Hur påverkar arbetsmiljön patientsäkerheten - sjuksköterskans erfarenheter: En litteraturstudie

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

Juni 2021

HUR PÅVERKAR ARBETSMILJÖN

PATIENTSÄKERHETEN – SJUKSKÖTERSKANS

ERFARENHETER

LITTERATURSTUDIE

ANNA ALMSTRÖM

MIA STEIN

2

HUR PÅVERKAR ARBETSMILJÖN

PATIENTSÄKERHETEN – SJUKSKÖTERSKANS

ERFARENHETER

EN LITTERATURSTUDIE

ANNA ALMSTRÖM MIA STEIN

Almström A, Stein M. Hur påverkar arbetsmiljön patientsäkerheten –

Sjuksköterskans erfarenheter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,

Institutionen för vårdvetenskap, 2021.

Bakgrund: Årligen i Sverige uppskattas tio procent av patienterna drabbas av vårdskada. Inom hälso- och sjukvården är resursbrist och hög arbetsbelastning vanligt förekommande samtidigt som sjuksköterskan befinner sig i en arbetsmiljö med krav på att upprätthålla patientsäkerheten. Det är av vikt att den

grundutbildade sjuksköterskan har förståelse för på vilket sätt arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten för att kunna bedriva säker vård som tillgodoser patientens grundläggande behov.

Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskan erfar att arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten.

Metod: Litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl, PubMed och Psykinfo.

Analysen har utgått från innehållsanalys och artiklarna har kvalitetsgranskats.

Resultat: Fyra teman identifierades: Organisation och ledning, Fysisk och Psykisk påverkan, Bemanning och arbetsbelastning samt Teamarbete och kommunikation.

Konklusion: Studien lyfter flera olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Utmärkande var framförallt personalbrist och hög arbetsbelastning, vidare betonas att god kommunikation och fungerande

teamarbete har positiv påverkan som bidrar till att sjuksköterskan kan tillgodose patientens grundläggande behov. För att förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö och upprätthålla god och säker vård krävs åtgärder på såväl organisatorisk nivå som på individnivå. Litteraturstudien genererar en ökad förståelse för arbetsmiljöns betydelse för såväl sjuksköterskans personliga hälsa som patientens säkerhet.

Nyckelord: Arbetsmiljö, Erfarenhet, Litteraturstudie, Patientsäkerhet,

Sjuksköterska.

3

HOW DOES THE WORK ENVIRONMENT AFFECT

PATIENT SAFETY – NURSES’

EXPERIENCE

A LITERATURE REVIEW

ANNA ALMSTRÖM MIA STEIN

Almström A, Stein M. How does the work environment affect patient safety – nurses’ experience. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points, Malmö university: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2021.

Background: Annually in Sweden, it is estimated that ten percent of patients suffer from healthcare injury. In health care, lack of resources and a high workload are common, at the same time the nurse is working in an environment with demands of maintaining patient safety. It is important that the undergraduate nurse has an understanding of how the work environment affects patient safety in order to provide safe care that meets the patient´s basic needs.

Aim: The aim of this study was to illustrate how the work environment affect patient safety according to nurses’ experience.

Method: The literature review based on 12 scientific articles with qualitative study design. The articles were taken from the databases Cinahl, PubMed and Psycinfo.The analyses were based on content analysis and have been quality reviewed.

Result: Four themes were identified: Organization and management, Physical and mental impact, Staffing and workload and Teamwork and communication.

Conclusion: The study highlights several factors in the nurses’ work

environment that affect patient safety. Distinctive was staff shortage and high workload, furthermore it is emphasized that good communication and effective teamwork have a positive impact which helps the nurse to meet the patient’s basic needs. In order to improve the nurses’ work environment and maintain good and safe care, measures are required at both the organizational level and at the individual level. The literature study generates an increased understanding of the breadth of the importance of the work environment for both the nurses` personal health and the patient’s safety.

Keywords: Experience, Literature review, Nurse, Patient safety, Work

environment.

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND ... 5

Arbetsmiljö och arbetsbelastning ... 5

Patientsäkerhet ... 7

Sjuksköterskans kärnkompetenser ... 8

Omvårdnad och omvårdnadsteoretiker ... 9

PROBLEMFORMULERING ... 9

SYFTE ... 10

METOD ... 10

Inklusions och exklusionskriterier ... 10

Databassökning ... 10

Urval ... 11

Kvalitetsgranskning ... 12

Dataanalys ... 12

RESULTAT ... 13

Organisation och ledning ... 13

Fysisk och psykisk påverkan ... 14

Bemanning och arbetsbelastning ... 15

Teamarbete och kommunikation ... 16

DISKUSSION ... 17

Metoddiskussion ... 18

Inklusions- och exklusionskriterier ... 18

Databassökning ... 18

Styrkor och svagheter ... 18

Trovärdighet ... 19

Överförbarhet ... 19

Resultatdiskussion ... 19

Organisation och ledning ... 20

Fysisk och psykisk påverkan ... 21

Bemanning och arbetsbelastning ... 21

Teamarbete och kommunikation ... 22

KONKLUSION ... 23

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 24

REFERENSER ... 25

BILAGOR ... 29

5

INLEDNING

I flera år har det förts en diskussion kring personalbrist inom sjukvården. Detta har medfört att sjuksköterskor beslutat sig för att lämna sitt yrke. Statistiska centralbyrån (SCB) utförde 2017 en undersökning avseende orsaker till varför sjuksköterskor valde att lämna yrket. Arbetsmiljön innefattande exempelvis arbetsbelastning och stress stod för 55 procent av fallen. Det framgick också att yrket var psykiskt krävande och kunde föranleda stress, stress över resurser och att tid inte räckte till för en god kvalitet på vården. Resultatet visar även att sjuksköterskor drog in på sina egna behov exempelvis toalettbesök och raster för att försöka ge mer tid till arbetet (Statistiska centralbyrån 2017).

I sjuksköterskans profession ingår bland annat att tillhandahålla en säker vård, detta innefattar ett ständigt arbete med att förbättra patientsäkerheten i vården. I en artikel av Cronenwett m.fl. (2007) identifierades sjuksköterskans

kärnkompetenser och dess betydelse. Kärnkompetenserna behövde brytas ned och identifieras för att tydliggöra deras innebörd och inriktning. Därefter kunde kompetenserna läras ut och tillämpas till sjuksköterskan. De kärnkompetenser som kommer beröras i litteraturstudien är personcentrerad vård och säker vård samt samverkan i team. Inom alla kärnkompetenser behövs kunskap, erfarenhet och en öppen inställning för att kunna tillhandahålla en god och säker vård. Även kommunikation är en viktig faktor för att kunna inkludera patienten i resan till att tillfriskna (a.a.).

Under författarparets verksamhetsförlagda utbildning (VFU) uppmärksammades arbetsmiljön ofta som stressande, pressande och krävande. Det noterades också situationer där patientsäkerheten brustit, vilket ledde fram till intresset att på ett mer fördjupat plan undersöka hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten. Vidare är detta relevant för den grundutbildade sjuksköterskan som kommer att befinna sig i en arbetsmiljö med krav på att upprätthålla patientsäkerheten.

BAKGRUND

Ödegård (2019a) lyfte arbetsmiljöfrågan som betydande i relation till

patientsäkerheten, där personalens möjligheter att ge säker vård behövde tas på allvar, på samtliga nivåer. Det finns inga siffror på hur många patienter som avlidit eller skadats allvarligt på grund av missöden i vården, dock bedöms det att var tionde patient i Sverige drabbas av en vårdskada (a.a.). Enligt Törner (2019) har det bedrivits forskning på både patientsäkerhet och sjuksköterskans

arbetsmiljö, vilket visade att arbetsmiljön var tuff enligt sjukvårdspersonalen.

Centralt i forskningen framgår att arbetsmiljön är en fråga som måste tydliggöras både beträffande sjukvårdspersonalen som har direkt ansvar men också personer som befinner sig högre upp inom organisationen (a.a.).

Arbetsmiljö och arbetsbelastning

Arbetsmiljöverket (2018) har som uppgift att se till att lagar följs inom hälso- och

sjukvården, bland annat genom att inspektera brister i arbetsmiljön som kan

föranleda ohälsa. Fokus ligger på att utreda vad organisationerna har för

6

arbetsförhållanden och hur arbetsbelastningen ser ut. Resursbrist och hög arbetsbelastning är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården, vilket leder till att personalen måste vända ut och in på sig själva för att kunna bedriva det arbete som ingår i respektive vårdprofession. Resursbristen och den höga arbetsbelastningen har lett till ohälsa hos sjukvårdspersonalen som varken är gynnsam för sjukvården eller organisationen (a.a.). I en kvalitativ studie gjord i Thailand undersöktes hur arbetsmiljön påverkade sjuksköterskans missnöje, utbrändhet och avsikt att lämna yrket (Nantsupawat m.fl. 2017). Resultatet var signifikant och visade att sjuksköterskor som hade en god arbetsmiljö var mindre missnöjda med arbetet, mindre utbrända och hade lägre avsikt att lämna yrket (a.a.). En liknande studie av Hiler m.fl. (2018) utforskade förhållandet mellan sjuksköterskans oro och stress gällande arbetsmiljön på en

intensivvårdsavdelning. Majoriteten av deltagarna hade haft som avsikt att byta arbetsplats under de senaste sex månaderna. Resultatet visade att när arbetsmiljön försämrades påverkades deltagarnas hälsa negativt. Det var främst de

sjuksköterskor som rapporterade om tillräcklig personal och resurser som uppgav en god arbetsmiljö med bra arbetsglädje. Enligt deltagarna hade arbetsbelastning en stor betydelse i frågan kring att byta arbetsplats (a.a.). Även Copanitsanou m.fl.

(2017) lyfte sjuksköterskans arbetsmiljö samt dess påverkan på patienter och sjuksköterskor. Resultatet visade att vid god arbetsmiljö var patienter mer nöjda med vården än de patienter som behandlades på avdelningar med bristande arbetsmiljö. Studien visade även att sjuksköterskor som upplevde sin arbetsplats och arbetsmiljö som god hade högre arbetsmotivation och mindre symtom på utbrändhet (a.a.).

Arbetsmiljöverket (2019) beskriver att jämställdhet i arbetsmiljön är viktig att ta i beaktande då alla människor är olika och upplever situationer på olika sätt. I en sammanställning av statistik från olika arbetsplatser framkom att kvinnor i högre grad anmälde sjukdom på grund av arbetet medan män oftare drabbades av olyckor under och efter arbetstid (a.a.). I 15§ arbetstidslagen, (1982:673)

föreskrivs bland annat följande. ”Rasterna skall förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena”. Enligt

Inspektionen för vård och omsorg (IVO 2019) kan denna lag inte alltid följas på grund av sjuksköterskans arbetsmiljö och ansvar. Den höga arbetsbelastningen kan leda till ökade risker att personalen inte följer verksamhetens rutiner och riktlinjer fullt ut (a.a.).

I en studie gjord av Nunstedt m.fl. (2020) framhölls viktiga aspekter ur

sjuksköterskans perspektiv som bidrog till att arbetet upplevdes meningsfullt och att sjuksköterskan kände glädje på arbetet. Resultatet visade att produktivitet och att se resultat av det arbete som gjorts ökade meningsfullheten, likaså att få bekräftelse på utförda arbetsuppgifter. En lättsam humor på arbetsplatsen medförde glädje vilket ledde till en lättare känsla av att gå till arbetet

nästkommande dag. Även samhörighet och trygghet i arbetsgruppen var centralt

för sjuksköterskors upplevelse av att vara delaktig i ett team (a.a.). Dock tog

Samur och Seren (2019) upp icke fungerande temaarbete och kommunikation som

ett orosmoment gällande sjuksköterskans hälsa och säkerhet. Studien belyste

situationer där viktig information gällande patienter inte nådde fram, vilket kunde

äventyra sjuksköterskans hälsa exempelvis information om en patient bar på

blodsmitta. Resultatet visade även att den fysiska arbetsmiljön och administrativa

faktorer påverkade sjuksköterskans hälsa och säkerhet (a.a.).

7

Arbetsgivarverket (2020) beskriver att en god arbetsmiljö driver en

verksamhetsutveckling framåt. Arbetsmiljön ska ingå som en naturlig del i verksamheten och omfatta både sociala och psykologiska förhållanden. Den ska minska ohälsa, vara ekonomisk lönsam och öka arbetsglädjen. Arbetsgivare ska även bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, vilket innebär att arbetsgivaren ska kartlägga och ta fram åtgärder mot risker på arbetsplatsen (a.a.). Hegney m.fl.

(2018) beskrev sjuksköterskans upplevelser om hur ledningen besvarade deras rop på att arbetsbelastningen var för hög. Resultatet visade att ledningen inte

återkopplade sjuksköterskans ifyllda frågeformulär och förbättringsenkäter.

Sjuksköterskan lyfte en önskan om att ledningen skulle gå runt på avdelningarna och se den arbetsbelastning som sjuksköterskan hade. Studien visade att

arbetsbelastningen inte togs på allvar och att problemet var större än vad

ledningen gav sken av. Ytterligare förklarade deltagarna att de inte vågade lyfta frågan av rädsla för att deras förmågor skulle ifrågasättas av ledningen (a.a.).

Även Samur och Seren (2019) betonade att deltagarna upplevde att ledningen inte involverade sig i sjuksköterskans arbete, exempelvis situationer som berörde sjukvårdspersonalens hälsa där säkerheten kunde äventyras.

Patientsäkerhet

Ödegård (2019a) förklarade att i början på 1990-talet uppkom det frågor kring patientsäkerhet, drygt 20 år senare närmare bestämt 2011 infördes en

patientsäkerhetslag (2010:659). Lagen skulle medföra en tydlig övergång från individperspektiv till ett systeminriktat perspektiv. Det förtydligades att det är vårdgivarens ansvar att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. I 3 kap. 2§

patientsäkerhetslagen (2010:659) föreskrivs bland annat följande. ”Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan

upprättas”. 2013 beslöt regeringen och riksdagen att bilda en ny myndighet IVO, vars huvuduppgift är att granska verksamhetens förutsättningar att bedriva kvalitets - och säkerhetsarbete (a.a.). Även en nationell handlingsplan från

Socialstyrelsen (2021) har tagits fram i syfte att öka patientsäkerheten. Målet med handlingsplanen är att ingen patient ska drabbas av vårdskada. Enligt

Socialstyrelsens lägesrapport 2019 ansågs cirka 60 procent av skador som skett inom vården vara undvikbara eller troligen undvikbara (a.a.). Förutsättningar för säker vård enligt Ödegård (2019a) är bland annat att personalen har rätt

kompetens för sitt uppdrag och att verksamheten bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete.

2018 genomfördes en studie av Sanner m.fl. om avdelningschefernas åsikter och erfarenheter gällande patientsäkerheten inom slutenvården. Studiens resultat visade ett flertal faktorer som påverkade patientsäkerheten. En av faktorerna belyste avdelningschefernas ansvar för patientsäkerhetsarbetet samt vikten av att inspirera sin personal till att arbeta patientsäkert. För att höja patientsäkerheten ansåg cheferna att rapportering av avvikelser hade stor betydelse och att avvikelserapporteringen borde ha en högre prioritet. Syftet med

avvikelserapporteringen var att uppmärksamma eventuella fel i systemet samt fungera som ett verktyg för inlärning och förbättringsarbete. Dock ansågs det att systemet användes felaktigt av personalen då systemet mer blev som ett forum där mindre viktiga frågor och arbetsmiljöfrågor berördes istället för

patientsäkerhetsavvikelser. Vidare framhöll studiens resultat en önskan från

8

cheferna om en bättre fungerande och mindre stel organisation med färre nivåer av hierarkier. Slutligen visade resultatet att det stundtals var svårt att se syftet med det åtgärder som initierats av sjukhusledningen. Även motivationen hos

personalen att arbeta utefter dessa åtgärder var låga enligt cheferna (a.a.).

Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017a) är att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställa hälsa och främja hälsa fyra grundläggande ansvarsområden inom sjuksköterskans profession (a.a.). Detta går hand i hand med

patientsäkerhetens definition ”skydd mot vårdskada” i patientsäkerhetslagen (2010:659), och innebär att patienter inte ska skadas i samband med hälso- och sjukvårdens åtgärder, eller att sjukvården inte vidtagit de åtgärder som är viktiga för patientens tillstånd och mående (Socialstyrelsen 2020a). I Sverige

genomfördes 2019 en studie av Danielsson m.fl. gällande patientsäkerhetskultur och tolv faktorer för patientsäkerhet inom slutenvården. Resultatet visade de högst rankade faktorerna som var ”teamarbete”, ”icke straffbar respons till fel”, ”chefers förväntningar och åtgärder som främjar patientsäkerheten” och ”öppen

kommunikation”. Lägst rankade var ”ledningens stöd för patientsäkerheten” och

”bemanning”. Chefer betygsatte patientsäkerhetskulturen högre än vad läkare och sjuksköterskor gjorde. Gällande den övergripande patientsäkerheten betygsattes den högst av chefer och lägst av sjuksköterskor. Resultatet visade även att de tolv faktorerna för patientsäkerhet var signifikant associerade med den övergripande patientsäkerheten. Högre ålder, lång yrkeserfarenhet (>15 år) och att vara chef förknippades med högre övergripande patientsäkerhet. Dock visade studien utöver de tolv faktorerna att arbetstid och kön inte hade någon signifikant skillnad

gällande den övergripande patientsäkerheten (a.a.).

Ödegård (2019b) beskrev att begreppet patientsäkerhet var väletablerat, dock är definitionen fortfarande inte enkel att förklara. I början på 1990-talet när ämnet patientsäkerhet diskuterades var detta främst gällande den medicinska tekniken.

Med tiden har den ökade kunskapen visat att begreppet omfattar fler dimensioner.

Internationella patientsäkerhetsforskare definierade patientsäkerhet som en disciplin med målsättningen att uppnå ett system som är tillförlitligt inom hälso- och sjukvården (a.a.).

Sjuksköterskans kärnkompetenser

I kompetensbeskrivningen för den legitimerade sjuksköterskan beskrivs sex kärnkompetenser: evidensbaserad vård, personcentrerad vård, säker vård, samverkan i team, informatik och förbättringskunskap samt kvalitetsutveckling.

Säker vård innefattar att sjuksköterskan ska arbeta patientsäkert och enligt de regelverk som finns. Sjuksköterskan ska också arbeta proaktivt för att förhindra att patienter drabbas av vårdskador (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Enligt Cronenwett m.fl. (2007) innebar säker vård att minimera risken för patientskador genom att både arbeta systemeffektivt och med individuell bedömning. Även att kunna diskutera effektiva strategier i både teknologi och support var viktigt för att hitta essensen i den specifika vården för patienten (a.a.).

Personcentrerad vård var enligt definition av Cronenwett m.fl. (2007) att

identifiera patienten, visa patienten respekt, lyssna på och se hela personen utifrån

dennes värderingar och behov (a.a.). I underlaget framtaget av bland annat Svensk

sjuksköterskeförening (2019) redogjordes det för att personcentrerad vård ökar

patientsäkerheten (a.a.). Även Socialstyrelsen (2020b) belyser att vården blir

säkrare genom en välinformerad patient som är delaktig i sin vård vilket

9

möjliggörs genom personcentrerad vård (a.a.). Samverkan i team definierades enligt Cronenwett m.fl. (2007) genom öppen kommunikation med ömsesidig respekt samt ett gemensamt beslutsfattande, detta för att kunna uppnå en hög kvalitet på patientvården.

Omvårdnad och omvårdnadsteoretiker

I sjuksköterskans huvudsakliga ansvarsområde innefattar omvårdnad

förebyggande, vårdande, stödjande och rehabiliterande åtgärder som är grundade på evidensbaserad forskning och beprövad erfarenhet. Det sker på personnivå där den grundläggande principen är omvårdnad. Alla människor är unika och ska bemötas enskilt efter sina egna förutsättningar. Omvårdnaden inkluderar många områden, bland annat att ta hänsyn till patientens omgivning och miljö men även vårdarbetets organisation inkluderas (Malmö Universitet, 2021).

Wiklund Gustin & Lindwall (2012) beskrev omvårdnadsteoretikern Virginia Hendersons omvårdnadsfokus som är att tillfredsställa patientens behov.

Sjuksköterskan ska stödja och hjälpa patienten att tillfredsställa grundläggande behov. En förutsättning för att lyckas är att planera och utföra omvårdnaden tillsammans med patienten. Henderson menar att en delaktig patient bidrar till en god och säker vård. 14 grundbehov identifieras av Henderson där varje

grundbehov motsvaras av omvårdnadskomponenter. Omvårdnadskomponenterna innefattar bland annat att sjuksköterskan ska hjälpa patienten att undvika faror i omgivningen samt att skydda andra mot skador som patienten möjligen kan vålla.

Henderson betonar att varje patient är unik och att grundbehoven måste individanpassas och utgå från patientens situation. Hon belyser även i sin

omvårdnadsteori att sjuksköterskan är ansvarig för patientsäkerheten (a.a.). Detta belystes även i International Council of Nurses (ICN) där fyra etiska koder redogjordes för (Svensk sjuksköterskeförening 2017a). En av dem är

sjuksköterskan och yrkesutövningen. Det framgår att sjuksköterskan har ett stort ansvar. Ansvaret avser bland annat bedömning av personlig kompetens samt personligt mående och hälsa för att kunna bedriva säker vård (a.a.).

PROBLEMFORMULERING

Under en längre tid har det förts en diskussion om patientsäkerheten och 2011 lyftes den fram till en lag där definitionen och syftet med patientsäkerhet är tydligt förklarat. Trots att patientsäkerheten har lagstadgats förekommer det fortfarande brister i vården som inte behöver bero på att lagen är otydlig utan på faktorer runt omkring. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskans arbetsmiljö är

påfrestande, där stress och hög arbetsbelastning medfört att sjuksköterskor i vissa fall lämnat yrket. Det professionella ansvaret som sjuksköterskan besitter

inkluderar att upprätthålla patientsäkerheten. Detta innefattar bland annat riskbedömningar och att vidta åtgärder i syfte att bedriva en säker och god omvårdnad. Oavsett var den grundutbildade sjuksköterskan väljer att arbeta kommer arbetsmiljön vara en betydande del av arbetet. Därför är det relevant att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur arbetsmiljön påverkar

patientsäkerheten. Denna litteraturstudie kan ge underlag för såväl

förbättringsarbete inom arbetsmiljöfrågor som möjligheten att finna olika

strategier för att förebygga fel som kan leda till bristande patientsäkerhet.

10

SYFTE

Syftet med litteraturstudien är att belysa hur sjuksköterskan erfar att arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten.

METOD

Litteraturstudien har baserats på artiklar med kvalitativ ansats, artiklarna valdes då litteraturstudiens syfte ämnar belysa sjuksköterskans erfarenheter. Henricson och Billhult (2017) beskriver att kvalitativ metod avser att studera personers upplevda erfarenheter av ett fenomen, vilket är fördelaktigt för att finna förståelse.

Författarparet började litteraturstudien med att fastställa en frågeställning och ett syfte för att sedan ta fram relevanta sökord. Nedan redogörs för litteraturstudiens resterande metodologiska delar inom undergrupperna inklusions – och

exklusionskriterier, databassökning, urval, kvalitetsgranskning och dataanalys.

Inklusions och exklusionskriterier

Inklusions och exklusionskriterier används för att studien ska svara på

litteraturstudiens syfte (Henricson & Mårtensson, 2017). I tabell 1 redogörs för litteraturstudiens inklusions – och exklusionskriterier.

Tabell 1: Beskriver litteraturstudiens inklusionskriterier och exklusionskriterier.

Under rubriken inklusionskriterier redogörs för inklusionskriterier som ämnar att beskriva kriterierna som behövde uppfyllas för att ingå i litteraturstudien. Under rubriken exklusionskriterier redogörs för exklusionskriterier som beskriver kriterier som valts att uteslutas i litteraturstudien.

Inklusionskriterier Exklusionskriterier

Artiklar skrivna på engelska Artiklar som kräver avgift eller beställning

Artiklar som är peer-reviewed Barnsjukvård och mödravård Sjuksköterskor som arbetar inom

slutenvården

Övrig vårdpersonal, sjuksköterskestudenter Kvalitativa studier

Årtal 2011–2021 Databassökning

Databassökningarna i denna litteraturstudie har gjorts i databaserna Cinahl, PubMed och Psykinfo. Willmans m.fl. (2016) POR-modell har använts för att tydliggöra sökningarna kopplat till litteraturstudiens syfte (Tabell 2). Modellen innehåller undersökningsgrupperna population, område och resultat. Modellen används för att identifiera bärande begrepp som sedan genererar ett sökblock. Den första delen i modellen är population som står för studiens målgrupp, den andra delen är område som handlar om vilket fenomen som studiens innehåll syftar till.

Den tredje delen är resultat och innefattar i vilket utfall som studien ska studeras i

(Willman m.fl. 2016).

11

Tabell 2: POR-modellen beskriver den population (sjuksköterskor) som ska studeras, vilket område (arbetsmiljö) samt resultatet (påverkan på

patientsäkerheten) litteraturstudien ämnar belysa.

Population Område Resultat

Sjuksköterskor Arbetsmiljön Påverkan på

patientsäkerheten

Ämnesord har använts i sökningarna för att göra sökningarna mer inriktade på de områden som litteraturstudien ämnar belysa. Sökmetoden möjliggör bredare träffar och genererar även synonymer. I Cinahl och PubMed har ämnesord använts (Cinahl Subject Headings, Medical Subject Headings). I databasen Psykinfo har funktionen ”anywhere except full text-NOFT” använts för att begränsa sökningen till endast titel och abstrakt. ”Explore” har använts i Cinahl för att utöka ämnesorden till att söka eventuella smalare undergrupper. Sökblock och fritextsökningar har använts samt de Booleska termerna ”OR” och ”AND”.

Vidare har avgränsningar till Peer Review och endast engelskt språk använts i Cinahl och Psykinfo. I databasen PubMed där peer-review inte går att använda som urval har författarparet manuellt granskat artiklarna. Även i denna databas har avgränsning till engelska språket tillämpats. Trunkeringar har använts för att nyansera sökningen och för att inte missa alternativa stavningar eller böjningar av sökorden. Även citationstecken har använts där mer än ett ord i sökningen

används, detta gör att den sökta ordföljden hålls ihop då innebörden av ordföljden är avgörande för sökningen (Karlsson, 2017). Följande huvudsökord har använts för att hitta relevanta artiklar utifrån litterturstudiens syfte; nurse, experience, working environment och patient safety. Genom användning av bland annat Svensk MeSH har sökorden utökats för att bredda sökningarna i samtliga tre databaser (Bilaga 1, 2 och 3).

Urval

Den slutgiltiga sökningen (Tabell 3) gav 354 träffar i Cinahl, 128 träffar i Psykinfo och 273 träffar i PubMed. 655 titlar lästes av dessa valdes 156 titlar ut vars abstrakt lästes. Vidare lästes 33 artiklar i fulltext vars abstrakt svarade till litteraturstudiens syfte. Tre artiklar återfanns i samtliga tre databaser, en gemensam artikel i Cinahl och Psykinfo och en gemensam artikel i Cinahl och PubMed. Utifrån de artiklar som lästes i fulltext valdes slutligen 13 artiklar ut för kvalitetsgranskning.

Tabell 3: Beskrivning av antal träffar/lästa titlar, lästa abstrakt, lästa i fulltext, granskade artiklar och slutligt urval redogörs utifrån databassökningarna i Cinahl, Psykinfo och PubMed. I den nedersta raden horisontellt redogörs för det totala antalet träffar/lästa titlar, lästa abstrakt, lästa i fulltext, granskade artiklar och slutligt urval från de tre databaserna tillsammans.

Databaser Träffar/lästa titlar

Lästa abstrakt

Lästa i fulltext

Granskade artiklar

Slutligt urval

Cinahl 354 118 12 6 6

Psykinfo 128 53 13 3 2

PubMed 273 95 8 4 4

Totalt 655 156 33 13 12

12 Kvalitetsgranskning

De 13 artiklar som valdes ut har granskats enligt mallen för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser (SBU 2014). Då litteraturstudien utgår från sjuksköterskans perspektiv har mallen modifierats genom att patientupplevelser ersatts med sjuksköterskans (Bilaga 4). För att kvalitetsgranskningen ska vara objektiv har båda författarna granskat samtliga artiklar enskilt vid två separata tillfällen. Granskningsmallen utgår från fem kategorier: syfte, urval, datainsamling, dataanalys och resultat (SBU 2014). Efter granskning fick studierna hög, medelhög respektive låg kvalitet beroende på hur många av de 21 punkterna under de fem kategorierna som uppfyllts (Bilaga 4).

Artiklar som uppfyllt minst 18 av de 21 punkterna bedömdes vara av hög kvalitet och artiklar som uppfyllt minst 14 av punkterna bedömdes vara av medelhög kvalitet. Artiklar som bedömdes var av hög kvalitet hade ett tydligt angivet syfte, urvalsprocessen och dataanalysen var väl beskrivna samt datamättnad var

uppnådd. Vidare har resultatet presenterats logiskt, samt har ett etiskt resonemang förts kring studiens överförbarhet. Artiklar som bedömdes vara av medelhög kvalitet uppfyllde majoriteten av kriterierna för hög kvalitet men saknade vissa aspekter, exempelvis hade datamättnad inte uppnåtts. Inte heller om studierna kunde överföras till andra kontexter har berörts, vidare saknades tydlig

redovisning av författarnas förförståelse i vissa av artiklar med medelhög kvalitet.

Samtliga artiklar med hög respektive medelhög kvalitet har haft ett etiskt godkännande. Slutligen valdes tolv artiklar till litteraturstudien varav sju uppfyllde kriterierna för hög kvalitet och fem artiklar uppfyllde medelhög

kvalitet. En artikel valdes bort under granskningen eftersom det visade sig att den behandlade ett specifikt moment inom intensivvården. Efter att författarna

granskat artiklarna enskilt jämfördes granskningarna. Elva av artiklarna hade bedömts med samma kvalitet av båda författarna. En artikel bedömdes med hög kvalitet av den ena författaren och medelhög kvalitet av den andra. Efter

diskussion författarna emellan bedömdes slutligen den artikeln vara av medelhög kvalitet.

Dataanalys

Resultaten från de utvalda artiklarna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Detta är fördelaktigt enligt Danielson (2017) då artiklarna först ska granskas av författarparet för att sedan redogöras för i litteraturstudiens resultat. Analysen har utgått från manifest innehållsanalys som innebär

återberättande av det som är uppenbart i artiklarnas texter (a.a.). Författarparet har använt sig av modellen innefattande fem steg för innehållsanalys av Forsberg och Wengström (2016). Till att börja med numrerades artiklarna för att underlätta dataanalysprocessen. Steg ett i Forsberg och Wengströms innehållsanalys

innefattar att samtliga artiklar lästes noggrant ett flertal gånger för att bekanta sig med textens innehåll. I steg två identifierades koder i texterna genom att

författarna enskilt markerade text som svarade på litteraturstudiens syfte. I tredje steget markerade författarna på egen hand texten med olika färger för att finna gemensamma nämnare som bildade kategorier. I fjärde steget enligt

innehållsanalysen ska om möjligt kategorierna sammanfattas i ett eller flera

teman, dock gick inga kategorier att sammanfatta i teman. I det sistnämnda steget

fastställdes fyra kategorier efter gemensam diskussion och tolkning av textens

innehåll.

13

RESULTAT

Resultatet är baserat på tolv vetenskapliga artiklar, samtliga med kvalitativ ansats.

Totalt bestod antalet deltagare av 189 varav 163 kvinnor och 26 män. I två av studierna deltog endast kvinnor (Humphries & Woods 2016; Härkänen m.fl.

2018). Medelvärdet på antal deltagare per studie var 15,75 och medianvärdet var 14,5. Studierna var utförda i följande länder; tre i Sverige, två i USA, två i England, en i Finland, en i Norge, en i Iran, en i Singapore och en på Nya Zeeland. Sju artiklar bedömdes vara av hög kvalitet och resterande fem av medelhög kvalitet. Av resultatet framkom följande fyra kategorier; Organisation och ledning, Fysisk och psykisk påverkan, Bemanning och arbetsbelastning samt Teamarbete och kommunikation (Tabell 4).

Tabell 4. Sammanställning av resultatets olika kategorier. Litteraturstudiens resultat bygger på tolv vetenskapliga artiklar som redogörs vertikalt i tabellen under rubriken författare. Resultatets fyra kategorier presenteras horisontellt under rubriken kategorier. X motsvarar vilka kategorier de utvalda artiklarna berör i resultatet.

Författare Kategorier Organisation

& ledning Fysisk &

psykisk påverkan

Bemanning &

arbetsbelastning Teamarbete &

Kommunikation

Dunning m.fl. 2021 X X

Eriksson m.fl. 2017 X X

Holmes m.fl. 2019 X X

Humphries &

Woods 2016 X X X X

Härkänen m.fl. 2018 X X X

Karlsson m.fl. 2019 X X

Ling Chua m.fl.

2019 X X

Ridelberg m.fl. 2014 X X X X

Sessions m.fl. 2019 X X X

Steege & Rainbow

2016 X X X

Tamika McKenzie

& Addis 2018 X X X

Valiee m.fl. 2014 X X

Organisation och ledning

I artiklarnas resultat framkom att organisationen har en betydande roll i hur sjuksköterskors arbetsförhållanden påverkas samt organisationens involvering i patientsäkerhetsarbetet (Dunning m.fl. 2021; Humphries & Woods 2015; Tamika McKenzie & Addis 2018; Steege & Rainbow 2016; Sessions m.fl. 2019;

Ridelberg m.fl. 2014).

Dunning m.fl. (2021) belyste att organisationens ledning fokuserade mer på pengar och budget än hur det verkliga arbetet var på avdelningarna. Detta bidrog till att sjuksköterskorna inte kunde arbeta i linje med sina egna värderingar (a.a.).

Deltagarna i studierna gjorda av Dunning m.fl. 2021; Humphries och Woods 2015 framförde en begäran om tillräcklig bemanning till ledningen för att kunna

bedriva ett patientsäkert arbete. I dessa studier var ledningens svar att mer resurser

inte var möjligt relaterat till ekonomiska faktorer (a.a.). Även Ridelberg m.fl.

14

(2014) lyfte ledningens ekonomiska begränsningar där sjuksköterskorna ansåg att det fanns en barriär mellan resurser och möjligheten att bedriva ett patientsäkert arbete. Dessa ekonomiska begränsningar bidrog även till att det blev svårare att ta itu med problem som upptäckts i riskanalyser, journaler och kvalitetsregister (a.a.).

Humphries och Woods (2015) lyfte att ledningen och sjuksköterskorna hade olika syn på arbetet kring patientsäkerheten. Deltagarna i studien upplevde en konflikt i att uppfylla ledningens begäran om patientflöde och samtidigt uppfylla sina etiska värderingar och det professionella ansvaret. Sjuksköterskorna ansåg att ledningen ville prioritera patientflödet vilket bidrog till att god patientvård inte kunde tillhandahållas (a.a.). I resultatet från Tamika McKenzie och Addis (2018) studie belystes att sjuksköterskorna hade olika upplevelser gällande stöttning från ledningen. Vissa deltagare ansåg att stöttningen var god och att bra feedback gavs medan andra upplevde att de inte fick den stöttning eller det moraliska stöd som behövdes för att utföra ett gott omvårdnadsarbete (a.a.). Steege och Rainbow (2016) beskrev att sjuksköterskorna tyckte det var svårt att leva upp till ledningens prioriteringar och mål samt vad ledningen förväntar sig av sjuksköterskorna. Detta påverkade sjuksköterskornas arbetsmiljö negativt då arbetsuppgifter och

ansvarsområden inte tydliggjordes (a.a.). Sessions m.fl. (2019) gav en annan syn, där deltagarna beskrev att de fick tillräckligt med resurser och stöd från ledningen i läkemedelshanteringsarbetet, vilket utvecklade sjuksköterskornas förmåga att förbättra sin praxis. Sjuksköterskorna var delaktiga i ledningens

patientsäkerhetsarbete vilket gynnade hela verksamheten inkluderande patientsäkerheten (a.a.).

Det angavs av Ridelberg m.fl. (2014) att sjuksköterskorna upplevde att arbetstiderna påverkade patientsäkerheten. Skiftarbete med oregelbundna

arbetstider påverkade patientsäkerheten negativt då det inte blev någon kontinuitet i arbetet varken för personalen eller patienterna. Detta ledde till att vissa behov som patienterna hade inte uppmärksammades (a.a.). Även Humphries och Woods (2016) diskuterade bemanningen och beskrev att under olika skift varierade det kraftigt speciellt under nätterna vilket resulterade i många patienter per

sjuksköterska. I studien gjord av Ridelberg m.fl. (2014) poängterade deltagarna att ledningen hade en negativ attityd gällande patientsäkerhetsrelaterade problem.

Sjuksköterskorna ansåg förvisso att ledningen tyckte patientsäkerheten var viktig men det lades inte tillräckligt fokus på den (a.a.).

Fysisk och psykisk påverkan

Resultaten från följande studier Humphries och Woods 2015; Eriksson m.fl. 2017;

Steege och Rainbow 2016; Valiee m.fl. 2014; Härkänen m.fl. 2018; Holmes m.fl.

2019; Ridelberg m.fl. 2014 visade att patientsäkerheten påverkades av hur sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa var.

I Humphries och Woods (2015) resultat beskrevs att sjuksköterskornas hälsa

påverkades både fysiskt och psykiskt vid hög arbetsbelastning. Deltagarna

beskrev att allt arbete som skulle hinnas med kändes som en fysisk börda då det

var mer än vad en sjuksköterska klarade av. Den psykiska bördan låg till grund för

att sjuksköterskorna inte hann lägga den tid som behövdes för att bedriva god och

säker vård för varje patient. Psykisk påverkan gav upphov till ilska, oro och

ångest vilket i sin tur påverkade sjuksköterskorna som inte kunde bedriva vård

enligt professionens etiska värderingar (a.a.). Även Ridelberg m.fl. (2014)

15

betonade att den psykiska arbetsmiljön påverkade patientsäkerheten. En stressig och hetsig arbetsmiljö var en bidragande faktor till att sjuksköterskorna ofta blev avbrutna av telefoner, medarbetare eller anhöriga. Det framhölls även att en oorganiserad arbetsmiljö och dålig utrustning var ett hot mot patientsäkerheten (a.a.). Även Holmes m.fl. (2019) lyfte att avbrott i arbetet och att inte kunna lita på att medarbetare utförde sina arbetsuppgifter skapade stress vilket ökade risken för att misstag begicks. Däremot framhävdes att gott samarbete kunde förhindra stress och gjorde att arbetet blev lättare både fysiskt och psykiskt (a.a.).

I studien av Steege och Rainbow (2016) belystes faktorer såsom stress och trötthet som gjorde att kroppen inte fungerade som den vanligtvis gör. Det medförde att sjuksköterskornas handlingar inte var lika genomtänkta och korrekta jämfört med om sjuksköterskorna var utvilade och inte upplevde någon stress. Specifikt visade studien trötthetens konsekvenser i form av läkemedelsrelaterade fel, vilket var ett stort problem som påverkade patientsäkerheten negativt (a.a.). Även Härkänen m.fl. (2018) lyfte att sjuksköterskornas stress under arbetspasset ledde till

konsekvenser såsom trötthet och utmattning, vilket påverkade patientsäkerheten.

Vidare förklarade Valiee m.fl. (2014) att utmattning var en orsak till att det begicks fel, främst inom tekniska omvårdnadsåtgärder. Vissa deltagare i studien av Steege och Rainbow (2016) angav att uttalad trötthet är en del av arbetet och att det är något som sjuksköterskorna behövde lära sig att hantera. Det förklarades även att sjuksköterskorna kände skuld gentemot kollegor som skulle påbörja nästa pass då det inte fanns tillräckligt med personal. Detta resulterade i att deltagarna stannade kvar på arbetet trots den uttalade tröttheten (a.a.). Även i resultatet av Eriksson m.fl. (2017) beskrevs att den stressiga och högljudda arbetsmiljön påverkade både sjuksköterskorna och patientsäkerheten negativt. Deltagarna upplevde svårigheter i såväl att få en överblick över patienterna som att följa befintliga rutiner och riktlinjer. Vidare beskrev deltagarna skuld och skam över att inte kunna bedriva säker omvårdnad (a.a.).

Bemanning och arbetsbelastning

I analysen av de vetenskapliga artiklarna som valts till resultatet framkom att elva av tolv artiklar belyste bemanning eller arbetsbelastning i relation till

patientsäkerheten (Dunning m.fl. 2021; Humphries & Woods 2016; Ling Chua m.fl. 2019; Eriksson m.fl. 2017; Tamika McKenzie & Addis 2018; Steege &

Rainbow 2017; Valiee m.fl. 2014; Sessions m.fl. 2019; Karlsson m.fl. 2019;

Ridelberg m.fl. 2014; Härkänen m.fl. 2018).

Ett flertal artiklar behandlade personalbrist och hur sjuksköterskorna upplevde att personalbristen påverkade patientsäkerheten (Ling Chua m.fl. 2019; Eriksson m.fl. 2017; Tamika McKenzie & Addis 2018; Valiee m.fl. 2014; Sessions m.fl.

2019; Karlsson m.fl. 2019; Ridelberg m.fl. 2014). Flera av deltagarna betonade att personalbristen var en av det största utmaningarna inom yrket och det bidrog till att patientsäkerheten inte kunde upprätthållas (a.a.). Humphries och Woods (2016) beskrev att personalbrist och hög arbetsbelastning var ett stort bekymmer, därmed kunde inte sjuksköterskorna avsätta den tid som behövdes för patienten vilket medförde patientsäkerhetsrisker (a.a.). Det anfördes även av Valiee m.fl. (2014);

Ridelberg m.fl. (2014) att personalbrist ökade risken att sjuksköterskorna begick

misstag vilket påverkade patientsäkerheten. Sessions m.fl. (2019) betonade att

arbetsbelastningen blev högre när personalbristen ökade, vilket medförde att

sjuksköterskorna tilldelades ansvar för fler patienter. Det bidrog till att

sjuksköterskorna fick stressa under arbetspassen för att hinna med vilket

16

påverkade kvaliteten på vården (a.a.). Steege och Rainbow (2017) lyfte som tidigare angivits att sjuksköterskornas trötthet hade en påverkan på

patientsäkerheten, vidare belystes att personalbrist och hög arbetsbelastning var orsaker till stress och trötthet. Ytterligare anfördes att sjuksköterskornas arbetade övertid och inte tog sina raster då bemanningen var låg (a.a.). Även Härkänen m.fl. (2018) betonade tidsbrist som en konsekvens av personalbrist vilket ledde till stress och att alla arbetsuppgifter inte hanns med exempelvis att kommunicera med patienten som är viktigt ur ett säkerhetsperspektiv.

Studierna gjorda av Ling Chua m.fl. (2019); Karlsson m.fl. (2019) visade att tidsbrist medförde att patientsäkerheten blev lidande. Ling Chua m.fl. (2019) beskrev att sjuksköterskorna tvingades delegera arbetsuppgifter vilket innebar att sjuksköterskorna blev mindre involverade i patientens vård, detta påverkade helhetsbilden av patientens tillstånd. Likaså lyfte Karlsson m.fl. (2019) att vid hög arbetsbelastning fanns inte tid att involvera sig och se helhetsbilden av patientens behov. Eriksson m.fl. (2017) betonade att hög arbetsbelastning föranledde att sjuksköterskorna fick börja prioritera arbetsuppgifterna och göra det som var mest nödvändigt för stunden, vilket ledde till komplikationer såsom trycksår och

infektioner. Vidare beskrev Humphries och Woods (2016) problematiken gällande patientansvar eftersom vårdbehovet inte alltid kunde upprätthållas. Ling Chua m.fl. (2019) lyfte den höga arbetsbelastningen som en bidragande faktor till att sjuksköterskornas kliniska bedömning av patienter blev sämre i förhållande till den höga stressnivån. Dunning m.fl. (2021) förklarade att bristen på

omvårdnadspersonal och sjuksköterskor bidrog till en arbetsmiljö som inte levde upp till sjuksköterskornas värderingar. Detta påverkade sjuksköterskornas känsla av välbefinnande på arbetsplatsen och medförde tankar om att vilja lämna yrket (a.a.).

I studien av Karlsson m.fl. (2019) beskrev sjuksköterskorna att arbetsbelastningen kunde vara positiv med utrymme för kreativt tänkande och problemlösning, en utmaning som innebar stort ansvar. De såg den höga arbetsbelastningen som en utmaning innefattande ett stort ansvar. Dock tog deltagarna upp att extremt hög arbetsbelastning innebar att allt arbete inte kunde genomföras vilket ledde till konsekvenser för både patienter och sjuksköterskor. Konsekvenser för patienterna i form av att patientsäkerheten inte kunde uppnås och för sjuksköterskorna en känsla av frustration av att inte kunna utföra ett bra arbete (a.a.). Karlsson m.fl.

(2019); Härkänen m.fl. (2018); Sessions m.fl. (2019) lyfte problematiken kring att sjuksköterskorna blev avbrutna och distraherade i sitt arbete. Vid avbrott var sjuksköterskorna tvungna att börja om från början vilket föranledde frustration hos sjuksköterskorna, var tidskrävande och påverkade patientsäkerheten (a.a.).

Vidare beskrev Härkänen m.fl. (2018) att sjuksköterskorna blev avbrutna av bland annat medarbetare som ställde frågor och telefoner som ringde. Vanligt

förekommande var även att sjuksköterskorna blev avbrutna under

läkemedelshantering, vilket utgjorde en stor risk att det blev fel vilket kunde leda till förödande konsekvenser för patienten (a.a.).

Teamarbete och kommunikation

Arbete i team var enligt Humphries & Woods 2016; Tamika McKenzie & Addis

2018; Sessions m.fl. 2019; Holmes m.fl. 2019; Karlsson m.fl. 2019; Ridelberg

m.fl. 2014; Härkänen m.fl. 2018; Ling Chua 2019 en central faktor för att arbetet

runt och med patienter ska bli så bra som möjligt. Även kommunikation

17

framhävdes i artiklarna som en viktig del i det gemensamma arbetet för ökad patientsäkerhet (a.a.).

Sessions m.fl. (2018) förklarade att bra samspel mellan olika professioner bidrog till att patientsäkerheten ökade. Deltagarna betonade att arbetsklimatet behövde vara öppet och det skulle vara naturligt att ställa frågor till kollegor med mer kompetens eller om det förekom oklarheter (a.a.). Humphries och Woods (2016) angav ett fungerande teamarbete som värdefullt då personalen kunde dra nytta av varandra, hjälpas åt och komplettera varandra vilket hade en positiv inverkan på patientsäkerheten (a.a.). Även Karlsson m.fl. (2019); Ridelberg m.fl. (2014);

Holmes m.fl. (2019) lyfte betydelsen av en arbetsplats med bra teamarbete inkluderande stöttning och vägledning kollegor sinsemellan, detta för att kunna bedriva säker vård (a.a.). Ling Chua m.fl. (2019) belyste vikten av ett stöttande och välfungerande team för en god omvårdnad till patienten. Holmes m.fl. (2019);

Tamika McKenzie och Addis (2018) framhöll att förekomst av dålig kommunikation inom teamet inte skulle påverka patientens vård. Samtidigt betonade deltagarna i studien att om kommunikationen inom teamet inte fungerade kunde det leda till allvarliga konsekvenser för patienten (a.a.).

Ridelberg m.fl. (2014) förklarade att bristande kommunikation exempelvis vid avsaknad av informationsutbyte gav upphov till att patientsäkerheten inte kunde upprätthållas. Holmes m.fl. (2019) beskrev att när sjuksköterskorna fick

konstruktiv kritik gav det en villighet att lära sig mer och en god ton i teamet resulterade i bättre prestationsförmågor på arbetet. Vidare angavs att buller och stress samt irritation inom teamet skapade kommunikationssvårigheter som påverkade patientsäkerheten (a.a.).

Arbete i team har övervägande fördelar men kan också ha vissa nackdelar och Karlsson m.fl. (2019) framhävde teamarbete med god kommunikation som en viktig faktor för att kunna arbeta patientsäkert, men när det brast riskerade patientsäkerheten att äventyras. Även Holmes m.fl. 2019; Ridelberg m.fl. 2014 belyste att god kommunikation genererade ett bra arbete med god patientsäkerhet.

Fungerande kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter medförde god omvårdnad och möjliggjorde att patientsäkerhetsrisker kunde uppmärksammas (a.a.). I studien av Härkänen m.fl. (2018) framkom att samarbetet mellan

sjuksköterskor och läkare gällande förskrivning av läkemedel inte alltid fungerade vilket påverkade patientsäkerheten, exempelvis när läkare ordinerade nya

läkemedel utan att meddela ansvarig sjuksköterska och när ordinationerna var otydliga eller det fanns utrymme för tolkning. Vidare betonades betydelsen av en arbetsplats med ett bra teamarbete inkluderande stöttning och vägledning kollegor sinsemellan, detta för att kunna bedriva säker vård (a.a.).

DISKUSSION

Diskussionen har delats in i två underrubriker: metoddiskussion och

resultatdiskussion. De metodologiska stegen i litteraturstudien diskuteras i

metoddiskussionen och i resultatdiskussionen kommer slutsatserna av resultatet

att diskuteras.

18 Metoddiskussion

Nedan förs ett resonemang om följande delar: inklusions- och exklusionskriterier, databassökning, styrkor och svagheter, trovärdighet och överförbarhet.

Inklusions- och exklusionskriterier

Författarparet valde att endast inkludera artiklar skrivna på engelska vilket kan ha medfört att relevanta artiklar på andra språk missats. Dock ansågs att artiklar skrivna på andra språk kräver översättning vilket kan medföra större risker i form av felöversättning eller feltolkningar, vilket hade sänkt litteraturstudiens

trovärdighet. Valet att avgränsa arbetet till slutenvården gjordes eftersom hemtjänst och hemsjukvård involverar delegering vilket skulle göra att arbetet blev för brett. Författarparet är medvetna om att relevanta artiklar kan ha gåtts miste om eftersom artiklar som kräver avgift eller beställning inte har valts in i litteraturstudien. Exklusion av studier gjorda före 2011 gjordes eftersom Patientsäkerhetslagen (2010:659) trädde i kraft det året. Vidare har ämnet som litteraturstudien belyser en hög förändringsfaktor, därav är det relevant att välja artiklar som publicerats under de senaste tio åren. Valet av studier publicerade mellan 2011–2021 gjorde det möjligt att inkludera studier rörande Covid-19- pandemin. Dock påträffades ingen studie beträffande Covid-19-pandemin under genomgång av artiklar efter databassökningen. Eftersom litteraturstudien utgår från den grundutbildade sjuksköterskan, samt för att avgränsa arbetet valde författarparet att exkludera barnsjukvård och mödravård.

Databassökning

Sökprocessen startade med en pilotsökning för att garantera att tillräckligt med underlag fanns för att fullfölja litteratursökningen. Därefter utfördes sökningar i tre databaser: Cinahl, PubMed och Psykinfo. Cinahl har omvårdnad och hälsa som inriktning och PubMed har medicin och omvårdnad. Psykinfo har inriktning mot psykiatri och psykologi och användes eftersom arbetsmiljön kan påverka

sjuksköterskan psykiskt. Sökning i flera databaser ökar möjligheten att hitta relevanta artiklar (Henricson 2017a). För att identifiera bärande begrepp och bygga sökblock användes POR-modellen av Willman m.fl. (2016). I sökblocken användes bärande begrepp samt synonymer till dessa för att få en bredare sökning.

De bärande begrepp var ”nurse”, ”experience”, ”work environment” och ”patient safety”. Exempel på synonymer som användes var ”nursing staff”, ”perception”

och ”workplace”, se samtliga (Bilaga 1,2 och 3). Booleska termerna ”OR” och

”AND” har använts, ”AND” för att avgränsa och specificera sökningen och ”OR”

för att göra sökningen bredare. Författarparet hade kännedom om hur databaserna var uppbyggda och fungerar men tog hjälp av biblioteket på Malmö Universitet för att få ytterligare kunskap, detta för att precisera och avgränsa sökningarna utifrån litteraturstudiens syfte. Diskussion fördes gällande att addera ett femte sökblock för att avgränsa sökningen till kvalitativa studier. En testsökning utfördes där ett femte sökblock adderades, dock blev träffarna markant färre.

Därav beslutade författarna att manuellt granska sökningarna istället för att lägga till ett sökblock för att inte gå miste om relevanta artiklar.

Styrkor och svagheter

Det är viktigt att reflektera över ens egen förförståelse då det finns risk att söka sig till sådan information som redan är bekant (Mårtensson och Fridlund 2017).

En svaghet är att författarparet haft förförståelse i ämnet innan litteraturstudien påbörjades, dels via erfarenheter under verksamhetsförlagd utbildning och

arbetssituationen som rapporterats i media gällande Covid-19-pandemin. Dock är

19

detta något som författarparet varit medvetna om och diskuterat sinsemellan för att försöka uppnå objektivitet. Litteraturstudiens trovärdighet stärktes eftersom författarparet först enskilt granskat studierna som ligger till grund för resultatet och sedan plockat ut kategorier. När författarna sedan jämförde de kategorier som lyfts fram var de likartade. Vidare anser författarparet att risken för egen tolkning minskar då analysmodellen av Forsberg och Wengström (2016) var begriplig och lätt att följa. En annan styrka är att artiklarna har en stor geografisk spridning och att litteraturstudien är aktuell eftersom majoriteten av artiklarna är publicerade under de senaste fem åren. Ytterligare en styrka är att samtliga valda artiklar hade etiskt godkännande. Om litteraturstudien skulle utföras på nytt hade arbetets avgränsningar setts över, detta då litteraturstudiens resultat inkluderade studier som var utförda på olika specialistavdelningar. Vidare hade arbetet underlättats och effektiviseras om sökorden i de olika sökblocken preciserats tidigare. Arbetets upplägg har enligt författarparet fungerat bra och metoden som valts möjliggjorde att litteraturstudien kunde fullföljas. I samtliga artiklar förutom Valiee m.fl.

(2014) var majoriteten av deltagarna kvinnor vilket ur ett jämställdhetsperspektiv kan ses som en svaghet. Dock är sjuksköterskeyrket kvinnodominerat i stora delar av världen, vilket speglas i hur könsfördelningen av deltagarna i artiklarna såg ut.

Trovärdighet

Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) höjs ett arbetes trovärdighet genom att utomstående sakkunniga personer granskar arbetet. Litteraturstudien har inte genomgått noggrann granskning av utomstående personer dock har vägledning av handledare skett successivt genom arbetets gång. Artiklar har sökts i flera

databaser vilket höjer litteraturstudiens trovärdighet och möjligheten att hitta relevanta artiklar ökar (Henricson 2017b). Artiklar som är peer-review är skrivna på ett professionellt och vetenskapligt sätt och har granskats av andra oberoende forskare innan publicering (Karlsson 2017; Mårtenson & Fridlund 2017).

Trovärdigheten i litteraturstudien stärks eftersom samtliga artiklar är peer-

revewed vilket innebär att de är vetenskapligt godkända. Mårtenson och Fridlund (2017) beskriver att tydlig redogörelse av hur kunskapen är framtagen där

samtliga processer i litteraturstudien krävs för att ett arbete ska vara trovärdigt.

Författarna har noggrant i metoden redovisat för samtliga steg i litteraturstudien.

Överförbarhet

De utvalda artiklarna har en stor geografisk spridning. Studierna är utförda i följande länder: Sverige, Norge, Finland, England, USA, Singapore; Iran och Nya Zeeland. Resultatet från artiklarna visar att det finns ett flertal likheter i hur arbetsmiljön ser ut för sjuksköterskan och hur den påverkar patientsäkerheten.

Även på vilket sätt organisationen fungerar och att ledningens arbete har en betydande roll i hur sjuksköterskan upplever sin arbetsplats. Studiernas geografiska spridning kan generera både styrkor och svagheter. Länders olika system samt lagar gällande arbetsmiljö och arbetsförhållanden skiljer sig vilket medför olika förutsättningar kring arbetsmiljön och dess eventuella påverkan på patientsäkerheten. Ur ett överförbarhetsperspektiv är det bra att använda studier från olika länder. Författarna har beskrivit urvalsprocessens olika steg och datainsamling noggrant vilket stärker överförbarheten i litteraturstudien (Mårtensson & Fridlund 2017).

Resultatdiskussion

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan erfar att arbetsmiljön

påverkar patientsäkerheten. Utifrån resultatet lyfter studierna olika

20

problemområden inom hälso- och sjukvården som påverkar både sjuksköterskorna och patienterna (Dunning m.fl. 2021; Humphries & Woods 2016; Ling Chua m.fl.

2019; Eriksson m.fl. 2017; Tamika McKenzie & Addis 2018; Steege & Rainbow 2016; Valiee m.fl. 2014; Sessions m.fl. 2019; Holmes m.fl. 2019; Karlsson m.fl.

2019; Ridelberg m.fl. 2014; Härkänen m.fl. 2018). Nedan diskuteras valda delar ur resultatets fyra kategorier: Organisation och ledning, Fysisk och psykisk påverkan, Bemanning och arbetsbelastning samt Teamarbete och kommunikation i relation till litteraturstudiens bakgrund, sjuksköterskans kärnkompetenser, omvårdnad och litteratur.

Organisation och ledning

Ur litteraturstudiens resultat framkom en återkommande problematik mellan ledningen och sjuksköterskorna, där parterna såg olika på patientsäkerheten (Dunning m.fl. 2021; Humphries & Woods 2016; Ridelberg m.fl. 2014).

Ledningens ekonomiska resurser angavs som orsak till att sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med resurser för att utföra ett patientsäkert arbete (a.a.), dock belyste Sessions m.fl. (2019) att det fanns tillräckligt med resurser och stöd från ledningen i patientsäkerhetsarbetet gällande läkemedelshantering. Författarparet anser att det finns en barriär mellan sjuksköterskan och ledningen. För att etablera ett förbättringsarbete behövs samverkan mellan parterna. Samverkan lär medföra en bättre förståelse för ledningen kring hur arbetsmiljön påverkar sjuksköterskan fysiskt och psykiskt, likaså lär sjuksköterskan få en ökad förståelse för hur ledningen arbetar. Förståelse leder till bättre samverkan mellan parterna och gynnar omvårdnadsarbetet och ökar därmed patientsäkerheten.

Problematiken kring att sjuksköterskor väljer att lämna yrket grundar sig enligt Nantsupawat m.fl. (2017) på brister i arbetsmiljön, även Dunning m.fl. (2021) instämde och belyste personalbrist och hög arbetsbelastning som orsaker.

Uppsägningar inom sjuksköterskeyrket är ett återkommande problem, vilket leder till kompetensförlust och ekonomiska kostnader i form av nyanställning och upplärning, vilket dessutom är tidskrävande. Ekonomiska resurser borde istället läggas på att förbättra vårdpersonalens arbetsförhållanden och arbetsmiljön. Detta för att skapa en hållbar arbetsplats för vårdpersonal och en trygg avdelning för patienten. Huvudansvaret ligger på ledningen som behöver tillhandahålla

tillräckligt med resurser, dock besitter sjuksköterskor och vårdpersonal också ett ansvar i arbetet mot en bättre arbetsmiljö. Förslagsvis borde en policy etableras på samtliga arbetsplatser gällande hur en god arbetsmiljö rent praktiskt ska

upprätthållas. Arbetsmiljön borde vara en stående punkt på arbetsplatsträff där även arbetsplatskulturen bör lyftas och konkreta förslag samt åtgärder diskuteras för att gynna vårdpersonalens hälsa.

Skiftarbete och oregelbundna arbetstider beskrevs påverka både sjuksköterskorna och patienterna negativt (Ridelberg m.fl. 2014; Humphries & Woods 2016). Även privat kan sjuksköterskan påverkas av skiftarbete, vilket kan leda till både stress och utbrändhet. I detta fall är det viktigt att sjuksköterskan signalerar tecken på ohållbar stress eller utbrändhet för att kunna få hjälp och stöttning i arbetet. Därav är det av vikt att sjuksköterskan känner tillit till chefer och ledning för att våga stå upp för sig själv och sin hälsa.

Enligt Öhrn (2013) besitter ledningen en viktig roll vid förändrings- och

förbättringsarbete, genom uppföljning och återkoppling av avvikelserapporter

samt kontinuerlig utbildning för sjukvårdspersonalen kan patientsäkerheten

21

förbättras. Även Sanner m.fl. (2018) belyste avvikelserapporteringens betydelse för patientsäkerheten och hur systemet kunde användas i förbättringsarbete, dock användes systemet felaktigt av sjukvårdspersonalen. Således är det viktigt att ledningen utbildar och informerar sjukvårdspersonalen i avvikelserapporteringens syfte som är att uppmärksamma riskområden inom sjukvården för att öka

patientsäkerheten. Författarparet anser att informerad och förstående personal borde gynna förbättringsarbetet, vilket utvecklar verksamheten framåt.

Fysisk och psykisk påverkan

Ett flertal artiklar belyste att arbetsmiljön gav upphov till ilska, oro och irritation vilket också upplevdes då sjuksköterskorna blev avbrutna eller distraherade i sitt arbete (Humphries och Woods 2016; Ridelberg m.fl. 2018; Karlsson m.fl. 2019;

Härkänen m.fl. 2018; Sessions m.fl. 2019). Samur och Seren (2019) belyste att den fysiska arbetsmiljön påverkade sjuksköterskornas hälsa vilket var väsentligt ur ett säkerhets- och omvårdnadsperspektiv eftersom vården riskerade att bli lidande om sjuksköterskorna drabbas av ohälsa. Det är av vikt att sjuksköterskans arbetsmiljö är förenlig med de regelverk som finns angående hur vården ska bedrivas. Forskning har visat att sjuksköterskor utsätts för arbetsstress (Eide &

Eide 2019). Vid bristfälliga möjligheter att kunna tillhandahålla god omvårdnad och arbeta i enlighet med sjuksköterskans profession upplevde sjuksköterskorna moralisk stress (a.a.).

Återkommande i flertalet artiklar var att sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa påverkade i vilken utsträckning sjuksköterskorna kunde bedriva säker omvårdnad gentemot patienten (Steege & Rainbow 2016; Härkänen m.fl. 2018;

Valiee m.fl. 2014). Inom sjuksköterskans profession är huvudområdet omvårdnad och rätt förutsättningar krävs för att sjuksköterskan ska kunna utföra ett

patientsäkert arbete. Att personalens arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården har betydelse för patientsäkerheten råder det ingen tvekan om enligt Svensk

sjuksköterskeförening (2020). Därav är det av vikt att sjuksköterskan tar ansvar för sin egen hälsa och vågar informera chefen när arbetsmiljön negativt påverkar hälsan fysiskt och psykiskt. Detta för att kunna få hjälp, vägledning och stöttning för att motverka sjuksköterskans ohälsa men även arbetet mot säker vård.

Bemanning och arbetsbelastning

Personalbrist och arbetsbelastning lyfts i ett flertal artiklar som en utmaning inom yrket och bidrog till att patientsäkerheten inte kunde upprätthållas (Ling Chua m.fl. 2019; Eriksson m.fl. 2017; Tamika McKenzie & Addis 2018; Valiee m.fl.

2014; Sessions m.fl. 2019; Karlsson 2019; Ridelberg m.fl. 2014). Personalbristen och arbetsbelastningen bidrog till en stressig och tuff arbetsmiljö där

sjuksköterskorna inte hann utföra allt arbete (a.a.). Statistiska Centralbyrån (2017); Steege och Rainbow (2017) lyfte att sjuksköterskor inte tog raster eller hann med toalettbesök på grund av tidsbrist. Anledningarna till varför raster inte hinns med kan beror på olika faktorer såsom personalbrist eller arbetskulturen på avdelningen. Varje arbetsplats har en arbetskultur som ofta är etablerad och svår att förändra, vilket är problematiskt om arbetskulturen inte främjar

vårdpersonalens hälsa och värderingar. En arbetsplats med en arbetskultur där

raster inte tas kan generera en negativ spiral med sjukskrivningar, uppsägningar

och höga kostnader. Viktigt är att sjuksköterskor hjälps åt och stöttar varandra i

arbetet för en trivsam arbetsplats där raster ska kunna tas. Bra samarbete, trygghet

och tillit inom arbetsteamet är förutsättningar för att överlämning av arbetet vid

exempelvis raster ska fungera. Vidare är det viktigt att det finns ett avskilt vilo-