Påverkar överbeläggning och utlokalisation patientsäkerheten? : En litteraturstudie

EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD

VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD K2016:87

Påverkar överbeläggning och utlokalisation

patientsäkerheten?

-En litteraturstudie

Melat Gorani

Petra Karlsson

Examensarbetets titel: Påverkar överbeläggning och utlokalisation patientsäkerheten?

Författare: Melat Gorani

Petra Karlsson

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå och poäng: Examensnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Sjuksköterskeutbildning Gsjuk14v

Grundutbildning

Handledare: Berit Lindahl

Examinator: Johan Herlitz

Sammanfattning

Bakgrund: Brist på vårdplatser innebär att en patient får vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på utformning, utrustning och säkerhet eller att kunskapen hos sjuksköterskor inte stämmer överens med vårdbehovet

(Socialstyrelsen 2016, s. 93). Syfte: Att undersöka om patientsäkerheten påverkas vid platsbrist och överbeläggning. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie där 11 artiklar granskats och analyserats samt presenteras i resultatet. Resultat: Överbeläggningar och utlokaliseringar leder till ökade vårdskador och orsakar ett lidande för patienten. Brister i sjukvårdsmiljön visade sig genom att utrustning eller läkemedel inte var tillgängliga, vilket ledde till ytterligare fördröjning av behandling för patienten och till en förlängd sjukhusvistelse. En annan effekt var ökad risk att smittas av vårdrelaterade infektioner.

Nyckelord: Bed Occupancy, overcrowding, patient safety vilket på svenska innebär: Platsbeläggning, överbeläggning och patientsäkerhet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 4

BAKGRUND ... 4

Organisation av hälso- och sjukvård ... 4

Patientsäkerhet ... 5 Vårdskador ... 6 Vårdteoretiska utgångspunkter ... 6 Integritet ... 6 Lidande ... 6 PROBLEMFORMULERING ... 7 SYFTE ... 7 METOD ... 7 Datainsamling ... 8 Data-analys ... 8 RESULTAT ... 8

Utlokalisation skapar onödigt lidande ... 9

Vårdmiljö – en faktor som påverkar patientsäkerheten ... 9

Bristande kommunikation och dokumentation utgör en risk för patienten ... 10

Vid utlokalisation ses en bristande kunskap hos sjuksköterskor ... 10

Att hantera läkemedel ... 11

Vårdrelaterade infektioner – ett hot mot patientsäkerheten ... 11

DISKUSSION ... 11

Överbeläggning och utlokalisering utgör exempel på en icke hållbar utveckling ... 12

Metod-diskussion ... 13 SLUTSATS ... 15 REFERENSER ... 16 BILAGOR ... 20 Bilaga 1: Sökhistorik ... 20 CINAHL ... 20 PubMed ... 21

Bilaga 2: Översikt över studier som inkluderats... 22

INLEDNING

De senaste åren har det i media rapporterats om nedskärningar inom hälso- och sjukvård. Nedskärningarna inom sjukhusens verksamheter har lett till platsbrist och överbeläggningar. Enligt socialstyrelsens lägesrapport (2016, s. 92) föreligger platsbrist då en inneliggande patient behöver vårdas på en vårdplats som inte fyller kraven på patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Detta innebär i praktiken att den fysiska

utformningen, utrustning och bemanning inte anses kunna tillgodose patientens bästa. Till följd av bristen på disponibla vårdplatser får inneliggande patienter på sjukhus emellanåt vårdas på annan vårdavdelning där kunskapen för just den patientens sjukdom kan saknas. I praktiken kan det innebära att en patient tillhörande kirurgisk avdelning skulle kunna vårdas på en medicinsk avdelning. Enligt Socialstyrelsens slutrapport (2012, s. 29) har 76 % av alla landstingens sjukhus i Sverige uppvisat

överbeläggningar/utlokaliseringar minst varje vecka eller oftare. Utifrån förslag från en utbildnings-vårdavdelning (UVA) på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) i Borås samt av eget intresse ville vi därför undersöka hur patientsäkerheten påverkas då en person vårdas på en annan avdelning än den som patienten ”hör hemma på”.

BAKGRUND

Organisation av hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS 1982:763) är en lag som skall tillgodose medborgarnas rätt till behov av vård på lika villkor. Hälso- och sjukvården inom landstinget är organiserad som slutenvård och öppenvård. Med slutenvård menas den vård som ges till patienter som är inskrivna på någon avdelning på sjukhuset. Med öppenvård menas den vård som primärt ges i förebyggande syfte till alla patientgrupper oavsett sjukdom eller ålder och som inte är i behov av sjukhusvård. Öppenvård kan ges vid sjukhusets mottagningar, på vårdcentraler och i särskilda boenden. Kommunerna har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser och rehabilitering för de som är i behov av vård i sina hem. Det handlar om insatser som hemsjukvård, rehabilitering och

bostadsanpassning som ges av olika personalkategorier: sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter (Blomqvist & Petersson 2014, ss. 176–178).

Kommuner och landsting är enligt HSL och Socialtjänstlagen (SoL), skyldiga att

samverka när människor på grund av nedsatt funktion och sjukdom behöver omvårdnad, sjukvård eller rehabilitering utanför sjukhuset. Därför behöver olika verksamheter och yrkesgrupper engageras och samarbeta med varandra för en kontinuitet och helhet i vård och omsorg utanför den slutna vården (Blomqvist & Petersson 2014, s. 183). Enligt Socialstyrelsen (2016, ss. 95–96) är en patient utskrivningsklar, då han/hon är

medicinskt färdigbehandlad och inte längre behöver vårdas inom slutenvården. Behövs fortsatt vård i hemmet skall en vårdplan vara upprättad. Vårdplanens syfte är att

patienten ska undvika att vistas på sjukhus i onödan och att överflyttningen skall gå så smidigt som möjligt (Blomqvist & Petersson 2014, s.184). Problem med vårdplatser uppstår då kommunen inte alltid har möjlighet att ta emot utskrivningsklara patienter, vilket gör att dessa får fortsätta att vårdas på sjukhuset och därmed upptar en plats

(Socialstyrelsen 2016, ss. 95–96). Magnusson och Granskär (2005) belyser i sin studie att vid ett utökat vårdbehov kan patienter förflyttas till andra vårdavdelningar, men även att patienter förflyttas vid ett minskat vårdbehov eller på grund av personalbrist. I april 1997 godkände Riksdagen riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Dessa prioriteringar utgör de grundläggande principerna i den etiska plattformen och består av tre huvudprinciper: människovärdesprincipen, vilken innebär att alla människor har ett lika värde och samma rätt till vård; behovs- och solidaritetsprincipen med vilken menas att den som har störst medicinskt behov går före de med mindre medicinskt behov samt kostnadseffektivitetsprincipen som innebär att det skall finnas ett rimligt samband mellan kostnad och effekt (Vårdguiden, 2013).

Enligt Socialstyrelsens slutrapport (2012, s. 28) innebär överbeläggning att inskrivna patienter på en avdelning är fler än tillgängliga vårdplatser. En överbeläggning leder ofta till att patienter förflyttas till andra kliniker/avdelningar än den som har det

medicinska ansvaret, vilket kallas att patienten är utlokaliserad. Platsbrist föreligger då en inneliggande patient behöver vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Detta innebär i praktiken att den fysiska

utformningen, utrustning och bemanning inte kan tillgodoses för patientens bästa (Socialstyrelsen 2016, s. 92). Utifrån Socialstyrelsens slutrapport (2012, s. 35) har antalet vårdplatser i Sverige inom slutenvård minskat med 355 platser mellan åren 2001–2011. Detta motsvarar en årlig minskning av vårdplatser på 12 %. Då antalet vårdplatser minskar, så ökar också beläggningarna av dessa platser. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är en internationell organisation med 35 medlemsländer som samarbetar och utbyter idéer/erfarenheter för att förbättra

marknadsekonomin och den sociala välfärden globalt. De visar i sin rapport (Health at Glance 2015, s. 104) att antalet vårdplatser i medlemsländerna har minskat från 5,5 vårdplatser till 4,8 platser per 1000 invånare mellan 2000–2013 med undantag för Sydkorea och Turkiet.

Patientsäkerhet

En god och säker vård innebär att skydda patienten mot skador som kan uppstå i samband med vård och behandling. Det fundamentala i patientsäkerhetsarbetet är att vårdpersonal är medvetna om risker som kan uppstå i vård och behandling samt att man har en kännedom om brister i organisationen (Öhrn 2014, s. 382). Enligt HSL vilken presenteras i svensk författningssamling (SFS 1982:763), skall vård som bedrivs garantera varje persons säkerhet och utövas med respekt för alla människors lika värde, självbestämmande och integritet. Vården skall vara lättillgänglig och främja en bra relation mellan patient och sjukvårdspersonal. Den skall också vara av god kvalité, säkerställas med god hygienisk standard och se till patientens behov av säkerhet och kontinuitet i behandlingen. Enligt socialstyrelsens lägesrapport (2016, s. 92) kan inte patientsäkerheten och arbetsmiljön garanteras då patienterna vårdas på vårdplatser som inte uppfyller kraven på fysisk utformning, utrustning och personal, vilket lett till att vårdskador uppstår.

Vårdskador

År 2010 kom en ny lag, Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659), som avser att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård. Denna lag innebär att vårdgivaren skall arbeta preventivt för att förhindra att vårdskador uppstår. Definitionen av en vårdskada är enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) en skada som orsakas av vården. För patienten kan det innebära lidande, kroppslig/psykisk skada och -sjukdom samt dödsfall, vilka kunde ha undvikits om lämpliga åtgärder vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården.

Vårdrelaterade infektioner (VRI) räknas till de vanligaste vårdskadorna (Öhrn, 2014, ss. 391–394), såsom post-operativa sårinfektioner, urinvägsinfektioner samt infektioner vid inläggning av centrala venösa infarter. En studie av Soop, Fryksmark, Köster och Haglund (2008) visar att vårdskador är vanliga inom vården. Deras granskning av 1967 patientjournaler visade att 8,6% av dessa patienter hade drabbats av en vårdskada då de varit inneliggande på sjukhus. Varje vårdskada medförde i snitt sex extra vårddygn. Vid granskning av journalerna syntes bland annat vårdrelaterade infektioner samt

biverkningar av läkemedel.

Vårdteoretiska utgångspunkter

Integritet innebär en personlig rättighet till medbestämmande till sin egen kropp och sig själv som människa och på latin betyder orörd, hel. Detta innebär att värderingar och åsikter inte får kränkas, individen har rätt att bevara vissa saker för sig själv (Statens Medicinsk Etiska Råd). För att stärka och tydliggöra patientens ställning och främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet uppkom Patient-lagen (SFS 2014:821). Kasén, Nordman, Lindholm och Eriksson (2008) visar att patientens integritet och värdighet kan kränkas då samtal om patientens hälsa, med

läkare/sjuksköterskor, ofta sker på patientrummen och därmed kan höras av

medpatienter och besökare. Enligt Nilsson, Rasmussen och Edvardsson (2015), kränks ofta äldre patienter med kognitiva sjukdomar på sjukhus. Detta kunde ske då personalen behövde få patienterna att ta sin medicin vilket kunde ske mot deras vilja. Dessutom framkom det att personalen upplevde att de inte alltid hade tid att se efter patienten vilket kunde leda till fallskador hos patienten.

Lidande

I Svenska Akademins Ordlista jämställs lidande med plåga och sjukdom. Enligt Eriksson (2015, s. 9) lider människan när hen befinner sig i en situation där flera processer sker samtidigt. Eriksson menar att lidandet är en kamp för människans värdighet och rätten till att kunna vara självständig, en kamp mellan det onda och det goda, glädje och lidande som utgör det väsentliga i varje människans liv. Fridh, Kenne Sarenmalm, Falk, Henoch, Öhlen, Ozanne och Jakobsson Ung (2014) visade i sin studie att patienterna upplever ett lidande av att ha en bristande hälsa. Det framkom också att lidandet kunde ses ur tre perspektiv. Dessa var: lidandet ensamt, lidande tillsammans

med andra samt den lidande i en hotande värld. Dessa former av lidande kan jämföras med Erikssons beskrivning av lidande (2015, ss. 77–88) där hon lyfter fram tre former av lidande i vårdandet av patienten. Dessa är sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Med sjukdomslidande menar Eriksson ett lidande som uppstår i samband med en sjukdom och behandlingen av denna. Fysisk smärta uppfattas individuellt, och uppmärksammas genom kroppsligt lidande. Vidare förklarar hon vårdlidande, som framkallas av patientens upplevelser av förnedring, skam och skuld i samband med behandling av sjukdom eller brister i behandling. Med livslidande avser Eriksson ett existentiellt lidande som är relaterat till allt vad det kan innebära att leva, det vill säga människans hela livssituation, sjukdom, hälsa och situationen av att vara patient.

PROBLEMFORMULERING

Enligt Socialstyrelsen (2016, s. 95–96) är en patient utskrivningsklar från sjukhus då hen är medicinskt färdigbehandlad och inte längre behöver vårdas inom slutenvården. Här kan det uppstå problem då personal inom kommunal vård och omsorg inte alltid har möjlighet att ta emot utskrivningsklara patienter, vilket gör att patienten får fortsätta att vårdas på sjukhuset och därmed upptar en plats. Platsbrist/överbeläggning kan även orsakas av personalbrist samt att patienter kan få ett förändrat vårdbehov och därmed öka beläggningen av vårdplatser på annan avdelning. Platsbrist/ överbeläggning innebär att en patient får vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på utformning, utrustning eller att kunskapen hos sjuksköterskor inte stämmer överens med

vårdbehovet (Socialstyrelsen 2016, s. 92). I praktiken kan det innebära att en patient inom kirurgi kan vårdas på en medicinsk specialitet. Hur påverkas patientsäkerheten av överbeläggning och utlokalisering, där den reella kompetensen för patientens behov av säkerhet och kontinuitet i behandlingen inte kan garanteras?

SYFTE

Syftet var att undersöka om patientsäkerheten påverkas vid platsbrist och

överbeläggning. Detta är viktigt att undersöka då det i media rapporteras flitigt om nedskärningar i vården relaterat till sjuksköterskebrist men sällan till patientsäkerheten.

METOD

Evidensbaserad vård innebär att vården skall vila på bästa tillgängliga vetenskapliga grund, detta innebär att behandlingar och metoder granskas kritiskt och utvärderas (Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) 2014, s. 7). Enligt Wiklund (2003, ss. 32–33) handlar också den evidensbaserade vården om hur vårdaren arbetar utifrån en vetenskaplig kunskap med ett medvetet förhållningssätt i den konkreta vårdsituationen. Wiklund menar att vårdarens sätt att tänka och förhålla sig till verkligheten kan

förändras genom den kvalitativa forskningen och därmed kan vården som ges också förändras. Enligt Axelsson (2015, s. 205) finns idag en stor mängd vetenskapliga artiklar tillgängliga för att söka evidens för olika vårdfrågor. Genom att genomföra en litteraturstudie kan också ny kunskap värderas och sammanställas vilket ger möjlighet

att utveckla vården och den egna professionen samt identifiera nya forskningsfrågor. En modell för att implementera evidensbaserad vård i praktiken är enligt Nyström (2013) att skapa reflekterande team. Dessa team fokuserar via samtal på den vårdande vården utifrån ett livsvärldsperspektiv där den levda erfarenheten ses som beprövad erfarenhet. Genom att reflektera över problem som berör vårdandet kan forskningsresultat föras in i det konkreta vårdarbetet. Den metod som använts i det aktuella examensarbetet för att söka evidens är litteraturstudie.

Datainsamling

Detta examensarbete är alltså genomfört i form av en litteraturstudie, vilket enligt Axelsson (2015, s. 203) innebär att de vetenskapliga artiklarna och rapporterna som granskats kommer från primärkällor. Detta innebär att studien är utförd och beskriven av forskarna själva och att artikeln är publicerad i originalform. Examensarbetet har enbart utgått från original-artiklar, det vill säga att inga litteraturöversikter (Reviews) förekommer.

Artiklarna som ligger till grund för examensarbetet har sökts fram i databaser som Cinahl, PubMed, men även Medline och Summon har använts med följande sökord: bed occupancy, patient safety, risk och overcrowding. Artiklar har också hittats genom att de utvalda artiklarnas referenslistor har granskats. Avgränsningar gjordes genom att vetenskapliga artiklar från år 2005 och framåt eftersökts. Artiklarna skulle ha genomgått peer-review samt vara publicerade på engelska eller svenska (bilaga 1). Examensarbetet är fokuserat på vuxen-vården och därmed valdes artiklar inom pediatrik bort men även studier inom intensivvård. Sökningarna ledde till fyra kvalitativa och sju kvantitativa artiklar vilka sammanställts i resultatet.

Data-analys

De utvalda artiklarna är granskade utifrån ett antal frågor enligt Fribergs struktur (2012 ss. 138–139) vad gäller kvalitet och lämplighet för syftet. Examensarbetet har följt Axelssons modell för litteraturstudie vilket innebar att artiklarna lästes igenom för att få en uppfattning om innehåll. Artiklarnas abstract lästes för att se om de kunde passa i examensarbetet. Nyckelorden ströks under med olika färger beroende på om de handlade om patienten eller om artiklarna fokuserade på det medicinska som till exempel läkemedel och infektioner. Detta utgjorde grunden till subteman. Artiklarna sammanställdes sedan i en tabell (bilaga 2), för att få en överblick över innehållet. Meningsbärande innehåll från artiklarna sammanställdes, för att finna likheter och olikheter. Av dessa bildades kategorier vilka skapade grunden till examensarbetets resultat (bilaga 3).

RESULTAT

Resultatet visar att patientsäkerheten påverkas av överbeläggning och utlokalisation. Utifrån granskade artiklar framkommer det att patienter upplever ett vårdlidande av att byta miljö och att kommunikation och dokumentation inte alltid fungerar felfritt. Artiklarna visar också att antalet vårdskador som vårdrelaterade infektioner,

felmedicinering, fördröjd medicinering/behandling samt förlängd sjukhusvistelse ökar vid överbeläggning och utlokalisering.

Utlokalisation skapar onödigt lidande

Att byta vårdavdelning påverkar patienter negativt, detta visar studier av Kasén et al. (2008) och Goulding, Adamson, Watt och Wrights (2015). Under januari-april 2015 utförde Goulding et al. en intervjustudie med 19 utlokaliserade patienter på ett sjukhus i Storbritannien. Syftet med studien var att ta reda på hur patienterna upplevde att

behöva byta avdelning samt om de upplevde någon skillnad på omvårdnad eller

medicinsk vård som gavs. Enligt författarna var detta den första kvalitativa studien som genomförts för att få reda på hur patienterna upplever att få byta avdelning. I Gouldings et al. (2015) studie framkom det att de flesta accepterade att byta avdelning men hade föredragit att vara kvar på ”sin” avdelning. Patienterna önskade kontinuitet och att få tillhöra ”sin” avdelning. Några uttryckte att de kände sig utanför och att de blev

nedprioriterade framför andra patienter i och med att de fick byta avdelning. En patient berättade om känslan av att vara en ”outsider”, ytterligare en berättade om lidandet som uppstår då hon skildes från de kontakter hon hunnit skapa med andra patienter.

Majoriteten av de intervjuade upplevde att de fick dåliga förklaringar till varför just de skulle byta avdelning. Patienterna hade velat ha mer information om avdelningen som de flyttades till samt vilka konsekvenser för deras fortsatta vård som detta skulle innebära. De upplevde också att det var svårt att få information om sitt tillstånd och sin vård på avdelningen de förflyttats till (Goulding et al. 2015). Vidare tillfrågades

patienterna om hur de upplevde säkerheten i sin vård då de var utlokaliserade. Några upplevde att de var i säkra händer och hade en tilltro till att personalen hade den

kunskap som krävdes, vilket lindrade deras oro. De allra flesta deltagare talade dock om problem och negativa upplevelser.

Vårdmiljö – en faktor som påverkar patientsäkerheten

Utformningen av vårdmiljön påverkar till stor del om vårdskada uppkommer. Goulding, Adamson, Watt och Wrights (2012) har rapporterat från en intervjustudie med 29 medarbetare som vårdade utlokaliserade patienter på ett sjukhus i Storbritannien under januari-juli 2010. Medarbetarna upplevde brister i sjukvårdsmiljön då patienter blev utlokaliserade. Detta visade sig genom att utrustning eller mediciner inte var

tillgängliga, vilket ledde till ytterligare fördröjning av behandling för patienten samt till att vistelsen på sjukhuset förlängdes för patienterna. Nilsson et al. (2015) visade i en narrativ intervjustudie, att sjuksköterskorna upplevde att det blev svårt att fördela sin tid jämnt mellan patienterna, då utlokaliserade patienter ofta krävde mer tid. Detta blev tydligt bland patienter med kognitiv nedsättning, då dessa behövde extra tillsyn för att förhindra fall eller skada i en för dem okänd miljö. Detta upplevdes som stressande då andra patienter i sin tur fick vänta på den hjälp de behöver. Mitchell Scott, Considine och Botti (2014) visade att ju fler patienter på en akutmottagning desto mer ökar risken för att fel uppstår. Enligt Alameda och Suárez (2009) och Goulding et al. (2012) förlängdes vårdtiden för de patienter som vårdats på ”annan” avdelning. Syftet med Alamedas et al. (2009) studie var att se om patientens tillfrisknande påverkades då patienten vårdades på en annan avdelning. I studier av Goulding et al. (2012) och

Nilsson et al. (2015) framkom det att vårdpersonalen upplevde att det var svårt att ha en blandning av patienter med olika diagnoser, då utlokaliserade patienter kunde kräva mer tid än de som befann sig på sin egen avdelning. Detta ledde till förseningar av den medicinska vården vilket resulterade i längre sjukhusvistelse.

Bristande kommunikation och dokumentation utgör en risk för

patienten

I Goulding et al. (2012) framkom det att i kommunikationen kunde det uppstå problem, eftersom personalen var obekanta med just den patientens symtom eller tillstånd, när de skulle beskriva symtomen för patientens läkare. Svårigheter kunde också uppstå om vilken läkare som skulle kontaktas vid behov. Studien visade också att många gånger fungerade kommunikationen dåligt vid överrapporteringar av patienter som förflyttas till andra avdelningar. Sjuksköterskorna som tog hand om de utlokaliserade patienterna upplevde att viktig information om patienterna missades, vilket ledde till att de var dåligt förberedda på att ta emot den nya patienten samt att detta ibland ledde till fördröjd medicinering (Goulding et al. 2012). De intervjuade patienterna upplevde att kontinuiteten i vården brast då de fick träffa olika läkare, samt att de ibland blev oroliga och kände sig bortglömda då deras medicinskt ansvarige läkare inte alltid kom förbi. Vid utskrivningen upplevde patienterna en osäkerhet om vad deras eftervård krävde och vem/vilken avdelning de skulle kontakta för råd efter utskrivning (Goulding et al. 2015).

Vid utlokalisation ses en bristande kunskap hos sjuksköterskor

Studier har visat på att personal inte alltid hade kunskap om patienters tillstånd, samt att personalen ibland var obekanta med den medicinska utrustningen som var en del i behandlingen vilket ledde till misstag (Goulding et al. 2012, 2015; Elsayed, Cosker & Gant 2004; Lloyd, Elsayed, Majeed, Kadambande, Lewis, Mothukuri & Kulkarni 2005).

Elsayed et al. (2004) jämförde i en kvantitativ studie 50 sjuksköterskor på en icke ortopedisk avdelning med 50 sjuksköterskor på en ortopedavdelning med fokus på kunskap i ortopedi. Studiens syfte var att ta utreda sjuksköterskors kunskaper om compartment-syndrom, då en tidig behandling är viktig för att undvika att allvarliga komplikationer uppstår. De visade att bara två av 50 sjuksköterskor utan ortopedisk utbildning kunde ge en förklaring till vad compartment-syndrom innebär. Enbart 32 av de inkluderade sjuksköterskorna visste att de skulle konsultera en läkare tidigt men var okunniga i att beskriva symtomen. De flesta lyssnade på patienters upplevelser utan att själva kunna se de kliniska tecknen på compartment-syndrom. Lloyd et al. (2005) genomförde en studie med hjälp av frågeformulär där 100 sjuksköterskor med inriktning inom ortopedi jämfördes med 120 sjuksköterskor utan ortopedisk inriktning. Studien visade att endast 17 % av sjuksköterskorna utan ortopedisk erfarenhet regelbundet inspekterade sår och dränage jämfört med 82 % av sjuksköterskor med erfarenhet inom ortopedi. Studien visade även att sjuksköterskor utan erfarenhet till stor del hade mindre kunskap om hur frakturer skulle hanteras vad gäller högläge och kylbehandling. Enligt Goulding et al. (2012) upplevde personalen brist på kunskap om patientens tillstånd

vilket kunde äventyra patientsäkerheten, speciellt då försämringar inträffade hos patienten. Den basala omvårdnaden kunde alla ge till alla patienter, men när det gällde att ge patienten bästa möjliga vård så saknades den kvalificerade kompetensen.

Att hantera läkemedel

Läkemedelshantering är en del i vården som påverkas av utlokalisationer och överbeläggningar. Exempelvis kunde problem uppstå då personalen hanterade läkemedel som för dem var okända vilket ökade risken för att patienterna gavs fel preparat (Goulding et. al 2012). Mitchell Scott et al. (2014) visade även i en kvantitativ studie att medicinska fel kunde uppstå. De medicinska felen innebar att läkemedel ordinerades, men inte alltid gavs, att läkemedel gavs utan ordination eller att sjuksköterskan missade att dokumentera när läkemedlet var givet. Resultatet visade även att personalen glömde att identitetsmärka patienter och dokumentera allergier hos patienterna.

Vårdrelaterade infektioner – ett hot mot patientsäkerheten

Enligt Öhrn (2014, s. 392) är antalet fall av meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och vancomycinresistenta enterokocker (VRE) inte så hög i Sverige som i övriga världen, men den ökar stadigt, och detta hotar patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården.

En kvantitativ studie utförd på ett sjukhus på Malta med totalt 900 vårdplatser (Borg 2003) visade ett positivt samband mellan överbeläggning och MRSA. Studien utgjordes av registrerade data mellan åren 1998 - 2000 med avseende på antal fall av MRSA, beläggning av sängplatser samt hur lång vårdtid patienten hade i genomsnitt. Då beläggningen av sängplatser låg på 76,3% ökade antalet fall av MRSA i genomsnitt med 7,6% per månad. Detta motsvarade i medeltal en ökning av 41,7 nya fall av MRSA per månad. I studien framgick det inte om 76,3% motsvarar en hög beläggning av antalet vårdplatser men i genomsnitt varierade beläggningen mellan 73% - 86%. Goulding et al. (2012) har beskrivit hur patienter med MRSA förflyttas mellan avdelningar och andra patienter utsätts därmed att smittas av MRSA. Kaier, Meyer, Dettenkofer och Frank (2009)visade i en kvantitativ studie att ju längre vårdtid desto större risk att få MRSA. De visade också att det fanns ett positivt samband mellan överbeläggningar och risken att smittas med extended-spectrum betalactamase (ESBL). Ahyow, Lambert, Jenkins, Neal och Tobin (2013) visade i en kvantitativ studie att risken att smittas med Clostridium Difficile ökade beroende på hur många vårdplatser som fanns på en avdelning.

DISKUSSION

Enligt HSL, går det inte att neka någon vård om ett medicinskt behov föreligger. Detta kan leda till överbeläggningar och att patienter med ett mindre medicinskt behov får förflyttas mellan avdelningar/kliniker. Genomgångna artiklar och litteratur visar att patientsäkerheten påverkas av överbeläggningar och utlokaliseringar. Detta visar sig

genom att antalet vårdrelaterade infektioner ökar vilket lett till att antibiotikaresistenta bakterier har fått lättare att spridas och att det förekom att personal hanterar läkemedel felaktigt. I journaler skrevs information felaktigt eller inte alls dessutom visade några artiklar att sjuksköterskor saknade tillräckligt med kompetens för att vårda

utlokaliserade patienter, samt att kommunikation mellan vårdgivare var otillräcklig. Det framkom även att miljön runt patienten brast, vilket lett till att rätt utrustning/läkemedel inte alltid har funnits tillgängligt då det behövdes. Detta har lett till förseningar i

behandling och förlängd vårdtid som resulterat i ett lidande för patienten.

Överbeläggning och utlokalisering utgör exempel på en icke hållbar

utveckling

Anåker och Elf (2014, s. 387) definierar begreppet hållbarhet inom omvårdnad som en kärna där ekologi, ur en global helhetssyn, utgör grunden inom vårdandet. Med

hållbarhet menar de allt som påverkar miljö och omgivning. Genom att implementera hållbar utveckling, kommer detta på sikt att bidra till en utveckling av miljön som inte kommer att skada nuvarande eller kommande generationers möjligheter för en god hälsa.

Det är troligtvis inte möjligt för sjuksköterskor att kunna påverka antalet vårdplatser, men att dokumentera avvikande händelser då brister förekommer är viktigt för

patientsäkerheten och dessutom en skyldighet för legitimerad personal (SFS 2010:659). Detta skulle också indirekt kunna tjänstgöra som påtryckningsmedel för att tvinga fram ett ökat antal vårdplatser. Enligt patientsäkerhetslagen skall vården utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Men den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget ansvar för hur arbetsuppgifter utförs. Genom att synliggöra hur

överbeläggning/utlokalisation påverkar patientsäkerheten, har arbetsgivaren (SFS 2010:659) ett ansvar att tillgodose att kravet på god hälso- och sjukvård upprätthålls. I granskade artiklar framkom det brister i kommunikationen, både mellan vårdare och patienter och mellan olika grupper av vårdpersonal. För en effektiv kommunikation mellan olika personalkategorier kan enligt Wallin och Thor (2008) verktyget Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation (SBAR) användas. Detta är ett verktyg som används för att fokusera på den information som har betydelse för ett effektivt och patientsäkert arbete. SBAR möjliggör en effektiv kommunikation, men vi anser dessutom att det är viktigt att den som ger informationen försäkrar sig om att mottagaren verkligen har förstått.

I Socialstyrelsens slutrapport (2012, s. 25) utfördes en kvantitativ analys utifrån egna tillsynsärenden som visade att överbeläggning och utlokalisering av patienter medförde risker i patientsäkerheten men också att överbeläggningar sågs av vårdpersonalen som en naturlig del i vården. Detta resulterade i att personalen upplevde sig stressade och otrygga. Ball, Murrells, Rafferty Morrow och Griffiths (2013) genomförde en enkät-studie där 2917 sjuksköterskor i England medverkade. Deras resultat visade att ju fler patienter utöver det normala som sjuksköterskan fick ansvar för, desto fler saker missades på grund av tidsbrist. Det som missades eller prioriterades bort var samtal med patienterna, patientundervisning samt uppdatering av vårdplaner. Cimiotti, Aiken, Sloane och Wu (2012) visade i sitt resultat att många sjuksköterskor upplever en

känslomässig stress i sitt arbete. De visade att om den emotionella utmattningen kunde minska, skulle även antalet vårdrelaterade infektioner minska. Kydd (2008) diskuterar om vikten av att ha stöd i sitt arbete och ha möjlighet för personal att ha debriefing med sina kollegor då arbetet ibland kan upplevas tungt.

Vårt resultat visade att risker i patientsäkerheten ökade då patienter utlokaliserades eller befann sig på en överbelagd avdelning och att detta kunde leda till en längre

sjukhusvistelse. Att vårdas en längre tid på sjukhus medförde ytterligare risk att drabbas av VRI (Cunningham, Kernohan och Sowney 2005). Här ser vi de äldre patienterna som en riskfaktor då de ibland får vårdas på sjukhuset en längre tid i väntan på en plats på särskilt boende. Kydd (2008) kunde i sin studie visa att en förlängd sjukhusvistelse medförde ett lidande för patienterna. De kände sig arga och upplevde att ingen brydde sig om dem, vilket visade sig i ökad oro och ångest.

Lepage, Robert, Lebeau, Aubeneau, Silvain och Migeot (2008) genomförde under 2004–2005 en metodisk intervju med 26 läkare och 40 sjuksköterskor på olika

avdelningar på ett sjukhus i Frankrike. Studien gick ut på att synliggöra vilka risker som utlokaliserade patienter utsattes för, för att därefter arbeta fram rutiner på

förbättringsområden för att på så sätt förbättra patientsäkerheten. De kom fram till att en läkare skulle vara medicinskt ansvarig för utlokaliserade patienter, att det fanns en koordinator, sjuksköterska på varje avdelning samt att riktlinjer skulle finnas.

Koordinatorernas huvuduppgift var att fungera som en länk mellan avdelningen och den ”nya avdelningen” för att kommunikationen mellan avdelningarna skulle förbättras. Att sträva efter att höja patientsäkerheten ingår i sjuksköterskans roll, men det tar också tid att arbeta med att ta fram riktlinjer och hitta lösningar på problem. Vi anser att detta är en kortsiktig lösning på grundproblemet, då bristen på antalet vårdplatser kvarstår. Vi hävdar att miljö, hälsa och hållbar utveckling är avgörande för hur sjukvården skall fungera i framtiden. För att få en hållbar utveckling påstår vi att resurser borde läggas på mer personal och att lösa problemet med vårdplatser. Vi anser att bristen på vårdplatser har lett till en ond spiral. Färre platser leder till överbeläggningar och risken att sprida resistenta bakterier ökar ytterligare. Detta kommer att resultera i ökade kostnader för samhället och att livshotande sjukdomar blir allt svårare att behandla. Detta leder till ett globalt hot mot mänskligheten och miljön. Vår framtidsvision är att de som styr hur sjukvården bedrivs skall komma till insikt om vilka risker som överbeläggningar medför, dels för patienter och dels för den personal som arbetar. Vi hoppas att alla som är i behov av sjukvård kommer att kunna få det inom rimlig väntetid och ej behöva vårdas på en olämplig vårdplats, samt att vården har kommit så långt att

patientsäkerheten inte längre hotas. Detta för att kunna bedriva en patientsäker vård som framtida generationer kan fortsätta att utveckla vidare.

Metod-diskussion

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur patientsäkerheten påverkas av platsbrist och överbeläggning. Från början var tanken att ta reda på hur patienterna upplevde att få vård på ”annan avdelning” än den de tillhörde, vad gäller det medicinska ansvaret. Då vi enbart hittade en kvalitativ studie som behandlade utlokaliserade

genomföra. På högskolan rådde dock delade meningar om examensarbeten genomförda inom utbildningsvårdavdelningar (UVA) och empiriska data. Enligt uppsatsförslag från UVA, är det också beskrivet att enbart litteraturstudier får förekomma. Detta medförde att vi riktade in oss på en litteraturstudie. Då vi inte fann tillräckligt med artiklar ändrades syftet till hur patientsäkerheten påverkas av utlokalisation. Även här var det svårt att finna relevanta artiklar som svarar specifikt på frågan hur patientsäkerheten påverkas av att vårdas på annan avdelning. Detta ledde till att även publicerade studier som skildrade överbeläggningar inkluderades.

Knehans och Schirm (2015) genomförde en studie i Pennsylvania där 2643

sjuksköterskor fyllde i ett formulär om vilka databaser som de använder för att söka kunskap i och varför de sökte kunskap. Resultatet visade att de gjorde basala sökningar (sjukdomar och tillstånd) under arbetstid i databaserna: Micromedex, PubMed, Up to Date, Nursing Reference Center, CINAHL, Google Scholar och OVID MEDLINE. Datainsamling i vårt examensarbete skedde främst i databaserna Cinahl och PubMed. Men vi har även använt oss av MedLine och Summon. På engelska finns inte någon direkt översättning för begreppet utlokalisation. Därför användes olika sökord för att ringa in utlokaliserade patienter. Vi fann de engelska orden ”outlier” och ”outlying” men detta gav inte så många träffar. Då vi ändrade syftet och inkluderade

överbeläggningar använde vi oss av sökorden ”bed occupancy”, ”overcrowding”, ”risk” och ”patient safety”. Enbart en artikel beskrev patientens upplevelser av att vårdas på annan avdelning. Området är således dåligt beforskat.

Flertalet av artiklar som verkade intressanta var endast möjliga att beställa mot en kostnad. Här har sjukhusbiblioteket – Mölndal, varit till hjälp och hjälpt oss att ta fram enstaka artiklar. Vid sökning av artiklar kommer de flesta från Europa, Australien samt USA. Dock har USA ett annat inskrivningssystem där patienterna skrivs in direkt på en vårdplats på akutmottagningen där de kan vårdas några dagar innan de skrivs ut eller förflyttas till en avdelning (Socialstyrelsen 2012, s. 51).

Med vårt examensarbete avsåg vi att ta reda på hur patientsäkerheten påverkades av utlokalisation och överbeläggning. Borg och Westerlund (2014, s. 27–29) beskriver tre begrepp: Variabler, reliabilitet samt validitet. Med variabel menar de en egenskap av något som är tänkt att mätas, vilket i vår studie innebär att variablerna är

patientsäkerhet, överbeläggning och utlokalisation. Vi anser att vårt arbete har hög trovärdighet då de kvantitativa artiklarna visar på ett trovärdigt signifikant p-värde, det vill säga p=0,005 eller mindre. Enligt Borg och Westerlund (2014, s. 188) innebär det inte att ett p-värde på 0,005 måste betyda ett signifikant värde utan kan förklaras som att värdet troligtvis inte har uppkommit av en slump. Även de kvalitativa artiklarna visade att patienter upplever ett lidande av att placeras på andra avdelningar. I vårt

examensarbetes resultat finns en spridning av olika patientgrupper, åldrar och inom olika medicinska specialiteter. Vi menar att vårt resultat därför kan generaliseras inom vuxen-vården i Sverige och internationellt. De flesta inkluderade artiklarna som ingår i resultatet beskrev beläggningen av vårdplatser, men inte hur många patienter som sjuksköterskorna vårdade. Det senare menar vi kan påverka patientsäkerheten. Detta ses som en svaghet i examensarbetet. Ytterligare forskning, där patientsäkerheten studeras vid enbart utlokalisering eller överbeläggning samt i relation till förhållandet mellan antalet patienter och antalet sjuksköterskor, behövs.

SLUTSATS

Forskningen visar på att antalet vårdskador ökar då patienter behöver vårdas på annan avdelning. Att vårda patienter, där sjuksköterskan har en bristande kunskap om

patientens tillstånd, skapar en högre arbetsbelastning för personalen vilket också tar tid. Att saker missas i förhållande till tid är en viktig orsak till att patientsäkerheten brister och orsakar lidande för patienten. Genom att tydliggöra de risker som uppstår genom överbeläggningar/utlokalisationer, kan risken för vårdskador minska.

REFERENSER

1177 Vårdguiden (2013). Prioriteringar i vården.

http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Regler-och-rattigheter/Prioriteringar-inom-varden/ [16-12-04]

Ahyow, L, Lambert, P, Jenkins, D, Neal, K, & Tobin, M (2013). Bed Occupancy Rates and Hospital-Acquired Clostridium Difficile Infection: A Cohort Study. Infection Control & Hospital Epidemiology, 34(10), ss. 1062-1069.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1086/673156 [16-12-04]

Alameda, C., & Suárez, C. (2009). Clinical outcomes in medical outliers admitted to hospital with heart failure. European Journal of Internal Medicine, 20(8), ss. 764–767. doi: 10.1016/j.ejim.2009,09.010

Anåker, A., & Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: a concept analysis. Scandinavien Journal of Caring Scienses, 28(2), ss. 381-389 389 doi: 10.1111/scs.12121

Axelsson, Å. (2015). Litteraturstudie. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB ss. 203–220.

Ball, J., Murrells, T., Rafferty, A., Morrow, E. & Griffiths, P. (2014). Care left undone during nursing shifts: associations with workload and perceived quality of care. BMJ Quality & Safety, 23(2), ss. 116-125.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1136/bmjqs-2012-001767 [16-12-04] Blomqvist, K., & Petersson, P. (2014). Vårdkedjans aktörer och organisering. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder – Ansvar och utveckling. Stockholm: Studentlitteratur AB, ss. 167–191.

Borg, E. & Westerlund, J. (2014). Introduktion. Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber AB, ss.27 – 29.

Borg, M.A. (2005). Bed Occupancy and overcrowding as determinant factors in the incidence of MRSA infections within general ward settings. Journal of Hospital Infection, 54(4), ss. 316-318.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/S0195-6701(03)00153-1 [16-12-04]

Cimiotti, J., Aiken, L., Sloane, D. & Wu, E. (2012). Nurse stuffing, burnout, and health care associated infection. American Journal of Infection Control, 40(6), ss. 486-490. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.ajic.2012.02.029 [16-12-04]

Cunningham, J., Kernohan, W. & Sowney, R. (2005). Bed occupancy and turnover interval as determinant factors in MRSA infections in acute settings in Northern Ireland: 1 April 2001 to 31 March 2003. Journal of Hospital Infection, 61(3), ss. 189-193.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.jhin.2005.04.014 [16-12-04] Elsayed, S., Cosker, T. D. A., & Grant, A. (2004). Pressure for beds–does it put our orthopedic patients at risk? Injury, 36(1), ss. 86–87.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.injury.2004.01.008 [16-12-04] Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. 2. uppl., Stockholm: Liber.

Friberg, F. (2012). Litteraturstudie. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur AB ss.133–143.

Fridh, I., Kenne Sarenmalm, E., Falk, K., Henoch, I., Öhlen, J., Ozanne, A., & Jakobsson Ung, E. (2014). Extensive human suffering: a point prevalence survey of patients´ most distressing concerns during inpatient care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(3), ss. 444-453. DOI: 10.1111/scs.12148

Goulding, L, Adamson, J, Watt, I, & Wright, J (2012). Patient safety in patients who occupy beds on clinically inappropriate wards: a qualitative interview study with NHS staff. BMJ Quality & Safety, 21(3), ss. 218-224.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1136/bmjqs-2011-000280 [16-12-04] Goulding, L, Adamson, J, Watt, I, & Wright, J (2015). Lost in hospital: a qualitative interview study that explores the perceptions of NHS inpatients who spent time on clinically inappropriate hospital wards. Health Expectations, 18(5), ss. 982-994. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/hex.12071 [16-12-04]

Kaier, K., Meyer, E., Dettenkofer, M. & Frank, U. (2009). Epidemiology meets econometrics: using time-series analysis to observe the impact of bed occupancy rates on the spread of multidrug-resistant bacteria. Journal of Hospital Infection,76(2), ss. 108-113. DOI: 10.1016/j.jhin.2010.04.010

Kasèn, A., Nordman, T. & Eriksson, K. (2008). Då patienten lider av vården-vårdares gestaltning av patientens vårdlidande. Vård i Norden, 28(2), ss. 4–8

http://costello.pub.hb.se/login?url=http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/doc view/607963020?accountid=9670 [16-12-04]

Knehans, A. & Schirm, V. (2015) Partnering to Promote Evidence-Based Practise by Implementing Nursing Reference Center at the Point of Care. Journal of Hospital Librarianship. 15(2), ss. 151-160

http://dx.doi.org/10.1080/15323269.2015.1015090 [16-12-04]

Kydd, A. (2008). The patient experience of being delayed discharge. Journal of Nursing Management, 16(2), ss. 120-126. DOI: 10.1111/j.1365-2934.2008.00848.x

Lepage, B., Robert, R., Lebeau, M., Aubeneau, C., Silvain, C. & Migeot, V. (2009). Use of a risk analysis method to improve care management for outlying inpatients in a university hospital. Quality & Safety in Health Care, 18(6), ss. 441-445.

DOI: 10.1136/qshc.2007.025742.

Lloyd, J. M., Elsayed, S., Majeed, A., Kadambande, S., Lewis, D., Mothukuri, R., & Kulkarni, R. (2005). The practice of out-lying patients is dangerous: A multicentre comparison study of nursing care provided for trauma patients. Injury, 36(6), ss. 710– 713. DOI: 10.1016/j.injury.2004.11.006

Magnusson, A. & Granskär, M. (2005). Närståendes upplevelser när svårt sjuka patienter flyttas mellan intensivvårdsavdelningar. Vård i Norden, 25(4), ss. 15–19 DOI:10.1177/010740830502500405

Mitchell Scott, B., Considine, J. & Botti, M. (2014). Medication errors in ED: Do patient characteristics and the environment influence the nature and frequency of medication errors? Australasian Emergency Nursing Journal, 17(4), ss. 167-175. DOI: 10.1016/j.aenj.2014.07.004.

Nilsson, A., Rasmussen, B. & Edvardsson, D. (2015) A threat to our integrity – Meanings of providing nursing care for older patients with cognitive impairment in accute care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(1), ss. 48-56. DOI: 10.1111/scs.12220

Nyström, M. (2013). Reflekterande team – En arbetsmodell för evidensbaserad vård. Vård i Norden, 33(2), ss. 42-44. DOI: 10.1177/010740831303300210

OECD (2015). Health at a Glance 2015: OECD Indicators, OECD Publishing, Paris. http://www.oecd-ilibrary.org/social-issues-migration-health/health-at-a-glance-2015_health_glance-2015-en [17-01-05]

SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Utvärdering av metoder i hälso-och sjukvården Stockholm

http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok.pdf [17-01-05] SFS 1982:763. Hälso-och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen (2012). Modell för kunskapsstyrning av överbeläggningar och utlokalisering av patienter. Slutrapport. Stockholm: Socialstyrelsen.

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-11-3 [17-01-05]

Socialstyrelsen (2016). Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-4-21 [17-01-05] Soop, M., Fryksmark, U., Köster, M. & Haglund, B. (2008) Vårdskador är vanliga på sjukhus. Läkartidningen, 105(23), ss.1748–1752.

http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/9/9634/LKT0823s1748_1752.pdf [17-01-05]

Statens medicinsk etiska råd. Integritet. Socialdepartementet Stockholm. http://www.smer.se/etik/integritet/ [17-01-05]

Wallin, C-J. & Thor, J. (2008). SBAR – modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal. Läkartidningen, 105(26–27), ss. 1922–1925.

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=9758 [16-12-04]

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Öhrn, A. (2014). Patientsäkerhet. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder – Ansvar och utveckling. Stockholm: Studentlitteratur AB, ss. 381–405.

BILAGOR

Bilaga 1: Sökhistorik

Datum Sökord Begränsningar Antal träffar Utvalda artiklar November 2016 Inappropriate ward AND Safety 2005–2016, engelska, peer-reviewed 11 Goulding, L, Adamson, J, Watt, I, & Wright, J (2012). Goulding, L, Adamson, J, Watt, I, & Wright, J (2015). November 2016 Bed occupancy (in title) AND risk OR nosocomial 2005–2016, engelska, peer-reviewed 8 Ahyow, L, Lambert, P, Jenkins, D, Neal, K, & Tobin, M (2013). Borg, M.A. (2005). Cunningham, J., Kernohan, W. & Sowney, R. (2005). Kaier, K., Meyer, E., Dettenkofer, M. & Frank, U. (2009). November 2016 Errors (in title) AND occupancy 2005–2016, engelska, peer-reviewed 3 Mitchell Scott, B., Considine, J. & Botti, M. (2014).

November 2016 Integrity (in title) AND meaning 2005-2016, engelska, peer-reviewed 7 Nilsson, A., Rasmussen, B. & Edvardsson, D. (2015).

Från artikeln “Use of a risk analysis method to improve care management for outlying inpatients in a university hospital” fann vi från deras referenslista ytterligare två artiklar. Dessa var:” The practice of out-lying patients is dangerous: A multicentre comparison study of nursing care provided for trauma patients” och “Pressure for beds–does it put our orthopedic patients at risk?”

PubMed

Datum Sökord Begränsningar Antal träffar Utvalda artiklar November 2016 Outliers AND lack of beds Max 10 år 4 Alameda, C., & Suárez, C. (2009)

Bilaga 2: Översikt över studier som inkluderats.

Författare Årtal Titel Tidskrift

Syfte Metod och urval Resultat

Ahyow, L, Lambert, P, Jenkins, D, Neal, K, & Tobin, M (2013). Bed Occupancy Rates and Hospital-Acquired Clostridium Difficile Infection: A Cohort Study. Infection Control & Hospital Epidemiology

Syftet var att fastställa om antalet belagda sängplatser utgör en risk-faktor för spridning av Clostridium Difficile Infection (CDI) på en allmän vårdavdelning. En retrospektiv kvantitativ studie. Data samlades in via IT-system mellan 2006–2008 på tre sjukhus i England. Data analyserades med hjälp av Coxvariabler för att undersöka styrka och signifikans. Variabler bestod av antibiotikaanvändni ng, beläggning av säng-platser samt patientdata.

CDI har statistiskt signifikant

samband med antalet

vårdplatser. Ju högre beläggning desto högre risk för CDI. Alameda, C., & Suárez, C. (2009). Clinical outcomes in medical outliers admitted to hospital with heart failure. European journal of internal medicine Syftet med studien var att avgöra hur framsteg och prognos påverkas hos utlokaliserade patienter. En retrospektiv kvantitativ studie utförd i Madrid. Patienter (n= 243) med någon form av hjärtsvikt inkluderades i studien. Data hämtades från en data-bas och de olika variablerna testades genom Mann-Whitney, Pearsons samt analyserades via SPSS. Resultatet visade att 109 var utlokaliserade patienter. Dessa hade en längre sjukhusvistelse än de övriga deltagarna. Borg, M.A Bed occupancy and overcrowding

Syftet var att ta reda på om överbeläggningar var en relevant En retrospektiv kvantitativ studie utförd på Malta. Patienter som inte

Resultatet visade en signifikant positiv resultat mellan

as determinant factors in the incidence of MRSA infections within general ward settings. Journal Of Hospital Infection

faktor att sprida MRSA på vårdavdelningar, då tidigare studier ofta utförts inom Intensivvården. var bärare av MRSA men testades positivt efter 72 timmars ankomst till sjukhus inkluderades i studien. Data samlades in från en databas mellan år 1998–2000. Analys av data skedde med Microsoft Excel 2000, Pearsons korrelationstest. Statistisk signifikans bestämdes med hjälp av t-test. beläggning av vårdplatser och antalet MRSA men inget statistiskt samband mellan längden på vårdtid och MRSA. Elsayed, S., Cosker, T. & Grant, A. (2004). Pressure for beds- does it put our orthopaedic patient at risk? Injury, International Journal of the Care of the injured

Syftet var att ta reda på hur patienter med ortopediska sjukdomar påverkas av att vårdas på en icke-ortopedisk avdelning. En kvantitativ studie där 50 sjuksköterskor med icke ortopedisk kompetens, jämfördes med 50 sjuksköterskor med ortopedisk specialitet på ett sjukhus i Storbriannien. Sjuksköterskorna svarade anonymt på ett frågeformulär om vad compartment syndromet innbar samt vilka kliniska symtom som kunde ses vid compartment syndromet. Svaren jämfördes mellan grupperna och presenterades i en tabell. Resultatet visade att endast två av 50 sjuksköterskor utan ortopedisk specialitet kunde definiera ordet compartment syndrom. 32 visste att de skulle konsultera läkare tidigt men var okunniga att bedöma när läkare skulle kontaktas. De flesta lyssnade på patienternas upplevelser utan att själva kunna se de kliniska tecknen. Goulding, L., Adamson, J. & Wright, J. (2012). Medarbetarna på ett sjukhus i Storbritannien En kvalitativ studie med semi-strukturerade Resultatet visade fem underliggande

Patient safety in patient who occupy bed on clinically inappropriate wards: a qualitative interview study with NHS staff. BMJ Quality & Safety trodde att patientsäkerheten äventyrades av utlokalisation. Därför, syftet med studien var att ta reda på om patientsäkerheten påverkades av att vårda utlokaliserade patienter. intervjufrågor till 29 medarbetare som vårdade utlokaliserade patienter på ett sjukhus i Storbritannien under januari-juli 2010. Data analyserades genom att svaren jämfördes av alla författare och delades i olika teman. Analysen underlättades genom att använda dataprogrammet ATLAS.ti 5.0. faktorer som äventyrade patientsäkerheten. Dessa var: tidsbrist hos medarbetarna då utlokaliserade patienter tog tid från de patienter som tillhörde deras avdelning. Bristande kommunikation mellan vårdavdelningar. Vårdmiljön var olämplig då utrustning eller mediciner inte var tillgängliga. Brist på kunskap hos personalen och förlängd sjukhusvistelse för patienterna. Goulding, L., Adamson, J., Watt, I. & Wright, J. (2015). Lost in hospital: a qualitative interview study that explores the perceptions of NHS inpatients who spent time on clinically

inappropriate wards

Health Expectations

Syftet var att undersöka hur patienten

upplever kvalitet och säkerhet på vården som ges då patienten är utlokaliserad En kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjufrågor till 19 patienter, vilka varit utlokaliserade på ett sjukhus i England. Analys transkriberades och kodades genom tematisk inriktning. För att underlätta analysen användes dataprogrammet ATLAS.ti 5.0. Resultatet av studien visade på fyra faktorer om hur patienten upplevde vården. Dessa var: Känslor hos patienten, tillhörighet, känslor vid förflyttning till en annan avdelning, tillgång till personal samt deras kunnighet och expertis. Kaier, K., Meyer, E., Dettenkofer, M. & Frank, U. (2009). Syftet med studien var att över tid, undersöka hur stor roll Kvantitativ registerstudie som utfördes på ett universitetssjukhus i Freiburg – Resultatet visade som oberoende variabel att antalet fall av MRSA sakta

Epidemiology meets econometrics: using time-series analysis to observe the impact of bed occupancy rates on the spread of multidrug-resistant bacteria. Journal of Hospital Infection beläggning av vårdplatser, hur länge patienten är inneliggande samt rotationen av patienter på en plats påverkar spridningen av MRSA. Tyskland. Från sjukhusets databas samlades data in angående beläggning av platser, tid som patienter varit inneliggande. Data angående MRSA samlades in från sjukhusets databas under 2003–2008. Data för ESBL blev tillgängligt från 2005 och inkluderades då i studien. För att MRSA/ESBL skulle ingå i studien, skulle patienten varit inneliggande mer än 48 timmar. Data analyserades med 2 Multivariata analysmodeller för att förklara förekomsten av MRSA och ESBL med den valda oberoende variabeln. Data testades statistisk i programmet

Augmented Dickey med Fuller test.

minskade men att ESBL istället ökade. Det fanns ett positivt samband mellan beläggning av vårdplatser och förlängd sjukhusvistelse. Kasèn, A., Nordman, T. & Eriksson, K. (2008). Då patienten lider av vården-vårdares

Syftet var att nå kunskap om vårdares antaganden om gestaltning av patientens vårdlidande samt hur vårdlidandet Kvalitativ studie där materialet var insamlat inför en workshop vilken var en uppföljning av ett evidensprojekt samt en del i Resultatet visar att ett oreflekterat vårdande kan bidra till ett vårdlidande men genom att vårdare utgår från

gestaltning av patientens vårdlidande. Vård i Norden kan förhindras. Gestaltningen grundar sig på vårdarnas förförståelse. forskningsprojektet ”I patientens värld”. Utvalda enheter fick bekanta sig med materialet och därefter reflektera. Skriftliga reflektioner från 11 enheter samlades in. Data bearbetades och satser valdes med meningsbärande innehåll. Innehållet i underkategorier granskades och jämfördes för att hitta likheter och olikheter för att precisera och namnge underkategorier. livsvärld kan vårdlidande förhindras Loyd, J.M., Elsayed, S., Majeed, A. Kadambande, S., Lewis, D., Mothukuri, R. & Kulkarni, R. (2005). The practice of out-lying patients is dangerous: A multicenter comparison study of nursing care provided for trauma patients. Injury, International Journal of the Care of the Injured

Syftet var att jämföra och utvärdera omvårdnaden av trauma patienter på ett trauma avdelning och en icke trauma avdelning. En kvantitativ studie där 100 sjuksköterskor med trauma kompetens och 120 sjuksköterskor utan trauma kompetens, jämfördes i omvårdnaden av trauma patienter på 3 stora sjukhus i södra Wales genom att svara på ett frågeformulär. De returnerade frågeformulären värderades med hjälp av fastställda kriterier och presenterades i tabeller. Resultatet visade att 85 % av sjuksköterskor med trauma specialitet som kunde vikten av is behandling jämfört med sjuksköterskor utan trauma erfarenhet som endast 10% hade den kunskapen. Även höglägesbehandli ngen där 97 % av trauma erfarna sjuksköterskor utförde, jämfört med att endast 50% av sjuksköterskor utan trauma

erfarenhet. Mitchell Scott, B., Considine, J. & Botti, M. (2014). Medication errors in ED: Do patient characteristics and the environment influence the nature and frequency of medication errors? Australasian Emergency Nursing Journal Syftet med studien var att undersöka frekvensen av medicinska fel på en akutmottagning. Studien utgick från en utforskande beskrivande design och insamlingen av data skedde med ”point prevalence survey (PPS). Data relaterat till personal och arbetsbelastning samt patientdata samlades in under tiden studien pågick. Data analyserades med IBM SPSS Statistics. Chi-square test användes för att jämföra gruppskillnaderna. Resultatet visade att antalet medicinska fel ökade mer frekvent, då det var en hög beläggning av patienter som sökte på akutmottagningar. Nilsson, A., Rasmussen, B. & Edvardsson, D. (2015). A threat to our integrity – Meanings of providing nursing care for older patients with cognitive impairment in accute care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences.

Syftet var att belysa hur omvårdnaden av patienter med kognitiv nedsättning upplevs av personal på akutvårds-avdelningar En kvalitativ och narrativ studie med ett livsvärldsperspekti v där 13 sjuksköterskor intervjuades under hösten 2012. Innehållet analyserades utifrån en fenomenologisk och hermeneutisk metod. Resultatet visar att vården av äldre patienter med kognitiv nedsättning är komplex. Att det fanns ett gap mellan vad de ville göra för patienten samt vad de faktiskt kunde göra.

Bilaga 3: Översikt av kategorier och subkategorier.

Kategorier Subkategorier

Vårdmiljö – en faktor som påverkar patientsäkerheten.

Tidsfaktorer, hög beläggning av

vårdplatser, brist på utrustning, förlängd vårdtid

Bristande kommunikation och

dokumentation utgör en risk för patienten.

Brist på information till patienter, kommunikationsproblem mellan

avdelningarna, läkare – sjuksköterskor, till patienter, vem har ansvaret? felaktiga dokumentationer, viktig information om patienten missas

Vid utlokalisation kan en bristande kunskap ses hos sjuksköterskor

brist på kunskap om utlokaliserade patienters tillstånd, symtom och medicinsk utrustning

Att hantera läkemedel felaktig ordination, missad ordination, dubbel dos av läkemedel, att missa signera då läkemedel är givna

Vårdrelaterade infektioner - ett hot mot patientsäkerheten.

MRSA, ESBL, Clostridium Difficile Utlokalisation skapar ett onödigt lidande lidande, utanförskap, att tillhöra en