Examensarbete i kriminologi Malmö högskola
30 hp, KA642A Hälsa och samhälle
Master i kriminologi 205 06 Malmö
08-2014
VÅLDTÄKT I NÄRA
RELATIONER:
EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER
LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA
SEXUELLA IDENTITETER
VÅLDTÄKT I NÄRA
RELATIONER:
EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER
LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA
SEXUELLA IDENTITETER
ANNA HART
Hart, A. Våldtäkt i nära relationer: En litteraturstudie som undersöker likheter och skillnader mellan olika sexuella identiteter. Examensarbete på mastersnivå i Kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Hälsa och Samhälle, 2014.
Det finns ett generellt antagande i samhället att gärningsmannen i en våldtäkt är en man och att offret är en kvinna. Mannen och kvinnan ges olika variabler för att passa in i de sociala könsrollerna maskulinitet och femininitet i ett förhållande. Detta påverkar synen på våldtäkt som definitionsmässigt inte enbart innebär penetration, vilket tar sig uttryck i såväl heterosexuella relationer där förövaren är en kvinna, som homosexuella relationer där det sexuella våldet är svårt att
fastställa då exempelvis både offer och förövare är kvinna.
Tidigare forskare har fokuserat på och valt antingen män eller kvinnor, men inte jämfört våldtäkt i alla sexuella identiteter.
Denna litteraturstudie vill försöka förklara och analysera hur modern forskning problematiserar våldtäkt i olika nära relationer och om den beskrivs olika beroende på vilken könsrelation den utspelar sig i.
För att identifiera centrala aspekter för studiens syfte har tolv vetenskapliga studier valts ut, bearbetats och analyserats utifrån hegemonisk maskulinitet och radikal feministiskt perspektiv.
Resultaten från dessa studier visar att när innehållet i våldtäkten analyseras fann jag liknande mekanismer i övergreppet, oavsett man eller kvinna, oavsett
heterosexuell eller homosexuell relation. Hos individerna som utförde våldtäkten fann jag attmaktvar ett centralt element jämnt fördelat mellan könen. Men resultaten visade ävenatt hos homosexuella förhållanden finns det faktorer såsom homofobi och stigmatisering vilka hindrar individen från att söka hjälp eller anmäla våldtäkten. Oavsett sexuell identitet förminskade offren händelsen, vilket kan förklaras med normaliseringsprocessen.
Teorierna hegemonisk maskulinitet samt radikalfeminism fortsätter att se på våldtäkt som något könsbundet. Denna litteraturstudie har för avsikt att illustrera att våldtäkt sker i alla relationer och genom detta försöka utmana den
heteornormativa syn som fortfarande präglar tolkningen av offer och förövare.
Nyckelord: Heterosexualitet, Homosexualitet, Könsroller, Litteraturstudie, Makt, Relation, Våldtäkt.
RAPE IN INTIMATE RELATIONS:
A LITERATURE REVIEW EXPOLORING
SIMILARITIES AND DIFFERENCES BETWEEN
DIFFERENT SEXUAL IDENTITIES
ANNA HART
Hart, A. Rape in intimate relations: A literature review exploring similarities and differences between different sexual identities. Project for a two year master degree in Criminology 30 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2014.
There is a general assumption that the perpetrator of rape is male and the victim is a woman. The man and the woman are given different attributes to fit masculine and feminine roles in a relationship. This is affecting the way rape is viewed, which by definition not only consists of penetration, and takes place in heterosexual, as well as homosexual relations. The sexual violence is hard to establish when, for example both the perpetrator and the victim are female. Previous researchers have been focusing on and chosen to study either men or women, but have not compared rape within all different sexual identities.
The purpose of this literature review is firstly to explain and analyse how modern research problematizes rape within different sexual relationships and if it is described differently, depending upon which gender relationship it takes place in. In order to identify the central aspects, for the purpose of this study, twelve empirical studies have been selected and analysed in order to encompass central aspects in light of gender roles with support from hegemonic masculinity and radical feministic theories.
The result from these studies confirm, that when the contents of the rape are analysed, the mechanisms of abuse indicate similarities, regardless of gender, regardless of sexual orientation. The individuals who committed rape revealed how the power maintenance was a central element evenly divided between the sexes. But, the results also suggest that within homosexual relationships there are other factors such as homophobia and stigmatization embedded which are
hindering the individuals from seeking help or to prosecuting. Regardless of sexual orientation the victims minimized the act of rape, which can be explained as the normalization process.The theories of hegemonic masculinity and radical feminism continue to view rape as sex-linked. This literature review aims to acknowledge that rape can occur in all relations and tries to challenge the heteronormative view, which still characterizes the victim-perpetrator relationship.
Keywords: Gender roles, Heterosexuality, Homosexuality, Literature review, Power, Rape, Relation.
Innehållsförteckning:
Inledning ... 1
Syfte och frågeställning ... 2
Bakgrund ... 3
Våldtäkt ... 3
Sexualiteten ur ett historiskt perspektiv ... 5
Modern Sexualitet ... 6 Homosexualitet ... 6 Heteronormativiteten ... 7 Statistik ... 8 Förövare för våldtäkt ... 9 Offer för våldtäkt ... 10 Våld i nära relationer ... 10
Sexuellt våld i nära relationer ... 11
Våldtäkt i nära relationer ... 12
Kvinnliga våldtäktsoffer i heterosexuella relationer ... 12
Manliga våldtäktsoffer i heterosexuella förhållanden ... 12
Kvinnliga våldtäktsoffer i lesbiska relationer ... 13
Manliga våldtäktsoffer i homosexuella relationer ... 13
Teoretiska utgångspunkter ... 13
Femininismen ... 14
Hegemonisk maskulinitet ... 16
Normaliseringsprocessen ... 17
Metod och material ... 18
Avgränsningar ... 19 Etiska Överväganden ... 20 Resultat ... 20 Inkluderade studier ... 21 Tabell 1. ... 21 Analys ... 24
Hur våldtäkten mättes i de olika studierna ... 25
Våldtäkt i heterosexuell relation ... 26
Våldtäkt i kvinnlig homosexuell relation ... 27
Våldtäkt i manlig homosexuell relation ... 28
Våldtäkt i homosexuella relationer ... 29
Summering ... 29
Diskussion ... 30
Våldtäktens karaktär ... 30
Teoretisk reflektion ... 32
Begränsningar och framtida forskning ... 34
Summering och slutsats ... 35
Källförteckning ... 37
Bilagor ... 47
Bilaga 1. Sökdagbok ... 47
1
INLEDNING
Ämnet våldtäkt i nära relationer är politiskt högaktuellt (Brottsoffermyndigheten, 2014). Den nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppskattar att det utförs nästan 100 våldtäktshändelser per dag i Sverige (Brottsförebyggande Rådet, 2014). Det är uppskattningar som bör tas på allvar då endast ett fåtal anmäls. Det är oroväckande att de faktiska anmälningarna av våldtäkterna skiljer sig så markant från uppskattningarna. Det faktum att forskningen prioriterar den klassiska våldtäkten1, kan påverka samtliga offer i nära relationer.
Nedan följer några citat från personer som har utsatts för en våldtäkt av någon de har eller har haft en relation med. För att tydliggöra att både män och kvinnor oavsett sexuell identitet2 kan utsättas för våldtäkt har jag valt att göra dem könsneutrala. Detta är viktigt då samhället antar att våldtäkt per definition begås av en man, samt att offret är en kvinna (Knutagård, 2009; Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, 2009; Holmberg, 2010). För att neutralisera kön på förövare och offer i exemplen nedan, har jag använt pronomen ”hen”, då exemplet är på svenska, vilket inte i de här exemplen skall förknippas mot ett tredje kön. När exemplen är på engelska har jag använt ”he/she” eller ”him/ her”.
Exempel A3:
Sedan när hen väl hade slagit mig, var jag så djävla rädd att jag inte vågade röra mig. Hur mycket jag än grät och sa att jag inte ville det, att jag inte ville, fortsatte hen. Alltså att prata till någon, som absolut har stängt av allt vad kommunikation handlar om. Du når inte en sådan människa. Det spelar ingen roll om jag var modig eller hur jag grät.
Exempel B4:
When you are intimidated by someone and they want to have sex no matter what the reason or what the situation, you do it, otherwise, you get the hell beat out of you to be quite honest…you just let he/she do it. It is not he/she actually holding you down and forcing you but it is being forced because you can’t say no.
Exempel C5:
He/she tries to force me to have sex with him/her, I say” Get off me.”
An argument will ensue, every time. I’ll have to push him/her away. ”No, I told you, I’m not going to do this.” And stuff like that. Then he/she gets very, very angry…To me if they want it and you don’t want to give it, and they keep pushing it, what are you gonna do?
1 Den klassiska våldtäkten kan definieras som en våldtäkt av en okänd gärningsman och okänt
offer som antingen är en ung eller svag kvinna. Våldtäkten sker oftast utomhus, till skydd av mörkret. I den klassiska våldtäkten skall även kvinnan göra fysiskt motstånd, så att det blir tydligt att gärningsmannen går mot offrets vilja, trots motstånd (Karmen, 2009).
2 Med sexuell identitet syftar jag i den här uppsatsen på heterosexuell, homosexuell eller bisexuell
identitet.
3 Knutagård (2009). 4 Basile (1999) 5 Girshick (2002)
2
Ovanstående exempel består av såväl heterosexuella som homosexuella relationer. Det första exemplet är ett manligt offer i en homosexuell relation, det andra ett kvinnligt offer i en heterosexuell relation och det tredje exemplet är en kvinna i en lesbisk relation. Med dessa exempel blir det tydligt att offren utsätts för samma sorts övergrepp och känner detsamma, men samhället generaliserar och i vissa fall reducerar händelsen, beroende på offrets samt förövarens kön. Detta
heteronormativa synsätt kommer jag belysa och problematisera.
En del män tror att det är deras rätt att våldta sina partner som en del av förhållandet (Kennedy Bergen et al. 2006). Det finns också kvinnor som
samtycker till samlag för att de är så rädda för vad som skall hända med dem om de säger nej, eller att det är deras plikt som en del av relationen (Basile, 1999). I dessa relationer existerar makt och hierarki mellan könen där det tas för givet att kvinnan skall lyda mannen, eftersom det är hennes skyldighet gentemot honom (Messerschmidt, 1993). Studier påvisar att i homosexuella relationer återfinns också dessa variabler(Renzetti, 1992; NCK, 2009; Knutagård, 2009).
Våldtäkt är vanligen en del av det sexuella våld som förekommer i nära relationer, oftast som en del av andra fysiska, psykiska och ekonomiska övergrepp eller hot om våld. Dessa variabler har man funnit i våldsamma relationer oavsett sexuell läggning (NCK, 2009; Knutagård, 2009; Waldner-Haugrud, 1998). Genom att använda teorier såsom hegemonisk maskulinitet och radikal feminism som ett ramverk ämnar jag synliggöra de maktstrukturer som förekommer i samtliga relationer, samt hur de påverkas av heteronormativitet. Detta är viktigt då empiriska studier påvisar generaliseringar om våldtäkt både inom vård och
polismyndighet, vilket påverkar synen på både offer och förövare (Holmberg et al. 2010; Waldner- Haugrud, 1998), men även hos offren själva (exempelvis
Knutagård, 2009; Holmberg et al. 2005).
Detta kommer att fördjupas ytterligare i bakgrunden samt i diskussionen.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Som inledningen visat med exempel är våldtäkt i nära relationer både
problematiskt och komplext. Majoriteten av forskare som berör våldtäkt i nära relationer väljer att begränsa sig till en sexuell identitet. Det finns ett stort behov av jämförelsestudier där samtliga sexuella identiteter inkluderas, och min
litteratursökning genererade inga studier där detta utfördes. Denna uppsats ämnar att undersöka och belysa hur våldtäkten beskrivs och generaliseras till ett problem som endast förekommer i heterosexuella relationer. Detta blir normgivande för hur våldtäkten tolkas där samma problem i homosexuella relationer nonchaleras. För att illustrera detta har jag har valt att genomföra en systematisk litteraturstudie som inkluderar både heterosexuella och homosexuella relationer.
Jag har som mål att jämföra om det finns skillnad och likheter på våldtäkt i olika former av sexuella relationer. För att besvara detta har följande frågeställning utformats:
Beskrivs våldtäkt i vetenskapliga studier olika beroende på offrets respektive förövarens sexuella identitet?
3
För studiens syfte och frågeställning har både svenska och engelska studier sökts mellan åren 1994-2014. Detta tidsperspektiv har valts då forskningen som
undersöker våldäkt i homosexuella relationer är relativt ny (NCK, 2009). Tolv har studier valts ut, vilka kommer att redovisas i Tabell 1.
BAKGRUND
Eftersom våldtäkt kan vara och ofta är en delav det sexuella och fysiska våldet i nära relationer, samt är en central del av studiens syfte, kommer jag att börja med att definiera våldtäkt. Vidare kommer olika begrepp som berör sexuella relationer att belysas och förklaras.
Våldtäkt
Rapere är latin och betyder tagen med våld (Karmen, 2009). Tills ganska nyligen existerade inte våldtäkt mellan make och hustru och våldtäkt ansågs endast kunna inträffa mellan, för varandra, okända män och kvinnor (Karmen, 2009). Våldtäkt var under 1200-talet en brottslig handling med dödligt straff, men inte för att våldtäkten ansågs vara ett sexualbrott, utan ett egendomsbrott (Wennstam, 2002). En våldtäkt kan kategoriseras som en ”klassisk våldtäkt” där vissa element måste förekomma; Den utförs mot en oanade kvinna som är ung, gammal eller för svag eller oerfaren för att beskyllas för att dra till sig gärningsmannens uppmärksamhet och därmed väckt hans lust. Hon blir blixtsnabbt överfallen utomhus, i kvällens mörker, under hot av ett vapen av en helt okänd gärningsman. Kvinnan förväntas göra starkt motstånd mot gärningsmannen, till den grad att hon ådrar sig svåra skador. Hon skall även skrika och tilldra sig ögonvittnen som både ser och hör hennes rop på hjälp. Efter våldtäkten skall kvinnan anmäla brottet till polisen som även kan säkra bevis från brottsplatsen (Karmen, 2009).
Dagens definition av våldtäkt förbryllar många eftersom gränsen mellan sexuellt våld och våldtäkt är otydlig. Lagtexten innehåller dessutom ordet samlag som underhåller otydligheten och möjliggör ett brett spektrum av tolkningar, eftersom samlag inte klart beskriver vad som skall ingå och mellan vem, men ordet är traditionellt starkt förknippat med mannens penetration av kvinnan (NCK, 2010). Enligt svensk lag definieras våldtäkt, Brottsbalken 6 kap 1 § som:
”Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens art och omständigheterna i övrigt är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.
Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd (…) ”.
(Sveriges rikes lag, 2007, Lag 2005:90).
Lagen om våldtäkt avgränsas till två typfall, som dels avser fall där
4
brottslig gärning tvingar en individ till sexuellt umgänge” dels ”annan sexuell handling” (Lag 2005: 90). Här tydliggörs att det krävs att den utsatte tvingas till en viss typ av sexuell handling, exempelvis genom misshandel, våld eller att offret blir hotat om en brottslig handling. Våldet omfattar i princip all fysisk
kraftutövning, såsom exempelvis, sparkar och slag, våld för att hindra en persons rörelsefrihet eller sära en individs ben, men även lindrigare varianter, såsom att dra eller slita i en annan persons kläder eller knuffa undan en person. Lagen om våldtäkt inbegriper även händelser där förövaren försätter offret i hjälplöst tillstånd, såsom att förövaren lurar i offret en mängd alkohol för att kunna ha sexuellt umgänge med denne (NCK, 2010).
Vidare har våldtäkt blivit könsneutralt vilket innebär att även män kan utsättas för våldtäkt (Karmen, 2009).
För att lagen skall döma för våldtäkt i nära relationer krävs att den sexuella handlingen eller kränkningen kan jämföras med ett samlag. Här ligger gamla antaganden på vad som kategoriseras som samlag kvar i rättspraxis, eftersom de tillskriver samlag såsom att manen och kvinnans könsdelar varit i kontakt med varandra (NCK, 2010). Följaktligen innebär detta att homosexuella personer utesluts ur begreppet samlag och faller inom begreppet jämförligt med samlag, vilket kan exemplifieras med anala och orala samlag, men även penetration med objekt, fingrar eller händer av offrets vagina (om det är en kvinna), och anus (män och kvinnor). Däremot faller tvångsmasturbering av en man eller kvinna inte i kategorin våldtäkt, då handlingen inte anses jämförlig med samlag eller likartade sexuella handlingar (NCK, 2010).
Internationellt blev våldtäkt inom äktenskapet i Storbritanien en brottslig handling först år 1991 (Wykes et al. 2009). I deras allmänna lag6 har våldtäkt mellan gifta personer varit omöjlig per definition, då hustrun som en del av de äktenskapliga förpliktelserna ” to love, honor and obey” (Karmen, 2009, s. 324) skall gå till mötes sin makes sexuella behov (Karmen, 2009). I USA blev våldtäkt inom äktenskapet en brottslig handling år 1993 i alla 50 staterna (Karmen, 2009). Våldtäkt bland män erkändes under brittisk lag först år 1994 (Karmen, 2009). Verneals et al. (2001) menar att lagstiftningen i Storbritanien, vilken numera även inkluderar anal penetration med penis men inte med objekt, har bidragit med ett steg i rätt riktning från stigman som omger manlig våldtäkt. Men det finns fortfarande sociala attityder som tar längre tid att förändra. Att jämföra nationell med internationell definition av våldtäkt är av vikt, då benämningarna skiljer sig en del från varandra samt att forskningen om det valda ämnet är övervägande internationell.
Catherine MacKinnon (2014) understryker hur dagens västerländska samhällen definierar våldtäkt som; samlag med tvång eller utan samtycke, eller både och. I Storbritannien definieras det endast utan samtycke, i Frankrike endast med tvång och våld och i merparten av USA så krävs båda kategorierna för att det skall definieras som en våldtäkt.
MacKinnon (1983) anser att förövaren för en våldtäkt brukar tilldelas visa karaktärsdrag som gynnar den traditionellt maskulina könsrollen. Kroppsspråk som signalerar dominans associeras med förförelse, vilket blir en mer subtil form av våldtäkt (Jackson, 1978).
5
MacKinnon (1983) belyser att när manligt initiativtagande och dominans är det styrande mönstren i det sexuella samspelet, blir begreppet medgivande
problematiskt, eftersom merparten av kvinnans medgivande grundas på
ojämlikhet där män är socialt betingande att ”inte veta” eller ”förstå vad kvinnor vill ha”. Detta har bidragit till att kvinnans motstånd inte ses som genuint och våldtäkten blir således samlag eftersom mannen uppfattar det så. Under dessa förhållanden kan kvinnan inte ge ett sanningsenligt samtycke. Dessutom blir kvinnans upplevelse tolkad och mätt utifrån ett manligt perspektiv av vad som anses vara våldtäkt. Följaktligen innebär våldtäkt av kvinnan att hon underordnas mannen (MacKinnon, 1989;1983).
Sexualiteten ur ett historiskt perspektiv
Under 1800-talet var sexualiteten motsägelsefull, dels genom medelklassens familjeideal som utgjordes av den ansvarstagande fadern och den oskuldsfulla och icke-sexuella modern, dels genom en annan baksida där inslag av dubbelmoral, prostitution, förtryck och våld var något som tydligt existerade i äktenskapen vilket man inte talade om (Bergenheim, 2005).
De sociala strukturerna försatte hustrun i en passiv roll, där manligt och kvinnligt i samhället bestämdes av patriarkatet (Haslanger, 2012). Detta ledde till att kvinnan internaliserade underordning och undergivenhet.
Michael Foucault (1978) menar att samhället, speciellt kyrkan, utövade makt på människors sexualitet genom att kontrollera deras drift till att endast leda till fortplantning. Kvinnans sexualitet eller könsdrift passade inte in i dessa ideal, utan kvinnor som bejakade sin sexuella lust, förpassades antingen till samhällets lägre klasser såsom slum eller till sjukhus. Kvinnorna delades således upp i de dygdiga och de fallna (Bergenheim, 2005). Men även de gifta kvinnorna ansågs av
dåtidens samhälle ha en mörk inneboende sida, då det antogs att det fanns en prostituerad inneboende i kvinnan och det var makens plikt att tygla sin frus eventuella drift, vilket kunde ske genom fysiskt våld eller våldtäkt.
Mannens sexualitet var däremot ansedd som naturlig och könsdriften betraktades som något biologiskt betingat där sexuell avhållsamhet kunde vara psykiskt, fysiskt och socialt skadligt för hans hälsa och välbefinnande (Bergenheim, 2005). Mannen kunde även stilla sin sexuella drift utanför hemmet, till exempel hos en prostituerad kvinna (Bergenheim, 2005).
Men inte bara religionen kontrollerade kvinnans sexualitet. Även inom medicinen utnyttjades denna i arrangerade tillställningar där den framställdes som ett
patologiskt tillstånd, exempelvis hysteri eller depression (Westerståhl, 2004: Foucault, 1978).Det blir tydligt hur samhället värderar sexualiteten olika, där kvinnors åtrå skall minimeras för att passa in i de feminina karaktärsdragen såsom passivitet, från mannens aggressiva sexuella karaktärsdrag som anses vara mer accepterad i samhället (Chesney-Lind, 2006; Shoemaker, 2010).
Våldtäkten är enligt Weis et al. (1973) en logisk förlängning av det traditionella heterosexuella samlaget. Kvinnan skall ödmjukt respektera mannens begär för att bibehålla ett meningsfullt förhållande. Mannen har uppfostrats för att förföra kvinnor som inledningsvis kan vara motvilliga till sexuellt umgänge. Kvinnan har i sin tur uppfostrats till att vara blygsam och försiktig och samtidigt gå mannen till viljes (Weis et al. 1973). Våldtäkten inträffar endast om kvinnans potentiella
6
motvillighet övergår till ett motstånd bortom vad som förväntas av kvinnor som normalt skulle vilja ha samlag, men vill bibehålla ett moraliskt anseende (Weis et al. 1973).
Modern Sexualitet
Eftersom sexualiteten är så fundamental i ett mänskligt liv, blir det viktigt att förklara vad sexualitet är för att kunna förstå vad det inte är och hur den kan färgas av samhället. Sociologen Gisela Helmius menar att ”varhelst två människor har sex så finns samhället med som en tredje part” (1993, s. 26).
I dagens samhälle behöver inte längre relationer förbindas med äktenskaplig lycka, utan individerna har relationer utan krav på fortplantning (Plantin, 2012). Forskaren Anna Westerståhl förklarar sexualitet som en blandning av biologi, sociologi och psykologi, där behov och energi spelar en central roll och där identitet och personlighet är vitala delar, samt handling som innefattar beteende och relationer (Vetenskapsrådet, 2007).
Relationer kan vara heterosexuella såväl som homosexuella, men det antas fortfarande att nära relationer är monogama och heterosexuella (Westerståhl, 2004).
I nära och intima relationer brukar sexualitet inkluderas vilket enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras som:
En integrerad del av varje människas personlighet, och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha orgasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer: den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa (NE, 2014).
Homosexualitet
Homosexualiteten innefattar både kvinnlig homosexualitet- lesbiska kvinnor och manlig homosexualitet- gay män och bögar (RFSL, 2014). Homosexualiteten definieras utifrån personens identitet vilken innefattar individens självbild, och inte vilka sexuella handlingar de utför, (NE, 2014).
Man kan historiskt konstatera att, när heterosexualiteten blev tilldelad ”den normala och den enda sexualiteten” i början på 1900-talet, blev homosexualiteten förpassad till den avvikande eller ”dåliga sexualiteten” (Rydström, 2004;
Foucault, 1978). Det har pågått en kamp för de homosexuellas rättigheter såväl internationellt som nationellt, vilket fortfarande pågår. I Sverige
avkriminaliserades homosexualitet år 1945 och homosexualitet som sjukdom avskrevs år 1979 (Rydström, 2003).
Som tidigare nämnts antas det i dagens heteronormativa samhälle att alla är heterosexuella. Anna-Clara Olsson (2004) menar att detta även gjort att man inte tänker på det som en sexuell identitet likt andra, vilket gjort den osynlig. Detta har fått sin följd att homosexuella bemöts utifrån sin sexuella identitet. Exempelvis kan homosexuella kvinnor reduceras till “manhaftiga” eller maskulina och homosexuella män till “fjollor” och feminina (RFSL, 2014), alltså tvärtemot sitt biologiska kön. Följaktligen får homosexuella personer sociala attribut av
7
samhället. I samhället står den heterosexuelle mannen som den idealiska mansbilden. Detta bidrar till generaliseringar såsom att homosexuella män inte anses vara ”tillräckliga” män (Connell, 2008).
Rättsliga rättigheter som heterosexuella par har i västerländerna är inte alltid lika självklara för homosexuella (Rydström, 2003), även om vi i Sverige idag har kommit långt. Det kan fortfarande ligga stigmatiseringar som internaliseras i den homosexuella relationen, vilken speglar samhällets syn på samkönat äktenskap. Som en del av de tre sexuella identiteterna definieras kvinnors samkönade relation som homosexuell eller lesbisk (RFSL, 2014). Historiskt kan man notera att synen på kvinnlig homosexualitet har färgats av ett samhälle styrt av män. Den
framställdes som något hotfullt sprunget ur den kvinnliga frigörelsen samt som en form av självförsvar mot den traditionellt manliga dominansen (Rydström, 2003). Litteraturen före år 1960 var heterosexistisk och homosexualiteten baserades på den medicinska modellen, där den lesbiska kvinnan var sjuklig och det ansågs att lesbianism var ett samhällsproblem som behövde behandlas (Renzetti, 1992). Detta synsätt innefattade även manlig homosexualitet där männen ansågs vara patologiskt promiskiuösa och tvångsterilisering, samt ECT-behandlingar7 var vanlig företeelse för att ”bota” sjukdomen, samt se till att inte sprida den vidare (Rydström, 2003).
Smart (1989), menar att den ”manliga” omättliga sexdriften förstärker mannens makt, formar kvinnan till objekt för hans sexuella lust och avgränsar lesbianismen till något mystiskt och obegripligt.
Även om dagens västerländska samhälle präglas av öppenhet så döljer sig många homosexuella individer bakom en heterosexuell fasad. Detta kan ha sin grund i rädslan för omgivningens reaktioner (NE, 2014).
Bisexualitet är en sexuell identitet som är väldigt individuell, således är känslorna dynamiska, och individen är inte heterosexuell eller homosexuell i förhållande till val av kön på sin partner, vilket är ett vanligt utomstående antagande (RFSL, 2014). Det finns även fördomar som gör att bisexuella personer kan känna sig otrygga, då de förvisso tillhör en minoritet, men där de dock kan diskrimineras av homosexuella som inte accepterar bisexuella som “äkta”. Det kan även vara så att en bisexuell individ lever i ett heterosexuellt förhållande för att passa in i
heteronormen (RFSL, 2014).
Att vara i en sexuell relation innebär således inte per automatik att man är i en heterosexuell relation, utan relationen kan också vara homosexuell. Detta heteronormativa synsätt genomsyrar t.ex. hur man bemöter sexuellt våld i nära relationer, specifikt våldtäkt som avhandlas här.
Heteronormativiteten
Heteronormativitet innebär att heterosexualitet ses som den enda, rätta sexualiteten. (Kulick, 2004). Detta synsätt påverkas av inflytelserika sociala strukturer och inrättningar såsom skola, familj, kyrka etc. som menar att människosläktets fortsatta existens baseras på heterosexualitet (Kulick, 2004).
7 ECT-Therapy är en förkortning av electro convulcive therapy och är en behandlingsmetod inom
8
Med en heteronormativ syn på heterosexualitet, förbises mycket eftersom
heterosexuella, liksom homosexualiteten innefattar variationer inom sexualiteten, exempelvis heterosexuella män som säljer sex till kvinnor, äldre heterosexuella kvinnor som har en relation med en yngre man (Kulick, 2004). Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL, (2006) understryker att heteronormativitet är ett viktigt begrepp för att förstå hur osynliga normer får heterosexualiteten att framträda som självklar.
Statistik
Enligt Nationella trygghetsundersökningen som gjordes med hjälp av telefonintervjuer av 13 000 personer i Sverige, antas det att varje dag sker omkring hundra våldtäktsliknande händelser i Sverige. I Sverige anmäldes 6000 av 38 000 våldtäkter till polisen under år 2013 (Brå, 2014). Enligt polisens undersökning om anmälda våldtäkter har det visat sig att när en våldtäkt
fullbordas mot en person över 15 år så är förövarna till 99,5 procent män (NCK, 2010) och oftast är offer och förövare i en relation med varandra (Brå, 2005). Detta överensstämmer även med en kartläggning som brottsförebyggande rådet gjorde mellan åren 1995-2000 där åtta av tio våldtäkter indikerade att offret kände förövaren (Brå, 2005).
(Källa: Brottsförebyggande Rådet, 2014)
Som diagrammet ovan visar anmälde kvinnor över arton år 2494 fullbordade våldtäkter inomhus och män anmälde 103 stycken sådana under år 2013 (Brå, 2014). Av ovanstående anmälningar framkommer det inte i vilken relation våldtäkten ägde rum, dels eftersom vi i Sverige inte behöver tillkännage sexuell läggning (Tiby, 1999), således vet vi inte hur många homosexuella som är offer. Skillnaden mellan de faktiska anmälningarna och antagandet tyder på att det finns många män och kvinnor i samhället som på någon, eller flera grunder inte anmäler sin partner till polisen. Det är större sannolikhet att en våldtäkt som sker på
offentlig plats anmäls till polisen, än om den sker i privat miljö, exempelvis i hemmet (NCK, 2010). 3224 2494 129 103 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Kvinnor Män
Figur 1. Anmälda våldtäkter 2013 av kvinnor och män över 18 år totalt, respektive inomhus i hela Sverige år
9
Statistiken i Storbritannien styrker de svenska siffrorna i det avseendet att mannen till majoritet är förövaren för våldtäkt i nära relationer och siffror pekar på att 92 procent av offren är kvinnor (Wykes et al. 2009). Enligt National Intimate Partner and Sexual Violence Survey våldtas 1.3 miljoner kvinnor per år i USA (Centers for Disease Control and Prevention, 2010). Man beräknar att
214 000 lesbiska kvinnor någon gång utsatts för våldtäkt i nära relation. Bland de homosexuella männen hade totalt 1.1 miljon utsatt för våldtäkt (Centers for Disease Control and Prevention, 2010). Girshick (2002) poängterar hur våldtäkt inom äktenskap står för 25 procent av alla våldtäkter i USA, men statistiken inkluderar inte kvinnor i samkönat äktenskap.
Både viktimologer och kriminologer påpekar att den officiella statistik angående våldtäkter inte är korrekt eftersom det finns ett stort mörkertal i anmälningar till polisen och inte heller ger till känna offrets smärtsamma upplevelse i de intervjuer som utförs (Karmen, 2009; Brå, 2008). Att svara på känsliga frågor när man har partnern bredvid sig kan påverka hur respondenten svarar. Anmälningssituationen kan också bli känslig om intervjuaren är av samma kön som förövaren.
Förövare för våldtäkt
Även om den här studien undersöker våldtäkt i nära relationer är Nicolas Groths beskrivning av den klassiska våldtäkten relevant för att få ett psykologiskt perspektiv på våldtäktsmannen. Hans teorier anses fortfarande vara de mest relevanta när det gäller att typologisera våldtäktsmän som våldtar ett för honom okänt offer. Groth menar att våldtäkten inte innebär att mannen ger utlopp för sin sexuella lust. Han menar, genom sina studier, att den primärt syftar till att
tillfredsställa icke-sexuella behov såsom kontroll, makt och aggression. Oftast är det bakomliggande faktorer såsom ett uppbrott i relationen eller personligt
nederlag i äktenskapet som genererar en frustation som driver förövaren att våldta en okänd kvinna. Offret får symbolisera förövarens nederlag.
Enligt Groth (1979) framställs en sexuell förövare ofta som en man, vanligtvis översexualiserad och han menar att detta både är en förenklad som felaktig bild och påpekar även att de förövare som utför en våldtäkt oftast har underliggande psykologiska symptom. Aggression är en del av beteendet som Groth (1979) återfinner hos de våldtäktsmän han studerat. Enligt honom finns det tre typer av våldtäktsmän; den aggressiva, den kontrollerande och den sadistiska. Den aggressiva våldtäktsmannen vill förnedra samt skada sitt offer med fysisk
brutalitet. Förövaren får utlopp för sina känslor genom fysiskt våld och respektlös språk. Denne använder sex som ett vapen för att skända och degradera offret där våldtäkten utgör det ultimata uttrycksmedlet för förövarens aggression. Den kontrollerande våldtäktsmannen har dominans som den framträdande faktorn i beteendet. Genom sexualiteten försöker våldtäktsmannen kompensera
underliggande känslofaktorer såsom otillräcklighet vilket våldtäkten omvänder till känslor av auktoritet, kontroll och styrka. Här förekommer verbala kränkningar, hot med vapen men även fysiskt våld. Hos den tredje typen av våldtäktsman - den sadistiska, finns både sexualitet, aggression och makt sammanslagna. Att tillfoga smärta hos offret blir en erotiskt laddad handling som ger tillfredsställelse hos gärningsmannen. Våldtäkten blir oftast utdragen med inslag av tortyr och offret binds ibland. Både vaginal och anal penetration med främmande föremål används (Groth, 1979).
10
Groth poängterar att våldtäktsmannen tillges manligt kön, även om det är en kvinna. Variabler som tid, plats, planering, grad av våldsamhet och typ av penetrering varierar hos olika personer som våldtar, eller utsätter en annan människa för sexuellt våld (Neuwirth et al. 2003).
Offer för våldtäkt
Ett offer är en person som på olika sätt utsätts för våld eller övergrepp och gör dem hjälplösa mot förövaren (Oxford Dictionary, 2012; Christie, 1986; Karmen, 2009).
Christie (1986) har bidragit till hur samhället ser på ett offer, framförallt det ideala offret8.
För att vara ett idealt offer måste vissa faktorer finnas representerade, nämligen att offret är svagt och har hederlig avsikt. Förövaren är okänd för offret och fysiskt överlägsen, offret är på väg till en hederlig aktivitet och skall kunna hävda sitt offerskap (Christie, 1986). Men situationen för ett våldtäktsoffer i en nära relation är mycket mer komplex eftersom offret både känner förövaren, har en relation med förövaren och har i vissa fall även gått med på samlag av rädsla för sitt eget liv (Lundgren et al. 2001). Mordossioan (2002) menar att offrets benägenhet att inte kämpa emot samt vara passiv inte skall ses som en stereotypisk kvinnlig könsroll utan som en överlevnadsstrategi. Definitionen av ett offer kan vidare antyda att även offret bär skuld9 (Gobert, 1977). Brottet skulle inte kunna begås
av gärningsmannen utan närvaron av offret. Med detta synsätt är det offret själv som initierar brottet (Gobert, 1977). Inbäddat i detta ligger myten om mannens okontrollerade sexuella drift, samt att kvinnan är sexuellt utmanande och således provocerar mannen till den grad att han inte kan stå för sina handlingar (Karmen, 2009). Konsekvensen av detta blir att offret själv genererar sin sårbarhet och självförsvaret mister sin trovärdighet (McClennen, 2005). Det ligger även attityder hos samhällets aktörer som indikerar att kvinnan bär sin egen skuld och bör ta ansvar för sitt val och öde om hon exempelvis klär sig, enligt normen, utmanande (Karmen, 2009). Följden kan bli att offret känner ytterligare maktlöshet, skuld och kan få depressiva symptom (Crowell & Burgess, 1996) Denna maktlöshet och traumatisering förstärks ytterligare när kvinnan har befunnit sig i en nära relation med förövaren då tilliten eller illusionen av gemenskap splittras (MacKinnon, 1983).
Våld i nära relationer
Våld innebär att en individ använder sig av psykisk kraft eller fysisk styrka som påtryckning eller bestraffning mot en annan människa. Våldet kan vara fysiskt, psykologiskt eller emotionellt. (Nationalencyklopedin, 2014).
Det fysiska våldet kan uttryckas genom knytnävsslag, sparkar, eller till exempel att man brännskadar någon (Karmen, 2009; Wykes et al. 2009; Burke et al. 1999, men våldet kan även variera i styrka (Lundgren et al, 2001; Renzetti, 1992).
8 Det ideala offret kan exemplifieras enligt följande; En gammal dam har varit och matat sin
bortresta systers katt. När hon sedan promenerar hem blir hon nedslagen mitt på dagen av en stor, stark man som samtidigt passar på att stjäla hennes väska där hennes plånbok ligger. Pengarna som brottslingen kommer över används för att köpa berusningsmedel (Christie,1986).
9 Personens eget agerande är en översättning av begreppet (eng.)” victim precipitation” som
används inom kriminologin för att definiera situationer där offret tilldelas skuld till offerskapet, speciellt våldtäkt.
11
Det psykologiska våldet är mångfacetterat och kan vara allt från en upplevd känsla av rädsla hos offret till att förövaren kontrollerar och bryter ner offret (Brå, 2014; NCK, 2009; 2010).
I emotionellt våld kan man se hur känslomässiga hot och kontroll används av förövaren. Här finner förövaren sårbara punkter hos sin partner och utnyttjar dem för att skapa kontroll (Karmen, 2009; Renzetti, 1992).
Våldet mot kvinnor är brett och ett stort problem. Socialstyrelsen uppskattar att 75 000 kvinnor årligen utsätts för partnervåld i Sverige (Socialstyrelsen, 2006). Det finns traditionella och kulturella antaganden att våld i nära relationer är något som mannen utför mot kvinnan, där mäns fysiska ageranden blir uttryck för vad som anses manligt (Connell, 2008). Även om vi nu vet att våldet förekommer i alla relationer så är exempelvis antalet manliga offer för partnervåld inte känt, men i cirka vart tionde fall som anmäls är offret en man (Belfrage et al. 2002; 2003).
Sveriges regering vill att alla oavsett ursprung och sexuell läggning skall ha samma rättsliga skydd mot våld i relationen (Regeringen, 2007). Det råder dock stor okunskap när det gäller samkönat våld (NCK, 2010; 2009), där forskningen fortfarande är begränsad eftersom den inte har mött samma politiska prioritet som det heterosexuella våldet och har i jämförelse minst 20 år att ta igen. Detta
påverkar hur man söker hjälp, samt hur man får hjälp (NCK, 2010; 2009; Karmen, 2009; Wykes et al. 2009; Burke et al. 1999). Orsaker till detta kan vara samhällets föreställningar om att våldet där är privat eller trivialt, samt heteronormativa antaganden om att kvinnor inte slåss utan samtalar (NCK, 2009; Renzetti, 1992). Vidare appliceras sociala roller på den lesbiska gärningsmannen, som anses bete sig maskulint när hon slår sin partner som genom att vara ett offer bedöms bete sig feminint (Eaton, 1994).
När kvinnan är förövaren i nära heterosexuella relationer, finner man i Dobash et als. studie (2004) att mannen tenderar att undervärdera våldets karaktär. Män känner sig även förolämpade, då det inte är kvinnans uppgift att bete sig våldsamt och dominera i hemmet (Dobash et al. 2004), vilket upprätthåller vad som anses manligt och kvinnligt och hur detta integreras med maktens roll. Men våldets variabler, såsom de fysiska, materiella, ekonomiska, psykiska och sexuella skiljer sig inte mellan de samkönade och det heterosexuella relationerna (Renzetti, 1994). Psykologen Paula Poorman (2001), betonar hur forskning inom relationsvåld mestadels visar resultat av empirin som påvisar att det existerar samkönat partnervåld, men missar att undersöka hur våldet i sig kan förklaras och har inte heller ställt adekvata frågor angående våldets karaktär. Exempelvis blir våldet allmängiltigt, istället för att adressera problem bland homosexuella såsom exempelvis rädslan för att söka hjälp på grund av stigmatisering (NCK, 2010; Knutagård, 2009; Burke et al. 1999; Renzetti, 1992).
Sexuellt våld i nära relationer
Sexualiteten i dagens västvärld kan ses som något väldigt individuellt, där var och en använder sexualiteten som en förlängning av eller som ett verktyg för sin lust eller kärlek, men en del använder sexualiteten för att upprätthålla makt.
12
Sexuellt våld utgör vanligen en del av det fysiska våld som kan förekomma i ett förhållande. Det sexuella våldet kan innebära oönskade smekningar, tvång att masturbera sin partner, tvång att titta på pornografiskt material, men det innebär även penetration vaginalt, analt eller oralt med fingrar eller objekt. Det sexuella våldet förekommer såväl i heterosexuella som i samkönade relationer (Karmen, 2009; Knutagård, 2009; Burke et al.1999; Renzetti, 1992).
Våldtäkt i nära relationer
Sannolikheten att bli våldtagen av någon närstående är större än att våldtas av någon okänd, men anmälningsfrekvensen mot kända förövare eller någon som man lever tillsammans med är lägre (Eliasson, 2000), och mycket
underrapporterad (Brå, 2013). Både nationell och internationell brottsstatistik visar att de som utsätts för våldtäkt är med stor majoritet kvinnor i heterosexuella förhållanden (Truman, 2011; Tjaden et al. 2000) och de som löper störst risk för misstanke om att vara förövaren är män. Endast i två procent av fallen misstänks förövaren vara kvinna (Brå, 2013).
Våldtäkter inom nära relationer är ett ämne som är svårt att kartlägga, då det kan ta år efter avslutad relation innan offren ens förstår vad de varit utsatta för (Belknapp, 2007).
Kvinnliga våldtäktsoffer i heterosexuella relationer
De känslor som ingår i en våldtäkt kan beskrivas så som motsatta till den av ömsesidig kärlek med intimitet och sexualitet som finns i en nära relation. Istället är makt och fruktan närvarande. Dessa två motpoler av känslor finns närvarande hos kvinnor som har utsatts för sexuellt våld i nära relationer (Persson, 1981). En våldtäkt kan ske genom att förövaren brukar sin makt för att tvinga sin partner till sexuellt umgänge. Oftast anspelar förövaren på ekonomiska och
känslomässiga åtstramningar (Miller, 2014). Bergen (1996; 1999)
uppmärksammar tre orsaker till våldtäkt inom äktenskapet (a) maken anser sig ha rätt till sexuellt umgänge med sin fru, under alla omständigheter, även våldsamma omständigheter; (b) maken använder våldtäkten som ett straff för något hon eller någon annan gjorde, exempelvis barnen har retat upp maken; (c) maken använder våldtäkt som kontroll och makt över sin fru.
Den största insynen i våldtäkter fås genom intervjuer med kvinnliga offer. För att dessa offer är de mest undersökta. De har själv tolkat att makt och kontroll var underliggande komponenter till varför deras makar våldtog dem (Kennedy- Bergen, 2006; Groth, 1979).
Manliga våldtäktsoffer i heterosexuella förhållanden
Att en man kan våldtas av en kvinna anses mycket ovanligt och bilden av fenomenet lockar fram skratt, till motsats mot upprördhet (Karmen, 2009). Det finns ett antagande att en kvinna inte är någon sexförbrytare, utan fenomenet är manligt (Wijkman et al. 2010; Grayston et al. 1999).
Detta syns tydligt inom forskningen där ingen inkluderar kvinnan som en möjlig våldtäktsman mot sin make (Wijkman et al. 2010). Möjligtvis kan detta bero på att mannen inte rapporterar sexuella övergrepp, eller undervärderar handlingen precis som när de blivit utsatta för fysiskt våld av sina fruar (Dobash et al. 2004). Det finns dock siffror som visar att män har våldtagits av kvinnor (Andersen, 2008), men polisanmälningar i dessa fall är sällsynta (Tjaden et al. 2000).
13
Kvinnliga våldtäktsoffer i lesbiska relationer
Barbara Hart (1986) förtydligar att våld inte endast uppstår mellan män och kvinnor, utan det handlar om makt och kontroll oavsett sexuell identitet. Därför ser vi att även lesbiska kan begå våldtäkt mot sin partner för att det är en effektiv metod att skaffa makt.
Många lesbiska kvinnor som blivit våldtagna av sin partner har svårt att förstå att de blivit våldtagna då de relaterar våldtäkt till en händelse som involverar en penis. En del av strategin hos förövaren leder till att den våldtagna kvinnan blir maktlös. (Brownworth, 2010).
I lesbiskt sexuellt våld finns tendenser att förövaren tidigare varit offer för sexuellt våld som hon överför till nästa relation. Lesbiska kvinnor som utsatts för våldtäkt i sin relation löper mindre benägenhet än heterosexuella att anmäla detta till polisen eller söka sjukhusvård (Brownworth, 2010). Bakomliggande orsaker till detta kan vara att de tror att de skall utsättas för stigmatisering av såväl rätts- som sjukhusväsendet, men det kan även finnas en rädsla att offentliggöra sin sexuella identitet vilket förövaren kan utnyttja för att behålla kontrollen över partnern (Renzetti, 1992). Konsekvensen av detta blir underrapportering (Malinen, 2013). Detta kan kompliceras av att homosexualitet redan innebär en isolering på grund av ett heteronormativt synsätt och homofobi i samhället (Holmberg, 2005).
Manliga våldtäktsoffer i homosexuella relationer
Även av manliga våldtäktsoffer förekommer det en del generaliseringar. Det antas exempelvis att om en man blir våldtagen försvinner hans maskulinitet (Groth et al. 1980). Eftersom en man kan få erektion även om han inte är upphetsad, kan våldtäkten tolkas som samtycke till samlag (Smith et al. 1988). I likhet med lesbiska offer tenderar homosexuella män att inte anmäla sexuellt våld på grund av stigmatiseringar, såsom att de får skylla sig själv eftersom homosexuella anses promiskuösa (Knutagård 2009; Frazer, 1993) och söker endast vård om de har extrema fysiska skador (Walker et al. (2005) 2003). Abdullah-Khans (2008) påstående ”sexual violence can only be spoken about by victims if they are first able to name and define it” (s. 65) innebär att manliga homosexuella offer inte anmäler händelserna i så hög grad. Statistik visar att homosexuella män som blir våldtagna i nära relationer är ett tyst problem med stor underrapportering (Coxell et al. 2010), men att mer forskning inom ämnet skall skapa ökad kunskap och således minska stigmatiseringen (Abdullah-Kahn, 2008).
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Ovanstående bakgrund behöver vila på teorier vilket inom kriminologin används som ett ramverk för att förklara ett fenomen utifrån de givna fakta man har (Bernard et al. 2010). Stor vikt kommer att läggas vid radikalfeminismen och hegemonisk maskulinitet, för att belysa hur dessa teorier kan bidra till att förklara våldtäkt från kriminologiskt och viktimologiskt perspektiv.
Det antas att våra sociala könsroller, som modernt benämns som genus10, påverkar
hur vi agerar i samhället och i våra relationer. Eftersom detta synsätt tar för givet
10Genus kommer från latinets sort eller släkte och är ett begrepp som ersatt och utvecklat termen könsroll (NE, 2014).
14
heteronormativitet, påverkas synen på förövare och offer i våldtäkt. Jag kommer därför nämna tidiga kriminologiska teorier eftersom det är tydligt att de påverkat vilka brott som tilldelats man respektive kvinna utifrån biologiska tankegångar. Detta synsätt har sedermera levt kvar i teorierna radikalfeminism och hegemonisk maskulinitet. Men dessa teorier är viktiga att belysa eftersom de även pekar på maktstrukturen i nära relationer, från vilken våldtäkten utvecklas.
Tidiga kriminologiska teorier som skrevs i slutet av 1800-talet menade att mäns och kvinnors olika brottsbenägenhet berodde på deras kön (Bernard et al. 2010). Forskarna under 1800-talettrodde även att brottslighet var något genetiskt (Bernard et al. 2010; Akers et al. 2009). Det var helt enkelt inte tänkbart att kvinnan kunde vara kriminell såsom mannen. Istället blev hon diagnostiserad som psykisk sjuk men inte dömd som kriminell (Appignanesi, 2009).
Femininismen
Den feministiska ansatsen kritiserar de sociala strukturerna som placerar kvinnan till det andra könet, eller ett objekt till mannen. Utifrån denna lära har det
uppmärksammats hur kvinnan tilldelas sociala roller som hon skall anpassa sig till enligt samhället och hemmet har varit platsen där hustrun skall vara till stöd för sin hårt arbetande make (Beauvoir, 1949). Länge ansågs det vara kvinnan som skulle vara hemmafru och ta hand om barnen. Det fanns inte utrymme för att kvinnan skulle säga ifrån, tvärtom skulle hon vara den tysta, trygga och
undergivna inom hemmets fyra väggar (Friedan, 1963). Det fanns således sociala antaganden av vad som ansågs kvinnligt och det innebar bland annat att hon var omyndigförklarad. Kvinnan fick inte rösträtt i Sverige förrän år 1920. Rätten till sin egen kropp och sexualitet fick hon genom fri aborträtt som trädde i kraft i Sverige år 1975 (Bergenheim, 2005) och i den fria sexualiteten inkluderades även bisexualitet och lesbianism, men till största delen hade feminismen andra mål, såsom kamp mot pornografi. Man kan säga att feminismen belyser hur samhället har och fortfarande förtycker, utesluter, diskriminerar och trakasserar kvinnor. Inom kriminologin är feminismen en relativt ny förgrening, vilken öppnar möjligheten till att se på kvinnliga förövare på samma sätt som på manliga och undvika diskriminerande stämplingar av vissa brottstyper, exempelvis moraliska förbrytelser eller brott (Chesney-Lind, 1989). Carol Smart (1977) poängterar hur den kriminelle, den avvikande alltid är en man och utifrån detta är det alltid hans rationalitet, hans motivation eller hans offer. Detta, menar Smart förintar
existensen av kvinnor och bildar en halv verklighet. Daly et al. (1988) belyser fem faktorer som bör tas i beaktande a) könet bör ses som ett sammansatt holistiskt alster istället för ett biologiskt element, b) könsrelationernas hierarki i
umgängesliv och sociala inrättningar, c) könsanknytningar och tankemönster av maskulinitet och femininet är inte symmetriska, utan baserade på en fundamental princip av patriarkatet, d) kunskapen är reflektioner av männens synsätt på den biologiska och sociala världen e) kvinnan borde vara huvudsakligt fokus i
uppkommer genom en dynamik mellan det biologiska könet och individens kulturella och sociala miljö och är föränderligt (Mattson, 2010).
Biologiskt föds vi till pojke eller flicka, men redan som barn socialiseras vi in i våra könsroller, där det exempelvis, redan på förlossningssalarna finns rosa eller blåa ballonger beroende på kön. Dessa symboliska färger blir sedan en docka för flickan eller bil för pojken (Butler, 1993). Med denna tankegång kan man säga att maskulinitet och femininitet är socialt inlärda roller (Butler, 1993; Smart, 1977).
Haslanger (2012) påpekar hur dessa roller blir till normer och ideal, vilka bidrar till hur vi som individer uppfattas i samhället utifrån våra kön.
15
akademisk forskning, istället för att vara i utkanten, osynlig eller som en
komplettering till mannen (Daly et al. 1988). Feminismen försöker alltså förklara hur könsroller är betydelsefulla i samhället, hur könen är socialt framställda processer som har sin grund i patriarkatet (Harding, 1987). Detta kan vara en förklaring till hur frigörelsen av den traditionella kvinnorollen skapade otydlighet i vad som traditionellt var maskulint och feminint (Shoemaker, 2010).
Inom viktimologin kan man se att feminismen inverkade genom att
radikalfeminismen i slutet på 1970-talet kom att sätta mäns våld mot kvinnor som en central punkt där heterosexualitet och manlighet blev kärnan i patriarkatet.
Women’s sexuality is, socially, a thing to be stolen, sold, bought, bartered, or exchanged by others. But, women never own or possess it and men never treat it, in law or in life, with the solicitude with which they treat property (MacKinnon, 1989. s. 172).
Anti-våldtäktsrörelsen uppmärksammades av feministerna under 1970-talet som såg våldtäkt som ett socialt problem där ansträngningar mot sexuellt våld och våldtäkt var en del av den sociala rörelsen. De menade att allt sexuellt umgänge som skedde under tvång skulle kriminaliseras (Karmen, 2009). Här menade feminismen att hustrun har rätt att säga nej till sin makes sexuella behov. Således blev våldtäkt inom äktenskapet ”återupptäckt” och rörelsen drev fram sina
ståndpunkter för förändring av kvinnans rättigheter och ändringar i lagen, men det tog tid.
Radikalfeminismen, var den första som fokuserade på maktens karaktär inom könsrollerna. Målet var att försöka förstå den maskulina dominansen för att kunna utveckla strategier för att kunna avlägsna den (Burges-Proctor, 2006;
Messerschmidt, 1993). Heterosexualitet blir radikalt förknippat med tvång, styrka och våld för att kontrollera kvinnan där alla män är förövare och alla kvinnor är offer (Messerschmidt, 1993).
MacKinnon (1989) drar det till en extrem och menar att sexualiteten är den primära formen av kvinnoförtryck.
What is called sexuality is the dynamic of control by which male dominance- in forms that range from intimate to institutional, from a look to rape- eroticizes and thus defines man and woman, gender identity and sexual pleasure. It is also that which maintains and defines male supremacy as a political system (s. 137).
Brownmiller påpekar även att våldtäkten är en medveten handling, som mannen använder för att kontrollera kvinnan till den lägre platsen i hierarkin,
(Brownmiller, 1975). Men feministerna såg endast en grupp av offer för våld i nära relationer (Burges-Proctor, 2006) vilken bestod av vita heterosexuella medelklasskvinnor (Freedman, 2004). Detta har lett till att andra grupper har marginaliserats, såsom etniska minoriteter och homosexuella. Lesbiskt sexuellt partnervåld blir ett tydligt exempel på denna marginalisering (NCK, 2009; Renzetti, 1992). I USA särbehandlas offer och förövare i en våldtäkt på grund av hudfärg. Där döms en svart man som utfört en våldtäkt på en vit kvinna betydligt hårdare, än om en vit man förgripit sig på en svart kvinna (Roberts, 1997).
Utifrån ovanstående särbehandling utvecklades en ny förgrening inom feminismen, nämligen intersektionell feminism, där fokus läggs på ras, klass, sexuell identitet och ålder (Burges-Proctor, 2006), vilket är användbart på både
16
individ-och samhällsnivå (Andersen, 2008). Våldtäkt i homosexuella relationer indikerar på att det finns utöver sexuella förtryck även andra former av förtryck exempelvis, homofobi, etnicitet och heterosexism påverkar våldtäkt i nära relationer. Våldtäkt i homosexuella relationer indikerar på att det finns, utöver sexuellt förtryck, även andra former av förtryck exempelvis homofobi, etnicitet och heterosexism.
Hegemonisk maskulinitet
Inom kriminologin har den hegemoniska maskuliniteten bidragit till att utveckla sambandet mellan maskulinitet och olika brottstyper, exempelvis våldtäkt
(Connell et al. 2005; Messerschmidt, 1993). Den har även använts bland forskare för att förklara hur män upprätthåller hierarkin genom dominans och makt över kvinnor (Donaldson, 1993), men även över andra könsroller som enligt teorin anses feminina, exempelvis homosexualitet bland män (Connell, 2008). Connell poängterar att maskuliniteten endast är hegemonisk bland män och existerar enligt denna teori inte bland kvinnor.
Hegemonisk maskulinitet har sitt ursprung i den kulturella hegemoniska teorin av Antonio Gramsci, en marxistisk teoretiker. Han använde termen hegemoni för att referera till hur en klass överordnade ställning över andra klasser, erhölls primärt genom tillåtelse till skillnad från genom tvång (Messerschmidt, 1993).
Enligt sociologen Robert Connell (1995) utgörs maskulinitet av kroppsliga och sociala symboliska beteenden, vilket han definierar som:
”...simultaneously a place in gender relations, the practices through which men and women engage that place in gender, and the effects of these practices on bodily experience, personality and culture” (s. 71).
Dessa beteenden får en hierarkisk överordnad och dominerar sociala
sammanhang. Att ha övertaget över kvinnan i en relation ger mannen en position av makt, vilket blir en del av den manliga könsrollen (Connell, 2008;
Messerschmidt, 1993). Det kan vara svårt att urskilja dessa ibland subtila ageranden eftersom vissa sociala handlingar är tagna för givna, så inbäddade i strukturen av ett förhållande, så att beslut inte behöver tas, utan de beslutas per automatik och blir sällan ifrågasatta (Renzetti, 1992). Detta kallas inom mansforskningen sociala konstruktioner, vilket i sin tur bildar en norm. Det är svårt att upptäcka något som är socialt konstruerat och konsekvensen blir att den dominerande maskuliniteten tas för given av såväl samhällsinstitutioner,
exempelvis skola och rättsväsende, som män, kvinnor, pojkar och flickor (Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, 2011).
För att förstå hegemonisk maskulinitet kan man jämföra den med hur män agerar i krig. Här handlar det om att skapa avstånd mellan sig själv och fienden för att kunna döda den, eller med andra ord hur man med makt skapar ett beteende som möjliggör att man kan ta till våld mot någon annan, som anses mindre värd. (Hacking, 1986; Messerschmidt, 1993). Det här beteendet kan ses i civilsamhället, i relationer, där mannen rättfärdigar sitt våld mot kvinnan eftersom hennes sociala kön anses ha lägre värde. I detta ligger en accepterad social tradition, eller en sorts myt att mansdominansen är ett naturligt givet fenomen, där det manliga dominerar över kvinnan (Connell, 2008; Messerschmidt, 1993).
17
Connell (1995) definierar hegemonisk maskulinitet som:
” the configuration of gender practice which embodies the currently accepted answer to the problem of the legitimacy of patriarchy, which guarantees (or is taken to guarantee) the dominant position of men and the subordination of women” (s. 77).
Utifrån detta tankesätt kan mannen helt oreflekterat visa sitt missnöje genom att uppträda hotfullt, eller ta ut aggressivitet på någon underordnad närstående (Bergenheim, 2005), i motsats till kvinnor, vars vrede måste vara återhållen (Eliasson, 2000). Man antar att denna acceptans bidrar till att kvinnan inte uppfattar det accelererande våldet som våldtäkt, eftersom skillnaderna i mannens aggressivitet blir subtila. Det påvisas även en ömsesidig acceptans i relationen när mannen utövar fysiskt våld mot sin partner. Det blir tillåtet, både av kvinnan som underordnat tar emot slagen och av mannen som med sin makt och dominans rättfärdigar sina slag mot kvinnan (Messerschmidt, 1993). Aggressivitet anses vara ett positivt karaktärsdrag hos mannen och alla andra karaktärsdrag anses vara feminina, exempelvis sorgsenhet och sårbarhet (Sharkin, 1993) eller underordnade (Jefferson, 2007), vilket innebär att homosexuella män får tillhöra den senare gruppen. Men de flesta heterosexuella män har också dessa karaktärsdrag (Connell, 2008).
Sociala omständigheter kan inverka på vissa mäns maskulinitet i samhället där de känner att de inte har kontroll eller makt, till exempel när de upplever att deras makt i hemmet hotas. Våldtäkten blir då ett verktyg för honom att etablera hegemonisk maskulinitet och återta sin kontroll (Messerschmidt, 1993).
Connnell menar att den maskulina självbilden utmanas av ett liberalare samhälle där kvinnor ställer högre krav på exempelvis sexuell njutning och rätt till sin egen sexualitet (Connell, 2008).
Man kan urskilja att grundstenen i hegemonisk maskulinitet är heterosexualitet och homofobi (Connell, 2008 ). Det finns tre huvudorsaker till att manlig
homosexualitet anses som icke-hegemonisk a) homofobi anses fundamental tillika med manlig heterosexualitet, b) homosexualitet associeras med ett feminint sätt c) formen av sexuell njutning anses som motbjudande (Carrigan et al. 1987).
Maskuliniteten kan ses som en socialt tilldelad roll inom heteronormativiteten. Resonemanget som framställer mannen osårbar med kontroll och makt frånser möjligheten att en man kan utsättas för våldtäkt (Andersen, 2008). Haslanger menar att maskuliniteten ses som rationell och blir det” mänskliga” idealet. Den maskulina normen är suverän och ger mannen föreställningar om självet och världen som rättfärdigar honom en plats. Mannens aktiviteter framläggs som lämpliga, goda, naturliga eller oundvikliga (Haslanger, 2012).
Normaliseringsprocessen
Denna teori har en del likheter med den hegemoniska maskuliniteten. Eva
Lundgren, professor i sociologi, har funnit denna teori användbar för att beskriva kvinnans situation i relationer där hon utsätts för fyiskt våld. Det är en process inom fysiskt partnervåld där mannen systematiskt genom våld utvecklar makt mot kvinnan. Detta bidrar till att tolkningar och gränser om våldet förskjuts och
18
accepteras. Offret anpassar sig och är till lags för sin partner, som varierar mellan att vara den kärleksfulle och omtänksamme till den våldsamma mannen där våldet blir en del av vardagen. Detta innebär att offret påverkas av väldigt motsatta känslor. Både förövare och offer normaliserar och förminskar våldet (Lundgren, 2004; 2001). Även om teorin berör det fysiska våldet ser jag den användbar som en del av förklaringen till beteendet hos förövare respektive offer i våldtäkt i nära relationer oavsett sexuell identitet, och kommer därför att analysera och diskutera denna process.
METOD OCH MATERIAL
Målet med en litteraturstudie är att beskriva, summera, utvärdera, förtydliga och integrera innehållet i originalstudier (Cooper, 1988). Kvalitatitiva metoder är lämpliga då forskaren exempelvis vill utveckla hypoteser, om studien är explorativ i sin natur och för att få djupare förståelse av det man undersöker (Jacobsen, 2007). Personliga intervjuer är den vanligaste kvalitativa
forskningsmetoden (Holloway et al. 2000). Genom att kritiskt granska och analysera valda studier är mitt mål att problematisera hur författarna analyserar skillnader och likheter på våldtäkter i nära relationer. För att göra detta på ett systematiskt sätt följer jag Cooper’s taxonomi (1988).
Detta ramverk följer sex kategorier;
a) fokus för litteraturstudien är materialet jag sökt fram för att kunna beskriva det som är centralt för mitt syfte;
b) målen är samordning av tidigare studier och identifiering av centrala punkter inom ämnet, samt analys av materialet;
c) perspektivet handlar om hur min litteraturstudie påverkar framtida forskning i ämnet- här tar jag ståndpunkt för likabehandling av förövare och offer oavsett relation;
d) grundval är det mest utmärkande för en litteraturstudie. Detta handlar om hur jag inkluderar och exkluderar relevant material för att komma till en slutsats; e) organisation handlar om hur studien är upplagd, vilken kan vara kronologiskt, eller begreppsmässigt där studier grupperas enligt hypotes, vidare metodologiskt så att studierna grupperas efter vilka metoder som används- studierna i den här studien grupperas enligt begreppsmässig organisation;
f) publik handlar om vilken publik författaren vänder sig till, exempelvis forskare eller beslutsfattare. Jag vänder mig till forskare inom samma bransch samt de som möter dessa offer och förövare.
Det är fundamentalt att jämföra studiernas reliabilitet, det vill säga granska vilka verktyg forskarna använt för att mäta det sexuella våldet, samt validiteten för huruvida konstruktionen verkligen mäter fenomenet, eller att fynden exakt representerar vad de är (King et al. 2008), vilket jag kommer återknyta till i analysen om hur våldtäkten mättes i de olika relationerna.
Ett systematiskt tillvägagångssätt har använts för att identifiera studier som belyser hur våldtäkten beskrivs och generaliseras till ett problem där den
heterosexuella relationen tas för given, samt att kunna ge svar på frågeställningen: Beskrivs våldtäkt i vetenskapliga studier olika beroende på offrets respektive förövarens sexuella identitet?
19
I sökningarna inkluderades följande: Studier skrivna på engelska och svenska, peer -reviewed, publicerade studier, skrivna mellan åren 1994 och 2014. Valet av denna period har gjorts på grund av att forskningen om samkönat våld är relativt ung. Den initiala sökningen skedde med avsikt att endast inkludera personer över 18 år. Senare togs beslutet att inkludera personer från 16 år, eftersom många forskare undersökte åldersgrupperna 16 till 25, men de var äldre än 16 år då de tillfrågades om medverkan i forskningsstudierna. Både män och kvinnor inkluderades i sökningen, samt endast primära källor söktes for att undvika feltolkning (se bilaga 1).
Nyckelorden som användes för sökning var på engelska, då svenska nyckelord gav för få träffar: female, male, sexual, violence, rape, coersion, perpetrator, victim, marriage, spouse, intimate relationship, partner. lesbian, gay, same sex. De initiala sökningarna gav många träffar, vilket var svårt att hantera. Sökordet female rape genererade 23 742 träffar; lesbian rape genererade 25 176 träffar och male rape genererade 119 325 träffar. Dessutom inkluderades mycket som inte var av relevans. För att kunna avgränsa sökningen, identifierades teman genom att läsa abstracts och index (Hart, 1998), exempelvis att våldtäkten skedde i en nära relation. På detta sätt specificerade sökningen till exempelvis intimate relationship AND rape; lesbian relationship AND rape.
Sökmotorerna som användes var följande; Google Schoolar, Summon, Wiley Online Library, JSTOR, SAGE Journals Online, och Oxford Journals, där en sökdagbok fördes (se bilaga 1).
För att tömma ut ämnet har jag även använt mig av snöbollsmetoden som ofta används i kvalitativa studier där man vill fördjupa sig (Jacobsen, 2007). I mitt fall innebar det att en del av sökningarna genererade användbara bifynd, samt att en oanvändbar studie kunde generera en användbar referens.
Avgränsningar
För att exkludera det som inte var relevant användes NOT exempelvis rape NOT children. Detta gjordes med olika kombinationer och även med funktionen * för att tillförskaffa mig alla ändelser.
Andra exklusionskriterierna var: ”editorials”, ”comments” och ”bloggar”, studier äldre än 20 år, samt studier som inte är ”peer-reviewed” (se även bilaga 1). Vidare har jag valt att ta med studier där personerna är bisexuella, även om jag inte aktivt sökte efter dessa. Anledningen till att ta med denna grupp var att de hade varit i en samkönad relation vid tillfället för det sexuella våldet. Dessutom har inte heller transpersoner aktivt sökts, men jag har valt att inte välja bort studierna, eftersom de studierna även innehöll homosexuella personer. Våldtäkt av mer än en person har uteslutits, då denna studie refererar till nära relationer där offer och förövare känner varandra, samt att gruppvåldtäkt är ett stort område som kräver mera utrymme än vad som kan ges i denna studie. Svårigheterna att få tag i material begränsade studien, då vissa studier endast var tillgängliga genom ”pay-per-review”. Därmed är det införstått att denna
