macintyre S,. location of outdoor play. Mutrie N. areas and deprivation in. Scotland, 2006. Glasgow. Ref 38. Fetma hos barn –. Perlhagen J,. prevention enda. Flodmark C-E,. realistiska lösningen på. Hernell O.. problemet.. Rapport. Sverige, 2007 Ref 39. Folkhälsoministern tror. Ohlin E. på föräldraopinion. Sverige, 2007. Rapport. Frågeformulär. 20 Medel.

(37)

No results found