Är laboratorieodlat kött gött?

Är laboratorieodlat kött gött?

Is cultured meat a treat?

Bildkälla: Sveriges radio, 2016.

Ellen Apelqvist och Malin Olsson

Miljövetenskap Kandidatnivå 15 hp

VT 2019

Handledare: Johanna Nygren Spanne och Jonas Lundsten

Sammanfattning

Studien undersöker människors inställning till att äta laboratorieodlat kött samt hur

produktionen i laboratorium påverkar klimatet jämfört med konventionell produktion. Vi vill förstå vilka faktorer som påverkar inställningen till att konsumera laboratorieodlat kött och vad som ligger bakom den. Tre fokusgrupper genomfördes med hjälp av en guide som utformades innan genomförandet. De tre grupperna var baserade på deltagarnas kosthållning, då det skulle finnas en blandning av olika kosthållningar representerade i grupperna. Vi valde att låta både köttätare och icke-köttätare delta för att se hur synen på laboratorieodlat kött skiljde dom åt. Fokusgruppsdiskussioner transkriberades och delades upp i teman för att sedan analyseras med hjälp av en modell baserad på miljöetik, theory of planned behaviour, kognitiv dissonans och attityder. Fokusgrupperna visade att deltagarnas inställning till laboratorieodlat kött är att det är främmande, äckligt, obehagligt men spännande. Vi kom fram till att de påverkande faktorerna är generation, kön, ekonomi, kosthållning och hälsa. Det är alla faktorer som i sin tur påverkas av normer, attityder, kunskap och miljöetik.

Nyckelord: laboratorieodlat kött, odlat kött, clean meat, in vitro kött, attityder, normer, inställning, miljöetik, Sverige.

Abstract

The aim of this study is to find out people's attitude towards consuming cultured meat and how the production in the laboratory affects the climate compared to conventional

production. We want to understand which factors are being behind the attitudes towards cultured meat, and how they affect the attitudes. Three focus groups were held based on a guide designed before the implementation. The three groups consisted of four persons based on diet, creating a mixture of different diets being represented in the groups. We chose to include both meat eaters and non-meat eaters to see how the attitudes towards cultured meat differed. The focus group discussions were transcribed and divided into topics, then analyzed using a model based on environmental ethics, the theory of planned behaviour, cognitive dissonance and attitudes. The focus groups showed that attitudes towards cultured meat is that it is foreign, disgusting, unpleasant but exciting. We stated that the influencing factors are generation, sex, economy, diet and health. These are all factors that are influenced by norms, attitudes, knowledge and environmental ethics.

Keywords: lab-grown meat, cultured meat, clean meat, in vitro meat, attitudes, norms, environmental ethics, Sweden.

Innehållsförteckning

Inledning 1

Bakgrund och kunskapsläge 3

Laboratorieodlat kött hur går det till? 3

Det laboratorieodlade köttets klimatpåverkan 4

Vattenåtgång & markanvändning 4

Hälsofördelar och nackdelar 5

Köttkonsumtionens historia 5

Köttindustrins påverkan på klimatet 6

Foder 7

Vattenåtgång & markanvändning 7

Hälsofördelar och nackdelar 7

Kosthållningar 9

Teoretiskt ramverk 10

Kognitiv dissonans 10

Attityder 10

TPB - theory of planned behaviour 11

Miljöetik 11 Sammanställd modell 12 Fokusgruppsundersökning 13 Urval 13 Fokusgruppsmetod 13 Analysmetod 14

Validitet, tillförlitlighet och generaliserbarhet 14

Empiri och analys 15

Fokusgrupp med både köttätare och icke-köttätare 15

Fokusgrupp med icke-köttätare 17

Fokusgrupp med köttätare 20

Sammanfattande analys 21

Miljö 23 Etik 24 Konsumtionsval 25 Diskussion 25 Referenser 28 Bilagor 32 Bilaga 1- Fokusgruppsguide 32

Inledning

Köttkonsumtionen i Sverige har sedan 1960-talet drygt fördubblats och idag är den genomsnittliga konsumtionen 53 kilo kött per år och person (Jordbruksverket, 2018a). Animalieproduktionen står för 15 % av världens utsläpp och påverkar miljön genom utsläpp, vatten- och markanvändning (Jordbruksverket, 2018b; Welin & Van der Weele, 2012). Kött som livsmedel innehåller protein och näringsämnen som är viktiga för stora delar av befolkningen och med en växande befolkning ökar även trycket på livsmedelsproduktionen (Kumar, Berwal, Pandey, Sharma & Sharma, 2017). Kött innehåller de essentiella aminosyrorna människan behöver för att överleva. Aminosyror går att få i sig på andra sätt men de finns alla samlade i köttet (Jiménez-Colmenero, Carballo & Cofrades, 2001). Vissa delar av befolkningen väljer idag bort kött från sin kost av olika anledningar, såsom hälsa, miljö eller djuretiska skäl.

Det pågår just nu forskning och tester på laboratorieodlat kött och forskaren Post (2012) menar att det kommer finns på marknaden inom kort. Laboratorieodlat kött framställs genom att stamceller plockas ut från ursprungsdjuret och genom komplicerad vävnads-ingenjörsteknik växer köttet i laboratoriemiljö (Bhat, Kumar & Fayaz, 2015). Genom att odla muskelceller på detta vis behöver inga djur slaktas och risker med livsmedelsburna sjukdomar och antibiotikaresistens minskar. Det bidrar även till minskade utsläpp samt mindre mark- och vattenanvändning (Bhat et al., 2015).

Inställningen till laboratorieodlat kött är en miljövetenskaplig fråga då mark- och resursanvändning är centralt för en hållbar framtid. Det öppna landskapet är viktigt för många djur i vårt ekosystem, för fjärilar, bin, fåglar och växter är naturbetesmarkerna livsviktiga. Naturbetesmarker är marker utan träd som är mindre bra för livsmedelsproduktion men som fungerar bra för djur att gå och beta på (Naturskyddsföreningen, u.å.b). Genom att ersätta delar av den konventionella köttproduktionen med laboratorieproduktion kan det vara möjligt fördela resurserna på ett mer hållbart och rättvist sätt. Produktionen styrs av efterfrågan och konsumtion, därför är det viktigt att se på konsumtionsmönster, normer och attityder för att gemensamt nå en hållbarare framtid.

Syftet med studien är att ta reda på människors inställning till att konsumera laboratorieodlat kött samt vad som påverkar beteendet att konsumera laboratorieodlat kött. Men också hur produktionen påverkar klimatet jämfört med konventionell produktion.

Frågeställningen för denna studie är; vilken är inställning ut till att konsumera laboratorieodlat kött och vilka faktorer ligger bakom?

Bakgrund och kunskapsläge

Laboratorieodlat kött hur går det till?

Tekniken för laboratorieodlat kött går ut på att stamceller plockas ut från ursprungsdjuret och genom vävnads-ingenjörsteknik kan köttet växa i laboratoriemiljö (Bhat et al., 2015). Genom att odla muskelceller kan många av de problem som konventionell köttproduktion bidrar till såsom slakt, livsmedelsburna sjukdomar, antibiotikaresistens, utsläpp och global uppvärmning undvikas. Eftersom produktionen sker i laboratorium finns möjligheten att övervaka produktionen så att köttet blir sjukdomsfritt (Bhat et al., 2015).

Första steget i processen är att ta stamceller från djurets muskel, genom biopsi under bedövning. De celler som är av störst intresse när det kommer till att odla kött är myoblaster, vilket är en typ av stamcell som finns i musklerna. När myoblasterna slås samman bildas muskelfibrer, de myoblaster som inte bildar muskelfibrer bildar satellitceller som håller sig nära muskelcellerna för att kunna hjälpa till och reparera om vid eventuell skada (Post, 2012).

Odlingen kan delas in i två olika faser, proliferationsfasen (nybildningsfas) som går ut på att maximera antalet celler från ursprungscellen, respektive differentieringsfasen vilken går ut på att cellerna ska slutas samman och bilda skelettmuskelceller (Kumar et al., 2017; Post, 2012). Cellerna växer i något som liknas vid en bioreaktor, lik de som öl och yoghurt fermenteras i. Satellitcellerna binder samman naturligt för att skapa muskelfibrer, därför placeras cellerna i en gel som är 99 % vatten, detta gör att cellerna bildar formen av muskelfibrer och knyter ihop till en massa som blir det vi kallar kött. Massan som odlats fram kan sedan formas till burgare, nuggets eller strimlas till färs etc. (Bhat et al., 2015; Mosa Meat, n.e.).

Det som vanligtvis främjar tillväxten av cellerna är serumlikt medel från ett vuxet eller nyfött djur eller ett foster. I serumet finns hormoner, vitaminer, aminosyror, fettsyror, spårämnen och extracellulära vesiklar som krävs för att cellerna ska växa (Stephens, Dunsford, Di Silvio, Ellis, Glencross & Sexton, 2018). Enligt Datar och Betti (2010) är en av utmaningarna med att odla kött i laboratorium att efterlikna detta serum, vidare nämner Datar och Betti (2010) att ett billigt men rikt serum är nödvändigt för att kunna producera köttet i större skala. Det

har gjorts tester på aminosyrerika svampextrakt och Tuomisto & Teixeira de Mattos (2011) samt Stephens et al (2018) nämner cyanobakterier som möjlig näring till cellerna under tillväxten.

Det laboratorieodlade köttets klimatpåverkan

Vattenåtgång & markanvändning

Enligt Bhat et al. (2015) är produktionen av kött i laboratorium vänligare mot miljön då resurserna som går in i konventionell odling inte tas tillvara tillräckligt då delar av djurfodret går till biologiska processer inom djuret. Vidare poängterar Bhat et al. (2015) att laboratorieodlat kött kräver mindre yta då köttet går att producera i fabrikslokaler och således inte kräver betesmark eller yta för fysiska djur. Fabrikerna kan konstrueras vertikalt för att minska markanvändning. Transport kan minimeras genom att placera laboratorium där efterfrågan finns och på så sätt krävs kortare transportsträckor (Baht et al., 2015).

Tuomisto & Teixeira de Mattos gjorde 2011 en jämförelse mellan hypotetisk storskalig produktion av laboratorieodlat kött och konventionell produktion. Jämförelsen visade att laboratorieodlat kött kräver 99 procent mindre mark, kräver 82-96 procent mindre vatten samt släpper ut 78-96 procent mindre växthusgaser. I analysen kom Tuomisto & Teixeira de Mattos (2011) fram till att odlingen i laboratorium kräver mindre energi än gris, nöt samt lammproduktion men mer än kyckling. En jämförelse gjordes även med odlad lax vilket visade att kött i laboratorium kräver 20 procent mindre energi och släpper ut 40 procent mindre växthusgaser. Vidare konstaterar Tuomisto & Teixeira de Mattos (2011) att energianvändningen vid framställning av kött i laboratorium kan komma att höjas vid tillverkningen för att förbättra exempelvis textur.

Det laboratorieodlade köttets miljöpåverkan kommer främst från växthusgaser från produktionen, bränsle och energi (Sharma et al., 2015). Vid konventionellt odlat kött kommer majoriteten av växthusgaserna istället från djuren som metan via avföring samt från jorden. Laboratorieodling kan ge ökad biodiversitet då en omfördelning av markanvändning där naturbetesmarker kan få mer plats. Istället för att göra om stora landytor till utrymme för

betesdjur kan skog växa fram vilket hjälper till att minska växthuseffekten (Bhat et al., 2015; Tuomisto & Teixeira de Mattos, 2011).

Hälsofördelar och nackdelar

De hälsofördelar som tas upp i samband med laboratorieodlat kött är bland annat förmågan att minska antibiotikaresistens och matburna sjukdomar genom kontrollerad produktion. Vidare nämns även möjligheten att minska andelen fett i kött och på så sätt göra köttet mer hälsosamt vilket kan minska exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar (Bhat et al., 2015; Tuomisto & Teixeira de Mattos, 2011).

Köttkonsumtionens historia

Idag i är direktkonsumtionen av kött ca 53 kg per person och år (fördelat enligt bild 1), jämfört med 1960 då direktkonsumtionen var ca 24 kg per person och år (Jordbruksverket, 2018a). Med direktkonsumtion menas den mängden konsumenten köper, där ingår även en viss mängd ben som inte äts (Jordbruksverket, 2018a; Welin & Van der Weele, 2012). Detta innebär att vi äter cirka 40 kg kött per person och år i Sverige. Totalkonsumtionen av kött var 2018 i Sverige 83,5 kilo per person och år, med totalkonsumtion menas den slaktvikt som går åt för att tillgodose vår konsumtion. Slaktvikten har både ökat och minskat från år till år med några kilo sedan statistik började föras 1960, men har sedan 1960 ökat från ca 51 kilo per och person och år. Det innebär att totalkonsumtionen har ökat med ca 32,5 kilo per år och person de senaste 60 åren och direktkonsumtionen har ökat med cirka 30 kg (Jordbruksverket, 2018a).

Bild 1: Köttförbrukning i Sverige under 2018 (SVT, 2019).

Köttindustrins påverkan på klimatet

Animalieproduktionen står idag för 15 % av världens samtliga utsläpp (bild 2). Detta visar att köttindustrin har en betydande påverkan på vårt klimat (Jordbruksverket, 2018b). Betande djur bidrar till ökad biologisk mångfald genom att beta i hagmarker, hålla landskapen öppna och bidra till ett rikt växt och djurliv, men det är inte alla djur som föds upp på ett hållbart sätt då många äter foder gjort på spannmål och importerad soja (Naturskyddsföreningen, u.å.a).

Bild 2: Växthusgaser vid köttproduktion, här kan vi se vad som släpps ut i atmosfären och vad som går tillbaka i jordbruksmarken (Degaardt, 2018).

Foder

Livsmedelsverket (2018a) säger att fodret står för stora delar av utsläppen, exempelvis kan ekologisk kyckling bidra till mer utsläpp på grund av att den föds upp under en längre period och således kräver mer foder. Djur som gris och kyckling betar inte gräs utan äter foder som består av vete, korn, soja, vitaminer och mineraler. I Sverige odlas inte soja utan det importeras från andra länder där odlingen bidrar till hög miljöbelastning bland annat på grund av skövling av skog. Odling av soja kan ha en negativ klimatpåverkan om den sker på avskogad mark, då frigörs kol som varit bundet i marken (Livsmedelsverket, 2018a; Naturskyddsföreningen, u.å.a). En annan aspekt när det kommer till djurfoder är att det kan ses som resursslöseri när spannmål odlas enbart för att göras till foder i Sverige eller utomlands. En odling som ibland kräver växtskyddsmedel.

Våra jordar innehåller kväve och fosfor och när vi börjar odla på jorden frigörs dessa ämnen som sedan rör sig nedåt i marken. Jordbruk kan även bidra till övergödning av våra marker, cirka 42 % av kvävet och 35 % av fosforn kommer från jordbruket. Grödorna som odlas kan ta upp en del av ämnena men en del fortsätter vidare med vattnets kretslopp och förs då vidare ut i grundvatten, sjöar och vattendrag och bidrar till övergödning (Jordbruksverket, 2018b).

Vattenåtgång & markanvändning

Det öppna landskapet är viktigt för många djur i vårt ekosystem, för fjärilar, bin, fåglar och växter är naturbetesmarkerna livsviktiga och varje kvadratmeter kan agera hem åt 40 olika arter. Naturbetesmarker är marker utan träd som är mindre bra för livsmedelsproduktion men som fungerar bra för djur att gå och beta på (Naturskyddsföreningen, u.å.b). I Sverige hade vi år 2015 4273 arter av 21600 rödlistade och det största hotet för dessa arter är just igenvuxna landskap eller avverkning av skog (Artdatabanken, 2015).

Hälsofördelar och nackdelar

ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder. Kött innehåller de essentiella aminosyrorna människan behöver för att överleva, även om dessa aminosyror går att få i sig på andra sätt finns alla samlade i köttet. Kött innehåller protein och många viktiga mineraler och vitaminer som är bra för kroppen, såsom zink, kalium, järn och magnesium, dock innehåller kött även fett, mättade fettsyror, kolesterol och salt. På grund av köttets innehåll kan en för hög konsumtion leda till negativa hälsoeffekter (Jiménez-Colmenero, et al., 2001). Vanliga sjukdomar kopplade till hög köttkonsumtion är högt blodtryck, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar (Livsmedelverket, 2019). Jiménez-Colmenero et al (2001) nämner att en kost med för mycket fett kan leda till koloncancer. Livsmedelsverket (2019) poängterar att risken för tjock- och ändtarmscancer minskar om en person minskar sin konsumtionen av kött med ca 500 gram i veckan.

Det finns ett flertal matburna sjukdomar förknippade med kött, några vanliga är salmonella, höstblåsor, galna kosjukan samt mul- och klövsjukan. Salmonella sprids via campylobacter, vilka är bakterier som smittar naturligt mellan människa och djur och ger symtom som illamående, yrsel och kan i extrema fall leda till dödsfall (Gold, 2004). Bakterierna finns i tarmen hos människan eller djuret och sprids oftast via mat som äts utan att bli tillräckligt upphettat. Mul- och klövsjukan sprids då ben- eller köttmjöl tillförs djurfodret och gör att djur som vanligtvis äter växter får i sig kött (Gold, 2004). Att utfodra djur inom EU med djurfoder som innehåller ben- och köttmjöl är förbjudet, det är dock inte förbjudet överallt (Arvidsson, 2019).

En annan hälsoaspekt är medicinering av köttdjur. Antibiotika är ett läkemedel som används flitigt till livsmedelsbaserade djur (Livsmedelsverket, 2018b). Anledningen till att det används är för att behandla infektionssjukdomar i njurar, livmoder, luftvägar, tarm eller ögon. Både människor och djur äter antibiotika för att bli av med bakterier och infektioner, det har gjort att vissa bakterier blivit multiresistenta (Livsmedelsverket, 2018b). Det är sedan 2006 förbjudet inom Europeiska Unionen att använda antibiotika i tillväxtbyggande syfte på friska djur, det har lett till ett minskat användandet av substansen. Det är vårt sätt att använda antibiotika som lett till att bakterier som campylobacter är resistenta och kan finnas hos djur som används till livsmedel. (Livsmedelsverket, 2018b)

Kosthållningar

Många väljer idag bort saker från sin kost bland annat kött, ägg och mejeriprodukter. Det kan en person välja att göra av olika anledningar såsom hälso-, djuretiska- eller miljöskäl. Det finns olika benämningar på kosthållningar beroende på vad som är inkluderat i kosten. En vegan äter och konsumerar endast livsmedel och varor från växt och svampriket. En vegetarian äter också endast livsmedel från växt- och svampriket men är oftast inte lika strikt som en vegan, en vegetarian kan exempelvis äta honung (Ica, u.å). En lakto-vegetarian har samma kosthållning som en vegetarian men äter också mejeriprodukter. En ovo-vegetarian har också samma kost som en vegetarian men äter också ägg. En lakto-ovo-vegetarian äter livsmedel från växt- och svampriket men även ägg och mejeriprodukter. En pesco-vegetarian äter samma som en lakto-ovo-vegetarian men även fisk och skaldjur. En pollo-vegetarian äter också samma som en lakto-ovo-vegetarian men även fågel. En som är pesco-pollo-vegetarian äter också samma som en lakto-ovo-vegetarian men även fisk, skaldjur och fågel (se tabell 1) (Ica, u.å).

Tabell 1: Tabell som visar vilka livsmedel som personer med olika kosthållningar äter (V) och inte äter (X).

Vi har valt att i vårt arbete använda termerna köttätare och icke-köttätare och valt följande definitioner: En köttätare äter allt det som nämnts ovan inklusive nöt- och griskött. En icke-köttätare äter mestadels en kost från svamp- och växtriket, vissa äter även ägg och mejeriprodukter och kan vid enstaka tillfällen även äta fisk och skaldjur.

Teoretiskt ramverk

Kognitiv dissonans

Kognitiv dissonans framfördes på 1950-talet av Festinger (1957) och teorin kan appliceras på människans betende gällande matvanor och vid inköp av livsmedel såsom kött. Teorin går ut på att dissonans, att vara psykologiskt obekväm, motiverar personen i fråga att ändra sitt beteende för att minska dissonansen (Nilsson & Martinsson, 2012). Kött från en storskalig konventionell produktion kan påverka vår planet negativt och att köpa och konsumera kött kan därför skapa en obehagskänsla. För att bli av med dessa känslor kan personen i fråga antingen sluta att konsumera kött, ändra sin attityd till att konsumera kött eller ändra uppfattningen som är kopplad till köttet. Det är många gånger lättare att ändra sin uppfattning än att ändra en inarbetad vana (Festinger, 1957; Nilsson & Martinsson, 2012). Enligt Nilsson & Martinsson (2012) handlar kognitiv dissonans om att få beteende och attityd att stämma överens, vilket kan uppnås genom att förändra sin attityd eller sitt beteende.

Attityder

Nilsson & Martinsson (2012) berättar att Eagly & Chaiken år 1993 definierade uttrycket attityder; “En psykologisk tendens som uttrycks genom att utvärdera en specifik enhet med någon grad av gillande eller ogillande”. De menar alltså att attityder handlar om vilken inställning som finns till något och att vi genom våra attityder kan påverka eller omedvetet påverkar människor runt om oss. Attityder är även kopplade till våra handlingar och hur vi människor beter oss (Nilsson & Martinsson, 2012). Individer kan ha attityder till mycket exempelvis till konkreta saker som ett hus, en bil eller något liknande. Men när Nilsson och Martinsson (2012) talar om miljöfrågor kanske det snarare handlar om abstrakta saker, som känslor eller andras beteende. Det individen har en attityd till kallas för attitydobjekt. Nilsson & Martinsson (2012) förklarar att en attityd byggs upp av kunskap och uppfattning (kognitiva processer), positiva och negativa tankar om ett attitydobjekt (affektiva processer) samt beteende relaterat till ett attitydobjekt (beteendemässiga processer). Dessa tre punkter avgör attityden till ett visst attitydobjekt, det mynnar ut i respons till de tre olika punkterna. En person kanske känner att hen behöver mer kunskap eller får ny kunskap, känslor för att

attitydobjekt förändras då, ett beteende förändras. På detta vis kan attityder förändras genom hela livet, attityderna skapar någon typ av personlighet hos individen (Nilsson & Martinsson, 2012).

TPB - theory of planned behaviour

Theory of planned behaviour (TPB) handlar om att det finns andra saker som kan påverka ett

beteende än bara attityder (Nilsson & Martinsson, 2012). Nilsson & Martinsson (2012) menar att hänsyn måste tas till andra faktorer som normer och uppfattad kontroll för att få fram det planerade beteendet. Normer handlar om hur någon uppfattar att denne bör göra något för att det ska vara rätt, den uppfattade kontrollen handlar om tron på att det faktiskt går att göra något eller inte. Det som påverkar beteendet mer än bara attityden är den subjektiva normen som finns, den uppfattade kontrollen en person har samt intentionen. Intentionen är personens baktanke med en handling och genom den växer ett beteende fram (se figur 1) (Nilsson & Martinsson, 2012).

Figur 1: Theory of planned behaviour.

Miljöetik

Miljöetiken kan enligt Kronlid (2005) delas upp i tre grupper; biocentriskt-, antropocentriskt- och ekocentriskt perspektiv. I det biocentriska perspektivet står individen i centrum, oavsett art. Varje individ har ett eget värde och alla individer är värda att respekteras (Kronlid, 2005). Singer (2009) skriver om jämlikhetsprincipen, som menar att allas lidande är detsamma hos varje art. Om en varelse lider måste det lidandet tas i beaktning. Problemet med jämlikhetsprincipen är att en varelse som inte kan tala har svårt att förmedla sitt lidande till människan eller andra arter (Kronlid 2005). I det antropocentriska perspektivet står människan i centrum man kan kalla det människocentrerad etik. Naturen har ett

instrumentellt värde för människan och inget egenvärde, det har bara människan. Vi behöver inte ta moralisk hänsyn utan djur och naturen är vårt (människans) att nyttja och det finns bara där för resursanvändning (Kronlid, 2005). Detta är för att i denna etiken räknas inte alla organismers lidande lidande utan bara människans (Singer, 2009). I det ekocentriska perspektivet är naturen en helhet, varken människor eller djur står i centrum. Naturens balans ska bevaras och perspektivet ser på på hela ekosystem mer än skilda individer, men menar att ekosystemen är det enda som har ett egenvärde (Kronlid, 2005). I den ekocentriska etiken räknas alla organismers lidande lika (Singer, 2009).

Sammanställd modell

Genom att välja delar från alla de ovan nämnda begrepp och teorier sammanställdes en modell (se figur 2). Modellen börjar i en miljöetiskt utgångspunkt (Kronlid, 2005; Singer, 2009), där beroende på vilken miljöetisk startpunkt som finns formar attityder hos en person. Miljöetiken som finns i samhället ligger också till grund för de samhällsnormer som finns. Normerna påverkar vilken uppfattad kontroll en person känner. Attityder, normer och

uppfattad kontroll skapar en inställning som mynnar ut i ett beteende. Beteendet kan påverkas av kognitiv dissonans, om obehagskänslor gentemot beteendet uppstår kan en person

antingen ändra sin attityd eller ändra sitt beteende (Nilsson & Martinsson, 2012).

Fokusgruppsundersökning

Urval

Urvalet gjordes baserat på deltagarnas kosthållning. Vi valde att låta både köttätare och icke-köttätare delta för att ser hur synen på laboratorieodlat kött skiljde de åt. Kosthållningarna definierades på följande sätt en köttätare är en person som äter allt som kommer från både djur- växt- och svampriket. En icke-köttätare äter mestadels en kost från svamp- och växtriket, vissa äter även ägg och mejeriprodukter och kan vid enstaka tillfällen även äta fisk och skaldjur. I grupp ett representerades både köttätare och icke-köttätare samt både män och kvinnor, deltagarna var födda mellan 1989-1995. I grupp två representerades icke-köttätare, både män och kvinnor och deltagarna var födda mellan 1986-1994. Grupp tre bestod av köttätare som var både män och kvinnor som var födda mellan 1959-1970. Grupperna delades upp på detta sätt för att se hur attityderna eventuellt skiljde mellan de olika kosthållningarna samt om deltagarna i den blandade gruppen blev påverkade av varandras inställningar och attityder.

Fokusgruppsmetod

Genom att använda oss av fokusgrupper fick vi en uppfattning om vilken kunskap som finns i samhället om laboratorieodlat kött, även vilka generella ideer och tankar som finns kring kött och konsumtionsval (Bryman, 2008). Innan fokusgrupperna utfördes gjordes en guide med hjälp av stödord och teman över vilka ämnen som skulle beröras under samtalet (se bilaga 1). Temana var miljö, etik, konsumtionsval och laboratorieodlat kött, vilka användes för att undvika att fastna i fasta frågor och för att vara öppen för nya infallsvinklar under fokusgrupperna. Under de tre fokusgrupps-sessionerna var målet att försöka få fram deltagarnas bild av laboratorieodlat kött samt ta reda på hur de ställer sig till att äta laboratorieodlat kött och vilka faktorer som påverkar deras val.

I början av fokusgrupperna delades ett frågeformulär ut, vilket frågade efter utbildningsgrad, ålder, kosthållning samt kön. Detta för att kunna dra ytterligare slutsatser om påverkande faktorer. Efter att formuläret var besvarat inleddes diskussionen med frågan “vad tänker ni på

när ni hör laboratorieodlat kött?” sedan ställdes samma fråga fast med ordet clean meat samt igen med in vitro meat. Därefter leddes diskussionen in på övriga teman, då deltagarna fick samtal fritt. Under samtalet ställdes några frågor för att säkerställa att alla guidens teman tagits upp. När diskussionen dog ut och alla teman berörts presenterades ett scenario: “Du ska gå och äta lunch med några kollegor eller kursare och du hade tänkt välja det laboratorieodlade alternativet men övriga beställer konventionellt kött, hade du då ändrat ditt val?” Sedan vändes scenariot och frågade deltagarna om de hade valt det laboratorieodlade köttet om alla andra också hade gjort det. Efter scenariot visades filmklippet cultured meat (JUST, 2017) visningen började 40 sekunder in i klippet och visades till slutet. Vi valde att inte visa hela klippet då början av klippet visar icke relevant information för vår fokusgrupp. Efter filmklippet fick deltagarna återigen diskutera, nu om hur klippet påverkat deras befintliga tankar kring laboratorieodlat kött. Fokusgruppsdiskussionerna spelades in med hjälp av en Macbook Air samtidigt som anteckningar fördes under hela diskussionen.

Analysmetod

Efter att fokusgrupperna var genomförda transkriberades samtalen, därefter delades samtalen in i de tema som fanns med i guiden för att kunna få fram det väsentliga i samtalen. Temana vi hade var: miljö, etik, konsumtionsval och laboratorieodlat kött. Vi bearbetade empirin genom att gå igenom det transkriberade materialet gruppvis, för att ge en tydlig bild av varje grupps inställning till laboratorieodlat kött. I samband med detta valdes citat som belyser gruppens tankar och åsikter om laboratorieodlat kött.

När detta var gjort gjordes en modell (se figur 2) med hjälp av olika teorier och begrepp. De teorier och begrepp som användes som utgångspunkt var; kognitiv dissonans, attityder, delar av TPB samt miljöetik. Efter att empirin presenteras gjordes en gemensam analys av grupperna med hjälp av modellen (se figur 2) och tidigare forskning.

Validitet, tillförlitlighet och generaliserbarhet

Validitet och tillförlitlighet undersöktes i enlighet med Allwood & Erikson (2017) och Bryman (2008). Då fokusgrupper är en kvalitativ metod är det möjligt att upprepa undersökningen, men då alla individer är olika är det inte troligt att få samma utfall.

Undersökningen hade varit mer generaliserbar om vi genomfört fler fokusgrupper med personer med andra bakgrunder och kosthållningar eller från andra orter. Det hade således gett en mer rättvis bild av människors inställning och tillförlitligheten hade ökat, men att bearbeta så många fokusgruppssamtal var inte möjligt eftersom tiden inte fanns. Validiteten kan luta sig på den bakgrund och kunskapsläget som presenteras i studien

Empiri och analys

Fokusgrupp med både köttätare och icke-köttätare

Samtliga deltagare tyckte spontant att laboratorieodlat kött lät konstgjort, galet och genmodifierat, men de kunde alla tänka sig att smaka. En deltagare sa “konstigt att äta något från ett labb” och en annan höll med och sa “galet!”, detta tror vi kan bero på att normerna i samhället går emot principen att äta något odlat i laboratorium. När frågan om vad de tänker kring begreppet clean meat tyckte samtliga att det lät godare än laboratorieodlat kött, de tyckte även det lät som “fint” och “riktigt” kött. När begreppet in vitro kött presenterades blev deltagarna skeptiska och tänkte på laboratorie-skålar, en i gruppen sa “det låter sämre än

clean meat”. Samtliga i gruppen funderade på hur laboratorieodlat kött fungerade och

framförallt hur det ser ut. Detta kan kopplas till vad Nilsson och Martinsson (2012) skriver om hur kunskap om något kan förändra attityder ett attitydobjekt. Deltagarnas brist på kunskap inom ämnet gör att de känner sig osäkra och har en avvaktande inställning. En deltagare poängterade att metoden kan vara effektiv och bidra till en mer hållbar köttkonsumtion, då det kan komma att kräva mindre resurser. En deltagare sa “det kan ge en smakupplevelse till mindre priviligerade människor” och menade att kött kan bli mer lättillgängligt.

Ur en miljösynpunkt sa en deltagare att “laboratorieodlat kött är bättre för miljön än att konsumera mycket “riktigt” kött, men mer vegetariskt är vägen att gå, det är viktigt med balans”. En annan deltagare säger “Vi ska ta hand om djuren vi har istället och äta mindre kött” något som alla i gruppen var överens om. Deltagarnas inställning till djur och djurhållning visar att de anser att djuren har ett egenvärde, en miljöetiskt biocentrisk syn i enlighet med Singer (2009) & Kronlid (2005). En deltagare ifrågasatte varför vi behöver

laboratorieodlat kött i linje med vad de andra deltagarna sagt tidigare. Gruppen menar att laboratorieodlat kött kan bli ett komplext problem då man kan göra mer förändringar i själva köttet, exempelvis ändra näringsinnehållet eller smaken. Gruppen sa vidare att det kan bli värre konsekvenser inom laboratorieproduktion som kan komma att “balla ur”, eftersom riskerna är okända. Vi tolkar det som att det finns en osäkerhet och rädsla för att det kan urarta. I enlighet med Martinsson & Nilsson (2012) tyder det på att den uppfattade kontrollen minskar eftersom deltagarna känner att de har mindre kontroll över det laboratorieodlade köttet än konventionellt kött.

Efter att gruppen fått konkreta siffror på det laboratorieodlade köttets miljöpåverkan jämfört med konventionellt kött instämde samtliga deltagare att de skulle kunna tänka sig att försöka äta mer laboratorieodlat kött. En deltagare säger “att äta kött är att unna sig” och menar att han hade unnat sig “riktigt” kött då och då, vilket vi tolkar som konventionellt kött. Det kan kopplas till hur kunskap påverkar attityder och beteende (Nilsson & Martinsson, 2012), efter att deltagarna tagit del av mer information har de ändrat sin attityd och kan tänka sig att ändra sitt beteende för att värna om miljön. Det kan också kopplas till kognitiv dissonans då deltagaren ändrar sitt beteende för att bättre stämma överens med sina inställning. Genom att äta kött mer sällan rättfärdigar det att unna sig konventionellt kött, vilket går i enlighet med Festingers teori (1957) och Nilsson & Martinsson (2012).

Gruppen menar att laboratorieodlat kött är bättre för miljön än konventionellt kött men att det hade tagit tid att föra in det i sin kost på grund av vanor. En deltagare sa “det känns obehagligt att konsumera kött från ett laboratorium”. När samtalet gick in på konsumtionsval sa en deltagare att “jag äter gärna efter säsong, närodlat, gärna ekologiskt”, men alla i gruppen var överens om att ekonomi spelar stor roll vid inköp av livsmedel. En i gruppen sa “det är främst ekonomi som styr vad jag handlar”, vilket visar på en antropocentrisk ståndpunkt. Två personer i gruppen väljer bort kött för hälsans skull, medan en deltagare ibland väljer bort det på grund av ekonomi samt djuretiska skäl. Deltagarnas kostvanor visar på att djur har ett egenvärde vilket kan ses som en biocentrisk ståndpunkt. När gruppen beskriver att ekonomi och hälsa är betydelsefulla faktorer vid inköp av livsmedel visar det en antropocentrisk miljöetik i enlighet med Kronlid (2005).

att laboratorieodlat kött ser ut som konventionellt kött, en deltagare sa “det är viktigt att labbköttet ser likadant ut som vanligt kött om jag ska äta det”. Vidare diskuterade deltagarna att människor måste få testa det laboratorieodlade köttet för att bevisa/motbevisa eventuella förutfattade meningar. Det styrker Nilsson och Martinssons (2012) resonemang kring kunskap och hur det påverkar attityder. En deltagare sa “det blir en stor utmaning för labbköttet att introduceras, det kommer att krävas mycket information till allmänheten men även transparens i produktionen”. Alla deltagare var överens om att laboratorieodlat kött skulle kunna göra konventionellt kött mer exklusivt och därmed minska dess konsumtion. Vidare säger en ur gruppen “laboratorieodlat kött kan pusha till en förändring inom köttindustrin och höja kravet på det konventionella köttet”. I linje med Kronlid (2005) visar deltagarna en miljöetiskt biocentrisk åsikt om att djuren har ett egenvärde och att köttkonsumtionen behöver minska. Men detta kan också ses detta som en ekocentrisk tanke eftersom de menar att hela ekosystemet som innefattar människor och djur måste fungera.

När det kom till etik ställdes frågan “är människan med och påverkar naturen för mycket?” och samtliga deltagare svarade att så länge människan styr naturen åt rätt håll är det okej. En av deltagarna sa även “det är ok så länge vi inte ändrar något extra”. Vidare diskuterade gruppen att laboratorium låter konstruerat, plastigt och onaturligt samt ger associationer till människor i vita rockar. Samtliga i gruppen menar att laboratorieodlat kött är mer etiskt rätt mot djuren än den konventionella produktionen. En deltagare säger “Jag tänker mer på djurrätt än klimatet, och föredrar ekologiskt, närodlat kött från en småskalig produktion där djuren har levt ett bra liv”.

Efter att scenariot presenterades sa samtliga att grupptryck inte hade påverkat deras beslut, det hade stått fast vid sitt tidigare beslut. En i gruppen sa att “Nyfikenheten är större än grupptrycket”. Efter filmen sa en deltagare “Detta kan leda till en samhällsförändring” och alla var överens om att det är en fin tanke, bra teknik och spännande. Deltagarna tyckte dock även att det är läskigt och tankar rörande kannibalism väcktes.

Fokusgrupp med icke-köttätare

om de gillar tanken av att det går att tillverka kött i laboratorium en deltagare sa “ jag gillar tanken men det låter äckligt”. Gruppen tycker att Clean meat låter trendigare, mer aptitligt och som rengjort kött. Deltagarna associerar även det med ekologiskt- eller halalkött och nämner även hållbarhet och kött utan kemikalier eller antibiotika. In vitro kött beskrevs som intetsägande och en deltagare sa “det låter tjusigare, lite labbigt och inte så aptitligt”. Gruppen var överens om att laboratorieodlat kött förmodligen liknar en klump. Diskussionen leder till att deltagarna själva inser att dom inte har tillräckligt med kunskap kring ämnet. Vilket återigen styrker Nilsson och Martinssons (2012) resonemang kring kunskap och dess påverkan på attityder.

Efter förklaringen hur det går till instämde samtliga deltagare att det lät häftigt och kan hjälpa människor som svälter, detta visar på att deltagarna har en antropocentrisk inställning in enlighet med Kronlid (2005). En av deltagarna sa “jag är ändå inte övertygad om att testa laboratorieodlat kött”, medan en annan säger “Man räddar ju djurliv, vilket är helt fantastiskt” och menade på att det låter för bra för att vara sant. Här övergår den tidigare antropocentriska inställningen till en mer biocentrisk. Samtidigt diskuterade deltagarna huruvida köttätare skulle välja att äta laboratorieodlat kött framför konventionellt kött. Samtliga deltagare var överens om att de hellre skulle konsumera laboratorieodlat kött än konventionellt kött, vilket inte är förvånande med tanke på att deltagarna inte äter konventionellt kött idag. En deltagare sa att “det låter märkligt med laboratorieodlat kött och det ger cancer- och tumörassociationer”, alla deltagarna instämmer och en tillägger “jag vill veta vad jag äter”. Återigen stödjer detta Nilsson och Martinssons (2012) argument för att kunskap påverkar attityder, i detta fallet är det deltagarna okunskap som gör dom osäkra på laboratorieodlat kött.

Ur ett miljöperspektiv menade gruppen att utan köttätare dör incitamenten att ha boskapsdjur, en i gruppen sa “djur på naturbete behövs för att bidra till en ökad biodiversitet”. Genom laboratorieproduktion kan mark sparas och naturbetesmarker ökas. En deltagare säger “Jag tror inte att det finns något som kommer göra att alla boskapsdjur försvinner”. Med det visar deltagarna en mer ekocentrisk inställning när det kommer till djur- och miljöetik. Senare när frågan om laboratorieodlat kött separerar oss från miljön ställdes var gruppen överens om att köttindustrin redan är så frånkopplad från samhället så det gör ingen skillnad. Gruppen menar

att den konventionella köttproduktionen inte kommer försvinna, en deltagare sa “Köttstereotypen vill fortfarande käka “riktigt” kött, grillkillar kommer alltid finnas”.

När det kommer till konsumtionsval sa deltagarna att de vanligtvis väljer vad de är sugna på och att det är viktigt att det är nyttigt och framförallt gott. När dom väljer protein avstår deltagarna helst från substitut som är sämre för miljön. En i gruppen sa “om laboratorieodlat kött är bättre för miljön än sojaprotein hade hon inte sett några problem med att köpa det istället”. Detta visar på en attityd till köttkonsumtion som är mer bio- och ekocentrisk samtidigt som dom alla är överens om att välja något som är gott har betydelse. En av deltagarnas sa “Ibland kan jag få ett kroppsligt sug efter saker som är mindre bra för miljön såsom lax” och en annan höll med och sa “Jag med fast, med avokado”.

Samtliga deltagare tänker på miljö, hälsa, djurrätt, säsongsbaserat och närproducerat när dom handlar. En i gruppen sa “Jag hade hellre valt en närproducerad gurka än en ekologisk”. Ingen i gruppen nämnde ekonomi som en faktor men när moderatorn frågade om det sa en deltagare “jag hade aldrig valt billigt kött för att det är billigare, hellre dyrare vegetariskt då”, och alla instämde. Något som samtliga deltagare tänker på i butiken är förpackningar, en deltagare sa “jag tänker ibland mer på förpackningens miljöpåverkan än själva innehållet eftersom jag redan valt bort kött för miljöns skull”. Här skulle kognitiv dissonans (Festinger, 1957) kunna uppstå eftersom hon rättfärdigar ett miljömässigt sämre innehåll genom att välja en bättre förpackning och dessutom redan valt bort kött, vilket hon anser ha en större miljöpåverkan. Deltagarna var kluvna till att konsumera laboratorieodlat kött men skulle kunna tänka sig att äta kött någon gång ibland om det är möjligt att göra det utan att något djur kommer till skada. Anledningen till att deltagarna var kluvna berodde på det faktum att dom redan valt bort kött ur sin kost och således inte känner något behov av det. En i gruppen sa “Jag tycker inte om kött” och menar då att det inte finns anledning för henne att äta det. En annan nämnde kort att hon skulle kunna tänka sig att konsumera kött i samband med graviditet på grund av näringsbehov.

Ur en etisk synvinkel sa samtliga att människan redan är med och styr mycket, vidare sa en deltagare att “Det borde vara oetiskt men det är inte det, jag vill nästan hitta något fel med det”, vilket kan kopplas till osäkerhet och okunskap. Det drogs paralleller med personer som äter insekter och att det låter lite som ett experiment, det går emot de rådande

samhällsnormerna. Laboratorieodlat kött skulle det kunna föda fler vilket är positivt, men deltagarna menar att det är en lång väg dit. En deltagare sa “Laboratorieodlat kött kan skapa bättre förhållande för djuren, alltså uppmuntra en bättre djurhållning”. Ett ställningstagande som menar att de normer som finns kring djurhållning är under förändring.

Efter scenariot instämde samtliga utom en deltagare att de inte hade påverkats av grupptryck utan stått fast vid sina beslut. Samma deltagare sa “jag hade gått emot gruppen för att strida, ska jag välja laboratorieodlat kött skulle vill jag veta vad det innehåller”. Efter filmen var gruppen överens om att det blev konfunderade över processen och liknade det med att vilja ha kakan och äta den med. Samtliga sa att det var äckligt och skevt, det jämfördes med kannibalism.

Fokusgrupp med köttätare

Deltagarnas första spontana reaktion var att laboratorieodlat kött lät obehagligt och läskigt men spännande, en deltagare sa ”jag tycker att det låter fejk”. Clean meat beskrevs av samtliga som rent kött och en deltagare sa “det låter som hälsosamt kött med mycket protein”. En person associerade clean meat med rent kött som en filé. In vitro kött visste ingen vad det var och de hade inte heller några tankar kring det. Efter att deltagarna fått en beskrivning av laboratorieodlat kött var det blandade åsikter, två deltagare tyckte att det verkade häftigt men lite läskigt, medan de andra två tyckte att det verkade äckligt och onaturligt, en sa “varför behöver människor tillverka kött i laboratorium?”. Samtliga deltagare hade å andra sidan smakat på laboratorieodlat kött om de fått chansen, mest på grund av nyfikenhet. En deltagare sa “beroende på hur det såg ut, liknar det kött skulle jag kunna testa men annars inte”. Deltagarnas brist på kunskap påverkar deras attityder vilket återigen går i enlighet med vad Nilsson och Martinsson (2012) skriver.

Ur ett miljöperspektiv hade samtliga deltagare valt konventionellt kött framför laboratorieodlat kött, men gärna viltkött, en deltagare sa “det är bra för miljön”, vilket visar deltagarnas antropocentriska syn. En i gruppen sa vidare att “jag hade kunnat äta det om det är bättre för miljön så länge det smakar gott och känns som kött”. När det kommer till val av livsmedel försöker samtliga välja närproducerat när det väljer vissa varor som exempelvis

mejeriprodukter, ägg och kött. Två deltagare tänker mindre på miljön och handlar ofta det dom alltid har gjort, en säger “det är lite läskigt att prova nya livsmedel och jag håller mig gärna till det gamla och trygga”, bristen på kunskap påverkar alltså inköpen av livsmedel. De två andra deltagarna försöker göra mer medvetna val när det kommer till miljöpåverkan, men båda instämmer att det är svårt. Dom menar att det är svårt och en av deltagarna säger “det finns så mycket information kring vad som är bra för miljön och inte, vilket försvårar ett medvetet val”. Samtliga deltagare känner osäkerhet inför nya livsmedel då riskerna är okända men en deltagare säger “Jag tycker att det är spännande att testa nya grejer” vilket en annan håller med om. Även här kan osäkerheten kopplas till den uppfattade kontrollen i enlighet med Nilsson & Martinsson (2012).

Ur en etisk synvinkel anser samtliga att det känns onaturligt med laboratorieodlat kött, “Det är ju inte naturligt!” sa en i gruppen. Däremot ser ingen några etiska problem med att odla kött i laboratorium, en deltagare sa “Jag ser ingen anledning till att det inte skulle vara etiskt rätt, men jag tycker att det känns konstigt och inte så inbjudande”. Samtliga deltagare i gruppen anser inte att människan är med och styr naturen för mycket och tycker inte heller att laboratorieodlat kött bidrar till en separation mellan människan och naturen. En deltagare sa “Naturen och människan är redan separerade”. Detta visar att gruppen delar en miljöetiskt antropocentriskt syn, men med inslag av ekocentrism då miljöns hälsa spelar en liten roll.

Efter scenariot sa samtliga deltagare att dom troligtvis inte hade bestämt sig innan för att ta det laboratorieodlade köttet på en restaurang och istället förmodligen valt det konventionella köttet eller något annat alternativ. En deltagare sa “jag hade med största sannolikhet valt vanligt kött eller fisk, jag vill vara säker på att det är gott”. Inarbetade vanor och samhällsnormer leder till samma beteende som alltid funnits. Efter klippet var samtliga fascinerade men även denna gruppen fick kannibalism-associationer.

Sammanfattande analys

Laboratorieodlat kött

Gruppernas spontana reaktion på ordet laboratorieodlat kött var att det är något äckligt och främmande, oavsett kosthållning. Samtliga gruppers reaktion på begreppet clean meat var att

det kändes som rengjord filé och hälsosamt. Två av grupperna associerar in vitro-kött med laboratorium medan gruppen med enbart köttätare inte fick några associationer överhuvudtaget. Detta kan bero på att deltagarna i gruppen med köttätare har en lägre utbildningsnivå och är från en äldre generation. Både gruppen med icke-köttätare och den med båda kosthållningar kom in på diskussionen om att de har för lite kunskap om ämnet, detta är inget som gruppen med enbart köttätare tar upp.

Samtliga grupper är överens om att texturen, smaken och utseendet måste vara väldigt likt konventionellt kött för att det ska få en plats på marknaden. Alla grupper förutom den med icke-köttätare ifrågasätter varför vi behöver odla kött i laboratorium och menar att det är överflödigt. Gruppen med de båda kosthållningar tycker istället att det är bättra att övergå till en mer växtbaserad kost.

Deltagarna i gruppen med icke-köttätare skulle hellre äta det laboratorieodlade köttet än det konventionella, något de andra två grupperna inte håller med om. Samtidigt säger de i denna gruppen att de vill veta vad de äter och att dom inte gör det med laboratorieodlat kött, vilket blir motsägelsefullt för vad dom tycker. Gruppen med båda kosthållningar nämner att laboratorieodlat kött kan öka tillgängligheten på kött och därmed låta fler uppleva nya smaker och även mätta fler. Vidare menar gruppen att det således kan minska klyftor då kött blir mer tillgängligt.

När det kommer till att välja laboratorieodlat kött på restaurang var det ingen som skulle göra det, men i gruppen med båda kosthållningar är menar deltagarna att dom skulle kunna prova på det någongång bara av ren nyfikenhet.

Något som förvånade oss var att grupperna inte kom in mer på hur det laboratorieodlade köttet skulle kunna bidra till en säkrare köttproduktion. Samtliga grupper tar istället upp osäkerheten kring laboratorieodlat kött, och att den risk som kan finnas med produktionen är relativt okänd. Kött odlat i laboratorium kräver inga läkemedelsbehandlingar vilket minimerar risken att få i sig exempelvis antibiotika genom köttkonsumtion. Det minimerar även risken för att djurburna sjukdomar sprids till människor. Detta var ingenting någon av grupperna nämnde, istället var alla snarare oroliga att något skulle gå fel i laboratoriet och därmed utsätta dom för eventuell fara. Att den konventionella produktionen idag är väldigt

kontrollerad men att det ibland går snett ändå var inget som togs upp, vilket vi tolkar det som att deltagarna visar stor tillförlitlighet till livsmedelsföretagen.

Samtliga fokusgrupper associerade laboratorieodlat kött med kannibalism, det indikerar att de är osäkra inför att tillverka kött i laboratoriemiljö och att det finns en chans att det “spårar ur”, vilket vi tolkar som att de känner osäkerhet inför den nya tekniken. Deltagarna tar även upp att det krävs mycket transparens i produktionen för att de ska kunna känna sig säkra och att de vill veta vad de äter. Vi tror att detta är sammankopplat med det faktum att det går att tillverka och äta kött utan att någon kommer till skada. Blir det då möjligt och okej att konsumera människokött framställt i laboratorium? Den nya tekniken öppnar nya dörrar som rubbar de normer som finns i samhället, vilket gör människor osäkra.

Miljö

Genom de fokusgrupperna fick vi fram att det faktorer som påverkar valet av protein mest är ekonomi, men även vad som anses vara gott och vad som är bra för hälsan. Vi såg att nuvarande kosthållningar påverkar valet av protein, och de som valde bort kött från sin kost gjorde det främst för hälsan och miljön. De som redan valt bort kött från sin kost menade att de redan gjort något bra för miljön och tänker mindre på andra livsmedels miljöpåverkan nu än de gjorde tidigare. Det menar vi hör ihop med Festingers (1957) teori om kognitiv dissonans. Valet att exkludera kött ses som en handling för en bättre miljö vilket rättfärdigar valet att inte fokusera så mycket på miljön i samma utsträckning som tidigare. Ett exempel som kom upp i fokusgrupperna var att om någon väljer bort kött kan hen ibland välja ett annat livsmedel exempelvis avokado trots att detta inte är ett bra miljöval.

Grupperna har olika syn på vad som är bra och vad som är dåligt för miljön. Gruppen med båda kosthållningar menar att laboratorieodlat kött är bättre för miljön än konventionellt kött, men ett bättre alternativ skulle vara att övergå till en mer växtbaserad kost. Gruppen med bara köttätare menar att de inte skulle välja laboratorieodlat kött utan istället välja de viltkött eller naturbeteskött, då de anser att det är bra för miljön. En person i gruppen skulle kunna tänka sig att välja laboratorieodlat kött, men då har personen höga krav på lukt, smak och textur. Gruppen med icke-köttätare menar att det behövs naturbetesdjur för att bevara den biologiska mångfalden och genom att gå över till en laboratorieproduktion skulle det öka möjligheten

att ha fler naturbetesdjur. Om personerna skulle äta kött skulle de välja laboratorieodlat kött framför konventionellt av djuretiska- och miljöskäl, men dom är inte övertygade att köttätare skulle göra det.

Etik

Undersökningen visade att den kosthållning en person har påverkar inställningen till laboratorieodlat kött. Majoriteten av de som valde bort kött från sin kost gör det på grund av miljöetiska perspektiv, vilket är en anledning till att prova laboratorieodlat kött. De menade att produktionen i laboratoriemiljö var bättre för djuren och kunde “rädda” många djurliv från den konventionella köttproduktionen. De som i sin nuvarande kosthållning inkluderar kött var också villiga att prova laboratorieodlat kött för hälsan och nyfikenhetens skull. Köttätarna var mer måna om att det laboratorieodlat köttet skulle vara så likt konventionellt kött som möjligt både i smak, textur, utseende och lukt. De var tydliga med att de vill äta konventionellt- eller viltkött men är villiga att byta vid enstaka tillfällen.

Om de har valt bort kött på grund av djuretiska skäl finns det grund för att börja konsumera kött igen, då det skulle vara möjligt att göra det utan att djur kommer till skada. Om dom har valt bort kött av hälso- eller miljöskäl är det mindre troligt att de känner ett behov av laboratorieodlat kött. Eftersom laboratorieodlat kött idag endast finns i mycket liten skala är det svårt att bevisa att det är bättre för miljön än konventionellt kött, trots att utsläppen, mark- och vattenanvändningen är mindre för det laboratorieodlade köttet.

Både gruppen med icke-köttätare och gruppen med blandad kosthållning har en övervägande biocentrisk syn då de menar att djur har ett egenvärde och känner lidande. Gruppen med icke-köttätare tar upp att laboratorieodlat kött kan mätta fler människor på jorden, vilket tyder på en antropocentrisk syn. Den blandade gruppen säger att hela ekosystemet bestående av djur och människor måste fungera, vilket tyder på en ekocentriskt syn. Gruppen med bara köttätare har en övervägande antropocentrisk syn, men dom nämner även att människor, djur och natur måste fungera ihop, vilket tyder på inslag av ekocentrism.

Konsumtionsval

Samtliga grupper tänker på hälsan när de väljer livsmedel i butiken, det är även viktigt för samtliga grupper att maten smakar bra. En tydlig skillnad var att gruppen med blandad kosthållning gör sina inköp baserat på ekonomi, vilket inte var något de andra grupperna självmant tog upp. Samtliga grupper värderar djur men på olika sätt. De som inte äter kött tar ställning i och med sin kosthållning, medan dom som äter kött tar ställning genom att gärna välja vilt eller naturbeteskött. Gruppen med köttätare utmärker sig då de uttrycker svårigheter med att handla miljövänligt samt en osäkerhet inför nya livsmedel.

Fokusgrupperna visade att yngre människor har starka intentioner att handla miljövänligt genom att köpa ekologiskt eller närodlat, men att ekonomin ibland satte stopp. Då väljer de att äta mer vegetariskt för att kunna äta bättre kött då och då. De äldre som har större ekonomisk frihet och således möjlighet att välja livsmedel saknade kunskapen att fatta miljövänligare beslut och handlar då samma som de alltid gjort. Äldre människor har en starkare inarbetad vana och har därför svårare att bryta beteendet och prova något nytt som kanske är bättre för miljön.

Diskussion

Det vi kan se genom våra fokusgrupper är att det finns en intention att göra val som är bra för miljön. Inställningen som finns till laboratorieodlat kött påverkas inte bara av intentionen till att vara mer miljövänlig utan till största del av normer, attityder och etik (se figur 2).

Majoriteten av deltagarna anser att det finns andra alternativ till en hållbarare framtid och tycker att laboratorieodlat kött är överflödigt. Alternativen som deltagarna nämner är närodlat, naturbeteskött, viltkött eller att övergå till en mer växtbaserad kost detta stämmer överens med Livsmedelsverkets (2019) rekommendationer att minska sin köttkonsumtion. Den forskning som finns på det laboratorieodlade köttets miljöpåverkan visar att det går åt mindre vatten, kräver mindre mark samt släpper ut mindre växthusgaser (Bhat, 2015; Tuomisto & Teixeira de Mattos, 2011). Vidare nämner Tuomisto och Teixeira de Mattos (2012) att laboratorieproduktionen är mer energieffektiv när det kommer till fläsk, biff och lamm men mindre effektiv när det kommer till kyckling. Vi anser dock att det krävs en global

storskalig produktion för att kunna jämföra konventionell och laboratorieproduktion på ett rättvist sätt.

Animalieproduktionen har en påverkan på vårt klimat enligt Jordbruksverket (2018b), det är inte bara djuren utan även tillverkningen av foder som påverkar klimatet (Livsmedelsverket, 2018a). Samtliga deltagare i fokusgrupperna var medvetna om att köttproduktionen har en stor inverkan på klimatet. Gruppen med blandad kosthållning och gruppen med icke-köttätare var överens om att det är bättre att konsumera mindre kött istället för att introducera laboratorieodlat kött både för miljön och hälsan.

Något som är intressant är att de personer som som äter kött ogillar tanken på att det går att odla kött i laboratorium medan dom som inte äter kött gillar tanken att det går att tillverka kött i laboratorium. Detta beror förmodligen på personernas olika miljöetiska ståndpunkt. Det är alltså inte förvånande att dom som inte konsumerar kött idag är mer främmande för att köpa laboratorieodlat kött, då de vanligtvis inte köper kött alls, men att dom är positiva till tekniken då man kan skona djuren. Något som styrker att de olika grupperna har olika miljöetiska värderingar är att gruppen med blandad kosthållning nämner att laboratorieodlat kött kan ge smakupplevelser till människor som annars inte har möjlighet att äta kött, vilket kan ses som antropocentriskt i enlighet med Kronlid (2005). Gruppen med icke-köttätare poängterar att laboratorieodlat kött gör det möjligt för människor att konsumera kött utan att skada djuren, vilket enligt Singer (2009) & Kronlid (2005) tyder på en mer biocentrisk synvinkel.

Fokusgrupperna visade att kvinnorna, oavsett ålder, tänker mer på hälsan än vad männen gör. En grupp som utmärkte sig från övriga grupper var den där deltagarna var köttätare och födda 1970 eller tidigare. Skillnaderna som utmärker sig tycks grundas i generationsskillnader, då de känns mer inrutade i sina vanor och att det ska vara som förr. Enligt Sharma (2015) är yngre personer mer benägna till att prova laboratorieodlat kött, vilket styrker vad som

framkommit i vår undersökning. Kunskap är viktigt för att skapa nya beteendemönster, vilket styrks av Nilsson och Martinsson (2012). Majoriteten av de yngre deltagarna i

fokusgrupperna studerar vilket kan vara en bidragande faktor till att de besitter mer kunskap men har mindre ekonomisk frihet.

Fokusgrupperna visade att människors inställning till att konsumera laboratorieodlat kött är att det är främmande, äckligt, obehagligt men spännande. Vi kom fram till att de faktorer som påverkar beteendet, att konsumera laboratorieodlat kött, förutom inställningen är generation, kön, ekonomi och hälsa. Det vi förutspår är att när laboratorieodlat kött kommer ut på marknaden kommer det finnas en stor osäkerhet bland konsumenterna. Denna osäkerhet kan dämpas genom ökad kunskap och transparens i produktionen. Människor kan tänka sig att prova laboratorieodlat kött, men de flesta ser det som en överflödig produkt. Vidare anser de att det är bättre för miljön att övergå till en mer växtbaserad kost eller att äta miljövänligt kött, såsom naturbetes-, ekologiskt- eller viltkött.

Referenser

Allwood, C. M & Erikson, M. G. (2017) Grundläggande vetenskapsteori, för psykologi och

andra beteendevetenskaper. Lund: studentlitteratur AB

Artdatabanken (2015) Rödlista 2015 - sammanfattning. Hämtad 2019-05-02, från

https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/rodlistning/sammanfattning-rodlista-2015/

Arvidsson, M. (Producent), & Lavett, H. (Regissör). (2019). Galna ko-sjukan [Poddradio]. Hämtad från https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1265181?programid=2519

Bhat, Z. F., Kumar, S., & Fayaz, H. (2015). In vitro meat production: Challenges and benefits over conventional meat production. Journal of Integrative Agriculture, 14(2), 241-248.

Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB

Gold, M. (2004) The global benefits of eating less meat. Hämtad från,

https://www.ciwf.org.uk/media/3817742/global-benefits-of-eating-less-meat.pdf

Datar, I. & Betti, M. (2010). Possibilities for an in vitro meat production system. Innovative

Food Science & Emerging Technologies, 11(1), 13-22.

Degaardt, S. (2018) Kött och klimat [Bild] Hämtad från,

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/kottoch klimat.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html

Festinger, L. (1957). A theory of cognitive dissonance. Stanford: Stanford university press.

ICA. (u.å) Vegan eller vegetarian - vad är skillnaden? Hämtad 2019-04-15 från,

https://www.ica.se/halsa/artikel/vego-vad-da/

Jiménez-Colmenero, F., Carballo, J., & Cofrades, S. (2001). Healthier meat and meat products: their role as functional foods. Meat science, 59(1), 5-13.

Jordbruksverket. (2018a). Konsumtion och förbrukning av kött. Hämtad 2019-02-17, från

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/livsmedelskonsumtionisiffror/kottk onsumtionen.4.465e4964142dbfe44705198.html

Jordbruksverket. (2018b). Jordbruket och övergödningen. Hämtad 2019-02-10, från

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ingenovergodning/jordbruketocho vergodningen.4.4b00b7db11efe58e66b80001608.html

JUST [JUST]. (2017, 10 Aug). Cultured meat [Videofil]. Hämtad från

https://www.youtube.com/watch?v=_GgP6jo5DTM

Kronlid, D. (2005). Miljöetik i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB

Kumar, Y., Berwal, R., Pandey, A., Sharma, A., & Sharma, V. (2017). Hydroponics meat: An envisaging boon for sustainable meat production through biotechnological approach - A review. International Journal of Vetrinary Science and Animal Husbandry, 2(1), 34-39

Livsmedelsverket. (2018a). Kött och miljö. Hämtad 2019-02-20, från

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/miljosmarta-matval2/kott

Livsmedelsverket. (2018b). Antibiotika. Hämtad 2019-05-20, från https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/lakemedelsrester/antibiotika

Livsmedelsverket (2019) Kött och chark - råd. Hämtad 2019-05-02, från

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/kott-och-chark

Mosa Meat. (u.å) How it’s made. Hämtad 2019-05-05, från

Naturskyddsföreningen. (u.å.a) Kött, klimat och miljö - dina val påverkar! Hämtad 2019-02-28, från https://www.naturskyddsforeningen.se/kott-klimat-miljo

Naturskyddsföreningen. (u.å.b) Betande djur ger rik natur. Hämtad 2019-05-02, från

https://www.naturskyddsforeningen.se/betande-djur-ger-rik-natur

Nilsson, A., & Martinsson, J. (2012) Attityder till miljöfrågor. Lund: Studentlitteratur AB

Post, M. J. (2012). Cultured meat from stem cells: Challenges and prospects. Meat science, 92(3), 297-301.

Sharma, S., Thind, S, S., & Kaur, A. (2015). In vitro meat production system: why and how?.

Journal of food science and technology, 52(12), 7599-7607.

Singer, P. (2009) Animal liberation: the definitive classic of the animal movement. New York: Harper perennial

Stephens, N., Dunsford, I., Di Silvio, L., Ellis, M., Glencross, A., & Sexton, A. (2018). Bringing cultured meat to market: Technical, socio-political, and regulatory challenges in cellular agriculture. Trends in food science & technology, 78, 155-166.

Sveriges radio (2016). Odlat kött närmar sig din tallrik. [Bild]. Hämtad från,

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6417332

SVT (2019). Köttförbrukning 2018 [Bild]. Hämtad från,

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenskarnas-kottkonsumtion

Tuomisto, H. L., & Teixeira de Mattos, M. J. (2011). Environmental Impacts of Cultured Meat Production. Environmental Science & Technology, 45(14), 6117–6123.

Welin S., Van der Weele C. (2012) Cultured meat: will it separate us from nature?. In: Potthast T., Meisch S. (eds) Climate change and sustainable development. (s. 348-351) Wageningen: Wageningen Academic Publishers.

Bilagor

Bilaga 1- Fokusgruppsguide

Frågeställning: Hur ser svenskars inställning till laboratorieodlat kött ut och vilka faktorer påverkar inställningen?

Inledande enkät som frågar efter: kön, ålder och utbildningsgrad.

Vad tänker ni när ni hör laboratorieodlat kött? - Clean meat?

- In vitro kött?

Kort beskrivning av laboratorieodlat kött gavs av moderatorn.

Vad tänker ni kring detta? Hur förändrar detta bilden av laboratorieodlat kött?

Frågor uppdelade på fyra teman: Etik, miljö, konsumtionsval och laboratorieodlat kött Konsumtionsval

Hur resonerar ni när ni väljer och köper proteinkälla? Varför kött, varför inte?

Laboratorieodlat kött

Hade ni kunnat tänka er att äta laboratorieodlat kött och vad påverkar detta valet?

Miljö

Hade ni kunnat tänka er att äta laboratorieodlat kött om det är bättre för miljön än konventionellt?

Hur mycket påverkar miljön ert val av livsmedel? Tänker ni klimatsmart i affären?

Känner ni osäkerhet inför nya livsmedel?

Etik

Naturligt/onaturligt?

Är det etiskt rätt att odla kött i laboratorium? Är vi med och styr naturen för mycket? Separerar det människan och naturen? Djuretiskt?

Scenario : “Du ska gå och äta lunch med några kollegor eller kursare och du hade tänkt välja det laboratorieodlade alternativet men övriga beställer konventionellt kött, hade du då ändrat ditt val?” Sedan vändes scenariot och frågade deltagarna om de hade valt det

Filmklipp: cultured meat (JUST, 2017) visningen började 40 sekunder in i klippet och visades till slutet.