Malmö högskola
Lärarutbildningen
Studie och
yrkesvägledarprogrammet
Examensarbete
15 högskolepoängTester - ett bra verktyg vid
långtidssjukskrivnas återgång till arbete?
Is testing a useful tool in helping long-term sick listed to return to
employment?
Elisabeth Lindroos
Studie och yrkesvägledarprogrammet 180 p,
Lärarutbildningen Handledare: Ange handledare
Höstterminen 2008
Examinator: Anders Lovén Handledare: Therese Vincenti Malmgren
2
Sammanfattning
Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp långtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmåga på ett stort företag i västra Skåne. Under dessa arbetstillfällen har gruppdeltagarna fått göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. Då jag tidigare själv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken på andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på en grupp långtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens återgång till arbete eller studier. Jag vill ta reda på om testresultaten stämmer överens med den testades egen bild av sig själv, gällande egenskaper, intressen och personlighet. Jag vill också ta reda på om testernas resultat stämmer överens med deltagarnas egen bild av tänkbar studie alternativt yrkesframtid, samt om deltagarna själva anser att de har haft någon hjälp av testerna. Resultatet på detta arbete har arbetats fram genom kvalitativa metoder så som intervjuer med deltagarna. Huvudresultatet på min studie har visat att deltagarnas egna bilder av sig själva stämmer överens med testresultaten – om deltagarna hade varit friska. Eftersom deltagarna nu inte är friska så ser de sina testresultat som relativt oanvändbara. Det har ändå visat sig att deltagarna har haft positiva upplevelser av att göra dessa tester då det upplevts stärkt deras självbild.
Sökord:
3
Innehållsförteckning:
1. Inledning 5 1.1 Bakgrund 6 1.2 Kort historik 7 1.3 Syfte 8 1.3.1 Frågeställningar 8 2. Tidigare forskning 9 2.1 Vägledning 9 2.2 Rehabilitering 10 2.2.1 Långtidssjukskriven 10 2.2.2 Bedömning av arbetsförmåga 10 2.2.3 Arbetsprövning 11 2.3 Testerna 12 2.3.1 Vägvisaren 122.3.2 Yrke och framtid 13
2.3.3 Myers Briggs Type Indicator 13
2.4 Debatten om tester 15 3. Metod 21 3.1 Urval 21 3.2 Etik 22 3.3 Materialinsamling 22 3.4 Intervjufrågorna 23 3.5 Analys av materialet 23 4. Resultat 25
4.1 Deltagarnas inställning till tester 25
4.2 Förväntningar på testerna 25
4.3 Testernas svårighetsgrad 25
4.4 Bästa respektive sämsta testet 26
4.5 Fick deltagarna reda på något nytt om sig själva genom testerna? 26
4.6 Deltagarnas upplevelse av överensstämmelse mellan testresultat och den egna bilden av passande yrkesförslag 27
4.7 Deltagarnas upplevelse av överensstämmelse mellan personlighetsresultatet (MBTI- resultatet) och den egna bilden av sig själv 27
4.8 På vilket sätt resultatet har påverkat deltagarna i sin process tillbaks till arbete eller studier? 28
4
4.9 Upplever deltagarna sig haft någon hjälp av testerna på vägen tillbaks
till arbete eller studier? 28
5. Analys och slutdiskussion 29 5.1 Övergripande huvudresultat 29
6. Källförteckning 33 Bilaga 1 37 Bilaga 2 38
5
1. Inledning.
Då jag under min praktik under kurs 8 på Studie och yrkesvägledarprogrammet har haft möjligheten att följa en HR- konsult (Human Resources), ute på olika uppdrag i företag och organisationer samt har konsultens fortsatta mentorskap under utbildningen. Har jag genom henne fått möjligheten att delta i ett unikt uppdrag för ett stort företag i ett projekt att göra en bedömning av arbetsförmåga bland en grupp långtidssjukskrivna. Enligt Riksförsäkringsverket är en långtidssjukskriven en person som har varit sjukskriven i minst 60 dagar (www.arbetsmiljöupplysningen.se, 2008-09-08). Jag har valt att använda denna definition av långtidssjukskrivna genomgående i mitt arbete.
En HR- konsult arbetar med olika personalfrågor, det kan vara stöd åt företagsledning och chefer i personal och arbetsrättsliga frågor eller arbetsmiljöarbete, arbetslivsinriktad rehabilitering, karriärrådgivning och coaching. Uppdraget är för ett stort välkänt företag med ca 900 anställda i västra Skåne. Företaget har bestämt sig för att säga upp sina långtidssjukskrivna anställda men innan de gör det vill de ge dem en chans att ta reda på ifall det är möjligt för någon av deltagarna att ha en arbetsförmåga och i sådana fall hjälpa dem i processen att komma vidare mot ett eventuellt nytt arbete eller studier. Som det ser ut idag så har företaget ingen möjlighet att erbjuda någon av deltagarna några arbetsuppgifter som passar med tanke på de fysiska och psykiska hinder som deltagarna har. Deltagarna i gruppen är anställda montörer och montriser som på grund av ett mycket tungt och monotont arbete fått någon form av arbetsskada. De har under en tid varit sjukskrivna, vissa av deltagarna så länge som 10 år. Just nu har de en tidsbegränsad sjukersättning och för många av dem går tidsbegränsningen snart ut och då måste de ha en annan försörjning. Det som gör uppdraget så unikt är vad jag har förstått efter samtal med konsulten är att företag normalt sett inte brukar erbjuda sina anställda en sådan möjlighet. Detta har de hyrt in en konsult för att hjälpa dem med. I detta arbete har konsulten har under en tidsperiod på fyra veckor gruppträffar tre gånger i veckan, tre timmar per gång. Antalet gruppträffar och tiden är bestämd med tanke på att många av deltagarna har smärtor och de är inte vana vid att sitta koncentrerade under en längre tid. Konsulten har kontakt och är i samråd med var och en av deltagarnas läkare, företaget de är anställda vid, försäkringskassan och arbetsförmedlingen i projektet. Vid grupptillfällena arbetar de med kartläggning, gruppövningar, tester, individuella samtal, vägledning, information om befintlig arbetsmarknad samt studier,
6
hjälp med att utforma en realistisk framtidsplan efter individens psykiska och fysiska arbetsförmåga, studiebesök samt åtta veckors arbetsträning med täta uppföljningar. I konsultens arbete med vägledning och rehabilitering av människor använder hon sig av flera olika verktyg bland annat tester som ”Yrke och framtid”- ett yrkesinriktat intresse test (Yrke och framtid, 2004). ”Vägvisaren” - planering för utbildning, yrke och karriär (Vägvisaren, 1995), samt ”MBTI” (Myers Briggs Type Indicator)- ett personlighetstest (Myers- Briggs, 1994).
1.1 Bakgrund
Jag har själv fått testa på att göra dessa tester och de gjorde mig nyfiken på dem, jag skulle vilja veta mer om testernas resultat överensstämmer med människors egna uppfattningar om sig själva (intresse, egenskaper och personlighet samt ett eventuellt tänkbart yrkes eller studieval).
”Tester försöker beskriva, uppskatta, bedöma och mäta egenskaper precis som vilket mätinstrument som helst. Test är – i bästa fall – effektiva och objektiva hjälpmedel för bedömning av egenskaper som annars kan vara svåra att få grepp om. Även om ett test ger en snabb, objektiv bild av någon eller några av en människas egenskaper, måste man komma ihåg att testresultat aldrig är ett tillräkligt underlag för att fatta beslut; ett test kan inte ersätta all annan information (www.assessio.se, 2008-10-11)”.
För en långtidssjukskriven spelar många olika komponenter in när det blir dags att återgå till en sysselsättning. Många gånger kan man inte gå tillbaks till sitt gamla arbete för att utföra sina gamla arbetsuppgifter t.ex. vid ett monotont arbete där man fått en förslitningsskada. Har man varit borta från arbetsmarknaden under en längre tid är det ofta väldigt svårt att ta sig tillbaks, dels för att arbetsgivare inte vågar satsa på någon som är eller har varit sjuk och dels för att den långtidssjukskrivna själv ofta har väldigt låg tro på sin egen förmåga att kunna klara av ett arbete. Han eller hon har kanske inte ork att eventuellt ”sadla om” och byta yrke eller utbilda sig. De kanske inte ens vet hur eller var de ska börja.
7
1.2 Kort historik om utvecklandet och användandet av tester inom
vägledning:
Lovén (2000) beskriver, hur den första testteorin, den så kallade diagnostiserings och matchningsteorin uppkom. Behovet av vägledning ökade i början på 1900-talet i takt med de allt växande industrisamhällena, med det kom ett behov av att styra arbetskraften dit den behövdes. ”Yrkesvägledningen i sin tur, som till att börja med utvecklades av praktikerna, fick en vetenskaplig legitimitet i en tid då vetenskap hade hög status” (Lovén, 2000, s 34; se Franke - Wickberg, 1981). Under tidperioden gällde det att hitta ”rätt man på rätt plats”, Det var i första hand arbetskraften som skulle anpassas till de krav som arbetslivet ställde och inte tvärtom. ”Eftersom yrkesvalet sågs som ett engångsval så riktade man sig främst till skolungdomar på väg ut i arbetsmarknaden, men mycket av testmetodiken utvecklades vid urval till befattningar och förvaltningar” (Lovén, 2000, s 35). Till en början utvecklades anlagstest, intelligenstest och olika intressetester, ”de tidiga företrädarna inom testpsykologin såg människan som statisk och endast i undantagsfall möjlig att förändra”(Loven, 2000, s.35). Under de senare åren kom betoningen på tester att minska inom vägledningen även om det förekom.
”Debatten om testens värde och användbarhet är inte ny. Under 1960- och 70-talen fanns en utbredd kritik mot personlighetstest. Dels fanns en ovilja mot testning av människor överhuvudtaget. Framför allt ifrågasattes att människor har en fast, mer eller mindre medfödd personlighet som enkelt kan kvantifieras och mätas. Idag är en del forskare mer positiva - medan kritiken kvarstår från andra håll (Ur Uppdrag Granskning, www.svt.se, 2008-09-18)”.
Eftersom åsikterna om testning är spridda och det finns inget konkret sagt om vad de testade själva anser om testningarna så har jag valt att forska lite kring det.
8
1.3 Syfte
Syftet är att ta reda på en grupp långtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens återgång till arbete eller studier.
1.3.1 Frågeställningar:
Hur stämmer testernas resultat överens med deltagarnas bild av sig själva, av sina personliga preferenser, egenskaper och intressen?
Hur stämmer testernas resultat överens med deltagarnas tänkbara studie eller yrkesframtid?
Vilken betydelse har testerna i deltagarnas utveckling tillbaks till ett passande arbete eller studier?
9
2. Tidigare forskning
Det har varit svårt att hitta någon tidigare forskning då det inte finns så mycket tidigare studier på området gällande de testades egna uppfattningar av testers överensstämmelser. Däremot finns en del forskning och studier om vägledning, rehabilitering och tester. Jag kommer här nedan att kortfattat gå igenom de delar inom de olika områdena som jag bedömer vara mest relevanta med tanke på gruppen samt min undersökning.
2.1 Vägledning
”Vägledning ger en människa möjlighet att undersöka närmare vad det innebär att hon lever sitt liv som hon gör just nu- och därmed reflektera över alternativa sätt som hon skulle kunna leva livet på i framtiden” (Peavy, 1998, s 11). Hans beskrivning av skillnaderna och likheterna mellan vägledning och terapi lyder:
”De båda liknar varandra då de båda bygger på samma processer för interpersonell kommunikation och självanalys./.../ Syftet med vägledning är att hjälpa människor att utvärdera, acceptera och förändra olika sidor hos sig själva, sitt förhållande till andra och de ramar som omger deras liv. Under vägledningsprocessen arbetar människor för att kunna välja själva, förstå eller förbättra de villkor som styr deras vardag”(Peavy, 1998, s 19).
”Vägledarens uppgift är också att se till att den sökande har tillräkligt med kunskap om sig själv, omvärlden, sina möjligheter och hjälpa denne att kunna fatta ett beslut samt göra en handlingsplan” (Loven, 2000, s 56). Det finns idag flera olika vägledningsmodeller, de flesta har gemensamma drag t.ex. betonas vikten av vägledningsrelationen och den goda kommunikationen mellan vägledaren och den sökande. De flesta vägledare idag använder sig av sin egen eklektiska modell, det vill säga man blandar lite av de olika vägledningsteorierna för att hitta sin egen vägledningsmodell. Vägledningen kan ske enskilt eller i grupp. Vägledning i grupp kan vara väldigt bra då gruppdynamiken kan ge ökad självkännedom hos individen.
”Kommunikation och återkoppling mellan medlemmarna är viktig i gruppen, endast därigenom får den enskilde svar på frågor av typen: Vem är jag själv? Hur uppfattar andra mig? Hur stämmer deras uppfattning om mig och min egen självbild?”(Maltén, 1992, s 120).
10
2.2 Rehabilitering
Ordet rehabilitering kommer från latin RE= åter och HABILIS= duglig. ”Rehabilitering förutsätter en del åtgärder och aktiviteter för ett en människa ska återfå (eller få) sin duglighet och förmåga” (Kerz, Werner & Wesser, 1997, s 32). En rehabiliteringsåtgärd kan vara av medicinsk, psykologisk, social eller arbetslivsinriktad art. En vanlig form av arbetslivsinriktad rehabilitering är arbetsprövning och arbetsträning. Arbetsprövning är en av Försäkringskassans utredningsåtgärder, till skillnad från arbetsträning som är en rehabiliteringsåtgärd (www.fk.se, 2008-09-07). Ofta är flera olika parter inblandade -
Försäkringskassa, AMS, sjukvård, företagshälsovård, rehabiliteringsleverantör,
arbetsgivare, fackförening och framförallt den sjuke (Zanderin & Günzel, 1994, s 108).
2.2.1 Långtidssjukskriven
Att vara långtidssjukskriven resulterar ofta i att självkänslan sjunker, den sjukskrivne upplever sig som utanför samhället.
”Långvarig frånvaro på grund av mindre väldefinierade sjukdomstillstånd kan många gånger med tiden i sig starta en utslagningsprocess. Det innebär att mindre svåra besvär övergår i en nedsatt arbetsförmåga som är en primär effekt av frånvaro och att den försäkrade identifierar sig själv som sjuk (SOU 2008:66, s 105).”
Forskning av långtidssjukskrivna har gjorts och det visar att andelen sjukskriva kvinnor ökar. I de sjukfall som påbörjades i slutet av januari 2003 utgjorde kvinnor 65 procent av de långvarigt sjukskrivna. I slutet av 1980-talet var motsvarande andel 58 procent. Det betyder att de långvariga sjukskrivningarna ökat i snabbare takt bland kvinnor än bland män under andra halvan av 1990-talet och i början av 2000-talet.
(www.fk.se, 2008-09-07).
2.2.2 Bedömning av arbetsförmåga.
Under en bedömning av arbetsförmåga görs en kartläggning av individens livssituation dvs. över arbetssituation, erfarenhets och utbildningsbakgrund, hälsostatus- ev. nedsatt funktion samt dennes sociala situation. Det görs också en bedömning av självförtroende, motivation och engagemang. En persons egen uppfattning om sin förmåga är en viktig aspekt för hur denne kommer att handla. Motivation handlar inte bara om vad personen
11
vill utan även om vad denne tror att han eller hon kan, bör eller får göra (www.medgbg.net, 2008-10-11). Flera olika metoder och hjälpmedel används som underlag för en bedömning av arbetsförmåga. Exempel är bl.a. samtal, självskattning, arbetspsykologisk utredning och ofta arbetsprövning på en eller flera arbetsplatser (SOU 2008:66, s 10). Vidare sker en fördjupning i kartläggningen och en vägledningsprocess tar vid, där får deltagaren möjlighet att finna en utifrån individens förutsättningar, passande praktik eller arbetsprövningsplats. Begreppet arbetsförmåga är således en relation mellan individ och miljö och inte enbart en egenskap hos individen. Arbetsförmågan kan påverkas genom anpassning av arbetsplatsen, med hjälp av olika hjälpmedel, med utbildning och inte minst över tid (SOU 2008:66, s 14).
2.2.3 Arbetsprövning
Arbetsprövning används för att bedöma individens förutsättningar i relation till arbetslivets krav. Det primära syftet med arbetsprövning är att ge ett säkrare underlag för insatser som ska leda till arbete. I SOU 2008:66, beskrivs att begreppet arbetsförmåga kan beskrivas i tre grunddimensioner; en fysisk, en psykisk och en social. Arbetsförmågan avgörs av samspelet dem emellan och arbetet i fråga.
”Vid bedömning av arbetsförmågan hos en anställd ska Försäkringskassan alltid först bedöma förmågan i förhållande till den försäkrades vanliga arbete eller arbetsuppgifter. Om det visar sig att den anställde på grund av sjukdom inte kan återgå i sitt vanliga eller i annat arbete hos arbetsgivaren ska Försäkringskassan bedöma hennes eller hans arbetsförmåga mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete, det vill säga på samma sätt som för arbetslösa”(SOU
2008:66, s 100).
Arbetsträning innebär att du är på en arbetsplats och gör det du kan, utan några krav på prestation. Någon annan ska ha ansvaret för att arbetet blir gjort. Du kan arbetsträna hos din vanliga arbetsgivare, med dina vanliga arbetsuppgifter eller med nya. Men du kan också arbetsträna hos en ny arbetsgivare. Målet är att du ska kunna arbeta med de arbetsuppgifter du tränar på (www.fk.se, 2008-09-07).
12
2.3 Testerna
2.3.1 Vägvisaren
Vägvisaren är ett test framtaget för karriärplanering, studie och yrkesvägledning samt personlig utveckling. Vägvisaren ger den testade en god bild av hur de egna intressena och förmågorna kan leda vidare i karriären eller omsättas i ett klokt yrkesval. Testet är konstruerat av Holland, 1970 och återspeglar hans yrkesvalsteoretiska modell, (RIASEC- modellen) (www.assessio.com, 2008-08-30). Hollands grundtankar om att yrkesbenämningar har en sociologisk och psykologisk innebörd för individen (Assessio, 1995).
Vägvisaren är ett fråge- och svarshäfte som innehåller frågor om intressen, önskemål och kompetenser, svaret på dessa frågor sammanfattas i en kod på tre bokstäver, en så kallad personkod där de olika bokstäverna står för olika egenskaper och färdigheter.
”R= Realistic- Kandidaten trivs med praktiska konkreta arbeten och har mekanisk/teknisk begåvning. Saknar ofta fallenhet för socialt inriktat arbete. I= Investigative- Kandidaten trivs med intellektuell analys och har logisk/vetenskaplig begåvning. Saknar ofta ledarskapsförmåga.
A= Artistic- Kandidaten trivs med arbeten med kreativa uttrycksmöjligheter. Konstnärligt begåvad; kan sakna administrativa färdigheter.
S= Social- Kandidaten trivs med socialt inriktade arbeten och har pedagogisk/psykologisk förmåga. Saknar ofta mekaniska eller vetenskapliga färdigheter.
E= Enterprising- Kandidaten trivs med driftiga och dynamiska arbeten, har ledarskaps förmåga och lätt för att utrycka sig. Saknar ofta vetenskaplig förmåga.
C= Conventional- Kandidaten trivs med strukturerade administrativa arbeten och har matematiska och administrativa färdigheter. Saknar ofta konstnärlig talang” (www.assessio.com, 2008-08-30).
En analys av den personliga koden ger information om vilken typ av arbete och arbetsmiljö man föredrar, liksom kunskap som påverkar ditt val (Vägvisaren, 1995). Den personliga koden på tre bokstäver kan senare matchas mot ett stort antal yrkeskoder i ett häfte som heter yrkesbanken, materialets sk uppslagsdel som innehåller över 1000
13
yrken klassificerade enligt Hollands RIASEC- modell (www.assessio.com, 2008-08-30).
2.3.2 Yrke och framtid
Testet Yrke och framtid (Arbetsförmedlingen, 2004), är ett yrkes och intressetest framtaget av Arbetsförmedlingen. Det är ett test på 128 påståenden om olika aktiviteter på fritiden, i vardagslivet eller om arbetsuppgifter i olika yrken, t.ex. första påståendet, - ”jag är intresserad av att snickra en bokhylla”. Svaren rangordnas med kryssmetoden på en poängskala från 0 till 3, där 0 står för Absolut ointresserad och 3 står för Mycket intresserad. De svar man har räknas senare samman och de man fått flest poäng på avgränsas sedan till olika intresse områden där exempel på olika yrken ges. Det finns 16 olika beskrivningar av intresseområden, där ges även konkreta yrkesförslag inom just det området (Yrke och framtid, 2004) .
2.3.3 Myers- Briggs Type Indicator (MBTI)
MBTI är ett test framtaget och utvecklat i USA på 40-talet av mor och dotter - Briggs och Myers. De har i framtagandet av testet utgått från den schweiziske psykiatern Jungs personlighetsteorier från 1921.
“The MBTI assessment was the first tool to describe healthy, normal personalities rather then abnormal. It identifies 16 personality types that are each equally valid and healthy. Knowledge of psychological type helps people better understand themselves and each other, resulting in better human interaction” (www.mbti.com, 2008-10-11).
Främst är testet till för utveckling av självinsikt men testet används i en rad olika sammanhang, t.ex. affärsutveckling, rådgivning, rekrytering, personalutveckling,
chefsplanering, ledarskapsutveckling, samarbetsträning och team-utveckling,
problemlösning, kommunikationsutbildning, konfliktlösning, karriärrådgivning och yrkesorientering. (www.arbetsplatskonflikt.se, 2008-08-30). Genom att göra MBTI- testet så får man mer förståelse för sig själv och sin interaktion med omgivningen. För att få utföra MBTI tester krävs en utbildning och licens.
14
I testformuläret finns en del frågor, med två olika alternativ till varje fråga, det finns inte något ”rätt” eller ”fel” svar, utan man ska ta ställning och svara det alternativ som passar en själv allra bäst. Utifrån svaren räknar man sedan samman sina poäng och får fram sin personlighetspreferens. Innan testet görs får man göra en självskattning. Där beskrivs alla motsatspar och exemplifieras, då ska man också ta ställning utifrån beskrivningarna till hur man TROR att man är. Sedan jämförs självskattningen med testresultatet och man kan då se hur pass väl man verkligen känner sig själv.
Från testresultatet kan man beskriva:
Hur människor riktar sin uppmärksamhet
Hur de tar in information
På vilket sätt de fattar beslut
Hur de orienterar sig mot yttervärlden (www.novaindivid.se, 2008-10-11). Den struktur som personligheten har- utifrån MBTI – testet, består av fyra motsatspar. Dessa är:
”Extraversion - introversion (E-I). E- anger vart en person vänder sig för att få energi: Om man är social och utåtriktad och får sin energi från andra människor eller om man vänder sig inåt för eftertanke.
Sensing - iNtuition (S-N). S anger vilken slags information men mest naturligt uppfattar: Konkret fakta, det specifika som finns här och nu. Medans en individ med intuition mer ser idéer, möjligheter och innebörder.
Thinking - Feeling (T-F). T beskriver på vilka grunder du fattar beslut, föredrar du att göra en logisk, objektiv analys, där uppgifter betonas framför relationer. Eller F där en logisk, subjektiv analys där konsekvenser för inblandade personer eller värderingar betonas vid ett beslutsfattande.
Judging - Perceiving (J-P). Visar hur du förhåller dig till världen: Föredrar man ordning och reda och är planerande och organiserande eller om man förhåller sig mer spontant till saker och ting” (www.arbetsplatskonflikt.se, 2008-08-30; www.mbti.com, 2008-.10-11).
15
2.4 Debatten om tester
Testerna ”Vägvisaren” och ”Yrke och framtid” är vad man kan säga mer renodlade intresse och yrkestest.”Myers Briggs Type Indicator” - ”MBTI”- testet är ett personlighetspreferens test och säger lite mer om vem du är som person.
I den aktuella debatten om tester i syfte att vägleda människor går åsikterna isär, så här beskriver Holmqvist (1983, s 23), sin syn på yrkesvalstester.
”Man skulle kunna tro, att attityder och yrkesintressen är kortlivade dagssländor, som är oåtkomliga för psykologiskt stadium p.g.a. sin flyktighet. Så är det emellertid inte. Det normala är att de grundattityder och yrkesintressen man visar vid en tidpunkt i livet är densamma eller likartade vid en annan tidpunkt. Vad som ändras är detaljer, och det utgör ett klart undantag att någon radikalt förändrar attityder och yrkesintressen. Vad som å andra sidan ej alltid är lika varaktigt är arbetenas benämning och innehåll, som ju kan förändras ganska snabbt.”
Peavy, (1998, s 138) listar i sin bok varför i allmänhet konstruktivistiska vägledare använder tester i mindre omfattning än andra.
”Tester tenderar att göra att man sätter etiketter på människor och placerar individer i kategorier eller fack.
Tester har inget större värde om man vill förutsäga en persons handlingar. Tester har en tendens att förstärka kulturella stereotyper.
Testresultat förstärker ofta ett svartvitt tänkande hos både den vägledningssökande och vägledaren. Testresultat uppfattas ibland som en slags enkel väg till komplicerade beslut – att ta sig an ett testresultat är ”lättare”, ”snabbare” och ”billigare” än att tänka kritiskt och utforska individens livserfarenhet. ”
Det finns flera olika tester ute på marknaden idag både yrkes och intressetester men även de mer psykologiska personlighetstesterna. Användningsområdena är många, och testerna är populära.
”Personlighetstest avser att mäta olika personlighetsdrag. Personligheten kan sägas vara summan av en individs tankar, känslor, fantasier, föreställningar och beteenden – ett slags övergripande mönster eller organisation av egenskaper som kännetecknar individen på ett specifikt sätt” (www.assessio.se, 2008-10-11).
16
För denna typ av tester krävs ofta en utbildning och någon form av certifikat för att få använda och utföra dem i ett professionellt syfte. Ett finskt konsultföretag skriver om användandet av tester.
”Att genomföra psykologiska test och få återkoppling av resultat är spännande men också påfrestande för den enskilde kandidaten, oavsett vilket syfte och resultatet är. Det är en ansvarsfull och känslig uppgift att konstruera, använda, tolka och återkoppla ett test. En människas komplexa beteenden, egenskaper, förmågor och känslor översätts till ett fåtal, tillsynes enkla, lättolkade och absoluta begrepp och siffror. Att hantera denna uppgift kräver omdöme, kunskap och kompetens. Rätt använda test leder till rätt beslut och är utvecklande för kandidaten”(www.nykarleby.fi, 2008-08-31).
Det finns tester som är klassade som bra eller mindre bra och ofta finns det en outtalad rangordning bland bra och mindre bra tester.
”Det finns farhågor över hur personlighetstest används kommersiellt, och över att mer eller mindre amatörmässiga test tas fram och säljs under vetenskaplig flagg. Testproducenterna kan anmäla testerna till en frivillig granskning genom Stiftelsen för tillämpad psykologi (STP). Testföretagen betalar själva (50 000 kr exklusive moms) för att få sina test granskade av STP. Det är då tre oberoende granskare som går igenom testen. Det som studeras är framför allt den vetenskapliga, statistiska dokumentationen och grunden för testen. Hur väl är testerna utprövade i svensk miljö? Hur statistiskt "säkra" är de? Och hur väl kan man säga att man verkligen mäter det man hävdar att man mäter? Granskningarna ger inget "godkänt" eller "underkänt" utan tar kort och gott upp brister och förtjänster. Något som inte hindrar att flera testföretag som låtit sina personlighetstest granskas, att använda detta vid sin marknadsföring utan att egentligen säga något om själva resultaten vid granskningen” (Ur uppdrag granskning: www.svt.se, 2008-09-18).
Det som kan konstateras vid en genomgång av STP:s granskningsrapporter är att den svaga punkten i de test som granskats handlar om validitet - dvs. hur väl man kan styrka att testen mäter det de säger sig mäta och inte minst den sk prediktiva validiteten - dvs. hur väl man kan belägga att testen säger något om en person kommer att lyckas i ett jobb eller inte. Den svagaste punkten för personlighetstest tycks alltså handla om det i
17
grund och botten mest väsentliga: deras praktiska användbarhet, vid exempelvis rekrytering (Ur uppdrag granskning: www.svt.se, 2008-09-18).
STP gjorde år 2004 en granskning av MBTI. Där finns en del positiva omdömen av testet men en viktig del är att det också påpekas att testet inte bör användas vid urval eller rekrytering, utan det är i grunden avsett som en metod till ökad självkännedom och personlig utveckling. I STP:s granskningsrapport av MBTI skriver de om bristen på forskning inom området och att det ”är möjligt att MBTI kan bidra till ökad självkännedom och personlig utveckling” (Sjöberg, www.dynam-it.com, 2008-10-11).
Sjöberg, författare till kritiska publikationer om MBTI skriver om att typtänkandet är populärt bland dem som inte har studerat psykologi, och han ifrågasätter även populariteten hos testet trots att det inte är vetenskapligt konstaterat att det faktiskt skulle uppfylla vad det påstås göra. Vidare menar Sjöberg eftersom MBTI mäter fyra grunddimensioner,(Extroversion/ Introversion, Sensing/ Intuition, Thinking/ Feeling och Judging/ Perceiving- se kap 3), som sedan delas in i två klasser, så skulle det alltså finnas 16 grundläggande typer av personlighetspreferenser - och till dessa fakta finns det inget belägg (Arnau, Green, Rosen, Gleaves & Melancon, 2003; Sjöberg, 2008).
Sjöberg ger ett exempel på att orimligheten i att en människa är bara det ena eller andra av motsatserna i sin personlighetspreferens och bara skulle använda sig av en i alla lägen.
”Det är också högst rimligt att vi i vissa situationer litar till lätt verifierbara objektiva fakta, i andra måste vi gå på intuition. Behöver jag en persons telefonnummer gissar jag inte eller går på min intuition, jag tar reda på fakta. Om en person är positivt eller negativt inställd till mig är jag ganska ofta mycket osäkrare och därför måste jag gå på min intuition. Ingen människa går genomgående på det ena eller andra utan anpassar sig efter vilken sorts information det är som behövs” (Sjöberg, www.dynam-it.com, 2008-10-11).
Han jämför MBTI- tester med horoskop och menar då de också innehåller pseudospecifika omdömen av typen ”din chef har ännu inte sett dina goda sidor”. Det anser säkert de flesta och att få dem återgivna i ett utlåtande av en astrolog, en grafolog eller en testpsykolog känns som en uppenbarelse, en bekräftelse på att dessa drömda
18
sidor faktiskt är sanna. Sjöberg, (2008, s. 5) uppger några faktorer som han anser bidrar till MBTI testets popularitet och framgångar:
”Testet leder till en typindelning, det är enkelt att tänka på människor i termer av typer.
Testet resulterar i utlåtanden som är sockrade med smickrande termer, ”de starka sidorna”. Alla vill höra sådant om sig själv och tror det mer än gärna.
Eftersom man får sina egna uppfattningar på frågorna tillbaka i lite omstuvad form tror man givetvis på dem – den ”vetenskapliga” nimbusen hjälper till med att skapa trovärdighet.
Testet vädjar till den vitt utbredda vanföreställningen att människors beteende är hårt styrt av deras personlighet. Vi tror att vi uttrycker en och samma personlighet i olika situationer. (Sjöberg hänvisar till studier gjorda av Mischel& Shoda, 1995; Mischel, Shoda & Mendoza- Denton, 2002. Där det framgår att ”beteendet inte är konsistent mellan olika situationer” ).
Testet tar inte hänsyn till att vi är olika från en situation till en annan, ibland inåtvända och ibland utåtvända. Människor är betydligt mer mångfacetterade och komplicerade än vad MBTI förutsätter.
Testets syfte är att öka självkännedomen hos den testade, Fungerar det? Knappast. Testet producerar bara en sammanfattning av de omdömen man ger själv i testet, kryddad med diverse positiva och smickrande formuleringar.
Vi överlever bäst om vi har ett stort mått av illusoriska föreställningar om vår egen förträfflighet. MBTI befäster dem och det gör oss nöjda – men det ger oss ingen bättre självkännedom, som det utger sig för att göra”.
Sjöberg (a.a.) menar att ingen seriös forskning tyder på att självkännedomen förbättras av testet – tvärtom är det troligt att det befäster fördomar. Vidare skriver han att ingenstans kan man finna forskning om att testet skulle kunna bevisats vara användbart. Det innebär också att det inte finns något samband mellan MBTI och arbetsprestation, vilket han menar rimligen borde vara värt att tänka på med tanke på alla de tillämpningar som görs inom näringslivet. Lycken (2005) konsult, författare och en av förespråkarna för personlighetstester och flitig användare av MBTI- testet menar i sin bok om MBTI, att hon själv inte gillar ordet ”test” i sammanhanget utan hon föredrar att kalla det ”personlighetsformulär”.
19
Hon menar också att de personlighetsmässiga preferenser MBTI ger inte förklarar allt, vi människor är mer komplexa än så, men att vi alla har en grundläggande struktur av preferenser som yttrar sig i olika beteenden och typiska reaktionsmönster, - de visar våra ”gåvor”. Efter många års erfarenhet med MBTI – testet så kan hon konstatera att hon har haft reaktioner på testet från - ”Nu förstår jag varför..” och ”Detta har förändrat mitt liv!”. Lycken menar att hon i linje med MBTI- testets upphovsmän - Briggs och Myers, vill använda test – ” inte för att begränsa, utan för att befria genom större förståelse” (Lycken, 2005, s. 116). Samtidigt menar hon att inget personlighetsformulär kan ge oss sanningen om den person som svarat på frågorna.
”Att hon råkar känna igen sig i en beskrivning är ingen garanti för att formuläret är användbart i ett större perspektiv.
Människor är komplexa, beteenden är situationsbetingade och kan ha innebörder, som går utanför vad konstruktören av formuläret hade tänkt sig” (a.a. s 8).
Lycken (2005, s 9), skriver också om att ”MBTI- formuläret vilar på en gedigen teoretisk grund och begreppens giltighet har bekräftats genom olika forskningsinsatser”, dock ges inga hänvisningar till detta. Hon menar att vi människor har en medfödd personlighetsstruktur som utvecklas med de erfarenheter vi gör genom livet. Oftast har man delar av alla av MBTI:s personlighetspreferenser, men vi har en ”naturlig fallenhet” – ett medfött beteende, som gör att vi föredrar några av de olika motsatsparen mer än de andra.
”Människor som gör MBTI för första gången känner sig bekräftade” (Lycken, 2005, s 12).
En av efterlevarna till MBTI- testets grundare Myers och hans fru skriver om MBTI – testet på sin hemsida.
“The MBTI assessment is a self-report tool – it gives you answers based on what you report about yourself so in one sense, it won´t tell you anything you don´t already know. But knowing something and being able to use it effectively in your life are two vastly different things. Most people find that taking the MBTI assessment is enjoyable, and when they get their results, they feel affirmed in that they have received an accurate description of their personality. Many go on to get more information, set new goals, and improve their decision making and relationships based on what they learned from taking the MBTI tool and from the
20
extra efforts they put in after taking the assessment” (www.mbti.com, 2008-10-11).
Här beskrivs även forskningen kring MBTI- testet men hänvisningar till vilken typ av forskning eller resultaten saknas.
“Research conducted on the MBTI tool has shown that the results it provides are reliable and valid. The MBTI tool´s reliability statistics are excellent, and its validity has been firmly established in hundreds of separate studies” (www.mbti.com, 2008-10-11).
De ger även svar på påståendet om att MBTI – testet skulle stereotypisera människor.
“The MBTI tool does not stereotype; our basic principles of the instrument are; Each type has special gifts.
Each person is unique and expresses type in a unique way. There is no right or wrong types.
You are the final judge of your own psychological type; your MBTI results suggest your type based on your responses, but the individual is the final judge of his or her own type.
Type does not explain everything; humans are complex.
Type may be used to understand and forgive, but never as an excuse. Become aware of your type biases to avoid negative stereotyping” (www.mbti.com, 2008-10-11).
21
3. Metod
Mitt metodval har varit att arbeta med kvalitativa intervjuer med deltagarna. Metodvalet har baserats på att jag vill få en djupare förståelse för deltagarna än vad jag hade fått om jag gjort en kvantitativ undersökning. Inför mina intervjuer har jag semistrukturerade frågor förberedda. Frågorna är anpassade för att på bästa sätt svara till mitt syfte och mina frågeställningar. Jag har valt att hålla mig till sju frågor, men det finns utrymme för följdfrågor där jag bedömer det vara nödvändigt. Intervjuerna är beräknade till 30 minuter per deltagare. Under intervjuerna har jag använt mig av en diktafon och spelat in, detta för att kunna gå tillbaks och underlätta för mig själv i mitt arbete med resultatet. Jag har även gjort små anteckningar under intervjuerna.
3.1 Urval
Mitt urval är helt enkelt baserat på alla de gruppdeltagarna som ingår i konsultens uppdrag med bedömning av arbetsförmåga. I gruppen fanns från början tolv gruppdeltagare, efter tre gruppträffar plockades två deltagare ur gruppen på grund av att de inte var motiverade eller medverkade på ett positivt och konstruktivt sätt i gruppen, både konsulten och resten av gruppdeltagarna gjorde den bedömningen att det var bättre att arbeta med en grupp som fungerade. Könsfördelningen i gruppen är åtta kvinnor och två män där åldersfördelningen ligger mellan 34 och 60 år. Alla deltagare har varit långtidssjukskrivna mellan sex och tio år. För alla deltagare är sjukskrivningsorsakerna konstant smärta och värk. De flesta deltagare har koncentrationssvårigheter och för många av dem är det svårt att bara ta sig upp på morgonen och klara av sin vardag. Flera av deltagarna har arbetstränat innan inom företaget men då misslyckats på grund av att de i stort sett återgått till sina gamla uppgifter och det har resulterat i att de har fått mer besvär med smärta. Vid intervjutillfället valde en man att inte delta genom att inte dyka upp, därför har jag fått räkna honom som bortfall. Därmed kommer resultatet bara att baseras på nio gruppdeltagare.
HR- konsultens uppdrag har varit att göra en bedömning av arbetsförmåga på företagens långtidssjukskrivna. I arbetet med de långtidssjukskrivna ingår ett moment där deltagarna skall genomgå testerna ”Vägvisaren”, ”Yrke och framtid” samt ”MBTI”. Det är dessa test jag kommer att fokusera på. Under hela projektet har jag närvarat och
22
observerat alla gruppträffar och samtal. Vid första tillfället presenterade jag mig och berättade lite om vem jag var och vad jag gjorde där. Då frågade jag gruppen om jag fick närvara vid gruppträffarna och det fanns det inga invändningar mot. Jag fortsatte med att berätta om mitt syfte att skriva examensarbetet och frågade om jag så småningom skulle kunna få göra en intervju med var och en av deltagarna. Det hade de inga invändningar emot. Alla grupptillfällen, tester, samtal och intervjuer har ägt rum på företaget i konferenslokaler.
3.2 Etik
Ryen (2004), skriver om att deltagarna har rätt att veta ved de deltar i, vad undersökningen ska leda till och hur deras uppgifter kommer att behandlas. Detta har jag gett tydlig information om. Deltagarna har alltid haft ett val om jag ska vara med vid grupptillfällena och samtalen, intervjuerna har varit helt frivilliga och ljudinspelningar vid intervjun har varit valfria. Bara en gruppdeltagare motsatte sig ljudinspelning vid intervjun och detta har jag respekterat. Under en av intervjuerna började intervjupersonen att gråta och prata om saker som inte hörde intervjun till så där valde jag att avbryta ljudinspelningen. Jag var även mycket noggrann med att förklara för deltagarna att jag har precis samma tystnadsplikt som konsulten och att allt material som tester, anteckningar, inspelningar och samtal behandlas med sekretess.
3.3 Materialinsamling
Syftet med arbetet har varit att ta reda på om och hur tester påverkar individens utvecklingsprocess till en långsiktig återgång till arbete alternativt studier, bland en grupp långtidssjukskrivna. Till att börja med har jag letat och sammanställt relevant fakta och forskning inom områdena tester, vägledning samt rehabilitering. Både ifrån skriftliga och elektroniska källor. Utifrån det samlade materialet och i linje med mina frågeställningar har jag sammanställt de semistrukturerade frågorna till intervjuerna.
23
3.4 Intervjufrågorna
I de frågor jag har ställt har jag varit ute efter deltagarnas attityd till tester och förväntningar på dem. Jag valde att fråga om testernas svårighetsgrad för att försäkra mig om att de hade förstått testerna, alternativen och resultatet. På frågan om det bästa respektive sämsta testet har jag inte valt att specificera mig mer på vad det är jag frågar om, då jag anser att alla tolkar begreppen annorlunda och jag är ute efter deltagarens spontana tolkning av det bästa respektive sämsta test. Sedan vill jag genom mina frågor ta reda på om deltagarna fick reda på något nytt de inte redan visste om sig själva, om de upplever en överensstämmelse mellan testresultat och den egna bilden av passande yrkesförslag och personlighet. Slutligen frågar jag om deltagarna ansett sig ha haft hjälp av testerna och om resultaten har påverkat dem vidare i sin väg tillbaks till arbete eller studier.
3.5 Analys av materialet
Inför mitt arbete med att analysera mitt material har jag läst Ryens metodbok (2004) där hon skriver ”att analysera kvalitativa data innebär bland annat att reducera datamängden”( s. 106). Eftersom jag gjort nio intervjuer blev den empiriska mängden data stor. Jag har arbetat med att söka efter tendenser och mönster i deltagarnas svar för att på bästa sätt kunna uppnå syftet till mitt arbete och få mina frågeställningar besvarade. Jag har valt att inte transkribera alla nio intervjuer ordagrant då jag finner det alldeles för tidsödande och bitvis irrelevant för arbetet. Dock har jag i resultatdelen skrivit ut valda delar, dessa har skrivits ut ordagrant i citatform. De valda delar av intervjuerna som har varit relevanta i underlaget till resultatet ligger som bilaga. Fullständiga intervjuer av de deltagare som godkände ljudinspelning av intervjuerna finns på band.
Ryen hänvisar till Miles och Huberman (1994), att deras dataanalys bastår av tre sammanlänkade underprocesser som pågår under hela forskningsarbetet.
- ”Reducering av data: den potentiella mängden data reduceras först när man väljer begrepp och metod, sedan under själva fältarbetet när man gör intervjuer och för anteckningar och till slut under kodningen och när man letar efter ett tema,
- Demonstration av data: detta är andra steget i analysarbetet, där man söker mening genom att rikta strålkastarljuset mot en avgränsad del av data.
24
- Slutledning och verifiering: här handlar det om tolkningsprocessen, där forskaren drar fram en mening ur uppställd data. Forskaren kan välja mellan än mängd olika metoder bl.a. jämföra eller konstatera eller leta efter mönster”(s.116).
Vid min tolkning och analys har jag även använt de svar på de följdfrågor jag ställt i intervjuerna. De svaren har tagits med i beräkning i min tolkning av intervjuerna - detta för att få ett djupare eller mer målande svar. I min analys och slutdiskussion har jag kopplat resultatet till den teoretiska delen i kap 2 och 3.
25
4. Resultat
4.1 Deltagarnas inställning till testning
På frågan om vad deltagarna hade för inställning av tester innan de deltog i gruppen ville ta reda på om de hade gjort tester innan och vad deras uppfattning om tester var? Resultatet var att fyra deltagare var negativa, två deltagare visste inte och tre deltagare var positiva till tester. De deltagare som var negativa till tester hade argument som att det kändes opersonligt att göra tester, det är svårt att sitta stilla och läsa och skriva testerna på grund av deras fysiska och psykiska tillstånd. En deltagare menade att man bara svarar det som låter bra i testerna.
De deltagare som var positiva till testerna ansåg att tester är bra om det visar rätt resultat som man kan använda sig av. Flera av deltagarna uttryckte en nyfikenhet på att se om testerna överensstämde med vad de själva trodde om sig själva.
4.2 Förväntningar på testerna
Förutom nyfikenheten på testerna svarade åtta av nio deltagare att de inte hade några förväntningar alls,
”- man testas ju hela tiden tycker jag..körkort, jobb osv..så det har jag ju aldrig tänkt på..” en annan svarade:
”- Det kändes svårt att det skulle bli bra… med tanke på alla hinder, jag kan inte sitta så länge, man tänker så mycket på sina begränsningar..det är svårt att koncentrera sig när man har så ont…”
En deltagare uttryckte i intervjun om sina förväntningar på testerna - ” ja man ser ju om att man är den man trott att man är”.
4.3 Testernas svårighetsgrad
Tyckte deltagarna att testerna var svåra? Här ville jag försäkra mig om att deltagarna hade förstått frågorna, svaren och resultaten.
På beskrivningen av svårighetsgraden av att göra testerna svarade fyra av nio deltagare att de inte tyckte det var några problem alls, fyra tyckte att det var svårt att välja alternativ,
26
” – Du står och väger länge över vad du ska svara..sen så spelar det nog roll vilken dag det är..men det kändes inte så svårt annars..”
”- Vissa frågor är så himla dumma..man vill ju välja både A & B, och ibland vill man ha fler alternativ”
En deltagare tyckte det var svårt att läsa och förstå testerna då många frågor upplevdes som abstrakta.
4.4 Bästa respektive sämsta testet
På frågan om vilket test som var bäst respektive sämst är jag ute efter deltagarnas spontana reaktion på det bästa respektive sämsta testet. Här tyckte åtta deltagare att MBTI- testet var det bästa testet, de beskrev testet som ”klockrent” och ”på pricken”. En deltagare upplevde sig ha fått lite bättre självkännedom efter testet.
”- MBTI testet var lite djupare, de andra gav mig inte så mycket.. jag känner mig själv lite bättre nu…”.
En av deltagarna tyckte det bästa testet var Vägvisaren. Samtliga deltagare var överens om att Yrke och framtid var det sämsta testet, där angav flera av deltagarna att det var för många frågor och för många svarsalternativ, dessutom upplevdes det som svårläst.
4.5 Fick deltagarna reda på något nytt om sig själva genom testerna?
På frågan om deltagarna tyckte att de fick reda på något nytt, de inte redan visste svarade fem deltagare nej och fyra svarade ja. Deltagarna ansåg att de inte direkt fått reda på något de inte redan visste, men menade att de har fått sina tankar och känslor bekräftade, några av dem tyckte sig se att det löpte en röd tråd genom alla tester som gav en bra komprimerad blid av sig själva. En deltagare hade gjort MBTI testet för fem år sedan och fått precis samma resultat då.
27
4.6 Deltagarnas upplevelse av överensstämmelse mellan testresultat och
den egna bilden av passande yrkesförslag
Sju av deltagarna tyckte att resultatet stämde överens med sin egen bild av ett passande yrkesförslag. Dock nämnde flera deltagare att verkligheten inte stämde överens med testresultaten då de i verkligheten har psykiska samt fysiska tillstånd att ta hänsyn till som gör det svårt att överhuvudtaget klara av ett arbete. Många av deltagarnas testresultat gällande yrken överensstämmer med deras personlighet, intressen och drömyrken – men de tar inte hänsyn till hur verkligheten ser ut.
”- nej resultatet är ju inte det samma som förmågan, intresset finns men det är inte realistiskt alls…jag är ju sjuk!”
En av deltagarna tyckte att resultatet stämde väldigt bra och till och med gav nya infallsvinklar.
”- Ett av de yrkesförslag jag fick fram har jag aldrig ens tänkt på själv, men det hade passat mig jättebra! Det kom ju fram genom testerna.”
4.7
Deltagarnas
upplevelse
av
överensstämmelse
mellan
personlighetstestresultatet (MBTI- resultatet) och den egna bilden av sig
själva
Åtta deltagare tyckte att MBTI- testets resultat stämde överens med sin personlighet, en tyckte att det stämde delvis överens.
”- Ja det stämmer delvis….men allt stämde inte, man är ju inte likadan alltid, hur jag är mot min familj hemma..sån är jag ju inte när jag är på jobbet eller när jag träffar människor i andra sammanhang..”
Ett par av deltagarna tyckte att testresultatet innehöll fakta om sig själva som de själva inte tidigare hade tänkt på innan.
28
4.8 På vilket sätt resultatet har påverkat deltagarna i sin process tillbaks till
arbete eller studier?
Tre deltagare svarade att det inte alls hade påverkat dem, men att de svarade att de tyckte att det hade varit intressant att få göra testerna och de tyckte att de fått tankar om sig själva bekräftade. En av deltagarna uttryckte att hon i testningen inte tycker om att bli tvingad att välja bland svarsalternativen och sedan antas vara på ett visst sätt.
”- Nej, jag tycker inte om att bli tvingad att välja, man placeras ju in i ett fack sen.. jaha ja du är sån..”
Två av deltagarna svarade att de inte visste om testerna har påverkat dem alls.
”- Jag vet faktiskt inte.. jag vet bara att jag inte vill studera.”
”- Jag vet inte, det som jag passar bäst till och helst vill göra kan jag med mina förutsättningar inte göra..”
4.9 Upplever deltagarna sig haft någon hjälp av testerna på vägen tillbaks
till arbete eller studier?
Fyra deltagare tyckte att testerna har varit en bra hjälp på vägen tillbaks till ett arbete eller studier. En deltagare angav vikten av bekräftelse i sin process tillbaka.
”- Man har ju fått det svart på vitt nu att man är på rätt spår, att man har tänkt rätt.. jag tycker att jag har haft hjälp av testerna, och det är ju feed - backen som är viktig känns det som.. man kan liksom inte bara ge ut ett test och inget mer..”
Andra hade ändrat uppfattning av testning som metod.
”- Jag har haft hjälp av testerna..det visade sig stämma bra och jag är inte så skeptisk längre..”
En deltagare hade fått nya perspektiv på vad hon faktiskt skulle kunna klara av i ett arbete.
29
5. Analys och slutdiskussion
5.1 Övergripande huvudresultat
Min undersökning visar att deltagarnas egna bilder av sig själva faktiskt stämmer överens med testresultaten, i alla fall om man ser till yrkestesterna. Dessa resultat stämmer överens med deras tänkbara studie eller yrkesframtid – om deltagarna vore friska. Nu är deltagarna inte friska så de flesta av dem ser sina yrkes- och intressetest resultat relativt oanvändbara för dem. Resultaten på personlighetstesten upplevdes också stämma in ganska bra på de allra flesta, men några deltagare hade invändningar mot att de inte alltid uppfattar sig själva som statiska och låsta i sina personlighetspreferenser. Det tolkar jag också vara orsaken till att de flesta deltagarna upplevde det svårt att välja svarsalternativ, som en av deltagarna uttryckte ”man vill välja båda”. De flesta av deltagarna kan inte se sig ha haft någon direkt nytta av testerna med tanke på deras sjukdomstillstånd. Flera av deltagarna har dock nämnt hur viktigt det är med feed- back och det har varit viktigt att få bekräftelse på att man ”tänker rätt” i processen.
Så som jag ser det är testresultaten inte alls oanvändbara för deltagarna. Man kan ur yrkes och intresse- testresultaten dra i små trådar och nysta för att kunna hitta något som hade kunnat passa de olika individerna inom deras intresseområden. Ett exempel på det är, en kvinna som vill jobba inom vården men klarar inte de tunga momenten som kan ingå, - liknande arbeten utan de tunga momenten skulle kunna vara ”äldrevärdinna” eller att arbeta med administration inom vården osv. Yrkes och intressetestet, ”Yrke och framtid” var det test som majoriteten av deltagarna tyckte sämst om, anledningen till det var att det var alltför krävande med det höga antalet frågor samt svarsalternativ. Ändå hade ett par av deltagarna fått skjuts i en ny riktning då testet gav yrkesförslag de själva tidigare inte tänkt på.
MBTI – testet var det test som deltagarna tyckte bäst om. Enligt min undersökning så har inte MBTI- testet bidragit till att deltagarna har fått märkbart ökad självkännedom. Jag har under mina intervjuer med deltagarna inte upplevt några reaktioner som Lycken beskriver (2005, s 15) om att MBTI- testet skulle ha förändrat någon av deltagarnas liv. Det som dock nämns genomgående är att deltagarna verkar känna en lättnad över att ha fått någon slags bekräftelse av testet. Sjöberg (2008, s 14) skriver om att vi överlever
30
bäst om vi har ett stort mått av illusoriska föreställningar om vår egen förträfflighet och menar att MBTI- testet förstärker dessa. På www.nykarleby.fi, 2008-08-31, kan man läsa om MBTI- testet; att man bör noga överväga syftet med testningen, vad den ska leda till och på vilka grunder dessa är relevanta. Eftersom testet har använts i en grupp långtidssjukskrivna där självkänslan varit i botten under en lång tid, har det till största del använts i ett ”Jag stärkande” syfte. Min undersökning visar att deltagarna kände sig stärkta av MBTI- testet. Därigenom tycker jag man har man uppnått något positivt och användbart. Då kanske det inte gör så mycket att det kan uppfattas som man ger den testade ”illusoriska föreställningar om sig själv”. Sjöberg menar att MBTI- testet inte tar hänsyn till att vi människor är olika från en situation till en annan. Detta har också visat sig genom att gruppdeltagarna reagerat och påpekat detta.
Så hur fungerar det med tester i vägledningssammanhang? En del av syftet med bedömning av arbetsförmågan i gruppen var att ge deltagarna vägledning. Om jag jämför Peavys (1998) åsikter om vägledning, ”Vägledning ger en människa möjlighet att undersöka närmare vad det innebär att hon lever sitt liv som hon gör just nu- och därmed reflektera över alternativa sätt som hon skulle kunna leva livet på i framtiden”, -
med testmomenten i bedömning av arbetsförmågan så har de båda samma syfte men genomförs på olika sätt. Skillnaden mellan de båda är att Peavys huvudtanke - att vägledning genomförs bäst genom samtal och återkoppling mellan vägledare och den vägledde. Jag anser att skillnaden mellan den formen av konstruktivistisk vägledning som Peavy förespråkar (se kap 2.3), och användandet av tester inte alls är stor, om testet används på rätt sätt. Peayv anser också att ”testresultat ibland uppfattas som en enkel väg till komplicerade beslut det är ”lättare”, ”snabbare” och ”billigare” än att tänka kritiskt och utforska individens livserfarenhet”. Detta är kanske sant, men om man i slutändan ändå har uppnått samma resultat så anser jag att tester kan ha ett lika stort värde. Givetvis beror kvaliteten av de olika metoderna på vem som vägleder och återkopplar testet och så även i det konstruktivistiska samtalet. Peavy (1998, s 11) menar också att tester inte har något större värde om man vill förutsäga en persons handlingar. Å andra sidan är det frågan om man som vägledare överhuvudtaget kan det - ens efter ett konstruktivistiskt samtal?
31
Jag kommer nedan att föra en diskussion kring MBTI- testets användbarhet. I STP:s gransknings rapport av MBTI skrivs det i utlåtandet att ”det är möjligt att MBTI kan bidra till ökad självkännedom och personligutveckling”(www.dynam-it.com, 2008-10-11). Enligt min undersökning så har testet inte varit en källa till ökad självkännedom eller personligutveckling i någon större utsträckning. Jag liksom Sjöberg ställer mig tveksam till testets breda användningsområden så som det används idag, inför anställningar, affärsutveckling, konfliktlösning, problemlösning, personalutveckling, etc. (se kap 2.3). Då jag anser att det som testet bidrar med är inte tillräckligt omfattande och verkligt för att kunna var behjälpligt i dessa situationer. Sjöberg (2008), nämner att det kan vara lätt att tro på något som påstås vara vetenskapligt. Det verkar inte finnas mycket substans i testresultaten som skulle kunna påstås vara vetenskapligt. Sjöberg jämför MBTI – testet med horoskop då de också innehåller pseudospecifika omdömen som skulle kunna passa in på vem som helst. Jag kan inte låta bli att dra samma liknelse. MBTI- testet var det test det som deltagarna tyckte bäst om, och flera av deltagarna uttryckte om testresultatet ”- det är jag på pricken!”. Sjöberg ställer sig frågande till om det verkligen bara skulle finnas 16 grundläggande typer av människor, och jag undrar: kan det vara så att de olika beskrivningarna av de olika personlighetstyperna kan vara så luddigt beskrivna att i stort sett vem som helst kan känna igen delar av beskrivningarna? Det råder alltså en viss tveksamhet, särskilt när Lycken menar (se kap 2.3) att ”bara för att en människa råkar känna igen sig i en beskrivning är det inga garantier för att MBTI formuläret är användbart i ett större perspektiv”.
Lycken påpekar också att människor är komplexa och deras beteende inte endast kan förklaras utifrån ett test. Jag anser att Lycken ger en motsägelsefull bild av MBTI – testet när hon skriver att ”för en person råkar känna igen sig i en beskrivning är det inte någon garanti för att formuläret är användbart i ett större perspektiv” och samtidigt menar att MBTI- testet ”vilar på en gedigen teoretisk grund och begreppens giltighet har bekräftats genom olika forskningsinsatser”. Sjöberg menar att ingen forskning har lyckats bekräfta MBTI- testets användbarhet. Jag har också haft svårt att finna de undersökningar och den forskning som påstås bekräfta detta påstående. Därför anser jag att Lyckens trovärdighet minskar när hon gör dessa påståenden utan att referera till vilken undersökning och hur den utförts. Det som Lycken säger som jag faktiskt håller
32
med henne om är att, ”människor som gör MBTI för första gången känner sig bekräftade”. Det framgår tydligt i mitt resultat att deltagarna också tyckte.
Det har framgått av min undersökning att positiv bekräftelse har varit viktig för deltagarna. Precis som Lycken menade (se kap 2.3), så verkar deltagarna känna sig bekräftade av att ha gjort MBTI- testet. Deltagarna fann testresultatet spännande precis som Myers påstog (se kap 2.3). Men det var samtidigt så precis som Sjöberg sa, att MBTI resultatet bara gav tillbaks den testades egna vetskap om sig själv i en omstuvad form, och möjligtvis bakom en ”vetenskaplig mantel”. Alla deltagare nämner bekräftelsens betydelse av att man är ”på rätt spår”, ”att man har tänkt rätt” eller att man är ”den man tror man är”. De har också känt en form av lättnad över att få ned sina egenskaper och intressen ”svart på vitt”, i form av testresultaten. Sjöberg menar att MBTI- testresultaten är sockrade med smicker, ”Alla vill höra sådant om sig själv och tror det mer än gärna” skriver han. Tidigare forskning har visat att långtidssjukskrivna och utslagna människor med tiden ofta får ett dåligt självförtroende och en låg självkänsla. Vad jag kunde se i min undersökning hade MBTI- testet en positiv inverkan på deltagarna, i form av positiv individuell feed- back. Deltagarna kände sig sedda och bekräftade. Det i sin tur stärker självkänslan och självförtroendet och den testade kan börja se nya vägar. Många av deltagarna sa ”jo jag vill…men jag kan inte,” jag tror att det antagligen står för rädslan att misslyckas.
Deltagarna verkade tycka att tester bara är till för friska människor, - flera av deltagarna såg sina testresultat som relativt oanvändbara. Det var det som var genomgående i deltagarnas svar under intervjuerna. De fastnade ofta i ett resonemang om att testerna verkade meningslösa för de var ju ändå sjuka. De fokuserade ganska mycket på just sina begränsningar. Deltagarna upplever sig vara begränsade i och med deras psykiska och fysiska tillstånd. Testen tar inte hänsyn till det, människan bakom testen, personlighet och intressen ändras inte bara för att du får en fysisk eller psykisk skada. Detta bekräftar också Holmqvists, (se kap 2.3) åsikt om att grundattityder och yrkesintressen man har förblir oftast detsamma livet ut, vad som ändras är detaljer runt om kring. Ändå anser jag att genom ett intresse test kan man ringa in yrkesområden och därigenom leta möjliga vägar. Jag tror att dagsformen på den testade vid testtillfället också kan spela stor roll, mår du inte bra och har konstant smärta i kroppen blir man mer negativ och
33
pessimistisk. Utifrån det tror jag att testresultaten kan variera ganska mycket. Majoriteten av alla deltagare tyckte att MBTI var det bästa testet och det test som gav mest. Antagligen för att det var det testet som inte återgav konkreta yrkesförslag som skulle kunna stressa eller pressa deltagarna. Kan det vara så att det är den personliga bekräftelsen av MBTI- testet som ger dem mest i den situation de nu befinner sig i? Med det menar jag att man kanske i första hand borde arbeta med att stärka deltagarnas självbild innan man försöker öppna upp för nya vägar till sysselsättning.
Det är en viss skillnad på testerna, ”Vägvisaren” och ”Yrke och framtid” är yrkes och intresse test som ger konkreta yrkesförslag medans ”MBTI” är ett personlighetstest. Skillnaden dem emellan tror jag kan vara att deltagarna inte är ”redo” att kunna se sig själv i de angivna yrkesrollerna efter att ha varit frånvarande från arbetslivet ett bra tag. MBTI – testet är lättare att kunna ta till sig då ens personlighet förblir ungefär densamma livet ut i stort sett oberoende av fysisk sjukdom.
Många av deltagarna hade en negativ inställning till att komma ut och arbetsträna, de var rädda att misslyckas på grund av deras konstanta smärta. Enligt dem själva skulle många av dem absolut inte kunna klara av någonting i arbetsväg. Att förändra detta tar tid och mod att utmana sig själv och det är ytterligare saker som deltagarna måste ta sig igenom för att lyckas. Vad jag kom att tänka på som deltagarna förmodligen inte har reflekterat över, är de faktiskt har uppvisat en arbetsförmåga på ca 9 timmar i veckan redan, då tänker jag på gruppträffarna som varade tre gånger i veckan i tre timmar per gång.
Jag har valt att använda en kvalitativ metod för att genomföra denna undersökning. Jag har ansett att det har varit den bästa metoden då det saknas tidigare forskning inom detta område. Därför har det också varit svårt för mig att jämföra mina resultat med tidigare studier. Eftersom denna typ av undersökning inte verkar ha gjorts, tycker jag att denna studie har gjorts med relevanta metoder. Den kvalitativa metod som använts i undersökningen har jag försökt att anpassa för att så långt som möjligt svara till mitt syfte. De personliga intervjuerna gav mer målande svar än vad jag tror att en enkät hade gjort. Jag anser att syftet är uppnått och frågeställningarna är besvarade. Dock skulle det vara önskvärt att ha gjort undersökningen lite större, med ett bredare urval för ett ”säkrare” resultat. Nu i efterhand anser jag att intervjufrågorna hade kunnat utformas på ett annat sätt, då flera av frågorna gav samma svar. Jag har i intervjufrågorna använt
34
mig av ett par slutna frågor, jag har ansett att dessa har behövts för att ”rama in” deltagarna till syftet med undersökningen. Jag har noterat nu i efterhand när jag lyssnat igenom de inspelade intervjuerna att min intervjuteknik inte har varit den bästa. Vid flera tillfällen avslutar jag inte mina egna frågor och emellanåt har jag lagt svaren i munnen på någon av deltagarna.
När jag jämför min undersökning och relevansen till den kommande professionen studie och yrkesvägledare, så har jag gjort min studie inom den privata sektorn, hos en HR- konsult som arbetar med personalfrågor - rehabilitering, outsourcing, omställning och mycket mera. Detta är också områden en studie och yrkesvägledare kan arbeta med. I arbetet med HR och personalfrågor är användandet av tester ganska utbrett. Även inför gymnasieval får elever utföra vissa yrkes- och intressetester. Jag anser att tester skall ses som en arbetsmetod, precis som för att kunna föra ett professionellt samtal krävs en viss förkunskap för att kunna utföra dessa. Om man ser till resultatet på min undersökning så tycker jag att en av de tankar som slår mig är att arbeta med långtidssjukskrivna är en väldigt komplex process där man måste arbeta med väldigt många olika delar samt ha förståelse för att alla individer är olika. Tester är något som jag som blivande studie och yrkesvägledare kommer att använda i viss mån i yrket. Då tycker jag att det är särskilt viktigt att man har en uppfattning om hur den testade upplever att bli testad.
Det har varit mycket spännande och givande att göra denna undersökning. Eftersom denna typ av undersökningar om ”hur tester upplevs för den testade” - verkar vara relativt outforskade finns mycket kvar att göra. Fortsatt forskning inom området hade kunnat vara; I vilken mån använder sig vägledare av tester? Hur ser yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på tester? Det hade också varit spännande att göra denna undersökning på ”friska” personer som inte anser sig vara begränsade av sina sjukdomar.
