Akademi för ekonomi, samhälle, teknik
Strukturell diskriminering i svenska
högskolor och universitet
Hana Faidi
Chamiram Isaac
Kurs: Statsvetenskap 61-90, SKA 204
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Statsvetarprogrammet
Handledare: Terence Fell
Examinator: Gustav Sundqvist
Datum: 2020-06-04
Abstract
The purpose of our study is to investigate if structural discrimination exists in Swedish universities and if this is connected to lack of a representative bureaucracy. To achieve this goal, we have analysed students appeals to see if examiners in their role as bureaucrats approve or reject them. Our focus was on gender and ethnic differences. We found that our results approved that discrimination does exist. Our results also showed us that both female students and male students with an immigrant background have appealed the most, and had the highest numbers in percentage in comparison to ethnic swedish students.
Sammandrag
Undersökningen har i syfte att granska om strukturell diskriminering finns i representativa byråkratier såsom i högskolor eller universitet. Diskrimineringsombudsmannen hävdar att svenska högskolor och universitet har sitt ansvarar i att förhindra diskriminering mot studenter (DO. 2017, s.4). Därför utför DO kontroller i skolor med syfte till att undersöka ifall diskrimineringslagen följs (DO. 2017, s.4). Fortsättningsvis kommer problemet studeras 63genom valda överklaganden gjorda av studenter i Mälardalens Högskola.
Överklaganderna kommer läsas ur textanalytisk metod och utifrån det kommer vi kunna avgöra om byråkrater (examinatorer) särskiljer studenterna utifrån etniska tillhörigheten eller på studenters kön. Studiens fokus ligger vidare på att se om det finns skillnader mellan studenter ur en statistisk analys som metod. Eftersom antalet överklaganden varit relativt få använde vi oss av Fishers exakta test. Testet är anpassat efter att analysera ett mindre antal mängder, som summeras och ger ett slutgiltigt p-värde, som visar om det finns en förändring eller ej.
Slutligen kommer resultatet påvisa om strukturell diskriminering sker på
högskolor/universitet eller inte. Slutsatsen framförs genom att se över antalet studenter med en annan etnisk tillhörighet som har mottagit en beviljad eller avslagen överklagan i
jämförelse med etniskt svenska studenter. I samband med antalet överklaganden som tillkommer i respektive kategori, kommer vi att se över studenternas motiveringar till varför de anser att en ändring av deras betyg bör ske.
Keywords
Byråkrati, representativ byråkrati, representation, diskriminering, strukturell diskriminering, högskolor och universitet
Innehållsförteckning
1 Introduktion
1.1 Inledning………6
1.2 Syfte………7
1.3 Frågeställning………...7
1.4 Disposition……….7
1.5 Begreppsdefinitioner………...8
1.5.1 Jämlikhet………....8
1.5.2 Marginalisering………...8
1.5.3 Strukturell diskriminering……….8
1.5.4 Underrepresentation……….9
2. Bakgrund och tidigare forskning
2.1 Diskrimineringsgrunder………...10
2.2 Strukturell diskriminering……….11
2.3 Diskriminering på Högskolor och Universitet………...11
2.3.1 Högskolors diskriminering av studenter………...12
2.4 Tidigare forskning………...12
2.4.1 Jämlikhetsprincipen………..13
2.4.2 Jämställdhet på universitet………...14
2.5 Diskrimineringspolitik………...14
3. Teoretisk referensram
3.1 Byråkrati………...………...17
3.2 Representativ byråkrati……….………....18
3.3 Politisk jämlikhet………...19
3.4 Diskriminering i samhället………...20
3.5 Marginalisering och kulturell dominans………..20
4. Metod och material
4.1 Genomförande………...23
4.2 Kvantitativ och kvalitativ textanalys………....24
4.3 Datainsamling av kvantitativ- och kvalitativ textanalys……….25
4.4 Datainsamling av statistik analys……….26
4.4.1 Tabellbeskrivning och struktur………...26
4.4.2 Fishers exakta test………..27
4.5 Urval av empiri………....28
4.6 Validitet och reliabilitet………...29
5. Empiri
5.1 Textanalys………...32
5.1.1 Tabellöversikt av examinatorer………....34
5.2 Statistik analys………..34
5.3 motiveringar av överklagande från studenter och byråkrater………35
5.4 Kvalitativ- och kvantitativ tolkning av överklaganderna av studenterna……….40
5.5 Statistik uppfattning av överklaganden……….43
6. Analys av empiri
6.1 Teoretisk koppling till resultat………..45
6.2 Sammanfattning av empiri………48
7. Slutsats
7.1 Sammanfattning av slutsats………50
8. Diskussion
8.1 Metoddiskussion………..54
8.2 utveckling till förbättrad arbete………..55
8.3 Förslag till fortsatt forskning………..55
TABELL OCH FIGURFÖRTECKNING
Tabell 1: Översiktlig tabellbeskrivning………..27
Tabell 2: Statistisk översyn på Fishers exakta test……….28
Tabell 3: Beviljade och avslagna överklagan………..33
Tabell 4: Antal byråkrater och deras etniska tillhörighet………….34
Tabell 5: Resultatet av Fishers exakta test……
………..
35
Tabell 6: Antal överklagande till enskild byråkrat……….41
Förkortningar
Förkortning
Beskrivning
DO
Diskrimineringsombudsmannen
FEO
Fair equality of opportunity
FN
Förenta Nationen
GDPR
Dataskyddsförordningen
General Data Protection Regulation
JMP
Uttalas som “JUMP” Dataprogram för ett statistik analys
1. Introduktion
1.1 Inledning
Byråkrati är den struktur och uppsättningar av regler vars syfte är att styra en vanlig, större organisation (Young, 2005). Kön och etnisk bakgrund är exempel på faktorer som tycks påverka vilka människor som väljs inom utbildning och vilka positioner de får, följt av vilken placering individer hamnar i (Senigaglia, 2011) men vad grundar kompoonentrnas beslut på och av vilka?
Viktiga komponenter som ger en anknytning till den representativa byråkratin samt är en grund för strukturell diskriminering, är framställda begrepp som bland annat
underrepresentation, jämlikhet och marginalisering. Mer konkreta förklaringar för betydelsen av begreppen finner man i punkt 1.5 begreppsdefinitioner. Begreppen ger en klarhet till hur Sverige förhåller sig till representativitet och diskrimineringsgrunder. I Sverige är den generella synen på människan att alla är lika representerade och inkluderade, däremot är verkligen fallet så? I sin teori om den ideala byråkratin karaktäriserar Max Weber ett stöd som flera samhälleliga organisationer bör efterfölja (Senigaglia. 2011, s. 56). Fokuset befinner sig i hur medarbetare i arbetsledningen agerar som specialister och har fördelade befogenheter i arbetsverksamheten (Senigaglia. 2011, s. 56). Å andra sidan diskuteras Sverige som en formell representativ demokrati vilket ger oss en inblick på politisk representativitet. Frågan är däremot vad representativitet innebär i praktiken när man är bosatt i ett land med ett demokratiskt styrelseskick? (Birch. 1993, s. 1-2). Representativ byråkrati innefattar en vald församling av beslutsfattare i varierande organisationer (Holmberg, 1998. s.37-38). Irene Molina (1997. s. 95) redogör för behovet av en representativ byråkrati som även kan anknyta till strukturell diskriminering.
Strukturell diskriminering grundas i informella normer eller formella regler i samhället. Problematiseringen som strukturell diskriminering medför är att den utgör hinder för minoriteter som berövas möjligheter i samhället (Björkman & Wärnersson, 1995). Om strukturell diskriminering inte vore ett rådande fenomen, innebär det inte i sin tur att allt fler heterogena representanter verkställs i flera myndigheter som högskolor? (Tahvilzadeh, 2011, s.13) En förändring av den normativa strukturen gynnar frågor som demokrati, rättvisa och jämlikhet. Alla människor bör känna sig berättigade att få ta del av samhället oavsett kön- eller etnisk tillhörighet (Tahvilzadeh, 2011, s.13).
Ett argument för att införa en representativ byråkrati är om vi utgår från representativiteten i svenska högskolor och univeristet. I sverige åskådliggör högskolor och universitet att man bör värna om en trivsam miljö för sina studenter (DO. 2017, s.4). Därmed förebyggs
grundprinciper för lika rättigheter samt möjligheter för alla studenter oavsett bakgrund eller kön (DO. 2017, s.4). Uppnås jämlikhet bland studenter kommer ett flertal universitet och högskolor att uppnå de svenska värdegrunderna gentemot mänskliga rättigheter (DO. 2017, s.4). I dagsläget vet vi om att vårt svenska samhälle är mer mångkulturellt i jämförelse med för 50 år sedan, vilket bör öka kraven på den representativa byråkratin. Vår undersökning kommer därmed att studera om studenter med en annan etnisk tillhörighet och studenter med differenta könstillhörigheter inte blir lika representerade i förhållande till
representativiteten orsakar diskrimineringsgrunder gentemot studenterna.
1.2 Syfte
Syftet med vår studie är att undersöka om en byråkratimodell som tillämpas av högskolor och univeristet är föråldrad och diskriminerande i relation till studenters diversa sociala och etniska tillhörigheter. För att uppnå syftet väljer vi att analysera studenters överklagan i svenska högskolor och universitet, däremot har vi avgränsat oss till endast ett program från en högskola och vi har därmed beslutat att inte uppge namnet på programmet, vilket resulterar till att vi identifierar programmet som “programmet X”. I anslutning till
“Programmet X”, finner man en varierande elevsammansättning, som får oss att undra om det finns fog för uppstående fall av strukturell diskriminering, som förklaras på följande vis om bristande representativitet i högskolor uppstår i anknytning till byråkrati? Dessutom eftersträvar vårt syfte till att analysera om olikheter upkommer i frågan om kön vid beslutsfattande av överklaganderna.
Under studiens förlopp kommer vi att studera hurvida den byråkratiska representationen ser ut i programmet X i Mälardalens Högskola. Betoningen i analysen är att ta reda på om bristfällig representativitet uppkommer och om studenter med en annan etnisk tillhörighet missgynnas vid utslagsgivande överklaganden.Studien kommer att avgöra studenters etniska tillhörighet med utgångspunkt av studenternas för- och efternamn. Vårt insamlade material kommer därmed uppmärksamma om strukturell diskriminering har ett samband med studiens resultat.
1.3 Frågeställning
Vår frågeställning lyder:
Förekommer det samband mellan låg grad av representativitet i byråkratin och högre diskrimineringsfall bland invandrarstudenter och kön i en förvaltnings beslutsfattande?
1.4 Disposition
Uppsatsen inleds med en presentation av de förvalda begreppen: underrepresentation, diskriminering, jämlikhet och marginalisering. Här preciseras syfte och mål samt
problemformulering och frågeställning. Kapitel 2 inleds med en redogörelse om bakgrunden med fokus på strukturell diskriminering. Vidare i kapitel 3 tillkommer de teoretiska
referensramarna med betoningen på byråkrati, representativ byråkrati, politisk jämlikhet, diskriminering i samhället, marginalisering samt kulturell dominans. I kapitel 4 fortsätter vi med att redogöra för de metodologiska utgångspunkterna, som vi har i vår studie. I kapitel 5 och 6 redogör vi för studiens empiri som har en betoning på tolkning av motiveringarna som verkställdes av studenterna i deras överklagan. I kapitel 7 beskriver vi vilka slutsatser som har tillkommit med utgångsläge från föregående kapitel. I kapitel 8 diskuterar vi våra resultat med anslutning till teorierna för vår studie samt hur vi skulle kunna utveckla den. Studien avslutas med en reflekterande diskussion av egna överväganden och
eftertänksamhet samt förslag till fortsatt forskning.
1.5 Begreppsdefinitioner
Nedan definierar vi dem begrepp som ligger till grund för analysen. Begreppen grundas i den teoretiska referensram som vi presenterar i kapitel 3.
1.5.1 Jämlikhet
Jämlikhet betyder att alla människor i samhället har ett och samma värde vars definition förklaras av FN:s mänskliga rättigheter (Regeringen. 2014). Därmed bör man behandla alla likvärdigt oavsett ens etnisk bakgrund, funktionsnedsättning, kön eller sexuell läggning. Mänskliga rättigheter syftar till att alla individer bör tillskrivas samma värde och rättigheter. Jämlikhet som begrepp gäller inte bara i sverige utan även globalt (Regeringen. 2014). I Sverige grundas jämlikhet utifrån fyra grundlagar (Regeringen. 2018). Grundlagarna benämns som: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen yttrandefrihetsgrundlagen och successionsförordningen (Regeringen. 2018). Grundlagarna finns för att fastlägga vem som ska styra landet, frågor som rör vår demokrati, yttrandefrihet, tryckfrihet och slutligen alla andra frågor om frihet och rättigheter (Regeringen. 2014).
1.5.2 Marginalisering
Marginalisering är en term som definierar former av uteslutande. Marginalisering är motsatsen till politisk jämlikhet. Begreppet innebär i sin tur lägre grad av deltagande i bemärkelsen att kunna ge sitt individuella inflytande i beslut och processer (Young. 2000, s.140). Mestadels inträffar marginaliserings formen av olika institutionella
uteslutningsmekanismer men även utifrån dolda maktstrukturer (Young. 2000, s.140). Iris marion Young talar om att politisk ojämlikhet innebär att vissa grupper som bl.a fattiga minoritetsgrupper, arbetarklassen och kvinnor är mer benägna att utsättas för
marginalisering samt utanförskap i den politiska världen (Young, 2000. s.141).
1.5.3 Strukturell diskriminering
Strukturell diskriminering är ett begrepp vars definition är bred. Diskriminering kan till exempel innebära att man blir utsatt för sexuella trakasserier, missgynnas på sin arbetsplats eller när en överordnad hånar en anställd på grund av prestationer, klädsel eller religion (DO. 2020). All sorts diskriminering kan både ske indirekt och direkt. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att den behandlats orättvist eller exkluderats på grund av könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet eller religion (DO. 2020).
Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstås som neutralt, men som specifikt diskriminerar en eller flera utvalda individer (Regeringskansliet. 2008).
1.5.4 Underrepresentation
Underrepresentation definierar kön samt etniska grupper som anses ha lägst likgiltiga representanter i jämförelse med andra grupptillhörigheter (DO, 2020). Underrepresentation förhåller sig relationellt till arbetsmarknaden där kvinnor eller unga tillskrivs lägre
inflytande och värde. En viktig utgångspunkt gällande underrepresentation är att man relativt förhåller sig till jämställdhetspolitiken där kvinnor och män, inrikes- och utrikesfödda, bör representeras likgiltigt (Regnér, 2015).
2. Bakgrund
Detta avsnitt innehåller en bakgrundsbeskrivning om representativitet och diskriminering som ägt rum i högskolor och universitet. Här redogörs vilka grundläggande regler som är stadgade i diskrimineringslagen samt vilka generella brister som sker mot studenter i både högskolor och universitet, trots likabehandlingsplanen som varje myndighet bör efterfölja.
Därmed har relevanta källskrifter används för att stärka dem huvudsakliga
utgångspunkterna om stadgan gällande diskriminering och representation i högskolor och universitet.
2.1 Diskrimineringsgrunder
Enligt diskrimineringsombudsmannen finns det sju olika diskrimineringsgrunder (DO. 2019, s.10).
Kommande sju diskrimineringsgrunderna avser följande enligt DO:
“Kön, etnisk tillhörighet, könskridande identitet eller uttryck, trosuppfattning, sexuell läggning, ålder samt funktionsnedsättning” (DO. 2019, s.10)
Diskrimineringsombudsmannen presenterar sju diskrimineringsgrunder som utmärker att alla statliga och rent generella myndigheter ska förhålla sig till att förhindra att
diskriminering sker. Med avseende till diskrimineringsombudsmannens sju
diskrimineringsgrunder, kommer vi förhålla oss till att avgränsa diskrimineringsgrunderna till enbart två grunder i vår studie. Främsta anledningen till avgränsningen är eftersom kön och etnisk tillhörighet reflekterar till att inneha en relevant utgångspunkt i anknytning till studiens syfte. Med undantag av syftet utmärker lagen om etniska tillhörigheten en
grundläggande faktor till analysen om samtliga studenter blir diskriminerade vid beslutstfattande överklagan under sin studietid.
Könstillhörighet
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering rent generellt. En utgångspunkt är att diskrimineringen sker på grund av könstillhörighet (DO. 2019, s.109). Diskrimineringslagen gäller överlag i samhället eftersom lagen tillämpas inom “arbetsliv, utbildning, socialtjänst och sjukvård” (DO. 2019, s.109). Rättsregeln gäller inom de flesta
diskrimineringsgrunderna, men däremot tillämpas inte lagen vid vissa fall. “Undantagsfall” avses vid tillfällen när legal särbehandling sker mellan individer med syfte till att främja jämställdheten i exempelvis arbetslivet (DO. 2019, s.109).
Etnisk tillhörighet
Diskrimineringsombudsmannen använder i stor utsträckning lagen med avseende på exempelvis “utbildning, arbetsliv, varor, tjänster och bostäder” (DO. 2019, 62). Etnisk tillhörighet innebär att en individ ser ut på ett annorlunda sätt, kommer från ett annat land eller talar ett annat språk (DO. 2019, 62).
2.2 Strukturell diskriminering
allt mer framstående resultat kan man se genom att den strukturella diskrimineringen har övergått till ett mer omtalat ämne (SOU. 2005, s. 22).
Media har en betydande roll i formandet av strukturell diskriminering. I inriktning till tidigare och nyare tid har media målat upp bilden av att människor med invandrarbakgrund anses vara missgynnande för samhället (SOU. 2005, s. 23). Männen porträtteras som kriminella medan kvinnorna anses leva i förtryck. Ett exempel är att media framför
skillnader mellan individer med utskrivna termer såsom “de andra”, “vi och dem” och dylikt (SOU. 2005, s.24). Följande genre av andrafiering skapar fördomar mot samhällets
minoritetsgrupper och ökar klyftorna och fientligheten mellan folkgrupper (SOU, 2005, s. 24). Andrafiering syftar till att tillskriva att invandrare betraktas ha ett lägre värde. Många gånger upplever man sådana situationer i exempelvis rekrytering till verksamheter, internt inom olika organisationer, på offentliga platser och dylikt (SOU. 2005, s 28). Strukturell diskriminering kan ske när en människa har ett avvikande utseende, ett annorlunda namn eller klär sig på ett avvikande sätt (SOU. 2005, s 28). Detta i sin tur skapar fördomar om att grupper med annan etnisk tillhörighet inte integrerat sig på rätt sätt och därmed inte kan klassas som svenska medborgare (SOU, 2005, s. 28). Invandrare anses i många fall misslyckas med att integrera sig i samhället vilket medför att de även misslyckas som medborgare (SOU, 2005, s. 28).
Strukturell diskriminering innebär i sin tur fördomar om rasifierade svenskars plats i
samhället (SOU, 2005, s. 28). Därmed kommer vi undersöka ifall det finns en diskriminering i myndigheten Mälardalens högskola.
2.3 Diskriminering på högskolor och universitetet
Diskrimineringsombudsmannen hävdar att alla svenska högskolor och universitet ansvarar till att förhindra, att diskriminering sker mot studenter (DO. 2017, s.4). Därmed utför DO kontroller i skolorna med syfte till att undersöka om diskrimineringslagen följs (DO. 2017, s.4). Diskrimineringsombudsmannen förklarar att högskolor och universitet bör arbeta för lika rättigheter och möjligheter för att skapa en mer trivsam miljö (DO. 2017, s.4). Följande arbete framställs under namnet aktiva åtgärder.
År 2013 och 2014 utfördes granskningar av DO i samtliga högskolor, där även Mälardalens högskola inkluderades (DO. 2017, s.4). I granskningen beskrev
diskrimineringsombudsmannen att fokus befann sig i skolväsendets arbete kring aktiva åtgärder (DO. 2017, s.4). År 2015 utfördes en återrapportering av granskningen som uppvisade att många högskolor har brustit i sin redovisning kring hur de planerade åtgärderna bör vara i tidigare år (DO. 2017, s.4). Dessutom framförde
diskrimineringsombudsmannen att en tredjedel av alla högskolor har ont om årliga
likabehandlingsplaner. Kontrollen av granskningen gentemot svenska högskolor påvisade att 13 högskolor har bristfälliga likabehandlingsplaner som inte fullföljer alla
diskrimineringsgrunder (DO. 2017, s.4).
2.3.1 Högskolors diskriminering av studenter
Svenska högskolor och universitet är statliga myndigheter vilket resulterar i att bristfällande aspekter kring diskriminering inte är acceptabla. Myndigheterna ska vara representativa och
inkludera alla studenter samt medarbetare som är en del av högskolan. Alla ska inneha lika rättigheter och representeras likvärdigt. I vår studie vill vi uppmärksamma högskolor och universitet som inte har fullföljt likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna som är fastställda av diskrimineringsombudsmannen. Anledningen till att vi vill uppmärksamma “protokollet” är främst för att frambringa hur diskriminering sker gentemot studenter inom en byråkratisk representativ styrelseform.
Södertörns högskolas “protokollrapport” uppmärksammades i omfattningen när högskolan avbröt en pågående rekryteringsprocess. Rekryteringsprocessen omfattade en tjänst i högskolan som skulle tillsättas inom kort. Vid rekryteringen ansökte en person med nedsatt hörsel tjänsten, därefter avbröt Södertörn rekryteringsprocessen eftersom skolan ansåg att åtgärderna och redskapen för att anställa en döv person inte var rimliga (DO. 2017, s.3). Efter att incidenten hade påträffats gav DO sitt uttryck av att en högskola bör vara en förebild som inte exkluderar individer med funktionsnedsättningar (DO, 2017, s.3). Av den anledningen överlämnade DO in en stämningsansökan mot Södertörns högskola, eftersom högskolan inte fullföljde diskrimineringslagarna (DO, 2017, s.3).
Ett liknande fall av diskriminering påträffades i Malmö universitet. Universitet misstänktes för att ha utsatt en student med hörselnedsättning för diskriminering (DO. 2019). En kort sammanfattning av händelsen är att studenten innan terminsstart tog kontakt med universitetet för att förklara sin rådande situation och bad om nödvändigt material till följande undervisning (DO. 2019). Universitetet vägrade ta hänsyn till studentens behov, vilket i sin tur fick studenten att framföra sitt ärende ett steg längre och ta kontakt med skolans stödenhet (DO. 2019). Problematiken för studenten löste sig inte, vilket resulterade till att DO fick ingripa. DO tog därefter vidare fallet till domstol eftersom universitetet bedömdes till att ha särbehandlad och diskriminerad studenten innan terminsstart (DO, 2019).
Händelserna ovan är verksamhesföranklade exempel på hur diskriminering kan se ut utifrån en byråkratiskt representativ myndighet. Därför ville vi undersöka om Mälardalens högskola utgör sig att ha någon form av strukturell diskriminering. Vi är medvetna om att händelserna varken grundas i etnisk tillhörighet eller könstillhörighet, men däremot stödjer incidenterna ett av huvudsyfterna i studien, som lockar studerandet om andra diskrimineringsfall sker i högskolor och universitet.
2.4 Tidigare forskning
I detta avsnitt beskriver vi jämställdhet och jämlikhetsprincipen utifrån olika
forskningsstudier. Inledningsvis lyfts tidigare forskning kring jämställdhet fram sedan redogör vi för jämlikhetsprincipen. Vi berör jämställdhets -och jämlikhetsprincipens grunder i tidigare forskning. Eftersom vi anser att det ger ett översiktligt perspektiv till avsnitten som kommer att presenteras i teoridelen.
För att synliggöra vad tidigare forskning har belyst om ämnet, har vi använt oss av
sökmotorn som finns i Mälardalen Högskolas databas. Sökorden som vi har använt oss av är: equality, the principle of equality och human rights. Tidigare forskning har använt sig av
både kvantitativ- och kvalitativa metoder vilket speglas igenom intervjuer, enkäter, observationer och utvärderat material.
2.4.1 Jämlikhetsprincipen
Jämlikhetsbegreppet utifrån skolans synvinkel förklarar att jämlikhet motsvar likvärdighet. Uppfattningen som skolan innehar gällande jämlikhet bör grunda sig utifrån två olika principer (Lindblom. 2020). Första principen redogör för hur jämlikhet ser ut i en större utsträckning samt vad som krävs för att en jämlik fördelning ska ske bland studenter
(Lindblom. 2020). Andra delen av principen behandlar hur möjligheter, rättigheter, resurser och dylikt ska fördelas rättvist utan att missgynna någon (Lindblom. 2020). Vid vissa fall förklaras det hur en skola använder sig av principerna på bästa möjliga vis för att uppnå likvärdighet till alla studenter (Lindblom, 2020).
För att få en bredare bild av rättvisa, har vi även utgått från boken “ A theory of
justice”skriven av John Rawls (1971). I Rawls bok beskrivs två olika rättviseideal; Rawls ena rättviseideal redogör för att varje individ ska inneha lika rätt gällande grundläggande frihet, även kallat “frihetsprincipen”. Samtidigt som Rawls andra ideal berikas från två aspekter, som rör de sociala och ekonomiska skillnaderna. Rawls andra ideal går under namnet “principen om lika möjligheter” som beskrivs på följande vis:
“1. to the greatest benefit of the least advantaged, consistent with the just savings principle, and”
“2. attached to offices and positions opentoallunderconditionsoffairequalityofopportunity”. (Rawls. 1971, s.266).
Presentationen av Rawls rättviseideal är en övervägande utgångspunkt som ska utmärkas i samhället. Vår studie riktar sig främst till “principen om lika möjligheter” som även beskrivs på engelska “fair equality of opportunity” (FEO) (Arneson. 2015). Principen presenterar en allt mer djupgående förklaring till att alla individer ska vara nöjda i samhället (Arneson. 2015). Därtill åsyftar FEO att trots att en individ inte har samma etnicitet, bakgrund,
ekonomi eller utbildning som någon annan, förtjänar den att få samma möjligheter som alla andra (Arneson. 2015). Ett relevant exempel är om en individ innehar “rätt” etnisk bakgrund skulle förtjäna mer rättigheter eller möjligheter än en individ som besitter en annan etnisk tillhörighet (Arneson. 2015). Perspektivet om att se ner på andra framställs enligt Rawls idealtyp som ”fel” (Arneson. 2015).
Att undersöka ojämlikheter beroende på ens etniska tillhörighet och kön är en
grundläggande komponent i vår studie. Anledningen är främst till att tidigare forskning många gånger visat att det finns fler bakomliggande grundprinciper och lagar som ska säkerhetsställa till att studenter ska vara likgiltiga. Däremot trots de grundläggande principerna och tillämpbara lagarna som är fastställda i sverige sker fler diskriminerings händelser i högskolor och universitet.
2.4.2 Jämställdhet på universitet
Jämställdhet ger uttryck på olika vis beroende påkontexten. Mia Liinason (2017) framhäver i sin artikel att begreppet jämställdhet är hur jämställdhet ges i betydelse inom tre olika samhällsarenor i dagsläget (s.166-1667). Samhällsarenor som undersöks i artikeln är dels kvalitetsarbete på ett statligt universitet (Liinasons. 2017, s.167). Regeringens uppfattning om jämställdhet redogörs både utifrån en nationell- och internationell föreställning om vad jämställdhet är och vilka rättigheter kvinnor har i civilsamhällesorganisationer (Liinasons. 2017, s.167). Liinason redogör för tre samhällsarenor som ett utgångsläge för självaste
artikeln (Liinason. 2017, s.167). I vårt fall är vi intresserade av jämställdhetsperspektivet som speglar ett av följande tre samhällsarenor som Liinason presenterar. Anledningen till att vi använder jämställdhetsperspektivet som ett utgångsläge, trots att studien är konstruerad utifrån ett universitet, är för att utbildningsdepartementet ansvarar för utbildning och forskning (Liinason. 2017, s.167-168). Vilket innebär att alla myndigheter ska uppfylla samma regler, mål och riktlinjer för högskola, forskning och samtliga universitet (UKÄ. 2020).
Kvalitetsarbete i ett statligt universitet behandlar frågor som rör sig kring mångfald,
jämställdhet och likabehandling. Kategorierna finns till att universit och högskolor förbättrar ambition till att skapa en allt mer inkluderande och trygg miljö (Liinason. 2017, s. 173). En positiv miljö i en högskola innebär att studenter oavsett sin sexuella läggning, kön, religion, klass eller nationalitet inte ska känna sig exkluderade eller mindre värda. Liinason (2017) poängterar att det framkommer att personer med avvikande egenskaper, i sin tur kommer att känna sig som en börda eller ett “problem” om inte betoning framläggs till utvecklingen av en trivsammare skol- och arbetsmiljö (Liinason. 2017, s.174). Med “problem” åsyftar Liinason (2017) att studenter erhåller en del svårigheter vid rekrytering, studier eller befordran. Förändringen till en bättre “skola” anses utvecklas relativt långsammare än förväntat (Liinason. 2017, s.174-175). Liinason (2017) belyser även hur sverige framstår vid utvecklingen av jämställdhet och jämlikhet i svenska högskolor och universitet.
Framställningen är en gynnsam grundläggande utgångspunkt till studien eftersom Liinason redogör för att det sker en del långsamma utvecklingar av att förbättra jämställdheten och jämlikheten i Sveriges universitet och högskolor.
2.5 Diskrimineringspolitik
En känd filosof som talar väldigt mycket om representation är Anne Phillips. Phillips hävdar att individer blir representerade bättre när den som representerar delar samma grunder och erfarenheter som dem (Phillips A. 2000, s.38). Hon talar väldigt mycket om fenomenet “närvarons politik”. Närvarons politik kan tolkas som en form av social representation och har även en anknytning till åsiktsrepresentation. Många forskare har uttryckt sig om att åsiktsrepresentation och social representation bör betonas mer för att systemet i samhället ska vara mer rättvist (Phillips. 2000, s.38-40). Phillips förklarar även att det finns två olika motstånd. Ena motståndet rör sig om medveten diskriminering och andra motståndet hör till ämnet om strukturella hinder som finns i samhället (Phillips, 2000, s.38-40). Beroende på vilket motstånd man syftar på anses det ändå som “osmart” att tillåta en grupp
representera en annan grupp som inte har samma grunder och värderingar. Därefter beskriver Anne Phillips “närvarons politik” när hon diskuterar kraven på social
representation (Phillips. 2000, s.38-40). Kraven kretsar sig främst kring jämn
representation mellan kön och mellan människor från olika etniska bakgrunder (Phillips. 2000, s.38-40). Philips poängterar att underrepresenterade grupper borde få en större del gällande åtkomst till politiken, för att jämna ut olikheterna som finns mellan individer i samhället (Phillips. 2000, s.38).
Anne Phillips framställning om representativitet medverkar till att uppmärksamma om underrepresentativitet i politiken har en anknytning till närvarons politik. Enligt “American Political Science review” betraktas differenta etniska grupper som allt systematiserade i betoningen av att invandrargrupper är underrepresenterade i omvärlden (Dancygier e al. 2015. s.703-704). Artikeln redogör att underrepresentationen inte endast sker i europeiska länder, utan även bland traditionella invandrings- destinationer som bl.a USA, Kanada samt Australien (Dancygier e al. 2015. s.703-704). Bristen på etniska gruppers representation i politiken och samhället förekommer även hos invandrarna som har bott i landet under flera decennier (Dancygier e al. 2015, s.704-709). Underrepresenterade etniska grupper ses som en del av befolkningen men trots detta finner grupperna ett hinder och utmaningar vid strävan efter att komma in i val politiken. Dancygier beskriver att minoritets representanter många gånger formulerar fram en bättre framställning av minoriteters intressen, eftersom representanterna relaterar och ser minoriteternas perspektiv bättre än någon annan (Dancygier e al. 2015, s.703-709). I detta sammanhang framkommer Anne Phillips in i bilden. Eftersom Philips poängterar att närvaron av minoritets representanter kan minska bland minoritetsgruppers känsla av marginalisering (Philips. 2000, s.38-40). Dessutom uppvisar framställningen av den politiska exkluderingen att minoritetsgrupper med invandrarbakgrund medverkar i upplopp, detta sker eftersom individerna blir politiskt marginaliserade och tar ut sin “frustration” på gatorna (Dancygier e al. 2015, s. 703-709). Ett exempel som stärker Dancygiers (2015) framställning är att liknande händelser har inträffat i Sverige där dem utlandsfödda medborgarna utgör 15% av den svenska
befolkningen. Upploppet i Sverige utbröt i stora delar av Stockholms förorter (Dancygier e al. 2015, s. 703-709). Orsakerna som startade upploppet var invandrarnas missnöje om
ojämlikheten som upplevdes och tillkom i vardagen. Dancygier (2015) framhåller att om invandrarna inte uppträder på sådant vis, lär invånarna aldrig få medias och politikers uppmärksamhet (Dancygier e al. 2015, s. 703-709).
Betoningen om representativitet som teori redogörs även av filosofen Hanna Fenichel Pitkin. Pitkin resonerar om representation och betraktar grundsynen genom varierande förklaringar samt tolkningar (Pitkin. 1967, s.2-5). Pitkin redogör i sin teori att representation används som ett begrepp, eftersom en större del individer vill många gånger bli representerade av någon som erhåller liknande kunskaper samt erfarenheter som en själv (Pitkin ,1967, s.2-5). Representativitet enligt Pitkin har en omfattande anknytning till demokratibegreppet, frihetsbegreppet samt rättvisebegreppet (Pitkin.1967,s.2
3 Teoretisk referensram
I detta kapitel presenterar vi de teoretiska ramverken som vi avser tillämpa för att kunna besvara studiens syfte och frågeställning. Utgångspunkten för studiens teoretiska ramverk är byråkrati, representativ byråkrati, diskrimineringspolitik, politisk jämlikhet, diskriminering i samhället, marginalisering och kulturell dominans.Vi tar även fram inspiration från
litteratur om politisk representation eller representativ demokrati, men vårt främsta fokus kommer att rikta sig i byråkrati. Med andra ord tar vi idéer från politisk representation och tillämpar dom i byråkratin.
I vår kvantitativa- och kvalitativa textanalys har vi valt att använda oss av teorier som passar in i vårt studie. Den första teorin är av filosofen Iris Marion Young. Teorin handlar om Förtryckets fem ansikten. Begreppet förtryck tar uttryck som en varierande precisering (Young, Iris Marion, 1990, s.39). Vi valde däremot att inte utgå från alla fem ansikten, utan avgränsade oss till endast två av dessa fem, vilka är marginalisering och kulturell dominans. Vi anser att Youngs teori kommer tillämpas väl i vår undersökning eftersom vårt syfte
handlar om representativ byråkrati minskar diskriminering bland studenter och byråkrater (Young, Iris Marion, 1990, s.39). En annan orsak till varför vi valt Young som utgångspunkt till vår teori är att Iris Marion Young presenterar rättvisa, demokrati och feminism i sin forskning. Därmed är hennes bok “Justiceand the politics of difference” en passande utgångspunkt som en del av vårt teorikapitel (Young, Iris Marion, 1990, s.39).
Sedan presenteras teorin som kategoriseras utifrån representativ byråkrati och närvarons politik av Anne Phillips. Representativ byråkrati är en teoretisk utgångspunkt till vårt arbete eftersom begreppet avser den offentliga förvaltningens sociala representativitet för
befolkningen (Philips. 2000). Det innebär hur och till vilken grad maktrelationer kan påverka den sociala grupptillhörigheten och befolkningssammansättningen utifrån myndigheter (Tahvilzadeh. 2011, s.16).
Utifrån valet av den representativa byråkratin blev vi även intresserade av att studera självaste begreppet representation som filosofen Hanna Fenichel Pitkin talar och skriver om (Pitkin. 1967, s.2). Representation som begrepp har många olika förklaringar och
definitioner. Pitkin förklarar termen som ett flitigt begrepp och att de är många individer som skulle uppskatta att styras av representanter (Pitkin. 1967, s.2). Varje grupp vill bli representerade och alla inom de politiska ledningar utger sig för att vara representativa. Självaste ordet representativitet sammankopplas många gånger till positiva fyllda ord som bl.a frihet, demokrati samt rättvisa (Pitkin. 1967, s.2). Utifrån reflektioner kring begreppet representation valde vi att utgå från teorin “närvarons politik – den politiska
representationen av kön, etnicitet och ras” som är skriven av Anne Phillips. Phillips lyfter fram kritik på hur uppfattningen av representation framställs (Phillips. 2000, s. 38 ). Hon betonar att individer representeras allra bäst om dem som representanter innehar samma “bakgrund samt erfarenheter” (Phillips. 2000, s. 38 ). Teorin om närvarons politik enligt Phillips innebär att social representation inte går att särskilja från åsiktsrepresentation (Phillips. 2000, s. 38). Åsiktsrepresentation är ett rättvist system som ska kunna komma till ställning. Med detta menar Phillips att det finns två alternativa motstånd; Det ena är den medvetna diskrimineringen och den andra är de strukturella hindren (Phillips. 2000, s. 39). Oberoende av vilket av de två alternativen det handlar om är det inte välbetänkt att låta den ena gruppen representera den andra (Phillips. 2000, s. 38 ). Med hjälp av Pitkins
beskrivning av diskrimineringspolitik kommer vi därmed organisera och bearbeta vårt material av de insamlade överklagandet som har konstrueras av studenterna i MDH.
3.1 Byråkrati
Max Webers byråkratiska teori har varit ett föremål för flera olika tolkningar. Byråkrati är den struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en vanligen större organisation (Ne. 2020). När en person väljer att ingå i en byråkrati kallas den för byråkrat. Termen byråkrati betyder i sin tur ämbetsmannavälde, som innebär att en tjänsteman använder sin formella och lagliga makt genom att repressivt förtrycka andra medborgare för sin egennytta av något slag (Ne. 2020). Samtidigt är det viktigt att påvisa att termen tjänsteman informellt kan tillämpas av en lärare på en högskola, som i sin tur använder sig av den delgivna makten gentemot sina elever (Ne. 2020). Likaså är det med alla större organisationer, verksamheter eller företag som har av någon form av struktur som kan benämnas att vara byråkratiska (Ne. 2020).
Christina Senigaglia skriver i sin artikel Max Weber and the parliamentary bureaucracy of his time (2011) som belyser om politiska klass -samfunds forskningen i ideala byråkratin. När det gäller Webers byråkratiska antagande, handlar om att skilja moderna samhället och fokusera främst på självaste utformningen av funktionella medel och apparater som styr i sociala livet (Senigaglia.2011, s. 53). Utgångspunkten av Webers ideala byråkrati fastställer legitimiteten som alla statliga organisationer bör förhålla sig till. Han menar att den ideala byråkratin bör vara laglig och trovärdig oberoende på vilken organisation eller verksamhet det gäller (Senigaglia. 2011, s.53). Definitionen av laglighet menar i sin tur att det ständigt ska hänvisas till offentliga- och formella rättsregler, skriftliga dokumentationer samt skillnader mellan kvalifikationer- och stadiga hierarkier (Senigaglia. 2011. s.54). Max Webers teori om den ideala byråkratin ska fungera som ett stöd för flertal
organisationer, som till exempel samhället, kommuner och storartade företag (Senigaglia, 2011, s.56). Intresset av Webers teoretiska modell utvecklades efter hans intresse för samhällets maktförhållanden (Senigaglia, 2011, s.56). I sin idealtypiska teori om byråkrati finner man en del grundläggande egenskaper som listar viktiga aspekter i Webers definition av modellen. Komponenterna som Weber använder i sin modell är:
1. “Hierarkisk struktur som påvisar vilka som är ledarna, har befogenhet, över- och underordnade i organisationen/företaget/verksamheten”
2. “Generella regler som styr ramverken i företaget och medarbetarna”
3. “Arbetsledning där medarbetarna agerar som specialister och har fördelade befogenheter i arbetet”
4. “Karriärsystem utgår ifrån bedömning av den enskildes teoretiska ramverk som finns i arbetsplatsen” (Senigaglia, 2011, s.56)
Dessutom beskrivs byråkratins effekt utifrån dess höga kunskapsnivå. Enligt Weber är det relativt avgörande att den byråkratiska systemen säkerhetsställer effektiviteten, kapacitet,
dominans och oundvikligheten i samhället (Senigaglia, 2011, s.57). Med avseende på Webers byråkratiska system särskiljer han även tre kunskapsformer som är befintliga för byråkratin och dess maktstyrelse (Senigaglia, 2011, s.57). Specialiserad kunskap är utformad för att tillförsäkra att essentiella kunskaper inom de juridiska och administrativa arbetet, som ska finnas till hands för att utveckla utförandet av uppgifterna från start (Senigaglia, 2011, s.57). Tidigare kunskaper som tillämpas i praktiken hänvisas till expertis, vilket man får genom erfarenheter av att ha utfört liknande arbetsuppgifter (Senigaglia, 2011, s.57). Förutom det som är nämnt ovan framställer Weber god kunskap i vissa specifika områden som bl.a utrikespolitik (Senigaglia, 2011, s.58-59). Rent generellt förväntas ett regelmässigt beteende till att tjänstemannens ståndpunkt ska förhålla sig till allmän pliktkänsla och respekt
(Senigaglia, 2011, s.58-59). Vilket betyder i sin tur att arbetsrelaterade ställningstagande ska förse sig med information, inte enbart till arbetskamrater men till alla medarbetare som berörs i organisationen. Informationen ska föras vidare till alla berörda i organisationen oavsett individers klass, position, kvalifikationer, etniciteter och kön (Senigaglia, 2011, s.58-59). Weber förklarar tankegången till att säkerhetsställa en jämställd och objektiv byråkrati.
3.2 Representativ byråkrati
Med utgångspunkt från den representativa byråkratin kan det beskrivas att syftet med det demokratiska styrelseskicket är att varenda individ som anses vara en medborgare ska ha en inverkan över beslut som har med samhällsutvecklingen i stort att göra (Andrews. R.
Ashworth, R. Meier, K. 2014, s.4). Tanken kring politisk jämlikhet har av denna anledning en stor koppling till den representativa byråkratin. Trots att alla människor betraktar att
inneha samma rättigheter, har olika grupper i samhället färre möjligheter till förändring samt påverkan i samhällsutvecklingen (Andrews. R. Ashworth, R. Meier, K. 2014, s.4). Svenska demokratin har kommit fram till att alla människor oavsett klass, kön, ras och ålder ska ha en påverkan i samhället och få sin röst hörd (Andrews e al. 2014, s.4). Ett poängterad exempel som betraktar att vara besvärligt för Sveriges legitimitet i det representativa
styrelseskicket är hur arbetslösa, låginkomsttagare, kvinnor, individer med utländsk bakgrund samt ungdomar har en lägre chans till maktutövning i samhället (Tahvilzadeh, 2011, s.13).
Utifrån ett demokrati -och jämlikhetsperspektiv är det betydelsefullt att utveckla
framförandet av representativitet till bättre (Tahvilzadeh, 2011, s.13). Genomförandet av utvecklingen kan i sin tur se till att successivt öka underrepresenterade gruppers möjligheter till att få sina åsikter uppmärksammade (Tahvilzadeh, 2011, s.13). Vår studie grundar sig i att undersöka om representativiteten skiljer sig åt, med hänsyn till individens ursprung.
Offentliga administratörernas handlingsutrymme ska utgå från att vara ombud i förhållande till sin sociala position, som man har och identifierar sig med (Tahvilzadeh, 2011, s.13). Vid handlingsutrymme bör administratörerna vara neutrala och opartiska, vid lagstiftning och andra politiska riktlinjer (Tahvilzadeh, 2011, s.14). Därmed ska de offentliga administratörer inte tillämpa sina egna intressen i sitt yrke, på grund av att man ska kunna representera alla grupper i samhället. Utgår man ifrån ett rättssäkerhetsperspektivet ska bl.a offentliga tjänstemän tillämpa objektivitetsprincipen (RF:19) vid myndighetsutövning (Tahvilzadeh, 2011, s.15). Alla ska behandlas lika inför lagen, vara objektiva och opartiska. Med
utgångspunkt av den demokratiska perspektiven ska de offentliga administratörerna realisera de riktlinjer och förordningar som är fastställda av de valda politikerna, både under- och efter sin styrelses stånd (Tahvilzadeh, 2011, s.15).
När det gäller representativ byråkrati i nyare tid har det visat sig att en normativ oro har börjat att bryta för de offentliga organisationernas positioner. Eftersom i dagsläget
förekommer krav att man ska representera minoritetsgrupper (Andrews e al. 2014, s.7). Med följande synpunkt kritiseras arbetarna i högre uppsatta offentliga verksamheterna, för att se till att främja den demokratiska värderingarna som är “jämlikhet av möjligheter, social rörlighet och deltagande förvaltning”(Andrews e al. 2014, s.7).
Bortsett från den demokratiska ställningen som är anknuten till representativ byråkrati, påvisas det att enstaka tjänstemän med vissa tillhörigheter kan representera en viss grupp (Andrews e al, 2014, s.8). Representativ offentlig byråkrati har på senare tid diskuterats för en mer kulturell kompetent arbetskraft. Representativa offentliga byråkratin tillhandahåller arbete till individer med kulturella bakgrunder, för att kunna utveckla tillgång till de
offentliga tjänsterna som finns inom den dominerande offentliga sektorn (Andrews e al, 2014, s.8).
3.3 Politisk jämlikhet
Politisk jämlikhet anses vara kärnan i moderna demokratier. Grundprincipen är att alla personer bör ha samma grundläggande rättigheter oavsett religion, etnicitet, kön, sexuell läggning och dylikt (Juriset e al. 2015, s. 110-126). Diskriminering accepteras inte i ett samhälle som grundar sina principer i politisk jämlikhet. Principen slår sig fast vid att tänka moraliskt. Tidigare forskning redogör för hur politisk jämlikhet kan försvaras. I förklaringen om politisk jämlikhet behövs det ingenen allmän teori om vilka kriterier som är relevanta utan det enda som krävs är en demokratisk uppfattning (Juriset e al. 2015, s. 110-126). En metod för rättfärdigandet av jämlikhet sammanfattas som viljan av att se politisk
jämlikhet som ett ideal eller en norm, som alla bör utgå ifrån (Juriset e al. 2015, s. 110-126). Jämlikhet uppförsig om att fullständigt uppnått faktum ska ske, eftersom jämlikhet i sig är ett begrepp som alla bör följa och utgå ifrån (Juriset e al. 2015, s. 110-126). Följer vi normen av politisk jämlikhet kommer vi få en högre utsträckning av likabehandling och respekt för olika grupper (Juriset e al. 2015, s. 110-126).
Vår frågeställning handlar om huruvida låg grad av representativitet i byråkratin leder till högre grad av diskriminering. I detta sammanhang hamnar den politiska jämlikheten in i bilden, eftersom politisk jämlikhet kretsar kring att stöta ut diskriminering (Juriset al. 2015, s.110-126). Vi anser att politisk jämlikhet är en viktig del i vår studie eftersom jämlikhet ger en grundläggande utgångspunkt till att majoriteten i samhälletgynnas lämpligast när jämställdhet råder.
3.4 Diskriminering i samhället
utvandrade mestadels till Amerika och andra länder i Europa. På senare tid framkom det i Burns, Machado, Hellgren och Brodins (2007) antologi att Sverige gick från ett
systematiserat utvandringsland till ett invandringsland istället. Antalet invandrade ökade radikalt i Sverige efter andra världskriget. Ökningen av invandring bidrog till större migration i Sverige, likaså i andra västeuropeiska länder. Migrationsökningen blev till en etnisk, religiös och språklig mångfald i Sverige (Burns et al., 2007, s. 26). I antologin påvisar Billigs (1995, s. 12) precisering att individer med etnisk svensk bakgrund inte har mist sina tidigare föreställningar trots den omfattande invandringen. Billigs (2007) syftar att etniska svenskar har illustrerat en bild av att invandrare skapar en negativ förändring i samhället (Burns e al., 2007. s. 26).
Burns (2005) har beskrivit hur strukturell diskriminering kan framkomma i myndigheter, politiska organisationer och skolor. Likaså menar han att strukturell diskriminering sker utifrån etnicitet, kön och religion (Burns e al. 2005, s. 184). Som följd av den strukturella diskriminering menar Burns e al (2005) att människor med andra etniska tillhörigheter blir begränsade med tillgångar av resurser, positioner och möjligheter till karriärutveckling i jämförelse med en svensk. Som i sin tur framställer vilka ojämlika förutsättningar i
samhället. En alltmer realistisk synvinkel på diskriminering, även benämnd för institutionell diskriminering vid rekrytering i arbetsmarknaden synliggör att den nyanställde bör anställas utifrån en realistisk syn, och inte en rasistisk (Burns e al. 2005, s. 183). Vilket innebär att en arbetsgivare i vissa fall kan föredra en svensk medsökande än en individ med en annan etnisk bakgrund trots att båda medsökande besitter likvärdiga meriter (Burns e al., 2007. s.11, 182).
3.5 Marginalisering och kulturell dominans
Iris Marion Young är rättvise teoretiker och beskriver fem olika sorter av förtryck och dessa beskrivs som följande:
1. “marginalisering” 2. “exploatering” 3. “maktlöshet”
4. “kulturell dominans”
5. “våld” (Young, 1990 s. 48-53)
Dem fem varierande sorterna av förtryck kan även benämnas som kriterier och om en av kriterierna stämmer in hos en grupp bedöms det som förtryck. Youngs fem kriterier kommer att avgränsas till användningen av enbart två av dessa fem kriterier, som är marginalisering och kulturell dominans (Young. 1990. s.48-53).
Marginalisering beskrivs som ett sorts förtryck eftersom många individer och grupper utesluts från arbetsmarknaden, vilket genererar till exkludering i samhället, som i sin tur bidrar till ekonomiska svårigheter (Young. 1990. s.48-53). Young anser att marginaliseringen rankas som förtryck eftersom vissa grupper utesluts vilket leder till levnadssvårigheter. Hon förklarar att exkludering och uteslutning medför orättvisa strukturer i samhället (Young. 1990. s.48-53). Vidare behandlar marginalisering i stort sätt om samhällets strukturer med betydelsen av att tilldela olika grupper jämlika möjligheter. Utgångspunkten betraktar olika grupper i samhället får för förutsättningar (Young, 1990, s.48-53).
Anledningen till att vi valt att utgå utifrån marginalisering i vår studie, är främst se om representativ byråkrati i en myndighet så bl.a i en högskola har förkrympta diskriminerings anklagelser. Målsättningen för vår undersökning är att se om studenter med utländsk bakgrund får sämre representativitet än andra studenter. Dessutom riktar vi in oss om kön spelar roll i sammanhanget. Fortsättningsvis förblir sambandet mellan marginalisering och studiens ämne att ge grupper jämlika möjligheter till att delta samt vara en del av
samhällsutvecklingen.
Marginalisering anses vara ett sorts förtryck, ser till att individer med invandrarbakgrund aldrig får chansen att bli en del av samhället de befinner sig i (Young. 1990, s.53-55). Young beskriver även att marginalisering anses vara en allvarlig term, eftersom termet framhäver förtryck på ett tydligt sätt. Marginaliseringen handlar om att individer utesluts från att delta i samhället (Young. 1990, s.53-55).
Kulturell dominans
Kulturell dominans innebär att grupper som är förtryckta undanhålls och beskrivs som annorlunda samt avvikande. Kulturell dominans uppför sig även för att se om en dominant grupp bestämmer betydlig mycker mer om vad som ska befinna sig inom riktlinjerna (Young. 1990. s.58-59). Den dominanta gruppen ser sig själva som allmängiltig och ser inte att andra perspektiv finns till och kan representera i exempelvis samhället (Young. 1990. s.58-59). Vilket i sin tur indikerar att ingen annan än individer som tillhör respektive grupp får påverka kulturen som finns (Young. 1990, s.58). Young avser att följande avseende ser till att skapa politiska och sociala utanförskap hos de icke dominerande grupperna (Young. 1990. s.58-59). Diskussionen framkommer kring mänskliga rättighetsdiskursen samt konsekvenser, då en grupp stämplas som annorlunda och förtryckta beroende på ålder, etnicitet och kön (Young. 1990. s.58-59). Förtrycket som uppkommer med kulturell
dominans kan framföra viktiga synvinklar i vår analys, eftersom förtrycket betyder att andra gruppers perspektiv bedöms som oväsentliga och försummas (Young. 1990. s.58-59). I sin tur kan det vara relativt gynnsamt att ha varierande erfarenheter i politiken. Människor är i behov av att behandlas jämlikt, som innebär att olika grupper accepterar varandra samt att alla i varje grupp får precisera sig själv (Young. 2000, s.101). Young efterfrågar en politik som värdesätts olika, en politik som gruppers varierande perspektiv, kultur och erfarenheter anses vara lika bra vare sig man tillhör en dominant eller icke-dominant grupp (Young. 2000, s.101). Därmed bör den dominerande kulturen ses som en kultur och inte som något
som måste följas, för att man ska kunna se bort från alla förtryckta grupperna som Young anför att finnas i samhället (Young. 2000, s.101). Dem underordnade grupperna tar en risk, om individerna i grupperna organiserar sig för att öka inflytandet i samhället. Om man inte tränger bort tankarna från att urskiljer sig från den fastställda “normen”, riskerar grupperna att bli mer förtryckta i jämförelse med tidigare (Young. 2000, s. 113). En viktigt ståndpunkt är att varierande grupper ska inte ses som en form av “problem”, grupperna ska medverka till en förändring eller förbättring av samhället (Young. 2000, s. 113).
4 Metod och Material
I detta kapitel redogör vi om vilken metodansats vi har använt, vilken form av
insamlingsmetod vi har genomfört och hur urvalet av överklaganden har gått till. Vi har även redogjort för vilken metodanalys vi använt för att analysera insamlingen av antalet
överklaganden av omprövningar. Dessutom har vi beskrivit studiens genomförande och bearbetning av material. Avslutningsvis redogör vi avsnitt 4.6 för studiens validitet och reliabilitet.
4.1 Genomförande
handledare, för att sedan avgränsa och generalisera vilka aspekter som betraktas vara relevanta utgångspunkter i bakgrunden och teorin. Därefter tog vi kontakt med Mälardalens Högskolas arbetare i studenttorget, genom telefonsamtal. Vi frågade arbetarna i
studenttorget om hur vi skulle kunna gå tillväga, för att få ut en kopia på alla exemplar av överklaganden som har utförts av studenterna gentemot examinatorerna i programmet X från höstterminen 2016, fram till vårterminen 2020. Genom arbetarna i studenttorget fick vi kontaktuppgifter till huvud-registratorn som arbetar i ledningskansliet på MDH. Vi kom i kontakt med huvud -registratorn genom ett telefonsamtal, där vi förklarade studiens syfte och mål. Registratorn var relativt tillmötesgående med att överlämna alla överklaganden som har utförts av studenterna. Däremot informerade hon att på grund av lagen om dataskyddsförordningen (GDPR) kommer man behöva dra ett streck över studentens personnummer, vilket vi hade förståelse för. Det var namnen på studenterna som har utfört överklaganden som hade en central utgångspunkt i vårt arbete och enligt lag får man ta del av en allmän handling trots nedskrivna personuppgifter. Resultatet ledde till att vi fick ut handlingarna med all information i tre separata dokument. Sammanlagt erhöll vi 45 stycken inscannade överklaganden som var fördelade i tre dokument från ansvarig arkivarie, som arbetar i MDH.
Under genomförandet av analysen gick vi övergripligt igenom alla 45 överklagan, för att främst säkerhetsställa att all information och material stämmer överens med den informationen vi fick av MDHs arkivarie vid tidigare kontakt. Innan vi påbörjade analyseringen av överklaganderna kategoriserade vi in alla överklaganden i två separata högar. I den ena kategorin motsvarade överklaganden som har genomförts av kvinnliga studenter och i andra kategorin är det överklaganden som har genomförts av manliga studenter. Anledningen till att vi började med att kategorisera överklaganderna i två delar, var främst för att på ett enklare sätt se hur många kvinnor respektive män det är som väljer att överklaga ett resultat. Efter kategoriseringen gick vi igenom respektive kategori
gemensamt. Eftersom vi ville få en likadan översyn på vem studenten är och vilken
examinator som har mottagit motiveringen till att eventuellt ändra på studentens betyg. Vid vissa tillfällen var motiveringarna som skrevs av studenterna relativt långa medan andra kort kunde beskriva varför en åtgärd av betyget bör ske. Därmed kunde en del överklagan ta en längre tid att analysera än andra. Vi bestämde därefter att separera antalet överklaganden som utfördes av de kvinnliga studenterna, beroende på om det var en kvinnlig svensk
student eller om det var en kvinnlig student med invandrarbakgrund och samma sak gjorde vi med kategorin av överklganderna som utfördes av dom manliga studenterna. Ett annat intressant område som vi var inne på var att se över antalet överklagaden som riktade in sig till respektive examinator. Vi ville se om det hade någon betydelse om vem examinatorn var och vilket ursprung den hade. Eftersom vi ville avgöra om byråkraten/examinatorn gjorde skillnad på studenter beroende på kön och etnisk tillhörighet.
För varje steg vi gjorde under analyseringen av överklaganderna antecknade vi antalet överklaganden som tillkom i respektive kategori i ett separat dokument. Anledningen till att vi antecknade antalet överklaganden i ett separat dokument var för att kunna tolka och koda motiveringarna samt antalet studenter som var beviljade- och fick ett avslag i svarsbesked av bedömningen. Utöver det noterade vi antalet överklaganden som recenserades av de sex respektive examinatorerna i samma dokument. Vi såg till att utföra fördelningen korrekt och
noggrant för att få en sammanställd helhetssyn, för att sedan kunna sammanställa andelen i en tabell och få fram slutgiltiga frekvensen till beräkningen i Fishers exakta test.
4.2 Kvantitativ- och kvalitativ textanalys
Vår studie har genomförts med en kvantitativ textanalys som enligt Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud (2017) innebär att behandla analysenheter likvärdigt samt se frekvensen av dem. Många kvantitativa textanalyser är empiriska, vilket innebär att en studie ska visa ett mönster i det studerade materialet. Inom den kvantitativa textanalysen beaktar man samma saker som när man gör ett frågeformulär, vilket betyder att de
studerande/användbara variablerna är strukturerade över vad som ska framträda i de analyserade materialet av överklagandet (Esaiasson e al 2017, s.198). Inom ramen av kvantitativ textanalys finner man två komponenter; Med textanalys menar vi att uppsatsen innehåller någon skriftlig, muntlig eller bildmässigt framställning. I vårt fall utgår vi från en skriftlig framställning, eftersom det är dom skriftliga överklaganderna som ska analyseras. Med kvantitativ menar vi att undersökningen baserar på likvärdiga och jämförbara uppgifter om flera analysenheter, så att dessa kan uttryckas och analyseras med numeriska värden (Esaiasson e al 2017, s.198) . Antalet överklaganden ska kategoriseras i fyra kategorier, manlig etniskt svensk och kvinnligt etnisk svensk, man med invandrarbakgrund och kvinna med invandrarbakgrund. Därefter ska antalet analysenheter jämföras, för varje kategori och ge oss ett numeriskt värde för varje genre (Esaiasson e. al, 2017. s.199). Många kvantitativa textanalyser är deduktiva, vilket innebär att en studie inleds med en referensram, till exempel en teori eller en modell som leder till undersökning och resultat, som testas mot verkligheten genom observationer (Bryman, 2011. s. 61; Bergström & Boréus, 2018, s. 50). Dock är vår studie inte deduktiv eftersom den har utgått ifrån flera referensramar i teorin om ämnet och inte utfört några observationer som ska testas mot verkligheten.
Förutom att vi genomför vår studie med en kvantitativ metodansats, kommer vi även att genomföra studien kvalitativt. Enligt Esaiasson e al (2017) använder man sig av kvalitativ textanalys när man vill se helheten i texten, vilket innebär det centrala innehållet i texter. Eftersom vi var intresserade av analysera textens helhet av överklaganden av tentamen som verkställts av studenter i MDH, är det relativt användbart att implementera studien med både kvalitativt- och kvantitativ metodansatser.
Bergström & Boréus (2018) tycker att innehållsanalysen bryter ner och kategoriserar vissa delar i textinnehållet för att kunna besvara den bestämda forskningsfrågan. Förutom det identifieras den kvantitativa metoden sig som en kvantifierande metod (Schreier 2014). Kvantifieringen sätter fokus på kodning utifrån de valda texterna, antingen av utförandet manuellt eller med datorns hjälp. Detta innebär att kvantifieringen av kodning skapar en förståelse för andra människor av vårt insamlade material. Eftersom vår målsättning med studien är att undersöka om svenska universitet och högskolor, särskiljer sin representation beroende på om det är en svensk student i jämförelse med svensk student med utländsk bakgrund.
textanalys
I en kvantitativ textanalys finner man olika sätt att samla in data och information. Eftersom vårt intresse finns i att se om representativ byråkrati minskar diskriminering på en högskola, vill vi även genomföra studien genom en kvantitativ textanalys. Vi samlade in information om byråkraterna som representerar programmet X i MDH, för att få kunskap om den representativa byråkratin som skolan utger sig att ha. Anledningen till varför vi ville se över vilka som representerar programmet i högskolan, var för att se vem samt vilka som
representerar studenterna.
För att få en variation och olika uppfattningar på överklaganden från MDH valde vi att ta kontakt med huvud registratorn i högskolan, för att få tag på de utdrag av överklagande som studenter har skickat in. Vi fick totalt 45 stycken överklagan inscannade till oss genom vår skolmail. Därefter analyserade och kategoriserade vi de överklaganden som fick ett beviljat svarsbesked gentemot studenter som fick ett avslag. Betoningen av dem utdragna
överklagande är genom en textanalytisk metod. Att förstå texten och tolka den leder till att kunna utreda om representationen i högskolan skiljer sig mellan manliga och kvinnliga studenter med invandrarbakgrund samt manliga och kvinnliga etniskt svenska studenter. Därför ansåg vi att studien utgick ifrån kodning och kategorisering som Esaiasson (2017) och Boréus (2018) nämner i sina böcker. Det innebär att materialet av överklaganden ska kodas utifrån vilken information som framkommer från analysenheterna som i detta fall är
skriftliga överklaganden. Längre fram kommer överklaganderna att kategoriseras med utgångspunkt i manlig eller kvinnlig student med utländsk eller svenskt bakgrund. Däremot är det en utmaning att analysera och tolka de inscannade överklaganderna, eftersom det krävs en hel del betoning till att samverka i samband med skrivandet av studien.
Vid utförandet av en omfattande textanalys enligt Bergström & Boréus (2018) anses det att en metod som slänger ljus över ett samhällsvetenskapligt undersöknings-dilemma, är i förekommande fall möjligt att analysera i texter ur vissa språkliga perspektiv. Samtidigt menar författarna även att man behöver vara noggrann vid analysering av materialet, för att det kan avslöja något om språket i texten utan att säga så mycket om självaste politiken. Eftersom mängden överklaganden inte hade analyserats, krävdes det att en eftertanke om vad det är vi letar efter i vår undersökning innan analyseringen. Det krävdes längre tid att analysera vissa överklagande än andra, eftersom en del studenter skrev längre motiveringar i liknelse med andra studenter (Bergström & Boréus. 2008. s.39). Bergström & Boréus (2018) menar även att det är viktigt att kunna se över texterna utifrån flera synvinklar, för att besvara frågor som vi är intresserade av. Samtidigt menar författarna att en analys kan se till att man avslöjar innebörden av texten, utan att framföra självaste innehållet i kontexten av överklagandet (Bergström & Boréun. 2018. s.40). Vid analyseringen av överklaganden var det betydelsefullt att uppmärksamma och dokumentera studenternas för- och efternamn och motiveringar, vilket kunde medföra information som hjälpt undersökningen (Bergström & Boréun. 2018. s.40). Genom anknytning till överklagandet som genomfördes av studenterna fokuserar vi till en början på att se över vilka studenter som fick ett avslag och därefter vilka
studenter som fick ett beviljat besked (Bergström & Boréun. 2018. s.40). Främsta motivet till att vi kategoriserade överklaganderna i två delar, var eftersom vi ville se över hur många svenska studenter i jämförelse med studenter med invandrarbakgrund som erhöll ett beviljat beslut samt ett avslaget beslut i betyget.
Vanligtvis används analys till för att få fram väsentliga innehåll från olika tidningsartiklar, politiska ståndpunkter, rapporter och tryck- skrifter. Vi ansåg att begreppet diskriminering var ett bra analysobjekt i sökandet av om det är så att en låg grad av representativitet i byråkratin, leder till en högre grad av diskriminering av invandrarstudenter i MDH.
4.4 Datainsamling - statistisk analys
Esaiasson e al (2017) belyser att forskaren utgår från en helhetsuppfattning utifrån kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys. Därmed ansåg vi att vi bör analysera det
insamlade materialet av överklaganden, utifrån dem 45 motiveringarna som vi tog emot från huvudarkiveraren och registratorn i MDH. För att få en förståelse av hur vi kategoriserar materialet, utgår vi ifrån tabellbeskrivning som Esaiasson e al (2017) presenterar i sin bok Metodpraktikan (Esaiasson e al. 2017. s.49).
Användningen av en tabellbeskrivning visar strukturen till att se över antalet beviljade studenter samt studenter som har mottagit ett avslag innan sammanställningen fullgörs. Tabellen som uppvisas här nedan är endast ett eventuellt utkast på hur vi strukturerar upp vår tabell innan sammanställningen av överklaganderna. Anledningen till att vi illustrerar en bild av tabellen samt hur slutgiltiga resultatet ser ut i Fishers exakta test, är främst till för att andra parter ska kunna förstå sig på hur vi har gått tillväga med vår metod.
4.4.1 Tabellbeskrivning och struktur
Tabellen består två kolumner och fyra rader. Kolumnerna representerar följande variabler; avslag och beviljade. Raderna representerar följande analysenheter; svensk man- och svensk kvinna med etnisk svenska bakgrunder och man med invandrar- och kvinna med
invandrarbakgrund.
Tabell 1: översiktlig tabell
Analysenheter Avslag Beviljade
Svensk man
Svensk kvinna
Invandrar man
4.4.2 Fisher's exakta test
För att få variation och använda grundreceptet för en mer framgångsrik statistisk analysmetod, valde vi att använda oss av Fishers exakta test utifrån dem fyrtio fem överklaganden som vi har mottagit från huvud registratorn och arkiveraren i MDH. Karl Wahlin (2015) har nämnt att Fishers exakta test används när kraven för utförandet av ett chi två test inte uppfylls helt korrekt (Wahlin 2015. s.238). Kraven av att använda ett chi två test staplas i tre delar, där 1 av 3 krav är att max 20 procent av de förväntade kategorierna är mindre än 5 samtidigt som alla förväntade kategorier är större än 1 (Wahlin 2015. s.238). Eftersom vi endast har fyrtio fem överklaganden och antalet överklagade som fallerar in i respektive kategori ser varierande ut, uppfyller vi inte kravet att genomföra ett chi två test i vår studie.
För att kunna utföra Fisher's exakta test behöver vi först välja signifikansnivå och formulera hypoteser. Vi väljer 5 procent signifikansnivå och hypoteserna formuleras enligt följande: Ho; Det finns inga skillnader i överklaganden mellan studenterna
Ha; Det finns skillnader i överklaganden mellan studenterna
Steg 2 i Fishers exakta test går ut på att behandla den bestämda testvariabeln. För att bestämma testvariabeln krävs det att beräkning av de förväntade frekvenserna, genom att mata in data i en statistisk programvara. Programvaran som används för att beräkna de bestämda test-variablerna förkortas till JMP (Wahlin, 2015, s. 232).
Steg 3 går ut på se över om man ska tro på Ho eller Ha för att kunna få fram det kritiska värdet som vi eftersöker (Wahlin, 2015. s.233).
Steg 4 drar vi slutsatser om den procentuella signifikansnivån faller in eller ej i acceptans området inom de statistiska, mellan de etiska övervägandena i fråga om vad man tror om det finns skillnad i överklaganden mellan studenterna.
Tabell 2: statistik översyn på Fisher's exakta test
Följande bild ger en översyn på hur värdena summeras i Fishers exakta test genom användning av systemet JMP.
